Examensarbete - Malmö högskola

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och Ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Samarbete över gränser
Co-operation across the borders
Kjell-Ove Forsberg
Sven-Erik Jansson
Lärarutbildning 60 poäng, fristående kurs
Höstterminen 2005
Handledare: Marie Leijon
Examinator: Elisabeth Söderquist
2
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60 poäng
Skolutveckling och ledarskap
Höstterminen 2005
Sammanfattning
Jansson, Sven-Erik och Kjell-Ove Forsberg, (2006) Samarbete över gränser. Co-operation
across the borders. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola
Syftet med vår studie är att dels förstå samverkan mellan gymnasieskolan och näringslivet
och hur de ska kunna dela med sig av kunskap och lärdomar till varandra, för att öka samarbetet i framtiden. Dels är det också att undersöka möjligheterna att göra projektarbetet –
PA1201, mer intressant, för både elever och lärare.
För att nå syftet har vi använt oss av metoden enkäter, där företrädare från näringslivet i det
ena fallet och elever och lärare i det andra fallet, svarade på enkätfrågor. Vi har också läst
aktuell och relevant litteraturen som belyser de olika frågeställningar som vi haft.
Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns idag många beröringspunkter där vi är
rörande överens, men också flera punkter där vi måste närma oss antingen näringslivet i det
ena fallet och göra det lättare för elever och lärare i sitt arbete med projektarbetet.
Nyckelord: Näringsliv, projektarbete och samarbete
Sven-Erik Jansson, Kjell-Ove Forsberg
Handledare: Marie Leijon
Backagårdsvägen 15
Examinator: Elisabeth Söderquist
342 34 ALVESTA
3
4
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
5
1.
INLEDNING OCH BAKGRUND
7
2.
SYFTE
9
2.1
Frågeställning
9
3.
LITTERATURÖVERSIKT
11
4.
METOD
15
3.1
Val av metod
15
3.2
Urval
16
3.3
Genomförande
17
3.4
Bearbetning
18
5.
RESULTAT
5.1
Företagsenkäter
19
5.2
Arbetsplatsenkäter
20
5.3
Lärarenkäter
20
5.4
Elevenkät
21
6.
DISKUSSION
6.1
Samarbete – näringsliv – skola
23
6.2
Projektarbetet – PA1201
26
7.
LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING
8.
Bilagsförteckning
19
23
31
33
5
6
1. Inledning och bakgrund
Det talas mycket om, både i skolan och ute i samhället, att skolan inte anpassar sig till det
verkliga livet utanför skolan och att skolan och arbetslivet är i dag skilda världar. Vi måste
finna broar mellan näringslivet och skolan måste förstå att det bara är en kort tid vi har våra
elever, innan de skall ut i livet utanför skolans trygga väggar. Skolan och näringslivet måste
hela tiden arbeta vidare och ta sin del av ansvaret för att förbereda eleverna inför morgondagen. Detta är ett arbete som hela tiden måste fortgå eftersom vårt samhälle hela tiden förändras. Det som är rätt idag behöver inte vara rätt imorgon.
I vårt examensarbete, har två olika utgångspunkter som vi har valt att kalla samarbete över
gränser, menar vi dels ett samarbete på lika villkor och ett ömsesidigt samarbete mellan skolan och näringslivet och dels också om att undersöka, Projektarbete – PA12011, från olika
aspekter och vad de olika intressenterna tycker och tänker om kursen och hur man kan
utveckla kursen i rätt riktning. För att begränsa vårt arbete, och av helt naturliga skäl, har vi
valt att fokusera på programmen i gymnasieskolan där vi är verksamma som lärare, nämligen
Hotell- och Restaurangprogrammet samt Handels- och Administrationsprogrammet. Kopplingen till näringslivet blir då restaurangnäringen samt handelsföretag. Vi har undersökt hur
samarbetet fungerar idag mellan näringslivet och skolan och om vårt nuvarande system vad
gäller projektarbetet är riktigt genomtänkt i alla situationer samt att ge tips och råd inför
kommande samverkan mellan näringsliv, skolan och projektarbetet.
För att gå vidare inom skolan och utvecklas i rätt riktning, är ovanstående ämnen intressanta
och viktiga, för såväl elever som lärare och skolledning. Även för näringslivet är det viktigt
att utöka samverkan, för att så småningom få en bra och fungerande yrkeskår inom sitt gebit.
Motivet till vårt examensarbete är att få mer information från olika parter, för att helt enkelt
gå vidare inom skolan och utbildningen och i möjligaste mån anpassa den efter den verklighet
som finns, både inom skolan och utanför. Eftersom vi arbetar sedan några år tillbaka i skolan
och med elever inom yrkesförberedande program, var valet av examensarbete inte så svårt. Vi
1
www.skolverket.se Se källförteckning
7
möter dagligen situationer som vi tror att vi kan förändra eller åskådliggöra, förhoppningsvis
till det bättre.
Läser man vidare i Skolverkets kursplan för Handels- och Administrationsprogrammet, står
det att läsa om skolans ansvar. ”Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning,
kan arbeta på ett serviceinriktat och ansvarsfullt sätt och har förmågan att lösa problem inom
verksamhetsområdet samt ha god bransch- och produktkunskap och kan informera om produkter på ett relevant sätt.”2 Vår samlade erfarenhet är att mycket av detta är svårt för att inte
säga omöjligt att läsa sig till, trots de hjälpmedel som vi inom skolan förfogar över. Vi kan
göra rollspel, träna butikssituationer m.m. men den verkliga källan för kunskap inom handel
och givetvis inom Hotell- och Restaurangnäringen, måste vara att få komma ut på företagen.
Vissa saker kan man helt enkelt inte läsa sig till. Det är här, tror vi, som näringslivet kan spela
en stor roll och vara en stor aktör på marknaden.
Vi har två mål med vårt examensarbete. Dels är att se hur samarbetet mellan gymnasieskolans
Handels- och Administrationsprogram med näringslivet kan utvecklas och stärkas och hur vi
på skolan kan förbättra, förstärka och förenkla samarbetet mellan näringslivet och skolan. Det
andra målet undersöka hur kursen Projektarbete –PA1201, uppfattas av eleverna, till vilken
nytta projektarbetet är och att skapa bra förutsättningar och möjligheter för alla elever att göra
ett bra projektarbete. För detta ändamål har vi fokuserat på Hotell- och Restaurangprogram
och deras samlade erfarenhet inom ramen för projektarbetet.
2
www.skolverket.se Se källförteckning
8
2. Syfte
Syftet med vår studie är att dels förstå samverkan mellan gymnasieskolan och näringslivet
och hur de ska kunna dela med sig av kunskap och lärdomar till varandra, för att öka samarbetet i framtiden. Dels är det också att undersöka möjligheterna att göra projektarbetet –
PA1201, mer intressant, för både elever, lärare.
2.1 Frågeställning
Våra frågeställningar som vi vill besvara genom vårt examensarbete är följande: Vilken syn
på samarbete mellan skola och näringsliv i relation till kursen projektarbete har en grupp elever, lärare samt företrädare för näringslivet? Kan vi hitta metoder för att göra projektarbetet
mer intressant för både elever och lärare?
9
10
3. Litteraturöversikt
I 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 står det att ”skolan har uppgiften att
till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka
i samhället3”. Efter Lpf 94 som är det övergripande styrdokumentet, som vi som lärare har
att rätta oss efter, gick vi vidare till Handels- och Administrationsprogrammet och även där
var syftet tydligt. ”Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i
arbetslivet...4”. Läser man vidare i Skolverkets kursplan för Handels- och Administrationsprogrammet, står det att läsa om skolans ansvar. ”Skolan skall ansvara för att eleverna vid
fullföljd utbildning, kan arbeta på ett serviceinriktat och ansvarsfullt sätt och har förmågan
att lösa problem inom verksamhetsområdet samt ha god bransch och produktkunskap och kan
informera om produkter på ett relevant sätt.”
Även Hotell- och Restaurang-programmet har ett mycket snarlikt syfte ”Programmet syftar
även till att ge grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier5”.
