1
1.1
Teori
Informationseffektivitet
Det klassiska uttrycket ”marknaden har alltid rätt” är en av utgångspunkterna inom den
finansiella teorin. Kurssättningen av en aktie speglar marknadens värdering av företaget i fråga
och aktiemarknaden kan sägas vara informationseffektiv om aktiekurserna snabbt anpassar sig till
ny information. På en informationseffektiv marknad finns det inte några felvärderade aktier,
eftersom prissättningen redan har anpassats efter all information. Teorin om aktiemarknadens
informationseffektivitet står alltså i skarp kontrast mot antaganden om att det finns över- eller
undervärderade aktier och på en sådan marknad skulle finansanalytikernas insatser kunna ses som
överflödiga.1 Att aktiehandeln vid Stockholms Fondbörs inte bedrivs på en helt informationseffektiv marknad är således en förutsättning för att de aktierekommendationer vi senare ska
undersöka ska kunna ge överavkastning.
1.2
Finansanalytikern
Då vårt syfte med uppsatsen är att undersöka finansanalytikers rekommendationer och
bevekelsegrunder, kan en genomgång av begreppet finansanalytiker vara lämplig i detta skede.
En finansanalytiker arbetar med finansiell analys, där den vanligaste arbetsuppgiften är analys och
värdering av aktier. Finansanalytikern tolkar och analyserar information som företag delger
marknaden, för att sedan vidareförmedla resultatet till investerare.
Finansanalytikern är vanligen anställd på en fondkommissionärsfirma där det ofta finns en
uppdelning mellan kategorierna finansanalytiker, portfölj-/kapitalförvaltare och mäklare. Samtliga
dessa arbetar aktivt med aktievärdering, men i olika omfattning och inriktning. De grundliga
företagsanalyserna utförs av finansanalytikern. Dessa analyser ligger sedan ofta till grund för både
investeringsbeslut hos portföljförvaltare och placeringsrådgivning hos mäklare.
Portföljförvaltaren arbetar också med aktievärdering då han dels avgör vilka aktier som ska ingå i
portföljen och dels bedömer risken i de olika placeringsalternativen. Mäklarens inslag av
aktievärdering i arbetet tar sig främst i uttryck genom att han ska förse sina kunder med
information om vilka aktier som är under- eller övervärderade och vilken investeringstidpunkt
och investeringshorisont som är lämplig för placeringen.
Ekonomijournalister förmedlar också bearbetad information om företag till aktiemarknadens
aktörer och dessa sysslar också till viss del med aktievärdering. De använder sig ibland av
finansanalytikern som informationskälla i sina börskrönikor, men här gäller även det omvända då
finansanalytikern givetvis också följer vad som skrivs i affärspress.
Finansanalytikerna kan alltså sägas vara en viktig informationslänk fram till aktiernas prissättning
på aktiemarknaden. Ju fler finansanalytiker som analyserar och värderar aktierna, desto mindre
torde risken för snedvriden prissättning vara.
1
Olbert, 1992
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
1.3
Finansanalytikers rekommendationsprocess
Genom samtal med finansanalytiker har vi fått en inblick i de verktyg och faktorer som ligger till
grund för en rekommendation. Dessa har vi försökt åskådliggöra genom följande modell.
1. Informationskällor
Årsredovisning:
Verksamhetsberättelse
VD:s kommentar
Verksamhetsberättelse
Förvaltningsberättelse
Resultaträkningen
Balansräkningen
Finansieringsanalysen
Bokslutskomm. & noter
Revisionsberättelsen
"Fem år i sammandrag"
Utdelningsprognos
Andra källor
Delårsrapporter
Offentlig statistik
Informationsservice
(SIX,mm)
Affärspress
Företagskontakter/besök
Andra analytiker
Företagens
personaltidningar
Utdelningshistorik
Övriga
2. Verktyg/analys
Fundamental Analys
Nyckeltal
Vinstprognoser
Kassaflödesanalys
Tidshorisont
Framtida tillväxttakt
Diskonteringsränta
Riskfri ränta
Riskpremie
m.m.
Teknisk Analys
Timing
Trender
Risk
Betavärde
Företagsspecifik risk
Övriga faktorer
Ledningens kompetens
Makrofaktorer
Affärsidé&Produkter
Bransch
3. Sammanvägning
4. Resultat
Positiv /negativ
signal
Positiv /negativ
signal
Positiv /negativ
signal
Rekommendation
Positiv /negativ
signal
Positiv /negativ
signal
Modell 1-1Vägen fram till en rekommendation (egen modell)
Utifrån flera olika informationskällor skapar sig finansanalytikern en helhetsuppfattning om
företaget med hjälp av olika analysmetoder. Resultaten från dessa analyser vägs samman och
utmynnar i en rekommendation om aktien anses vara över- eller undervärderad.
1.3.1
Informationskällor
En analytiker har flera källor att använda sig av för att få information om ett aktiebolag. Den
mest uppenbara är kanske årsredovisningen som bl.a visar bolagets finansiella ställning och
resultat. Bristen med balansräkningen är att den är statisk, dvs den visar endast fördelningen av
ett bolags tillgångar och skulder vid en specifik tidpunkt. Denna tidpunkt ligger dessutom ett par
månader före utgivningen av årsredovisningen. Bokslutskommentarer och noter är viktiga
komplement till räkenskaperna, då de förtydligar och ger information som är viktig men inte går
att urskilja i balans- eller resultaträkningen. VD’s kommentar ger ofta en ytlig beskrivning om året
som gått och en vision om vad framtiden kan komma att erbjuda. Verksamhetsbeskrivningen
innehåller en mer detaljerad beskrivning av en koncerns olika verksamhetsområden eller
dotterbolag. Den är viktig för helhetsuppfattningen om koncernen och dess delars betydelse för
den framtida intjäningsförmågan.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Finansanalytikerns arbete går i mångt och mycket ut på att konstruera adekvata vinstprognoser.
För att kunna göra detta måste all information som kan vara relevant bevakas och finansanalytikern beaktar hur denna information kan tänkas påverka och förändra vinstprognoserna.
Förutom årsredovisning och delårsrapporter är samtal med företagsrepresentanter, offentlig
statistik och affärspress viktiga informationskällor i detta arbete.
1.3.2
Analysmetoder
Informationen från de olika källorna bearbetas med hjälp av olika verktyg eller analysmetoder.
Den klassiska är den fundamentala analysen, men kassaflödesanalys och teknisk analys har gjort
stark frammarsch de senaste åren.
1.3.3
Fundamental Analys
Den äldsta analysmetoden är den fundamentala. Denna modell har för avsikt att prognostisera
och värdera en aktie, valuta, obligation eller råvaras värde genom att bl a studera företags
årsbokslut, övriga redovisningshandlingar samt makroekonomiska företeelser. Med utgångspunkt
från denna information försöker den fundamentale analytikern bilda sig en uppfattning om
företagets ekonomiska ställning, vinstkapacitet och framtidsutsikter. Utifrån detta görs en
bedömning av om den aktuella kursen är adekvat och vad den borde vara i framtiden.
