SVENSKA FONDHANDLAREFÖRENINGEN
Rådgivning
Information om de regler som gäller för
investeringsrådgivning samt något om
gränsdragningen mellan investeringsrådgivning
och information om finansiella instrument
Bernt Magnusson
2013-06-18
Innehåll
1. Inledning .............................................................................................................................................. 4
1.1 Regler om investeringsrådgivning ................................................................................................. 4
1.2 Vad är ESMA? ................................................................................................................................ 4
1.3 ESMAs riktlinjers rättsliga betydelse ............................................................................................. 4
1.4 Finansinspektionens beslut avseende ESMAs riktlinjer om lämplighetskraven i MiFID ............... 5
1.5 Vad är CESR?.................................................................................................................................. 6
2. Investeringsrådgivning ........................................................................................................................ 6
2.1 Vad menas med investeringsrådgivning? ...................................................................................... 6
3. CESRs tolkning av begreppet investeringsrådgivning.......................................................................... 8
3.1 Innefattar tjänsten en rekommendation ...................................................................................... 8
3.1.1 Vad innebär en personlig rekommendation?......................................................................... 8
3.1.2 Vad är skillnaden mellan att lämna information och att ge en rekommendation? ............... 8
3.1.3 När kan lämnande av information innefatta en rekommendation? ...................................... 9
3.1.4 Kan ett institut vägleda en kund genom ett flertal frågor som rör investeringar i finansiella
instrument utan att det blir fråga om en rekommendation? ......................................................... 9
3.1.5 Kan det vara investeringsrådgivning om ett institut erbjuder investerarna möjlighet att
investera i olika modellportföljer bestående av olika finansiella instrument? ............................. 10
3.2 Rör rekommendationen ett eller flera transaktioner i finansiella instrument ........................... 11
3.2.1 Vad menas med att lämna en rekommendation avseende transaktioner i finansiella
instrument? ................................................................................................................................... 11
3.2.2 Vad är allokeringsråd? .......................................................................................................... 11
3.2.3 Vad är en allmän rekommendation? .................................................................................... 11
3.2.4 Kan en rekommendation avseende flera finansiella instrument istället för att bara
rekommendera ett, vara investeringsråd? .................................................................................... 12
3.2.5 Ger ett institut investeringsråd när det diskuterar egenskaperna hos olika finansiella
produkter med en kund? ............................................................................................................... 12
3.2.6 Råd om portföljförvaltningsmandat ..................................................................................... 12
3.3 Presenteras rekommendationen som lämplig? .......................................................................... 12
3.3.1 Måste institutet uttryckligen ange att rekommendationen är lämplig? .............................. 12
3.3.2 Är det investeringsrådgivning om ett institut rekommenderar finansiella instrument som
lämpliga trots att institutet vet att de inte är lämpliga? ............................................................... 13
3.3.3 Kan ett institut undvika att lämna råd genom att använda sig av friskrivningar? ............... 13
3.4 Är rekommendationen baserad på en persons personliga omständigheter .............................. 13
3.4.1 Vad menas med en persons omständigheter?..................................................................... 13
3.4.2 När anses ett institut basera sin rekommendation på en persons omständigheter?.......... 13
1
3.5 Har rekommendationen lämnats på annat sätt än exklusivt genom distributionskanaler eller till
allmänheten ...................................................................................................................................... 14
3.5.1 Vad avses med att en rekommendation exklusivt lämnats via distributionskanaler eller till
allmänheten?................................................................................................................................. 14
3.5.2 Innebär publicering av en lista över ”bästa produkter” eller ”månadens fonder” på en
publik hemsida eller i en tidning att ett investeringsråd lämnas? ................................................ 14
3.5.3 Är Internet alltid en distributionskanal? .............................................................................. 15
3.5.4 Kan ett meddelande som sänds till flera kunder exempelvis via e-mail eller brev anses vara
investeringsråd? ............................................................................................................................ 15
3.5.5 Kan distribution av investeringsanalyser bli investeringsråd? ............................................. 15
3.6 Har rekommendationen lämnats till en person i dennes egenskap av investerare eller potentiell
investerare......................................................................................................................................... 16
3.6.1 Vad betyder det att lämna en rekommendation till en person i dennes kapacitet som
investerare..................................................................................................................................... 16
3.6.2 Vad är skillnaden mellan investeringsrådgivning och sidotjänsten corporate finance? ...... 16
3.6.3 Hur ska i praktiken corporate finance-råd skiljas från investeringsråd? .............................. 16
3.6.4 Är investeringsråd och corporate finance-råd ömsesidigt exklusiva? ................................. 17
3.7 Har rekommendationen lämnats till ett ombud för en investerare eller presumtiv investerare18
3.7.1 Vad innebär det att lämna en rekommendation till ett ombud för en investerare eller för
en presumtiv investerare? ............................................................................................................ 18
4. Lämplighetsbedömning vid investeringsrådgivning .......................................................................... 18
4.1 Allmänt ........................................................................................................................................ 18
4.2 Information till kund om lämplighetsbedömning ....................................................................... 18
4.3 Information som ska samlas in från kunderna ............................................................................ 19
4.4 Nödvändig uppgifter - Proportionalitetsprincipen ...................................................................... 20
4.5 Okomplicerade och komplicerade finansiella instrument .......................................................... 23
4.6 Kundinformationens tillförlitlighet .............................................................................................. 23
5. Uppdatering av kundinformation ...................................................................................................... 25
6. Kundinformation avseende juridiska personer eller grupper ........................................................... 25
7. Nödvändiga arrangemang för att säkerställa att en investering är lämplig ...................................... 27
8. Dokumentation och bevarande av uppgifter .................................................................................... 28
8.1 Allmänna krav .............................................................................................................................. 28
8.2 Dokumentation av investeringsrådgivning till konsumenter och utlämnande av dokumentation
........................................................................................................................................................... 29
9. Personalens kunskap och erfarenhet ................................................................................................ 30
9.1 Allmänna krav .............................................................................................................................. 30
2
9.2 Särskilda krav på kunskap och erfarenhet vid investeringsrådgivning till konsumenter ............ 31
10. ESMAs riktlinjer för tillsyn ............................................................................................................... 31
10.1 Identifiering av situationer där lämplighetsbedömningar krävs ............................................... 32
10.2 Insamlande av information från kunder.................................................................................... 33
10.3 Skyldigheten att säkerställa att lämpliga råd lämnas ................................................................ 34
3
1. Inledning
1.1 Regler om investeringsrådgivning
Den information som lämnas i denna PM utgör en sammanställning av de regler som gäller för den
tillståndspliktiga investeringstjänst som benämns investeringsrådgivning i 2 kap. 1 § 5 i lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden (LVPM). Sammanställningen omfattar relevanta regler i
LVPM, Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersrörelse (FFFS 2007:16) och, European
Securities and Markets Authorities ”Riktlinjer om vissa aspekter av lämplighetskraven i MiFID”
daterad den 25 juni 2012 (ESMA). Sammanställningen omfattar inte de regler om skadestånd på
grund av att en konsument orsakats skada vid finansiell rådgivning som finns i lagen (2003:862) om
finansiell rådgivning till konsumenter.
ESMA har även utfärdat riktlinjer avsedda att kunna användas av tillsynsmyndigheter vid kontroll av
att reglerna om lämplighetsbedömning har implementerats på ett korrekt sätt hos
värdepappersinstituten. Dokumentet heter ”MiFID Supervisory Briefing” och är daterat den 19
december 2012. Riktlinjerna kan även vara till nytta för instituten eftersom de ger en indikation på
vilka krav som kommer att ställas av Finansinspektionen. Dessa riktlinjer redovisas i avsnitt 10.
Vad ESMA har för uppgifter, Finansinspektionens ställningstagande i fråga om den rättsliga
betydelsen av ESMAs riktlinjer samt Finansinspektionens beslut om värdepappersinstitutens
skyldighet att följa ESMAs riktlinjer redovisas i de följande avsnitten.
1.2 Vad är ESMA?
Inom EU skapades 2011 en ny struktur för tillsynen av den finansiella sektorn. (Vad som gällde före
2011 redovisas i avsnitt 1.5.) Syftet med arbetet har varit att bättre kunna hantera den omfattande
gränsöverskridande verksamheten inom de europeiska finansmarknaderna, följa och analysera
utvecklingen och kunna vidta relevanta åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten inom EU.
Den nya europeiska tillsynsstrukturen har resulterat i att tre nya europeiska tillsynsmyndigheter har
inrättats – Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings-och
tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) och Europeiska värdepappers-och marknadsmyndigheten
(ESMA), gemensamt de Europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA). De tre nya myndigheterna har getts i
uppgift att säkerställa att en samlad uppsättning harmoniserade regler och enhetliga tillsynsrutiner
tillämpas av de nationella tillsynsmyndigheterna. Myndigheterna lämnar förslag på tekniska
standarder för tillsyn eller genomförande som sedan antas av EU-kommissionen i form av
förordningar eller beslut. Därutöver har myndigheterna att anta riktlinjer och rekommendationer
riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer. ESA utgör tillsammans med de
nationella tillsynsmyndigheterna och ESRB det europeiska systemet för finansiell tillsyn. De aktuella
förordningarna som inrättar EBA, EIOPA och ESMA kallas gemensamt för ESA-förordningarna.
1.3 ESMAs riktlinjers rättsliga betydelse
Finansinspektionen har i en promemoria daterad den 8 februari 2013, FI Dnr 12-12289, uttalat sig om
de europeiska tillsynsmyndigheternas riktlinjers och rekommendationers rättsliga betydelse. I
korthet säger Finansinspektionen följande.
4
De europeiska tillsynsmyndigheternas riktlinjer (och rekommendationer) är inte formellt bindande
för instituten. Riktlinjerna har en rättslig betydelse som är att jämställa med svenska allmänna råd.
Innebörden av ESA-förordningarna, som reglerar de Europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet,
är dock att behöriga myndigheter och finansmarknadsaktörer direkt på grund av ESA-förordningarna
med alla tillgängliga medel ska följa deras riktlinjer. Finansinspektionen kommer därför inte att
utfärda några egna allmänna råd när det gäller ESMAs riktlinjer om vissa aspekter av
lämplighetskraven i MiFID. Inspektionen påpekar dock att om de bedömer att det behövs kan
riktlinjer komma att omarbetas till bindande regler i form av föreskrifter.
Innebörden av allmänna råd är enligt Finansinspektionen följande. Ett allmänt råd syftar typiskt sett
till att rekommendera en tillämpning av en författningsbestämmelse (lag eller föreskrift) som
instituten är skyldiga att följa. Ett institut som följer allmänna råd får inte någon kritik från
Finansinspektionen i det avseende som rör det allmänna rådet. Om ett institut däremot inte följer
allmänna råd måste det emellertid framgå att institutet handlar på något annat sätt som leder till att
kraven i bakomliggande författningsbestämmelser uppfylls. Om Finansinspektionen begär det måste
företagen således vara beredda att förklara hur de anser sig uppfylla författningens krav. När ett
institut inte följer en riktlinje eller handlar på något annat sätt som leder till att kraven i
bakomliggande bestämmelse inte uppfylls, kan alltså Finansinspektionen ingripa mot institutet.
Finansinspektionen påpekar att framöver kommer inspektionen, redan när ett förslag till ny riktlinje
från någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna läggs fram, att analysera huruvida förslaget ligger
inom de europeiska tillsynsmyndigheternas mandat och hur förslaget förhåller sig till svensk rätt.
Finansinspektionen avser att verka aktivt såväl internationellt som nationellt för att processen för
framtagande av riktlinjer ska bli mer transparent och förutsebar.
När Finansinspektionen anmäler till någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna huruvida
inspektionen avser att följa eller inte följa en riktlinje helt eller delvis ska den juridiska analysen vara
helt klar. Anmälan tillsammans med den juridiska analysen samt en konsekvensanalys ska
offentliggöras. Vidare påpekar inspektionen att riktlinjerna ska vara översatta till svenska för att de
ska vara tillämpliga på motsvarande sätt som allmänna råd. Det innebär enligt inspektionen att
skyldigheten för instituten att med alla till buds stående medel söka följa riktlinjen inträder om
riktlinjen finns på svenska.
1.4 Finansinspektionens beslut avseende ESMAs riktlinjer om
lämplighetskraven i MiFID
Finansinspektionen har meddelat att värdepappersinstitut ska med alla tillgängliga medel söka följa
ESMAs riktlinjer om vissa aspekter av lämplighetskraven i MiFID från och med den 22 december
2012. Det innebär även att instituten ska fastställa interna riktlinjer som anger hur lämplighetskraven
ska uppfyllas. Observera att ESMAs rekommendation även omfattar investeringstjänsten diskretionär
portföljförvaltning. Värdepappersinstituten måste därför anpassa sina riktlinjer så att de även
omfattar sistnämnda tjänst.
