Fjärde söndagen i fastan

Fjärde söndagen i fastan
Midfastosöndagen
Laetare
Livets bröd
Den gamla antifonens (Jes. 66:10) första ord,
Laetare (Gläd er), uttrycker att denna söndag är
ett slags rastställe, en uppfriskande oas i fastetidens ökenvandring.
Denna helg har kallats midfastosöndag, eftersom den är placerad mitt i fastetiden. En annan benämning är brödsöndagen. Texterna berättar om hur Jesus bespisar de femtusen. Därtill ansluter sig diskussionen om människans
behov av andlig föda. Jesus själv är livets bröd.
Han delar ut sina goda gåvor till oss och lär oss
att dela med oss av vårt eget till dem som behöver det. Till sitt innehåll tangerar denna söndag skärtorsdagens tematik.
När de går genom Bakaträdens dal
blir den en flödande källa,
höstregnet fyller den med välsignelse.
De går genom port efter port,
tills de möter Gud på Sion.
Herre Gud Sebaot, hör min bön,
lyssna, du Jakobs Gud!
Ge akt på vår sköld, o Gud,
se i nåd till din smorde!
Herre Sebaot,
lycklig den som förtröstar på dig.
LITURGISK FÄRG: violett eller blå
Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.
PSALMFÖRSLAG
I
383 Gud, ditt folk är vandringsfolket
314 Jesus, du som själen mättar
Dps 486 Bröd, bröd, åkrarnas bröd
218 Ett livets bröd vill Jesus Krist
413 Befall i Herrens händer
Bibeltexterna
Psaltarpsalm
Ps. 84:6–10, 13
Antifonen upprepas.
Psalmstrof
Allas ögon är vända mot dig,
och du ger dem föda i rätt tid.
Du öppnar din hand
och stillar allt levandes hunger.
Ps. 145:15–16
Antifon
Gläds med Jerusalem,
jubla över henne,
alla som älskar henne.
Jes. 66:10
Psalm
Lyckliga de som har sin styrka i dig,
de som gärna drar upp till templet.
FJÄRDE SÖNDAGEN I FASTAN (MIDFASTOSÖNDAGEN, LAETARE)
141
Första årgången
Första läsningen
5 Mos. 8:2–3
Tänk på hela den väg som Herren, din
Gud, har låtit dig vandra under dessa fyrtio år i öknen, för att tukta dig och sätta
dig på prov, för att utröna om du är beredd
att hålla hans bud eller inte. Han tuktade
dig med hunger och lät dig äta manna,
något som varken du själv eller dina fäder
kände till. Han ville lära dig att människan inte lever bara av bröd utan av alla
ord som utgår från Herren.
Andra läsningen
1 Kor. 10:1–6
Jag vill att ni skall ha kunskap om detta,
bröder: våra fäder hade alla molnet över
sig och gick alla genom havet. Alla blev
de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. Alla åt de samma andliga
mat, och alla drack de samma andliga
dryck, de drack ur en andlig klippa som
följde dem, och den klippan var Kristus.
Men de flesta av dem fann inte nåd inför
Gud utan blev liggande döda i öknen. Allt
detta är exempel som säger oss att vi inte
skall ha begär till det onda, som de hade.
När Jesus lyfte blicken och såg att så
mycket folk var på väg till honom sade han
till Filippos: ”Var skall vi köpa bröd så att
alla dessa får något att äta?” Det sade han
för att pröva Filippos, själv visste han vad
han skulle göra. Filippos svarade: ”Det
räcker inte med bröd för tvåhundra denarer, om de skall få en bit var.” En av lärjungarna, Simon Petrus bror Andreas, sade:
”Här är en pojke som har fem kornbröd och
två fiskar. Men vad förslår det till så
många?” Jesus sade: ”Låt folket slå sig ner.”
