Vi har valt att ha en öppen dialog mellan förskola

Årsberättelse
2012-2013
2
Innehållsförteckning
Inledning. .................................................................................................................................... 3
Kvalitetsredovisning av Förskolan Solen, 2012-2013. .............................................................. 4
Kvalitetsredovisning av Förskolan Eken VT 2013. ................................................................. 11
Kvalitetsredovisning av verksamheten vid Näshulta Fritidshem, Hjärtat 2012-2013............. 15
Kvalitetsredovisning av Lövet åk 0-2, 2012-2013 Näshulta Friskola ...................................... 19
Kvalitetsredovisning av Kugghjulet, åk 3-5 i Näshulta Friskola. ............................................ 22
Kvalitetsredovisning av Slöjd, 2013 Näshulta friskola ............................................................ 25
Kvalitetsredovisning av Restaurang Tuppen i Näshulta. ......................................................... 26
Rektors/ Förskolechefens kvalitetsredovisning av första året på Näshulta Friskola och
Näshulta förskola. ..................................................................................................................... 28
Huvudmannens kvalitetsredovisning………………………………………………………………………………………….31
3
Inledning.
Detta är Näshulta förskola, Näshulta friskola och Näshulta fritidshems kvalitetsredovisning,
årsberättelse för läsåret 2012/2013.
Hösten 2012 startade skolan, fritids och förskolan sin verksamhet i fristående form med
Näshulta framtid ( en lokal ideell förening) som huvudman för verksamheten.
Verksamhetens profil är hälsa, entreprenörskap, trygghet och utomhuspedagogik.
Verksamhetens absoluta främsta mål är att alla som vistas i Näshultas skol, fritids och
förskoleverksamhet ska känna trygghet med varandra. Detta avser barn, elever, föräldrar och
personal samt externa besökare av olika slag. Vi tror att tryggheten är grunden för ett gott
lärande och en god hälsa fysiskt och psykosocialt.
Vi har under startåret arbetat hårt för att alla barn på skolan ska bli bekanta med och trygga
med alla vuxna och att vi ska ha en bemötandepolicy och ett vänligt klimat som innefattar oss
alla.
Detta parallellt med att hitta formen för att få till ett tematiskt, åldersintegrerat arbetssätt där
alla kursplanemål vävs in.
Skolan har en flexibel personalgrupp och det är högt i tak i vår verksamhet. Alla är inställda
på samverkan och alla barn är allas barn mellan 1-11 år även om personalen såklart har
huvudansvar över sina mentorsbarn.
När det första läsåret var slut nu i juni 2013 fick alla enheter, 2 förskoleavdelningar,
fritidshemmet och 2 åldersblandade klasser,ämneslärare i slöjd + restaurangen en
utvärderingsuppgift av året som gått. Rektor /förskolechef + huvudman har också skrivit en
separat utvärdering av sitt arbete.
Uppgiften var följande:
”Titta igenom läroplanens olika områden.
Gör en analys över hur ni arbetat med dem.
Fundera över era mål och hur ni lyckats nå de uppställda målen.
Ange sedan förbättringsområdena och belys vad som kan göras för att komma vidare i
utvecklingen.”
De olika enhetena har tagit sig an denna uppgift på lite olika sätt ( se nedan).
Denna årsberättelse ligger till grund för höstens gemensamma grovplanering och uppstarten
av läsåret 2013/2014
Lina Walin, rektor, förskolechef och ansvarig över fritidsverksamheten.
4
Kvalitetsredovisning av Förskolan Solen, 2012-2013.
Mål för 2013 – 2014
Hur arbetar vi med läroplanens områden?
VÅRA MÅL
Normer och värden.
Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över, ta
ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
Kriterier



Att barnen börjar upptäcka att det de gör påverkar andra människor
Att barnen funderar över rätt och fel i egna och andras handlande
Att barnen i handling visar att de förstår den andres situation och känsla
Arbetssätt
Vi tar upp frågeställningar av etisk karaktär i samlingar och andra vuxenledda aktiviteter
(äldre barn). Vi lär barnen att visa respekt, genom att lyssna på kompisarna och att svara
varandra. Det är viktigt att kunna acceptera andras tankar, känslor och vilja eftersom vi alla
har olika behov. Vi visar barnen tydligt vad som kan och inte kan accepteras i samvaron med
andra och samtalar om hur man ska vara mot varandra.
Utvärdering
Vi arbetar dagligen med normer och värderingar genom att medvetet hjälpa barnen att
kommunicera och lösa konflikter med varandra. Vi pedagoger märker att barnen börjar stärkas
i sig själva och klarar av att lösa många konflikter med varandra. Vi läser ”tio små
kompisböcker” som handlar om hur man är mot varandra. Den är indelad i olika teman: dela
med sig, säg stopp, visa dina känslor, samarbeta, lyssna och komma överens, lugna ner dig,
vänta på din tur, sprid glädje, prata om det, säg förlåt.
5
Utveckling och lärande.
Vi ska ge varje barn förutsättningar för att lära känna sig själv och sina egna förmågor.
Kriterier



Att barnen vill prova nya saker.
Att barnen uttrycker sin vilja.
Att barnen uttrycker alla sina känslor.
Arbetssätt
Vi har ett tillåtande förhållningssätt och försöker säga ja i stället för nej. Vi visar barnen
respekt genom att alltid lyssna, uppmärksamma och möta dem på deras egen nivå. Vi tar
tillvara deras frågor och idéer och utvecklar dem. Vi visar barnen att de är kompetenta och
kan lära sig. Vi uppmuntrar dem alltid att prova själva med muntliga instruktioner från oss
och en hjälpande hand. Vi visar att vi tror att de kan! Vi strävar efter att alltid vara nära barnen
för att kunna stötta dem i leken och vid konflikter. Vi pedagoger är noga med hur vi alla, både
barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, att
reagera om någon har en otrevlig ton osv. Vi pratar om, benämner och bekräftar barnens och
våra egna känslor och hur man kan se på någon annan hur den känner sig. Genom pedagogisk
dokumentation visar vi barnen vad de kan och har lärt sig.
Utvärdering
Vi har ett tillåtande förhållningsätt. När barnen har önskat aktiviteter såsom samling,
skapande, rörelse bland annat fullföljer vi deras önskemål. Vi dokumenterar och
medvetandegör olika processer hos barnen.
Vi ska ge barnen förutsättningar för att utveckla sin sociala kompetens och lekförmåga.
Kriterier







Att barnen känner av varandras sinnesstämning.
Att barnen tar hjälp av pedagogerna vid en konflikt.
Att barnen löser mindre konflikter själva.
Att barnen börjar välja andra kamrater.
Att barnen bjuder in andra barn i leken.
Att barnen håller fast vid leken en längre stund.
Att barnen hjälper varandra och tar emot hjälp.
Arbetssätt
Vi pedagoger stödjer barnen i deras val – det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för
alla barn och att ingen blir utanför! Barnen ska få tid, utrymme och ostördhet för sin lek.
Genom att vara fantasifulla och tillåtande pedagoger inspirerar vi barnen att utveckla sin
fantasi i leken. Vi pedagoger är nära barnen när de leker för att kunna stötta de barn som har
svårt att hävda sig och för att hjälpa till att föra leken vidare. Vi påvisar för barnen att när man
leker behöver man komma överens, lyssna på varandra och prata om hur och vad man ska
leka. Vi arbetar regelbundet med olika grupper, både smågrupper och helgrupp. Syftet är att
barnen ska knyta nya kontakter, få stöd i sin lekutveckling och lära sig att samarbeta. Vi
6
pedagoger är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att
lyssna på och att ta barnen på allvar, att reagera om någon har en otrevlig ton osv. Uppstår det
konflikter, stöttar vi barnen i att reda ut vad som hände och komma överens igen så att de kan
gå vidare med leken. Barn som är i konflikt med varandra måste få uttala sin känsla för vad
som hänt och bli lyssnad på. Det leder till att barnen förstår varandra och sig själva bättre.
Utvärdering
Under våren har vi startat en 1-3 års avdelning med många inskolningar av nya barn. Detta
har inneburit att vi har jobbat mycket med barngruppen. För att alla ska bli trygga med
varandra. Vi har därför jobbat aktivt med dessa mål.
Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk.
Kriterier






Att barnen vill samtala och berätta.
Att barnen uttrycker sina tankar och vilja efter sin förmåga.
Att barnen frågar vad olika ord betyder.
Att barnen utökar sitt ordförråd.
Att barnen är intresserade av bokstäver.
Att barnen vill att vi ska läsa för dem.
Arbetssätt
Vi uppmuntrar barnen till kommunikation, att svara själv och tänka efter. Vi pedagoger
lyssnar aktivt på barnen och låter dem berätta klart. Vi uppmuntrar barnen att svara varandra
och oss vuxna, efter förmåga och känslostämning. Vi ser till att kontakten barn - vuxen
utvecklas till samtal och inte stannar vid ja/nej-frågor. Det som barnet säger är viktigt – vi
frågar barnen: hur tänker du? Jag vill veta vad du tror! Vi pedagoger försöker tolka det barnen
säger utifrån deras verklighet och mognadsnivå. Vi samtalar mycket med barnen om det vi
ser, gör och känner. Vi pedagoger är noga med att använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk.
På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Vi läser böcker, berättar sagor,
sjunger och använder rim och ramsor. Vi tränar munmotoriken genom blåslekar, lek med ord,
ljud och "tungvrickningar". Vi använder skriftspråket på ett medvetet sätt genom att
uppmärksamma barnen på det skrivna språket genom att läsa för dem på skyltar, mjölkpaket
etc. samt att vi uppmuntrar barnen att skriva. När barn har ett annat modersmål vill vi ta
tillvara det genom att till exempel lära oss några ord på det språket. Om ett barn behöver extra
stöd i svenska språket förstärker vi det vi säger genom ett tydligt kroppsspråk och
ansiktsuttryck.
Utvärdering
I vår verksamhet ligger detta mål i fokus hela dagarna, vi uppmuntrar och uppmärksammar
språket vid lek, påklädning, samlingar, matsituationer och konflikter.
7
Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande.
Kriterier





Att barnen är intresserade av siffror.
Att barnen räknar spontant.
Att barnen sorterar material.
Att barnen använder matematiska uttryck.
Att barnen gör matematiska jämförelser.