Syftet med ESMAs nämnda riktlinjer är att klargöra tillämpningen av vissa aspekter av
lämplighetskraven i MiFID för att garantera en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av
artikel 19.4 i MiFID och artiklarna 35 och 37 i Genomförandedirektivet. ESMA förväntar sig att
riktlinjerna ska bidra till att tolkningen och tillsynsstrategierna för lämplighetskraven i MiFID blir mer
5
enhetliga genom att ett antal viktiga frågor särskilt betonas, vilket i sin tur gör att de befintliga
normerna blir mer effektiva. Genom att se till att företagen följer de rättsliga kraven förväntar sig
ESMA att skyddet för investerarna ska stärkas i motsvarande grad.
De regler om lämplighetsprövning m.m. som redovisas ska, i den utsträckning de är relevanta,
tillämpas såväl för icke professionella kunder som för professionella kunder. I den mån reglerna
endast gäller för professionella kunder respektive icke professionella kunder eller konsumenter så
framgår det av innehållet i ESMAs riktlinjer och av LVPM och FFFS 2007:16.
1.5 Vad är CESR?
Innan de europeiska tillsynsmyndigheterna inrättades, se avsnitt 1.2, samverkade de nationella
tillsynsmyndigheterna i flera kommittéer, kommittén för europeiska tillsynsmyndigheterna (CEBS),
kommittén för europeiska tillsynsmyndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner
(CEIOPS) och Europeiska värdepapperskommittén (Committe of European Securities Regulators
CESR). Vad beträffar rekommendationer och dylikt som utfärdades av kommittéerna gäller enligt
ESA-förordningarna artikel 8.11 och 76.4 att myndigheterna när så är lämpligt, ska överta alla
befintliga och pågående uppgifter från kommittéerna.
Finansinspektionen har, i det ärende som redovisats under avsnitt 1.3, uttalat att de dokument som
kommittéerna, bl.a. CESR, gett ut fortsätter att gälla till det antas pånytt, ersätts eller återkallas av
någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Kommittéernas dokument har dock inte status som
allmänna råd med automatik utan gäller även fortsättningsvis som tolkningsdata om inte
Finansinspektionen genomfört en rekommendation i ett allmänt råd eller en föreskrift.
CESR har i ett antal dokument, se nedan under avsnitt 3, uttalat sig om hur begreppet
investeringsrådgivning ska tolkas. Eftersom innehållet i dessa dokument är av intresse i detta
sammanhang finns det skäl att redovisa CESRs syn på vad som menas med investeringsrådgivning. Till
vissa delar är CESRs tolkning inte helt tydlig och varje institut bör därför göra sina egna överväganden
mot bakgrund av den verksamhet som respektive institut bedriver.
Denna sammanställning av de regler som gäller vid investeringsrådgivning inleds därför med en
redovisning av vad som menas med investeringsrådgivning. Redovisningen innehåller vad som sägs i
MiFID och de uttalanden som CESR har gjort i sitt dokument ”Question & Answers, Understanding
the definition of advice under MiFID” daterad den 19 april 2010 (CESR-Q&A).
2. Investeringsrådgivning
2.1 Vad menas med investeringsrådgivning?
Investeringsrådgivning är en tillståndspliktig verksamhet.1 Det saknas dock i lag och föreskrifter en
definition av vad investeringsrådgivning innebär. Ledning för tolkningen får istället hämtas från
direktivet för marknader för finansiella instrument (MiFID). Där sägs följande
”investeringsrådgivning: tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund, på dennes
begäran eller på värdepappersföretagets initiativ, ifråga om en eller flera transaktioner som avser
finansiella instrument”.2
1
2 kap. 1 § 5 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LVPM)
6
Det ska alltså vara fråga om en personlig rekommendation. Med personlig rekommendation avses
”en rekommendation till en person i dennes egenskap av investerare eller presumtiv investerare, eller
i egenskap av ombud för en investerare eller en presumtiv investerare. Rekommendationen skall
presenteras som lämplig för personen i fråga eller vara baserad på en bedömning av den berörda
personens omständigheter, och måste utgöra en rekommendation att vidta en av följande åtgärder:
a) Att köpa, sälja, teckna sig för, byta, lösa in, behålla eller garantera ett speciellt finansiellt
instrument.
b) Att utnyttja eller inte utnyttja en rätt som ges genom ett visst finansiellt instrument att köpa,
sälja, teckna sig för, byta eller lösa in ett finansiellt instrument.
En rekommendation är inte en personlig rekommendation om den enbart sänds ut via
distributionskanaler eller till allmänheten.” 3
Med distributionskanaler eller till allmänheten menas exempelvis tidningar, tidskrifter (däribland via
internet), TV eller radio.4
Allmänna rekommendationer om hur en kund bör fördela sitt kapital exempelvis genom att investera
en viss del i aktier och andra delar i räntebärande instrument utgör inte investeringsrådgivning. När
sådana allokeringsråd lämnas leder de dock allt som oftast till ett mer specifikt råd och konsekvensen
blir då att investeringsrådgivning lämnas. Allokeringsrådet ska då ses som en förberedande åtgärd
innan investeringsrådgivningen vilket också framgår av direktivtexten. ”Ett värdepappersföretags
förberedande handlingar innan det utför en investeringstjänst eller investeringsverksamhet bör
betraktas som en integrerad del av tjänsten eller verksamheten.”5
Oavsett om allokeringsrådet följs av ett råd om transaktioner i visst finansiellt instrument eller om
allokeringsrådet i sig presenteras som lämpligt för kunden är institutet skyldigt att följa de regler som
anger att institutet ska handla hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundens bästa
intresse och se till att all information som värdepappersinstitutet lämnar till en kund ska vara
rättvisande, tydlig och inte vilseledande.6
Investeringsrådgivning innefattar sammanfattningsvis enligt MiFID följande
1. En personlig rekommendation till en investerare eller dennes ombud eller till en presumtiv
investerare eller dennes ombud som rör en eller flera transaktioner med finansiella
instrument
2. Rekommendationen ska presenteras som lämplig för personen ifråga eller vara baserad på
en bedömning av den berörda personens omständigheter
3. Rekommendationen ska avse att köpa, sälja, teckna sig för, byta, lösa in, behålla eller
garantera ett specifikt finansiellt instrument eller att utnyttja eller inte utnyttja en rätt till att
köpa, sälja, teckna sig för, byta eller lösa in ett finansiellt instrument
4. Förberedande åtgärder innan investeringsrådgivning sker ska ses som en integrerad del av
tjänsten
Följande är inte investeringsrådgivning eftersom det inte är fråga om en personlig rekommendation
1. Rekommendationer, exempelvis i form av investeringsrekommendationer avseende specifika
finansiella instrument, marknadsprognoser, analyser av utvecklingen i olika länder eller
2
Artikel 4.1.4 i MiFID
Artikel 52 i genomförandedirektivet (GD)
4
Skäl 79 i GD
5
Skäl 82 i GD
6
Skäl 81 i GD och 8 kap. 1 § och 22 § tredje stycket LVPM
3
7
branscher, som enbart sänds ut via tidningar, tidskrifter, TV, radio, hemsidor eller andra
distributionskanaler
2. Allmän information till någon om egenskaper och risker med specifika finansiella instrument
3. Allokeringsrekommendationer som inte åtföljs av ett specifikt råd om visst eller vissa
finansiella instrument
CESR har utvecklat tolkningen av när investeringsrådgivning föreligger respektive inte föreligger.
CESRs tolkning redovisas i följande avsnitt.
3. CESRs tolkning av begreppet investeringsrådgivning
För att det ska vara fråga om investeringsrådgivning ska, enligt CESR, följande frågor kunna besvaras
med ”ja”.7
1. innefattar tjänsten en rekommendation,
2. avser rekommendationen ett eller flera finansiella instrument,
3. innefattar rekommendationen åtminstone ett av följande två förhållanden; presenteras
rekommendationen som lämplig eller baserar sig rekommendationen på en viss kunds
personliga förhållanden,
4. presenteras rekommendationen på annat sätt än exklusivt genom att den sänds via
distributionskanaler eller till allmänheten, och
5. riktas rekommendationen till en investerare eller dennes ombud eller en presumtiv
investerare eller dennes ombud
Besvaras någon av frågorna med nej är det inte fråga om investeringsrådgivning. Nedan följer en mer
utförlig redovisning av de ovan angivna frågeställningarna såsom de redovisats i CESR Q&A.
Redovisningen utgör dock inte en fullständig information om hela innehållet i CESR Q&A. Den som
behöver ytterligare information bör därför ta del av följande dokument CESR Consultation Paper
Understanding the definition of advice under MiFID daterad den 14 oktober 2009, CESR Feedback
Statement Understanding the definition of advice under MiFID daterad 19 april 2010 och CESR Q&A.
3.1 Innefattar tjänsten en rekommendation
3.1.1Vad innebär en personlig rekommendation?
Enligt MiFID är en personlig rekommendation en rekommendation som riktar sig till en investerare
eller dennes ombud eller en presumtiv investerare eller dennes ombud. Rekommendationen kan
vara initierad av investeraren eller av värdepappersinstitutet. En rekommendation behöver inte vara
explicit och investeraren behöver inte följa rekommendationen för att det ska anses vara ett råd.8
3.1.2 Vad är skillnaden mellan att lämna information och att ge en rekommendation?
För att det ska vara fråga om en rekommendation krävs att rådgivaren presenterar en uppfattning.
Avsikten med rekommendationen är att investeraren ska vidta en åtgärd som presenteras som
lämplig för investeraren. Information, å andra sidan, innefattar enbart objektiva fakta. Att enbart
7
8
CESR-Q&A punkt 11
CESR-Q&A punkterna 12 - 13
8
lämna information utan kommentarer eller värdeomdömen som kan påverka en investerare att vidta
en åtgärd, är inte rådgivning.9
3.1.3 När kan lämnande av information innefatta en rekommendation?
Lämnande av information kan uppfattas som en rekommendation under vissa omständigheter. Om
den information som institutet lämnar till en investerare innehåller subjektiva omdömen som
föranleder investeraren till att välja en specifik produkt framför en annan så kan informationen
komma att anses vara ett råd. Exempelvis om rådgivaren lägger särskild vikt vid fördelarna med en
viss produkt framför andra så kan en sådan presentation påverka investerarens beslut så att
presentationen uppfattas som en personlig rekommendation.10
Exempel på information som kan lämnas utan att det blir fråga om rådgivning är11
1.
2.
3.
4.
en lista över aktier och kurser
bolagsinformation
förklaring av villkor och förutsättningar för en investering
en jämförelse mellan fördelarna och riskerna med en investering i ett finansiellt instrument
jämfört med ett annat (utan att lämna subjektiva omdömen om något av instrumenten)
5. tabeller som visar utvecklingen av en specifik investering jämfört med exempelvis ett publikt
index
6. meddelanden om särskilda händelser exempelvis att värdet på en viss aktie nått en viss nivå
7. information om den handel med aktier som personer med insynsställning är skyldiga att
rapportera
Emellertid kan information enligt punkterna 6 och 7 i vissa situationer komma att utgöra en personlig
rekommendation.12 Det kan vara fallet om
a) en rådgivare vid ett tidigare tillfälle rekommenderat en kund att köpa eller sälja en viss aktie
när den når en viss kurs så kan det leda till att en personlig rekommendation anses ha
lämnats när information enligt punkt 6 meddelas
b) en rådgivare vid ett tidigare tillfälle rekommenderat en kund att köpa eller sälja en viss aktie
när en person med insynsställning gör det så kan det leda till att en personlig
rekommendation anses ha lämnats när information enligt punkt 7 lämnas
Den information som anges i punkterna 6 och 7 ovan ska ses som ren information om den lämnas
isolerat. Men när informationen utgör en del av en rekommendationsprocess som sker i flera steg
ska informationen istället ses som ett led i en personlig rekommendation.13
3.1.4 Kan ett institut vägleda en kund genom ett flertal frågor som rör investeringar i
finansiella instrument utan att det blir fråga om en rekommendation?
Det faktum att ett institut låter en kund göra olika val utifrån den information om finansiella
instrument som institutet tillhandahåller exempelvis på en webbsida eller genom en anställd innebär
inte automatiskt att en rekommendation lämnas av det institut som tillhandahåller informationen.
