Årsberättelse 2012-2013 2 Innehållsförteckning Inledning. .................................................................................................................................... 3 Kvalitetsredovisning av Förskolan Solen, 2012-2013. .............................................................. 4 Kvalitetsredovisning av Förskolan Eken VT 2013. ................................................................. 11 Kvalitetsredovisning av verksamheten vid Näshulta Fritidshem, Hjärtat 2012-2013............. 15 Kvalitetsredovisning av Lövet åk 0-2, 2012-2013 Näshulta Friskola ...................................... 19 Kvalitetsredovisning av Kugghjulet, åk 3-5 i Näshulta Friskola. ............................................ 22 Kvalitetsredovisning av Slöjd, 2013 Näshulta friskola ............................................................ 25 Kvalitetsredovisning av Restaurang Tuppen i Näshulta. ......................................................... 26 Rektors/ Förskolechefens kvalitetsredovisning av första året på Näshulta Friskola och Näshulta förskola. ..................................................................................................................... 28 Huvudmannens kvalitetsredovisning………………………………………………………………………………………….31 3 Inledning. Detta är Näshulta förskola, Näshulta friskola och Näshulta fritidshems kvalitetsredovisning, årsberättelse för läsåret 2012/2013. Hösten 2012 startade skolan, fritids och förskolan sin verksamhet i fristående form med Näshulta framtid ( en lokal ideell förening) som huvudman för verksamheten. Verksamhetens profil är hälsa, entreprenörskap, trygghet och utomhuspedagogik. Verksamhetens absoluta främsta mål är att alla som vistas i Näshultas skol, fritids och förskoleverksamhet ska känna trygghet med varandra. Detta avser barn, elever, föräldrar och personal samt externa besökare av olika slag. Vi tror att tryggheten är grunden för ett gott lärande och en god hälsa fysiskt och psykosocialt. Vi har under startåret arbetat hårt för att alla barn på skolan ska bli bekanta med och trygga med alla vuxna och att vi ska ha en bemötandepolicy och ett vänligt klimat som innefattar oss alla. Detta parallellt med att hitta formen för att få till ett tematiskt, åldersintegrerat arbetssätt där alla kursplanemål vävs in. Skolan har en flexibel personalgrupp och det är högt i tak i vår verksamhet. Alla är inställda på samverkan och alla barn är allas barn mellan 1-11 år även om personalen såklart har huvudansvar över sina mentorsbarn. När det första läsåret var slut nu i juni 2013 fick alla enheter, 2 förskoleavdelningar, fritidshemmet och 2 åldersblandade klasser,ämneslärare i slöjd + restaurangen en utvärderingsuppgift av året som gått. Rektor /förskolechef + huvudman har också skrivit en separat utvärdering av sitt arbete. Uppgiften var följande: ”Titta igenom läroplanens olika områden. Gör en analys över hur ni arbetat med dem. Fundera över era mål och hur ni lyckats nå de uppställda målen. Ange sedan förbättringsområdena och belys vad som kan göras för att komma vidare i utvecklingen.” De olika enhetena har tagit sig an denna uppgift på lite olika sätt ( se nedan). Denna årsberättelse ligger till grund för höstens gemensamma grovplanering och uppstarten av läsåret 2013/2014 Lina Walin, rektor, förskolechef och ansvarig över fritidsverksamheten. 4 Kvalitetsredovisning av Förskolan Solen, 2012-2013. Mål för 2013 – 2014 Hur arbetar vi med läroplanens områden? VÅRA MÅL Normer och värden. Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över, ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Kriterier Att barnen börjar upptäcka att det de gör påverkar andra människor Att barnen funderar över rätt och fel i egna och andras handlande Att barnen i handling visar att de förstår den andres situation och känsla Arbetssätt Vi tar upp frågeställningar av etisk karaktär i samlingar och andra vuxenledda aktiviteter (äldre barn). Vi lär barnen att visa respekt, genom att lyssna på kompisarna och att svara varandra. Det är viktigt att kunna acceptera andras tankar, känslor och vilja eftersom vi alla har olika behov. Vi visar barnen tydligt vad som kan och inte kan accepteras i samvaron med andra och samtalar om hur man ska vara mot varandra. Utvärdering Vi arbetar dagligen med normer och värderingar genom att medvetet hjälpa barnen att kommunicera och lösa konflikter med varandra. Vi pedagoger märker att barnen börjar stärkas i sig själva och klarar av att lösa många konflikter med varandra. Vi läser ”tio små kompisböcker” som handlar om hur man är mot varandra. Den är indelad i olika teman: dela med sig, säg stopp, visa dina känslor, samarbeta, lyssna och komma överens, lugna ner dig, vänta på din tur, sprid glädje, prata om det, säg förlåt. 5 Utveckling och lärande. Vi ska ge varje barn förutsättningar för att lära känna sig själv och sina egna förmågor. Kriterier Att barnen vill prova nya saker. Att barnen uttrycker sin vilja. Att barnen uttrycker alla sina känslor. Arbetssätt Vi har ett tillåtande förhållningssätt och försöker säga ja i stället för nej. Vi visar barnen respekt genom att alltid lyssna, uppmärksamma och möta dem på deras egen nivå. Vi tar tillvara deras frågor och idéer och utvecklar dem. Vi visar barnen att de är kompetenta och kan lära sig. Vi uppmuntrar dem alltid att prova själva med muntliga instruktioner från oss och en hjälpande hand. Vi visar att vi tror att de kan! Vi strävar efter att alltid vara nära barnen för att kunna stötta dem i leken och vid konflikter. Vi pedagoger är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, att reagera om någon har en otrevlig ton osv. Vi pratar om, benämner och bekräftar barnens och våra egna känslor och hur man kan se på någon annan hur den känner sig. Genom pedagogisk dokumentation visar vi barnen vad de kan och har lärt sig. Utvärdering Vi har ett tillåtande förhållningsätt. När barnen har önskat aktiviteter såsom samling, skapande, rörelse bland annat fullföljer vi deras önskemål. Vi dokumenterar och medvetandegör olika