Verksamhetsplan för
Näshulta friskola
och
Näshulta Friskolas Fritidshem
2012 /2013
Innehållsförteckning:
Förord
Vision
Kunskapssyn
Värdegrund
Näshulta friskolas gemensamma regler
Konsekvenstrappan (utifrån skolans Likabehandlingsplan.)
Barnet
Skolan
Hemmet
Förutsättningar för lärande och utveckling
Näshulta friskolas Fritidshem
Organisation av Näshulta friskolas föräldraråd
Plan för Likabehandling och Krisstöd.
Jämställdhetsplan för Näshulta Friskola
Barn i behov av särskilt stöd.
Introduktion av nya elever.
Skolhälsovård.
Arbete kring Hälsa ( en av skolans profiler) på Näshulta friskola.
TIMPLAN Näshulta Friskola
Inkludering
Digital kompetens
Matematiska kunskaper
Pedagogisk planering
Digital kompetens
Matematiska kunskaper
Kunskaper i Svenska.
Kunskaper i Engelska.
Miljöarbete på skolan.
Pedagogisk planering
Info om STYRNING –LEDNING - UPPFÖLJNING
Uppföljning av arbetet från föregående läsår.
Diagnoser som genomförs på Näshulta Friskola från 2012-08-20
Utvärdering av verksamheten.
Vision; Från Jag styrka till Vi känsla.
På Näshulta friskola och i Näshulta förskola lägger vi stort fokus på elevernas och barnens mående.
Frågan: Hur mår du? leder oss vidare till nästa fråga: Hur lär du dig? För all personal på skolan är
det viktigt att bygga trygga och varaktiga relationer och vi är mona om att barnen ska känna tillit till
och förtroende för all personal som arbetar i skolan och på förskolan. Skolans vision är att stärka
elevens självkänsla och självbild och därigenom kunna skapa trygga grupper där man behandlar
varandra väl. Alla på skolan, barn såsom vuxna, ska veta sitt unika värde och acceptansen för att
man är olika är en självklarhet! Pedagogerna på skolan skall tillsammans tillfredsställa barnets
behov av rörelse, skapande arbete, teoretiska kunskaper, social kompetens, digital kompetens samt
empatisk förmåga.
Arbetet skall under dagen vara varierat men ha ett tydligt sammanhang och hänsyn skall tas till att
barn är olika, när det gäller sättet att lära, tidsåtgång och behov av vuxenstöd. Vi arbetar för att
utveckla arbetssätt och arbetsformer för att möta alla elever i deras lärande och utveckling och
arbetet sker i åldersintegrerade grupper.
Kunskapssyn
Vi på Näshulta förskola/friskola anser att kunskap är en process som barnen tillägnar sig på olika
sätt.
Vår uppgift som pedagoger är att följa barnen på deras resa och ge dem möjligheter, utmaningar
och nya erfarenheter utifrån våra målbeskrivningar.
Alla barn lär sig hela tiden och all kunskap är viktig.
För barn i den åldern vi arbetar med är sammanhang och praktiskt lärande av stor betydelse.
Alla lär sig av och tillsammans med varandra över åldersgränserna.
Både organisation, material och arbetsmetoder gynnar lärandet för barnen.
"Ingen lär någon annan, alla lär sig själva genom andra" Sören Kirkegaard
Värdegrund
Alla pedagoger som arbetar på Näshulta förskola/friskola arbetar aktivt för att ge barnen en trygg
och stimulerande tid hos oss. Vi är med och skapar barndomar och vi vill att barnen ska känna tillit
till oss vuxna. Vi har förmånen att följa barnen en bit på deras spännande livsresa.
Det här vill vi att barnen får med sig från sin tid på Näshulta /förskola -friskola:
De ska få en trygg och varm grund där de;
- är självständiga, aktiva skapande individer.
- ska kunna uttrycka sin egen vilja och visa empati.
- är medvetna om sina positiva förmågor och får möjlighet att prova olika uttrycksformer.
-
utvecklar en stark tilltro till den egna förmågan och känner styrka i samarbete mellan både
vuxna och barn.
