Tidningen
I väntan på
EN DIGITAL OCH
ILLUSTRERAD TIDNING
kommer här ett nyhetsblad
Sju A4-sidor vid utskrift.
Skriv gärna ut flera ex och sprid!
Skånes hembygdsförbund
Juni 2005
Ansvarig utgivare: Per Stenmarck
NYA MEDLEMMAR
Nu är det 108 föreningar i Skånes hembygdsförbund! Två nya medlemmar har
tillkommit sedan årsskiftet: Borstahusens
museiförening och Tyringe byalag.
Borstahusens museiförening bildades i
juni 2003 och har som mål att driva ett
lokalhistoriskt museum. Föreningen värnar om pumphuset i Borstahusen. Pumphuset var lokstall vid järnvägen mellan
hamnen och Säbyholms sockerbruk på
vilken betor från Ven fraktades. Där fanns
också vattenpump för tvätt av betor.
Borstahusen hör till Landskrona kommun
och Borstahusens museiförening ingår i
krets 9.
Tyringe byalag, bildat hösten 2000, har
en bred verksamhet i Tyringe med bl.a.
byavandringar och planer på ett industrimuseum. Byalaget har fått fotografen
Sven Rosengrens arkiv av fotografier och
filmer. Denne var verksam i Tyringe och
gjorde flera böcker med sina fotografier.
Två av hans foton finns med i Skånes
hembygdsförbunds årsbok Skånska sommarnöjen, se sidan 161 och 199. Tyringe
ligger i Hässleholms kommun och Tyringe byalag ingår i krets 2.
Kerstin Arcadius
HEMBYGDSFÖRBUNDETS
HEMSIDA
Under senvintern har Skånes hembygdsförbund lagt ut en hemsida på hembygdsportalen www.hembygd.se/skane. Hemsidan är under uppbyggnad och innehåller i
nuläget information om hembygdsförbundet, medlemskap och årsböckerna. Efterhand kommer den att byggas ut med information om medlemsföreningarna, aktuella kurser och projekt, hembygdsmuseer, skolsamarbete etc.
På www.hembygd.se kan alla föreningar som är medlemmar i Sveriges
hembygdsförbund med ett enkelt verktyg
bygga en egen hemsida utan kostnad.
Ingen programvara behöver inköpas utan
hemsidan byggs direkt i portalen med
Word-baserade formulär. Ett avtal upprättas mellan SHF och föreningens ordförande samt den som skall administrera hemsidan. I dagsläget har 39 föreningar sin
hemsida i hembygdsportalen. Föreningar
som har hemsida kan länka den dit, förutsättningen är medlemskap i riksförbundet.
Vill ni veta mer om hembygdsportalen?
Kontakta Pia Sander, tel 046-15 80 73
eller gå in på www.hembygd.se och läs
under rubriken Om portalen.
Pia Sander
INTRODUKTIONSKURS I
FÖREMÅLSVÅRD
Hur tar man hand om museisamlingar?
Hur hanterar och förvarar man olika föremålskategorier?
Hur förvaras textilier, foto, papper och
andra känsliga material på lämpligt sätt?
Vilka färger och pennor använder man
för att märka föremålen?
Vilka klimat och vårdmaterial är lämpliga för olika föremål?
Vad tål föremål som står utställda?
Hur tar man emot gåvor och hur tackar
man nej? Om förvärvskvitto, föremålets
historia m.m.
Detta är några av de frågor som tas upp
under en introduktionskurs i föremålsvård som Skånes hembygdsförbund erbjuder medlemsföreningarna med start våren
2005. Under en halvdag (ca 5 timmar) går
vi igenom frågor kring föremålsvård utifrån värdföreningens samlingar. Hembygdskonsulent Pia Sander kommer till er
och har med sig vårdmaterial, kurskompendium och litteratur till försäljning.
Som värdförening svarar ni för lokal
och att ordna förtäring för deltagare och
kursledare. Ni väljer också om ni vill ha
kursen för egna föreningsmedlemmar i
den egna kommunen eller grannkommunerna. SH skickar ut inbjudan och tar
emot anmälningar samt tillhandahåller
kompendier i önskat antal exemplar.