9
CESR-Q&A punkterna 14 - 15
CESR-Q&A punkterna 16 - 17
11
CESR-Q&A punkt 18
12
CESR-Q&A punkt 19
13
CESR-Q&A punkt 20
10
9
Men när ett institut använder en metod som innebär att den information som institutet
tillhandahåller skiljer sig åt beroende på vad kunden svarar, ska omständigheterna tas i beaktande
vid bedömningen av om en rekommendation har lämnats. Faktorer som kan vara relevanta för
bedömningen av om en rekommendation lämnas kan vara14
1. hur frågeställaren inledningsvis framställer syftet med utfrågningen med avseende på den
tjänst frågeställaren tillhandahåller
2. det sammanhang i vilken frågorna ställs
3. den roll frågeställaren har när denne guidar kunden genom frågorna
4. den utformning frågorna har och huruvida det går att härleda ett omdöme eller en
bedömning gjord av institutet
5. hur svaren bör tolkas (om vissa produkter framhävs, hur många produkter, vem som
emitterar dessa, deras samband med frågeställaren osv)
6. huruvida frågor och svar har tillhandahållits av någon annan än institutet och att allt vad
frågeställaren gjort är att hjälpa personen att förstå frågorna och möjligheterna och hur det
går till att avgöra vilka av dessa möjligheter som är tillämpliga i förhållande till personens
särskilda omständigheter
En kritisk faktor är om processen är begränsad till att endast hjälpa kunden att göra sitt eget val av
produkter vilka har särskilda egenskaper som kunden anser vara viktiga. I sådant fall så är det
osannolikt att processen innefattar en personlig rekommendation.15
Det är vanligt, att på webbsidor med prisjämförelser, det även samlas in information från kunder om
deras omständigheter. Webbsidan ger kunderna möjlighet att framställa en lista över valbara
produkter eller produkter som uppfyller de krav som kunden valt, utan att det innebär att institutet
tillhandahåller en rekommendation. Kundernas möjlighet att göra sina egna val utifrån de krav de har
och frånvaron av bedömningar från institutets sida om vilka produkter kunderna bör välja, innebär
att det är osannolikt att en sådan tjänst skulle bedömas som investeringsrådgivning.16
3.1.5 Kan det vara investeringsrådgivning om ett institut erbjuder investerarna möjlighet
att investera i olika modellportföljer bestående av olika finansiella instrument?
Huruvida ett värdepappersinstitut tillhandahåller investeringsrådgivning genom att erbjuda
investerare möjlighet att investera i olika modellportföljer beror på omständigheterna i det enskilda
fallet. Om man tänker sig att ett institut erbjuder, via sin webbsida eller genom något annat medium,
möjligheten att överväga sin riskprofil (exempelvis dynamisk eller konservativ) och för varje riskprofil
anger en modellportfölj som består av vissa angivna finansiella instrument vars sammansättning
svarar mot den angivna riskprofilen kan det uppkomma situationer som skulle kunna innebära att
investeringsrådgivning tillhandahållits. Om en investering i de finansiella instrument som ingår i
modellportföljen framställts som lämplig för en enskild kund kan den tjänst som institutet lämnat
komma att anses vara investeringsrådgivning snarare än att den enbart innebär att lämna
information.17 Det krävs dock att tjänsten innehåller en rekommendation och att den presenteras
som lämplig för en viss kund samt att även övriga förutsättningar är uppfyllda.
14
CESR Q&A punkterna 22 - 23
CESR Q&A punkt 24
16
CESR-Q&A punkt 25
17
CESR-Q&A punkterna 26 och 27
15
10
Om ett institut via sin webbsida samlar in information om en specifik kunds omständigheter och
utifrån den insamlade informationen bedömer kundens riskprofil och därefter identifierar ett antal
produkter samt presenterar en portfölj genom att använda uttryck som ”det här kan vara lämpligt för
dig” är det möjligt att en sådan tjänst kan innebära investeringsrådgivning.18
3.2 Rör rekommendationen ett eller flera transaktioner i finansiella
instrument
3.2.1 Vad menas med att lämna en rekommendation avseende transaktioner i finansiella
instrument?
Enligt MiFID kan rekommenderade ”transaktioner” avse
1. köp, sälj, teckna sig för, byta, lösa in, behålla eller garantera ett speciellt finansiellt
instrument, eller
2. utnyttja eller inte utnyttja en rätt till att köpa, sälja, teckna sig för, byta eller lösa in ett
finansiellt instrument
Generellt gäller att vilket råd som helst som rör ett finansiellt instrument – oavsett om kunden vidtar
någon åtgärd med anledning av rådet eller ej – kan komma att anses som investeringsrådgivning
enligt MiFID. Även ett råd att inte köpa ett visst finansiellt instrument kan komma att anses som ett
personligt råd. Rådgivaren behöver inte överväga ett stort antal finansiella instrument. Rådet kan
basera sig på institutets egna produkter eller en lista av finansiella instrument. 19
3.2.2 Vad är allokeringsråd?
Råd som inte pekar ut ett specifikt finansiellt instrument är inte investeringsråd. Exempel på sådana
råd är20
1. råd att hellre investera i ett visst geografiskt område än i ett annat (exempel Japan är bättre
än Europa), eller
2. råd att hellre investera i visst slag av finansiella instrument än i andra (exempelvis hellre
investera i obligationer än i aktier)
Om det har lämnats ett allokeringsråd till en kund och det senare lämnas råd till kunden om ett
enskilt finansiellt instrument ska allokeringsrådet ses som en förberedande åtgärd innan
investeringsrådgivningen.21
3.2.3 Vad är en allmän rekommendation?
En allmän rekommendation är en rekommendation avseende finansiella instrument som lämnas via
distributionskanaler eller till allmänheten. Det kan vara fråga om en investeringsanalys eller en
finansanalys eller en investeringsrekommendation, se artikel 24 GD . En allmän rekommendation
baserar sig inte på en enskild persons omständigheter och presenteras inte som lämplig för en viss
person.22
18
CESR-Q&A punkt 28
CESR-Q&A punkterna 29 - 32
20
CESR-Q&A punkt 34
21
Skäl 82 i GD
22
CESR-Q&A punkterna 36 - 37
19
11
3.2.4 Kan en rekommendation avseende flera finansiella instrument istället för att bara
rekommendera ett, vara investeringsråd?
Investeringsrådgivning kan innefatta en rekommendation avseende ett eller flera eller alternativa
val av finansiella instrument. Om exempelvis ett institut rekommenderar en kund att investera i flera
specifika finansiella instrument som presenteras som lika lämpliga (exempelvis aktie A och/eller B
och/eller C är lika lämpliga för kundens investeringsmål) så utgör rekommendationen
investeringsråd.23
3.2.5 Ger ett institut investeringsråd när det diskuterar egenskaperna hos olika
finansiella produkter med en kund?
Det är möjligt för en kund att begära information om olika kategorier av finansiella produkter utan
att det blir fråga om investeringsråd eftersom det då inte är fråga om information om ett specifikt
instrument. Exempelvis råd om huruvida det är bäst för en kund att investera direkt i aktier eller via
en fond kan lämnas utan att det blir fråga om investeringsrågivning. Råd om vilka tillgångsslag som är
bäst att investera i anses snarare vara allokeringsråd än investeringsråd. Men om företaget först
rekommenderar ett visst tillgångsslag och därefter rekommenderar ett specifikt finansiellt
instrument inom det tillgångsslaget så kan det komma att anses vara investeringsråd.24
3.2.6 Råd om portföljförvaltningsmandat
En rekommendation till en kund av en porföljförvaltare att ge mandat till eller förändra de mandat
kunden gett till portföljförvaltaren ska anses vara ett råd rörande portföljförvaltningsmandat som
kräver lämplighetsprövning.25
3.3 Presenteras rekommendationen som lämplig?
3.3.1 Måste institutet uttryckligen ange att rekommendationen är lämplig?
Ett finansiellt instrument kan presenteras som lämpligt både direkt och indirekt. I båda fallen
tillhandahåller institutet investeringsråd om övriga förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan det
direkt uttryckas som ”det här finansiella instrumentet är lämpligast för dig”. Men rekommendationen
kan också vara indirekt genom att institutet påverkar kunden att göra transaktioner i ett specifikt
finansiellt instrument istället för något annat (exempelvis genom att flera olika produkter
presenteras men ett av dem framhålls genom att institutet exempelvis säger att ”kunder i din
situation brukar välja den här produkten”).26
Om ett institut speciellt framhåller fördelarna med en produkt framför andra, på ett sådant sätt att
kunden påverkas att köpa den produkten så kan det anses vara en personlig rekommendation. Det är
inte ett krav att institutet uttryckligen säger att produkten är lämplig om produkten presenteras som
att den är lämplig. Exempelvis kan ett institut ta kontakt med kunder som har innehav i en viss fond
och säga till dem att sälja innehavet och istället köpa andelar i en annan fond exempelvis genom att
institutet säger att ”vår analysavdelning anser att avkastningen i den fond du har innehav i inte
23
CESR-Q&A punkt 39 - 40
CER-Q&A punkterna 41 - 42
25
CESR Q&A punkterna 43 - 44
26
CESR punkt 45
24
12
motsvarar förväntningarna och att analysavdelningen har identifierat en annan fond som bättre
motsvarar avkastningskraven”.27
3.3.2 Är det investeringsrådgivning om ett institut rekommenderar finansiella
instrument som lämpliga trots att institutet vet att de inte är lämpliga?
Finansiella instrument kan presenteras som lämpliga utan att de är det. I ett sådant fall ska institutet
innan en rekommendation lämnas ha inhämtat nödvändig information om kunden avseende
kunskap, erfarenhet, finansiell situation och investeringsmål för att kunna rekommendera ett
finansiellt instrument som är lämpligt för kunden. Ett råd som presenteras som lämpligt utan att det
är det, står i strid med institutets skyldighet att endast rekommendera lämpliga instrument. Trots
detta innefattar ett sådant råd ändå investeringsrådgivning eftersom det presenterats som
lämpligt.28
3.3.3 Kan ett institut undvika att lämna råd genom att använda sig av friskrivningar?
Om exempelvis ett institut har åtagit sig att lämna information till en kund men institutet tidigare
även har tillhandahållit rådgivning till kunden kan det vara bra med en särskild förklaring som
tydliggör att det denna gång endast är fråga om information. Men även om institutet presenterar en
klar, tydlig och lättbegriplig förklaring om att något investeringsråd inte har lämnats kan en
rekommendation som lämnas ändå anses vara investeringsråd om den har presenterats som lämplig
för kunden. Exempelvis om ett institut framhåller att en produkt är lämplig för vissa kunders behov
så leder knappast en friskrivning/förklaring om att detta inte är ett råd till att förta
rekommendationens karaktär av råd.29
3.4 Är rekommendationen baserad på en persons personliga
omständigheter
3.4.1 Vad menas med en persons omständigheter?
Information om en persons omständigheter kan vara såväl faktiska omständigheter (exempelvis
adress, inkomst, civilstånd) som mer subjektiv information om kundens önskemål och behov
(exempelvis kundens riskaptit, kort eller lång investeringshorisont, riskbegränsning). All sådan
information är att anse som en kunds personliga omständigheter.30
3.4.2 När anses ett institut basera sin rekommendation på en persons omständigheter?
Frågan om institutet baserar sin rekommendation på en persons omständigheter beror på faktorer
som
1. vilken information institutet inhämtar
2. det sätt varpå institutet presenterar sina frågor
Exempelvis om ett institut har information om en kunds omständigheter inklusive information om
kundens investeringsmål eller finansiella situation, och kunden återkommer, så kan man utgå från att
den informationen används för att få en uppfattning om kundens behov och att den
rekommendation som lämnas baserar sig på den informationen. Även andra faktorer kan leda till att
27
CESR Q&A punkterna 46 - 47
CESR Q&A punkt 48
29
CESR Q&A punkt 49 - 50
30
CESR Q&A punkt 52
28
13
institutet anses ha använt sig av tidigare insamlad information om kunden. Sådana faktorer kan vara
att kunden vänder sig till institutet på samma sätt som denne gjort tidigare och att institutet
tillhandahåller liknande tjänster som det gjort tidigare. 31
I andra situationer kan man inte utgå från att institutet kommer att använda sig av all den
information som det har sedan tidigare. I vissa fall kan ett institut vara förbjudet att använda sig av
tidigare inhämtad information om kunden som en konsekvens av reglerna om hantering av
intressekonflikter. Exempelvis får information som en kund lämnat till institutets corporate financeavdelning inte användas av institutets sälj- eller tradingavdelning.32
Om ett institut inhämtat information om kunden – antingen genom en intervju eller genom att det
föreligger en pågående kundrelation – och det kan antas att den informationen har beaktats så anses
institutet ha baserat sin rekommendation på den information det har. I den situationen kommer
institutet att hållas ansvarigt för att direkt eller indirekt ha gett intryck av att det har baserat sin
rekommendation på kundens omständigheter. 33
Om ett institut har information om en kunds omständigheter och har skapat en förväntan om att den
informationen har beaktats vid utformandet av rekommendationen så kan institutet komma att
anses ha lämnat en personlig rekommendation. Om institutet lägger till en förklaring om att
information som inhämtats om kunden inte kommer att beaktas, så kommer institutet ändå att
anses ha gjort en personlig rekommendation om kunden har anledning att anta att
rekommendationen är baserad på dennes omständigheter.34
3.5 Har rekommendationen lämnats på annat sätt än exklusivt genom
distributionskanaler eller till allmänheten
3.5.1 Vad avses med att en rekommendation exklusivt lämnats via distributionskanaler
eller till allmänheten?