Skolverket6 har för oss varit en naturlig källa att söka sig till. Där har vi funnit information om
programmen och de specifika kurserna i form av syfte och mål. Där anges ramarna som vi
som lärare har att rätta oss efter, som vi måste ta hänsyn till när vi samarbetar med olika
intressenter, såsom företrädare för näringslivet samt andra organisationer, som Svenskt Näringsliv och Svensk Handel. Svensk Handel säger i sitt yttrande till Utbildningsdepartementet7,
(U2000/4358/G, SH151/00) att ”Svensk Handel lägger stor vikt vid samverkan mellan handelns företag och skolväsendet. Initiativ till sådan samordning bör och kan tas både av näringslivets representanter och det lokala/regionala skolväsendet. Svensk Handel anser det
vara väsentligt att kontakterna utvecklas vidare mellan skola och näringsliv. Svensk Handel
har tagit initiativ till sådana kontakter via sina regionala organisationer och anslutna
branschorganisationer. Målen i de kommunala skolplanerna bör i ökad omfattning kopplas
till och återspegla lokala/regionala förutsättningar och behov att utarbetas i samverkan mellan skolan och det lokala näringslivet. Detta bidrar till att regionens näringsliv mer effektivt
kan påverka den kompetens som det finns behov av”.
3
Lpf 94 Stycke 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna.
Skolverket, programmål för Handels- och administrationsprogrammet.
5
Skolverket, programmål för Hotell- och restaurangprogrammet.
6
www.skolverket.se
7
Utbildningsdepartementet Se källförteckning
4
11
Vi har också läst Samverkan mellan utbildning och näringsliv8, där författaren har gjort en
omfattande kartläggning av samverkan mellan utbildning och näringsliv, lokalt och regionalt.
Författaren, Camilla Axelsson har studerat länen i Sverige och har därefter valt ut några
kommuner i varje län, där hon har fördjupat sig. Exempelvis skriver hon om Alvestas kommun plan att ”kommunen skall satsa på rådgivning för ungdomar och nyföretagande”, sid. 17.
Vidare skriver hon på samma sida om Alvesta ”Kommunen skall utforma ett samarbete mellan skola och näringsliv samt öka kontakterna mellan aktörer i arbetslivet och lärare/elever”.
Kungälvs kommun skriver i sin plan ”Kungälvs beskriver att samarbete när det gäller näringslivet bör utökas…”, sid.34. I en sammanfattande text tar hon upp att ”Tillväxtavtalet är till
stor del fokuserat på högskola och Komvux”, sid. 36.
En bok som också tagit upp kontakter mellan skolan och näringslivet är Utsikt till Insikt9, som
anspelar på vikten att ha levande kontakter med olika aktörer utanför det egna klassrummet
och skolans väggar. Det är ett lokalt utvecklingsarbete inom yrkesprogrammen, där nio
skolors utvecklingsarbete inom den grundläggande yrkesutbildningen. I ett avsnitt i boken på
sidan 121, skriver författaren Jan Johansson ”att skolan måste bjuda in arbetslivet”. Vidare
har Skolverkets studier10 kommit fram till följande ”… visar att elever på gymnasieskolan
värdesätter den del av utbildningen som sker på arbetsplatsen utanför skolan”. ”Generellt
gäller i deras studie att gymnasieskolan har problem att när det gäller att närma sig arbetslivet”, sid. 122.
Även när det gäller kursen Projektarbete – PA1202 har Skolverket11 vara baskällan, som vi
utgått från programmål till specifika mål för kursen. Vi har även tagit del av Projektarbetet
100 poäng12, där författarna undersöker initialskedet av kursen och med en omfattande del om
projektarbete ur skolperspektiv. I boken Projektarbete i skolan13, skriver författaren om vikten
av att läsa litteratur inför projektarbetet. ”Men det är en sak att följa en kurs på en eller ett
par dagar, men något helt annat att läsa, göra egna erfarenheter, diskutera med andra och så
läsa lite till. För detta krävs litteratur”, sid. 11. I samma litteratur på sidan 23, tar författaren
upp ”Men en läroplan är en sak, parktiken något helt annat”. På bokomslagets baksida, skriver författarna att ”Projektarbete har blivit allt vanligare i grundskolan, gymnasieskolan och
8
Camilla Axelsson, Luleå universitet, 2004-02-18.
Skolverket 2002-11-20.
10
Skolverket 1998b
11
www.skolverket.se
12
Per Gerrevall & Jan Håkansson, Växjö universitet, augusti 2003
13
Projektarbete i skolan. Lund. Studentlitteratur
9
12
den högre utbildningen. Men trots att det är en läroform med djupa historiska rötter finns det
i princip ingen systematisk framställning av denna arbetsmetod tillämpad på dagens skola”.
Denna bok är avsedd för såväl elever som lärare.
Vi har också valt boken Projektarbete 100 P, lärarboken14, och dess bokomslag sista sida,
som ger ”handfasta förslag på hur bedömning, handledningssamtal, loggboksskrivande och
framför allt lärandeprocessen i projektarbete kan gå till”. Boken är mer av karaktär som uppslagsbok och ger många handfasta tips och råd och innehåller dessutom många verktygslådor.
14
Projektarbete 100 Poäng, Andersson Brolin, Krister.
13
14
4. Metod
Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att dels förstå samverkan mellan gymnasieskolan och näringslivet och dels att undersöka möjligheterna att göra projektarbetet –
PA1201, mer intressant, för alla, från elever till lärare samt den eller de som projektarbetet
berör. Metoden som vi valt är en kvalitativ studie, ”Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”
enligt, Vetenskapligt tänkande15, för att bilda oss en uppfattning vad de har för synpunkter
inom ramen för vårt syfte.
3.1
Val av metod
Vi har valt att göra enkäter till våra deltagare i studien. Anledning till att vi valde enkäter är
att det är ett enkelt, billigt och inte så tidskrävande sätt att samla in svar jämfört med intervjuer. Samtidigt som man når många personer, får vi också in svar på exakt de frågor vi ställt.
Flera personer får samma frågor, vilket inte alltid är fallet i en personlig intervju. Att det är
lätt att sammanställa svaren är också en fördel som vi har tagit fasta på. Vi har valt att utforma
enkla enkäter, som vi senare kan arbeta vidare med i våra respektive program. Anledningen
till att vi valde just enkät som skickades ut till tänkbara framtida samarbetspartner, i det ena
fallet, och enkäter till elever, lärare samt till näringslivsrepresentanter, i det andra fallet, var
just att få någonting att bygga vidare på. Vi får reda på vad både enskilda personer, men också
företrädare inom näringslivet i vår första enkät och elever och lärare, i vår andra enkät. Fördelen är att man får ett relativt representativt urval med en enkel enkät, flera kan göra sig
hörda. Fördelen är också att det är lätt att sammanställa, när vi får svar på frågan vi ställt och
kanske någon kommentar men inte mer. Jämför vi detta med personliga intervjuer, där vi hade
fått en mängd olika svar att sammanställa, är enkätundersökningar betydligt lättare att hantera
efteråt. Tidsmässigt tar personliga intervjuer mer tid i anspråk och man kan också ställa frågorna lite otydligt, eller vinkla frågorna, så man får det svar man kanske tänkt sig. Med en
enkät är villkoren lika för alla.
15
Vetenskapligt tänkande, Jan Hartman.
15
Vi har valt enkäter för att nå ut till så många personer som möjligt under en begränsad tid. En
personlig intervju hade tagit all för lång tid att genomföra, med tanke på hur många personer
som deltar i undersökningen.
I enkäterna använde vi oss dels av en hög grad standardisering och strukturering, vilket innebär att svarsalternativen är givna, där de tillfrågade kunde välja på några i förhand utvalda
svarsalternativ. Vi använde oss också av halvstrukturerad enkätundersökning, där de tillfrågade skulle formulera sig fritt. Nackdelar med en enkätundersökning är att de tillfrågade inte
tänker efter innan de svarar, utan bara svarar så fort som möjligt för att få enkäten färdig att
skicka tillbaka. De sätter sig inte in i rollen som aktiva deltagare i en undersökning, vilket de
borde, utan sätter dit svaren. Ja till och med kanske de svaren som de tror att de som utför
undersökningen vill ha. Många vågar inte svara som de tycker och anser, vill inte sticka ut
hakan, utan väljer den allra enklaste och vad de tror, det svarsalternativ som de flesta troligen
svarat.