är upptäckande, kunskapssökande, ifrågasättande och nyfikna med förmågan att reflektera
kring sin egen läroprocess.
utvecklar en social kompetens och möter sina medmänniskor med nyfikenhet, värme och
respekt.
skolas i de demokratiska värdena och blir aktiva deltagare i sin vardag.
har med sig en stark känsla för djur och natur och ett medvetet miljöengagemang.
Näshulta friskolas gemensamma regler:
Vill börja med att tydliggöra syftet med de regler vi har på Näshulta Friskola.
Det är viktigt för alla, personal, barn och elever att man vet varför saker görs på ett visst sätt och
varför exempelvis regler finns på en skola.
Det är två huvudsyften med vårt regelverk. Dels säkerheten; att alla på skolan ska vara säkra under
hela sin skoldag och då måste risker elimineras och en gemensam plan finnas över vad man får och
inte får göra på skolan.
Sedan handlar det om arbetsro och trivsel. Hela dagen på skolan ska alla som vistas där ha en god
arbetsmiljö, fysiskt och socialt. Man ska ha lugn och ro omkring sig för maximalt lärande och man
ska ha aldrig behöva utstå otrevligheter från andra, vare sig fysiskt eller verbalt.
Vi på Näshulta friskola tror att tydlighet kring regelverk underlättar för eleverna och lägger en god
grund för bra dagar tillsammans. Alla ska veta vad som gäller och följer alla dessa regler så blir
miljön trivsam-för liten och stor.
Reglerna lyder som följer:
Vi visar hänsyn mot varandra, vårt material och våra
lokaler.
Alla på Näshulta friskola har rätt att må bra.
Arbetsro ska råda i klassrummet - Alla i klassrummet ansvarar för detta.
Ett vårdat språk ska användas av alla på Näshulta friskola.
Cykel, skateboard, inlines, sparkcykel och liknande får under dagtid 06.15 -18:00 inte köras på
skolgården.
Mobiltelefon skall inlämnas till läraren vid skoldagens början. Telefon och andra värdesaker
återlämnas vid skoldagens slut ( med skoldag avser också fritidstid).
Vid förstörelse av skolans lokaler eller material gäller följande: Om möjligt får eleven
återställa det förstörda. Om detta inte går skickas räkning till föräldrar. Detta gäller även
då till exempel böcker eller liknande förstörs eller förkommer.
Snöbollskastning är inte tillåtet på Näshulta friskola pga skaderisken.
Ytterkläder (jacka, mössa, ytterskor) används inte inomhus.
Vi rekommenderar eleverna att ha innerskor!
Godis, läsk och liknande äts/dricks inte på skoltid.
När en elev inte följer regler används Näshulta friskolas Konsekvenstrappa.
SÅDANT SOM BETRAKTAS SOM BROTT I SAMHÄLLET UTANFÖR SKOLAN,
ÄR BROTT OCKSÅ INOM SKOLANS OMRÅDE OCH EV. POLISANMÄLAN
GÖRS AV SKOLLEDNING.
Klass och arbetslag kan göra egna väl förankrade regler med dessa (ovan) som grund.
Konsekvenstrappan
Lika viktigt som att veta varför man har regler är att veta hur skolan hanterar när regler inte följs.
Hela tiden med målet att vi ska hitta gemensamma vanor och beteenden som gör vår skoldag
trevlig och bra-för alla!
Skolan skall fostra eleverna till samhällsdugliga medborgare står det i skollagen. När en elev
uppträder ohövligt, kränkande, störande eller på annat sätt bryter mot klassens eller skolans
regler, är det viktigt att beteendet följs upp med lämplig åtgärd för att det inte skall upprepas.
Nedan följer en beskrivning av åtgärder som sätts in vid olämpligt beteende. Oftast räcker en
tillsägelse men vid behov så går vi vidare med trappans åtgärder.
Konsekvenstrappan :
1. Direkt tillsägelse på platsen – inblandad vuxen tillrättavisar eleven.
2. Allvarssamtal i enskilt rum – elev och mentor/inblandad vuxen/pedagogisk ledare.
(Dokumenteras och meddelas hem.)
3. Mentor/ansvarig vuxen kontaktar föräldrarna och informerar om vad som hänt.
4. Åtgärdssamtal i skolan – föräldrar, elev och mentor/ansvarig och pedagogisk ledare deltar ev.