En rekommendation avseende finansiella instrument som endast publiceras i tidningar, tidsskrifter
eller via andra publika media (inklusive en publik webbsida på Internet) eller i television eller radio
ska anses vara en rekommendation som distribueras via distributionskanaler eller till allmänheten.
Detsamma gäller marknadsföring genom foldrar eller annan reklam som allmänheten kan ta del av.
En distributionskanal är en kanal som möjliggör för allmänheten att ta del av informationen. Om en
rekommendation avseende finansiella instrument sprids endast på detta sätt är det inte ett
investeringsråd.35 Skälet till detta är att rekommendationen inte presenteras som lämplig för en viss
kund och rekommendationen är inte heller baserad på en viss kunds personliga omständigheter.
3.5.2 Innebär publicering av en lista över ”bästa produkter” eller ”månadens fonder” på
en publik hemsida eller i en tidning att ett investeringsråd lämnas?
Publicering av en lista över ”bästa produkter” eller ”månadens fonder” utgör normalt inte ett
investeringsråd. Om sådan information är adresserad till allmänheten och inte till en person så
presenteras den normalt inte som lämplig för en utpekad person. Inte heller är den baserad på den
31
CESR Q&A punkterna 53 - 54
CESR punkterna 55 - 56
33
CESR Q&A punkterna 57 - 58
34
CESR Q&A punkterna 59
35
CESR Q&A punkterna 60 - 62
32
14
personens omständigheter. Om listan över bästa produkter eller månadens fonder adresseras till en
kund så är det möjligt att sådan information kan komma att anses vara ett investeringsråd under
förutsättning att övriga krav är uppfyllda.36
3.5.3 Är Internet alltid en distributionskanal?
Undantaget att en rekommendation inte är en personlig rekommendation om den endast
distribueras genom distributionskanaler, exempelvis Internet, eller till allmänheten förutsätter att
rekommendationen generellt är adresserad till allmänheten. Om rekommendationen är adresserad
till en person och presenteras som lämplig för den personen eller baseras på den personens
omständigheter så omfattas den inte av undantaget.37
3.5.4 Kan ett meddelande som sänds till flera kunder exempelvis via e-mail eller brev
anses vara investeringsråd?
Meddelanden som sänds till flera kunder innefattar normalt inte investeringsrådgivning men det
faktum att meddelandet skickats till flera utesluter inte automatiskt att det inte kan bli fråga om en
personlig rekommendation. Råd kan lämnas på många sätt exempelvis vid personligt besök, via
telefon, via e-mail eller en webbsida. För att bedöma om ett meddelande som skickats till flera
kunder är ett investeringsråd ska flera faktorer beaktas såsom till vilka riktar sig meddelandet,
meddelandets innehåll och vilket språkbruk som använts:38
1. Målgrupp: Vilken den utpekade målgruppen är kan få betydelse för bedömningen.
Exempelvis om meddelandet skickas till kunder som är under en viss ålder eller som redan
har innehav i liknande produkter så leder det inte automatiskt till att meddelandet anses
vara investeringsråd. Emellertid om det av meddelandet framgår vilka faktorer som lett fram
till varför just en viss kund fått meddelandet så kan det leda till bedömningen att den
produkt som presentats i meddelandet bedömts som lämplig för just den kunden.
2. Meddelandets innehåll: Om meddelandet innehåller ett erbjudande, en rekommendation, en
uppfattning eller en bedömning exempelvis i fråga om lämpligheten av en transaktion så kan
det innebära att det anses vara ett råd
3. Språkbruk: Om det av meddelandet framgår att institutet starkt förordar en produkt så har
det betydelse för bedömningen. Tonen i meddelandet och hur det kan komma att uppfattas
av kunden är betydelsefulla faktorer vid bedömningen av om meddelandet innefattar ett råd.
3.5.5 Kan distribution av investeringsanalyser bli investeringsråd?
Investeringsanalyser är analyser eller annan information där det ges en rekommendation eller
lämnas förslag på en investeringsstrategi avseende ett eller flera finansiella instrument eller
emittenter av finansiella instrument, inklusive uppfattningar om nuvarande eller framtida värde eller
pris på sådana finansiella instrument, som är tänkta för distribution via distributionskanaler eller till
allmänheten. Utifrån den definitionen är investeringsanalyser inte investeringsrådgivning och
instituten kan använda sig av distributionskanaler för att tillhandahålla kunderna
investeringsanalyser utan att det är fråga om en personlig rekommendation. Emellertid kan
information som tillhandahålls övergå till att bli en personlig rekommendation. Exempelvis om ett
institut i en säljkampanj skickar investeringsanalyser via e-mail till ett antal kunder och därefter
36
CESR Q&A punkterna 63 - 64
CESR Q&A punkterna 65 - 66
38
CESR punkterna 68 - 69
37
15
ringer upp kunderna för att diskutera fördelarna för den aktuella kunden vad avser det finansiella
instrumentet som analysen avser då blir det fråga om en personlig rekommendation.39
3.6 Har rekommendationen lämnats till en person i dennes egenskap av
investerare eller potentiell investerare
3.6.1 Vad betyder det att lämna en rekommendation till en person i dennes egenskap som
investerare
Enligt artikel 52 i GD ska en personlig rekommendation riktas till en investerare eller potentiell
investerare eller till en person som är ombud för en investerare eller en potentiell investerare. Av
detta följer att om en rekommendation riktas till någon annan så är det inte fråga om en personlig
rekommendation och det kan då inte bli fråga om en investeringsrekommendation. I de flesta fall är
det fullständigt klart om det är fråga om en investerare (eller en potentiell investerare) såväl för
företaget som för kunden. Om ett institut lämnar en rekommendation till en person att köpa eller
sälja ett finansiellt instrument så presumeras rekommendationen ha lämnats till en investerare eller
potentiell investerare om inte det finns särskilda omständigheter som talar däremot. Om det primära
motivet till att lämna rekommendationen exempelvis är att hedga en risk för förluster i kundens
portfölj eller kundens ränteexponering (istället för mer vanliga investeringsmål som att öka
inkomsten eller avkastningen) så är det i alla fall fråga om en rekommendation till en investerare.40
Enligt MiFID är det inte relevant om en kund betalar för rådgivningen eller ej eller om rådet lämnas
som en del av en av flera investeringstjänster (som företaget till och med kan få ersättning för av en
tredje part).41
3.6.2 Vad är skillnaden mellan investeringsrådgivning och sidotjänsten corporate
finance?
Investeringsrådgivning är en tillståndspliktig tjänst medan corporate finance-rådgivning inte kräver
tillstånd mer än som en sidotjänst (för värdepappersbolag). Till skillnad från tillhandahållande av
investeringsrådgivning behöver värdepappersinstitut som lämnar corporate finance-råd (som en
sidotjänst) endast följa vissa av uppförandereglerna i artikel 19 i MiFID. Där innefattas de generella
kraven på att handla hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundens bästa intressen.42
Definitionen av corporate finance-råd är den som står i LVPM och som lyder ”lämna råd till företag
om kapitalstruktur, företagsstrategi och liknande frågor samt lämna råd och utföra tjänster vid
fusioner och företagsuppköp”.43
3.6.3 Hur ska i praktiken corporate finance-råd skiljas från investeringsråd?
Det finns i MiFID ingen bestämmelse som anger vari skillnaden mellan investeringsrådgivning och
corporate finance-råd består. Det enda som finns är de definitioner om dessa tjänster som finns i
MiFID. Det krävs för att det ska vara fråga om investeringsrådgivning att rekommendationen lämnas
till en investerare, potentiell investerare eller deras ombud. Råd till företag om att emittera
värdepapper är därför inte investeringsrådgivning. Det är också klart att råd som rör företagsstruktur
39
CESR punkterna 71 - 72
CESR punkterna 73 - 74
41
CESR punkt 75
42
CESR punkt 76
43
2 kap. 2 § första stycket 3 LVPM. Se även CESR punkt 77 och bilaga 1 sektion B(3) till MiFID
40
16
eller industristrategier eller liknande frågor inte är investeringsrådgivning. För att bedöma huruvida
det är fråga om det ena eller det andra bör värdepappersinstituten efterfråga skälet till att kunden
önskar rådgivning.44
När kundens primära syfte är att få råd om att öka sin avkastning på en finansiell investering eller
hedga sig mot risk så är kundens mål till sin natur personlig och det råd som lämnas är då
investeringsrådgivning. När kundens mål med rådgivningen primärt handlar om industriell strategi
eller entreprenörskap är det istället fråga om corporate finance-rådgivning.
När ett bolag önskar råd och har utsett verkställande direktören eller finanschefen att företräda
bolaget och syftet är anskaffning av kapital, uppköp eller fusion eller liknande kommer det råd som
ett värdepappersinstitut lämnar att vara corporate finance-råd eftersom det primära syftet med
rådgivningen är relaterad till bolagets nuvarande eller framtida strategi. Bedömningen blir
densamma när det gäller råd som rör finansiering av riskkapitalbolag. 45
När det är fråga om familjeägda företag kan råd om att sälja aktierna i familjebolaget vara både
investeringsråd till de som äger bolaget och corporate finance-råd. I den situationen måste
värdepappersinstitutet bedöma orsaken till att kunden önskar råd. Om en medlem av familjen har
aktiemajoriteten och är involverad i driften av bolaget så kan försäljningen av hans aktier involvera
vad som ska hända med bolaget i framtiden. Därför är rådet sannolikt att bedöma som corporate
finance-råd under förutsättning av att likviden vid försäljningen av aktierna är pengar och inte
finansiella instrument. Å andra sidan kan en annan familjemedlem, som inte har något att göra med
driften av bolaget, enbart ha det primära syftet med försäljningen att få ett så bra pris för aktierna
som möjligt. I den situationen blir det fråga om investeringsrådgivning.46
Att på det ovan beskrivna sättet bedöma syftet med rådgivningen bör kunna utgöra ett verktyg för
värdepappersinstituten vid bedömningen av om det är fråga om investeringsrådgivning respektive
corporate finance-råd. Det är emellertid varje instituts ansvar att bedöma varje relevant faktor för att
bedöma om det tillhandahåller investeringsråd.47
3.6.4 Är investeringsråd och corporate finance-råd ömsesidigt exklusiva?
Som framgått ovan kan corporate finance-råd och investeringsråd i vissa situationer överlappa
varandra. Det kan inträffa när en kunds syfte med rådgivningen är lika viktigt både bolagsstrategiskt
och personligt. Emellertid anser CESR att det är möjligt för ett företag att specialisera sig som
corporate finance-företag och på det sättet undvika MiFID. När ett företag gör det måste det försäkra
sig om att dess dokumentation, organisation, utbildning och personal är helt klara på vilken tjänst
företaget kan respektive inte kan tillhandahålla.48
44
CESR punkterna 78 - 80
CESR punkt 83 - 84
46
CESR punkt 85
47
CESR punkt 86
48
CESR punkt 87
45
17
3.7 Har rekommendationen lämnats till ett ombud för en investerare eller
presumtiv investerare
3.7.1 Vad innebär det att lämna en rekommendation till ett ombud för en investerare
eller för en presumtiv investerare?
I de flesta fall är det helt klart att en person uppträder som ombud exempelvis om personen uppvisar
en fullmakt att företräda sin make/maka eller sitt barn. Det finns dock situationer när det inte är klart
att det föreligger en ombudssituation i enlighet med artikel 52 i GD. Exempelvis om ett
värdepappersinstitut tillhandahåller en rekommendation till en portföljförvaltares kund men
rekommendationen enbart är en generell rekommendation såsom ett investeringstips. Emellertid
kan det uppkomma situationer när ett institut exempelvis en portföljförvaltare erhåller råd för en
kunds räkning från en tredje part – exempelvis från ett värdepappersinstitut som är specialist på ett
visst område – och därigenom uppträder som ombud. I sådana situationer är det viktigt att institutet
gör klart för sig att portföljförvaltaren uppträder som ombud för en kund (eller en speciell grupp av
kunder) och säkerställer att institutet får nödvändig information om de kunder som är involverade.49
Enligt CESRs uppfattning ska artikel 52 i GD tolkas så att rekommendationen ska presenteras som
lämplig för en viss person eller vara baserad på en bedömning av den personens omständigheter. Om
personen representeras av ett ombud så avses med ”personen” den person som ombudet
representerar och inte ombudet.50
4. Lämplighetsbedömning vid investeringsrådgivning
4.1 Allmänt
När ett värdepappersinstitut tillhandahåller investeringsrådgivning ska institutet rekommendera
kunden de finansiella instrument som är lämpliga för denne.51 Lämplighetsbedömningen är inte
begränsad till rekommendationer om att köpa ett visst finansiellt instrument. Alla
rekommendationer måste vara lämpliga, oavsett om det handlar om rekommendationer om att
exempelvis köpa, behålla eller sälja.52 Lämplighetsbedömningen är värdepappersinstitutets ansvar.