Arbetssätt
Vi tar tillvara alla tillfällen att kommunicera om matematik med barnen. Det finns siffror
uppsatta synligt på väggarna. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera
och jämföra storlek, mängd, form och färg. Vi ramsräknar, räknar baklänges, använder
ordningstal och lär barnen benämningar på siffror och former. Vi arbetar med tidsbegrepp på
olika sätt t.ex. med hjälp av timglas, tidpunkter på dagen med hjälp av rutinsituationer. Vi
arbetar med rumsorientering och ord för det såsom framför, bakom, under, över. Vi bygger
med olika material, små och stora klossar, klossar, lego, kuddar och tyger. Vi leker, häller och
mäter med vatten. Vi mäter varandra, saker som finns på avdelningen och barnen använder
ofta sin egen längd som jämförelse.
Utvärdering
I vår verksamet ligger detta mål i fokus hela dagarna, vi uppmuntrar matematiken vid bland
annat lek, påklädning, samlingar och matsituationer.
Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja naturvetenskap och
teknik i vardagen.
Kriterier



Att barnen ställer frågor om hur saker fungerar.
Att barnen visar intresse för väder och natur. Att barnen konstruerar och demonterar
olika saker.
Att barnen visar intresse för djur.
Arbetssätt
Vi har mycket material synligt och tillgängligt. Vi uppmuntrar barnen att bygga och
konstruera både inne och ute. Vi funderar tillsammans med barnen på hur olika saker fungerar.
Vi gör enkla experiment och diskuterar vad som händer. Exempelvis när vatten blir is och
varför. Vi går till skogen en gång i veckan (utöver skogsleken i gårdsmiljön), där vi följer
årstidsväxlingarna och kan prata om djur och natur. Barnen kan också upptäcka mycket på vår
gård.
Utvärdering
Vi har under våren haft tema våren, för att utforska naturen och dess utveckling. Vi har varit
utanför förskolegården ca 2 gånger/månad. Vi vill dock bli bättre på att komma utanför
8
gården. Vi har använt vår ipad till att titta och lyssna på olika djur i vår skog. Hur ser de ut?
Hur låter de? Var lever de?
Barns inflytande.
Barnen ska ha inflytande i verksamheten.
Kriterier




Att barnen kommer med egna förslag till aktiviteter.
Att barnen känner till var materialet finns och använder det.
Att barnen gör medvetna val av aktivitet och kamrater.
Att barnen ifrågasätter och argumenterar.
Arbetssätt
Barnen har alltid möjlighet att påverka vem de vill leka med, vad de vill leka och var. Vi
försöker i möjligaste mån att säga ja till det barnen vill göra. När vi måste säga nej förklarar vi
varför. Om det är möjligt planerar vi in det barnen vill till ett senare tillfälle. Det är viktigt att
tydliggöra det för barnen så att de förstår att de kan påverka och även vad de kan påverka. Vi
planerar efter barnens intressen och önskemål och visar det tydligt för dem. Vi förbereder
barnen på förändringar. När barnen ifrågasätter det vi planerat, tar vi det på allvar och ber dem
förklara hur de tänker. Vi tar till oss det barnen säger/uttrycker och visar att det är viktigt och
ändrar i planeringen om det är möjligt. Vi uppmuntrar barn som inte tar egna initiativ att våga
göra det.
På avdelningen (som efter nyår blir 2 avdelningar) har vi återkommande samtal om
barngruppen, både på för detta avsedda möten och i vardagen. Vi tar också hjälp av varandra
för att få nya tankar och andra synvinklar. Vi lyssnar på vad barnen vill och ändrar direkt i
planeringen om det går. Vi uppmuntrar och lär barnen att samarbeta, genom grupplekar, att ge
barnen uppgifter att lösa och att göra saker tillsammans.
Utvärdering
Vi tar tillvara på barns intresse genom att lyssna på var de vill och försöker genomföra det. Vi
har samlingar om saker barnen tar med sig till förskolan och vill visa upp.
Dokumentation.
Vi använder oss av pärmar där vi samlar dokument som visar barnens utveckling och lärande.
Vi dokumenterar så mycket som möjligt det barnen gör, genom att skriva ner hur de tänker
och tror. Vi använder oss också av foto och film. Vi kopplar dokumentationen på väggar och i
pärmen till läroplanen. Syftet med dokumentationen är delvis att synliggöra tankar kring vårt
arbetssätt för oss själva och föräldrar. Framförallt för att vi ska kunna gå tillbaka, reflektera
och utvärdera hur vårt arbete fungerar; har vi närmat oss målen vi satt upp och har
barnen/barngruppen utvecklats i den riktning som vi hoppats?
Utvärdering
Vi har uppnått alla mål inom dokumentation.
9
Förskola och hem.
Vi ska ge föräldrarna möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten.
Kriterier




Att föräldrarna ger positiv och negativ kritik.
Att föräldrarna ställer frågor.
Att föräldrarna deltar i möten.
Att föräldrar framför egna önskemål.
Arbetssätt
Vi har:








informationsmöten med nya föräldrar för.
inskolning, då föräldrarna deltar
utvecklingssamtal på hösten, där vi också pratar med de nya föräldrarna om hur
inskolningen fungerade
ett uppföljningssamtal på våren.
föräldraråd två gånger per år, med föräldrarepresentanter som väljs på vårens
föräldramöte ( alla som vill får dock delta i dessa!)
två föräldramöten/år
vi bjuder in föräldrarna på bland annat Luciafirande och fixardagar.
om föräldrar har synpunkter eller klagomål, vill vi att de vänder sig till oss i
personalen och/ eller till förskolechef Lina Walin.
Vår målsättning är att ha en bra daglig kontakt med våra föräldrar.
Vi skriver också infobrev på avdelningarna, där vi berättar om veckan (veckorna) som varit,
vad barnen är intresserade av just nu och planer för nästkommande veckor. Vi erbjuder alla
föräldrar att vara med en förmiddag för att se vår verksamhet.
Utvärdering
Vi känner att vi har god kontakt med föräldrar genom att vi får positiv och negativ respons på
det vi gör och har en bra öppen kontakt. Vi har slutat med infobrev och använder oss av vår
blogg där vi lägger upp bilder och text om vad vi gör.
Medarbetarna.
Vi uppmärksammar, berömmer och stöttar varandra i verksamheten för att få ett positivt
arbetsklimat och känna gemenskap. Vi har mandat att ge konstruktiv kritik och att hindra
varandra om någon är på väg att bete sig kränkande. Vi ser till att allas intressen och
kompetenser kommer hela enheten till godo och försöker ge varandra möjlighet att få arbeta
med aktiviteter/områden man är intresserade av. Alla har också egna specifika uppgifter inom
verksamheten utöver det pedagogiska arbetet, vilket vi tror ökar intresset och engagemanget
hos alla.
Utvärdering
Vi har infört ICDP ( International Child Development Program ) i vårt arbete vilket ger oss en
god gemenskap och ett bra förhållningsätt oss i mellan. Vi känner att vi har ett öppet klimat.
10
ICDP är en värdegrundsbaserad metod där man bland annat diskuterar bemötande och
pedagogik. Personalen har gått utbildning i ICDP under hösten och våren.
Utvärdering och uppföljning.
Vi följer upp verksamheten genom reflektion och återkoppling på det vi gör och hur det har
fungerat. Vi tar upp olika situationer med varandra och diskuterar hur den vuxne agerade –
vad hände, hur reagerade barnet/barnen, gav det önskad respons? Kunde man göra
annorlunda? Vi diskuterar också våra rutiner, om de fungerar eller om vi behöver tänka om
utifrån barngruppens behov. Vi utvärderar vår verksamhetsplan och de mål som vi har valt för
året – har vi kunnat följa den och varför/varför inte? Vi utgår från de kriterier vi har uppställda
för varje mål. Vi ser över vår miljö – är den fungerande för de barn vi har just nu? Hur
fungerar vårt praktiska samarbete – flyter det på eller blir det onödiga missförstånd? Vi tar
upp hur vi är mot varandra och känslor kring det. Dessa uppföljningar sker på
avdelningsmöten, planeringsdagar, arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal avdelningsvis, men
kanske framförallt löpande under dagen, direkt när det händer! Det enskilda barnet följer vi
upp delvis under avdelningsmöten och det dagliga samtalet mellan personal - föräldrar och
personal - personal. Utvecklingssamtalen ger oss ytterligare en möjlighet att tillsammans med
föräldrarna se deras barn.
Barnen gör en omedveten utvärdering genom att visa att de vet att vi lyssnar, att de kan säga
vad de tycker och vill och att de kommer till oss. Föräldrarna utvärderar genom möten,
utvecklingssamtal och i det dagliga samtalet. Vi följer upp de olika utvärderingarna genom att
göra förändringar som vi tror kommer att göra vårt arbete bättre. Det gäller både rent fysiska
förändringar och förhållningssättet mot barnen, föräldrarna eller varandra. Vi prövar oss fram
tills vi har hittat ett arbetssätt som är helt i enlighet med våra mål och åtaganden.
Utvärdering
Vi har haft planeringsdagar, arbetsträffar, avdelningsmöte och utvecklingssamtal. Vi har
reflekterat och diskuterat.
11
Kvalitetsredovisning av Förskolan Eken VT 2013.
Förskolans värdegrund och uppdrag
Avdelningen Eken öppnade i januari 2013, med ny personal. Målet under första terminen har
varit att lära känna varandra för att få en trygg grupp med välmående barn. En grupp där alla
respekterar och litar på varandra. I denna uppstart har vi fokuserat på de grundläggande
värden som förskolans läroplan förespråkar.
Förskolans värdegrund och uppdrag är något som präglar vår verksamhet dagligen och det
kommer framgå tydligare hur under kommande rubriker. Exempelvis ser vi till att erbjuda
barnen flera olika aktiviteter under deras vistelse samt under dagen. Vi lyfter vikten av lika
värde, demokrati, solidaritet, etik, respekt för varandra med mera. Vi ser även vikten av att
samspel sker mellan barn-barn, vuxen-barn samt mellan vuxen och vuxen, då vi alla lär av
varandra.
Mål och riktlinjer
Normer och värden
I vardagen, leken och i samlingar arbetar vi aktivt tillsammans med barnen för att de ska
utveckla förståelse för de normer och värden som präglar vår verksamhet och samhället. Detta
gör vi genom att belysa olikheter och visa på att alla har samma värde oavsett olikheter. Vi
diskuterar dagligen med barnen, framförallt om deras olika behov för att de ska få en
förståelse för varandras situationer. Just nu när vädret är fint och vi är utomhus mycket, passar
vi på att samtala om och undersöka olika djur och växter tillsammans med barnen. Detta för
att de ska respektera sin närmiljö och livet i miljön.