Här skrivs åtgärdsprogram för att bryta det olämpliga beteendet.
Tid för uppföljningssamtal bokas.
5. Anmälan till elevhälsoteamet ( EHT).
6. Ärendet hanteras av EHT.
• Olika situationer kan motivera att steg hoppas över eller kommer i annan ordning.
• Vid hot, skada eller när våld använts övervägs polisanmälan alltid.
Barnet, skolan och hemmet.
Vid varje terminsstart så skriver skolan, eleven och föräldrarna ett förväntansdokument där det
tydligt framgår vilket ansvar som ligger på vilken part. I detta dokument skriver eleven och
föräldrarna också ett godkännande på att följa de regler som skolan satt upp.
Barnet
Vi ger barnet möjlighet att erövra kompetens och kunskap utifrån sina egna förutsättningar.
Vi låter barnet utforska sig själv och sin omgivning med hjälp av samtliga sinnen.
Vi ger barnet, utifrån ålder och mognad, möjlighet att ta ansvar och medverka till sin egen
utveckling.
I skolan lär sig barnen om vikten av att ha en egen planering och att ta eget ansvar för sitt
lärande.
Arbetet utgår från barnens kunskapsnivå och individuella lärstil.
Barnet för ständigt en dialog med ansvarig pedagog och möjligheten till delaktighet och
eget ansvar är stort. Färdiga planeringar finns att få om barnet upplever det svårt att ta eget
ansvar.
Projektarbetet är organiserat i en modell där barnens upplevelser och frågor kopplas till mål
i läroplanen (Lgr 2011) och bearbetas genom olika metoder.
Den dagliga verksamheten genomsyras av demokratiska arbetsformer och stor lyhördhet
mellan personal och elever samt mellan personal och mellan elever.
På förskolan har arbetet organiserats utifrån en balans mellan planerad aktivitet och
obruten tid som till viss del främjar barnens egna val. Barnen från fem års ålder deltar också
en hel del i förskoleklass.
Barnen genomför tillsammans med förskolepersonal/mentor och föräldrar
utvecklingssamtalen och Näshulta förskola/friskola lägger stor vikt vid att dessa samtal ska
kännas givande och bra för alla parter . Med stigande ålder får eleven en alltmer aktiv roll i
sitt utvecklingssamtal.
Skolan
Är en skola som främjar samarbete.
Har en stark utvecklingspotential.
Lägger stor vikt vid elev- och föräldrainflytande.
Skolan erbjuder hjälp med skolarbetet eftermiddagstid varje vecka.
Mål
Eleverna använder löpande digitala verktyg i det egna lärandet.
Elevernas resultat ska bedömas likvärdigt.
Eleverna har hög måluppfyllelse i alla ämnen.
Elevernas olika behov och förutsättningar ligger alltid som grund i LPP (lokal pedagogisk
planering) och IUP (individuell utvecklingsplan).
Elever och föräldrar kan följa skolans arbete Näshulta Friskolas hemsida.
Hemmet.
Hemmet har ett ansvar i att ta emot den information som skolan ger via mejl och
hemmeddelanden. Hemmet har också ett ansvar i att kontakta skolan vid funderingar och frågor.
För tips kring detta se i dokumentet ”Hemmets läroplan” på skolans hemsida.
Kring kunskapsinhämtningen och måluppfyllelsen har hemmet inget formellt ansvar men det är bra
om man hemma stödjer barnet i extraarbete vid behov, då i samråd med skolan och utifrån
överenskommelser som görs under barnets utvecklingssamtal.
Förutsättningar för lärande och utveckling
Skoldagens organisation på Näshulta friskola och förskola.
För att möta alla elevers behov har vi ett nära samarbete mellan yrkeskategorierna och i
arbetslaget - detta gäller också i samarbetet mellan förskolan och skolan i Näshulta.
Under stor del av veckan arbetar eleverna i mindre grupperingar, indelade efter sina respektive
behov. Vi arbetar utifrån en helhetssyn på lärande och använder därför ett ämnesövergripande
arbetssätt.