processer hos barnen. Vi ska ge barnen förutsättningar för att utveckla sin sociala kompetens och lekförmåga. Kriterier Att barnen känner av varandras sinnesstämning. Att barnen tar hjälp av pedagogerna vid en konflikt. Att barnen löser mindre konflikter själva. Att barnen börjar välja andra kamrater. Att barnen bjuder in andra barn i leken. Att barnen håller fast vid leken en längre stund. Att barnen hjälper varandra och tar emot hjälp. Arbetssätt Vi pedagoger stödjer barnen i deras val – det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för alla barn och att ingen blir utanför! Barnen ska få tid, utrymme och ostördhet för sin lek. Genom att vara fantasifulla och tillåtande pedagoger inspirerar vi barnen att utveckla sin fantasi i leken. Vi pedagoger är nära barnen när de leker för att kunna stötta de barn som har svårt att hävda sig och för att hjälpa till att föra leken vidare. Vi påvisar för barnen att när man leker behöver man komma överens, lyssna på varandra och prata om hur och vad man ska leka. Vi arbetar regelbundet med olika grupper, både smågrupper och helgrupp. Syftet är att barnen ska knyta nya kontakter, få stöd i sin lekutveckling och lära sig att samarbeta. Vi 6 pedagoger är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, att reagera om någon har en otrevlig ton osv. Uppstår det konflikter, stöttar vi barnen i att reda ut vad som hände och komma överens igen så att de kan gå vidare med leken. Barn som är i konflikt med varandra måste få uttala sin känsla för vad som hänt och bli lyssnad på. Det leder till att barnen förstår varandra och sig själva bättre. Utvärdering Under våren har vi startat en 1-3 års avdelning med många inskolningar av nya barn. Detta har inneburit att vi har jobbat mycket med barngruppen. För att alla ska bli trygga med varandra. Vi har därför jobbat aktivt med dessa mål. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk. Kriterier Att barnen vill samtala och berätta. Att barnen uttrycker sina tankar och vilja efter sin förmåga. Att barnen frågar vad olika ord betyder. Att barnen utökar sitt ordförråd. Att barnen är intresserade av bokstäver. Att barnen vill att vi ska läsa för dem. Arbetssätt Vi uppmuntrar barnen till kommunikation, att svara själv och tänka efter. Vi pedagoger lyssnar aktivt på barnen och låter dem berätta klart. Vi uppmuntrar barnen att svara varandra och oss vuxna, efter förmåga och känslostämning. Vi ser till att kontakten barn - vuxen utvecklas till samtal och inte stannar vid ja/nej-frågor. Det som barnet säger är viktigt – vi frågar barnen: hur tänker du? Jag vill veta vad du tror! Vi pedagoger försöker tolka det barnen säger utifrån deras verklighet och mognadsnivå. Vi samtalar mycket med barnen om det vi ser, gör och känner. Vi pedagoger är noga med att använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk. På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Vi läser böcker, berättar sagor, sjunger och använder rim och ramsor. Vi tränar munmotoriken genom blåslekar, lek med ord, ljud och "tungvrickningar". Vi använder skriftspråket på ett medvetet sätt genom att uppmärksamma barnen på det skrivna språket genom att läsa för dem på skyltar, mjölkpaket etc. samt att vi uppmuntrar barnen att skriva. När barn har ett annat modersmål vill vi ta tillvara det genom att till exempel lära oss några ord på det språket. Om ett barn behöver extra stöd i svenska språket förstärker vi det vi säger genom ett tydligt kroppsspråk och ansiktsuttryck. Utvärdering I vår verksamhet ligger detta mål i fokus hela dagarna, vi uppmuntrar och uppmärksammar språket vid lek, påklädning, samlingar, matsituationer och konflikter. 7 Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande. Kriterier Att barnen är intresserade av siffror. Att barnen räknar spontant. Att barnen sorterar material. Att barnen använder matematiska uttryck. Att barnen gör matematiska jämförelser. Arbetssätt Vi tar tillvara alla tillfällen att kommunicera om matematik med barnen. Det finns siffror uppsatta synligt på väggarna. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera och jämföra storlek, mängd, form och färg. Vi ramsräknar, räknar baklänges, använder ordningstal och lär barnen benämningar på siffror och former. Vi arbetar med tidsbegrepp på olika sätt t.ex. med hjälp av timglas, tidpunkter på dagen med hjälp av rutinsituationer. Vi arbetar med rumsorientering och ord för det såsom framför, bakom, under, över. Vi bygger med olika material, små och stora klossar, klossar, lego, kuddar och tyger. Vi leker, häller och mäter med vatten. Vi mäter varandra, saker som finns på avdelningen och barnen använder ofta sin egen längd som jämförelse. Utvärdering I vår verksamet ligger detta mål i fokus hela dagarna, vi uppmuntrar matematiken vid bland annat lek, påklädning, samlingar och matsituationer. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja naturvetenskap och teknik i vardagen. Kriterier Att barnen ställer frågor om hur saker fungerar. Att barnen visar intresse för väder och natur. Att barnen konstruerar och demonterar olika saker. Att barnen visar intresse för djur. Arbetssätt Vi har mycket material synligt och tillgängligt. Vi uppmuntrar barnen att bygga och konstruera både inne och ute. Vi funderar tillsammans med barnen på hur olika saker fungerar. Vi gör enkla experiment och diskuterar vad som händer. Exempelvis när vatten blir is och varför. Vi går till skogen en gång i veckan (utöver skogsleken i gårdsmiljön), där vi följer årstidsväxlingarna och kan prata om djur och natur. Barnen kan också upptäcka mycket på vår gård. Utvärdering Vi har under våren haft tema våren, för att utforska naturen och dess utveckling. Vi har varit utanför förskolegården ca 2 gånger/månad. Vi vill dock bli bättre på att komma utanför 8 gården. Vi har använt vår ipad till att titta och lyssna på olika djur i vår skog. Hur ser de ut? Hur låter de? Var lever de? Barns inflytande. Barnen ska ha inflytande i verksamheten. Kriterier Att barnen kommer med egna förslag till aktiviteter. Att barnen känner