Vi har också vänt oss till olika myndigheter och organisationer för att reda på vad de säger
och står i frågan om samarbete skola – näringsliv och hur vi ska gå vidare. Det har varit både
personlig kontakt och kontakt via Internet, där har vi fått ett samlat grepp över de beslut som
har tagits, samt tankar och funderingar som finns utanför skolan, när det handlar om samarbete över gränserna, skola – näringsliv. Dessa redovisas dock inte i resultatet utan bildar en
bakgrundsförståelse hos oss, som vi tar med oss, i vårt fortsatta arbete.
3.2
Urval
Vi har vänt oss till förstående människor16, alltså människor som på ett eller annat vis har
någonting med enkäten att göra och rimligtvis är intresserade av undersökningen. Vårt första
undersökning, samarbete med näringslivet, valde vi ut lokala handelsföretag, med några
anställda. Urvalet av butiker att ingå i vår enkätundersökning, var dels de affärer som var med
på det förberedande mötet samt butiker som vi anser har aktiva handelsmän respektive handelskvinnor. Vi sållade bort många affärer där ägaren själv är dess enda anställd, där vi ansåg
att vi inte skulle få svar som leder oss framåt. Den största anledningen till detta är att vi tror
att vi får mer ärliga svar i och med att vi har ett samarbete i dag, av varierande slag. Vi känner
också personerna själva och kan ha en öppen och rak konversation.
16
Vetenskapligt tänkande, Jan Hartman.
16
När det gäller undersökningen om Projektarbete – PA1201, vände vi oss dels till elever och
lärare, för att få svar från olika sidor, elevsidan och lärarsidan. Där var inriktning vänt mot
Restaurangprogrammet och de elever som tillfrågades gick eller har gått på Hotell- och
restaurangprogrammet. När vi valde ut elever som skulle deltaga i vår enkätundersökning,
valde vi en klass med elever från Handels- och Administrationsprogrammet, som är inne på
sitt tredje år och avslutande år på gymnasiet. När det gäller elever från Hotell- och Restaurangprogrammet, valde vi där också en klass, som är inne på sitt sista år samt en klass som
slutade i våras. Anledningen till att vi valde klasser från yrkesförberedande program är att vi
arbetar båda två inom dessa program och känner eleverna, samt av bekvämlighet, de finns
eller fanns nära till hand. Varför vi valde olika klasser och åldersgrupper är att vi ville ha en
bra spridning på vårt urval klasser, för att få en bra spridning av urvalet. Lärarna som vi valde
ut att deltaga i enkätundersökningen har sin huvudsaktiga undervisning inom yrkesförberedande program, är väl förtrogna med vad projektarbete innebär. Vi valde ett ändamålsenligt
urval, enligt boken Vetenskapligt tänkande, Jan Hartman17. Enligt Jan Hartman överger vi
tanken på ett representativt urval, men får ett bättre stöd och det finns en idébakom urvalet.
3.3
Genomförande
Vi har tillsammans gått igenom de tre faserna, planering, insamling och därefter analysen. När
det gäller vår första undersökning, den som handlar om samarbete med näringslivet, började
vi redan i våras med att medverka på ett morgonmöte med Svensk Handel, där vi presenterade
vår idé, från idén till enkäten till den slutliga produkten. Vi förklarade vad undersökningen
skulle leda till och att det skulle vara en undersökning med tonvikt på det framtida samarbetet.
Vi poängterade flera gånger att de handelsföretag som är med i undersökningen skulle
behandlas helt konfidentiellt. I början av september skickades enkätundersökning ut per post
till berörda handelsföretag, tillsammans med ett följebrev samt ett frankerat svarskuvert. När
insamlingen av enkätsvaren är insamlade och inskrivna på ett sådant sätt att det inte går att
härleda någon specifik handelsföretag, som deltar undersökningen. Vi var mycket noga med
att enkäten var grundligt genomarbetad innan den skickades ut till företagen som deltog i
enkäten.18 Enkätundersökningen lämnades ut till 20 olika handelsföretag19, till innehavaren
och vi valde både små och stora, från några anställda till ett femtiotal anställda. Hela
17
Vetenskapligt tänkande, Jan Hartman.
Enligt Vetenskaplig metod, Rolf Ejvegård.
19
Se bilaga 1, 2 a samt 2 b.
18
17
undersökningen skall ses som en stor helhet, utan att gå in på enskilda frågor eller svar. Av
dessa fick vi in 18 st. vilket vi anser är ett gott resultat. Bortfallet var av ringa art, vilket
föranledde ingen extra åtgärd av oss.
När det gäller vår andra enkätundersökning om projektarbetet – PA1201, bestod den av tre
olika enkäter. Dels skickades det ut enkäter till restaurangnäring, om hur ett framtida samarbete skulle kunna se ut samt även förfrågan om restaurangen kunde hjälpa till vid en elevs
projektarbete20. Enkäter skickades också ut till 16 lärare på ett yrkesförberedande program,
fördelade på två skolor och 8 enkäter till kärnämneslärare. När det gäller svaren från lärarna,
fick vi in 23 svar av totalt 24, vilket vi anser är ett högt deltagande och även detta föranledde
ingen extra åtgärd, när det gäller bortfall. Vi tog också kontakt med 18 stycken elever som
gick ut årskurs 3 på Hotell- och Restaurang-programmet i våras och gav dem enkäter. Dessutom delade vi ut enkäter till 30 stycken elever på två skolor på HR-programmet som nu går i
årskurs 3 samt till 24 elever på Handels- och Administrationsprogrammet21. Elevenkäterna
lämnades ut under lektionstid och eleverna fick fylla i enkäten medan vi väntade, vilket innebar ett 100%-igt deltagande.
3.4 Bearbetning
Efter att vi fått in enkätsvaren, sammanställde vi dessa, räknade ut procentandelen av varje
svar, för att få en så korrekt bild av svaren som möjligt. Även svaren från de öppna frågorna
sammanställdes, så att de på ett enkelt sätt kunde analyserades av oss, som gjort frågorna.
Syftet att just få in lite olika alternativa svar att arbeta vidare med.
Efter det tolkades svaren, nästintill på guldvåg, för att hitta något gemensamt i svaren. Vi har
analyserat svaren och tagit fram det som är positivt respektive negativt samt gjort en jämförelse mellan de olika kontrahenterna och letat efter sådant som är gemensamt och som vi kan
bygga vidare på och om möjligt hitta en röd tråd, som vi kan bygga vidare på. Vid analysen
av svaren ska vi ta fram det som är positivt respektive negativt. Vi kommer också att göra en
jämförelse mellan de olika kontrahenterna och leta efter sådant som är gemensamt och som vi
kan bygga vidare på.
20
21
Se bilaga 4.
Se bilaga, 8 a samt 8 b.
18
5. Resultat
5.1 Företagsenkäter
I vår första enkätundersökning, frågade vi oss hur ska ett samarbete mellan skolan och näringsliv fungera för att alla ska kunna ta del av samarbetet och ha nytta av ett förbättrat, utökat
och ömsesidigt samarbete?
Här vände vi oss till handelsföretag och den inledande frågan handlade om hur många
anställda det fanns på företaget. Exakt häften svarade att de var mellan två till fyra anställda,
inklusive ägaren, 43% svarade att de hade elva eller fler anställda, med andra ord en ganska så
stor affär. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågande angav i sina enkätsvar att de hade någon
form av samarbete med skolan idag. Resterande hade inget samarbete följaktligen. De som
svarade ja på enkäten, om de hade samarbete idag, svarade de flesta på att de hade någon form
av praktikplatser på deras arbetsplats. Någon affär hade varit med i projektarbete och där
fanns också affärer som hade och är fadderföretag. Hälften av affärerna tyckte att samarbetet
fungerar bra, medan knappt en tredjedel ansåg att det kunde bli bättre. Lite drygt 20% svarade
inte på denna fråga, med anledning att de inte har någon samarbete idag. Någon vill i sin
kommentar ha mer samarbete och föreslog även att vi som lärare praktiserar någon dag. Det
fanns också affärer som saknade uppföljning. På frågan om de vill ha ett större och bättre
samarbete var svaren lite mer varierande. 36% svarade ja medan nejsidan, vet ej-sidan och
beror på, delade lika på 21%. Någon affär tyckte att det var lagom som det är nu, medan
någon annan kunde tänka sig mer samarbete om någon specifik sak. Skolan är dåligt verklighetsförankrad fick vi också till svar. Någon annan hade svarat att det var beroende på den tid
som vi som affärsinnehavare kan avsätta för skoländamål och någon ville ha hjälp med en
hemsida. Det framkom också att affärsinnehavarna kan ställa upp med information till lärarna.