På Näshulta friskola kommer vi att ha en tät samverkan med Näshulta Förskola. Exempelvis
kommer sexårsverksamhet och förskolans femåringar arbeta i grupper och de barn som kommit
längre i sin utveckling och behöver utmanas i exempelvis läs och skriv kan då gå upp i åk 1-2 och
arbeta i med dem under dessa pass. På Näshulta friskola står barnens behov och utveckling i fokus
och pedagogernas arbete, enskilt och tillsammans, skall utformas utifrån just detta.
Arbetslag
Tillsammans gör vi skillnad, som märks i klassrummet. Det handlar inte om en enskild lärares
ansvar utan om allas ansvar. Arbetslagen är sammansatta av olika yrkeskategorier och dessa skall
se barnet utifrån sitt specifika perspektiv. Det handlar om att lära sig att leva med olikheter och att
lära sig av olikhet. Olikhet berikar!
Mötestid
Lärarna på Näshulta friskola har alla semestertjänst som innebär 40h/vecka på arbetsplatsen.
Detta möjliggör i hög grad gemensam planeringstid för personalen. En gång i veckan har hela
arbetslaget mötestid, tillsammans med förskolans personal, för att stärka samarbetet. Då träder
föräldrar och andra lokalt -engagerade in och tar barngruppen åt pedagogerna. De personer som
har uppdrag i barngrupperna får innan detta en grundlig genomgång av ansvarig pedagog kring vad
som gäller under dessa pass. De personer som arbetar ideellt och vikarierar i skolan skriver på ett
dokument om tystnadsplikt.(Det gör även all personal.)
Näshulta friskolas Fritidshem
Fritidshemmet är enligt LGR - 11 ett komplement till skolan. Med utgångspunkt från
detta ser vi att vår uppgift är att berika barnen med andra, från skolan skilda,
erfarenheter. Det finns en röd tråd under dagen, men arbetssätten kan skilja sig något
mellan skola och fritids, som ju är ett komplement till varandra.
Verksamheten
Under eftermiddagstid erbjuder fritidshemmen en varierad verksamhet där det ges utrymme
för både fria och organiserade verksamheter.
Leken
Leken är ett av barnets sätt att reflektera över de upplevelser, intryck och erfarenheter de får i
sin kontakt med omgivningen.
Leken utvecklar barnets kunskaper och färdigheter. Barnets fantasi och inlevelseförmåga styr
och utvecklar barnets fria lek. Därför ger vi den fria leken ett stort utrymme i vår verksamhet.
Planerade aktiviteter
De barn som vill kan välja att delta i en av de planerade eftermiddagsaktiviteterna.
Deltagandet sker huvudsakligen på frivillig basis. Genom dessa aktiviteter vill vi utveckla
barnens sociala samspel, ge dem möjlighet till fördjupning inom olika områden efter intresse.
Förhoppningsvis bidrar vi även till att de upptäcker nya intressen.
Grov- och finmotorik stimuleras genom olika aktiviteter; skapande verksamhet, bild och form,
snickra, baka och sy. Organiserad lek och rörelse samt verksamhet i idrottshallen är
kontinuerligt återkommande inslag i verksamheten. Utevistelse och utflykter av olika slag är
också viktiga inslag i verksamheten.
Både i den fria och organiserade verksamheten tränar barnen regler, turtagande och socialt
samspel. I takt med att barnen blir äldre får de ta ett ökat eget ansvar. I viss mån erbjuder vi
också olika aktiviteter för olika åldrar. Barnen skall också ges möjlighet till avskildhet samt få
lugn och ro när de så behöver.
Samverkan
En kontinuerlig, daglig, kontakt mellan föräldrar och skola/fritids är ett måste under de första
skolåren. Detta är viktigt för att skapa en bra dialog. Det ger trygga barn och ett möte där vi
ser varandra som resurser i barnens utveckling.
Vi bjuder in föräldrarna till gemensamma kvällar med olika innehåll. Från traditionellt julfika
och pedagogisk kväll till picknick och ”drop in”-fika.
Vårt mål är att när barnet lämnar fritidshemmet har det fått med sig en kappsäck full
med erfarenheter som består i praktiska och sociala kompetenser som stärker dess
självkänsla och ger växtkraft i livet.
Organisation av Näshulta friskolas föräldraråd:
Under starthösten har skolan flaggat för att få till ett gemensamt föräldraråd för förskolan och
skolan. Första mötet planeras till våren 2013.