Vårt ansvar som förskollärare är att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Detta gör vi genom
att barnen ofta får ta ställning till olika beslut som rör deras vardag. Exempelvis får barnen
tillsammans leda samlingar och påverka verksamhetens aktiviteter.
Under den termin som gått arbetar vi konstant med att hjälpa barnen hantera konflikter och
missförstånd. Vi förklarar för dem hur man kan kompromissa samt att de för att nå
gemensamma resultat måste respektera varandras olikheter. Vi som pedagoger kliver in i olika
situationer och agerar som en hjälpande hand eftersom barnen själva behöver lära sig att lösa
konflikter på ett konstruktivt sätt genom sitt ordförråd.
12
På förskolan arbetar vi även med att ha en öppen dialog med vårdnadshavarna för att vi ska
sträva mot samma mål när det gäller barnens fostran och de regler samt förhållningssätt vi har
i vår verksamhet. Om någon problematik uppstår diskuterar vi detta omgående med
vårdnadshavarna för att behålla en dialog och för att det inte ska uppstå svårare problematik
längre fram i tiden. Exempelvis kan det handla om ett barn som vi anser är väldigt utåtagerat
och mår dåligt. Då är det för oss viktigt att snarast tala med vårdnadshavarna för att vi
tillsammans ska kunna hitta lösningar och anpassa verksamheten för att hjälpa barnet.
Utveckling och lärande
Under terminens gång har vi arbetat mycket med samlingar innehållande språk och
matematik. Då har barnen fått möjlighet att utveckla ordförråd och begrepp genom sång,
sagor och samtal. Intresse för skriftspråket väcker vi genom veckans bokstav och aktiviteter
kring denna. I höst kommer vi att arbeta efter ett material som heter språklust. Detta material
bygger på Bornholmsmodellen men väljer att integrera alla olika sinnen.
Samlingarna innehållande matematik har vi fokuserat på former, antal, talbegrepp. Vi har
använt oss av geometriska figurer, vi räknar allt tillsammans, exempelvis antal barn, antal
prickar på tärningar vid sorteringslek. Vi talar mycket om ordningstal som 1:a, 2:a, 3:e osv.
Sedan januari har vi som rutin att gå igenom veckodag och månad för att barnen ska utveckla
sin tidsuppfattning. På förmiddagssamlingar pratar vi tillsammans med barnen mycket om hur
dagen kommer att se ut, vilket klockslag saker och ting sker.
Tekniken har under denna termin funnit sin plats genom pyssel och under tema ”snö” där vi
exempelvis smälte snö på olika sätt. Detta är ett utvecklingsområde för oss. Under detta tema
arbetat vi mycket med natur då vi bland annat diskuterade mycket om vad som sker när snö/is
smälter/fryser, vad snö består av, var vatten kommer ifrån och vart det tar vägen.
I påsk planterade vi gräs för att barnen skulle få en förståelse för bland annat fotosyntesen. På
senare tid har barnen funnit ett intresse för sniglar, detta har vi tagit tillvara på genom att prata
om vad de äter, var de trivs och att de faktiskt är liv och vilken betydelse det har. I förskolans
profil ingår utomhuspedagogik och detta arbetar vi mycket med genom utomhusaktiviteter där
vi tar tillvara på naturen. Senast fick barnen samla in material som finns i naturen, sedan
diskuterade vi vad de hittat och efter detta fick barnen skapa kollage med materialet. Detta
resulterade i en utställning som alla har tillgång till.
Under terminen har vi använt oss av idrottshallen för att barnen ska få utveckla sin motorik,
koordination och kroppsuppfattning. Detta genom bland annat hinderbanor, dans, mini-röris
och fri lek. Inför hösten kommer vi att utveckla fler aktiviteter och utmaningar för barnen.
Läroplanen och skolans profil strävar efter god hälsa och att barnen ska förstå vikten av detta.
Detta uppfyller vi genom daglig dialog med barnen om skolmaten och vad den innehåller och
varför den är bra samt varierad. Vi förklarar för barnen varför vi behöver vara ute oavsett
väder. Vi är förebilder för barnen och därför är det viktigt att vi som pedagoger vistas ute i
alla väder och klär oss därefter.
Övriga strävansmål är något vi vill och behöver utveckla till hösten.
Förskollärarnas ansvar inom området mål har vi under terminen lagt stor vikt vid. Eftersom
det är vårt ansvar att ge barnen utvecklingsmöjligheter. Det är vi som ska se till att gruppen
13
och individen finner trygghet, individualitet, goda relationer och att deras vardag blir
meningsfull. Detta arbetar vi med genom att se till vad både gruppen och individen har för
behov. Har en individ behov av sömn tillgodoser vi detta genom att barnet får sova inne på
den yngre avdelningen för att få lugn och ro. Gruppen i sig behöver aktiveras vilket medför att
barnet som behöver sova störs inne på vår avdelning och för att tillgodose barnens behov mår
det sovande barnet bättre av att vistas inne på den yngre avdelningen där majoriteten av
barnen sover middag.
Vi fångar även upp barnens intresse och skapar något av det för att barnen ska känna att
verksamheten och meningsfull, att det är roligt att lära sig nya saker. När vi fångat upp deras
intresse försöker vi bygga vidare på detta för att utmana barnen i deras lärande och stimulera
deras nyfikenhet för fortsatt lärande. Temat ”snö” är ett exempel på detta då det var barnens
initiativ.
Barns inflytande
Som vi tidigare nämnt arbetar vi demokratiskt genom att barnen får vara med och ta beslut
vilket innebär att de får möjlighet att påverka sin situation. Vi diskuterar dagligen om
handlingars konsekvenser. Exempelvis om ett barn slåss eller om de inte är försiktiga om
varandra och förskolans leksaker diskuterar vi det antingen individuellt eller i grupp, beroende
på situation för att de ska utveckla en förståelse för vilka konsekvenser deras handlande har.
Vi anser att det är viktigt att vi som pedagoger tar tag i situationen när den uppstår eftersom vi
anser att barn har lättare att förstå handling i koppling till en konkret situation. Det är lika
viktigt att lyfta barns handlingar när de är positiva, detta för att stärka dem som individer.
Detta ingår även i skolans profil som bland annat innefattar entreprenörskap där vi strävar
efter att barnens ska utvecklas till trygga, starka och självständiga individer. Detta är ett
område som alltid går att utveckla och arbeta vidare med, något vi strävar efter.
Förskola och hem
Vi har valt att ha en öppen dialog mellan förskola och hem för att få ett förtroendefullt
samarbete oss emellan. Vi anser att detta medför att vårdnadshavare kan vara med och
påverka verksamheten. Föräldrarna ska kunna uttrycka sina åsikter och känna sig lyssnade på
och vi som pedagoger måste kunna bemöta föräldrars synpunkter på ett konstruktivt sätt. Ett
exempel på detta var när vårdnadshavarna fick fylla i trivselblanketter inför
utvecklingssamtal, detta gav dem möjlighet påpeka förbättringsområden. Vissa ansåg att vi
skulle vara tydligare med vad vi gör under dagarna i form av förskolans blogg. Detta är något
vi tagit till oss och arbetat med. Detta utbyte sker också dagligen vid hämtning och lämning
av barn. Vi anser att detta skapar ett förtroende och gott sammarbete mellan förskola och hem.
Samverkan mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Eftersom förskolan, förskoleklass, skola och fritids arbetar som en enhet har vi god
kommunikation mellan varandra och det sker en daglig samverkan oss emellan. Exempel på
detta är att fritids och förskola slås ihop på morgnarna och eftermiddagarna eller att
förskoleklassen har gemensamma aktiviteter med förskolans femåringar. Vi anser att detta
skapar en trygghet hos barnen då alla känner alla. Barnen kan känna tillit till alla vuxna
oavsett vilken avdelning de arbetar på. Eftersom vi arbetar tätt med personal på skolsidan har
vi också kontinuerlig dialog för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Som tidigare nämnts
kommer vi att börja använda ett material som heter språklust till hösten. Fortsättningen till
detta material kommer förskoleklassen att arbeta med. Vi har tillsammans valt att arbeta med
14
dessa material för att skapa en röd tråd i barnens lärande mellan förskolan och
förskoleklassen.
Något vi måste reflektera kring och utveckla är hur övergången mellan förskolan och
förskoleklassen ska ske. Det gångna året har fem och sexåringarna varit en grupp stor del av
veckan.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
På Eken fortsätter vi den dokumentation som påbörjats inne på de yngre barnens avdelning,
Solen. Denna dokumentation sker genom pärmar där vi sätter in kollage som vi skapat med
hjälp av en app som heter Pic –collage. I detta kollage fogar vi även in en text som förklarar
hur aktiviteten man kan se på bilderna förhåller sig till förskolans olika strävansmål.
Dokumentationen som vi gör i denna app är både individuell- och gruppinriktad. I pärmarna
sätts även sådant som barnen skapar in.
En muntlig reflektion pedagoger emellan sker dagligen men dock har vi inte fått ner detta i
skrift. Uppföljning, utvärdering och utveckling är något som måste förbättras. Fokus denna
uppstartstermin har inte varit att skriva ner allt utan att få ett flyt på våra dagar och skapa en
sammanhållning i gruppen där alla trivs och känner sig trygga. Vi anser också att det har varit
viktigast att dokumentera barnens utveckling vilket har medfört att uppföljning, utvärdering
och utveckling av aktiviteter inte har prioriterats lika högt. Till hösten kommer vi dock arbeta
mycket mer med detta.
Våra egna mål
Som tidigare nämnt startade Eken i januari med nya pedagoger. Vårt huvudsakliga mål denna
termin har vart att skapa en stark grupp där alla barn och vuxna känner sig trygga, trivs och
respekterar varandra. Under terminens gång har vi provat oss fram för att de dagliga rutiner vi
har ska passa både individ och grupp. Ett annat stort mål denna termin har varit att få igång
dokumentationen av barnen individuellt och av gruppen och detta känner vi att vi har lyckats
bra med. Ett mål var även att få igång dokumentation för oss själva, reflektion och
utvärdering. Reflektion och utvärdering sker dagligen mellan oss pedagoger men tyvärr har
detta inte skrivits ner. Dessa områden kommer vi att förbättra till hösten.
Emma Andersson och Jennie Ekroth, Eken, Näshulta Förskola.
15
Kvalitetsredovisning av verksamheten vid Näshulta Fritidshem,
Hjärtat 2012-2013.