Kostnad: 600 kr/förening. Priset inkluderar konsulentens resa.
Kompendium: 50 kr/st.
Tid: dagtid på vardagar.
Maxantal: 15 pers/kurstillfälle.
Ring så diskuterar vi vidare!
Upplysningar: Pia Sander, 046-15 80 73
TRÄ I HUS
Intresserad av byggnadsvård? Med start
hösten 2005 inbjuder Skånes hembygdsförbund medlemsföreningarna till en kurs
om det mångsidiga byggnadsmaterialet
trä. Sex kursdagar under 2005-2006 ägnas
åt olika byggnadstekniker i trä; timring,
korsvirke, skiftesverk, takspån samt trä i
väggar, golv, dörrar och fönster. Hur underhåller man träbyggnader uppförda i
olika tekniker? Hur gör man årliga översyner? Hur tar man hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde? Hur dokumenterar man föreningens byggnader?
Teoretiska diskussioner med antikvarier, byggnadshantverkare och byggnadsansvariga i hembygdsföreningarna varvas
med praktiska moment som timring,
hyvling av takspån, lagning av korsvirke
och skiftesverk m.m. Kursledare är Ingmar och Kalle Melin, båda byggnadshantverkare på Knadriks kulturbygg. Kursen delfinansieras av Länsstyrelsen och
sker i samarbete med Regionmuseet och
några hembygdsföreningar. Inbjudan till
första kurstillfället kommer i månadsskiftet augusti/september.
P. S.
UPPROP: SLÖJD & UNGA
Tälja, fläta, klippa, sticka, smida, sy …
Handens arbete fascinerar, inspirerar och
ger lust att pröva själv. I hembygdsmuseerna finns de äldre handgjorda föremålen, en del är hemmasnickrade medan
andra gjorts av specialiserade slöjdare och
hantverkare. Föremålen berättar om människors arbete och vardagsliv, om fest och
högtid. De vittnar också om hantverkskunskaper som idag intresserar allt fler,
särskilt unga människor.
Skånes hemslöjdsförbund och Skånes
hembygdsförbund söker föreningar som
är intresserade av att arbeta med slöjd och
unga. För att komma igång tänkte vi starta
med en inspirationsdag där målgruppen
är medlemsföreningar i de båda förbunden. Vi hämtar idéer om form, färg och
material från äldre föremål ur värdföreningens samlingar. Under ledning av
handledare från hemslöjdsförbundet arbetar vi i olika material och tekniker, t.ex.
grannlåtsbroderi, halmslöjd, luffarslöjd
och pappersklipp. Inspirationsdagen är
tänkt att genomföras våren 2006 och vi
vill gärna ha kontakt med föreningar
under 2005 för planering.
Är ni intresserade av att vara värdar för
en temadag om slöjd?
Kontakta Pia Sander, tel 046-15 80 73.
P. S.
FAKTARUM
Ett rum för kunskap, inspiration
och vila.
Faktarum på Trelleborgs Museum
Välkommen till Faktarummet i Dunkers
Kulturhus! Dunkers Kulturhus i Helsingborg är en mötesplats för kultur i alla
former – för alla åldrar. Här hittar du
konstutställningar såväl som stads- och
kulturhistoriska utställningar. Du kan
lyssna på musik och föredrag, titta på
film, teater och dans, kanske använda vår
inspelningsstudio eller besöka butiken,
RumEtt eller Faktarummet.
Sedan ett par år tillbaka kan man på
Trelleborgs
museum
besöka
vårt
faktarum.
Här finns en dator med vår databas. I
denna databas finns text och bild på de
föremål vi inventerat och registrerat.
För närvarande finns det cirka 5600
fotografier, 1000 konstverk och 7000
kulturhistoriska föremål.
Det finns dessutom en faktadatabas med
historiska fakta om bland annat
byggnader, personer och industrier i
Trelleborg.
Vår förhistoriska arkeologi, cirka 6700
föremål, är också inlagd i databasen, men
utan bilder.