Föräldraråd
Föräldrarådet träffar skolledningen och personalrepresentant två gånger/termin.
Föräldrarådet är en viktig kanal för alla föräldrar vad gäller information, idé-utbyte och samverkan.
Allt engagemang är välkommet!
Möten:
Möten organiseras i samråd med föräldrarådet. Det första varje termin hålls med alla
föräldrarepresentanter och tar bla upp styrkor och utvecklingsområden som föräldrarna ser.
Ett möte kan vara pedagogisk kväll med föreläsare eller annat program. Innehåll diskuteras i
föräldrarådet.
Föräldrarådet möter skolledningen kring frågor som är aktuella.
Ovanstående organisation är föreslagen av skolans huvudman och rektor Lina Walin.
Plan för Likabehandling och Krisstöd.
Inom Näshulta friskola/förskola finns beredskap för att kunna hantera svåra situationer såsom
olycksfall, krissituationer av olika slag samt handlingsplan mot kränkande behandling. Pedagogerna
utbildas regelbundet och det finns också specialkompetens inom verksamheten. Vi har också
externa kontakter att koppla in vid behov, handlingsplaner finns och ansvarsfördelningen är
klarlagd.
Näshulta förskola/friskola har påbörjat ett arbete utifrån metoden Barnens fyrarummare när det
gäller kamratskap och förebyggande arbete i mobbingfrågor.
Jämställdhetsplan för Näshulta Friskola
Mål : Långsiktigt jämställdhetsarbete bland barn och ungdomar
• En trygg och jämställd skolmiljö för alla.
• Att arbeta integrerat med jämställdhet i undervisningen.
• Att behandla pojkar och flickor likvärdigt.
• Att jämställdhet ska råda i personalgruppen mellan personalkategorier och mellan kön.
Barn i behov av särskilt stöd.
Åtgärdsprogram upprättas alltid av ansvarig pedagog, barnets mentor, tillsammans med
föräldrarna.
Arbetslaget har en god grundläggande kompetens, både ämnesmässigt och specialpedagogiskt, för
att ge extra stöd.
Vi har genom skolhälsovården kontakt med skolläkare som vid behov remitterar till tex logoped.
Vi har avtal med Eskilstuna kommuns centrala stödenhet och genom dem tillgång till handledning
och/eller utredning av talpedagog och psykolog.
Genom kommunens centrala stödenhet kan vi även ansöka om ekonomiskt stöd för att köpa in
alternativa hjälpmedel och/eller anställa extra personal.
Introduktion av nya elever.
Målet är att på bästa sätt ta emot nya elever och få dem att känna sig välkomna.
• Nya elever får komma på besök och träffa lärare och blivande klasskamrater innan de
börjar skolan.
• Ansvarig lärare informerar om skolans/arbetslagets rutiner, regler och annat som är viktigt
att känna till. Han/hon informerar sin klass om eleven innan första besöket så att de är
förberedda på att ta emot en ny klasskamrat på bästa sätt.
• Information till skolans personal om ny elev kommer via klasslista och via skolans
veckoblad. Även föräldrar i klassen/arbetslaget får information hem via veckobrev..
Skolhälsovård.
Näshulta friskola har skolsköterska på plats ca en halvdag varannan vecka. En skolsköterska som
utför hälsoundersökningar och förebyggande skolhälsovårdsarbete i den omfattning som åligger
oss enligt skollagen.
Vi följer skolhälsovårdsprogrammet som från början är upprättat i Vingåkers kommun då vår
sköterska har sin hemvist där.
Vi har möjlighet till rådgivning och/eller fördjupning kring barn med behov av särskilt stöd.
Vi är ett elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, skolläkare och vid behov psykolog och
kurator.
Arbete kring Hälsa ( en av skolans profiler) på Näshulta friskola.
Vi strävar mot att i alla sammanhang ta hänsyn till vad som kan medföra en
socialt och fysiskt bra miljö för alla elever och all personal som arbetar
på Näshulta friskola. Se sep dok kring elevhälsa på vår hemsida.
Följande mål är ex på vad som ingår som en del i hälsoarbetet för elever.