Instituten bör undvika att uppge eller ge intryck av att det är kunden som bestämmer vilka
investeringar som är lämpliga eller vilka finansiella instrument som stämmer med kundens riskprofil.
Det bör undvikas att antyda för kunden att ett visst finansiellt instrument är det som kunden valt,
eller kräva att kunden ska bekräfta att ett instrument eller en tjänst är lämplig.53
4.2 Information till kund om lämplighetsbedömning
Det finns varken i lag eller i föreskrift någon uttrycklig bestämmelse som anger att
värdepappersinstitutet ska informera kunden om att tillhandahållande av investeringsrådgivning
innefattar en lämplighetsbedömning. ESMA har dock i sina riktlinjer behandlat den frågan. ESMA har
därvid angivit följande.
49
CESR punkterna 88 - 89
CESR punkt 90
51
8 kap. 23 § LVPM
52
ESMA del av punkt 15
53
ESMA punkt 17
50
18
Värdepappersinstitut ska på ett tydligt och lättbegripligt sätt informera sina kunder om att
lämplighetsbedömningar görs för att värdepappersföretaget ska kunna agera i kundens bästa
intresse. Värdepappersinstitutet ska under alla skeden i processen undvika att ge upphov till
oklarheter eller förvirring när det gäller institutets ansvar i processen. Information om
investeringsrådgivning ska innefatta upplysningar om lämplighetsbedömningen.
Lämplighetsbedömningen ska anses omfatta hela processen med insamling av upplysningar om en
kund och bedömningen av om ett visst finansiellt instrument är lämpligt för kunden.54
Information om lämplighetsbedömningar ska hjälpa kunderna att förstå syftet med kraven och
uppmuntra dem att lämna korrekta och tillräckliga upplysningar om sin kunskap, erfarenhet,
finansiella ställning och investeringsmål. Instituten bör upplysa kunderna om att det är viktigt att
samla in fullständig och korrekt information så att institutet kan rekommendera lämpliga produkter
eller tjänster. Det är upp till instituten att bestämma hur de ska informera sina kunder om
lämplighetsbedömningen och informationen får finnas i standardiserad form. Den valda formen bör
emellertid möjliggöra efterhandskontroller så att det går att visa att informationen har lämnats till
kunden.55
4.3 Information som ska samlas in från kunderna
Den lämplighetsbedömning som ska göras vid tillhandahållande av investeringsrådgivning bygger på
de uppgifter om sig själv som kunden lämnar. Vilka uppgifter som instituten bör samla in framgår av
lag och föreskrifter. Följande uppgifter ska samlas in om kunden i den mån de är nödvändiga för att
kunna rekommendera kunden lämpliga finansiella instrument56
1. kundens kunskaper och erfarenheter av den specifika tjänsten eller produkten,
2. ekonomiska situation, och
3. mål med investeringen
När det gäller kundens kunskap och erfarenhet ska följande uppgifter inhämtas i den utsträckning
som det är lämpligt med hänsyn till kundens typ, arten och omfattningen på den tjänst som ska
tillhandahållas och typen av produkt eller transaktion57
1. de typer av tjänster, transaktioner och finansiella instrument som kunden är bekant med,
2. art, volym och frekvens för kundens transaktioner med finansiella instrument och den
tidsperiod under vilken transaktionerna har genomförts, och
3. kundens utbildningsnivå och yrke
När det gäller kundens ekonomiska situation ska, i förekommande fall, följande information
inhämtas58
1. kundens normala inkomst och varifrån den kommer,
2. tillgångar, däribland likvida medel, investeringar och fast egendom, och
3. huvudsakliga ekonomiska åtaganden
54
ESMA punkt 13 och 14
ESMA punkt 15
56
8 kap. 23 § LVPM
57
15 kap. 8 § FFFS 2007:16
58
15 kap. 4 § FFFS 2007:16
55
19
När det gäller kundens mål med investeringen ska, när det är relevant, följande information samlas
in59
1. hur länge kunden önskar inneha investeringen,
2. kundens riskvilja och riskprofil, och
3. syftena med investeringen
ESMAs riktlinjer innehåller ytterligare detaljer om vilken information som kan inhämtas från kunden.
Exempel på ytterligare kundinformation kan, enligt ESMA60, exempelvis vara
1. civilstånd (särskilt kundens rättsliga möjligheter att förfoga över tillgångar som han eller hon
äger tillsammans med sin partner),
2. familjesituation (händelser inom en kunds familj kan påverka hans eller hennes finansiella
ställning, t.ex. ett nytt barn),
3. anställningssituation (om kunden förlorar sitt arbete eller är nära pensionsåldern kan detta
påverka dennes finansiella situation eller investeringsmål),
4. behov av likviditet för relevanta investeringar, och
5. kundens ålder
När instituten beslutar om vilken information som är nödvändig bör de också väga in hur eventuella
förändringar av lämnad information kan komma att påverka lämplighetsbedömningen.61
4.4 Nödvändiga uppgifter - Proportionalitetsprincipen
Omfattningen av den information som ska samlas in från kunderna ska bedömas mot bakgrund av
alla egenskaper hos den investeringsrådgivning som ska tillhandahållas varje kund. Omfattningen kan
dock variera, men kraven för att säkerställa att en rekommendation eller en investering som görs för
en kunds räkning är lämplig för kunden är alltid desamma. Proportionalitetsprincipen i MiFID ger
värdepappersinstituten möjlighet att samla in information i en mängd som är proportionerlig till de
produkter och tjänster som de erbjuder, eller produkter och tjänster för vilka kunden efterfrågar
särskild investeringsrådgivning. Reglerna tillåter dock inte att instituten sänker skyddsnivån gentemot
sina kunder.62
Det övergripande kravet i LVPM när det gäller omfattningen av de uppgifter som ska samlas in om
kundens kunskap och erfarenhet, finansiella ställning och investeringsmål är att uppgifterna ska vara
nödvändiga för att institutet ska kunna rekommendera de investeringstjänster och finansiella
instrument som är lämpliga för kunden. I Finansinspektionens föreskrifter om vilka mer detaljerade
uppgifter som ska samlas in uttrycks proportionalitetsprincipen genom orden ”i den utsträckning det
är lämpligt” respektive ”när det är relevant” respektive ”i förekommande fall”.63 Nedan redovisas de
riktlinjer ESMA lagt fram för hur proportionalitetsprincipen bör tillämpas i olika situationer.
59
15 kap. 5 § FFFS 2007:16
ESMA punkt 22 och del av 23
61
ESMA punkt 23
62
ESMA punkt 29 och 32.
63
Se 8 kap. 23 § LVPM och 15 kap. 4, 5 och 8 §§ FFFS 2007:16
60
20
I samband med överväganden om vilken information som är nödvändig och relevant att samla in bör
följande aspekter beaktas med avseende på kundens kunskap och erfarenhet, finansiella ställning
och investeringsmål64
1. typ av finansiellt instrument eller transaktion som institutet kan rekommendera eller som
ingår i portföljförvaltningen (inklusive grad av komplexitet och risknivå)
2. art och omfattning av den tjänst institutet kan tillhandahålla
3. kundens karaktär, behov och andra omständigheter
Om de rekommendationer som institutet lämnar rör komplicerad eller riskfyllda finansiella
instrument bör noggrant övervägas om mer detaljerad information om kunden behöver samlas in än
det skulle göra om rekommendationerna handlade om mindre komplicerade eller mindre riskfyllda
instrument. Syftet med att samla in ytterligare information är att bedöma kundens förmåga att förstå
och finansiellt bära de risker som är förknippade med sådana instrument. I avsnitt 4.5 redovisas hur
okomplicerade och komplicerade instrument definieras. Det är varje värdepappersinstituts ansvar att
på förhand definiera risknivån för de finansiella instrument som ingår i institutets erbjudande till
investerare. Om riktlinjer finns, eventuellt utfärdade av de behöriga myndigheter som övervakar
instituten, ska dessa beaktas. För att försäkra sig om att kunderna förstår investeringsrisker och de
förluster som de eventuellt kan få bära bör instituten i alla händelser och så långt som möjligt
redogöra för riskerna på ett tydligt och begripligt sätt, eventuellt genom att använda illustrativa
exempel på förlusternas omfattning om ett instrument faller i värde. Bedömningen av kundens
benägenhet att acceptera risker kan underlättas genom en mätning av kundens förmåga att bära
risker, se även sista stycket i avsnitt 7.65
Det är, på samma sätt som nyss sagts om riskfyllda finansiella instrument, varje
värdepappersinstituts ansvar att på förhand definiera vilket eller vilka av de finansiella instrument
som ingår i erbjudanden till investerare som kan betraktas som icke-likvida. Om riktlinjer finns,
eventuellt utfärdade av behöriga myndigheter som övervakar institutet, ska dessa beaktas. För icke
likvida finansiella instrument kan ”nödvändig information” omfatta uppgifter om hur länge kunden är
beredd att inneha investeringen. Eftersom information om kundens finansiella ställning alltid måste
samlas in kan omfattningen av den insamlade informationen bero på vilken typ av finansiellt
instrument som rekommenderas. För icke likvida eller riskfyllda finansiella instrument kan nödvändig
information till exempel omfatta samtliga av följande uppgifter som krävs för att säkerställa att
kundens finansiella ställning tillåter kunden att investera i sådana instrument66
1. storleken på kundens normala och sammanlagda inkomst och om inkomsten tjänas in på fast
eller på tillfällig basis, samt varifrån inkomsten kommer till exempel anställning, pension,
investeringsinkomster, ränteintäkter etc.
2. kundens tillgångar, inklusive likvida medel, investeringar och fast egendom. Detta omfattar i
sin tur uppgifter om vilka finansiella investeringar, lös och fast egendom, pensionsfonder och
eventuella kontotillgodohavanden etc. som kunden kan ha. När det så är lämpligt bör
företaget även samla in information om eventuella villkor, löptider, förfoganderestriktioner,
lån, garantier och andra begränsningar av angivna tillgångar
64
ESMA punkt 31
ESMA punkt 33 och not 8 och 9
66
ESMA punkt 34 och not 10
65
21
3. kundens normala ekonomiska åtaganden inkluderande information om de ekonomiska
åtaganden som kunden ingått eller planerar att ingå, fasta utgifter, total skuldsättning och
andra regelbundna åtaganden etc.
Instituten bör vid insamlandet av information från kunder även ta hänsyn till karaktären av den tjänst
som erbjuds. När tjänsten är investeringsrådgivning bör av riktlinjerna framgå vilken information som
kan anses tillräcklig för att kunna bedöma kundens förmåga att förstå riskerna och karaktären hos de
finansiella instrument som institutet planerar att rekommendera kunden.67
Mer detaljerad information bör samlas in när kunden efterfrågar investeringsrådgivning om samtliga
sina tillgångar i jämförelse med vad som behövs om kunden efterfrågar investeringsrågivning om hur
denne bör investera ett visst belopp som är en relativt liten del av kundens sammanlagda tillgångar.