till var materialet finns och använder det. Att barnen gör medvetna val av aktivitet och kamrater. Att barnen ifrågasätter och argumenterar. Arbetssätt Barnen har alltid möjlighet att påverka vem de vill leka med, vad de vill leka och var. Vi försöker i möjligaste mån att säga ja till det barnen vill göra. När vi måste säga nej förklarar vi varför. Om det är möjligt planerar vi in det barnen vill till ett senare tillfälle. Det är viktigt att tydliggöra det för barnen så att de förstår att de kan påverka och även vad de kan påverka. Vi planerar efter barnens intressen och önskemål och visar det tydligt för dem. Vi förbereder barnen på förändringar. När barnen ifrågasätter det vi planerat, tar vi det på allvar och ber dem förklara hur de tänker. Vi tar till oss det barnen säger/uttrycker och visar att det är viktigt och ändrar i planeringen om det är möjligt. Vi uppmuntrar barn som inte tar egna initiativ att våga göra det. På avdelningen (som efter nyår blir 2 avdelningar) har vi återkommande samtal om barngruppen, både på för detta avsedda möten och i vardagen. Vi tar också hjälp av varandra för att få nya tankar och andra synvinklar. Vi lyssnar på vad barnen vill och ändrar direkt i planeringen om det går. Vi uppmuntrar och lär barnen att samarbeta, genom grupplekar, att ge barnen uppgifter att lösa och att göra saker tillsammans. Utvärdering Vi tar tillvara på barns intresse genom att lyssna på var de vill och försöker genomföra det. Vi har samlingar om saker barnen tar med sig till förskolan och vill visa upp. Dokumentation. Vi använder oss av pärmar där vi samlar dokument som visar barnens utveckling och lärande. Vi dokumenterar så mycket som möjligt det barnen gör, genom att skriva ner hur de tänker och tror. Vi använder oss också av foto och film. Vi kopplar dokumentationen på väggar och i pärmen till läroplanen. Syftet med dokumentationen är delvis att synliggöra tankar kring vårt arbetssätt för oss själva och föräldrar. Framförallt för att vi ska kunna gå tillbaka, reflektera och utvärdera hur vårt arbete fungerar; har vi närmat oss målen vi satt upp och har barnen/barngruppen utvecklats i den riktning som vi hoppats? Utvärdering Vi har uppnått alla mål inom dokumentation. 9 Förskola och hem. Vi ska ge föräldrarna möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten. Kriterier Att föräldrarna ger positiv och negativ kritik. Att föräldrarna ställer frågor. Att föräldrarna deltar i möten. Att föräldrar framför egna önskemål. Arbetssätt Vi har: informationsmöten med nya föräldrar för. inskolning, då föräldrarna deltar utvecklingssamtal på hösten, där vi också pratar med de nya föräldrarna om hur inskolningen fungerade ett uppföljningssamtal på våren. föräldraråd två gånger per år, med föräldrarepresentanter som väljs på vårens föräldramöte ( alla som vill får dock delta i dessa!) två föräldramöten/år vi bjuder in föräldrarna på bland annat Luciafirande och fixardagar. om föräldrar har synpunkter eller klagomål, vill vi att de vänder sig till oss i personalen och/ eller till förskolechef Lina Walin. Vår målsättning är att ha en bra daglig kontakt med våra föräldrar. Vi skriver också infobrev på avdelningarna, där vi berättar om veckan (veckorna) som varit, vad barnen är intresserade av just nu och planer för nästkommande veckor. Vi erbjuder alla föräldrar att vara med en förmiddag för att se vår verksamhet. Utvärdering Vi känner att vi har god kontakt med föräldrar genom att vi får positiv och negativ respons på det vi gör och har en bra öppen kontakt. Vi har slutat med infobrev och använder oss av vår blogg där vi lägger upp bilder och text om vad vi gör. Medarbetarna. Vi uppmärksammar, berömmer och stöttar varandra i verksamheten för att få ett positivt arbetsklimat och känna gemenskap. Vi har mandat att ge konstruktiv kritik och att hindra varandra om någon är på väg att bete sig kränkande. Vi ser till att allas intressen och kompetenser kommer hela enheten till godo och försöker ge varandra möjlighet att få arbeta med aktiviteter/områden man är intresserade av. Alla har också egna specifika uppgifter inom verksamheten utöver det pedagogiska arbetet, vilket vi tror ökar intresset och engagemanget hos alla. Utvärdering Vi har infört ICDP ( International Child Development Program ) i vårt arbete vilket ger oss en god gemenskap och ett bra förhållningsätt oss i mellan. Vi känner att vi har ett öppet klimat. 10 ICDP är en värdegrundsbaserad metod där man bland annat diskuterar bemötande och pedagogik. Personalen har gått utbildning i ICDP under hösten och våren. Utvärdering och uppföljning. Vi följer upp verksamheten genom reflektion och återkoppling på det vi gör och hur det har fungerat. Vi tar upp olika situationer med varandra och diskuterar hur den vuxne agerade – vad hände, hur reagerade barnet/barnen, gav det önskad respons? Kunde man göra annorlunda? Vi diskuterar också våra rutiner, om de fungerar eller om vi behöver tänka om utifrån barngruppens behov. Vi utvärderar vår verksamhetsplan och de mål som vi har valt för året – har vi kunnat följa den och varför/varför inte? Vi utgår från de kriterier vi har uppställda för varje mål. Vi ser över vår miljö – är den fungerande för de barn vi har just nu? Hur fungerar vårt praktiska samarbete – flyter det på eller blir det onödiga missförstånd? Vi tar upp hur vi är mot varandra och känslor kring det. Dessa uppföljningar sker på avdelningsmöten, planeringsdagar, arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal avdelningsvis, men kanske framförallt löpande under dagen, direkt när det händer! Det enskilda barnet följer vi upp delvis under avdelningsmöten och det dagliga samtalet mellan personal - föräldrar och personal - personal. Utvecklingssamtalen ger oss ytterligare en möjlighet att tillsammans med föräldrarna se deras barn. Barnen gör en omedveten utvärdering genom att visa att de vet att vi lyssnar, att de kan säga vad de tycker och vill och att de kommer till oss. Föräldrarna utvärderar genom möten, utvecklingssamtal och i det dagliga samtalet. Vi följer upp de olika utvärderingarna genom att göra förändringar som vi tror kommer att göra vårt arbete bättre. Det gäller både rent fysiska förändringar och förhållningssättet mot barnen, föräldrarna eller varandra. Vi prövar oss fram tills vi har hittat ett arbetssätt som är helt i enlighet med våra mål och åtaganden. Utvärdering Vi har haft planeringsdagar, arbetsträffar, avdelningsmöte och utvecklingssamtal. Vi har reflekterat och diskuterat. 