Databasen fylls på efterhand som vi inventerar och fotograferar föremålen. Det
är alltså inte bara vår katalog som är
inlagd, utan föremålen som vi gått
igenom, kontrollerat, fotograferat och
registrerat.
I Faktarummet kan man dessutom också
sitta ner en stund och läsa. Här finns ett
urval böcker om Trelleborg.
Faktarummet är öppet när museet är
öppet, dvs. tisdag till söndag 13-17, dock
utan bemanning. Om man vill ha hjälp
med att söka i databasen kan man ringa
eller mejla innan för att boka en tid.
Visning kan man få måndag till fredag.
Ansvariga för faktarummet är Ylwa
Moritz, fotograf och Åsa Bill, föremålsansvarig antikvarie.
I Faktarummet kan du forska vidare och låta dig inspireras
Faktarummet, som öppnades på Dunkers
Kulturhus 1-årsdag, har till uppgift att
spegla husets verksamhet. Innehållsmässigt prioriterar vi därför ”husets” ämnen.
Vi vänder oss i första hand till
allmänheten och välkomnar både grupper
och enskilda besökare. Faktarummet har
ungefär 1 000 besökare per månad. Hit
kan du komma om du t ex vill läsa på lite
mer inför – eller efter – ett arrangemang
eller en utställning. Många av våra
besökare kommer för att läsa någon av
våra ca 130 tidskrifter, andra för att
bläddra i spännande böcker eller för att
fritt söka i våra databaser och på Internet.
Vi erbjuder också möjligheten att lyssna
på CD-skivor med artister som uppträtt på
Dunkers Kulturhus och att titta på
videofilmer om det gamla Helsingborg.
Vi märker tydligt att intresset för det
gamla – och nya – Helsingborg är stort
och vi får svara på en hel del frågor om
staden. När vi inte själva sitter inne med
svaret försöker vi fungera som vägvisare
och slussa den som frågar vidare till andra
kunskapskällor. Det kan t ex vara till
andra kollegor inom Helsingborgs museer
eller till arkiv, bibliotek, museer eller
föreningar i vår närhet. Vi är ständigt på
jakt efter mer material om Helsingborg!
Vårt bokbestånd finns registrerat i
Helsingborgs biblioteks katalog som är
sökbar via Internet se vidare på vår
hemsida, adress nedan. På hemsidan finns
också
en
fullständig
lista
över
tidskriftsprenumera-tionerna.
För mer information:
Hemsida
www.dunkerskulturhus.se
Telefon 042-10 74 36
E-postadress
[email protected]
Åsa Bergström Bengtsson
IT-bibliotekarie, Faktarummet
Dunkers Kulturhus, Helsingborg
Ylwa Moritz
Fotograf
Telefon 0410-73 30 46
[email protected]
Åsa Bill
Föremålsansvarig antikvarie
Telefon 0410-73 30 52
[email protected]
Blomgrens fotoarkiv
Klippans kommun förvaltar tillsammans
med Klippans hembygdsförening ett
förnämligt fotoarkiv. Totalt omfattar
arkivet 36 469 glasplåtar. Dessa har
scannats in i en databas som är tillgänglig
för sökning på Klippans bibliotek. Det
finns också möjlighet att beställa foton
och vanliga kopior ur materialet.
Databasen är dock inte tillgänglig på
nätet.
Fotograf Axel Blomgren kom till
Klippan 1895. Det första fotot som är
signerat av honom är från 1897. Han
ansågs vara en skicklig fotograf med ett
fint utvecklat bildsinne. De bilder som
togs i hans ateljé är noggrant antecknade i
de så kallade sittningsböckerna. Det är
svårare med identifieringen av de bilder
som han tog av arbete och liv ute i
samhället.
1994 påbörjades inscanningen av
glasplåtarna. Arbetet utfördes med hjälp
av projektanställd personal. För att kunna
identifiera bilderna anordnade Klippans
hembygdsförening träffar dit allmänheten
bjöds in. Man uppmanade Klippanborna
att hjälpa till med identifieringen av
personer på bilderna eller att berätta något
om de byggnader, den affär eller den
händelse som fanns på bilderna. Responsen var mycket stor och hembygdsföreningens träffar var mycket välbesökta.