Mer information kan även behövas om kunden är en äldre person eller en kund med små
ekonomiska resurser som efterfrågar rådgivning för första gången. När instituten tillhandahåller
investeringsrådgivning till en professionell kund är det vanligen befogat att förutsätta att kunden har
nödvändig erfarenhet och kunskap, vilket innebär att institutet inte behöver samla in sådan
information68
På ett liknande sätt gäller när investeringsrådgivning tillhandahålls en professionell kund så får
institutet anta att kunden kan bära de finansiella risker som överensstämmer med kundens
investeringsmål och institutet är därför generellt inte skyldigt att inhämta information om en sådan
kunds finansiella ställning. Sådan information bör emellertid inhämtas om det är nödvändigt med
tanke på kundens investeringsmål. Om en kund vill gardera sig mot en risk behöver institutet
detaljerad information om risken för att kunna föreslå ett effektivt hedgeinstrument.69
Den information som behöver samlas in beror också på kundens behov och situation. Instituten
behöver sannolikt mer information om kundens finansiella ställning om kunden har flera olika
och/eller långsiktiga investeringsmål än om kunden söker en kortsiktig och säker investering.70
Konsekvensen av om ett institut inte erhåller den information som krävs för att tillhandahålla
investeringsrådgivning är att institutet inte får lämna några råd till kunden.71
Proportionalitetsprincipen innebär, i fråga om i vilken omfattning uppgifter om kunden behöver
samlas in, sammanfattningsvis följande
1. Omfattningen av den information som ska samlas in från kunderna ska bedömas mot
bakgrund av alla egenskaper hos den investeringsrådgivning som ska tillhandahållas varje
kund
2. Proportionalitetsprincipen tillåter inte att instituten sänker skyddsnivån gentemot sina
kunder
3. Hur mycket information som ska samlas in beror på typ av finansiella instrument, art och
omfattning av investeringsrådgivningen, kundens karaktär, behov och andra omständigheter
67
ESMA punkt 35
ESMA punkterna 36 och 37
69
ESMA punkt 38
70
ESMA punkt 39
71
15 kap. 6 § FFFS 2007:16 och ESMA punkt 40
68
22
4. Mer information ska samlas in om rådgivningen rör kundens samtliga tillgångar jämfört med
om den rör en mindre del av kundens sammanlagda tillgångar
5. Om kunden är en äldre person eller efterfrågar rådgivning för första gången kan mer
information behövas
6. Om rådgivningen innefattar komplicerade, riskfyllda eller illikvida finansiella instrument ska
mer information inhämtas från kunden än om rådgivningen rör andra finansiella instrument
7. Mer information behövs om kunden har flera olika och/eller långsiktiga mål än om det rör en
kortsiktig och säker investering
8. Lämnas rådgivning till en professionell kund behövs mindre information
4.5 Okomplicerade och komplicerade finansiella instrument
I 8 kap. 25 § LVPM räknas ett antal finansiella instrument upp som är att anse som okomplicerade
instrument. Dessa är
1. aktier som tagits upp till handel på en reglerad marknad eller på en motsvarande marknad
utanför EES
2. penningmarknadsinstrument
3. obligationer eller andra former av skuldförbindelser utan derivatinslag
4. andelar i värdepappersfonder (UCITS) eller i ett fondföretag (UCITS-fondföretag)
5. andra okomplicerade finansiella instrument
Vad som avses med andra okomplicerade finansiella instrument regleras i 15 kap. 11 § FFFS 2007:16.
Där sägs att ett finansiellt instrument ska betraktas som okomplicerat om
1. det inte omfattas av 1 kap. 4 § 2c (exempelvis warranter på aktier eller index som beräknas
på aktier, valutor, råvaror eller räntor) eller 5 (finansiella derivatinstrument) LVPM
2. det finns ofta återkommande möjligheter att avyttra, lösa in eller på annat sätt realisera
instrumentet till priser som är offentligt tillgängliga för marknadsdeltagarna och som
antingen är marknadspriser eller priser som görs tillgängliga, eller valideras genom
värderingssystem som är oberoende i förhållande till emittenten
3. det inte medför någon faktisk eller potentiell skyldighet för kunden som överstiger
kostnaden för att förvärva instrumentet, och
4. det finns tillräckligt omfattande och offentligt tillgänglig information om instrumentets
kännetecken som sannolikt kan förstås utan svårighet av en genomsnittlig icke-professionell
kund, så att kunden kan fatta ett välgrundat beslut om att utföra en transaktion med
instrumentet
Exempel på okomplicerade finansiella instrument enligt föregående stycke skulle kunna vara de
svenska specialfonder som uppfyller angivna förutsättningar. Andra finansiella instrument är således
komplicerade, exempelvis derivat, warranter, strukturerade produkter, såsom indexobligationer,
autocalls och hävstångscerifikat.
4.6 Kundinformationens tillförlitlighet
Värdepappersinstitut ska kunna lita på den information som dess kunder tillhandahåller, såvida det
inte känner till eller borde känna till att informationen uppenbarligen är föråldrad, felaktig eller
23
ofullständig. Institutet får inte uppmuntra en kund att inte tillhandahålla den information som
krävs.72
Ett värdepappersinstitut får anta att en professionell kund har nödvändig kunskap och erfarenhet för
att kunna förstå riskerna när det gäller de produkter, transaktioner och tjänster för vilka kunden är
klassificerad som professionell kund. Omfattas en professionell kund av bestämmelsen i 8 kap. 16 §
LVPM får värdepappersföretaget utgå från att kunden finansiellt kan bära en investeringsrisk som är
förenlig med kundens mål med investeringen.73 Information om en professionell kunds finansiella
ställning kan trots allt behöva inhämtas om det är nödvändigt med tanke på dennes investeringsmål.
Om kunden önskar gardera sig mot en risk behöver företaget detaljerad information om risken för
att kunna föreslå ett effektivt hedgeinstrument.74
Även om kunderna förväntas ge en korrekt, aktuell och fullständig information som kan läggas till
grund för lämplighetsbedömningen bör rimliga åtgärder vidtas för att kontrollera att den information
som samlas in om kunden är tillförlitlig. I syfte att säkerställa att den information som kunderna
lämnar är tillförlitlig bör instituten ta hänsyn till följande faktorer75
1. alltför stor tilltro till kundens självbedömning av sin kunskap, erfarenhet och finansiella
ställning bör inte ställas
2. instituten bör säkerställa att alla verktyg som används i lämplighetsbedömningen är lämpligt
utformade exempelvis bör frågorna inte utformas på ett sådant sätt att de styr in kunden på
en viss typ av investeringar
3. instituten bör se till att kundinformationen är konsekvent
Det är institutets ansvar att se till att det har adekvat information för att kunna utföra
lämplighetsbedömningen. Det bör göras en bedömning av om det finns uppenbara felaktigheter i
den information som lämnats av kunden. Det är också viktigt att försäkra sig om att de frågor som
ställs till kunden är förståeliga och att andra metoder som används för informationsinsamling är
utformade på ett sådant sätt att det är möjligt att inhämta den information som krävs för
lämplighetsbedömningen.76
Självbedömningen bör balanseras av objektiva kriterier. Exempelvis bör följande beaktas77
1. istället för att fråga kunderna om de anser sig ha tillräcklig erfarenhet för att investera i ett
visst finansiellt instrument bör frågor ställas om vilka typer av instrument som de känner till
och med vilken frekvens och under vilken tidsperiod de gjort affärer med dessa instrument
2. istället för att fråga om kunderna anser att de har tillräckliga medel för att investera kan de
avkrävas en faktabaserad information som belyser kundens finansiella ställning
3. istället för att fråga om kunderna anser att de kan ta risker kan frågor ställas om hur stora
förluster under en viss tidsperiod som de skulle vara villiga att ta, antingen för en enskild
investering eller för hela portföljen
72
15 kap. 9 och 10 §§ FFFS 2007:16
15 kap. 3 § LVPM
74
ESMA punkt 38
75
ESMA punkterna 41 a – c och 42
76
ESMA punkt 42
77
ESMA punkt 43
73
24
Om institutet har verktyg som används som ett led i lämplighetsbedömningen till exempel onlinefrågeformulär eller riskprofileringsprogramvara bör det ha lämpliga system och kontroller för att
säkerställa att verktygen är anpassade för ändamålet och ger ett tillfredsställande resultat.
Kontrollerna kan exempelvis innefatta att kundens svar är konsekventa i syfte att upptäcka
motsägelser mellan olika uppgifter som kunden lämnat. 78
Institutet bör även vidta åtgärder för att minska potentiella risker med användningen av sådana
verktyg exempelvis att kunderna på eget initiativ eller uppmuntrade av anställd med direkt
kundkontakt, ändrar sina svar i syfte att få tillgång till ett finansiellt instrument som kanske inte är
lämpligt för dem.79
Den insamlade informationen bör ses som en helhet. Vaksamhet bör iakttas på motsägelser mellan
olika uppgifter och kontakt bör tas med kunden för att lösa eventuella väsentliga inkonsekvenser
eller felaktigheter. Exempel på sådana motsägelser är kunder som har en begränsad kunskap eller
erfarenhet men en aggressiv inställning till risktagande, eller har en försiktig riskprofil men ambitiösa
investeringsmål.80
5. Uppdatering av kundinformation
När institutet regelbundet tillhandahåller investeringsrådgivning är det viktigt att det har lämplig och
uppdaterad information om kunden för att kunna utföra lämplighetsbedömningen. Instituten bör
därför anpassa sina rutiner med hänsyn till följande aspekter81
1. vilken del av den insamlade informationen som bör uppdateras och med vilka intervaller
2. hur uppdateringen bör göras och vilka åtgärder som bör vidtas när kompletterande eller
uppdaterad information mottas eller när kunden inte lämnar begärd information
Uppdatering bör ske med vissa tidsintervaller. Tidsintervallerna kan variera exempelvis beroende på
kundens riskprofil. En högre riskprofil kräver sannolikt att informationen bör uppdateras oftare än
vad som är fallet om riskprofilen är lägre. Vissa händelser kan också medföra ett behov av en
uppdatering, exempelvis kan det gälla när kunden uppnår pensionsåldern.82
Uppdateringen kan exempelvis göras under regelbundna möten med kunderna eller genom att skicka
uppdateringsfrågeformulär till dem. Relevanta åtgärder i detta avseende är exempelvis ändringar av
kundens riskprofil baserat på den uppdaterade information som samlats in.83
6. Kundinformation avseende juridiska personer eller grupper
När kunden är en juridisk person eller en grupp av personer uppkommer särskilda frågor om vems
kunskap, erfarenhet, finansiella ställning och investeringsmål som ska beaktas vid
lämplighetsbedömningen.
78
ESMA punkt 44
ESMA punkt 45
80
ESMA punkt 46
81
ESMA punkt 47 och 48
82
ESMA punkt 49
83
ESMA punkt 50
79
25
Som en generell princip gäller att det är ställföreträdarens, ombudets eller i förekommande fall
vårdnadshavarens eller gode mannens kunskap och erfarenhet som ska beaktas vid tillämpning av
bestämmelserna om lämplighetsbedömningen. När det gäller alla övriga omständigheter såsom
finansiell ställning och mål med investeringen så är det kundens (huvudmannens) förhållanden som
ska beaktas.
ESMA har i sina riktlinjer angivit följande.
Om kunden är en juridisk person eller en grupp bestående av två eller flera fysiska personer eller där
en eller flera fysiska personer representeras av en annan fysisk person bör värdepappersinstitutet
förlita sig på tillämplig lagstiftning när de identifierar vilken av dessa personer som bör vara föremål
för lämplighetsbedömningen. 84
Om lagstiftningen inte ger tillräckliga indikationer i detta avseende, och särskilt om man inte har
utsett en ensam representant (vilket kan vara fallet för gifta par) bör institutet, baserat på en
fastställd policy, komma överens med de berörda personerna (representanten för den juridiska
personen, de personer som ingår i gruppen, eller de fysiska personer som representeras av någon
annan) om vem som bör genomgå lämplighetsprövningen och hur bedömningen bör utföras i
praktiken, däribland frågan om från vem man bör samla in information om kunskap, erfarenhet,
finansiell ställning och investeringsmål. Företaget bör dokumentera överenskommelsen.85
I bilaga II till MiFID anges att bedömningar av vilken ”expertis, erfarenhet och kunskap” som krävs för
små enheter som vill behandlas som professionella kunder ska göras av ”den person som
auktoriserats att utföra transaktioner på enhetens vägnar.” Analogt bör detta tillvägagångssätt också
gälla lämplighetsbedömningar både i fall där en fysisk person representeras av en annan fysisk
person och i fall där det är en liten enhet som ska genomgå en lämplighetsbedömning. I dessa
situationer ska bedömningen av finansiell ställning och investeringsmål göras av den underliggande
kunden (en fysisk person som representeras av en annan fysisk person eller en liten enhet), medan
erfarenhet och kunskap bör bedömas för representanten för den fysiska personen eller av den
person som auktoriserats att utföra transaktioner på enhetens vägnar.86
Instituten bör anta en policy för att fastställa vem som bör genomgå lämplighetsbedömningar om
kunden är en juridisk person eller en grupp av två eller flera fysiska personer eller där en eller flera
fysiska personer representeras av en annan fysisk person. Institutens policy bör ta hänsyn till alla
berörda personers bästa intresse och skyddsbehov.87
Om inget avtal har ingåtts och den finansiella ställningen för de personer som ingår i gruppen skiljer
sig åt bör instituten överväga vilken person som är mest relevant i detta avseende (d.v.s. den person
som har den svagaste finansiella ställningen). Detsamma gäller bedömningen av personernas
investeringsmål (d.v.s. den person som har de mest konservativa investeringsmålen) eller deras
84
ESMA punkt 51
ESMA punkt 52
86
ESMA punkt 53
87
ESMA punkt 54
85
26
erfarenhet och kunskap (d.v.s. den person som auktoriserats att utföra transaktioner på enhetens
vägnar och som har minst erfarenhet och kunskap).88
I situationer där två eller flera personer har auktoriserats att i förening utföra transaktioner på
gruppens vägnar (vilket kan vara fallet med gemensamma konton) bör den klientprofil som tas fram
av instituten avspegla de berörda personernas förmåga att fatta investeringsbeslut samt eventuella
effekter av sådana beslut på deras enskilda finansiella ställning och investeringsmål.89
7. Nödvändiga arrangemang för att säkerställa att en investering är
lämplig
Det finns ett antal faktorer att tänka på för att säkerställa att analysen av vilka investeringar som är
lämpliga för en kund, beaktas. Vid lämplighetsbedömningen ska hänsyn tas till90
1. all tillgänglig information om kunden som kan vara relevant för bedömningen om en
investering är lämplig, inklusive kundens befintliga investeringsportfölj och
tillgångsfördelningen inom portföljen
2. alla väsentliga egenskaper hos den investering som övervägs i lämplighetsbedömningen,
inklusive alla relevanta risker och eventuella direkta eller indirekta kostnader för kunden
3. om institutet använder särskilda verktyg vid lämplighetsbedömningen såsom
modellportföljer, programvara för tillgångsfördelning, eller riskprofileringsverktyg för
eventuella investeringar, bör institutet ha lämpliga system och kontroller för att se till att
verktygen är anpassade för ändamålet och ger tillfredsställande resultat. Verktygen bör
utformas så att de tar hänsyn till alla relevanta särdrag hos varje kund eller finansiellt
instrument. Verktyg som klassificerar kunder eller finansiella instrument på ett alltför
övergripande sätt är inte lämpliga för ändamålet.