Att enbart läsa en årsredovisning ger ofta en ganska begränsad bild av företagets lönsamhet och
finansiella ställning. För att få ut lite mer av informationen använder analytikern ofta nyckeltal.
Dessa ger värdefull information om företagets ställning och kan sedan jämföras med
motsvarande historiska nyckeltal och med andra företag för att skapa en uppfattning om aktien i
fråga är köpvärd eller inte.
Exempel på nyckeltal som är vanliga vid fundamental analys är:
Vinst per aktie – Den redovisade nettovinsten dividerat med antal aktier. Det finns vissa
meningsskiljaktigheter mellan huruvida de extraordinära posterna ska ingå i resultatmåttet eller
inte, men det viktiga är att man är konsekvent så att olika år och bolag är jämförbara med
varandra.
P/E-tal – P/E är en förkortning av Price/Earning (kurs/vinst) och betyder att aktiekursen
divideras med vinsten per aktie. Ju lägre det framräknade talet är, desto billigare anses
företaget vara på börsen. Att ange en specifik nivå där P/E-talet bör ligga är dock svårt,
eftersom det varierar mellan olika branscher.
P/S-tal – P/S är en förkortning av Price/Sales och betyder att aktiekursen divideras med
försäljningen per aktie. P/S – talet används ibland för att hitta uppköpskandidater. Företag
med låga P/S-tal anses av vissa ha större chans att förbättra sin lönsamhet eller att bli
uppköpta.
Utdelning per aktie – Till viss del bestäms aktiekursen av hur stor utdelningen är. Ett företags
utdelningspolitik brukar framgå av årsredovisningen. Utdelningspolitiken tillsammans med en
analys av tidigare utdelningar brukar fungera som en bra fingervisning om framtida
utdelningar.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
1.3.4
Kassaflödesanalys
Många av aktiemarknadens analytiker värderar inte längre aktier utifrån företagens redovisade
substans, och inte heller utifrån hur substansen ändras av den redovisade vinsten. Istället
koncentrerar de sig på kassaflödet, dvs att värdera bolagets rörelse utifrån nettot av in- och
utbetalningar.
Metoden utgår från det faktum att en investerare aldrig betalar mer för en tillgång än vad den
faktiskt är värd. När finansiella tillgångar förvärvas av placeraren är detta med avsikten att erhålla
kassaflöden i framtiden som kompensation. De nuvärdesberäknade framtida förväntade
kassaflödenas värde ska alltså överstiga storleken på investeringen.2 Värdet på en aktie är därmed
beroende av företagets betalningsflöde (in- och utbetalningar) men även av de krav på avkastning
som investeraren ställer på bolaget.
Nettot av de kassaflöden som är tillgängliga för långivare och aktieägare kallas fria kassaflöden.
Värdet på ett företag är lika med nuvärdet av företagets framtida förväntade kassaflöden
diskonterade med en lämplig diskonteringsränta. Diskonteringsräntan ska reflektera risken av de
skattade kassaflödena.
Vanligtvis indelar man kassaflöden i en prognosperiod på ett visst antal år, vilket kan röra sig om
allt från ett upp till 20 år eller mer. Under antagandet att företaget drivs enligt going-concernprincipen, dvs förväntas bestå i evighet, krävs att diskontering även sker av förväntade
kassaflöden efter prognosperioden.
En fördel hos kassaflöden är att de, till skillnad från den redovisade vinsten, inte påverkas av
ändrade redovisningsmetoder. Den redovisade vinsten är inte heller alla gånger de fria medel som
de kan se ut att vara. Ett bättre mått på fria medel som finns tillgängliga för företaget att använda
till investeringar och utdelningar är istället bolagets fria kassaflöden.
De främsta skälen mot att använda kassaflödesmodellen är att den tidvis uppfattas som krånglig
och att den är känslig för antaganden som görs långt in i framtiden.
1.3.5
Teknisk Analys
Den fundamentala analysen tar ingen hänsyn till psykologiska faktorer, vilket den tekniska
analysen lägger stor vikt vid. Den tekniske analytikern menar att marknadens köplust och
säljintresse påverkas av psykologiska faktorer såsom positiva och negativa förväntningar.
Teknisk analys är ett sätt att med hjälp av den historiska kursutvecklingen göra prognoser om
framtiden. För att hitta köpvärda aktier studerar den tekniske analytikern marknadens beteende.
Analysmetoden bygger på observationer av kursrörelser samt volymförändringar. Utifrån dessa
observationer försöker man genom olika diagram finna historiska mönster och formationer som
upprepar sig, för att därigenom kunna identifiera. Den tekniske analytikerns bedömningar bygger
alltså på hur börsen brukar bete sig när vissa formationer framträder i diagrammen. En bra aktie
behöver inte alltid nödvändigtvis ha ett bra företag bakom sig, så länge aktien är undervärderad
och sannolikt kommer att öka i värde.
2
Damodaran, 1994
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Lars-Jonas Ångström, som skrivit flera böcker inom området, menar att:
”Diagrammen i sig representerar ingenting annat än spåren efter människors mer eller mindre
genomtänkta agerande. Individen eller massan har en tendens att agera på ett likartat sätt i en
likartad situation och det är detta likartade sätt som kommer till uttryck i diagrammen.”3
Fram till för några år sedan användes penna och millimeterpapper för att på manuell väg ta fram
de olika diagrammen. Numera finns det ett flertal dataprogram vilka innehåller en stor mängd
olika tekniska analysmodeller, som underlättar arbetet.
De analytiker som ansluter sig till de tekniska modellerna och som förkastar de fundamentala
menar att den fundamentala grundar sig på allt för osäkra data som t ex prognoser om framtida
vinster och utdelningar. Vidare menar de att den fundamentala informationen är historia redan då
den kommer till analytikerns bord. Kritiken mot den tekniska modellerna grundar sig bl a på att
de inte ger några förklaringar till kommande kursuppgångar och -nedgångar, utan endast
prognoser.
Enligt Erland och Per Holmlund, Delphi Economics, kan en kombination av de båda metoderna
med fördel användas4. Strategin går ut på att den fundamentala analysen görs för att bestämma
konjunkturläget och priset på aktien och den tekniska analysen för att optimera timingen av köpoch säljtillfället.
3
4
Ångström L-J, Gästföreläsning Teknisk Analys, Sth:s Universitet 1998-12-09
Holmlund E & Holmlund P, Snabba aktievinster med teknisk analys, 1993, s.3ff
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
2
2.1
Presentation av de ingående instituten
Aktiespararna
Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, bildades 1966 och är en oberoende
intresseorganisation för enskilda som sparar i marknadsnoterade aktier, aktiefonder och andra
aktierelaterade värdepapper. Detta gör att tidningen Aktiespararen drivs utan vinstsyfte. Antalet
medlemmar uppgick 1997 till 117 000 st.