Detta var en ovärderlig hjälp för
identifieringen av bilderna. En del av
dessa texter har lagts in i databasen
tillsammans
med
respektive
foto.
Personuppgiftslagen har dock inneburit att
de inlämnade texterna inte alltid har
kunnat användas fullt ut om inte
medgivande finns från de berörda.
Mycket arbete återstår ännu och Klippans
hembygdsförening fortsätter oförtrutet sitt
arbete med detta. Fotosamlingen är av
stort värde också för släktforskarna.
Margareta Werke
Kulturchef
ARKIV
Är du som genomsnittssvensken? Då är du med i fyra föreningar!
Inte något annat land i världen är så föreningsrikt som Sverige. Därför är föreningarnas verksamhet och historia en
viktig del av den svenska historien.
Skånes Arkivförbund bildades 1993 och
är ett regionalt arkiv för folkrörelse-,
förenings- och lokalhistoria samt ett samarbetsorgan för lokala arkiv i Skåne.
Verksamheten finansieras genom bidrag
från stat, region, kommuner samt hylloch medlemsavgifter.
Arkivförbundet är fyllt av tankar. I
arkivet finns tusentals handlingar som
speglar människors idéer, drömmar, sorger och förhoppningar. Genom det
arkivmaterial som finns bevarat här får vi
en unik inblick i de senaste 150 årens
tankevärld och samhällsutveckling i
Skåne. Arkivet bevarar handlingar från
fack-,
idrotts-,
nykterhetsföreningar,
politiska föreningar, frireligiösa samfund,
studieförbund, ideella organisationer av
alla de slag och mindre företag. På arkivet
finns också en stor samling levnadsberättelser och intervjuer från 1900-talet.
Förutom insamling av handlingar är
arkivförbundets uppgift att ge råd i
arkivfrågor, hålla kurser, bedriva dokumentation och forskning samt levandegöra Skånes föreningshistoria genom utställningsproduktion och publiceringsverksamhet. Arkivförbundet har även en
omfattande arkivpedagogisk verksamhet
och arbetar med skolklasser, lärare och
studiegrupper. Studiepaket utformas efter
önskemål och arkivet har tematiskt sammansatta arkivväskor och mappar för
utlåning.
Föreningar, organisationer, företag och
arkiv kan söka medlemskap i arkivförbundet. Avgiften är 200 kr för lokala
föreningar och arkiv samt 400 kr för
distrikt och regionala organisationer. Vid
deposition debiteras en hyllmeteravgift
för förvarade handlingar. Den första
metern ingår i medlemsavgiften och för
upphörda föreningar är det ingen avgift.
Arkivförbundet kan särskilt hjälpa
hembygdsföreningarna i Skåne genom att
ge råd i arkivhantering. Vad är klokt att
bevara och vilka material ska användas
vid förvaring? Personal från arkivet kan
också besöka hembygdsföreningen och ge
råd på plats.
Vill ni ta kontakt med Skånes Arkivförbund är ni välkomna att höra av er på
telefon 046-19 59 60 eller e-post
[email protected]. Ni kan också
besöka arkivet i Lund. Ni hittar arkivförbundet på Arkivcentrum Syd i sydöstra
Lund, Porfyrvägen 19, 224 78 Lund. Vill
ni veta mer kan ni också gå in på
hemsidan www.skanearkiv.org
Anna Ketola
Arkivchef
Chansen till ett nytt liv
Diverse papper i pärmar är inget
arkiv
För att tillvarata arkivet efter nerlagda
Helsingborgs Varf grundades för 14 år
sedan nedanstående ideella förening.
Medlemmarna fick då upp ögonen för hur
mycket av vårt kulturarv som höll på att
försvinna genom oförstånd. Arkiven kastades, förstördes och i största allmänhet
tänkte man inte på det historiska. Den
arkivförening bildades som nu är Skånes
Näringslivsarkiv med ansvar att samla in
företagsarkiv från hela Skåne.