Två tredjedelar av de tillfrågade i enkätundersökningen hade eller har någon form av praktikant från skolan. Av dessa var lite mer än hälften nöjda, de ansåg att det hade fungerat bra. På
följdfrågan ansåg någon om det finns tillräckligt med intresse för branschen, kan det gå bra.
De praktikanter som är där en längre tid, hinner vi som affärsinnehavare lära upp och ha en
bra användning och hjälp av. Mycket bra svarade en och oftast bra en annan, som också hade
fått några av sina praktikanter att arbeta extra. Det har fungerat bra från handelsprogrammet
19
och mindre bra från det individuella programmet. Slutligen var det någon som tyckte det har
fungerat bra, men en attitydförändring och intresse måste finnas med, från elevens sida. Drygt
hälften av de tillfrågade vill ha elever från skolan som gör sin praktik hos något av handelsföretagen. Slutligen, med den sista enkätfrågan, om övriga synpunkter framkom det att samarbete är mycket viktigt. Det fanns också synpunkter på att näringslivet skulle kunna göra lite
mer än vad de gör idag. Dela med sig av både erfarenhet och rutin som vi har ute på arbetsplatserna, ansåg någon.22
5.2 Arbetsplatsenkäter
När det sedan gäller arbetsplatsenkäten, som utfördes på restauranger som tidigare haft eller
har elever som praktiserar hos dem. De allra flesta tyckte att många av eleverna har något
dåliga grundkunskaper och lite drygt hälften anser att eleverna skall ha mer praktik ute på
arbetsplatserna. Nästa fråga som handlade om samarbete svarade 10% att det fungerar ganska
bra. Nio av tio ansåg att kommunikationen mellan skolan och arbetsplatsen är bland det viktigaste. Av dessa svarade knappt hälften att det är viktigt för oss som restaurangägare, att veta
vad eleven kan och inte kan, när hon eller han kommer till arbetsplatsen. Detta för att fokusera på rätt saker. 60% var villiga av restaurangägarna att hjälpa och/eller bistå eleven vid ett
projektarbete, om möjlighet och tid finns. 10% svarade ja medan 30% svarade nej till att vara
behjälplig vid ett projektarbete.23
5.3 Lärarenkäter
När det gäller fråga ett om vad lärarna anser om kursen Projektarbete – PA1201, ansåg 20%
att det är en alldeles för stor kurs för elever på ett yrkesförberedande program. 10% ansåg att
kursen är för svår och krävande för eleverna. En tredjedel var tveksamma om kursen skall
vara obligatorisk på alla program och där angavs också att det finns för lite tid för hjälp och
att många av eleverna inte klarar av kursen. Hälften av lärarna anser att kursen är bra och att
eleverna ges möjlighet att arbeta på det sättet. Nästan hälften tycker dessutom att fler kurser
skulle tränas i liknande arbetssätt, men också att lärarna skulle få mer tid för handledning.
Nästa fråga handlade om problem vid handledning för projektarbete och där var det svårt att
hitta tider för handledning, eleverna har svårt att komma igång och brister i strukturen av
arbetet, svårt att tänka i ”projektform”, svårt med att ställa upp vettiga frågeställningar, ele22
Svaren visas i sin helhet på bilagorna 3 a till 3 d.
20
verna är dåligt insatta i hur man skriver en rapport, svårt att hålla deadline och många av eleverna blir inte klara i tid. Hur skall dessa problem lösas, löd nästa fråga. Lite mer än hälften
ansåg att skolan måste ge fler lärartimmar som också delvis eller helt schemaläggs. 20%
ansåg att arbetet är för stort att tydliga mallar och instruktioner som är skolgemensamma
måste arbetas fram. Nio av tio svarade ja om man kan använda arbetsplatserna som en resurs
vid projektarbete och veklighetsanpassa projektarbetet. Sista fråga i lärarenkäten frågade vi
oss om det fanns några egna idéer om hur samarbete mellan skolan och arbetsplatsen sak se
ut. Samtliga hade idéer och handledarträff tyckte många var viktigt. Många arbetsplatser vet
inte hur det fungerar på en skola idag. Bättre information och fler kontakter mellan skolan och
arbetslivet, stod högt på önskelistan, närmare 90%, för att vara exakt24.
5.4 Elevenkät
När det gäller svaren på elevenkäten om projektarbetet tyckte de flesta eleverna att informationen om varför de skall göra ett projektarbete gick väl fram Det skiljer mellan programmen,
Handels –och Administrationsprogrammet hade hälften fått information om varför man ska
göra ett projektarbete. På Hotell- och Restaurangprogrammet låg den siffran på 72 respektive
73%, beroende på vilken årskull som svarade. På frågan om man fått information om hur man
lägger upp ett projektarbete svarade knappt hälften på Handels –och Administrationsprogrammet att man fått. På Hotell- och Restaurangprogrammet var det ett 64%, att det hade
man fått av en årskull medan en annan hade 72% hade fått information om hur man lägger
upp ett examensarbete. Nästa fråga handlade om eleverna hade fått en mall för hur det skrivna
resultatet ska se ut svarade Handels – och Administrationsprogrammet att det hade 58% av
eleverna fått. På Hotell- och Restaurangprogrammet, förra årgången hade samtliga fått vederbörlig information medan den nystartade klassen hade 28% fått liknande information. Söka
kunskap handlade nästa fråga om, och hur man söker kunskap på egen hand. 58% på Handels
–och Administrationsprogrammet svarade ja på det och hela 100% av den ena klassen på Hotell- och Restaurangprogrammet och den andra klassen var det 80% som hade fått den kunskapen. Vilka kunskapskällor handlade nästa fråga om och här var Internet, bibliotek och
lärarna de största kunskapskällorna. Arbetslivet, hemmet eller annat alternativ, var inte lika
frekventa som kunskapskällor. Hur är det då med eleverna och om de är nöjda med handledningen vid projektarbetet. 68% av Handels – och Administrationsprogrammet svarade ja på
detta och hela 100% av en klass på Hotell- och Restaurangprogrammet och i den andra klas-
23
Svaren visas i sin helhet på bilagorna 5.
21
sen var det hälften som ansåg det. Den sista frågan till eleverna handlade om de egna tankar
om projektarbetet. Majoriteten på Handels –och Administrationsprogrammet vill inte förändra
projektarbetet, medan 27% ansåg att det var för mycket arbete. På Hotell- och Restaurangprogrammet tyckte 20% att det var värt allt arbete och hälften ville att det skulle var ett enskilt
arbete. En femtedel villa förbättra planeringen och 10% ville ha tydligare betygskriterier. Den
andra klassen på Hotell- och Restaurangprogrammet anser till 20% att det är bra som det är
och knappt en fjärdedel har ingen uppfattning ännu. De har nyligen börjat med sitt projektarbete
24
Svaren visas i sin helhet på bilagorna 7 a och 7 b.
22
6. Diskussion
6.1 Samarbete – näringsliv – skola
Syftet med vår studie är att dels förstå samverkan mellan gymnasieskolan och näringslivet
och hur de ska kunna dela med sig av kunskap och lärdomar till varandra, för att öka samarbetet i framtiden. Dels är det också att undersöka möjligheterna att göra projektarbetet –
PA1201, mer intressant, för både elever, lärare.
Vi har i resultatdelen skrivit ner de svar vi fått, men här har vi tänkt utveckla det mer med
egna funderingar och kommentarer. Med undersökningen som underlag ska vi både kortsiktigt och långsiktigt planera inför vår kommande verksamhet inom programmet. Gemensamt ska vi tolka svaren och se vad vi kan göra, för att ungdomarna ska söka sig till oss och
anpassa oss till vad näringslivet vill ha för kompetens på de elever som går ur skolan. Vi vill
också hitta vägar för ett bättre samarbete mellan skola och arbetsliv, eftersom vi anser att det
är viktigt att dessa båda talar samma språk och båda är lika viktiga för att våra elever skall ha
en bra grund att stå på ute i samhället. I och med att både Kjell-Ove Forsberg och Sven-Erik
Jansson arbetar inom yrkesförberedande program, är det oerhört viktigt med samarbete
Vi har redan börjat och är i full gång med att anordna en första träff med några av dem som
svarade på enkäten, och som hade synpunkter, förutom kryssfrågorna. Den 12 oktober
träffade vi fem – sju personer av dessa och bilda en grupp, ett yrkesråd tillsammans med
några lärare, som ett slags handelsråd.