Aktiespararnas uppgift är att för medlemmarna skapa bästa möjliga förutsättningar för
aktiesparande vilket sker genom att verkar för en god miljö för enskilt aktieägande, informera och
utbilda medlemmarna i aktiekunskap och erbjuda anpassade aktiehandelstjänster.
Tidningen Aktiespararen utkommer en gång i månaden och informerar om vad som
händer på aktiemarknaden och i börsföretagen. Det är egentligen bara två stycken fast anställda
men sex personer medverkar regelbundet i tidningen. Varje nummer innehåller fyra olika
portföljråd och en sammanfattning av de rekommendationer som lämnats av banker,
fondkommissionärer och tidningar under de senaste veckorna. Vi har undersökt de aktier som tas
med i den s.k. basportföljen vilken innehåller ”trygga” tillväxtaktier med god riskspridning enligt
tidningen Aktiespararen själv.
Faktaruta
Antal anställda 1997
6
Antal analytiker
2
Omsättning 1997
13 milj.
Vinstmarginal
0
Prenumeration / år
260:-
Antal prenumeranter
117 000
Antal nr/år
12
Tabell 2-1 Fakta om Aktiespararna
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
2.2
BörsInsikt
BörsInsikt består av tre olika bolag, moderbolaget BörsInsikt AB samt dotterbolagen BörsInsikt
Broker AB och BörsInsikt Börsdata AB. Företaget etablerades 1985 och hade 1997 en
omsättning på ca 42 Mkr och redovisade ett resultat på 408 Tkr. Antal anställda uppgick för
samma år till 15 st, varav åtta är analytiker. BörsInsikt AB ger ut tidningen BörsInsikt och
faxtjänsten Börsnytt. BörsInsikt kan betraktas som ett mellanting mellan intressetidning och
marknadsbrev och utkommer med 45 nr/år. Chefredaktör och ägare är Mats Jonnerhag.
I varje nummer finns förutom en bedömning av börsen i stort, tre till fem bolagsanalyser, vilka
alltid mynnar ut i en klar och tydlig rekommendation.
Faktaruta
Antal anställda
15
Antal analytiker
5
Omsättning
42 milj.
Vinstmarginal
1%
Prenumeration/år
2 095:-
Antal prenumeranter
3.700
Antal nr/år
45
Tabell 2-2 Fakta om BörsInsikt
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
2.3
Delphi Economics
Delphi Economics är ett företag inom finansiell information, analys, rådgivning och ITkonsulting. Företaget är etablerat i de nordiska länderna, Frankrike och USA.. Delphi Economics
har i Sverige fyra dotterbolag och vänder sig både till företag och privatpersoner.
Delphi Economics har funnits på den svenska marknaden sedan 1982. Företaget ger ut tidningen
Trends i 42 nr/år. Trends ger konkreta köp- och säljrekommendationer på branscher och aktier.
Analyserna bygger på både fundamental och teknisk analys med tyngdpunkt på teknisk analys.
Delphi Economics jobbar även med rådgivningsverksamhet av olika slag och har utvecklat egna
aktieanalysprogram bl a Vikingen och AktieLotsen.
Faktaruta*
Antal anställda
30
Antal analytiker
5
Omsättning
100 milj
Vinstmarginal
10%
Minimidepå
Antal
prenumeranter
(Trends)
------
Antal marknadsbrev / år
42
2.500
*=Siffrorna i tabellen avser Delphis analysavdelning.
Tabell 2-3 Fakta om Delphi
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
2.4
Hagströmer & Qviberg Fondkommission
Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB är dotterbolag till Hagströmer & Qviberg AB som
sedan 1992 är noterat på Stockholms Fondbörs O-lista.
Huvudkontoret är beläget i Stockholm. Verksamhet bedrivs även från kontor i Göteborg,
Helsingborg, Malmö, Norrköping, Jönköping och Örebro. Utanför Sverige finns kontor i
Geneve, Luxemburg, Moskva, New York och Oslo. Antalet anställda uppgår till ca 200 personer.
Omsättningen 1997 uppgick till ca. 568 Mkr med ett resultat på 164 Mkr.
Verksamheten omfattar främst finansiell rådgivning, värdepappershandel och förmögenhetsförvaltning. Till depåkunderna skickas ett månadsbrev ut, vilket innehåller företagsanalyser,
genomgång av kommande månads händelser, rekommendationer samt en portfölj som läsarna
kan följa. Rekommendationerna är ofta mycket konkreta och följs ofta upp med en riktkurs.
Faktaruta
Antal anställda
198
Antal analytiker
40
Omsättning
568 Mkr
Vinstmarginal
29%
Minimidepå
Ingen
Antal depåkunder
17.500
Antal marknadsbrev / år
12
Tabell 2-4 Fakta om Hagströmer & Qviberg
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
2.5
Matteus
Matteus Fondkommission startade 1990 och är sedan 1994 noterad på Stockholms Fondbörs Olista. Affärsidén är att bedriva kommissionshandel med främst svenska värdepapper till
privatpersoner och institutioner. De hade 120 anställda 1997 och omsatte då ca. 230 Mkr med ett
redovisat resultat på ca 69 Mkr. Antalet depåkunder uppgick i december 1997 till 9400 st.
Matteus analysavdelning utarbetar enskilda företagsanalyser samt ett kortfattat marknadsbrev som
skickas ut till samtliga aktiva kunder varje vecka. Tonvikten ligger på mindre och medelstora
företag och bladet innehåller en kortfattad bedömning av marknaden både med fundamental och
teknisk utgångspunkt. Vidare innehåller bladet aktierekommendationer och en portfölj som
kunderna kan följa.
De har en filosofi om att under-/övervärderade företag bäst kan identifieras genom frekventa
kontakter ute på fältet. Matteus Analys genomför ca 300 bolagsbesök per år som är en viktig del i
bedömningen av företaget i fråga. Matteus synsätt bygger på att kurser styrs av
marginalinformation, varför analyserna försöker peka på information som avviker från
konsensusuppfattningen.
Faktaruta
Antal anställda
100
Antal analytiker
10-15
Omsättning
229 Mkr
Vinstmarginal
30%
Minimidepå
200 000
Antal depåkunder
9400
Antal marknadsbrev / år
50
Tabell 2-5 Fakta om Matteus
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
2.6
Nordiska Fondkommission
Nordiska Fondkommission är ett dotterbolag till Nordiska Holding AB och verksamheten
bedrivs i Stockholm och i Göteborg. Antal anställda uppgick 1997 till 98 st.