11 Kvalitetsredovisning av Förskolan Eken VT 2013. Förskolans värdegrund och uppdrag Avdelningen Eken öppnade i januari 2013, med ny personal. Målet under första terminen har varit att lära känna varandra för att få en trygg grupp med välmående barn. En grupp där alla respekterar och litar på varandra. I denna uppstart har vi fokuserat på de grundläggande värden som förskolans läroplan förespråkar. Förskolans värdegrund och uppdrag är något som präglar vår verksamhet dagligen och det kommer framgå tydligare hur under kommande rubriker. Exempelvis ser vi till att erbjuda barnen flera olika aktiviteter under deras vistelse samt under dagen. Vi lyfter vikten av lika värde, demokrati, solidaritet, etik, respekt för varandra med mera. Vi ser även vikten av att samspel sker mellan barn-barn, vuxen-barn samt mellan vuxen och vuxen, då vi alla lär av varandra. Mål och riktlinjer Normer och värden I vardagen, leken och i samlingar arbetar vi aktivt tillsammans med barnen för att de ska utveckla förståelse för de normer och värden som präglar vår verksamhet och samhället. Detta gör vi genom att belysa olikheter och visa på att alla har samma värde oavsett olikheter. Vi diskuterar dagligen med barnen, framförallt om deras olika behov för att de ska få en förståelse för varandras situationer. Just nu när vädret är fint och vi är utomhus mycket, passar vi på att samtala om och undersöka olika djur och växter tillsammans med barnen. Detta för att de ska respektera sin närmiljö och livet i miljön. Vårt ansvar som förskollärare är att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Detta gör vi genom att barnen ofta får ta ställning till olika beslut som rör deras vardag. Exempelvis får barnen tillsammans leda samlingar och påverka verksamhetens aktiviteter. Under den termin som gått arbetar vi konstant med att hjälpa barnen hantera konflikter och missförstånd. Vi förklarar för dem hur man kan kompromissa samt att de för att nå gemensamma resultat måste respektera varandras olikheter. Vi som pedagoger kliver in i olika situationer och agerar som en hjälpande hand eftersom barnen själva behöver lära sig att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt genom sitt ordförråd. 12 På förskolan arbetar vi även med att ha en öppen dialog med vårdnadshavarna för att vi ska sträva mot samma mål när det gäller barnens fostran och de regler samt förhållningssätt vi har i vår verksamhet. Om någon problematik uppstår diskuterar vi detta omgående med vårdnadshavarna för att behålla en dialog och för att det inte ska uppstå svårare problematik längre fram i tiden. Exempelvis kan det handla om ett barn som vi anser är väldigt utåtagerat och mår dåligt. Då är det för oss viktigt att snarast tala med vårdnadshavarna för att vi tillsammans ska kunna hitta lösningar och anpassa verksamheten för att hjälpa barnet. Utveckling och lärande Under terminens gång har vi arbetat mycket med samlingar innehållande språk och matematik. Då har barnen fått möjlighet att utveckla ordförråd och begrepp genom sång, sagor och samtal. Intresse för skriftspråket väcker vi genom veckans bokstav och aktiviteter kring denna. I höst kommer vi att arbeta efter ett material som heter språklust. Detta material bygger på Bornholmsmodellen men väljer att integrera alla olika sinnen. Samlingarna innehållande matematik har vi fokuserat på former, antal, talbegrepp. Vi har använt oss av geometriska figurer, vi räknar allt tillsammans, exempelvis antal barn, antal prickar på tärningar vid sorteringslek. Vi talar mycket om ordningstal som 1:a, 2:a, 3:e osv. Sedan januari har vi som rutin att gå igenom veckodag och månad för att barnen ska utveckla sin tidsuppfattning. På förmiddagssamlingar pratar vi tillsammans med barnen mycket om hur dagen kommer att se ut, vilket klockslag saker och ting sker. Tekniken har under denna termin funnit sin plats genom pyssel och under tema ”snö” där vi exempelvis smälte snö på olika sätt. Detta är ett utvecklingsområde för oss. Under detta tema arbetat vi mycket med natur då vi bland annat diskuterade mycket om vad som sker när snö/is smälter/fryser, vad snö består av, var vatten kommer ifrån och vart det tar vägen. I påsk planterade vi gräs för att barnen skulle få en förståelse för bland annat fotosyntesen. På senare tid har barnen funnit ett intresse för sniglar, detta har vi tagit tillvara på genom att prata om vad de äter, var de trivs och att de faktiskt är liv och vilken betydelse det har. I förskolans profil ingår utomhuspedagogik och detta arbetar vi mycket med genom utomhusaktiviteter där vi tar tillvara på naturen. Senast fick barnen samla in material som finns i naturen, sedan diskuterade vi vad de hittat och efter detta fick barnen skapa kollage med materialet. Detta resulterade i en utställning som alla har tillgång till. Under terminen har vi använt oss av idrottshallen för att barnen ska få utveckla sin motorik, koordination och kroppsuppfattning. Detta genom bland annat hinderbanor, dans, mini-röris och fri lek. Inför hösten kommer vi att utveckla fler aktiviteter och utmaningar för barnen. Läroplanen och skolans profil strävar efter god hälsa och att barnen ska förstå vikten av detta. Detta uppfyller vi genom daglig dialog med barnen om skolmaten och vad den innehåller och varför den är bra samt varierad. Vi förklarar för barnen varför vi behöver vara ute oavsett väder. Vi är förebilder för barnen och därför är det viktigt att vi som pedagoger vistas ute i alla väder och klär oss därefter. Övriga strävansmål är något vi vill och behöver utveckla till hösten. Förskollärarnas ansvar inom området mål har vi