Av det som framkommit av enkäterna förstår man att det skulle behövas mycket mer och
tätare kontakt mellan skola och arbetsplatserna. De goda idéerna och viljan till samarbetet för
att ge eleverna en god inblick i och förankring till arbetslivet utanför skolan, förverkligas inte
på grund av dålig eller ingen kontakt mellan arbetslivet och skolan. Planering och genomförandet skulle kunna förbättras. Här finns stora möjligheter för oss som lärare att tolka och
anpassa utbildningen. En av skolans viktigaste uppgift är att förbereda ungdomarna i sitt
kommande yrkesliv och i läroplanen Lpf 94, tas detta upp i kapitel 2.1 Kunskaper och mål att
”goda möjligheter till fortsatt utbildning eller förvärvsarbete”. Ett bland de starkaste korten
vi på skolan förfogar över måste vara ett samarbete mellan skolan och näringslivet, ett samarbete över gränserna. Läser man vidare i HP – Handels och Administrationsprogrammets kursplan, står det att läsa om skolans ansvar. ”Skolan skall ansvara för att eleverna får en fullföljd
utbildning, kan arbeta på ett serviceinriktat sätt och har förmågan att lösa problem inom
23
verksamhetsområdet samt ha god bransch och produktkunskap och kan informera om produkter på ett relevant sätt.” Samma sak här, anser vi. Vi skall se till att eleverna fullföljer sin
utbildning, arbeta serviceinriktat, lösa problem inom verksamhetsområdet samt ha god
bransch och produktkunskap. Inom skolans väggar kan det vara svårt, för att inte säga rent
orimligt att nå upp till detta. Får vi däremot möjlighet att vara ute på arbetsplatserna under
både kortare och längre tid, kan eleverna uppfylla målen i läroplanen på ett bättre sätt.
Många anser att eleverna har dåliga grundkunskaper, när de anländer till sin praktikplats. Vad
beror detta på? Har eleverna inte fått utbildning i skolan eller är det något annat som spökar
här. Frågorna är många men ett av svaren kan vara att alla arbetar så pass olika att det tar ett
tag för eleverna att riktigt passa in i den verklighet som finns i restaurangköken. Det är inte
lätt att komma direkt från skolan vid 16, 17 eller 18 års ålder och bara ta för sig på arbetsplatsen. Det klagades på grundkunskapen och här skulle man kanske lagt in en lite mer öppen
fråga för att utreda vad eleverna saknar. Över hälften ville att eleverna skulle ha mer praktik
på arbetsplatserna, viket överensstämmer med vår syn på detta.
I boken Utsikt till insikt25, skriver författaren följande ”att skolan måste bjuda in arbetslivet”.
Det ligger alltså på skolans ansvar att ta kontakt med det lokala näringslivet, för att på detta
sätt öka samarbetet mellan skolan och näringslivet. Vidare har Skolverkets studier26 kommit
fram till följande ”… visar att elever på gymnasieskolan värdesätter den del av utbildningen
som sker på arbetsplatsen utanför skolan”. Här ser man tydligt att det är praktik som våra
ungdomar vill ha. Det är oerhört viktigt att inte bara nöja sig med det samarbetet vi har idag,
utan hela tiden söka nya kontakter, ett aldrig avtagande arbete. ”Generellt gäller i deras
studie att gymnasieskolan har problem att när det gäller att närma sig arbetslivet.” Vi tycker
att vi ser klara önskemål dels från eleverna själva, men också lärare och undersökningar att
samarbete med näringslivet är ett måste och måste utvecklas hela tiden.
Mer samarbete önskade någon och det kan inte vara så svårt att ordna med det, bara vi får tid
avsatt till detta. Det efterfrågades också om utbyte av erfarenheter och att även vi lärare skulle
ut på arbetsplatserna för att praktisera och se hur eleverna har det. Ett mycket bra tips, som vi
på vår skola redan har, men tyvärr bara i begränsad form. Här kan också skolledningen gå in
och avsätta en dag för kompetensutveckling på just studiebesök eller praktik under en dag.
25
26
Skolverket 2002-11-20.
Skolverket 1998b
24
Alla lärare skulle ut på arbetsplatser, naturligtvis utvalda för att passa just det programmet
som läraren är verksam inom skolan, en mycket nyttig erfarenhet.
Skolverket säger i sin rapport, GY-0727, Programgruppens förslag på programmål att
”Handels- och Administrationsprogrammet skall fungera som en helhet vilket förutsätter
samverkan mellan kärn- och karaktärsämnen, samt mellan skola och arbetsliv”. Här råder
ingen tvekan om vad Skolverket vill med sin nya skolplan GY-07.
Här finns också stora möjligheter som vi vill titta närmare på. Idag har vi både inom Hotelloch Restaurangprogrammet samt inom Handels- och Administrationsprogrammet goda erfarenheter av samarbete mellan skolan och näringsliv. Men även här tror vi att det finns betydligt mer att göra, både när det gäller antalet företag som vi samarbetar med men också vad
gäller kvalitén på utbildningen.
Skolans viktigaste uppgift är att förbereda ungdomarna för sitt kommande yrkesliv och för
detta är det nödvändigt att skolan är öppen för hur samhället utanför fungerar. I läroplanen
Lpf 94; tas detta upp i kapitel 2.1 Kunskaper och mål att ”… goda möjligheter till fortsatt
utbildning eller förvärvsarbete”.28
Men ett samarbete är så mycket mer än bara projektarbete. Vi fick många tips i enkäterna om
hur vi ska kunna samarbeta. Det var hjälp vid skyltning, uppackning och tillverkning av hemsidor m.m. Detta är något som vi måste ta till oss och göra något av. Ingen bok i världen kan
ersätta, hur väl den än beskriver hur en inventering går till och hur omfattande det än är, en
riktig inventering ute i en butik. Det som kanske tar åtskilliga timmar att undervisa om på
lektionstid och dessutom är svårt att förklara, klaras av relativt snabbt och lärorikt ute i en
butik. Likaledes är det med skyltning. En praktisk lagd ”skarp” övning ger färdighet, som är
svår att förklara rent teoretiskt.
Något annat som kom upp var att vi på skolan kan bli bättre på att samarbeta med näringslivet
samarbeta och ge butikerna konkreta saker på vad vi i skolan kan göra, för att förbättra vårt
samarbete
27
28
www.skolverket.se
www.skolverket.se
25
En av anledningarna att det just blev ett arbete om samarbete var just att få fram olika svar,
som vi på skolan kan arbeta vidare med. När man sitter härmed facit i hand, är det precis vad
vi fått, uppslag och idéer hur ett samarbete ska se ut i framtiden.
Det finns också många punkter som vi inom programmet kan arbeta vidare med och konkretisera så långt det är möjligt. Med undersökningen som utgångspunkt och underlag, borde det
vara lättare att ta sig an och göra något verkligt av vad näringslivet vill, för att förbättra samarbetet. Vi har gjort en inventering, dock med en ganska liten grund att stå på, men ändå en
god början.
När vi har läst Samverkan mellan utbildning och näringsliv – en studie av regionala och
lokala handlingsplaner för tillväxten29, ser vi att det är många fina ord i kommunernas handlingsplaner, men vi tror att många av dessa kommuner inte når målen i sina handlingsplaner. I
boken skriver författaren på sidan 36 ”att tillväxtavtalet är till stor del fokuserat på högskola
och Komvux”. Här verkar det som att gymnasieskolan inte får vara med på samma plan, utan
själva får ta sina egna initiativ till samverkan mellan skola och näringsliv.
6.2 Projektarbetet – PA1201
Syftet med vår studie är att dels förstå samverkan mellan gymnasieskolan och näringslivet
och hur de ska kunna dela med sig av kunskap och lärdomar till varandra, för att öka samarbetet i framtiden. Dels är det också att undersöka möjligheterna att göra projektarbetet –
PA1201, mer intressant, för både elever, lärare.