Stort fokus på utevistelse och vinsterna med god mat och balans mellan arbete/ vila.
En bra mat och fri frukost till alla barn.
• Rörelse i undervisningen där så är möjligt t ex ”mattespring”.
• Schemalagd tid i idrottshallen för Fritids.
• Varierat och stort utbud på salladsbordet.
• Lugn måltidsmiljö med schemalagd ansvarig personal.
• All personal äter i skolrestaurangen utan kostnad och har tillsynsansvar.
• Mellanmål serveras till fritidsbarnen utan onödigt socker.
TIMPLAN Näshulta Friskola
Se bif dok.
Inkludering
Inkludering är en process. Det innebär att inkludering måste ses som ett ständigt sökande efter
bättre sätt att ta tillvara mångfald. Läraren har genom historien bedrivit undervisning till klassen
och någon annan har tagit hand om de individer som inte hängt med. Nu ska läraren tillsammans
med sina kollegor anpassa undervisningen till alla olika individer i gruppen och utveckla var och en
utifrån sin förmåga och utgångspunkt.
Digital kompetens
All personal ska under året ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Elever får möjlighet
att utvecklas med hjälp av Ipad -pedagogik. Skolan använder smartboard till stöd för
undervisningen.
Pedagogisk planering
Skolan har delat in läsåret temaperioder och inför varje period skriver pedagogerna en LPP med
Lgr-11 som given utgångspunkt. Denna LPP innehåller såväl basämnen som andra ämnen och
genomförs delvis i åldershomogena grupper och delvis i temagrupper indelade utifrån elevernas
önskemål och intressen. Elevernas delaktighet i sin egen inlärningsprocess är mycket viktig! Varje
LPP presenteras för barn och föräldrar i utvecklingssamtalen. Vi på Näshulta Friskola ska arbeta för
en stor tydlighet i kontakten med föräldrar. Vi tror att samarbetet föräldrar, skola och elev är basen
för ett gott resultat! Vi hoppas inom kort ha infört arbetet med en digital plattform som
underlättar dialogen mellan hem och skola.
Digital kompetens
Personalen på Näshulta Friskola träffas i lär - grupper för att utveckla och dela kunskaperna inom
digitala medier. En kunnig kompetensutvecklare inom detta område finns inom personalgruppen
på skolan.
Matematiska kunskaper
Personalen fokuserar på matematik utomhus och följer nogsamt upp att eleverna uppnår målen
för varje årskurs samt utvärderar löpande undervisningen och arbetssätten.
Kunskaper i Svenska.
På Näshulta friskola ägnas stor uppmärksamhet åt läsning och skrivande. Högläsning för de yngre
barnen och tyst läsning för de läskunniga är ett dagligt inslag i vår verksamhet. ”Hela skolan läser”
Skrivandet sker i processkrivning och målet är att barnen ska utveckla både stor lust till och
gedigna kunskaper i det skrivna språket.
Kunskaper i Engelska.
På Näshulta friskola ser vi engelskan som ett mycket viktigt ämne. Att erövra engelskan och få
språkligt självförtroende i detta ämne är mycket användbart livet igenom. Vi har, i arbetslaget,
personal från USA med engelska som modersmål.
Miljöarbete på skolan.
Grunden för vårt miljöarbete ligger i sopsortering, kompostering och i möjligaste mån ekologisk
matlagning. Vi arbetar med att lyfta uterummets möjligheter. Vi tänker ständigt in vår vackra
omgivning i Näshulta i det pedagogiska arbetet.
Vi arbetar för att barnet ska känna spänning och utmaning för både kropp och själ i en föränderlig
utemiljö full av utforskande och inspirerande material.
Vi ger barnen positiva upplevelser i naturen och naturkänsla genom friluftsliv på schemat för
skolan och skogsutflykter för förskolan. Emellanåt genomför vi utflykter gemensamt mellan
förskola/skola.
Info om STYRNING –LEDNING - UPPFÖLJNING
Statliga styrdokument ( skollagen och läroplanen, Lgr 11)
Kommunens skolplan
Skolans Verksamhetsplan med årets målområden
Rektors åtagande med huvudmannen.