I gamla sinnesjukhuset S:ta Maria i
Helsingborg har vi våra lokaler där 2 till 4
personer är verksamma utöver föreningsmedlemmarnas ideella arbetsinsatser. Sedan två år tillbaks har vi även en lokalavdelning i Kristianstad och hoppas att
snart ha även en i Malmö. Mycket av
arbetet med att samla in material och
skapa en opinion för själva grundidén att
spara arkiven är nämligen lokalt betonat.
Man skall väl känna till den lokala
företagsstrukturen och vad som händer i
fråga om nedläggningar, försäljningar etc.
Bearbetning till nytt liv
Arkivet är idag datoriserat och har ett väl
utvecklat söksystem. Dessutom pågår utveckling av bildspel för att åskådliggöra
företagens historia. Detta visningssätt populariserar arkiven och gör dem mer lätttillgängliga. Ett mycket bra användningsområde för detta medium är skolor och
bibliotek.
Arkivarbetet börjar med själva insamlandet av materialet, vilket oftast är ett
offensivt fältarbete av föreningens medlemmar. När arkivmaterialet kommit in
tas det omhand och bearbetas i tre faser.
Första fasen är gallring av materialet. En
utrensning sker av t ex verifikationer,
återkommande statistikrapporter, dubbletter etc. Resterande material förtecknas i
ett speciellt dataprogram för att bli sökbart. Samtidigt placeras det i arkivkartonger för den fysiska förvaringen.
Ibland säger man att det är slutförvaring
men det är fel. Det är nu ett arkiv har sitt
berättigande. Det sökbara materialet
snyggt och prydligt förvarat skall vara
källmaterial för kommande tiders forskare. Forskare är alla sorters människor
som vill undersöka våra gemensamma
minnen såsom skolungdom, släktforskare,
doktorander etc.
Papper ordnade, förtecknade och
sökbara i en dator är arkiv.
Gunnar Ahlström
Skånes Näringslivsarkiv
Ordförande
PERENNUPPROPET
”Akta mina höstflox! Sluta med det där!”.
Det fick Anna Bengtsson ofta höra av sin
farmor som liten. Annas kusiner tävlade i
allt, till och med att hoppa höjd över sin
farmors höstfloxrabatt. Anna ville inte
vara sämre men eftersom hon var lite
kortare hamnade hon ofta mitt i floxen.
Höjdhoppstävlingarna ägde rum för mer
än 70 år sedan, men höstfloxen finns
fortfarande kvar. När Anna gifte sig i
början av 1950-talet bad hon att få en bit
av farmoderns flox och nu står den i
hennes trädgård i Kvidinge sedan mer än
50 år tillbaka.
Den här berättelsen är hämtad från ett av
de brev som kommit in till Perennuppropet. Perennuppropet är en landsomfattande inventering av gamla sorter av perenner. Bakom uppropet står POM, Programmet för Odlad Mångfald, som är
Sveriges nationella program för långsiktigt nyttjande och bevarande av våra kulturväxter. Inom POM arbetar bland annat
friluftsmuseerna, de botaniska trädgårdarna, Nordiska genbanken, växtförädlingsföretag, fritidsodlarorganisationer, Sveriges lantbruksuniversitet och olika statliga
myndigheter som Naturvårdsverket och
Jordbruksverket. Syftet med uppropet är
att spåra, dokumentera och bevara perenner som funnits i odling sedan före 1940.
Många gamla sorter av perenner är idag
nära att försvinna. Ofta finns perennerna i
äldre trädgårdar som haft samma ägare
under många år. När trädgårdarna skiftar
ägare byts de gamla perennsorterna ut mot
nya med en längre eller kanske färgstarkare blomning. Gamla sorter som försvunnit ur handeln men bevarats i trädgårdar riskerar nu att försvinna för alltid
ur svenska trädgårdar.
Att bevara de gamla sorterna är viktigt.