Projektarbete är en 100-poängskurs, och är obligatorisk inom gymnasieskolan. I kursen har
eleverna stor möjlighet att välja vad de vill syssla med, dock inom ramen för programmålen.
Antalet projektdeltagare får eleverna också välja själva, från en enda person och uppåt. Inom
kursen finns möjlighet att välja projektdeltagare från olika program, men då gäller det att hitta
någon som faller inom ramen för de olika programmålen.
Idén om att hjälpa till med projektarbetet togs väl emot av många på arbetsplatserna och de
flesta lärare anser att eleverna skulle förstå meningen med projektarbete mycket bättre om de
fick göra en uppgift som kan komma arbetsplatsen till godo.
När det gäller projektarbetet förstår man, är tidsbristen som är en stor bov i dramat. Lärarna
och handledarna hinner inte ge eleverna den tid de skulle behöva för att eleverna ska klara av
26
ett så stort arbete. Många tyckte att projektarbetet skulle förenklas och göras mindre omfattande på de yrkesförberedande programmen, men samtidigt tycker många att det är viktigt
med en sådan kurs och att eleverna har stor nytta av att göra ett sådant här arbete.
Projektarbetet är det som utan tvekan berör flest lärare och elever, både på ett positivt och
negativt sätt. Det vi har funnit i våra enkäter är att tiden för lärare att gå in som handledare för
ett projektarbete är för snålt tilltagen. Det verkar som om både skolledningen och lärarna tar
kursen projektarbete som ett nödvändigt ont. Vad ska vi göra för att komma tillrätta med detta
problem? Kanske en klarare struktur från Skolverket, där antalet timmar per elev eller per
projekt styrs upp hårdare. Att skolledningen på de olika skolorna runt om i Sverige, tar projektarbetet på allvar och ser till att lärarna får en rejält tilltagen tid för eleverna. Skolan är ju
inte till för oss lärare utan för eleverna och lärarna måste intressera sig för elevernas projektarbete och se till att de får den hjälp som de rätteligen behöver. Att ha någon utifrån som
medhjälpare eller expert, kan många gånger vara det som behövs, för att det skall fungera
bättre.
Ett annat problem är att handledaren i sig själv känner sig osäker. Detta tas upp i boken
”Projektarbete 100 p”30. Under stycket handledning sidan 145, anser författaren, att eleverna
inte kommer till sin handledare, samt saknar förståelse för handledarens roll i processen.
Boken tar upp många av de problem som vi som lärare ställs inför med kontakten med elever
i sitt slit med projektarbetet.
Vi märker klart och tydligt i våra roller som handledare att det inte prioriteras av eleverna att
boka tid eller att komma till sin handledare och informera om vad som har gjorts och vad som
skall göras. Det är ingen rådgivning som sker idag utan mer en räddningsplan, för att rädda
det som kan räddas kan. Ofta har de kört fast i projektet och de kommer ingenstans och detta
kommer oftast mycket sent till handledarens kännedom.
Information och åter information är en lösning. I resultatet tidigare visades att kommunikation
var en mycket viktig sak och det gäller naturligtvis även mellan lärare och elever. En lösning
kan vara att boka in en stående tid för projektgruppen att träffa sin handledare.
Vad händer när den nya gymnasiereformen kommer? Projektarbete kommer att försvinna och
ge plats åt Examensarbetet31. Det är det enda vi vet helt säkert. Det är också sagt att Examensarbetet blir betydligt viktigare än dagens projektarbete. Det nya blir då att eleverna måste få
29
Camilla Axelsson, Luleå universitet, 2004-02-18.
Projektarbete 100 Poäng, Andersson Brolin, Krister.
31
www.skolverket.se
30
27
godkänt i kursen för att komma in på högskola eller universitet. Detta gör i sin tur att skruvarna dras åt från Skolverket. Skolverket har höjt statusen på kursen och kanske är detta vad
som behövs. Vi tror på Skolverkets ambitioner och hoppas att de slår väl ut.
Författaren till boken ”Projektarbete i skolan (2000)”32 skriver att litteratur är oerhört viktigt
för läraren och eleven i deras process inför och under ett projektarbete. Det håller vi med om
till en viss del, men hur skall vi få våra ungdomar att läsa bok efter bok med det ena tipset
efter det andra, en del bra en del mindre bra, för en enda kurs i gymnasieskolan? Korta
genomgångar tillsammans med ett kompendium med de viktigaste sakerna att tänka på inför
och under ett projektarbete, där det punkt för punkt och på ett lättöverskådligt sätt informerar
om projektetarbetets möjligheter, men också fallgropar, tror vi passar de flesta eleverna på
yrkesförberedande programmen bäst.
Ett sätt för skolan att förbereda eleverna inför sitt kommande yrkesval, var att införa 100poängs-kursen ”PA1201 - Projektarbete”33. I skolverkets skrift om målet för projektarbete kan
man läsa att ”Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta
ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform”. Visst finns det elever på gymnasieskolan som klarar av detta utan större svårigheter, men många är de som inte
alls klarar av det och känner vanmakt inför denna stora uppgift. Många elever (och tyvärr
också en del lärare) tar inte projektarbetet på tillräckligt stort allvar. Hur många elever i
dagens gymnasium har lärt sig att planera ett arbete på egen hand? Hur många har lärt sig att
själv söka kunskap, var man söker den och hur man använder den? Många elever kan inte
sovra i den information de hittar, framför allt på Internet, och många av dem tror att allt som
är skrivet är sant. Elever har också ibland svårt för att skilja på fakta och åsikter. Kopplingen
mellan projektarbetet och näringslivet är av varierande slag mellan olika skolor. I Skolverkets
programmål för projektarbete, PA1201 – Projektarbete, står det klart och tydligt att läraren
kan vara elevens handledare, men det står också att till handledare kan också utses exempelvis
någon från näringslivet. Detta för att stärka kopplingen mellan projektarbete och näringsliv.
En del av eleverna, när de gör sitt projektarbete, gör det tillsammans med företrädare inom
näringslivet och då förstärks banden mellan projektdeltagarna och näringslivet. Det känns
också att eleverna får göra något ”verkligt” åt eller tillsammans med näringslivet, som de kan
ha nytta av långt efter det att projektarbetet är slutfört.
32
33
Projektarbete i skolan. Skrøvset, Siw m.fl.
www.skolverket.se/lärare/gymnasialutbildning/kurser.
28
En viktig del i projektarbetet kan vara att ta hjälp av näringslivet. Projekt som genomförs ute i
arbetslivet har ju till syfte att lösa problem eller att hitta svar på olika frågor för att göra arbetet mer effektivt eller för att öka omsättningen eller införa nya produkter på marknaden.
Även när det gäller skolorna, är det stora skillnader mellan vad de olika skolorna satsar för
resurser i kursen projektarbete. Vissa skolor lägger ner mycket energi och tid samt utbildning
för handledarna inom kursen och delar av kursen ges genom lärarledda lektioner inom ramen
för kursen. Andra skolor minimerar tiden för lärarna att arbeta som handledare för elevernas
projektarbete och lärarledda lektioner är sällsynta och i vissa fall är lektioner helt borttagna.
Vi har funnit att kursen ”projektarbete” inte fungerar så som det var tänkt från början. Eftersom vi båda, har arbetat några år på gymnasiets yrkesförberedande program, har vi erfarenhet
av elever som inte har klarat av sitt projektarbete och sådana som inte har tagit kursen på allvar och många gånger inte ens förstått innebörden med kursen. Många elever har upplevt en
stor frustration, när det är dags att börja tänka på sitt projektarbete. Det är detta som ligger till
bakgrund för det här arbetet. Vi vill försöka förändra inställningen hos eleverna för projektarbetet och hitta metoder för de lärare som handhar projektarbeten för att underlätta handledningen och göra det mer intressant för eleverna.
29
30
7. Litteratur- och källförteckning
Andersson Brolin, Krister (2001, 2003). Projektarbete 100 Poäng, Lärarboken Lund. Studentlitteratur.
Axelsson, Camilla (2003). Samverkan mellan utbildning och näringsliv. Institution för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Ejvegård, Rolf. (1992) Vetenskaplig metod. Andra upplagan. Lund. Studentlitteratur.
