F
O
N
D
E
R
TRENDkommentar
NR 2 - 2012
Medierevolution 2020
Med risk för att sparka in öppna dörrar. Under de två senaste decennierna är det
särskilt en bransch som har genomgått en revolution – mediebranschen.
N
är vi söker efter goda investeringsmöjligheter märker vi
ofta att en bransch som genomgår
förändringar kan erbjuda spännande
investeringstrender. Under ändringsfaser är regeln oftare att vinnare blir
förlorare och att vinnarna ofta blir
några andra än de man räknat med.
Mediebranschen är i utgångsläget en
stor och omfattande bransch, som
täcker många olika typer av företag
och produkter. Branschen består inte
bara av tidningar och TV, utan även
av bokförlag, tidskrifter, kabel-TV och
rena internetmagasin. Dessutom finns
det många företag som erbjuder stödtjänster till sektorn, exempelvis inom
reklam. Omvandlingen inom med-
iesektorn är så djupgående att man
tryggt kan säga att detta är den mest
omfattande förändringen i branschen
sedan tryckpressen uppfanns.
Initierat av digitaliseringen
Revolutionen initierades av digitaliseringen av medieprodukter. I motsats till
många andra branscher är medieprodukter enkla att digitalisera. Trots det
pågår digitaliseringen som inleddes i
början av 1990-talet fortfarande. Vissa
revolutioner tar längre tid än andra.
Redan i slutet av 1990-talet, efter internets intåg, var det många som spådde
de traditionella mediernas undergång
i loppet av två till tre år. Det finns fortfarande överraskande många aktörer,
och paradoxalt nog är exempelvis
många av tidningarna fortfarande
lönsamma. I Norge sliter tidningarna
dock med dramatiskt fallande lönsamhet, men många tidningsägare verkar
fortfarande apatiska och förändringsviljan är låg.
Minskande betalningsvilja
Betalningsviljan för medieinnehåll har
fallit dramatiskt, vilket är just de stora
tidningsbolagens dilemma. Det medför
en betydande intäktsförlust att röra
sig bort från tidningens traditionella
prenumerations- och reklamintäkter och över till nättidningarnas rena
reklamintäkter. Många har försökt med
prenumerationstjänster via internet,
2
Delphi Fonder
Delphi Trendkommentar NR 2 - 2012
men så länge gratistidningarna är så
lättillgängliga lyser betalningsviljan
med sin frånvaro. Hur ska då ägarna
och ledarna i de stora mediehusen
lösa problemen? Vi tror att omfattande
kostnadssänkningar, kombinerat med
bredare nyhetsdistribution, är lösningen för de finansiellt starkaste mediehusen. De svagaste tror vi kommer att
försvinna.
Hos Delphi tror vi att det är först nu
som den vanliga mediekonsumenten
märker revolutionen fullt ut. Ett bra
exempel är hur många startar dagen.
Medan man tidigare höll sig till tidningen vid frukostbordet använder allt fler
nu surfplattan till denna aktivitet. Detta
sker mer än femton år efter att vi fick
de första internet-tidningarna och kan
summeras i två tumregler: För det första tar det tid, mycket tid, att förändra
sättet vi konsumerar varor och tjänster
på. För det andra är utvecklingen av
korrekt och användarvänlig teknik den
utlösande faktorn för förändringar hos
konsumenterna. Under analysarbetet
av en bransch i förändring måste vi se
båda faktorerna i sitt sammanhang.
Snabbare och billigare distribution
Nyckeln till ändringarna ligger i det
faktum att digitaliseringen har öppnat
för en mycket enklare distribution av
medier. Medan tidningsbranschen förut
enbart distribuerade fysiskt via papper
och tidningsbud, levereras nyheter idag
huvudsakligen via internet. Innehållet,
själva nyheten, är i stor grad densamma. Skillnaden är att den levereras
snabbare och billigare. Även andra
medier förändras. Istället för att köpa
eller hyra en DVD i
butiken, hyr nu allt
fler film via nätet
eller leverantören
av kabel-TV, vilket
är enklare för både
konsumenter och
leverantörer. Vi har
hittills sett de tydligaste ändringarna
inom tryckta medier, som tidningar
och tidskrifter, men
revolutionen har
nu blommat ut helt
inom konsumtion
av TV och film.