Det var gott om gräs på den platsen. Och
de slog sig ner – det var omkring fem tusen
män. Jesus tog brödet, tackade Gud och
delade ut åt dem som låg där, och likaså av
fiskarna så mycket de ville ha. När de hade
ätit sig mätta sade han till lärjungarna:
”Samla ihop bitarna som har blivit över,
så att ingenting förfars.” De samlade ihop
dem och fyllde tolv korgar med de bitar av
de fem kornbröden som hade blivit över
när de ätit.
Då människorna såg vilket tecken han
hade gjort sade de: ”Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen.”
Men Jesus, som förstod att de tänkte tvinga
honom med sig för att göra honom till
kung, drog sig undan till berget igen, i ensamhet.
Andra årgången
Första läsningen
Evangelium
Amos 8:11–12
Joh. 6:1–15
Jesus for över till andra sidan av Galileiska
sjön, eller Tiberiassjön. Mycket folk följde
efter, därför att de såg de tecken han gjorde
genom att bota de sjuka. Och Jesus gick
upp på berget och satte sig där med sina
lärjungar. Det var strax före judarnas påskhögtid.
142
Ja, den tid kommer,
säger Herren Gud,
då jag sänder hunger över landet –
inte hunger efter bröd,
inte törst efter vatten,
utan efter att höra Herrens ord.
Då skall de irra från hav till hav,
driva omkring från norr till öster
och söka efter Herrens ord,
men de skall inte finna det.
FASTETIDEN
Evangelium
eller
2 Mos. 16:11–19, 31, 35
Herren talade till Mose: ”Jag har hört israeliternas knot. Säg till dem: Mellan skymning och mörker skall ni få kött att äta,
och i morgon bitti skall ni få så mycket bröd
ni behöver. Då skall ni inse att jag är Herren, er Gud.”
Den kvällen kom det vaktlar i sådan
mängd att de täckte hela lägret, och på
morgonen låg det dagg runt omkring lägret. När daggen hade torkat låg det ute i
öknen något tunt och frasigt, tunt som rimfrost på marken. Och när israeliterna såg
det frågade de varandra: ”Vad är det här?”
eftersom de inte visste vad det var. Mose
sade till dem: ”Det är den mat som Herren
ger er att äta. Och Herren har gett denna
befallning: Samla så mycket av det som var
och en behöver, ett omermått per person
för samtliga. Varje husfar skall hämta till
dem han har i sitt tält.” Israeliterna gjorde
så, och några samlade mer, andra mindre.
När de sedan mätte upp hade de som samlat mer inte fått för mycket och de som samlat mindre inte för litet, alla hade fått vad
de behövde. Mose sade till dem: ”Ingen får
lämna kvar något av detta till i morgon.”
Israeliterna kallade brödet för manna.
Det liknade korianderfrö; det var vitt och
smakade som honungskaka.
Israeliterna åt manna i fyrtio år tills de
kom till bebott land; de åt manna tills de
nådde gränsen till Kanaan.
Andra läsningen
1 Petr. 2:1–3
Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet
och förställning, avund och förtal. Som
nyfödda barn skall ni längta efter den rena,
andliga mjölken, för att växa genom den
och bli räddade. Ni har ju fått smaka Herrens godhet.
Joh. 6:24–35
När folket nu upptäckte att Jesus inte var
där och inte heller hans lärjungar steg de i
båtarna och for över till Kafarnaum för att
leta efter Jesus. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: ”Rabbi,
när kom du hit?” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig
därför att ni har fått se tecken utan därför
att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta
inte för den föda som är förgänglig utan
för den föda som består och skänker evigt
liv och som Människosonen skall ge er. Ty
på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt
sigill.” De frågade då: ”Vad skall vi göra för
att utföra Guds verk?” Jesus svarade: ”Detta
är Guds verk: att ni tror på honom som
han har sänt.” De sade: ”Vilket tecken vill
du göra, så att vi kan se det och tro på dig?
