Linda Petersson, 2012
[email protected]
www.pedagogisktperspektiv.se
[email protected]
Linda Petersson 2012 ©
Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga.
http://app.socialstyrelsen.se/termbank
Graden av funktionshinder bestäms av både
funktionsnedsättningen hos en individ och de krav på den
aktuella funktionen som ställs i en viss livssituation det vill
säga skillnaden mellan krav och förmåga. (WHO)
Funktionshinder är inte något som en person har;
utan det är miljön som är funktionshindrande...
Linda Petersson 2012 ©
Utvecklingsstörning
Förståndshandikapp
Begåvningshandikapp
Kognitiva funktionshinder
Mental retadation
Intellektuella funktionsnedsättningar
Agnes är utvecklingsstörd, Agnes är autist...
Agnes är en människa, en person som har .....
Linda Petersson 2012 ©
IQ under 70
Tecken innan 18 år
Nedsättning i två av tre adaptiva färdigheter
(DSM-IV)
Ett funktionsnedsättning som karaktäriseras av en
samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva
färdigheter inom minst två av tre följande områden:
Akademiska färdigheter, sociala färdigheter och
praktiska färdigheter.
(American Association on Mental Retardation, 2002 www.lul.se)
Linda Petersson 2012 ©
Kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar;
störning i hjärnans utveckling, långsammare utveckling:
•
Lindrig utvecklingsstörning
•
Måttlig utvecklingsstörning
•
Grav/svår utvecklingsstörning
Linda Petersson 2012 ©
Autism (Autisktiskt Syndrom)
Aspergersyndom
Genomgripnadestörning i utvecklingen; utan
närmare specifikation: UNS/ PDD-NOS (pervasive
developmental disorder).
Desintegrativstörning
(Retts syndrom)
Linda Petersson 2012 ©
Det vi ser!
Förstå att/hur ens beteende påverkar andra, se sig själv ur andras perspektiv,
förstå andras/sina egna känslor, förstå oskrivna regler, generalisera, förstå
socialkommunikation, korrigera sitt beteende/ lära av misstag/lära om,
kontrollera sina impulser…
Theory of Mind, Central Koherense, Exekutiva funktioner, Sinnesbearbetning
Linda Petersson 2012 ©
Linda Petersson 2012 ©
Linda Petersson 2012©
Theory of mind/mentalisering (Leslie, Frith, Baron-Cohen
1985) Att förstå att man själv och andra har ett tanke och
känsloliv som styr beteendet i olika situationer.
Joint attention (mundy & Sigman 1989) (Hobson 1989, 1999)
Weak central coherence theory (Frith, 1989, 2003,Happe
1994, 1995)Förmågan att skapa ett centralt sammanhang,
foga samman detaljer till helhet samt använda sig av
sammanhang för förståelse.
)
Exekutiva funktioner (Ozonoff mfl 1991)
Planeringsfunktionen, målinriktad i tanke och i handling.
Empathizizing-systemizing theory (Baron-Cohen, 2009)
Skillnaden mellan empatisering (lågt) och systematisering
(högt). Förklarar sociala/kommunikativa begränsningar (låg
empatisering) och begränsningar av intresse/repitativt
beteende (högre systematisering)
Linda Petersson 2012 ©
Theory of
mind/Joint
attention
Sinnes
Exekutiva
funktioner
Bearbetning
Empathizing/
Central
coherens
Systemizing
theory
Linda Petersson 2012 ©
Förstå vad andra vet, kan förväntas veta.
Förstå att/hur ens beteende påverkar andra/
Se sig själv ur andras perspektiv.
Förstå andras/sina egna känslor.
Förstå oskrivna regler.
Utläsa ett sammanhangs betydelse,
använda sammanhang för att förstå.
Förstå abstraktioner
Generalisera
Förstå kommunikation
Fatta beslut och välja
Korrigera sitt beteende/ lära av misstag/lära om
Kontrollera sina impulser
Vara flexibel
Organisera, planera och sätta igång
Dela uppmärksamhet
Sinnes bearbetningen -hyper
Sinnes bearbetningen –hypo
…
Linda Petersson 2012 ©
De kognitiva funktionsnedsättningarna (Theory of
Mind, Central koherens, Exekutiva funktioner)
bygger på:
•
•
Förmågan att uppfatta och använda helheter samt
sammanhang; Kontext/ sammanhangsförståelse
Förmågan att föreställa sig; Föreställningsförmåga
Contextblindness/mindblindness; ingen avsaknad
men annorlunda.