4. den investeringsrådgivning som tillhandahålls till kunden bör ta hänsyn till en lämplig grad av
riskspridning
5. kundens förståelse för förhållandet mellan risk och avkastning bör beaktas exempelvis så att
kunden förstår att en riskfri tillgång nödvändigtvis ger låg avkastning, hur tidsaspekten
inverkar på detta förhållande och hur avgifter och skatter påverkar avkastningen på kundens
investeringar
6. hänsyn bör tas till huruvida kundens finansiella ställning tillåter kunden att finansiera
investeringarna och att kunden kan bära eventuella förluster till följd av investeringarna
7. om investeringen involverar en icke likvid produkt bör hänsyn tas till hur länge kunden är
beredd att inneha investeringen
8. intressekonflikter bör identifieras och hanteras så att de inte inverkar negativt på
lämplighetsbedömningen
Sedan institutet gjort sin analys ska institutet ha en rimlig grund för att anta att den eller de
transaktioner som rekommenderas91
88
89
ESMA punkt 55
ESMA punkt 56
27
1. uppfyller kundens mål med investeringen
2. är av ett sådant slag att kunden finansiellt kan bära de risker som är förenliga med målen
med investeringen
3. är av sådant slag att kunden har nödvändig kunskap och erfarenhet för att kunna förstå
riskerna med rekommenderade transaktioner
Värdepappersinstituten bör vidta åtgärder för att försäkra sig om att kunderna kan bilda sig en
korrekt uppfattning om investeringsrisker och förhållandet mellan risk och avkastning på
investeringen. För att kunden ska förstå de risker som är förknippade med investeringar bör
instituten överväga att använda vägledande och begripliga exempel på hur stora förlusterna kan bli
beroende på risknivå och de bör också bedöma kundens reaktion på olika scenarier. Kunden bör
göras medveten om att syftet med sådana exempel, och kundens reaktion på dem, är att bedöma
kundens inställning till risk (deras riskprofil) och följaktligen vilka finansiella instrument (och de risker
som är förknippade med dessa) som är lämpliga.92
8. Dokumentation och bevarande av uppgifter
8.1 Allmänna krav
Regler om dokumentation och bevarande av uppgifter finns i 8 kap. LVPM och 21 kap. FFFS 2007:16
samt, såvitt gäller när kunden är en konsument, 16 kap. FFFS 2007:16. ESMA har dessutom utfärdat
vissa riktlinjer om dokumentation. Dessa regler redovisas nedan.
Ett värdepappersinstitut ska dokumentera samtliga investeringstjänster, sidotjänster och
transaktioner som det har genomfört. Dokumentationen ska ske på ett sådant sätt att
Finansinspektionen har möjlighet att övervaka att institutet har iakttagit kraven i LVPM och
genomförandeförordningen samt i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen93.
Ett värdepappersinstitut ska dokumentera vad institutet och en kund har kommit överens om när det
gäller parternas rättigheter och skyldigheter samt övriga villkor för de tjänster som institutet ska
utföra för kunden94.
Ett värdepappersinstitut ska under en period av minst fem år bevara de uppgifter som krävs enligt
LVPM, Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:16 och andra föreskrifter som meddelats med stöd
av LVPM, samt genomförandeförordningen. Dessutom ska ett värdepappersinstitut åtminstone
under den tidsperiod som kundrelationen varar bevara de uppgifter om värdepappersinstitutets och
kundens rättigheter och skyldigheter när det gäller avtal om att tillhandahålla tjänster eller de villkor
som institutet tillämpar för att tillhandahålla kunden tjänster. När ett instituts tillstånd har återkallats
ska institutet bevara uppgifter till dess att den nämnda femårsperioden har löpt ut95.
Ett värdepappersinstitut ska bevara uppgifter på ett medium som gör det möjligt att lagra
information på ett sätt som är tillgängligt för användning av Finansinspektionen. Uppgifterna ska
91
15 kap. 2 § FFFS 2007:16
ESMA punkt 16
93
8 kap. 12 § LVPM
94
8 kap. 26 § LVPM
95
21 kap. 1 § FFFS 2007:16
92
28
även bevaras i sådan form och på ett sådant sätt att Finansinspektionen utan svårighet kan komma åt
uppgifterna och rekonstruera viktiga steg i hanteringen av samtliga transaktioner och så att det är
möjligt att utan svårighet fastställa alla korrigeringar och övriga ändringar samt uppgifternas innehåll
före dessa korrigeringar och ändringar samt så att det inte är möjligt att manipulera eller förändra
uppgifterna på annat sätt96.
Instituten bör
1. ha lämpliga arrangemang för registrering och bevarande av uppgifter för att säkerställa en
korrekt och öppen dokumentation av gjorda lämplighetsbedömningar, inklusive lämnade råd
2. se till att registreringsrutinerna är utformade så att det är möjligt att upptäcka fel i
lämplighetsbedömningarna såsom vilseledande försäljning
3. se till att dokumentationen är tillgänglig för alla berörda personer i institutet och för
behöriga myndigheter
4. se till att det finns lämpliga processer för att åtgärda eventuella brister eller begränsningar i
dokumentationsrutinerna97
Värdepappersinstitutens dokumentationsrutiner måste vara utformade så att instituten i efterhand
kan kontrollera varför en investering har gjorts. Detta kan vara särskilt viktigt i händelse av tvister
mellan institutet och kunder. Det är också viktigt för kontrolländamål – eventuella brister i
dokumentationen kan till exempel leda till att en behörig myndighet inte kan utvärdera kvaliteten på
institutets lämplighetsbedömningar och det kan försämra möjligheterna för institutens ledning att
identifiera risker för vilseledande försäljning98.
Värdepappersinstituten är därför skyldiga att dokumentera all relevant information om
lämplighetsbedömningar, till exempel kunduppgifter (inklusive uppgifter om hur informationen
används och tolkas för att fastställa kundens riskprofil) och information om vilka finansiella
instrument som rekommenderas till kunden. Registren bör innehålla följande uppgifter
1. eventuella ändringar av lämplighetsbedömningar som görs av företaget, särskilt ändringar av
kundens riskprofil
2. typer av finansiella instrument som är lämpliga för kundens riskprofil och underlaget för
bedömningen och skälen till dessa99
8.2 Dokumentation av investeringsrådgivning till konsumenter och
utlämnande av dokumentation
I 16 kap. FFFS 2007:16 har Finansinspektionen meddelat föreskrifter om dokumentation av
investeringsrådgivning samt utlämnande av dokumentation till konsumenter. Reglerna innehåller
följande krav.
Dokumentationen ska innehålla uppgifter som gör det möjligt att identifiera värdepappersinstitutet,
den personal som lämnar investeringsrådgivning, och förutsättningarna för rådgivningen.100
96
21 kap. 2 § FFFS 2007:16
ESMA punkt 61
98
ESMA punkt 62
99
ESMA punkt 63
100
16 kap. 9 § FFFS 2007:16
97
29
Den ska vidare innehålla uppgift om konsumentens namn och nödvändiga uppgifter om kundens
kunskaper och erfarenheter av den specifika tjänsten eller produkten samt om kundens ekonomiska
situation och mål med investeringen.101
Slutligen ska dokumentationen innehålla uppgift om tidpunkt för investeringsrådgivningen, vilket
eller vilka råd som lämnades och om konsumenten har avråtts från en viss placering.102
Dokumentationen får ske på valfritt medium under förutsättning av att reglerna om bevarande av
uppgifter enligt 21 kap. 2 § FFFS 2007:16 är uppfyllda.103
Dokumentationen av uppgifter ska lämnas ut till konsumenten i samband med det första
rådgivningstillfället eller i nära anslutning därtill. Utlämnandet ska ske utan onödigt dröjsmål104.
Om investeringsrådgivning till samma konsument lämnas även vid senare tillfälle behöver
dokumentation om kundens namn, kunskaper, erfarenhet, ekonomiska situation och mål med
investeringen endast lämnas ut på begäran av konsumenten i samband med eller efter rådgivningen,
under förutsättning av att uppgifterna har betydelse för rådgivningen.105
Om investeringsrådgivning till samma konsument lämnas även vid senare tillfällen behöver
dokumentation om tidpunkt för rådgivningen, vilka råd som lämnades och om kunden avråtts endast
lämnas ut på begäran av en konsument i samband med eller efter rådgivningen, under förutsättning
av att konsumentens huvudsakliga placeringsinriktning är oförändrad och dokumentationen sker
genom ljudupptagning av telefonsamtal mellan konsumenten och värdepappersinstitutet.106
Värdepappersinstitutet ska informera konsumenten om dennes möjlighet att få ut sådan
dokumentation som värdepappersinstitutet endast behöver lämna ut på konsumentens begäran.107
Om det finns särskilda skäl kan Finansinspektionen medge ytterligare undantag från utlämnande av
dokumentation.108
9. Personalens kunskap och erfarenhet
9.1 Allmänna krav
Värdepappersinstitut ska ha personal med den kompetens, kännedom och sakkunskap som krävs för
att kunna fullgöra de uppgifter som tilldelats dem. 109
Varje värdepappersinstitut ska se till att anställda som är involverade i viktiga aspekter av
lämplighetsbedömningen har den kompetens och kunskap som krävs.110
101
16 kap. 10 § med hänvisning till 8 kap. 23 § LVPM
16 kap. 11 § FFS 2007:16
103
16 kap. 13 § FFFS 2007:16
104
16 kap. 14 § FFFS 2007:16
105
16 kap. 15 § FFFS 2007:16
106
16 kap. 16 § FFFS 2007:16
107
16 kap. 17 § FFFS 2007:16
108
16 kap. 18 § FFFS 2007:16
109
Artikel 5.1 d i Genomförandedirektivet
110
ESMA punkt 25
102
30
Det är viktigt att personalen förstår den funktion de fyller vid lämplighetsbedömningen och att de har
nödvändig kompetens och kunskap, innefattande tillräcklig kunskap om relevanta rättsliga krav och
förfaranden, för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Personalen måste ha tillräcklig kunskap för
att de ska kunna bedöma kundens behov och situation. De måste också ha tillräcklig kunskap om
finansmarknaderna så att de förstår de instrument som de rekommenderar och för att kunna avgöra
om egenskaperna hos ett instrument motsvarar kundens behov och situation.111
9.2 Särskilda krav på kunskap och erfarenhet vid investeringsrådgivning
till konsumenter
Regler om att personal som lämnar investeringsrådgivning till konsumenter ska ha tillräckliga
kunskaper, praktisk erfarenhet och genomgå lämpliga tester finns i 16 kap. FFFS 2007:16. Reglerna
innehåller följande krav.
Värdepappersinstitut ska se till att den personal som lämnar investeringsrådgivning till konsumenter
har tillräckliga kunskaper i förhållande till den rådgivning som lämnas. Kunskaperna ska vara
relevanta i förhållande till rådgivningens inriktning, omfattning och svårighetsgrad. Personalen ska
1.
2.
3.
4.