under terminen lagt stor vikt vid. Eftersom det är vårt ansvar att ge barnen utvecklingsmöjligheter. Det är vi som ska se till att gruppen 13 och individen finner trygghet, individualitet, goda relationer och att deras vardag blir meningsfull. Detta arbetar vi med genom att se till vad både gruppen och individen har för behov. Har en individ behov av sömn tillgodoser vi detta genom att barnet får sova inne på den yngre avdelningen för att få lugn och ro. Gruppen i sig behöver aktiveras vilket medför att barnet som behöver sova störs inne på vår avdelning och för att tillgodose barnens behov mår det sovande barnet bättre av att vistas inne på den yngre avdelningen där majoriteten av barnen sover middag. Vi fångar även upp barnens intresse och skapar något av det för att barnen ska känna att verksamheten och meningsfull, att det är roligt att lära sig nya saker. När vi fångat upp deras intresse försöker vi bygga vidare på detta för att utmana barnen i deras lärande och stimulera deras nyfikenhet för fortsatt lärande. Temat ”snö” är ett exempel på detta då det var barnens initiativ. Barns inflytande Som vi tidigare nämnt arbetar vi demokratiskt genom att barnen får vara med och ta beslut vilket innebär att de får möjlighet att påverka sin situation. Vi diskuterar dagligen om handlingars konsekvenser. Exempelvis om ett barn slåss eller om de inte är försiktiga om varandra och förskolans leksaker diskuterar vi det antingen individuellt eller i grupp, beroende på situation för att de ska utveckla en förståelse för vilka konsekvenser deras handlande har. Vi anser att det är viktigt att vi som pedagoger tar tag i situationen när den uppstår eftersom vi anser att barn har lättare att förstå handling i koppling till en konkret situation. Det är lika viktigt att lyfta barns handlingar när de är positiva, detta för att stärka dem som individer. Detta ingår även i skolans profil som bland annat innefattar entreprenörskap där vi strävar efter att barnens ska utvecklas till trygga, starka och självständiga individer. Detta är ett område som alltid går att utveckla och arbeta vidare med, något vi strävar efter. Förskola och hem Vi har valt att ha en öppen dialog mellan förskola och hem för att få ett förtroendefullt samarbete oss emellan. Vi anser att detta medför att vårdnadshavare kan vara med och påverka verksamheten. Föräldrarna ska kunna uttrycka sina åsikter och känna sig lyssnade på och vi som pedagoger måste kunna bemöta föräldrars synpunkter på ett konstruktivt sätt. Ett exempel på detta var när vårdnadshavarna fick fylla i trivselblanketter inför utvecklingssamtal, detta gav dem möjlighet påpeka förbättringsområden. Vissa ansåg att vi skulle vara tydligare med vad vi gör under dagarna i form av förskolans blogg. Detta är något vi tagit till oss och arbetat med. Detta utbyte sker också dagligen vid hämtning och lämning av barn. Vi anser att detta skapar ett förtroende och gott sammarbete mellan förskola och hem. Samverkan mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Eftersom förskolan, förskoleklass, skola och fritids arbetar som en enhet har vi god kommunikation mellan varandra och det sker en daglig samverkan oss emellan. Exempel på detta är att fritids och förskola slås ihop på morgnarna och eftermiddagarna eller att förskoleklassen har gemensamma aktiviteter med förskolans femåringar. Vi anser att detta skapar en trygghet hos barnen då alla känner alla. Barnen kan känna tillit till alla vuxna oavsett vilken avdelning de arbetar på. Eftersom vi arbetar tätt med personal på skolsidan har vi också kontinuerlig dialog för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Som tidigare nämnts kommer vi att börja använda ett material som heter språklust till hösten. Fortsättningen till detta material kommer förskoleklassen att arbeta med. Vi har tillsammans valt att arbeta med 14 dessa material för att skapa en röd tråd i barnens lärande mellan förskolan och förskoleklassen. Något vi måste reflektera kring och utveckla är hur övergången mellan förskolan och förskoleklassen ska ske. Det gångna året har fem och sexåringarna varit en grupp stor del av veckan. Uppföljning, utvärdering och utveckling På Eken fortsätter vi den dokumentation som påbörjats inne på de yngre barnens avdelning, Solen. Denna dokumentation sker genom pärmar där vi sätter in kollage som vi skapat med hjälp av en app som heter Pic –collage. I detta kollage fogar vi även in en text som förklarar hur aktiviteten man kan se på bilderna förhåller sig till förskolans olika strävansmål. Dokumentationen som vi gör i denna app är både individuell- och gruppinriktad. I pärmarna sätts även sådant som barnen skapar in. En muntlig reflektion pedagoger emellan sker dagligen men dock har vi inte fått ner detta i skrift. Uppföljning, utvärdering och utveckling är något som måste förbättras. Fokus denna uppstartstermin har inte varit att skriva ner allt utan att få ett flyt på våra dagar och skapa en sammanhållning i gruppen där alla trivs och känner sig trygga. Vi anser också att det har varit viktigast att dokumentera barnens utveckling vilket har medfört att uppföljning, utvärdering och utveckling av aktiviteter inte har prioriterats lika högt. Till hösten kommer vi dock arbeta mycket mer med detta. Våra egna mål Som tidigare nämnt startade Eken i januari med nya pedagoger. Vårt huvudsakliga mål denna termin har vart att skapa en stark grupp där alla barn och vuxna känner sig trygga, trivs och respekterar varandra. Under terminens gång har vi provat oss fram för att de dagliga rutiner vi har ska passa både individ och grupp. Ett annat stort mål denna termin har varit att få igång dokumentationen av barnen individuellt och av gruppen och detta känner vi att vi har lyckats bra med. Ett mål var även att få igång dokumentation för oss själva, reflektion och utvärdering. Reflektion och utvärdering sker dagligen mellan oss pedagoger men tyvärr har detta inte skrivits ner. Dessa områden kommer vi att förbättra till hösten. Emma Andersson och Jennie Ekroth, Eken, Näshulta Förskola. 