Att de står kvar i trädgårdarna fram till nu
visar att de är väl anpassade till vårt klimat och vår jordmån. Perennerna är också
kulturhistoriskt intressanta eftersom de
berättar om odlingshistoria och skiftande
stilideal. I många fall finns också berättelser knutna till växten. Perenner kan påminna både om bröllop, begravningar,
barnafödslar och saftkalas hos älskade
mormödrar.
Perennuppropet efterlyser i första skedet
rabattperenner som till exempel dagliljor,
höstflox och pioner. Det är perenner som
varit väldigt omtyckta och som funnits i
många trädgårdar runt om i Sverige.
Bläddrar man i en plantskolekatalog från
början av 1900-talet fyller uppräkningen
av sorter sida efter sida. De flesta sorter
har engelska eller tyska namn, men det
förekommer också svenska sortnamn som
höstfloxen ’Öresund’ eller brittsommarastern ’Påarps röda’, namn som tyder på
att sorterna förädlats fram i Sverige, ja till
och med i Skåne. De allra flesta sorter
som fanns att köpa i slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet har försvunnit ur
handeln idag men kan finnas kvar i trädgårdar runt om i landet. Ofta har sortnamnen glömts bort och perennerna har
istället fått namn som ’Ströplahults lilja’,
’Anna Hansdotters pion’ eller farmors
stormhatt. Många perenner har gått i arv
inom en familj eller bytts mellan vänner
och grannar. Från Skåne har vi bland annat fått en berättelse om en man som 1907
anlade sin trädgård med hjälp av växter
han fått från grannar och släktingar. Vi
har också fått berättelser om en dillpion
som köptes på torget i Limhamn i början
av 1900-talet och en höstkrage som en
ung flicka fick när hon gjorde dagsverken
på Högestad gods i slutet av 1910-talet.
Hittills har 260 svar kommit in till
perennuppropet. Drygt 40 av dessa har
skickats in från Skåne. Nu ber vi Skånes
hembygdsförbunds medlemmar om hjälp
att hitta de gamla perennsorterna. Vet du
var det finns en perenn som odlats sedan
före 1940? Kanske finns den i din egen
trädgård eller på en ödetomt, en kyrkogård, i en park eller koloniträdgård? Hör
av dig och berätta!
De tio släkten perennuppropet efterlyser i
första skedet är akleja (Aquilegia), aster
(Aster), daglilja (Hemerocallis), funkia
(Hosta), höstflox (Phlox paniculata), iris
(Iris), pion (Paeonia), riddarsporre (Delphinium), solbrud (Helenium) och stormhatt (Aconitum). Vi tar gärna emot information om perenner från andra släkten
också. Perennerna ska ha planterats/odlats
före 1940. Att gränsen är satt till detta år
beror på att perennsortimentet i Sverige
troligtvis genomgick stora förändringar
efter andra världskriget.
Om du har en perenn odlad före 1940,
skriv till oss och berätta:
hur växten ser ut (höjd, doft, blomfärg
etc)
var och hur länge perennen odlats
vem som odlat den
om det finns någon speciell historia
eller händelse förknippad med växten
Skicka gärna med ett foto (papperskopia,
dia eller digitalt). Sänd inte in något växtmaterial.
Adressen till uppropet är:
Perennuppropet
Centrum för biologisk mångfald
Box 54
230 53 Alnarp
Har du tillgång till Internet kan du e-posta
på adressen: [email protected].
Alla uppgifter som kommer in behandlas
och sedan tar vi kontakt med dig. Kanske
blir det just din perenn som provodlas och
som kommer att bevaras på ett friluftsmuseum eller botanisk trädgård. Hjälp oss
att bevara vårt gröna kulturarv!
Linnéa Oskarsson
Alnarp
DIVERSE
Sofie vid Eslöfs Museiförening
Vi använder systemet Sofie vid registrering av våra föremål. Det har vi gjort
sedan 1995 då föreningen bildades. Det
dröjde ett tag innan vi lärde oss systemet,
men nu har vi hittat ett arbetssätt som vi
tycker fungerar bra.