Gerrevall Per, Håkansson Jan (2003) Projektarbetet 100 poäng – initialskedet
Växjö universitet
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund. Studentlitteratur.
Skolverket. (1998b)
Skolverket. (2002). Utsikt till insikt.
Skrøvset, Siw m.fl. (2000). Projektarbete i skolan. Lund. Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet, yttrande 2001-04-02 (U2000/4358/G, SH151/00) Stockholm.
Skolverket. Lpf94:
http://www.skolverket.se/skolfs?id=259 (2006-02-07)
Skolverket: Programmål:
http://www.skolverket.se/skolfs?id=623
(2006-02-07)
Skolverket. Programmål. Handelsprogrammet:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=15&skolform=21&i
d=7&extraId=0 (2006-02-07)
Skolverket. Programmål. Hotell och Restaurang-programmet.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=15&skolform=21&i
d=8&extraId=0 (2006-02-07)
31
Skolverket: Projektarbete – PA1201:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=5&skolform=21&id
=3902&extraId= (2006-02-07)
Skolverket: GY07:
http://www.skolverket.se/gy-07 (2006-02-07)
32
8. Bilagsförteckning
Bilaga 1
Försättsblad
Bilaga 2 a, b
Enkätfrågor – Handelsföretag
Bilaga 3 a, b, c, d
Enkätsvar – Handelsföretag
Bilaga 4
Intervjufrågor – arbetsplatser
Bilaga 5
Intervjusvar – arbetsplatser
Bilaga 6
Enkätfrågor – lärare
Bilaga 7 a, b
Enkätsvar – lärare
Bilaga 8 a, b
Enkätfrågor – elever
Bilaga 9 a, b
Enkätsvar - elever
33
34
Bilaga 1
Försättsblad
Hej!
Jag heter Sven-Erik Jansson och arbetar som lärare på Alvesta gymnasium, sedan knappt 5 år
tillbaka. Under tiden som jag arbetet har jag också studerat på Malmö Högskola, lärarutbildningen. I mitt avslutande arbete i Malmö, har jag valt att fokusera på samarbetet mellan gymnasieskolan och näringslivet med inriktning på handelsföretag.
Det är här som Du kommer in i bilden. Jag har ställt samman ett antal frågor, som jag gärna
ser att Du besvarar. Jag kommer vidare att intervjua några av Er, för att få en djupare insikt
vad affärsinnehavarna vill, när det gäller samarbete med gymnasieskolan. Detta kommer att
sammanställas och resultera i ett omfattande arbete, som dels kommer att presenteras i
Malmö, men också på Svenska Handel, Alvesta samt alla tillfrågade affärer.
Min teori, som är helt och hållet min egen, är att vi idag har ett gott samarbete med olika affärer i Alvesta, men det kan bli bättre. Jag tror också att för tillfället är det gymnasieskolan som
får ut mest av samarbetet, men min förhoppning är att även affärerna kan få sin beskärda del.
Allt som sammanställs, kommer att behandlas konfidentiellt för att ge ett samlat grepp om
framtida samarbete och ingen affär kommer att framträda med sitt namn. Naturligtvis får Ni
om Ni vill skriva Ert namn på enkäten, men det är helt och hållet upp till er själv.
Tack på förhand.
Sven-Erik Jansson
Tel. 0472 – 153 55 Dagtid
Tel. 0472 – 470 87 kvällstid
35
Bilaga 2 a
Enkätfrågor – Handelsföretag
Enkätundersökning september 2005
1. Hur många anställda har företaget, inkl. Du själv?
1
2–4
5 - 10
11 eller fler
2. Har Ni något samarbete idag med gymnasieskolan?
Ja
Nej
3. Om du svarade ja på fråga nr. 2, vad består samarbetet av?
4. Om du svarade ja på fråga nr. 2, är Du nöjd med samarbetet?
Ja
Kan bli bättre
Nej
Vet ej
5. Vill Du ha ett större och bättre samarbete med gymnasieskolan?
Ja
Nej
Vet inte
Beror på
(Skriv annat förslag nedan)
36
Bilaga 2 b
6. Hur skulle detta samarbete se ut, rent praktiskt?
Skyltning
Inventering
Tips och råd
Annat
(Skriv annat förslag nedan)
7. Har Du haft någon praktikant från gymnasieskolan hos Er?
Ja
Nej
8. Om Du haft någon praktikant hos Er, hur fungerade det?
Bra
Mindre bra
9. Vill Du ha någon elev från gymnasieskolan på praktik hos Dig? Svaret förutsätter att Du
inte är anonym.
Ja
Nej
Vet ej
10. Övriga synpunkter
Posta enkätsvaren i det medföljande kuvertet.
Tack för Din medverkan!
37
Bilaga 3 a
Enkätsvar – Handelsföretag
Enkätundersökning september 2005
Svaren är i fet stil
1. Hur många anställda har företaget, inkl. Du själv?
1 (7%)
1
7 (50%)
2–4
5 - 10
6 (43%)
11 eller fler
2. Har Ni något samarbete idag med gymnasieskolan?
10 (71%)
Ja
4 (29%)
Nej
3. Om du svarade ja på fråga nr. 2, vad består samarbetet av?
1. Svar: Projekt m.m.
2. Vi tar emot APU-elever – vilket vi gjort sedan vi öppnade –98. Vi har varit
”stöd”-företag för eleverna i eget företagande.
3. Inget löpande samarbete men haft flera praktikanter.
4. Har haft praktikanter. Har varit mentor vid olika tillfällen. (Modefotografering, modevisning m.m.)
5. Vi får ibland besök av klasser.
6. Praktikanter från Handels- samt IV-programmet.
7. Handledare för en elev från Handelsprogrammet.
8. Vi har elever som praktiserar här.
9. Praktikplatser.
10. En del elever från skolan söker sig självmant till butiken för praktik.
11. Vi tar gladeligen emot pigga och glada handelsstudenter för praktik.
38
Bilaga 3 b
4. Om du svarade ja på fråga nr. 2, är Du nöjd med samarbetet?
7 (50%)
Ja
4 (29%)
Kan bli bättre
Ej svarat 3 (21%)
Nej
Vet ej
1. Känns som vi har ett bra samarbete mes Alvesta men sämre med Växjö.
2. Det är så nytt, men än så länge –Ja.
3. Mer samarbete skola – butik. Varför inte låta lärarna praktisera någon dag.
4. Uppföljning.
5. Vill Du ha ett större och bättre samarbete med gymnasieskolan?
5 (36%)
Ja
3 (21%)
Nej
3 (21%)
3 (21%)
Vet inte
Beror på
(Skriv annat förslag nedan)
1. Det är lagom som finns.
2. Det fungerar bra nu, men om det är något speciellt är vi villiga att undersöka
vidare samarbete.
3. Skolan är ofta dåligt verklighetsförankrad.
4. Lite beroende på den tid som vi kan avsätta.
5. Eventuell hjälp med en hemsida.
6. Kan hjälpa till med information från näringslivet (lärarna).
39
Bilaga 3 c
6. Hur skulle detta samarbete se ut, rent praktiskt?
2 (14%)
Skyltning
Inventering
3 (21%)
Tips och råd
5 (36%) Ej svarat 4 (29%)
Annat
(Skriv annat förslag nedan)
1. Projektarbeten, matmode, mattrender.
2. Jag kan tänka mig att delta i undervisningen någon enstaka gång.
3. Är öppen för allt.
4. Samarbete och uppföljning av eventuellt hemsida. Hjälp med uppackning osv.
vid vissa tillfällen.
5. För kommande år. Idag finns dekoratör.
6. Allt inom butiksvärlden.
7. Har Du haft någon praktikant från gymnasieskolan hos Er?
9 (64%)
Ja
5 (36%)
Nej
8. Om Du haft någon praktikant hos Er, hur fungerade det?
8 (57%)
Bra
Ej svarat 6 (43%)
Mindre bra
1. Om tillräckligt intresse för branschen finns, kan det gå bra.
2. De som är här en längre tid hinner man lära upp och ha en bra användning
och hjälp av.