Fondkommissionsverksamheten har bedrivits sedan 1974 och de tillhandahåller de flesta på
marknaden förekommande värdepappertjänsterna. De vänder sig till institutioner, företag och
privatpersoner.
Omsättningen 1997 uppgick till ca 238 Mkr och resultatet för samma period var ca 50 Mkr.
Nordiska Fondkommissions aktier är sedan 1992 noterat på Stockholms Fondbörs O-lista.
Faktaruta
Antal anställda
98
Antal analytiker
12
Omsättning
238 milj.
Vinstmarginal
21%
Minimidepå
500 000
Antal depåkunder
8500
Antal marknadsbrev / år
12
Tabell 2-6 Fakta om Nordiska Fondkommission
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
3
3.1
Resultat
Tidningen Aktiespararen
En av Tidningen Aktiespararens analytiker svarade på vår enkät. De analyser han genomför
publiceras i tidningen och ligger till grund för många läsares aktieplaceringar. Enligt enkätsvaret
baseras hans rekommendationer till hälften på fundamental analys och i övrigt på riskaspekter,
övriga faktorer samt till viss del kassaflödesanalys. Någon hänsyn till teknisk analys görs inte (se
modell nedan).
Årsredovisning:
1 Verksamhetsberättelse
2 Resultaträkning
3 VD:s kommentar
4 Balansräkning
5 Bokslutskomm. & Noter
Andra källor
1 Delårsrapport
2 Företagskontakter
3 Affärspress
4 Personaltidningar
5 Informationsservice
Fundamental Analys
Kassaflödesanalys
Teknisk Analys
Risk
Övriga faktorer
50%
10%
5
Sammanvägning
Rekommendation
20%
20%
5
(1=viktigast, 2=näst viktigast osv)
Modell 3-1 Tidningen Aktiespararens rekommendationsprocess
De viktigaste delarna av årsredovisningen ansågs vara verksamhetsberättelsen, resultaträkningen
och VD:s kommentar. Bland de övriga källorna är delårsrapporter, företagsbesök och affärspress
de viktigaste vid värdering av aktier, enligt respondenten. Det förs en personlig diskussion med
cirka hälften av de företag som analyseras. Analytikern följer tio företag på en regelbunden basis.
Bland nyckeltalen är P/E-tal och tillväxt i vinst, försäljning och vinstmarginal de som används
mest.
Kassaflödesanalyser görs med data från 3-5 år tillbaka i tiden och prognosperioden är två år. Den
framtida tillväxttakten grundas i första hand på företagets historiska tillväxttakt, samt på
makroekonomisk information, senaste kvartalsrapporten och information om konkurrenters
tillväxt.
Bland de övriga faktorerna som ansågs vara viktiga vid värdering av aktier var ledningens
kompetens den främsta, följt av bransch, konkurrenter och företagets affärsidé och produkter.
Respondenten uppskattar att ca 60% av hans köprekommendationer går bättre än index på ett
halvårs sikt.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Vår undersökning visar att Tidningen Aktiespararens rekommendationer (Basportföljen) under
den aktuella tidsperioden utvecklat sig sämre än index under alla tidsperspektiv utom på tolv
månaders sikt, då en överavkastning på 1,6 procentenhet föreligger.
Aktiespararen
35,00%
30,00%
25,00%
20,00%
Procentuell förändring av Index
Värdeförändring för den rekommenderade aktien
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Diagram 3-1 Avkastningen för Tidningen Aktiespararens rekommendationer jämfört med index
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Genomsnittlig förändring av Index
3,32%
6,44%
12,57%
23,07%
31,54%
Genomsnittlig värdeförändring för de rekommenderade
aktierna
Rekommendationens över-/underavk, jämfört med SX
1,61%
4,31%
8,52%
20,54%
33,14%
-1,71%
-2,13%
-4,06%
-2,54%
1,60%
Andel av rekommendationerna som ökade i värde
65,5%
69,0%
63,0%
69,6%
80,0%
Andel av rekommendationerna som utvecklades bättre
än index
41,4%
44,8%
40,7%
39,1%
40,0%
Tabell 3-1 Resultatet av de undersökta rekommendationerna från Tidningen Aktiespararen
Av de 29 rekommenderade aktierna i undersökningen var det vid samtliga mättillfällen mellan 39
och 45% som gav en avkastning som var större än index. Drygt tre av tio rekommendationer har
minskat i värde efter en till nio månader, medan två av tio haft en negativ kursutveckling på tolv
månaders sikt.
Den bästa av aktierna som Aktiespararen rekommenderade steg med 152% (NetCom) på tolv
månader medan den sämsta hade sjunkit med 49% (SSAB) efter tolv månader.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
3.2
BörsInsikt
Hos BörsInsikt svarade en aktieanalytiker på vår enkät. Hans företagsanalyser och -värderingar
används som kundservice och till corporate finance aktiviteter. En rekommendation som han
avger baseras på 75% fundamental analys, 20% kassaflödesanalys och 5% teknisk analys (se
modell nedan).
Årsredovisning:
1 Balansräkning
2 Resultaträkning
3 Bokslutskomm. & Noter
4 Fem år i sammandrag
5 Finansieringsanalys
Andra källor
1 Företagskontakter
2 Delårsrapporter
3 Offentlig statistik
4 Affärspress
5 Andra analytiker
Fundamental Analys
Kassaflödesanalys
Teknisk Analys
75%
20%
55%
Sammanvägning
Rekommendation
Risk
Övriga faktorer
5
(1=viktigast, 2=näst viktigast osv)
Modell 3-2 BörsInsikts rekommendationsprocess
Som modell 5-2 visar, ansågs de viktigaste delarna av årsredovisningen vid aktievärdering vara
balansräkning, resultaträkning och bokslutskommentarer/noter. Bland de övriga källorna är
företagskontakter/-besök, delårsrapporter och offentlig statistik av största vikt. Analytikern följer
regelbundet 15-20 bolag och har en personlig kontakt/diskussion med ca 75% av de företag som
analyseras.
De nyckeltal som respondenten uppger sig använda sig mest av är P/E, P/S, rörelsemarginal och
nettomarginal.
Vid kassaflödesanalyser används historiska data från 3-4 år tillbaka i tiden och kassaflöden
prognosticeras fem år framåt i tiden. Den framtida tillväxttakten grundas främst på
makroekonomisk information, tillväxtstrategier, icke offentlig information (t ex samtal med
ledning) och företagets historiska tillväxttakt.
Den tekniska analysen ses främst som ett timingstöd.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
BörsInsikt har under perioden slagit index knappt på 1 och 3 månaders sikt. Efter 6 månader har
deras rekommendationer utvecklat sig något sämre än index, medan rekommendationerna i
genomsnitt gått mer än sju procentenheter bättre än index efter tolv månader.