15 Kvalitetsredovisning av verksamheten vid Näshulta Fritidshem, Hjärtat 2012-2013. Bakgrund. Fritidshemmet Hjärtats verksamhet startade i början av augusti 2012. Det var 18 elever i åldrarna 5-10 år inskrivna, både i fritidsomsorg och öppen verksamhet. Lokalerna var anpassade för en varierande fritidsverksamhet för barnens olika behov och intresseområden: lekytor, skaparrum, vilorum etcetera Skolpersonal och fritidspersonal samarbetade under eftermiddagarna; och eleverna fick en helhetsupplevelse då skolan och fritidshemmet samverkade kring mål, teman och värdegrundsarbete. Under den första terminen låg fokus på att lära känna varandra, skapa grupper, gemensamma regler, skapa trygghet, tillit till varandra och en varierande verksamhet som byggde på barnens fria val och aktiviteter initierade och förberedda av personalen. Skapande verksamhet och fri lek var det som eleverna valde oftast. Varje dag hade vi även uteverksamhet och en dag i veckan fysisk aktivitet i Näshultagården, vår idrottshall. Under sensommaren/hösten gjorde vi även utflykter i närområdet: skogen, stranden, Ekbacken o.s.v. Under hösten fick vi vetskap om att fritidsverksamheten skulle flytta till vårterminen, eftersom vår förskola växt ur sina lokaler – och en ny tid för Fritids startade! Vårterminen 2013 startade vi i nya fräscha lokaler, med ny personalbesättning (fritidspedagog samt resurs) och en mer veckostrukturerad fritidsverksamhet. Varje vecka har eleverna erbjudits: Ipad-aktiviteter, utomhusaktiviteter, skapande verksamhet, fysisk aktivitet i Näshultagården, organiserade och fria spel och lekar utomhus och inomhus, inflytande i verksamhetens utformning och upplägg genom fritidsmöten och samtalsgrupper, delaktighet i skapande av trivselregler, mellis-värdskap, demokratiska omröstningar m.m. Under våren (mars-maj) har antalet inskrivna elever ökat och i dagsläget är vi vid full närvaro 29 elever i åldrarna 5-10 år. Prognosen för nästkommande år är att antalet elever ökar ytterligare, till 30+ elever. Detta gör att vi behöver se över fritidshemmets utformning, personalstyrka, lokaler och inre och yttre struktur. Vårt uppdrag är följande: Pedagogisk utgångspunkt och målsättning för verksamheten: Läroplanens kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar – präglar både skolans 16 och fritidshemmens verksamhet. Verksamheten syftar till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten är lustfylld, varierad och bygger på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära. För att möta upp denna målsättning kommer följande områden att behöva utvecklas: Ett starkare samarbete mellan skolans lärare och fritidhemmets pedagoger, så att eleverna återingen upplever sammanhang och att deras tillvaro har en ”röd tråd”. När skolklasserna arbetar med ett temaområde skapar fritidshemmet möjligheter för ytterligare kunskapssökande och inhämtande av fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenheter. Förhoppningsvis högre personaltäthet ( 3 pedagoger/30 barn? ) Ovanstående punkt skapar större förutsättningar för att kunna erbjuda eleverna mer Varierande aktiviteter, en stabilare och mer väl förberedd verksamhet, där eleverna Får fler stabila vuxenkontakter, och möjlighet att få vara i mindre grupper. Då det kommer att ske en omorganisation i tjänsterna vid Näshulta Friskola/Näshulta Fritidshem till nästa läsår kommer det skapas mer möjlighet att lägga mer tid på Planering, förberedelse, utförande och utvärdering för fritidsverksamheten. När verksamheten utformas utgår personalen från att alla barn är olika med olika erfarenheter, behov, intressen och ålder. Till läsåret 2013/2014 ser vi en fritidsverksamhet som arbetar utifrån klara mål, innehåll och arbetsformer. Större vikt kommer att läggas på gruppindelning, elevernas olika intressen och behov. Eleverna kommer att bli mer delaktiga i fritidshemmets utformning, i planeringen och utvärderingen. Varje elev kommer att för varje månad ha ett fritidsschema, så att de vet vilka aktiviteter som planeras – och valmöjligheter att delta i det som intresserar dem. En bättre kontakt med hemmet kommer att upprättas – information om fritidshemmet kommer att vara mer tillgängligt via månadsbrev, blogg och hemsida. För att verksamheten ska få denna medvetenhet utgår personalen från de nationella målen och kraven när man planerar verksamheten. Personalen diskuterar och utvärderar den egna verksamhetens pedagogiska syfte och mål. Fritidshemmets ledning är förtrogen med såväl uppdraget som den dagliga verksamheten och stödjer personalen i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Fritidshemmets verksamhet kommer att ha en tydligare förankring och mer dokumentation angående fritidshemmets nationella mål, och pedagogerna i fritidsverksamheten kommer att ha kontinuerlig tid för planering, måluppfyllelse och utvärdering tillsammans. Näshulta Friskolas styrelse och rektor har full insyn i och förståelse för verksamhetens uppdrag. Kontinuerlig vidare(ut)bildning inom fritidshemmets pedagogik och utvecklingsmöjligheter sker under läsåret. Meningsfull fritid och stöd i utvecklingen Skapande inslag av musik, dans, bild och drama samt rörelse och hälsa är grundläggande på Fritidshemmet i Näshulta Friskola. Så även ett medvetet arbete kring identitets- och genusfrågor, kamratskap och respekt. Även annat innehåll som har anknytning till skolämnen behandlas, men då i praktiska och vardagliga sammanhang. Det gäller exempelvis områden som teknik, naturvetenskap, miljö, språk och kommunikation. 