(Vermuelen, Peter)
Linda Petersson 2012 ©
Att ta in och bearbeta och samordna sinnesintryck
Att skilja viktig information från oviktig
omvärld
Filtrera/samordna
Tolka
Linda Petersson 2012 ©
Handlar/reagerar
utifrån tolkning
Syn – visuell perception
Hörsel – auditiv perception
Lukt
Smak
Balans- vestibulära sinnet
Beröring – taktila sinnet
Rörelsesinne/kroppssinne – kinestetisk
perception
Linda Petersson 2012 ©
Kunskap om och förståelse för
funktionsnedsättningen,
bakomliggande orsaker.
Kunskap om och förståelse för
den enskilde individen
och hans/hennes sätt att tänka och
förstå, personens utvecklingsprofil
Individualisering, hjälpmedel,
undervisningsmål, lärande, planer,
IUP och samarbete…
Linda Petersson 2012 ©
Förmågor/kunskaper (starka & svaga)
Kommunikation (uttryckande & förståelse)
Intresse
Sinnesintryck
Utveckling
Motorik
Stress /affektkänslighet
Sätt att koppla av
Hur förstår och lär sig personen
Organisations förmåga
Självständighet
Problemlösningsförmåga
…
Vilka redskap/hjälpmedel behöver vi utveckla för att personens
funktionsnedsättningar ska bli kompenserade?
Linda Petersson 2012 ©
Observationer
Intervjuer/samtal med:
Personen med funktionsnedsättning
Föräldrar
Personal
Arrangerad bedömning
Linda Petersson 2012 ©
Egen kontroll
Yttre kontroll
” Control is the death of optimism and possibility”
Lovett, 2005
Linda Petersson 2012©
Individuella hjälpmedel
-Begriplighet, sammanhang, kompensation, sinnesintryck
Anpassningar miljö/rum
-Sinnesintryck (perception), koncentration, framkomlighet
Anpassningar lärande/krav
-Innehåll, aktiviteter, mål
-Kommunikation, sociala krav, meningsfullhet
Anpassningar bemötande
-Kunskap, förståelse, respekt, perspektiv, grundsyn
Linda Petersson 2012 ©
Linda Petersson 2012 ©
Utveckla bra rutiner som underlättar självständighet
och flexibilitet:
Strategier och aktiviteter som ska utföras på
samma sätt varje gång.
Avveckla dåliga rutiner:
Rutiner som personen själv skapar i brist på
anpassningar och hjälpmedel som förhindrar el
försvårar förändringar eller utveckling.
Linda Petersson 2012©
Diktatur eller frihet?
(Steven Degrieck, Lissabon 2003)
Linda Petersson 2012 ©
Kan innebära:
Att barnet/eleven/personen utvecklar en ny
förmåga, lär sig något nytt
Att barnet/eleven /personen oftare eller i flera
situationer använder en förmåga som redan finns
Att barnet/eleven/personen får tillgång till
upplevelser där syftet är att skaffa sig nya
erfarenheter
Att barnet/eleven/personen blir ännu bättre på
något man redan kan
Att må bra
Att ha roligt
Linda Petersson 2012 ©
Vem valde målet? Verksamheten eller personen själv? Eller
något däremellan?
Hur användbart är målet i verkligheten?
Hur konkret är målet?
Är målet kompenserande eller korrigerande?
Hur lätt är det för personen att uppnå målet? Bygger målen
på intressen, styrkor… eller
(Idé: Peter Vermuelen)
Tänk på mål i mindre steg, delmoment.
Utvärderingar mycket viktiga: vad fungerade bra/varför är
målet uppnått? Eller motsatsen..
Inlärningsstrategi, hur lär sig personen?
Samarbete
Linda Petersson 2012 ©
Regeringsformen: Varje medborgare är
grundlagsskyddad mot frihetsberövningar och
andra frihetsinskränkningar. Frihetsinskränkningar
eller tvång får inte företas, dessa handlingar är
straffbelagda enligt brottsbalken.
Linda Petersson 2012 ©
FN:s barnkonvention
FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
Skollag, läroplan, kursplan
LSS
Socialtjänstlag
Diskrimineringslagen
Linda Petersson 2012 ©
Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är
kränkande
Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd.
Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att
förhindra och motverka alla former av kränkande behandling.
Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på
annat sätt. Lagen mot kränkande behandling, www.skolverket.se
Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av
något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras,
hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska
eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
FNs Barnkonvention, www.unicef.se
Linda Petersson 2012 ©
Respekt för inneboende värde, individuellt
självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val
samt enskilda personers oberoende
Icke-diskriminering
Fullständigt och faktiskt deltagande i samhället
Respekt för olikheter och accepterande av personer med
funktionsnedsättning som en del av den mänskliga
mångfalden och mänskligheten
Linda Petersson 2012 ©
Lika möjligheter
Tillgänglighet
Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt
Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos
barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionshindrade barns rätt att bevara sin identitet.