Vi gör så här: Fyra till fem personer
fyller i blanketten med alla uppgifter såsom beskrivning av föremålet, historik
och förvärvsuppgifter, utan att ge föremålet något inventarienummer. När dokumentationen är klar lägges föremålet och
blanketten tillsammans. En annan person,
som är samma hela tiden, kontrollerar att
beskrivningen stämmer med föremålet,
sätter inventarienummer och noterar i
accessionskatalogen samt lägger föremålet på rätt förvaringsställe. Blanketten
lämnas till kontoret där en person registrerar i datorn. Därefter kontrolleras registreringen av en annan person, som är samma hela tiden, och som läser in i databasen. Blanketten arkiveras.
Sofie är ett komplett system, som kan
innehålla en mängd uppgifter. Många
uppgifter kanske kan tyckas onödiga, men
det är bättre att fylla i så många uppgifter
som möjligt, medan föremålen ändå är
framplockade för dokumentering. Tänk
även på avfotografering av föremålen,
gärna med en digital kamera. Vi har ännu
inte registrerat alla föremål, men en grupp
har ändå börjat med att dokumentera
foton och digitalisera dessa. De kommer
sedan också att läsas in i databasen.
I planerna finns att ett urval av bilderna,
i synnerhet de med gatubilder, kommer att
göras tillgängliga genom ett bildspel och
på lite längre sikt sökbara i en särskild
dator.
På lite längre sikt finns också funderingar på att delar ur databasen skall
kunna göras tillgängliga för besökare.
Gunilla Andersson
Eslöfs Museiförening
All tid dräkt. Dräktmässa i Ystad
10-11 september
Skånes dräktråd arrangerar den 10-11
september en dräktmässa på Klostret i
Ystad. Mässan bjuder dräktintresserade på
godbitar hela helgen. I klosterkyrkan blir
det dräktparad med trogna kopior av
äldre dräktplagg från olika delar av Skåne
och i kyrkans sidoskepp visas en utställning med dräkter från 1900-talet; hur har
de förändrats och påverkats av mode och
trender? Jubileumsutställningen Hemslöjden Malmöhus 100 år, 1905-2005 invigs
redan 22 maj 2005 och visas året ut.
Elever från Sätergläntan, som är Hemslöjdens kursgård i Dalarna, bjuder på en
färgsprakande modevisning med alster inspirerade av traditionell folkdräkt. I marknadsstånd finns ett rikt utbud av dräktmaterial till försäljning; t.ex. sidenband,
glaspärlor, knypplade spetsar, vadmal,
kläde, dräktsilver och färdiga dräktdetaljer. Under dräktmässan visas några av de
hantverk som traditionellt användes i
folkdräkterna. Möt duktiga klutbinderskor, silversmeder, brodöser och knypplerskor som visar handgreppen. Se knyppling av metallguldspetsar och hur man
manglar och slätgör linneplagg. Folkmusiker sätter klang på tillställningen båda
dagarna och i museets café svarar Ljunits
och Herrestads hembygdsförening för förtäringen. Värd för arrangemanget är
Klostret i Ystad. Till sommaren finns
dräktmässans program på museets hemsida, se www.ystad.se. Till dräktmässan
produceras affischer och brevkort som
sprids i länet.
Vad är Skånes dräktråd?
I Skånes dräktråd ingår representanter för
skånska museer, Folkdansringen Skåne,
Länshemslöjdskonsulenterna och Skånes
hembygdsförbund. I dräktrådet finns en
bred och samlad kunskap om folkdräkter i
Skåne, om folkdräktens kulturhistoria,
teknik och material samt dokumentation
och vård. Dräktrådet verkar för att väcka
intresse för skånska folkdräkter, samla
och förmedla kunskap om dessa. De som
funderar på att sy en egen dräkt kan under
dräktmässan i Ystad få tips och råd från
sakkunniga i Skånes dräktråd.
Vill du veta mer om Skånes dräktråd?
Kontakta Pia Sander, Skånes hembygdsförbund, tel 046-15 80 73.
Pia Sander
Upprop om allér!!
Från Regionmuseet kommer här information angående ett landskapsobjekt som,
trots sin delvis starka koppling till Skåne,
i många fall har blivit förbisedd, allén.