17 Vi avser att under nästa läsår skapa en större kulturell arena för Fritidsverksamheten Hjärtat; där musik, dans, teater, rörelse, skapande får större plats i verksamheten. Ett bättre utnyttjande av lokalerna för bildundervisning, den tekniska utrustningen (Ipads, smartboards) för inspiration till sång, musik och dans, och samma utrustning för skapande av film! Kontinuerligt kommer fritidsråd och samtalsgrupper sammankallas där vi arbetar med att stärka eleverna i sin individuella utveckling, sina relationer, med sammanhållning, respekt för varandra och allas lika värde. Naturpedagogiken kommer även att få en större plats och en tydligare struktur i fritidsverksamheten. Min förhoppning är att vi kontinuerligt erbjuder fritidshemseleverna ett ”Äventyr” i utomhusmiljö – där de får använda sina förmågor och färdigheter för att tillsammans lösa olika mysterier i mindre grupper. Målsättningen med detta är att ge eleverna förståelse och insikt i att alla har en viktig funktion och roll i gruppen – att de behöver varandra för att klara uppdraget. Den demokratiska fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra är också viktig. Genom verksamheten bör barnen få möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till sin egen förmåga, så att de blir självständiga och på sikt kan skapa en positiv och utvecklande fritid på egen hand. Kring detta har Näshultas fritids lagt extra fokus under sitt första år. Detta för att få en god grundstämning i verksamheten och ett lugn på fritidshemmet inför fortsatt utvecklingsarbete. Se tidigare punkter om fritidsråd, möjligheter till mer varierande aktiviteter, delaktighet i planering och uppföljning m.m. En god omsorg Fritidshemmet ger barnen en god omsorg som präglas av respekt för det enskilda barnet och ger barnet en upplevelse av tillit, trygghet, tillhörighet och sammanhang. Tillsynen och säkerheten för barnen är god på Näshulta Friskolas fritidshem. Nolltolerans mot kränkningar gäller och personalen hjälper barnen i att hantera konflikter. Fritidshemmet på Näshulta friskola värnar barnens fysiska välbefinnande och åtgärdar obehag som trängsel, hög ljudvolym, stress så snart personalen uppmärksammar detta. Personalen har förmågan och utrymmet att uppmärksamma och stödja alla barn utifrån behov. Detta är särskilt angeläget för de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Fritidshemmet är en viktig arena för att dessa barn ska kunna få den särskilda omsorg de behöver. Grundläggande för en god omsorg är att personal och barn har nära och positiva relationer. På Näshulta friskola och Näshulta fritidshem betonas vikten av gott bemötande och positiva relationer i allt arbete som görs. Detta då vi anser att elevhälsan är grunden till all inlärning och att ett av skolans/fritids främsta uppdrag är att ge barnen trygghet, en känsla av välbefinnande och en god och stabil självkänsla samt att göra dem till ”goda medspelare” i alla grupper de ingår i. Som står att läsa i ovanstående stycke om en god omsorg har Fritidshemmet Hjärtat under det år som gått lagt mycket stor vikt på att skapa förutsättningar för trygghet, trivsel, tillhörighet och sammanhang. Goda relationer, konflikthantering, arbete mot kränkningar och för ett trevligt bemötande har det lagts extra stor vikt vid, men det behövs än mer insatser för att alla elever ska känna välbefinnande och utveckla en god och stabil självkänsla. Utveckling av detta arbete kommer att ske genom att förtydliga fritidshemmets förväntningar på eleverna, genom att ha kompissamtal, arbeta i mindre grupper, ge större utrymme för elevernas egna val av aktivitet, bättre utformning av lokalerna (skapa fler rum i rummet), vidareutbildning av personalen i ICDP, konflikthantering, arbete med barn i behov av särskilt stöd m.m. 18 Till skolstarten 2012 hade jag en vision om hur fritidshemmet skulle utformas, och den lever kvar till nästa läsår: Vad ska Fritidsverksamheten erbjuda? Natur, Hälsa, Entreprenörskap! Skapandet. Jag tycker att det vore härligt att kunna tillhandahålla mycket kreativt material, så elevernas lust att experimentera, skapa, utforska väcks till liv. Lugnet. En plats för vila och rekreation. Läsande, lyssnande, en mysig vrå där man måste vara lågmäld och visa respekt. Utmaningen. Spel, utmaningar, tävlingar, utomhus och inomhus. Farten. Rusiga spel och lekar utomhus och i hallen. Studion. Musik, dans, digitala medier, fotografering, dataspel (efter schema, eleverna har förslagsvis 1 speltimme/vecka, då jag tror att många fastnar i spelande om det inte är reglerat.) Möjligheter till eget skapande men också t.ex. karaoke, Singstar, dans-rörelsespel på x-box eller dyl. Fri lek. Självklart måste det finnas möjlighet att för varje elev styra sin egen fritidstid, men vi erbjuder och entusiasmerar och försöker få alla intresserade av våra olika aktiviteter. Varje vecka kommer vi att introducera en ny regellek/rollek, där turtagande, hänsyn, lekregler m.m. kommer att utvecklas. Varje månad kommer vi att arrangera ett större Äventyr, där samarbete, uppfinningsrikedom, mod och list kommer att behövas. Jag kommer att för varje fritidshemselev sammanställa en ”färdighetsbok”, där vi tar fram de mål eleven har, hur vi ska ta oss dit, genomförande och utvärdering. Kontinuerligt kommer vi att ha Fritidsråd, där vi tillsammans tar fram problem och lösningar, förslag på aktiviteter, önskemål och förväntningar i barngruppen. Olika ansvarsgrupper. (t.ex. mellis, återvinning, trivsel, biblioteket, odlingar, akvarium m.m.) När vi i skolan arbetar med olika teman kommer fritidsverksamheten att vara ett komplement till skolundervisningen och arbeta med andra perspektiv och skapa en helhet tillsammans med den. Om intresse finns vill jag skapa en ”affär” tillsammans med barnen på fritids och i förskoleklassen, där vi får möjlighet att skapa mycket roligt material, hitta bra sätt att leka med matematiken; räkna, väga, mäta, måttenheter, volym. Planer finns också på att skapa en fritidstidning. Sara Carlén, Pedagog vid Fritidsverksamheten Hjärtat, Näshulta Friskola 19 Kvalitetsredovisning av Lövet åk 0-2, 2012-2013 Näshulta Friskola BILD Barnen har arbetat med picture collage, både i grupper men också enskilt. Ett modern och tekniskt sätt att arbeta med bilder. Men också en möjlighet till att arbeta med foto, film. Vi har arbetat med målningar och skapade på många olika sätt. I trådmålning b la har barnen fått en stor möjlighet att t ex analysera samt fantisera kring de olika motiv som bildats. Vi har arbetat med dekorationer i olika material samt med motorisk träning genom att klippa