Vad kan du utföra? Våra fäder åt mannat i
öknen, så som det står skrivet: Han gav dem
bröd från himlen att äta.” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det
sanna brödet från himlen. Guds bröd är det
bröd som kommer ner från himlen och ger
världen liv.”
De bad honom då: ”Herre, ge oss alltid
det brödet.” Jesus svarade: ”Jag är livets
bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall
aldrig någonsin törsta.”
Tredje årgången
Första läsningen
Jes. 55:1–3
Kom, alla ni som törstar,
kom hit och få vatten,
kom, även om ni inte har pengar!
Förse er med säd, så att ni får äta!
FJÄRDE SÖNDAGEN I FASTAN (MIDFASTOSÖNDAGEN, LAETARE)
143
Kom och få säd utan pengar,
vin och mjölk utan att betala!
Varför lägger ni pengar på det som inte
är bröd,
er lön på sådant som inte mättar?
Lyssna till mig, så får ni äta gott
och njuta av feta rätter.
Kom till mig och hör noga på,
lyssna, så får ni liv.
Jag sluter ett evigt förbund med er,
den nåd jag visat David skall bestå.
blod förblir i mig och jag i honom. Liksom
den levande Fadern har sänt mig och jag
lever genom Fadern, skall också den som
äter mig leva genom mig. Detta är brödet
som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog,
men den som äter detta bröd skall leva i
evighet.”
Dagens bön
1.
Andra läsningen
Upp. 21:6–7
Den som satt på tronen sade: ”Jag är A och
O, början och slutet. Jag skall låta den som
törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. Den som segrar skall vinna allt detta,
och jag skall vara hans Gud och han skall
vara min son.”
Himmelske Fader, Livgivare.
Du mättade ditt folk i öknen
med det himmelska brödet.
Du sände din Son i världen
som livets bröd.
Herre, ge oss alltid det brödet.
Genom Jesus Kristus,
som med dig och den heliga Anden
lever och härskar i evighet.
2.
Evangelium
Joh. 6:48–58
Jesus sade:
”Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat
i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som
äter av det inte skall dö. Jag är det levande
brödet, som har kommit ner från himlen.
Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger
det för att världen skall leva.”
Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att
äta. Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger
er: om ni inte äter Människosonens kött
och dricker hans blod äger ni inte livet.
Den som äter mitt kött och dricker mitt
blod har evigt liv, och jag skall låta honom
uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är
verklig föda, och mitt blod är verklig dryck.
Den som äter mitt kött och dricker mitt
144
Jesus Kristus, vår Herre.
Tack för att du har lovat
att den som kommer till dig
aldrig skall hungra.
Tack för att du har lovat
att den som tror på dig
aldrig skall törsta.
Tack för att du är livets bröd,
i all tid, överallt, för var och en
som söker dig.
I ditt namn.
3.
Gud, i dag tänker vi på pojken
som bjöd sin knappa matsäck åt Jesus.
Fem bröd och två fiskar
blev mat för de många.
Pojken frågade inte vad en människa
kan uträtta.
Han gav det han hade.
Där började undret.
Vi tackar dig, Gud, för den pojken.
FASTETIDEN
4.
Jesus Kristus, du Livets bröd.
Du mättade alla
som kom till dig,
och ingen behövde gå bort hungrig.
Vi ber dig:
Låt Guds ord mätta oss
och vara för oss det bröd
som ger evigt liv.
Dig vare ära i evighet.
5.
Gud,
du som är livets början och slut,
du låter jorden ge oss mat
till rättvis fördelning för alla.
Du låter oss få del av din Sons kropp
och blod
i nattvardens bröd och vin.
Ur din generösa hand får vi
ständigt ta emot livet,
så att vi själva kan ge i överflöd.
Vi prisar och lovar dig,
Skapare, Befriare och Livgivare.
I Jesu Kristi namn.
FJÄRDE SÖNDAGEN I FASTAN (MIDFASTOSÖNDAGEN, LAETARE)
145