Först information om en ny bok, Alléhandboken som tar upp alléns historia,
naturvärden i allén, plantering och beskärning samt positiva exempel hur man kan
sköta sin allé. Boken är på 112 sidor, rikt
illustrerad och avslutas med kartor över
alléernas historiska utbredning. Boken
finns att köpa på regionmuseet Kristianstad för 195:-, 10 ex eller fler 150:-. Hör
av Er till museets butik, 044-13 52 45.
Angående rubriken så har undertecknad
nyligen blivit antagen till Nordiska Museets forskarskola och skall skriva en av-
handling om ”Allén, landskapet och kulturvärdena”. Med anledning av detta vill
jag härmed göra ett upprop. Till Er som
känner till något om alléer hör av Er till
undertecknad. Det kan vara allt möjligt
material som Ni eller er förening har som
på något sätt har en koppling till alléer.
Exempel kan vara foton, inventeringar,
gårdsmålningar, dagboksanteckningar, reseskildringar osv.
Varmt välkommen att höra av Er till
mig och diskutera allér.
Patrik Olsson
Kulturgeograf
044-13 58 43
Vagnmakeriet i Hov
Hovs Hembygdsförening har låtit videofilma Vagnmakeriet i Hov. Vi tyckte att
det var hög tid, eftersom läropojken som
kunde så mycket om den tiden börjar
komma till åren, har blivit 85 år. Vi har
försökt få Hembygdsförbundet att hjälpa
till, men inte lyckats.
Vagnmakeriet står än i dag orört, med
en hel del halvfärdigt material. På väggarna hänger mallar till olika saker, vagnshjul av olika storlekar. Ett vagnshjul består av åtta löter, lika många eker samt,
det svåraste, ett nav. När hjulet sattes
samman doppade Jonatan Jonsson tapparna i ”sillalage”, sen fick smeden lägga på
ringen. Jonatan var känd för duktig och
noggrann yrkesman. När han överlämnade sitt välgjorda arbete så lät han inte
smeden bränna, särskilt på en fin vagn.
Jonatan hade hört av slöjdläraren, att
Arthur hade lilla a och kunde bli en bra
läropojke. Arthur Harmark berättar att han
började dagen efter att han stått för
”jänget”=konfirmerats.
Jonatan och hans fru var Missionsförbundare så några svordomar tilläts inte.
Arthur fick mat hela dagen. Kvart i sju
morgonbön och frukost. Eftersom det inte
fanns några egna barn blev lille Arthur
som barn i huset.
Arthur fick börja med att hyvla löter.
Jonatan tillverkade en låda att stå på så
han fick rätt arbetsställning. Materialet
som användes var mest ask och björk,
skulle det vara till finvagn så användes
alm.
Att träd skulle fällas i en viss månad var
viktigt för hållbarheten. Det skulle torkas
långsamt.
Arthur har mycket att berätta, den
noggrannheten han lärde då har han haft
nytta av som egen byggmästare och svordomar har han aldrig behövt använda.
Torsten Karlsson
Hovs Hembygdsförening
Kansliet i Lund
Kerstin Arcadius, kanslichef (heltid)
Pia Sander, hembygdskonsulent (heltid)
Carina Johansson, kontorsassistent (förmiddagar)
Postadress: Box 153, 221 00 LUND
Besöksadress: Byggnad 10, S:t Lars-området
Telefon: 046-15 80 71, 15 80 73 resp. 15 80 70
Fax: 046-15 80 74
E-post: [email protected]
[email protected]
[email protected]
Skånes Hembygdsförbunds postgiro: 487 14 52 – 1
Kansliet i Kristianstad
Björn Rosenberg, hembygdskonsulent (halvtid, dagar med
ojämnt datum)
Postadress: Nya Boulevarden 9, 291 32 KRISTIANSTAD
Besöksadress: Regionmuseet, Stora Torg
Telefon: 044-12 86 50
Fax: 044-21 49 02
E-post: [email protected]
Skånes Hembygdsförbunds bankgiro: 765 - 9485