Börsinsikt
40,00%
35,00%
30,00%
25,00%
Procentuell förändring av Index
20,00%
Värdeförändring för den rekommenderade aktien
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Diagram 3-2 Avkastningen för BörsInsikts rekommendationer jämfört med index
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Procentuell förändring av Index
3,47%
7,39%
13,00%
21,48%
27,28%
Värdeförändring för den rekommenderade
aktien
Rekommendationens över-/underavk, jämfört
med SX
Andel av rekommendationerna som ökade i
värde
Andel av rekommendationerna som utvecklades
bättre än index
3,66%
7,89%
11,65%
25,29%
34,36%
0,19%
0,50%
-1,35%
3,82%
7,08%
60,5%
61,9%
55,3%
65,6%
62,5%
45,6%
46,3%
35,5%
40,0%
40,2%
Tabell 3-2 Resultatet av de undersökta rekommendationerna från BörsInsikt
Totalt ingick 147 rekommendationer från BörsInsikt i undersökningen. Av dessa var det ca 45%
som hade ökat mer än index efter en och tre månader och drygt 35% efter sex månader. På en
längre tidshorisont var motsvarande siffra ca 40%. Omkring sex av tio rekommenderade aktier
hade vid mätperioderna ökat i värde.
Den bästa av aktierna som BörsInsikt rekommenderade hade efter tolv månader stigit med 325%
(Modul1) och den sämsta rekommendationen hade sjunkit med 56% (Elekta) efter tolv månader.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
3.3
Delphi Economics
Finansanalytikern på Delphi Economics som svarade på enkäten utformar analyser/värderingar
som används till investeringsunderlag för privatpersoner. En rekommendation från honom
baseras på ¾-delar fundamental analys och ¼-del teknisk analys (se modell nedan).
Årsredovisning:
1 VD:s kommentar
2 Resultaträkning
3 Utdelningsprognos
Andra källor
1 Företagskontakter
2 Delårsrapporter
3 Informationsservice
Fundamental Analys
75%
Kassaflödesanalys
Teknisk Analys
5
25%
Sammanvägning
Rekommendation
Risk
Övriga faktorer
5
(1=viktigast, 2=näst viktigast osv)
Modell 3-3 Delphi Economics rekommendationsprocess
Den viktigaste delen av årsredovisningen är VD:s kommentar, följt av resultaträkningen och
utdelningsprognos. Andra källor som respondenten ansåg viktiga vid värdering av aktier var
företagskontakter, delårsrapporter och informationsservice (t ex SIX och nyhetsbyrån Direkt).
Prognoser om framtida tillväxttakt grundas främst på samtal med ledning, senaste kvartalsrapport
och information om konkurrenters tillväxttakt. Den tekniska analysen används som timingstöd.
Respondenten uppger att han har en personlig kontakt/diskussion med 80% av de företag som
analyseras och att han följer ca 10 företag regelbundet.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Vår undersökning visar att Delphi Economics rekommendationer slår index på alla tidsperioder.
På nio månaders sikt slår deras genomsnittsrekommendation index med mer än åtta
procentenheter (se tabell 5-3).
Delphi Economics
50,00%
45,00%
40,00%
35,00%
Procentuell förändring av Index
30,00%
25,00%
Värdeförändring för den
rekommenderade aktien
20,00%
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Diagram 3-3 Avkastningen för Delphis rekommendationer jämfört med index
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Genomsnittlig förändring av Index
3,15%
8,40%
17,36%
28,13%
38,96%
Genomsnittlig värdeförändring för de rekommenderade
aktierna
Rekommendationens över-/underavk, jämfört med SX
4,51%
12,55%
23,22%
36,69%
45,77%
1,35%
4,15%
5,86%
8,57%
6,82%
Andel av rekommendationerna som ökade i värde
67,9%
75,0%
78,5%
80,4%
82,7%
Andel av rekommendationerna som utvecklades bättre
än index
55,4%
55,4%
53,3%
52,9%
43,9%
Tabell 3-3 Resultatet av de undersökta rekommendationerna från Delphi Economics
Av de 112 undersökta rekommendationerna hade mer än hälften utvecklats bättre än index på en
till nio månaders sikt, medan det var något sämre utveckling på tolv månaders sikt. Omkring två
av tio aktierekommendationer hade minskat i värde efter nio och tolv månader.
Den aktie som ökade mest i värde (Nolato), steg på tolv månader med 249% och den sämsta
rekommendationen (IRO) hade efter sex månader minskat i värde med 50%.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
3.4
Hagströmer & Qviberg
Respondenten på Hagströmer & Qviberg har befattningen chefstrateg. Hans företagsanalyser/värderingar används som investeringsunderlag till privatpersoner och företag/institutioner. I
enkäten uppgavs att en rekommendation från honom uppskattningsvis baseras på 20%
fundamental-, 20% kassaflödes- och 5% teknisk analys. Dessutom utgör riskbedömning 10%,
övriga faktorer 40% och de återstående 5% är intuition (se modell nedan).
Årsredovisning:
1 Resultaträkning
2 Balansräkning
3 Finansieringsanalys
4 VD:s kommentarer
5 Verksamhetsberättelse
Andra källor
1 Delårsrapport
2 Företagskontakter
3 Affärspress
4 Offentlig statistik
5 Andra analytiker
(1=viktigast, 2=näst viktigast osv)
Fundamental Analys
Kassaflödesanalys
20%
20%
Teknisk Analys
55%
Risk
10%
Övriga faktorer
Intuition
Sammanvägning
Rekommendation
40%
5
5%
Modell 3-4 H&Q´s rekommendationsprocess
Som figuren visar är de viktigaste delarna av årsredovisningen resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen. Bland de övriga informationskällorna är delårsrapporter,
företagskontakter/-besök och affärspress de mest betydelsefulla.
De nyckeltal som används mest i den fundamentala analysen är P/E, P/CE, P/BV, EV/EBIT
och P/S.
Kassaflödesanalyser görs med en prognoslängd på ca 10 år varav 3 år prognosticeras i detalj.
Den framtida tillväxttakten grundas på information om i första hand företagets historiska tillväxttakt. Dessutom är samtal med ledning, makroekonomisk information och konkurrenters
tillväxttakt av stor betydelse vid bedömning av detta.
Den tekniska analysen ses främst som ett timingstöd. Bland de övriga faktorerna som uppgavs
vara viktiga vid värdering av en aktie var ledningens kompetens den främsta, följt av bransch,
konkurrenter och företagets affärsidé/produkter.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Vår undersökning visar att Hagströmer & Qvibergs rekommendationer under den aktuella
tidsperioden utvecklat sig bättre än index under samtliga tidsperioder. Efter tre månader hade
genomsnittsrekommendationen utvecklat sig ca 4,8 procentenheter bättre än index och efter tolv
månader var motsvarande siffra drygt 8 procentenheter.