Linda Petersson 2012 ©
Att mötas av en omgivning som har kunskap (generell &
om enskilda personen), förståelse och empati.
Att bli respekterad och känna egenvärde
Att mötas av en omgivning som reflekterar över och
utvärderar sitt bemötande
Att mötas av en omgivning som ser tillit och bra
relationer som en grund för lärande och positiv
utveckling
Att ha en hög grad av egen kontroll
Att ha hjälpmedel och anpassningar som är designade
utifrån den enskilda individen
Linda Petersson 2012 ©
Meningsfullt, motiverande och intressant lärande
Meningsfulla, motiverande och intressanta
aktiviteter
Att ha ett rikt liv!!!
Att ha en bra och passande skola, fritids, kortids...,
där man trivs
Utmaningar på en bra nivå
Sätt att koppla av på, balans.
Bra fysisk hälsa
Bra psykisk hälsa Linda Petersson 2012©
Bemöta låg affektivt
Förebygga problemskapande situationer
Ha strategier för att hantera problemskapande
situationer/beteende
Utgå från att personen gör så gott han/hon kan
Var en representant och förespråkare för personen
du arbetar för/med
Inte glömma att:
Ha roligt och förmedla glädje!
Linda Petersson 2012 ©
”Alla som någon gång har försökt poppa popcorn i ett kylskåp
vet att det inte riktigt fungerar. Det behövs rätt temperatur
för att det ska bli riktiga popcorn som ”poppar”.
Samma sak gäller för oss människor tror jag. Det behövs rätt
temperatur och omgivning för att vi ska ”poppa”.”
Jonas Helgesson; (grabben i kuvösen bredvid, 2007)
Linda Petersson 2012 ©
Anna, Yaasiin, Kalle, Jonathan, Ragda, Rana, Måns,
Lars, Elin, Adama, Sammy, Leif, Tara, Erik, Abbe,
Ahmed, Mohammed, Jimmy, Magnus, Patrick, Ali,
Pamela, Jacob, Emina, Allan, Mustafa, Tomas,
Mikael, Justin, Sara, Sara...Och många många fler...
Ross Green (föreläsning, 2007) (explosiva barn, 2005)
Ellen Notbom, (ten things every child wishes you knew,2006)
Birgitha Lindgen (- När jag blir stor ska jag bli Askungen, 1996)
Leif Strandberg (Vygotskij i praktiken, 2006)
Erik Sigsgaard (Utskälld, 2003)
John Clements & Ewa Zarkowska (Behavioural Concerns & Autistic Spectrum Disorders,
2000)
Gunilla Gerland (En riktig människa)
Hilde De Clerke (mamma är det där ett djur eller människa, 2007)
Marianne Brodin & Ingerid Hylander ( Själv-känsla, 2002)
Anna Kåver & Åsa Nilsonne (Tillsammans medkänsla och bekräftelse, 2007)
Roger Säljö & Eva Hjörne (Att platsa i en skola för alla, 2008)
Luke Jackson (Freaks, Geeks & Asperger syndrom, 2002)
Bo Hejilskov Jörgensen (föreläsningar)
Helene Tranquist (föreläsningar)
Linda Petersson 2012 ©
Martin Hanbury (Positive Behaviour Strategies to support Children and
Young people with autism, 2008)
Elisabeth Råberg (Omsorg utan våld, konsten att möta människor med
autism, 2008)
Peter Vermeulen (föreläsning,2008)
Joachim bauer (Varför jag känner som du känner, intuitiv kommunikation
och hemligheten och hemligheten med spegelneuroner, 2007)
Helene Tranquist, föreläsningar
Peter Gärdenfors (Den meningssökande människan, 2006)
Ross blackburne och Rita Jordan (föreläsning, 2002)
Herbert Lovett ( Learning to listen, positive approaches and pepople
with diffucult behavior, 2005)
Robert Parish & friends ( Embracing Autism...2008)
Linda Petersson 2012 ©
Lusten att förstå, Gärdenfors, P, 2010, Natur och Kultur
Ross Blackburne och Rita Jordan (föreläsning, 2002)
My sensory book, Kerstein, L, 2008, AAPC
Autism and Asperger syndrom, the facts, Baron-Cohen, S,
2008, Oxford
The Autsimspectrum in the 21 st century, 2010, JKP.
Linda Petersson 2012©