Bakgrund.
Fritidshemmet Hjärtats verksamhet startade i början av augusti 2012. Det var 18 elever i
åldrarna 5-10 år inskrivna, både i fritidsomsorg och öppen verksamhet. Lokalerna var
anpassade för en varierande fritidsverksamhet för barnens olika behov och intresseområden:
lekytor, skaparrum, vilorum etcetera Skolpersonal och fritidspersonal samarbetade under
eftermiddagarna; och eleverna fick en helhetsupplevelse då skolan och fritidshemmet
samverkade kring mål, teman och värdegrundsarbete.
Under den första terminen låg fokus på att lära känna varandra, skapa grupper, gemensamma
regler, skapa trygghet, tillit till varandra och en varierande verksamhet som byggde på
barnens fria val och aktiviteter initierade och förberedda av personalen.
Skapande verksamhet och fri lek var det som eleverna valde oftast. Varje dag hade vi även
uteverksamhet och en dag i veckan fysisk aktivitet i Näshultagården, vår idrottshall. Under
sensommaren/hösten gjorde vi även utflykter i närområdet: skogen, stranden, Ekbacken o.s.v.
Under hösten fick vi vetskap om att fritidsverksamheten skulle flytta till vårterminen,
eftersom vår förskola växt ur sina lokaler – och en ny tid för Fritids startade!
Vårterminen 2013 startade vi i nya fräscha lokaler, med ny personalbesättning (fritidspedagog
samt resurs) och en mer veckostrukturerad fritidsverksamhet. Varje vecka har eleverna
erbjudits: Ipad-aktiviteter, utomhusaktiviteter, skapande verksamhet, fysisk aktivitet i
Näshultagården, organiserade och fria spel och lekar utomhus och inomhus, inflytande i
verksamhetens utformning och upplägg genom fritidsmöten och samtalsgrupper, delaktighet i
skapande av trivselregler, mellis-värdskap, demokratiska omröstningar m.m.
Under våren (mars-maj) har antalet inskrivna elever ökat och i dagsläget är vi vid full närvaro
29 elever i åldrarna 5-10 år. Prognosen för nästkommande år är att antalet elever ökar
ytterligare, till 30+ elever. Detta gör att vi behöver se över fritidshemmets utformning,
personalstyrka, lokaler och inre och yttre struktur.
Vårt uppdrag är följande:
 Pedagogisk utgångspunkt och målsättning för verksamheten:
 Läroplanens kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar – präglar både
skolans
16



och fritidshemmens verksamhet. Verksamheten syftar till att stödja barnens
intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten är lustfylld,
varierad och bygger på
en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av
personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och
situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära.
För att möta upp denna målsättning kommer följande områden att behöva utvecklas:







Ett starkare samarbete mellan skolans lärare och fritidhemmets pedagoger, så att
eleverna återingen upplever sammanhang och att deras tillvaro har en ”röd tråd”.
När skolklasserna arbetar med ett temaområde skapar fritidshemmet möjligheter för
ytterligare kunskapssökande och inhämtande av fakta, förståelse, färdigheter och
förtrogenheter. Förhoppningsvis högre personaltäthet ( 3 pedagoger/30 barn? )
Ovanstående punkt skapar större förutsättningar för att kunna erbjuda eleverna mer
Varierande aktiviteter, en stabilare och mer väl förberedd verksamhet, där eleverna
Får fler stabila vuxenkontakter, och möjlighet att få vara i mindre grupper. Då det
kommer att ske en omorganisation i tjänsterna vid Näshulta Friskola/Näshulta
Fritidshem till nästa läsår kommer det skapas mer möjlighet att lägga mer tid på
Planering, förberedelse, utförande och utvärdering för fritidsverksamheten.
När verksamheten utformas utgår personalen från att alla barn är olika med olika
erfarenheter, behov, intressen och ålder.
Till läsåret 2013/2014 ser vi en fritidsverksamhet som arbetar utifrån klara mål, innehåll och
arbetsformer. Större vikt kommer att läggas på gruppindelning, elevernas olika intressen och
behov. Eleverna kommer att bli mer delaktiga i fritidshemmets utformning, i planeringen och
utvärderingen. Varje elev kommer att för varje månad ha ett fritidsschema, så att de vet vilka
aktiviteter som planeras – och valmöjligheter att delta i det som intresserar dem. En bättre
kontakt med hemmet kommer att upprättas – information om fritidshemmet kommer att vara
mer tillgängligt via månadsbrev, blogg och hemsida. För att verksamheten ska få denna
medvetenhet utgår personalen från de nationella målen och kraven när man planerar
verksamheten. Personalen diskuterar och utvärderar den egna verksamhetens pedagogiska
syfte och mål. Fritidshemmets ledning är förtrogen med såväl uppdraget som den dagliga
verksamheten och stödjer personalen i det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Fritidshemmets verksamhet kommer att ha en tydligare förankring och mer dokumentation
angående fritidshemmets nationella mål, och pedagogerna i fritidsverksamheten kommer att
ha kontinuerlig tid för planering, måluppfyllelse och utvärdering tillsammans. Näshulta
Friskolas styrelse och rektor har full insyn i och förståelse för verksamhetens uppdrag.
Kontinuerlig vidare(ut)bildning inom fritidshemmets pedagogik och utvecklingsmöjligheter
sker under läsåret.
Meningsfull fritid och stöd i utvecklingen
Skapande inslag av musik, dans, bild och drama samt rörelse och hälsa är grundläggande på
Fritidshemmet i Näshulta Friskola. Så även ett medvetet arbete kring identitets- och
genusfrågor, kamratskap och respekt. Även annat innehåll som har anknytning till skolämnen
behandlas, men då i praktiska och vardagliga sammanhang. Det gäller exempelvis områden
som teknik, naturvetenskap, miljö, språk och kommunikation.
17
Vi avser att under nästa läsår skapa en större kulturell arena för Fritidsverksamheten Hjärtat;
där musik, dans, teater, rörelse, skapande får större plats i verksamheten. Ett bättre utnyttjande
av lokalerna för bildundervisning, den tekniska utrustningen (Ipads, smartboards) för
inspiration till sång, musik och dans, och samma utrustning för skapande av film!
Kontinuerligt kommer fritidsråd och samtalsgrupper sammankallas där vi arbetar med att
stärka eleverna i sin individuella utveckling, sina relationer, med sammanhållning, respekt för
varandra och allas lika värde. Naturpedagogiken kommer även att få en större plats och en
tydligare struktur i fritidsverksamheten. Min förhoppning är att vi kontinuerligt erbjuder
fritidshemseleverna ett ”Äventyr” i utomhusmiljö – där de får använda sina förmågor och
färdigheter för att tillsammans lösa olika mysterier i mindre grupper. Målsättningen med detta
är att ge eleverna förståelse och insikt i att alla har en viktig funktion och roll i gruppen – att
de behöver varandra för att klara uppdraget.
Den demokratiska fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra är också
viktig. Genom verksamheten bör barnen få möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till
sin egen förmåga, så att de blir självständiga och på sikt kan skapa en positiv och utvecklande
fritid på egen hand.
Kring detta har Näshultas fritids lagt extra fokus under sitt första år. Detta för att få en god
grundstämning i verksamheten och ett lugn på fritidshemmet inför fortsatt utvecklingsarbete.
Se tidigare punkter om fritidsråd, möjligheter till mer varierande aktiviteter, delaktighet i
planering och uppföljning m.m.
En god omsorg Fritidshemmet ger barnen en god omsorg som präglas av respekt för det
enskilda barnet och ger barnet en upplevelse av tillit, trygghet, tillhörighet och sammanhang.
Tillsynen och säkerheten för barnen är god på Näshulta Friskolas fritidshem. Nolltolerans
mot kränkningar gäller och personalen hjälper barnen i att hantera konflikter. Fritidshemmet
på Näshulta friskola värnar barnens fysiska välbefinnande och åtgärdar obehag som
trängsel, hög ljudvolym, stress så snart personalen uppmärksammar detta. Personalen har
förmågan och utrymmet att uppmärksamma och stödja alla barn utifrån behov. Detta är
särskilt angeläget för de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Fritidshemmet är
en viktig arena för att dessa barn ska kunna få den särskilda omsorg de behöver.
Grundläggande för en god omsorg är att personal och barn har nära och positiva relationer.
På Näshulta friskola och Näshulta fritidshem betonas vikten av gott bemötande och positiva
relationer i allt arbete som görs. Detta då vi anser att elevhälsan är grunden till all inlärning
och att ett av skolans/fritids främsta uppdrag är att ge barnen trygghet, en känsla av
välbefinnande och en god och stabil självkänsla samt att göra dem till ”goda medspelare” i
alla grupper de ingår i.
Som står att läsa i ovanstående stycke om en god omsorg har Fritidshemmet Hjärtat under det
år som gått lagt mycket stor vikt på att skapa förutsättningar för trygghet, trivsel, tillhörighet
och sammanhang. Goda relationer, konflikthantering, arbete mot kränkningar och för ett
trevligt bemötande har det lagts extra stor vikt vid, men det behövs än mer insatser för att alla
elever ska känna välbefinnande och utveckla en god och stabil självkänsla. Utveckling av
detta arbete kommer att ske genom att förtydliga fritidshemmets förväntningar på eleverna,
genom att ha kompissamtal, arbeta i mindre grupper, ge större utrymme för elevernas egna val
av aktivitet, bättre utformning av lokalerna (skapa fler rum i rummet), vidareutbildning av
personalen i ICDP, konflikthantering, arbete med barn i behov av särskilt stöd m.m.
18
Till skolstarten 2012 hade jag en vision om hur fritidshemmet skulle utformas, och den lever
kvar till nästa läsår:
Vad ska Fritidsverksamheten erbjuda?
Natur, Hälsa, Entreprenörskap!
Skapandet. Jag tycker att det vore härligt att kunna tillhandahålla mycket kreativt material, så
elevernas lust att experimentera, skapa, utforska väcks till liv. Lugnet. En plats för vila och
rekreation. Läsande, lyssnande, en mysig vrå där man måste vara lågmäld och visa respekt.
Utmaningen. Spel, utmaningar, tävlingar, utomhus och inomhus. Farten. Rusiga spel och lekar
utomhus och i hallen. Studion. Musik, dans, digitala medier, fotografering, dataspel (efter
schema, eleverna har förslagsvis 1 speltimme/vecka, då jag tror att många fastnar i spelande
om det inte är reglerat.) Möjligheter till eget skapande men också t.ex. karaoke, Singstar,
dans-rörelsespel på x-box eller dyl. Fri lek. Självklart måste det finnas möjlighet att för
varje elev styra sin egen fritidstid, men vi erbjuder och entusiasmerar och försöker få alla
intresserade av våra olika aktiviteter.