H&Q
45,00%
40,00%
35,00%
30,00%
25,00%
Procentuell förändring av Index
Värdeförändring för den rekommenderade aktien
20,00%
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Diagram 3-4 Avkastningen för Hagströmer & Qvibergs rekommendationer jämfört med index
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Genomsnittlig förändring av Index
3,13%
7,54%
12,19%
20,62%
30,71%
Genomsnittlig värdeförändring för de rekommenderade
aktierna
Rekommendationens över-/underavk, jämfört med SX
4,50%
12,32%
16,84%
25,38%
38,73%
1,37%
4,78%
4,65%
4,77%
8,02%
Andel av rekommendationerna som ökade i värde
77,9%
74,7%
70,5%
75,6%
79,7%
Andel av rekommendationerna som utvecklades bättre
än index
56,8%
56,8%
55,8%
45,3%
47,3%
Tabell 3-4 Resultatet av de undersökta rekommendationerna från Hagströmer & Qviberg
Av de 95 rekommenderade aktierna i undersökningen var det ca 55% som gav en avkastning
som var större än index på upp till sex månaders perspektiv. Motsvarande siffra för nio och
tolv månader var drygt 45%. Under perioden hade mellan 70-80% av rekommendationerna
ökat i värde vid alla uppmätta tidshorisonter.
Den bästa av aktierna som H&Q rekommenderade steg med 185% (NetCom) på 9 månader
medan den sämsta hade sjunkit med 55% (Tricorona Mineral) efter 12 månader.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
3.5
Matteus
En analytiker med en högt uppsatt chefspost svarade på vår enkät. De analyser han genomför
används som kundservice och investeringsunderlag för både företag/institutioner och privatpersoner. Enligt enkätsvaret baseras hans rekommendationer till hälften på hans egen framtida
vinstbedömning för det analyserade företaget satt i relation till konsensusprognosen, d v s vad
marknaden förväntar sig att bolaget ska tjäna. Dessutom baseras analysen på 40% fundamental
analys och 10% riskfaktorer (se modell 5-5). Någon hänsyn till kassaflödesanalys och teknisk
analys görs inte, men det förekommer hos andra på firman.
Årsredovisning:
1 VD:s kommentar
2 Resultaträkningen
3 “Fem år i sammandrag”
4 Känslighetsanalys
5 Utdelningsprognos
Andra källor
1 Företagskontakter/besök
2 Offentlig statistik
3 Branschorgan
4 Delårsrapporter
5Affärspress
Fundamental Analys
40%
Kassaflödesanalys
5
Teknisk Analys
Risk
Övriga faktorer
Vinstbedömning rel.
konsensusbedömningen
Sammanvägning
Rekommendation
10%
5
50%
(1=viktigast, 2=näst viktigast osv)
Modell 3-5
Matteus rekommendationsprocess
Som modell 5-5 visar, ansågs de viktigaste delarna av årsredovisningen vid aktievärdering vara
VD:s kommentar, resultaträkning och ”fem år i sammandrag”. Bland de övriga källorna är
företagskontakter/-besök, offentlig statistik och branschorgan av största vikt. Respondenten
uppgav att han följer ca 30 bolag regelbundet och har en personlig kontakt/diskussion med
samtliga företag som han analyserar.
P/E är det nyckeltal som han använder sig mest utav vid värdering av aktier, och data från upp
till fem år tillbaka i tiden studeras för att göra en prognos om de kommande två åren.
Den framtida tillväxttakten grundas dels på makroekonomisk information, såsom BNP, räntenivå
samt inflation och dels på företagets historiska tillväxttakt. Respondenten anser att den tekniska
analysen är mycket användbar. Han använder sig dock inte av metoden vid sina egna
rekommendationer, som han för övrigt uppskattar slår index sex gånger av tio på ett
sexmånadersperspektiv.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Enligt vår undersökning har Matteus rekommendationer i genomsnitt utvecklat sig bättre än
index under samtliga perioder. På nio och tolv månaders sikt är överavkastningen omkring 14
procentenheter.
Matteus
50,00%
%00,05
45,00%
40,00%
35,00%
%00,54
30,00%
Procentuell förändring av Index
25,00%
%00,04
Värdeförändring för den rekommenderade aktien
20,00%
15,00%
10,00%
%00,53
5,00%
0,00%
1 mån
%00,03
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Diagram 3-5 Avkastningen för Matteus rekommendationer jämfört med index
%00,52
%00,02
%00,51
%00,01
%00,5
%00,0
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Genomsnittlig förändring av Index
3,44%
6,65%
15,40%
24,17%
29,25%
Genomsnittlig värdeförändring för de rekommenderade
aktierna
Rekommendationens över-/underavk, jämfört med SX
5,32%
10,02%
19,93%
38,24%
43,42%
1,87%
3,37%
4,53%
14,08%
14,17%
Andel av rekommendationerna som ökade i värde
72,2%
67,8%
74,4%
71,2%
70,8%
Andel av rekommendationerna som utvecklades bättre
än index
53,3%
47,8%
39,0%
47,9%
47,7%
Tabell 3-5 Resultatet av de undersökta rekommendationerna från Matteus
Av de 90 rekommendationer som ingick i undersökningen hade ca 40% utvecklat sig bättre än
index efter sex månader. På de övriga tidshorisonterna var motsvarande siffra omkring 50%.
Omkring tre av tio aktier som rekommenderades under perioden för undersökningen minskade i
värde. Den aktie som utvecklade sig bäst (Nolato) hade efter tolv månader stigit med 244%,
medan den aktie som gick sämst (Sands) sjönk med 67% på nio månader.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
3.6
Nordiska Fondkommission
Analytikern på Nordiska Fondkommission som svarade på enkäten uppgav att en
rekommendation från honom baseras på 70% kassaflödesanalys, 25% fundamental analys och
5% riskbedömning, vilket framgår i modellen nedan.
Årsredovisning:
1 Resultaträkning
2 Balansräkning
3 Förvaltningsberättelse
4 VD:s kommentar
5 Verksamhetsberättelse
Andra källor
1 Företagskontakter
2 Delårsrapport
3 Informationsservice
4 Personaltidningar
5 Affärspress
Fundamental Analys
Kassaflödesanalys
Teknisk Analys
Risk
25%
70%
5
Sammanvägning
Rekommendation
5%
Övriga faktorer
5
(1=viktigast, 2=näst viktigast osv)
Modell 3-6 Nordiska Fondkommissions rekommendationsprocess
Respondenten uppgav att han följer åtta företag regelbundet och har en personlig
kontakt/diskussion med i stort sett alla de företag han analyserar.
Resultaträkningen, balansräkningen och förvaltningsberättelsen var de delar i årsredovisningen
som hade störst betydelse vid aktievärderingen. Bland de övriga källorna som också låg till grund
var företagskontakter/-besök, delårsrapporter och informationsservice viktigast. Även företagens
personaltidningar och affärspress användes som informationskällor.