Arbetslagens arbetsplaner
Planen för arbetet i klassrummet
Elevernas planering av sitt arbete
Uppföljning av arbetet från föregående läsår:
Den enskilde lärarens uppföljningsansvar av inlärt i ämnet och resultat för varje enskild elev görs
bl.a. genom
nedanstående och samlas i Klasspärmen.
Nationella prov.
LUS ( Läsutvecklingsschema) MUS ( Matteutvecklingsschema), Nya språket lyfter, Diamant.
Diagnoser (se nedan)
Diagnoser som genomförs på Näshulta Friskola med start 2012-08-20
(Detta är en preliminär planering av diagnosrutiner i skolan, vissa avvikelser kan förekomma.)
F-klass
"Lyssna på orden", Bornholmsmodellen -VT .
Fonologisk medvetenhet,
Genomförs klassvis, hel- eller halvklass med mentor.
Sara ( spec. ped.) tilldelar berörda lärare/ Får in sammanställning.
År 1 Uppföljning av de elever som bedöms ha behov av mer träning
gällande fonologisk medvetenhet och språklig medvetenhet.
Matematikdiagnos "Att förstå och använda tal" – HT .
Sara (spec.ped.)tilldelar berörda lärare/ får in sammanställningar.
Uppföljning av matematikdiagnosen -VT.
År 2
Matematikdiagnos: Att förstå och använda tal -HT/.
Läsförståelse DLS, Rättstavning DLS, Ordkunskap DLS,
Skrift fri text till egen vald bild.- VT (färdigställt senast v. 15).
Mattecirkeln (utvalda delar) -VT (färdigställt senast v. 15).
Bravkod- Läshastighet -VT
Diagnoserna genomförs i hel- eller halvklass. Genomförs på VT,
Sara tilldelar berörda lärare/ Får in sammanställning.
År 3
Matematikdiagnos: Att förstå och använda tal -HT
Uppföljning av de elever som bedöms vara i behov av stöd gällande
läs- och skrivförmåga, språklig medvetenhet och matematisk förmåga från år 2. -HT
NP – genomförs –VT
År 4
Matematikdiagnos: Att förstå och använda tal -HT
Läsförståelse DLS, Rättstavning DLS, Ordkunskap DLS.
Bravkod- Läshastighet. -VT
Sara tilldelar berörda lärare / Får in sammanställning.
År 5
Matematikdiagnos: Att förstå och använda tal -VT
Uppföljning av de elever som bedöms ha behov av mer träning gällande bla. Läsförmåga och
matematisk förmåga.
Material som visar kunskapsutvecklingen över tid.
IUP- Individuell utvecklingsplan
Diagnoser som ingår i div läromedel.
UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN
Utvärdering av verksamhetens olika delar ska ske kontinuerligt under läsåret.
All pedagogisk personal ansvarar för att utvärdering sker kontinuerligt tillsammans med
eleverna mot pedagogiska och sociala mål.
Alla pedagogiska ämnesansvariga ansvarar för att utvärdering sker kontinuerligt under året inom
respektive ämne.
Den pedagogiska ledaren för respektive ämne ansvarar för att utvärdering av målen i arbetslagets
arbetsplan sker kontinuerligt under läsåret och i slutet av läsåret.
Förbättringsområden inför kommande läsår ska framgå.
Nationella prov genomförs och sammanställs/utvärderas.
Nationella diagnoser genomförs och sammanställs/utvärderas.
Elevernas läsförmåga mäts kontinuerligt 3 ggr/läsår enligt LUS ( läsutvecklingsschema)
Elevernas Matematikutveckling följs upp i MUS( Matteutvecklingsschema)
Alla elever har en individuell utvecklingsplan
Rektor ansvarar för utvärdering av:
• Föräldrarnas syn på Näshulta friskola i Kundenkät och i föräldraråd.
• Elevernas syn på Näshulta friskola i kundenkät och i elevråden.
• Personalens trivsel och delaktighet i verksamheten i enkäter och medarbetarsamtal
• Elevers, personals och föräldrars utvärdering av Likabehandlingsplanen.
Resultatet av läsårets utvärderingar redovisas i Kvalitetsredovisningen för vilken
rektor ansvarar.
Denna läggs även ut på hemsidan.
Lina Walin
Näshulta Friskola 2013-04-10