Varje vecka kommer vi att introducera en ny regellek/rollek, där turtagande, hänsyn, lekregler
m.m. kommer att utvecklas. Varje månad kommer vi att arrangera ett större Äventyr, där
samarbete, uppfinningsrikedom, mod och list kommer att behövas. Jag kommer att för varje
fritidshemselev sammanställa en ”färdighetsbok”, där vi tar fram de mål eleven har, hur vi ska
ta oss dit, genomförande och utvärdering. Kontinuerligt kommer vi att ha Fritidsråd, där vi
tillsammans tar fram problem och lösningar, förslag på aktiviteter, önskemål och
förväntningar i barngruppen.
Olika ansvarsgrupper. (t.ex. mellis, återvinning, trivsel, biblioteket, odlingar, akvarium
m.m.) När vi i skolan arbetar med olika teman kommer fritidsverksamheten att vara ett
komplement till skolundervisningen och arbeta med andra perspektiv och skapa en helhet
tillsammans med den. Om intresse finns vill jag skapa en ”affär” tillsammans med barnen på
fritids och i förskoleklassen, där vi får möjlighet att skapa mycket roligt material, hitta bra sätt
att leka med matematiken; räkna, väga, mäta, måttenheter, volym.
Planer finns också på att skapa en fritidstidning.
Sara Carlén, Pedagog vid Fritidsverksamheten Hjärtat, Näshulta Friskola
19
Kvalitetsredovisning av Lövet åk 0-2, 2012-2013 Näshulta Friskola
BILD
Barnen har arbetat med picture collage, både i grupper men också enskilt. Ett modern och
tekniskt sätt att arbeta med bilder. Men också en möjlighet till att arbeta med foto, film. Vi har
arbetat med målningar och skapade på många olika sätt. I trådmålning b la har barnen fått en
stor möjlighet att t ex analysera samt fantisera kring de olika motiv som bildats. Vi har arbetat
med dekorationer i olika material samt med motorisk träning genom att klippa och klistra. Vi
har talat kring olika känslor då vi tittat på olika bilder och hur de kan tolkas. Vi har även
hämtat inspiration från naturen genom att titta på motiv ute för att sedan måla dessa i
klassrummet. Eleverna har även fått vara med på slöjd och skapat och målat med både trä,
garn och färg. Eleverna har fått goda möjligheter till att utvecklas inom detta område på
många olika sätt. De mål som varit uppsatta för eleverna har de klarat. Förbättring inom detta
och för att ytterligare kunna utvecklas inom området kan t ex vara att arbeta vidare med ännu
flera olika material såsom lera. Men även att pröva på olika tekniker inom målning och konst.
IDROTT OCH HÄLSA
Då en av skolans profiler är Hälsa så har stor vikt lagts vid idrottens betydelse för väl
måendet. Inom idrotten har eleverna också fått lära sig att ta hänsyn och tänka på säkerheten i
idrottshallen. Att inte t ex använda olika verktyg innan lärare är på plats om något skulle
hända. Även hur man använder olika redskap ur säkerhetssynpunkt. Vi har arbetat med olika
bollspel. Lekar i många olika former, både i stora och mindre grupper. Där barnen fått stora
möjligheter att utvecklas motoriskt och utveckla sin balans. Barnen har även själva fått vara
delaktiga och önskat olika aktiviteter inom området. Vi har som sagt lagt stor vikt på området
hälsa. Vad är hälsa? Både fysiskt och psykiskt. Hur påverkas kroppen då man idrottar?
Kostens betydelse vad det gäller vår hälsa. Vikten av att ha en god hygien. Vi har arbetat
mycket med massage och avslappning. Detta har givit eleverna en möjlighet till att få
kunskap om sitt eget mående. Eleverna har lärt sig grunderna i vals, bugg och fått provat på
olika rytmiska takter. Eleverna har en god förstålse inom dessa områden. Förbättring och
utveckling inom Idrotten är att få till en strukturerad och bra simundervisning.
20
MUSIK
Vi har studerat musiken rent historiskt. Talat om och lyssnat på välkända verk. Även
diskuterat både i helklass och mindre grupper om hur vi påverkas rent känslomässigt av olika
former av musik. Blir man glad? Blir man ledsen? Barnen har skapat egna slagverk, som vi
senare har spelat på både med och utan annan musik till. Barnen har fått sjunga enkla texter
och även fått lyssna på och prova på hur man kan sjunga i olika stämmor. Barnen har fått vara
delaktiga i att få välja olika sånger som de sen lärt sig sjunga. De har haft en egen
melodifestival. Vi har lyssnat till olika instrument, talat historiskt och geografiskt om var de
kommer i från. Vi har även ritat olika instrument. Olika sånglekar har också varit en del inom
detta området. Barnen har god kunskap inom detta. Förbättring inom musiken kan vara att
arbeta vidare ännu mer geografiskt utan för Sverige, kring musikens områden. Att lära sig
ännu mer kring olika instrument och om hur de är uppbyggda.
SVENSKA
Läs och skriv, här har vi arbetat med att gemensamt och enskilt titta på och läsa olika texter.
Vi har även arbetat med att skriva gemensamma sagor i klassen. Vi har arbetat med svenska
böcker både vad det gäller bokstäverna och stavning. Läsning har skett både enskilt och i
mindre grupper. Då klassen är åldersblandad så har det för vissa elever gällt att kunna ljuda
och sätta ihop till ett ord medan andra läser tjocka kapitelböcker. I svenskan har det krävts
individuellt upplagd undervisning under delar av veckan. För de läsande eleverna gäller det
att få en läsförståelse och en trygghet i sitt läsande och framförallt en lust att läsa. Vi har inom
svenskan arbetat med att skriva och svara på enkla frågor inom andra ämnen i skolan. I olika
grupparbeten har eleverna fått träna på att leta information, fakta i olika böcker. Fakta som de
sen fått skriva ned med egna ord. Vi har tränat på stor bokstav i meningar, punkt,
kommatecken osv. Vi har haft gemensamma genomgångar i klassen och samtalat kring det
som gås igenom. Vi har gått igenom alfabetet. Barnen har redovisat inför varandra och utryckt
sig i tal och bilder i de grupparbeten som de själva skapat. De har även fått träna på att följa
med i text och bilder, vid högläsning. Förbättringsområde inom svenskan är att arbeta vidare
med läsförståelse, läsning och de små bokstäverna i alfabetet. Planen är att fortsätta i de
mindre grupperna även till höstterminen. Vissa elever klarar redan detta medan andra är på
god väg.
MATEMATIK
I matematiken har eleverna arbetat en del i matematikböckerna. Vi har haft gemensamma
genomgångar i klassen. Detta när det gäller olika mått, likhetstecken, multiplikation,
symmetri, volym osv. Vi har arbetat med utepedagogik genom att mäta. Uppgiften har varit
att hitta något som är dubbelt så långt som armen för att eleverna skall få en verklig känsla
kring matematiken i verkligheten. Vi har samtalat om hur man kan ha nytta av de olika
metoderna i matematik i vardagen. Eleverna har ritat och tittat på olika trianglar, volym mm.
Eleverna har mycket god förståelse för hur man kan använda matematik. Förbättringsområdet
inom matten är att öka nyfikenheten ytterligare med nya roliga praktiska övningar, ofta
utomhus, inom de olika matematiska områdena.
NO OCH SO
Vi har arbetat med olika teman såsom solsystemet, kroppen, dinosaurer och tema historia. Här
har eleverna fått en stor möjlighet att arbeta med alla bitarna inom skolans olika områden.
Praktiska övningar och ett eget skapande både i grupper och enskilt har fått ta plats i
21
undervisningen. Eleverna har själva varit delaktiga i uppbyggnaden kring hur saker och ting
skall få växa fram. De har följt processen från att börja med ett arbete till att också slutföra det
och nå ett uppsatt mål. Vi har arbetat med hur man använder en tankekarta. Hur hittar man
fakta och hur följer man instruktioner. Från att odla egna plantor till att baka, rita och måla. Vi
har gjort eget smör, smakat och provat på hur saker och ting kan fungera. Det är av stor vikt
att eleven skall lära sig att våga lita till sig själv och sina egna kunskaper. Men också att
utvecklas ansvarsmässigt. Eleverna har fått en god kunskap i att våga sätta upp ett mål både
tankemässigt och att praktiskt och slutföra det. Eleverna har även fått en god kunskap inom de
olika områdena de arbetat med. Förbättrings område är att få in nya roliga teman och göra
eleverna ännu mer delaktiga i arbetet.
NORMER OCH VÄRDERINGAR
Vi har arbetat väldigt mycket med normer och värderingar. Detta för att eleverna skall få en
stor förståelse för varandra på alla sätt. Vi har arbetat med kompissamtal. Samtalat om hur
man löser en konflikt på bästa sätt. Att lyssna på varandra, så att alla får en möjlighet att säga
sitt. Men också att våga berätta när något inte känns bra och kunna få stöd från sina
klasskamrater och lärare. Här har vi infört våra egna känslogubbar. Dessa ritar man på
morgonen och är helt valfritt inget tvång. Man kan dela med sig till kamraterna om man vill,
för att få stöd, eller få en stund själv med läraren. Om man så önskar. Vi har arbetat med
praktiska övningar, var går min gräns. Där eleverna får en möjlighet att upptäcka vad man
själv tycker är okej och inte. Detta för att förebygga mobbing. Vi arbetar mycket med att
stärka självkänslan, att man faktiskt duger som man är och att alla är olika. Att se fördelarna
med att faktiskt vara olika. Vi arbetar och talar om förtroende. Vad är ett förtroende? Vi tittar
på bilder och barnen får beskriva hur de tror att de på bilderna känner sig, så att de kan sätta
ord på känslor. Vi talar om skolans regler och samtalar om och kring lekar och hur man kan ta
med kamrater in i leken. Så att ingen känner sig utanför. Förbättringsområde inom Normer
och värderingar är att arbeta ännu mer utifrån modellen Barnens fyrarummare men också att
sprida kunskapen kring ICDP( International child development program) i hela
personalgruppen än mer.
Pauline Wiback ( i samråd med Mona Karlsson, sjukskriven klassföreståndare i åk 0-2).
22
Kvalitetsredovisning av Kugghjulet, åk 3-5 i Näshulta Friskola.