I den fundamentala analysen räknade respondenten även in företagets affärsidé och produkter,
bransch och ledningens kompetens, vilket vi i modellen kallat övriga faktorer. De nyckeltal som
användes mest var P/E, EV/EBIT och ROCE.
Vid kassaflödesanalys studerades data från i genomsnitt sex år tillbaka i tiden. Därefter gjordes
prognoser för fem år framåt. En akties betavärde bestämdes genom en egen metod och den
tekniska analysen ansåg analytikern inte alls vara användbar.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
I undersökningen framgår att Nordiska Fondkommissions rekommendationer i genomsnitt
utvecklat sig bättre än index under samtliga tidshorisonter. Efter en månad hade
genomsnittsrekommendationen gått 2,8 procentenheter bättre än index och motsvarande siffra
var mer än elva procentenheter efter tolv månader.
Nordiska Fondkommissionen
30,00%
25,00%
20,00%
15,00%
Procentuell förändring av Index
Värdeförändring för den rekommenderade aktien
10,00%
5,00%
0,00%
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
-5,00%
Diagram 3-6 Avkastningen för Nordiska Fondkommissions rekommendationer jämfört med index
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
Genomsnittlig förändring av Index
-1,13%
-0,60%
1,94%
20,98%
11,91%
Genomsnittlig värdeförändring för de rekommenderade
aktierna
Rekommendationens över-/underavk, jämfört med SX
1,66%
3,84%
6,97%
25,21%
23,02%
2,79%
4,44%
5,03%
4,22%
11,11%
Andel av rekommendationerna som ökade i värde
65,9%
51,2%
51,7%
68,4%
63,2%
Andel av rekommendationerna som utvecklades bättre
än index
61,0%
53,7%
48,3%
42,1%
36,8%
Tabell 3-6 Resultatet av de undersökta rekommendationerna från Nordiska Fondkommission
Av de 41 rekommendationer från Nordiska som ingick i undersökningen hade mer än 60%
utvecklat sig bättre än index efter en månad. Ju längre tidsperspektivet sedan blir desto färre
rekommendationer går bättre än index.
På 1 månads sikt gav rekommendationerna från Nordiska en överavkastning på 2,79%-enheter.
Knappt 44% av deras rekommendationer gav en överavkastning på mer än 5%-enheter under
detta tidsperspektiv (se bilaga 6).
Den aktierekommendation som hade bäst kursutveckling under perioden (Europolitan) hade
efter tolv månader ökat i värde med 313,5%, medan den sämsta motsvarigheten (Sv.Orientlinjen)
efter lika lång tid hade sjunkit med 72%.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
4
4.1
Analys, slutsatser och egna kommentarer
Rekommendationernas träffsäkerhet
Undersökningen visar att rekommendationer från fondkommissionärerna under den undersökta
perioden i genomsnitt har utvecklat sig bättre än generalindex. Matteus rekommendationer
genererade klart högst överavkastning på nio och tolv månaders sikt, medan det var tämligen jämt
mellan Nordiska, H&Q, Delphi och Matteus på en till sex månader. BörsInsikts
rekommendationer har i genomsnitt utvecklat sig ungefär som index på kort sikt, men har gått
bättre än index på nio och tolv månader. Aktiespararens basportfölj har endast givit en
överavkastning på tolv månaders sikt. Detta tror vi kan ha sin förklaring i att den investerar i
"trygga" tillväxtaktier med god riskspridning och därför inte prickar in de riktiga kursraketerna
särskilt ofta.
Om man ser till den genomsnittliga överavkastningen per månad, gav H&Q´s rekommendationer
i genomsnitt en överavkastning på drygt 1,5%-enheter per månad om placeraren hade sålt
aktierna efter tre månader. Nästan lika stor månatlig överavkastning hade Nordiska och Delphi
på samma placeringshorisont. Med en placeringstid på nio månader uppnådde den placerare som
följde Matteus rekommendationer också en överavkastning på drygt 1,5%-enheter per månad.
Avkastning i förhållande till index
20,00%
15,00%
Nordiska fondkommisionen
H&Q
10,00%
Delphi Economics
Matteus
5,00%
Börsinsikt
Aktiespararen
0,00%
1 mån
3 mån
6 mån
9 mån
12 mån
-5,00%
Diagram 6-1 De undersökta institutens över-/underavkastning jämfört med index vid olika tidpunkter efter rekommendationstillfället
Skillnaderna från år till år skiljer sig en hel del hos vissa aktörer, medan andra har en mer jämn
utveckling. Delphi Economics hade t ex under 1997 hela 20,5%-enheters överavkastning på nio
månaders sikt till skillnad från 4,1%-enheter 1996 (se bilaga 3). Även för Hagströmer & Qviberg
gav 1997 en markant högre överavkastningen än 1996 (se bilaga 4). Med en placeringshorisont på
ett år hade Delphi flest rekommendationer som ökade i värde och Matteus hade flest
rekommendationer som slog index.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Värt att notera är att en investerare beroende på sin riskbenägenhet kan föredra att följa olika
instituts rekommendationer. Med det menar vi att vissa institut kan ha en extremt hög avkastning
på ett fåtal rekommendationer vilket ökar genomsnittet. Andra institut har en lägre men jämnare
avkastning på sina rekommendationer, vilket borde passa en investerare med en lägre riskprofil
bättre.
Att vi endast undersökt köprekommendationerna som delgivits kunderna/prenumeranterna
innebär att det utifrån vår undersökning är svårt att utse det institut som givit de för kunden
värdefulllaste rekommendationerna. Flera av aktörerna ger ju även rekommendationer om när det
är dags att sälja för att ta hem en vinst eller begränsa en förlust. De portföljer som flera institut
kontinuerligt publicerar i sina marknadsbrev/tidningar har under den period som vi undersökt
gått betydligt bättre än det resultat som vi kommit fram till. Om vi bortsett från detta ska försöka
kora en vinnare bland de undersökta instituten blir det Matteus som ligger ungefär i linje med de
bästa på en till sex månaders perspektiv, medan de på nio och tolv månaders sikt gav
rekommendationer som var markant bättre än de övriga instituten.
Det är även viktigt att poängtera att diagram 6-1 endast visar resultatet från den undersökta
tidsperioden och inte säger någonting om hur det kommer att se ut i framtiden. Enligt
undersökningen tyder dock allt på att en privatperson kan erhålla en avkastning, som är högre än
genomsnittsaktien på börsen, genom att kontinuerligt följa köprekommendationer från någon av
de undersökta fondkommissionärerna. Vi tycker att analytikernas rekommendationer, trots den
hårda kritiken de fått utstå, är värda att följa för den private investeraren.