Denna omvandling
har tagit tid. Det
beror delvis på
att distributionen
har varit relativt
effektiv, men inte
minst på att internetanslutningarna
inte har haft tillräcklig kapacitet för att
hantera de datamängder som krävs för
TV. Nu har dock denna utmaning lösts
och TV håller på att bli internetbaserat.
Detta öppnar för ett helt nytt sätt att
konsumera TV-medier på och leder
troligen till ökat TV-tittande. Det är
dock inte säkert att detta är en positiv
faktor för de befintliga TV-bolagen.
TV-distribution via internet är mycket
billigare och enklare, vilket i större
utsträckning öppnar för alternativa
leverantörer.
TV-bolagens död
Inom TV-underhållning kommer den
vanligaste affärsmodellen, reklamfinansierad sändning, att försvinna med
tiden. Tittarna kommer i allt större
utsträckning bestämma själva vad de
vill se, och inte minst, när de vill se
det. Allt färre kommer att prioritera att
bänka sig framför TV:n till nyheterna kl.
21. Samtidigt blir tittarna mer kanaloberoende och mer intresserade av att
få tillgång till ett visst innehåll snarare
än en viss kanal. Kundernas relation
till kanalerna är därför mycket lösare
än tidigare. Dessutom kommer annonsörernas betalningsvilja för att möta
massmarknaden att vara begränsad.
Vi tror att dagens TV-kanaler i mycket
större utsträckning måste producera
eget innehåll och att man måste möta
tittarna där de är, oavsett om det är på
TV:n, mobilen eller datorn.
Vill bestämma själv
Med vår nya medievardag kan vi till
exempel läsa nyheter via smarttelefonen på tåget på väg till jobbet eller
så kan vi titta på Skavlan på lördag
förmiddag eftersom vi var upptagna på
fredag kväll. Innehållet blir personligt. I
ökande grad ser vi också att intelligenta sökmotorer kan skräddarsy innehållet vi är mest intresserade av, baserat
på vilket medieinnehåll och vilka teman
vi tidigare har tittat på. Det är en klar
skillnad från de traditionella medierna
som vänder sig till större grupper och
samlar olika ämnen för att nå många.
Traditionella medier har dessutom en
fast leveransstruktur i förhållande till
post och sändningstid, medan digitala
medier kan konsumeras när som helst
och snart var som helst. Att digitala
medier skräddarsyr medieinnehåll till
varje enskild person betyder samtidigt
att någon ”där ute” vet mycket om oss.
Exempelvis vet Google troligen långt
mer om vår medieanvändning än någon annan i hela världen. Det är priset
vi måste betala för individualisering av
medieinnehållet.
Och vinnarna är ...
Marknadsförarna blir troligen det verkligt stora vinnarna i denna utveckling.
Inom reklam är individualisering en
mycket viktig faktor, sett i förhållande
till hur marknadsföringsmiljonerna ska
användas. Kunskapen om detta, och
inte minst data om de olika kundgrupperna, kommer sannolikt att vara det
viktigaste som ett medieföretag kan
ägna sig åt i framtiden. Google har
Delphi Fonder
Delphi Trendkommentar NR 2 - 2012
som nämnts redan en mycket gynnsam
position, eftersom de troligen har den
största databasen som är kopplad till
användning av digitala medier. Data
från Google görs i viss utsträckning tillgängliga för marknadsförare, så att de
kan skräddarsy sina reklamkampanjer.
Massmedier är å andra sidan ett dyrt
sätt att träffa potentiella kunder på och
massmedierna har utnyttjat sin unika
ställning för att öka priserna under
många år. Det enkla faktum att den
största delen av mediekonsumtionen
inom några få år kommer att ske via
nätet, gör att denna modell är på väg
att bli inaktuell. I framtiden kommer
annonsörerna att vilja kommunicera
direkt med varje enskild potentiell
kund och inte via massmedierna.
För reklambyråerna innebär detta
möjligheter. Kunskap om de kundgrupper som annonsörerna vill nå, och inte
minst hur de ska nås, blir viktigare.
Dessutom kommer med största sannolikhet mindre, lokala annonsörer,
som i stor utsträckning inte har använt
sig av massmedia, allt mer använda sig
av den nya reklamen.
Delphis strategi
Hos Delphi har vi närmat sig mediesektorn på olika sätt under de senaste
åren. Vi har bland annat ägt aktier
i en rad rena onlineoperatörer som
Rightmove Plc, Storbritanniens svar
på blocket.se, samtidigt som vi har
haft ägarandelar i traditionella medie­
företag som varit snabba med att
flytta sin distribution till nätet – norska
Schibsted är ett bra exempel på detta.