Under det gångna läsåret har vi arbetat tematiskt med ämnesöverskridande undervisning i två
åldersblandade klasser. Under höstterminen har vi haft 13 elever i åk 3 till åk 5. Men under
största delen av vårterminen har vi haft 17 elever från åk 2 till åk 5 i samma grupp. Detta då
klassläraren i åk 0-2 blev sjukskriven och vi valde att omgruppera eleverna lite under
vårterminen.
Tematiskt arbete i praktiken handlar om att vi arbetar i temaperioder om några veckor. Under
dessa veckor har vi ett antal temalektioner per dag, mellan en till tre. Under temalektioner
håller vi oss till innehåll under ett och samma tema och vi uppnår genom dessa pass
kunskapskraven i flera ämnen samtidigt. Inför ett ämnesområde väljer läraren ut ett antal
kunskapskrav utifrån kursplanen i de olika ämnen som han/hon anser kan uppnås genom ett
visst tema. Under arbetets gång kontrollerar och bedömer läraren elevernas prestation och
använder sig av en matris för att kunna bedöma med vilket kvalitet eleverna når
kunskapskraven. Vid skrivning av elevernas omdömen sammanställer läraren vilket
kunskapskrav som uppnåtts under hela terminen och med vilket kvalitet.
Efter första läsåret kan jag se att metoden har fungerat bra. Längre perioder med samma
innehåll tillåter en mer grundligt genomgång av stoffet, det finns mindre behov av repetition
som det annars skulle kunna behövas om ämnespassen skulle vara en gång i veckan som det
oftast ser ut på mellan och högstadiet. Ämnesintegreringen har också fungerat bra där man
kan bedöma elevernas kunskaper i t ex svenska genom stoffet i NO eller So-ämnen, och
samtidigt se till att elevernas når kraven i dessa ämnen.
Åldersintegrerad klass har sina svårigheter dock. Det kräver en noggrann planering för att
tillse att alla får utmaningar på sin nivå, åldersmässigt och utvecklingsmässigt.
Engelska är svårast av alla ämnen att kunna få ihop i en åldersheterogen grupp. Vi har försökt
lösa detta genom att skapa mindre homogena grupper men med bara en pedagog. Detta har
lett till en hel del spring fram och tillbaka mellan olika rum och delar av lektioner där det inte
finns en pedagog för att leda övningarna och hjälper eleverna med övningsuppgifter i den
utsträckning man skulle önska sig. Eleverna har haft andra hjälpmedel för att kunna lösa detta,
t ex uppläsning genom iPad eller uppslagsverk men det har inte fungerat optimalt med
engelskan detta läsår.
23
Till nästa läsår har jag och min kollega planerat att arbeta mer tematiskt med ämnet engelska
och lägga lektioner på en anpassad nivå som mer kan tillgodose elevernas behov. Vi kommer
att fortsätta med en särskilt lektion i veckan i ämnet med fokus på glosor och
övningsuppgifter och fortsätta att använda upplästa läromedel som jag har gjort hittills.
Ett annat ämne som har lett till komplikationer har varit matematik. Vi använder oss av en
läromedelserie för alla årskurser på hela skolan. Inom detta har mycket av stoffet kunnat
arbetas med parallellt över flera årskurser, t ex bråktal, huvudräkning, logaritmer och statistik.
Tyvärr har jag dock inte alltid haft övningsuppgifter i alla årskurser, särskilt de pass då jag har
haft årskurs två i klassen. Vi kommer att arbeta i större grupper under vissa matematikpass
och min erfarenhet är att årskurs tre och fyra har väldigt mycket gemensamt i de
ämnesområden man behandlar under ett läsår. Utmaningen 2013/2014 blir att ge åk 4 och
särskilt åk 5 anpassade utmaningar på deras nivå. Det får huvudsakligen ske de dagar som åk
3 slutar tidigt.
Användning av iPads i klassrummet i helklass har stött måluppfyllelse genom att vi snabbt
och smidigt kunnat sätta igång och skriva vid elevernas bänkar utan att behöva förflytta sig till
ett särskilt sal. Alla elever har kunnat lära sig att skriva på dator väldigt fort. Man ser klara
fördelar i hur mycket eleverna orkar skriva under en lektion. Dessutom har de kunnat redigera
sina texter på ett enkelt sätt. Programmet vi har använt sparar elevernas dokument direkt på en
server där jag kan läsa dem, utan att behöva logga in mig på deras iPads. Jag kan även skriva
respons till eleverna.
iPads har också använts vid övning av basfärdigheter, t ex stavning och huvudräkning. Vi har
även använt iPads för att skapa digitala modeller över forntidens byar, matematiska begrepp
såsom bråk och diagram. iPads har också varit betydelsefull för informationssökning. Vi har
också kunnat använda oss av bildprogram för att kunna göra olika collage för olika
användningsområden.
Ett annat område vi har lyckats med under året har varit utomhuspedagogik.
Utomhuspedagogiken är en av skolans profiler. Där har vi också haft ämnesintegrering i en
stor utsträckning. Under första veckan i skolan genomförde vi en paddlingsutflykt över
Näshultasjön. Det var en riktig bra start för eleverna och visade de att de kunde klara av mer
än vad de trodde. Det gav en fin sammanhållning att starta skolåret så också. Vi har haft en
stor utflykt som mål under hela vårterminen och mycket av det vi har gjort har förberett oss
för att klara av den stora utflykten. Vi har sytt egna hängmattor i ett syslöjdsprojekt. Dessa
har vi burit med oss i ryggsäckar under en femton kilometers vandring på Sörmlandsleden och
haft två övernattningar på olika ställen på leden. I planeringsarbetet har vi lärt oss en hel del
om hur man organiserar ett stort projekt vilket passar skolans profil; Entreprenörskap och
också arbetat kring vilka saker vi behöver ta hänsyn till för att lyckas med vår utflykt. Vi har
förberett mycket av maten vi skulle äta, och räknat ut hur mycket och till vilket kostnad.
Under utflykten har eleverna utfört stora idrottsprestationer när de har haft mellan sex och åtta
kilos packning med sig under femton kilometers vandring i oftast kuperad terräng. Eleverna
har behövt samarbeta för att gruppen skulle kunna få ihop matlagningen, ordna med
sovplatserna och för att alla ska klara de fysiska delarna av utflykten. Samarbetet har hjälpt i
att förstärka gruppen som en helhet, ett ”vi”. Då vi löpande fått nya elever till skolan så är det
vissa barn i gruppen som ju inte har varit tillsammans med övriga klassen så länge.
Utflykterna har varit ett bra sätt att komma in i gruppen snabbt. En av skolans profiler är som
sagt utomhuspedagogik och utflykterna är en av de mest synliga delar av detta men det har
varit mycket annat som skett utomhus under terminen. Eleverna har vant sig vid att vara
24
utomhus flera lektioner i veckan och känner sig trygg med att vara i skogen. Det har varit en
av de grundförutsättningarna för att kunna lyckas med den stora utflykten. Dessutom skapar
vi i våra utflykter en tradition bland eleverna som kommer att leda till ännu fler utmaningar i
framtiden.
Vi har haft några elever med särskilda behov i åk 3-5 under läsåret som jag anser vi har
kunnat bemöta på ett bra sätt, med flexibla metoder och bra bemötande som har främjat deras
utveckling. Vi har lyckats med detta tack vare mindre grupper och genom pedagoger som har
kunnat ta tid till att skapa strategier tillsammans med eleverna och föräldrar för att kunna
möjliggöra en god lärandemiljö för dessa barn. Pedagogerna på skolan använder sig av
enskilda samtal som bygger på att skapa dessa strategier som leder till att eleverna kan delta i
undervisning även där det finns brister i koncentrationsförmåga eller svårigheter i förmågan
att lösa konflikter. Klassen är också informerade kring hur dessa elever med särskilda behov
kan behöva extra insatser för att klara vardagen, och de har visat mycket tålamod och
förståelse för sina klasskamrater. Det är ett fint klimat i Kugghjulet och detta gynnar såklart
alla.
Vi har under året också kunnat ge dessa elever möjligheten till extra lektionstimmar för att
stärka deras självkänsla och ge dem möjligheten att öva upp sina färdigheter i t ex matematik
och svenska ämnet, utanför ordinarie undervisningen. Till nästa läsår kommer vi att kunna
använda oss mer av skolans specialpedagogiska resurser i form av riktade insatser några
gånger i veckan under lektionstid, antingen i mindre grupper eller med enskild
undervisningen. Det blir en positiv utveckling.
I klassen arbetar vi också ständigt med att motverka kränkande beteende. Jag som klasslärare
har lyckats skapa relationer till eleverna på ett sätt som tillåter en god dialog. En dialog som
kan hjälpa elever att förändra deras bemötande mot andra, särskilt då konflikter uppstår.
Genom vårt arbete med utomhuspedagogik har vi också fått chanser att förstärka bandet
mellan eleverna och det leder till att de litar mer på varandra. Vi har nolltolerans mot
kränkande språkbruk och sänkningar bemöts direkt av tillsägelser och/eller enskilda samtal
enligt konsekvenstrappan i skolans verksamhetsplan.
Eric Hamelin, lärare åk 3-5.
25
Kvalitetsredovisning av Slöjd, 2013 Näshulta friskola
Utifrån syftet med slöjd har vi i slöjden arbetat med att formge och framställa föremål i olika
material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker samt arbetat med att
öva oss i att analysera och värdera arbetsprocessen och resultaten.
Eleverna har fått prova på skärande verktyg i trä, samt yttre och inre formning, de har provat
på och tillverkat föremål i luffarslöjd samt haft möjligheten att prova på virkning och
stickning. Samtliga elever har lärt sig symaskinshantering, arbetat i plåt samt formgett och
tillverkat figurer i filt där de fått öva sig på handsömnad.
Nästa år behöver vi fortsätta öva ovanstående syfte samt att tolka slöjdföremåls estetiska och
kulturella uttryck.
Utifrån det centrala innehållet i slöjd för åk 1-3 och 4-6 har vi arbetat i både textil, trä och
metall. Där alla elever under terminen fått prova på att arbeta i de olika materialen. Vi har
även pratat om möjligheten att kombinera de olika materialen.
Under två temadagar har eleverna fått tillverka alster som sedan ställts ut på Skolans
Höstmarknad ( i oktober) och på Näshultas kulturdagar 8 i juni) och då har vi haft lokala
konstnärer som stöd och input i skapandeprocessen.