4.2
Informationskällor och Analysmetoder
Med utgångspunkt från vår modell över finansanalytikers rekommendationsprocess kan vi utifrån
enkätsvaren urskilja att fundamental analys är den mest använda analystekniken bland
respondenterna.
Att endast en person hos respektive aktör har svarat, innebär givetvis att några långtgående
slutsatser från undersökningen ej kan dras, men respondenterna får ändå ses som någorlunda
representativa för sitt företag.
De undersökta institutens analysprofiler
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Vinstbedömn/konsensus
Intuition
Övriga faktorer
Risk
Teknisk analys
Kassaflödesanalys
Fundamental analys
Aktiespararen
Börsinsikt
Delphi
H&Q
Institut
Diagram 6-2 De undersökta institutens bevekelsegrunder vid rekommendation av aktier
P. Lundgren & J. Pihl
Matteus
Nordiska
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Kassaflödesanalys används i mer eller mindre utsträckning bland mer än hälften av de tillfrågade
och Nordiska Fondkommission verkar vara den aktör som i störst utsträckning anammat
metoden.
De flesta menar att den tekniska analysen främst är ett timingstöd och det institut som i störst
utsträckning baserar sina rekommendationer på teknisk analys är Delphi Economics vilket inte är
så oväntat, då de själva utvecklat flera dataprogram inom teknisk analys.
Vid aktievärdering anser alla tillfrågade att resultaträkningen är den viktigaste eller näst viktigaste
delen av årsredovisningen. Flera menar även att VD:s kommentar och balansräkningen är av stor
betydelse. Bland övriga informationskällor är företagsbesök/-kontakter den som de flesta anser
vara viktigast. Även delårsrapporter är mycket betydelsefulla.
P/E-talet är det i särklass mest använda nyckeltalet bland de tillfrågade och kassaflödesanalyser
görs för 2-5 år framåt. Kompetensen hos ledningen på det företag som analyseras har stor
inverkan på helhetsbilden av företaget
De slutsatser vi drar av undersökningen är att det inte verkar finnas något samband mellan
finansanalytikernas analysmetoder och rekommendationernas träffsäkerhet. Vi tror däremot att
helhetsbilden om det rekommenderade företaget är av största betydelse vid analysarbetet. Genom
företagsbesök/-kontakter kan analytikern finna marginalinformation som ännu inte återspeglats i
börskursen för att därigenom kunna delge kunderna goda råd och rekommendationer.
Följaktligen anses företagsbesök/-kontakter vara den högst prioriterade informationskällan hos
Matteus, vars rekommendationer gav den högsta överavkastningen.
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Tryckta Källor
Affärsvärlden, Placeringsguiden 1997 – Affärsvärldens årsbok, Affärsvärldens förlag, 1997
Aktiespararnas Aktieskola, Hitta kursvinnare med Aktiespararnas Aktieanalys, Aktiespararna, 1997
Dahmström K, Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur, 1996
Damodaran A, Damodaran on Valuation, J Wiley & Sons, New York, 1994
Eriksson S, Statistisk undersökningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1978
Holmlund E & Holmlund P, Snabba aktievinster med teknisk analys, Delphi Economics, 1993
Kinnear T, Taylor J, Marketing Research – an applied approach, McGraw-Hill Inc, 1996
Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 1992
Olbert L, Värdering av aktier – finansanalytikers värderingsfaktorer och informationskällor, licentiatavhandling, Lunds
Universitet, 1992
Patel R & Davidson B, Forskningsmetodikens grunder, 1994
Unga Aktiesparare, Aktieboken 1997/98, Allde & Skytt AB, 1997
Artiklar
Aktiespararna, Nov 1998
Dagens Industri, 980923, s. 6
Vilenius M, Veckans Affärer, nr 49 1998
Uppsatser
Björk J & Wall Jacob, Svenska Börsanalytikers Träffsäkerhet, C-uppsats, Företagsekonomiska Institutionen, Stockholms
Universitet, 1995
Lidén M, Lagerling C och De Ciccio E, Finansanalytikers Tillämpning av Kassaflödesmetoden – En Enkätstudie, C-uppsats,
Företagsekonomiska Institutionen, Stockholms Universitet, 1998
Internet
www.aktiedirekt.com
www.aktiespararna.se
www.borsinsikt.se
www.delphi.se
www.hq.se
www.lth.se
www.matteus.se
www.nordiska.com
Muntliga Källor
Börtemark B, Analytiker Nordiska, seminarium, Spara & Placera Dina Pengar, Stockholmsmässan 1998-11-05
Davegård B, Chefredaktör Börsveckan, Spara & Placera Dina Pengar, Stockholmsmässan 1998-11-05
Holmlund P, Delphi Economics, seminarium, Spara & Placera Dina Pengar, Stockholmsmässan 1998-11-05
Jonnerhag M, VD BörsInsikt, telefonkontakt
Stenborg I, Analytiker Delphi Economics, Spara & Placera Dina Pengar, Stockholmsmässan 1998-11-05
Tell M, Matteus, telefonkontakt
Terselius J, Analytiker H&Q, Spara & Placera Dina Pengar, Stockholmsmässan 1998-11-05
Vilenius M, Veckans Affärer, telefonkontakt
Wigren H, Analytiker BörsInsikt, Spara & Placera Dina Pengar, Stockholmsmässan 1998-11-05
Ångström L-J, Gästföreläsning Teknisk Analys, Sth:s Universitet 1998-12-09
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
BILAGOR
P. Lundgren & J. Pihl
Finansanalytikers rekommendationer - träffsäkerheten och bakomliggande faktorer
Förklaringar till tabellen i bilaga 1 - 6
Aktie
De aktier som har rekommenderats av de
ingående instituten.
Datum
Det datum rekommendationen blev tillgängliga
för institutets kunder eller prenumeranter.
Kurs
Senaste betalkurs för den aktuella aktien vid
ovan nämnda datum.
Analytiker
Det institut som
rekommendationen.
Kursens utveckling efter 1,3,6,9 och 12 månader
Den kurs som registrerades som den senast
betalda efter 1, 3, 6, 9 och 12 månader, alternativt
den första börsdagen efter detta datum.
SX-Generalindex efter 1,3,6,9 och 12 månader
Generalindex utveckling efter repektive antal
månader
där
SX-0
är
index
vid
rekommendationsdatumet.
Procentuell förändring av index
Index förändring efter repektive period jämfört
med index vid periodens början.
Värdeförändring av den rekommenderade aktien
Aktiens kursförändring efter respektive period
jämfört med kursen vid periodens början.
Rekommendationens över-/underavkastning
jämfört med SX
Den procentuella kursförändringen av
aktierna jämfört med den procentuella
förändringen av index. Dvs. Ett positvt värde
motsvarar en kursförändring som är bättre än
index utveckling under samma period.
Genomsnitt
Det aritmetiska medelvärdet
P. Lundgren & J. Pihl
var
ansvarigt
för