3. Mycket bra. 2 st. anställda, 1 säljare, 1 säljsupport.
4. Oftast väldigt bra. Flera av mina praktikanter har jobbat extra t.ex. på lördagar.
5. Från handels har det fungerat bra. Från IV inte alls.
6. De flesta fungerar mycket bra. Dock har de inte detta som drömyrket när de
kommer hit. Både skolan och branschen måste ändra sin syn på hur personalen
skall fungera och vad de ska vara bra på. Matlagning, matintresse, matförsäljning måste få större utrymme.
40
Bilaga 3 d
9. Vill Du ha någon elev från gymnasieskolan på praktik hos Dig? Svaret förutsätter att Du
inte är anonym.
8 (57%)
Ja
4 (29%)
Nej
2 (14%)
Vet ej
10. Övriga synpunkter
1. Samarbete näringsliv – skola mycket viktigt! Vi i näringslivet behöver också se
in i skolans värld.
2. Jag tror att vi inom näringslivet skulle kunna ge mer än vad vi gör idag.
–
Att vi är ute på skolan.
–
Göra projektarbeten ihop.
–
Utvecklingsprojekt tillsammans.
–
Demonstrationer.
–
Undersökningar.
3. Man vill ju dela med sig om den rutin och erfarenhet vi man/vi har.
Posta enkätsvaren i det medföljande kuvertet.
Tack för Din medverkan!
41
Bilaga 4
Arbetsplatsintervju – frågor.
1. Vad har du för åsikter och tankar om yrkesutbildningen på gymnasiet?
2. Hur skulle du vilja att ett kommande samarbete mellan skolan och arbetsplats skulle se
ut?
3. Skulle du kunna tänka dig att hjälpa och bistå en elev från ett yrkesprogram med projektarbetet?
Projektarbete = 100 poängs kurs i syfte att lösa ett problem eller hitta svar på frågor
inom det yrke eleven har valt, genom att på egen hand planera och utföra en uppgift.
42
Bilaga 5
Arbetsplatsintervjuer – svar.
Fråga 1: De flesta tycker att många elever har något dåliga grundkunskaper. Över 50 % anser
att eleverna bör ha mer praktik ute på arbetsplatserna.
Fråga 2: 10% svarade att samarbetet fungerar ganska bra. 90% svarade att kommunikationen
mellan arbetsplatsen och skolan är det viktigaste. Av dessa svarade ca 40% att det är viktigt
att få veta vad eleven kan och inte kan så att eleven får rätt träning på arbetsplatsen.
Fråga 4: 60% svarade ja om det fanns möjlighet och tid. 10% svarade ja och 30% svarade
nej.
43
Bilaga 6
Lärarenkät – frågor
1. Vad anser du om kursen projektarbete?
2. Har du varit handledare för projektarbete? I så fall vilka problem stötte du på?
3. Har du några egna idéer hur man skall lösa dessa problem?
4. Tror du skolan skulle kunna använda arbetsplatserna som en resurs i projektarbetet?
5. Har du några egna idéer om hur samarbetet mellan skola och arbetsplats skall se ut?
44
Bilaga 7 a
Lärarenkät – Svar
Fråga 1: 20% ansåg att det var en alldeles för stor kurs för elever på de yrkesförberedande
programmen. 10% av dessa ansåg att kursen är för svår och krävande för många av dessa elever.
30% var tveksamma till att kursen skall vara obligatorisk på alla program. Som kommentar
angavs framför allt att det fanns för lite tid för handledning och hjälp och att många elever
därför inte klarade kursen. Ca 20% ansåg att lärarna inte har fått tid och möjlighet till ordentliga förberedelser och diskussioner om gemensamma bedömningsgrunder.
50% tycker att kursen är bra och att eleverna behöver träning i att arbeta på det här sättet. Ca
40% av dessa tycker att eleverna skall tränas i detta arbetssätt i många kurser på gymnasiet
och att lärarna bör få mycket mer tid för handledning.
Fråga 2: Fyra av de lärare som fick intervjufrågorna har ännu inte varit handledare. En av
dessa lärare har varit medbedömare.
Av de övriga hade alla stött på likartade problem: Svårt att hitta tid för handledning, eleverna
har problem med att komma igång och att strukturera upp sitt arbete, eleverna har svårt att
tänka i ”projektform” och att ställa upp vettiga frågeställningar, de flesta elever är dåligt
insatta i hur man skriver en rapport, eleverna har svårt att hålla deadline och många blir inte
klara i tid.
Fråga 3: 60% svarade att skolan måste ge fler lärartimmar som delvis eller helt schemaläggs.
20% svarade att arbetet är för stort och måste minskas.
80% svarade att eleverna måste tränas i denna arbetsform redan från årskurs 1.
Bilaga 7 b
20% svarade att tydliga mallar och instruktioner som är gemensamma för alla måste arbetas
fram.
Fråga 4: 90% svarade ja. Av dessa skriver de flesta att det bästa är om man kan verklighetsanpassa projektarbetet.
10% tycker idén är bra men tror inte att det går att genomföra i praktiken. Många handledare
på praktikplatserna är inte insatta i detta arbetssätt och har ofta inte heller tid att hjälpa eleverna.
45
Fråga 5: Alla hade idéer. Handledarträffar på skolan tyckte de flesta var viktigt. Många
arbetsplatser vet inte hur gymnasieskolan fungerar idag.
Bättre information och fler kontakter mellan skola och arbetsplats tyckte över 90%.
46
Bilaga 8 a
Elevenkät – Projektarbete – Frågor
1. Har du fått information om varför du skall göra ett projektarbete?
Ja
Nej
Egen kommentar:
2. Har du fått lära dig hur man lägger upp ett projektarbete?
Ja
Nej
Egen kommentar:
3. Har du fått en mall för hur det skrivna resultatet av arbetet skall se ut?
Ja
Nej
Egen kommentar:
4. Har du fått lära dig att söka kunskap på egen hand?
Ja
Nej
5. Vilka kunskapskällor använder du?
Internet
Hemmet
Bibliotek
Annat (vad?)
Lärarna
Arbetslivet
_______________
47
Bilaga 8 b
6. Är du nöjd med den handledning du fått under projektets gång?
Ja
Nej
Egen kommentar:
7. Vad är dina egna tankar om projektarbetet? Skulle du vilja förändra det på något sätt?
48
Bilaga 9 a
Elevenkät – Projektarbete – svar
Fråga 1. Hos HP-prog. Hade informationen gått fram till 50%.
HR-prog. 2005 där gick informationen fram till 72 %. HR-progr.2006 gick det fram till 73%.
Fråga 2. Återigen lägre på HP. 40%. HR 05. 64%. Hos HR 06. hade det gått fram till hela
72%.
Fråga 3. HP. har 58% på ja frågan. HR 05. har faktiskt hela 100% på ja. HR. 06. överraskande låga 28%, kanske beroende på eleverna precis har startat upp.
Fråga 4. Var ang. kunskapssök HP. Har svarat ja till 58%. HR. 05 återigen 100%. Uppslutning på ja , HR 06. är det 80% på ja.
Fråga 5.
Internet.
HP. 70%.
HR. 04. 71%
HR. 05. 100%
Bibliotek
HP. 93%
HR. 04. 28%
HR. 05. 93%
Lärare.
HP. 93%
HR. 04. 57%
HR. 05. 93%
Arbetsliv. HP. 27%
HR. 04. 57%
HR. 05. 27%
Hemmet.
HP. 20%
HR. 04. 0%
HR: 05. 20%
Annat.
HP. 20%
HR. 04. 28%
HR. 05 20%
49
Bilaga 9 b
Fråga 6. Ang handledning så har HP svarat ja till 68%. HR. 04 100%. HR. 05 50%.
Fråga 7. Var en öppen fråga.
HP – prog.
64% Vill inte förändra projektarbetet.
9%. Ville inte att projektarbetet skall vara begränsat av karaktärsämnet.
27%. Tycker att det är för mycket arbete.
HR – prog. 04. 20%. Tyckte att det var värt allt arbete.
50%. Ville att det skulle vara enskilt arbete, tyckte inte att det fungerade att
arbeta i grupp.
20%. Ville förbättra planering och genomförande.
10%. Ville ha tydligare betygskriterier.
HR – prog. 05. 50% Har svarat.
6%.Önskar mer information av studiehandledaren.
20% Tycker att det är bra som det
24%.Skriver att de inte vet något om det än, eftersom de inte har börjat
arbeta med det än.
50