Vi har pratat om säkerhet och hur man arbetar säkert med verktyg samt i slöjdsal. Vi har
arbetat med slöjdens olika delar som idéutveckling, övervägande, framställning samt muntlig
och skriftlig utvärdering. Eleverna har fått fylla i reflektionslapp och fått redovisa sina alster
muntligt efter varje avslutat arbete. De har även skrivit en kort arbetsbeskrivning över ett av
sina arbeten.
Vi kommer fortsätta öva ovanstående dels för att få en mer nyanserad reflektion och
dokumentera arbetsprocessen i ord och bild.
Nästa år ska vi arbeta med slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer. Då ska jag
använda berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna ideér och skapande. Vi ska
även jobba med hur färg och form påverkar ett slöjdföremåls uttryck.
Vi kommer arbeta med återvinningsslöjd, hur man kan kombinera olika material och
återanvända det - resurshållning i samhället.
Vi kommer också arbeta med några slöjdföremåls ursprung så som ull och bomull.
Ingrid Lindell, lärare i slöjd.
26
Kvalitetsredovisning av Restaurang Tuppen i Näshulta.
Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan säger att måltiden ska vara god, trivsam,
näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten. Och det har varit målet för
restaurangen hela året.
Ett bevis på att målet uppnåtts är platsen i White Guide Junior White Guide junior är en
kvalitetsutmärkelse för svenska skolrestauranger.
Jag tycker vi uppnått dessa mål, ovan, i de allra flesta fall men såklart finns
utvecklingsområden.
God måltid: har det varit de flesta gånger enligt eleverna själva. Detta kontrollerar vi genom
det fina ”kulsystem” vi har på skolan. Efter avslutad måltid får barnen betygsätta dagens
lunch med grön, gul eller röd kula. Grön kula är jättebra, gul ”sådär” och röd inte så gott.
Trivsam miljö: Där har vi lite kvar att jobba med. När det gäller själva matsalen så är den
enligt mig i behov av en upprustning. Förslagsvis nytt golv, måla om väggar och tak,
eventuellt sänka taket och sätta dit ljuddämpande skivor. Nya modernare taklampor som går
att dimma ner. Ljudanläggning för trivsam bakgrundsmusik. Tyger och stora väggmålningar.
Ett annat förslag är att byta ut den varma buffévagnen och ersätta den med ett snickrat rustikt
vitmålat bord och ha maten i fina porslinsformar på värmeplattor istället. Detta skulle skapa
en ännu större känsla av ”riktig” restaurang.
Ytterligare förbättringsområde: Att vi alla på skolan blir mer uppmärksamma på hur eleverna
beter sig i restaurangen och tillrättavisar felaktigt beteende. T.ex. skjut in stolen, torka upp om
du spiller, lämna din plats som den såg ut när du kom, prata gärna men skrik inte till varandra
m.m.
Näringsriktig måltid: Vi serverar varje lunch med ett stort salladsbord med minst 8 olika
komponenter, bröd och matfett mjölk och vatten. Vi kontrollerar oss själva genom Skolmat
Sveriges program som analyserar vår meny. Där blir det dock lite kluvet avseende om vi ska
rätta oss efter livsmedelsverket eller det som många föräldrar och även jag tror på dvs: hellre
helfeta produkter än tillsatser och konserveringsmedel. I skolmats Sveriges analys låg vi lite
högt i fett-procent. Att servera mer fiberrika tillbehör såsom fullkornsris och fiberrik pasta är
något vi ska jobba vidare på framledes.
Hållbar måltid: Med det menas att det ska vara hållbart ur ett miljö perspektiv, och det jobbar
vi bra med. Dels genom alla egenodlade råvaror som vi får från folk som bor i närheten av
27
skolan. Och dels att vi medvetet väljer MSC-märkt fisk och ekologiska produkter. Även att vi
bara har leverans en gång i veckan. Förbättringsåtgärd är att utöka andelen ekologiska
produkter inför nästa läsår. Planen är att kontakta grossist och väcka frågan om fler
miljövänliga leveranser. Att se över till nästa läsår är att ännu mer fokusera på att vi sätter
meny och använder råvaror efter säsong.
Att all mat vi serverar är säker är en självklarhet. Vi är noga med att inte blanda allergikernas
mat med annan mat. Och att inga farligheter såsom kemikalier och dylikt har möjlighet att
hamna i maten.Integrerad i verksamheten tycker jag att skolmåltiden är, dock finns
förbättrings möjligheter där.
Nämligen; att i ännu högre utstreckning se till att alla pedagoger verkligen ser måltiden som
den glada, trevliga stund det ska vara. Att vara ännu mer pedagogisk kring måltiden, att få ett
ännu bättre samarbete med köket och att dagligen ha info om exakt vad det är som serveras
och kunna beskriva det för eleverna på ett bra sätt innan, under och efter lunch. Möjligheter
finns ju för att även ha lektion under lunchen i stället för att alltid se lunchen som något som
alltid sker innan rast.
Man kan ha lektion, rast, lunch, lektion, rast. Detta kan leda till en lugnare miljö då eleverna
inte har bråttom ut på rast och stressar kring maten. Avsätta någon lektion då och då för att få
alla att jobba mot samma mål angående minskat svinn och trevligare uppförande i
restaurangen.
Vi ska nästa läsår ta upp matrådet igen, det blev aldrig riktigt bra i år. Och genom matrådet
ska vi få barnen att i större utsträckning kunna påverka måltiden och matsalen. Att personal
från köket är i matsalen under lunchen är bra och viktigt tycker jag. Att kunna svara på alla
frågor som rör maten och att uppmuntra ätandet och bidra till matro kring borden.
Övrigt.
Det finns även förbättringspotential kring själva maten. Att skriva en mer inbjudande meny
utanför matsalen, att ha lappar som förklara vad det egentligen är på salladsbordet och buffén.
Att erbjuda ”smakskedar” så att eleverna har möjlighet att prova litegrann innan man tar för
sig av ”okända” saker. Hårdsatsa på en pedagogisk soptunna för att minska svinnet. Där har
jag dock inga konkreta förslag. Men jag avser att skaffa mig det genom att ringa runt till olika
skolor som placerat sig högt i White Guides ranking för skolor med bra svinntänk kan vi få
idéer.
Johan Rappu, restaurangchef på Restaurang Tuppen i Näshulta friskola.
28
Rektors/ Förskolechefens utvärdering av första året på Näshulta
Friskola och Näshulta förskola.
Resan mot skolstart började 1/ 4 -2012 då jag blev anställd som rektor, förskolechef i
Näshulta. Under våren och sommaren 2012 gick mycket tid åt till att rekrytera rätt personal
samt tillsammans med huvudmannen arbeta fram det tillstånd från Skolinspektionen som vi
slutligen fick 17/7 2012.
I augusti 2012 kom personalen på plats 1/8, fritidsbarnen 5/8 och så startade skolan en dryg
vecka efter det. Mycket skulle komma i ordning. Rummen skulle fixas, personalen skulle
installera sig och en planering skulle läggas. Arbetet flöt på mycket bra och det var en
fantastisk känsla då skolan slog upp portarna för sitt första skolår.
Personalen har under detta första år gjort ett fantastiskt arbete och jag har känt så starkt att alla
verkligen har givit lite extra hela vägen, vilket absolut varit en förutsättning för att få allt till
stånd. Vårt huvudmål detta år var att barnen skulle trivas och känna sig trygga. Det målet är
uppnått. Det visade en trivselenkät som gjordes under våren och det vittnar nöjda föräldrar
om. Barnen trivs i skolan och förskolan hos oss och det är nummer ett.
Det är alltid nummer ett för oss att barn ska vilja gå till skolan och ha fina dagar här.
Hösten flöt på i stor harmoni och gott samarbete inom både skola och förskola vi gick nöjda
på jullov 2012.
Under vårterminen drabbades vår lilla verksamhet av sjukskrivning (Mona,en av två lärare,
var sjukskriven största delen av vårterminen pga komplikationer i hennes graviditet) och
arbetet blev annorlunda och mer oförutsägbart än vad hösten varit. Vi fick en duktig vikarie
för Mona, Pauline Wiback och med lite ny gruppindelning och i god dialog med Mona så
rullade arbetet på fint i både åk 0-2 och 3-5. Under våren rekryterades också två duktiga
vikarier för Mona. Ulla Jönsson och Carina Forsén (se gärna www.kbbm.se) Det känns
toppen att de med sin mångåriga erfarenhet och fina pedagogiska modell; Bläckfiskmodellen
kommer till vår skola nu i höst.
29
Nu, år 2, blir det en ny konstellation och barnantalet i verksamheten har gått från 54 barn till
82.Nya utmaningar och nya lösningar!
Förbättringsområden i verksamheten inför 2013/2014:
Då skolan i fjol var ny och inte ännu hittat sin form under det allra första året så krävs en ny
struktur från start nu i höst ( 2013/2014).
De olika enheterna/klasserna kommer att arbeta med de förbättringsområden som de nämnt i
respektive utvärdering ovan men vi har också en rad generella förbättringsåtgärder som jag
har huvudansvar för detta läsår.
Arbetsro och tydliga rutiner är A och O för alla så : Vi kommer direkt vid skolstart arbeta för
stor arbetsro och goda rutiner/ klokt samarbete.Relativt tidigt kommer vi att ha ett
föräldramöte där allt nytt presenteras och där föräldrarna får komma med ideer och
synpunkter.
Angående klassindelningen: Barnen kommer alltjämt att vara indelade i åldrarna 0-2 ( Lövet)
och 3-5( Kugghjulet).
I åk 0-2 arbetar tre pedagoger med de barnen. Jennie Ekroth från Eken (3 dagar/ vecka),
Carina Forsén och Ulla Jönsson.
I åk 3-5 arbetar huvudsakligen Eric Hamelin.
Vi kommer givetvis dela grupperna flexibelt och samarbeta mycket över klassgränserna även
detta år. Under våren kommer personal hjälpas åt under den period då barnen i åk 3 har sina
Nationella Prov.
Specialundervisning: Under detta läsår kommer Sara Carlén att arbeta ca 50% med
specialundervisning med alla skolans barn. Detta möjliggörs genom att vi utökar personalen
på fritids med 50% från augusti. Tydliga rutiner skall direkt i höst tillämpas och
specialpedagogiken ska ingå i elevhälsoteamets arbete. Vi överväger också att anställa en
person som kommer att arbeta med musik samt med Funktionsinriktad musikterapi ( se
www.fmtbehandlingscenter.se). Denna kvinna kommer också att agera bollplank och
handleda skolans specialpedagog samt göra barngrupps och klassrumsobservationer utifrån
personalens önskemål.