Vi har även investerat i bolag som har
levererat teknik och produkter som
har möjliggjort de stora ändringarna.
Det bästa exemplet här är faktiskt vår
investering i Apple, bolaget som fick
folk att gå man ur huse för att köpa
surfplattor. I framtiden kommer vi i
första hand att leta efter bolag som
bygger upp ledande positioner inom
onlinesöktjänster, samt traditionella
mediebolag som har accepterat nederlaget och aktivt anpassar sin verksamhetsmodell till den nya verkligheten.
För att vi ska investera i ett bolag har
vi som krav att bolaget ska ha goda utsikter till god och lönsam tillväxt under
de kommande åren. Trenderna inom
mediebranschen gör att delar av denna
bransch kommer att ha stora möjligheter till värdeskapande. Vi letar efter
aktier som trendar positivt både absolut och relativt. Det betyder samtidigt
att våra ägarintressen i mediesektorn
kommer att variera med tiden – oberoende av vår starka tro på de långsiktiga
möjligheterna. För närvarande har vi
störst exponering mot produktleverantörer genom Apple och ARM Holdings,
men vi ser även positivt på Schibsted,
som efter många års investeringar har
över 50 procent av lönsamheten från
sin snabbväxande onlineverksamhet.
Revolutionen slutförs
Vår hypotes är att revolutionen inom
medierna kommer att vara mer eller
mindre slutförd år 2020. Då tänker vi
inte nödvändigtvis på innehållet, utan
på sättet som olika medieprodukter
konsumeras på. Till år 2020 tror vi
också att de nya affärsmodellerna har
etablerat sig och att vi återigen går in i
en period med mer stabila och förutsägbara affärsförhållanden. Vinnarna
blir dock inte de gamla storheterna,
utan tvärt om bolag som har uppstått
just på grund av ändringarna. Vi tror
också att den potentiella lönsamheten i
många av dessa bolag kommer att vara
långt större än hos de gamla storheterna. Ändringarna inom mediesektorn
är enligt vår uppfattning en megatrend
och vi tror att kraften som finns i denna
kommer att vara stor under många år
framöver ...
Delphi-metoden
Delphis investeringsmetod skiljer sig
från andra förvaltare. Merparten av
våra konkurrenter förlitar sig endast
på fundamentalanalys. Det är inte tillräckligt för oss. Vi anser att de bästa
förutsättningarna för att göra rätt investeringar ges när de fundamentala
faktorerna utvärderas tillsammans
med trender. Genom att använda
både fundamental analys och trendanalys kan vi identifiera bolag som levererat under en längre period. Trenderna fångar även upp ekonomiernas
och finansmarknadernas dynamik
samt bolagens intjäningsförmåga på
ett mycket bra sätt – samtidigt som vi
skiljer ut viktig information från bakgrundsbrus. Kombinationen av analyserna är vad vi brukar kalla Delphimetoden.
Genom Delphi-metoden försöker vi
identifiera trender, sektorer och enskilda aktier som har de bästa tillväxtutsikterna utifrån var vi befinner
oss i konjunkturcykeln. Vi har en metodisk och dynamisk inställning till
de finansiella marknaderna. Denna
inställning kombinerar traditionell
fundamentalanalys med trendanalys. Även om trendvärderingar och
momentum inom sektorer och för
enskilda bolag spelar en viktig roll
i processen, är den fundamentala
analysen avgörande när det gäller att
bekräfta bolagens verkliga potential.
Våra fonder är inte till för alla.
Delphi­fonderna riktar sig till dig som
tror på aktiv förvaltning, som anser
att det är möjligt att slå marknaden
över tid, som klarar av aktiemarknadens svängningar, och som sist men
inte minst anser att kombinationen
av trender och fundamental analys är
rätt väg att gå.
Du kan läsa mer om Delphi-metoden
på www.delphifonder.se.
Espen K. Furnes
Portföljförvaltare
Delphi Europa
Har du frågor om investeringar i Delphis fonder? Vänligen ta kontakt med din rådgivare eller besök www.delphifonder.se.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning beror bland annat på marknadsutvecklingen, förvaltarens
skicklighet, fondens risk samt kostnader vid teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ som en följd av kursfall.
Publicerad: Juni 2012
3
87043 Omslagsfoto: colourbox.com
R
E
D
N
O
F
www.delphifonder.se