5.
känna till innehållet i relevanta lagar och regler
förstå och kunna uppfylla de krav som rådgivningen ställer
kunna vad rådgivaransvar, etik och god rådgivarsed innebär
veta hur omsorgs-, avrådande- och dokumentationsplikten ska fullgöras
kunna tillämpa kunskaper om sparande och placeringar i finansiella instrument och
försäkringar 112
Värdepappersinstitut ska säkerställa att den personal som lämnar investeringsrådgivning uppfyller
ovan angivna kunskapskrav genom att se till att personalen har genomgått ett lämpligt kunskapstest
och godkänts i detta. Om kunskapstestet inte tillhandahållits av en från värdepappersinstitutet
fristående person ska en oberoende granskare ha godkänt testet. Granskaren ska vara en från
värdepappersinstitutet oberoende person med lämpliga kvalifikationer.113
Värdepappersinstitutet ska med erforderlig regelbundenhet säkerställa att personalen har tillräckliga
kunskaper. 114
Värdepappersinstitutet ska säkerställa att den personal som lämnar investeringsrådgivning till
konsumenter har erhållit lämplig praktisk erfarenhet. Den praktiska erfarenheten ska bl.a. omfatta
kommunikation mellan personal och konsument.115
10. ESMAs riktlinjer för tillsyn
ESMA har gett ut riktlinjer, MiFID Supervisory Briefing daterad 19 december 2012, (ESMA SB) för hur
tillsynen över värdepappersinstituten kan gå till såvitt gäller tillsynen över lämplighetsprövningen vid
investeringsrådgivning och diskretionär portföljförvaltning. Riktlinjerna är även tänkta att ge
111
ESMA punkterna 26 - 27
16 kap. 2 – 5 §§ FFFS 2007:16
113
16 kap. 6 § FFFS 2007:16
114
16 kap. 7 § FFFS 2007:16
115
16 kap. 8 § FFFS 2007:16
112
31
värdepappersinstituten en indikation på vad som anses vara en korrekt implementering av relevanta
bestämmelser.116 Här redovisas det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna såvitt gäller
investeringsrådgivning.
Reglerna i MiFID om lämplighetsprövning ger instituten ett visst mått av flexibilitet vid insamling av
information om kundernas omständigheter och användningen av denna information i samband med
att företaget lämnar en rekommendation. I de flesta situationer måste tillsynsmyndigheten
kontrollera institutens rutiner i enskilda rådgivningssituationer för att väga omständigheterna i ett
enskilt fall mot proportionalitetsprincipen och företagens operativa verksamhet.117
ESMA SB behandlar följande områden118
1. identifiering av situationer där lämplighetsbedömningar krävs
2. insamling av information från kunder
3. skyldigheten att säkerställa att lämpliga investeringsråd lämnas
10.1 Identifiering av situationer där lämplighetsbedömningar krävs
I fråga om identifiering av situationer där lämplighetsbedömningar krävs sägs i huvudsak följande.119
1. Det är av vikt att instituten har rutiner för att upptäcka varje situation där det krävs en
lämplighetsbedömning. Riskerna för att felaktigt bedöma situationer som enbart information
om finansiella instrument istället för investeringsrådgivning måste därför identifieras
2. Om ett institut tillhandahåller både investeringsrådgivning och andra investeringstjänster
måste institutet undvika situationer där det kan uppkomma oklarhet om vilken tjänst som
tillhandahålls. Exempelvis om institutet avråder från en viss investering bör institutet
noggrant överväga om det är i kundens bästa intresse att genomföra affären som ”execution
only”. Instituten ska också ha rutiner som visar att det var korrekt att i en sådan situation
genomföra affären.
3. Följande frågor kan tillsynsmyndigheten komma att ställa för att kontrollera att
implementering av reglerna om lämplighetsbedömning har skett
3.1 Vilka förfaranden har institutet infört för att säkerställa att undvika att råd lämnas utan
att det har skett en lämplighetsbedömning
3.2 Vad händer om en rekommendation lämnas om en produkt som institutet distribuerar
bedöms som olämplig för kunden
3.3 Hur är institutets rutiner utformade för att spåra och dokumentera kommunikationen
mellan personalen och kunderna med avseende på skillnaden mellan råd och andra
tjänster
3.4 Vilken utbildning och erfarenhet har personalen med avseende på
lämplighetsbedömningen
3.5 I de fall andra tjänster än rådgivning tillhandahålls av institutet, vilka interna rutiner och
kontroller finns för att försäkra sig om att rådgivning inte har skett. Hur har personal som
inte får lämna råd utbildats så att de inte oavsiktligt lämnar råd om finansiella instrument
116
Punkt 4 i ESMA SB
Punkt 8 ESMA SB
118
Punkt 9 ESMA SB
119
Punkterna 11 – 15 ESMA SB
117
32
3.6 Innehåller den information som lämnas till kunderna även information om
lämplighetsbedömningen
10.2 Insamlande av information från kunder
I fråga om insamlande av information från kunder sägs i huvudsak följande.120
1. Ett värdepappersinstitut ska samla in alla relevanta fakta om kundernas omständigheter
såsom
1.1 investeringsmål (inklusive placeringshorisont, risknivå, riskprofil och syftet med
investeringen)
1.2 finansiell situation (inklusive, om det är relevant, anställningssituation och normal
inkomst, tillgångar och ekonomiska åtaganden samt kundens förmåga att bära de risker
som är förknippade med investeringen, och
1.3 erfarenhet och kunskap (inklusive information om kundens förmåga att förstå riskerna
med transaktionen)
2. Ett institut ska samla in all nödvändig och relevant information för den tänkta investeringen,
varvid vederbörliga överväganden ska göras med avseende på arten och omfattningen av
den tjänst och den ifrågavarande specifika transaktionen
3. Institutet ska beakta hur kunden kategoriserats. Exempelvis får institutet utgå från att en
professionell kund har tillräcklig kunskap och erfarenhet.
4. Ett institut ska anta rutiner och förfaranden för att fortlöpande kunna leva upp till kraven på
insamlande av information från varje kund och oberoende av vilken kanal som används för
insamling av information. Det är därvid särskilt viktigt att kunderna bedöms utifrån sina
specifika omständigheter och att institutet säkerställer att institutets bedömning av kunden
inte låter sig påverkas av affärsmässiga hänsyn.
5. Instituten ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att den information som samlas in är
korrekt. Instituten ska
5.1 inte enbart lita på kundens egna uppgifter om sin kunskap, erfarenhet och finansiella
ställning
5.2 säkerställa att den process som används för lämplighetsbedömningen är
tillfredsställande (exempelvis så att de frågor som ställs inte är utformade på ett sätt som
förleder kunden att välja en specifik investering)
5.3 vidta åtgärder för att säkerställa kundinformationens relevans
6. När institutet har en pågående kundrelation, ska institutet vidta åtgärder för att behålla
relevant information och uppdatera information om kunden
7. Värdepappersinstitut ska åtminstone
7.1 bevara relevant dokumentation och ha rutiner för att säkerställa en ordnad och
transparant dokumentation avseende lämplighetsbedömningar, inkluderande alla
investeringsråd och investeringar (och avrådan) som gjorts
7.2 säkerställa att behörig personal och tillsynsmyndigheten har tillgång till
dokumentationen
7.3 ha adekvata rutiner för att kunna mildra konsekvenserna av ofullkomligheter eller
inskränkningar i de åtgärder som vidtagits för att bevara handlingar
8. Följande frågor kan komma att ställas av tillsynsmyndigheten
120
ESMA SB punkterna 16 - 24
33
8.1 Vilka åtgärder och rutiner har institutet infört i syfte att säkerställa att relevant och
nödvändig information om väsentliga fakta om kunderna bevaras?
8.2 Hur gör institutet för att samla in information som gör att institutet kan göra
vederbörliga överväganden av alla relevanta och nödvändiga fakta om kunden? Hur
beaktas relevanta fakta om investeringsmål, finansiell situation, kunskap och erfarenhet
när institutet kommer fram till vad som är lämpligt?
8.3 Har institutet upprättat några generella kundprofiler med avseende på investeringsmål,
finansiell ställning, kunskap och erfarenhet? Om så är fallet hur kommer företaget fram
till vad som är lämpligt för varje kund inom respektive kategori? Hur kan generella
kategorier tillvarata skyldigheten att ta hänsyn till varje kunds särskilda omständigheter?
8.4 Jämförs den information som finns om kunden med arten av den tjänst som
tillhandahålls och de finansiella instrument som institutet distribuerar? Hur beaktas den
tänkta placeringshorisonten när det är fråga om illikvida finansiella instrument?
8.5 Tillfrågas kunden om att göra någon egen bedömning (exempelvis vad gäller dennes
riskbenägenhet eller kunskap och erfarenhet)? Om så är fallet är det rimligt att kunden
gör den bedömningen? Är kundens egen bedömning balanserad av objektiva kriterier?
8.6 Hur har relevant personal utbildats i fråga om att samla in relevant information från
kunderna? Förstår relevant personal sin roll i lämplighetsbedömningen och har de den
skicklighet, kunskap och expertis som är nödvändig, inkluderande tillräcklig kunskap om
relevanta externa regler och procedurer så att de kan uppfylla sina skyldigheter? Har
relevant personal den skicklighet som krävs för att kunna bedöma kundens behov och
omständigheter?
8.7 Vilka rutiner finns för att uppdatera information om kunderna? Är dessa rutiner rimliga?
8.8 Under vilka omständigheter får personalen göra tillägg i kundprofilen? Krävs det att
kunden godkänner ett sådant tillägg? Har risken för en obefogad ändring av kundprofilen
övervägts och hur hanteras det?
8.9 Vilka interna rutiner och kontroller finns för att säkerställa att kundprofilen stämmer
med alla relevanta fakta om kunden? Är dessa rimliga?
8.10 Har institutet upprättat adekvata rutiner kring bevarande av dokumentation? Är
rutinera utformade så att det går att spåra tidigare investeringar? Innehåller
dokumentationen all relevant information om lämplighetsbedömningen och om de
finansiella instrument som rekommenderats?
10.3 Skyldigheten att säkerställa att lämpliga råd lämnas
För att säkerställa att kunderna rekommenderas lämpliga finansiella instrument måste ett
värdepappersinstitut fastställa policys och rutiner så att de alltid tar hänsyn till följande
omständigheter:121
1. Instituten ska beakta all tillgänglig information om kunden som sannolikt är relevant för att
bedöma om en investering är lämplig, inkluderande kundens befintliga investeringar i
finansiella instrument och alla egenskaper hos de investeringar som övervägs vid
lämplighetsbedömningen inkluderande all relevant risk och varje direkt eller indirekt kostnad
som drabbar kunden.
121
ESMA Punkerna 25 - 28
34
2. Följande frågor kan komma att ställas av tillsynsmyndigheten ifråga om förståelsen av de
finansiella instrument som rekommenderas.
2.1 Vilka rutiner har institutet fastställt för att säkerställa att varje rekommenderad
transaktion är lämplig för kunden? Är dessa rutiner rimliga?
2.2 Hur väljer institutet ut lämpliga investeringar när det tillhandahåller rådgivning?
2.3 Är institutets rutiner tillräckliga för att beakta alla relevanta fakta om de finansiella
instrumenten? Detta gäller särskilt i fråga om komplexitet, avkastning, risk, kundens
åtaganden och instrumentens likviditet.
2.4 Har institutet fastställt några generella kategorier inom olika finansiella instrument? I så
fall, vilka faktorer påverkar klassificeringen av varje finansiellt instrument inom de
fastställda kategorierna? Hur kan de olika kategoriernas relevanta egenskaper
identifieras hos de finansiella instrumenten?
2.5 Vilken grad av diskretionär bedömning har lämnats till personalen vid bedömningen av
finansiella instrument? Är graden av personalens egna bedömningar rimlig?
2.6 Vilka rutiner har institutet för att uppdatera utvärderingen av de finansiella
instrumenten?
2.7 Vilka interna system och kontroller finns för att säkerställa att alla relevanta egenskaper
hos finansiella instrument har beaktats? Är dessa system och kontroller rimliga?
3. Frågor som kan komma ställas av tillsynsmyndigheten för att ta reda på om en
rekommendation är lämplig
3.1 Hur har institutets rutiner utformats för att säkerställa att relevant information om
finansiella instrument stämmer överens med kundens omständigheter? Är rutinerna
tillräckliga för att omfatta alla relevanta finansiella instrument som institutet lämnar råd
om? Hur bedöms risken i ett finansiellt instrument vid jämförelse med kundens profil?
Hur bedöms det finansiella instrumentets likviditet i förhållande till kundens
placeringshorisont?
3.2 Har institutet tillfredsställande dokumentationsrutiner för att kunna visa att ett lämnat
råd är lämpligt?
3.3 Vilka rutiner har institutet fastställt i syfte att förhindra att personalen inte
rekommenderar olämpliga transaktioner?
3.4 Vad händer om en transaktion bedöms som olämplig av institutet men kunden ändå vill
genomföra den? Vilka överväganden i kundens bästa intresse har institutet gjort om
detta tillåts?
3.5 Vilken grad av diskretionära bedömningar har lämnats till personalen i fråga om vad som
är lämpligt? Är denna grad av egna överväganden rimlig?
3.6 Vilka interna system och kontroller har införts för att säkerställa att alla
rekommendationer som lämnas till kunderna är lämpliga?
35