Elevhälsoteamet: Vi kommer i starten av detta läsår arbeta för att hitta en god struktur för
elevhälsoteamet bestående av rektor, skolsköterska, kurator och emellanåt även
specialpedagog. Då skolan är liten och inte har elevhälsans personal på plats alla dagar i
veckan (eller ens varje vecka)är detta lite av en utmaning men vi ska se över en form för god
dialog och tydlig ansvarsfördelning direkt vid skolstart. Sannolikt kommer en del av dialogen
ske via datorn och så får man ha avstämningsträffar löpande. Vi utökar tiden för Kurator
under detta läsår.
Förebyggande arbete mot kränkande behandling och för likabehandling: Vi har nu upprättat
en ändamålsenlig plan mot Kränkande behandling. Under detta läsår kommer vi alla arbeta
för att detta arbete implementeras i skolans vardag, i alla åldrar.
30
Under våren prövades Kompissamtal och det är en form som vi avser fortsätta med.
Vi kommer också att förbättra strukturen för klassråd och elevråd så att barnen får en ökande
känsla av att de är med och bestämmer på skolan. Barnens fyrarummare är en metod som vi
valt att göra till vår och i detta arbete måste vi hitta ett tydligare och gemensamt: Hur?
Huvudmannen och samverkan: Förra året skedde den huvudsakliga dialogen mellan
huvudman och rektor/ förskolechef på styrelsemöten, via mejl och telefon. Det fungerade bra
men alla skulle vinna på att även här hitta en annan struktur för dialogen.
I år önskar vi i personalen att huvudmannen ska vara representerad på ett personalmöte varje
månad. Avstämningar mot huvudmannen, avrapportering av verksamhetens arbete av lite mer
ingående karaktär, ska vi ha fyra gånger per år under detta läsår. Det blir sannolikt vid
höstlovet, jullovet påsklovet och sommarlovet. Även personalen är informerad om att de
arbetar i ”kvartalsbitar” under läsåret avseende sin planering och löpande
måluppfyllelserapportering till rektor , huvudman, föräldrar och elever.
Lina Walin, rektor,ansvarig för fritidsverksamheten och förskolechef i Näshulta.
31
Kvalitetsredovisning Huvudman
Detta dokument anger huvudmannens syn på verksamheten. Huvudmannen har ständigt varit
delaktig i beslut som krävs fortlöpande i verksamheten, detta främst genom informella
kontakter. Dock har huvudmannen även mer formellt fört kontinuerliga samtal och haft
mailkontakt med verksamhetschefen på Näshulta Friskola. Inför varje styrelsemöte som
huvudmannen har (4 st per termin) verksamhetschefen utfärdat en rapport över pågående
verksamhet. Rapporten har innefattat såväl pågående teman, klagomål och synpunkter från
personal, föräldrar och elever, rapport över planerade verksamheter etc.. Incidentrapporter
från verksamheten lämnas samma dag som incidenten skett.
Besluts och kontaktvägar:
Var är vi idag:
Då Näshulta Friskola startades upp av en ideell förening bestående av många föräldrar är
beslutsvägar korta och många gånger informella. Ofta förekommer kontakter mellan personal
och styrelsemedlemmar i samband med hämtning och lämning av barn, då mindre beslut och
frågor kan avgöras omgående.
På samma sätt kan ibland föräldrar som inte är aktiva i styrelsen ge sina funderingar till
styrelsemedlemmar alternativt personal. Detta ger ett väldigt platt och öppen kontakt mellan
styrelse, personal och föräldrar. Det negativa med detta är att man inte lika gärna använder sig
av den formella vägen vid klagomål och önskemål som finns på skolan. Vilket tyvärr gör att
man inte dokumenterar allting på rätt sätt.
Positivt med detta är att det ger en kort beslutsväg och snabba beslut.
Målsättning:
Bibehålla en platt organisation som ger förutsättningar till en god och naturlig dialog mellan
styrelse och personal samt mellan styrelse/personal och föräldrar/elever utan att tappa
dokumenteringen.
Hur:
Genom att uppmuntra informella kontakter men tydliggöra för styrelsemedlemmar och
personal att dokumentera samtliga kontakter och synpunkter. Större frågor skall
vidarebefordras genom formella kontakter antingen till styrelse eller verksamhetschef.
För att öka medvetenheten hos föräldrar skall tydlig information spridas om att möjligheten
till synpunkter finns på hemsidan eller genom personliga kontakter.
För att få en bättre kontakt mellan styrelse och personal skall, en styrelsemedlem vara med 1
gång i månaden på personalens planerings och avstämningsmöten. På detta sätt möjliggör vi
en god dialog utan att frågorna behöver gå via verksamhetschef.
32
Pedagogisk planering
Var är vi idag:
Huvudmannen har tagit del av den strukturella planeringen över terminen och läsåret, men det
huvudsakliga ansvaret har legat hos verksamhetschefen för att den kortsiktiga planeringen
uppfyller skollagens målsättningar. Rapporter kring verksamheten har lämnats till styrelsen en
gång i kvartalet.
Målsättning:
Styrelsen skall vara mer delaktig i beslutet kring planering och dess olika teman. Dels för att
säkerställa att dessa ligger i linje med skolans profil men även för att kunna underlätta
planeringen med att utnyttja styrelsens ev. kontakter inom de olika temaområdena.
Hur:
Inför varje läsår utförs en strukturell planering med olika tema områden för varje temaperiod
som en del av arbetsplanen, denna skall redovisas och godkännas av styrelsen, innan skolstart.
Inför varje temaperiod skall verksamheten redovisa en tydlig planering över det tema som
skall behandlas, i rapporten skall redovisas vilka mål som skall uppfyllas, vilka moment som
ingår och man har för avsikt att uppnå målen.
Efter varje avslutad temaperiod skall en redovisning över perioden lämnas in. I den skall det
finnas en redovisning över måluppfyllelse samt en utvärdering över lyckade och mindre
lyckade delmomenten. Man skall även jobba med reflektionen ”vad kan vi göra bättre”.
Personal
Var är vi idag:
Huvudmannen är väldigt nöjd med de rekryteringar som gjordes inför skolstarten, dock kan
man i efterhand konstatera att verksamheten skulle må bra av en större spridning av
pedagogisk erfarenhet men även behörighetsområden. Idag har vi en mindre erfaren personal
med sina kompetensområden som stämmer väl in på skolans profil.
Målsättning:
En god struktur både mellan behörigheter, kompetensområden samt erfarenhet eftersträvas.
All personal skall sträva åt samma håll och utbyta erfarenheter utifrån dess olika
kompetensområden. Att använda alla sinnen och tekniker eftersträvas inom pedagogiken.
Hur:
33
Anställa personal som uppfyller målbilden samt tydliggöra för personalen om betydelsen av
utbyte av erfarenhet och pedagogiska hjälpmedel. ( Detta har stor del redan uppfyllts inför
läsår 13/14 med de nyrekryteringar som gjorts.)
Profilområde trygghet
Var är vi idag:
Skolan hade till uppdrag att fokusera på trygghetskänslan då många av barnen har lämnat en
mångårig verksamhet bakom för att gå på vår skola. Huvudmannen anser att verksamheten
lyckats väl med detta, dock skulle det vara lämpligt med ytterligare kuratorstimmar under
hösten för att säkerställa detta med tryggheten ytterligare.
Målsättning:
100 % trygga elever och personal
Hur:
Fortsatt dialog inom elevgruppen om bemötande mellan varandra och personal.
Utöka antalet kuratorstimmar för att kunna ge eleverna och personal en bättre möjlighet till
samtal.
Profilområde Hälsa
Var är vi dag:
Den största den av detta profilområde har handlat om maten samt mycket utevistelse. Maten
har blivit belönad genom White guide jr och barnen har haft många lektioner utomhus.
Huvudmannen anser att måluppfyllelsen kring maten har överstigit alla förväntningar och
inom övriga delar har måluppfyllelsen varit god.
Målsättning:
Ytterligare profilera oss med god mat samt en utökad utomhuspedagogik, inte enbart i naturen
utan även kring skolgård etc. Tydligare väva in maten i pedagogiken och jobba för egna
odlingar.
Hur:
Använda oss av det uteklassrum som skolgården kan vara i alla väder och årstider. Fokusera
ytterligare på matfrågan där vi inom kort skall vara inom toppen på White Guide jr. Hitta en
organisation och markområden för att kunna göra egna odlingar.
34
Profilområde Natur
Var är vi idag:
Genom ett flertal övernattningar och vandringar ute i naturen för de äldre barnen har man
absolut uppfyllt målbilden för profilområde Natur. Även de yngre eleverna har spenderat
mycket tid i naturen och lärt sig om den. Dock skulle detta kunna utökas. Viktigt att redovisa
till föräldrar och elever vad dessa utomhuslektioner ger och vad de syftar till.
Målsättning:
Eleverna skall förstå människans samspel med naturen och dess betydelse för vårt leverne.
Skolan skall arbeta för att få grön flagg.
Hur:
Återkommande samarbete med föreningar för att kunna säkerställa en utflyktsresa med
övernattning i naturen varje termin för de äldre barnen. För de yngre barnen skall en
naturkväll varje termin genomföras.
Profilområde entreprenörskap
Var är vi idag:
Genom ett varierat inlärande är avsikten att väcka elevens inneboende nyfikenhet till att skapa
själv. Idag använder vi flera olika tekniker och inlärningssätt. Ytterligare information från
verksamheten krävs innan måluppfyllelse kan anges.
Målsättning:
Skapa ytterligare möjligheter för eleverna att bejaka sin egna nyfikenhet och inlärningsmetod.
Hur:
Arbeta fram fler olika arbetssätt om hur kan jobba med entreprenörskapet, genom olika
studieresor till lokala entreprenörer, Tom Tit etc.. Arbeta med skolgården för att skapa
experimentrum.
Kunskap
Var är vi idag:
35
Alla våra elever fick godkänt på standardproven för treorna. Det pågår även en
diagnosticering på samtliga elever och därefter en bedömning på deras kunskapsnivåer.
Målsättning:
Samtliga elever skall vara godkända för sin årskurs, medelnivån i klassen skall ligga över
snittet i Sverige. Eleverna skall ha en djupare kunskap och förståelse kring våra profilområden
natur, hälsa och entreprenörskap
Hur:
Diagnosticera varje elev i ett tidigt skede för att kunna sätta in rätt hjälpinsatser vid behov.