och klistra. Vi har talat kring olika känslor då vi tittat på olika bilder och hur de kan tolkas. Vi har även hämtat inspiration från naturen genom att titta på motiv ute för att sedan måla dessa i klassrummet. Eleverna har även fått vara med på slöjd och skapat och målat med både trä, garn och färg. Eleverna har fått goda möjligheter till att utvecklas inom detta område på många olika sätt. De mål som varit uppsatta för eleverna har de klarat. Förbättring inom detta och för att ytterligare kunna utvecklas inom området kan t ex vara att arbeta vidare med ännu flera olika material såsom lera. Men även att pröva på olika tekniker inom målning och konst. IDROTT OCH HÄLSA Då en av skolans profiler är Hälsa så har stor vikt lagts vid idrottens betydelse för väl måendet. Inom idrotten har eleverna också fått lära sig att ta hänsyn och tänka på säkerheten i idrottshallen. Att inte t ex använda olika verktyg innan lärare är på plats om något skulle hända. Även hur man använder olika redskap ur säkerhetssynpunkt. Vi har arbetat med olika bollspel. Lekar i många olika former, både i stora och mindre grupper. Där barnen fått stora möjligheter att utvecklas motoriskt och utveckla sin balans. Barnen har även själva fått vara delaktiga och önskat olika aktiviteter inom området. Vi har som sagt lagt stor vikt på området hälsa. Vad är hälsa? Både fysiskt och psykiskt. Hur påverkas kroppen då man idrottar? Kostens betydelse vad det gäller vår hälsa. Vikten av att ha en god hygien. Vi har arbetat mycket med massage och avslappning. Detta har givit eleverna en möjlighet till att få kunskap om sitt eget mående. Eleverna har lärt sig grunderna i vals, bugg och fått provat på olika rytmiska takter. Eleverna har en god förstålse inom dessa områden. Förbättring och utveckling inom Idrotten är att få till en strukturerad och bra simundervisning. 20 MUSIK Vi har studerat musiken rent historiskt. Talat om och lyssnat på välkända verk. Även diskuterat både i helklass och mindre grupper om hur vi påverkas rent känslomässigt av olika former av musik. Blir man glad? Blir man ledsen? Barnen har skapat egna slagverk, som vi senare har spelat på både med och utan annan musik till. Barnen har fått sjunga enkla texter och även fått lyssna på och prova på hur man kan sjunga i olika stämmor. Barnen har fått vara delaktiga i att få välja olika sånger som de sen lärt sig sjunga. De har haft en egen melodifestival. Vi har lyssnat till olika instrument, talat historiskt och geografiskt om var de kommer i från. Vi har även ritat olika instrument. Olika sånglekar har också varit en del inom detta området. Barnen har god kunskap inom detta. Förbättring inom musiken kan vara att arbeta vidare ännu mer geografiskt utan för Sverige, kring musikens områden. Att lära sig ännu mer kring olika instrument och om hur de är uppbyggda. SVENSKA Läs och skriv, här har vi arbetat med att gemensamt och enskilt titta på och läsa olika texter. Vi har även arbetat med att skriva gemensamma sagor i klassen. Vi har arbetat med svenska böcker både vad det gäller bokstäverna och stavning. Läsning har skett både enskilt och i mindre grupper. Då klassen är åldersblandad så har det för vissa elever gällt att kunna ljuda och sätta ihop till ett ord medan andra läser tjocka kapitelböcker. I svenskan har det krävts individuellt upplagd undervisning under delar av veckan. För de läsande eleverna gäller det att få en läsförståelse och en trygghet i sitt läsande och framförallt en lust att läsa. Vi har inom svenskan arbetat med att skriva och svara på enkla frågor inom andra ämnen i skolan. I olika grupparbeten har eleverna fått träna på att leta information, fakta i olika böcker. Fakta som de sen fått skriva ned med egna ord. Vi har tränat på stor bokstav i meningar, punkt, kommatecken osv. Vi har haft gemensamma genomgångar i klassen och samtalat kring det som gås igenom. Vi har gått igenom alfabetet. Barnen har redovisat inför varandra och utryckt sig i tal och bilder i de grupparbeten som de själva skapat. De har även fått träna på att följa med i text och bilder, vid högläsning. Förbättringsområde inom svenskan är att arbeta vidare med läsförståelse, läsning och de små bokstäverna i alfabetet. Planen är att fortsätta i de mindre grupperna även till höstterminen. Vissa elever klarar redan detta medan andra är på god väg. MATEMATIK I matematiken har eleverna arbetat en del i matematikböckerna. Vi har haft gemensamma genomgångar i klassen. Detta när det gäller olika mått, likhetstecken, multiplikation, symmetri, volym osv. Vi har arbetat med utepedagogik genom att mäta. Uppgiften har varit att hitta något som är dubbelt så långt som armen för att eleverna skall få en verklig känsla kring matematiken i verkligheten. Vi har samtalat om hur man kan ha nytta av de olika metoderna i matematik i vardagen. Eleverna har ritat och tittat på olika trianglar, volym mm. Eleverna har mycket god förståelse för hur man kan använda matematik. Förbättringsområdet inom matten är att öka nyfikenheten ytterligare med nya roliga praktiska övningar, ofta utomhus, inom de olika matematiska områdena. NO OCH SO Vi har arbetat med olika teman såsom solsystemet, kroppen, dinosaurer och tema historia. Här har eleverna fått en stor möjlighet att arbeta med alla bitarna inom skolans olika områden. Praktiska övningar och ett eget skapande både i grupper och enskilt har fått ta plats i 21 undervisningen. Eleverna har själva varit delaktiga i uppbyggnaden kring hur saker och ting skall få växa fram. De har följt processen från att börja med ett arbete till att också slutföra det och nå ett uppsatt mål. Vi har arbetat med hur man använder en tankekarta. Hur hittar man fakta och hur följer man instruktioner. Från att odla egna plantor till att baka, rita och måla. Vi har gjort eget smör, smakat och provat på hur saker och ting kan fungera. Det är av stor vikt att eleven skall lära sig att våga lita till sig själv och sina egna kunskaper. Men också att utvecklas ansvarsmässigt. Eleverna har fått en god kunskap i att våga sätta upp ett mål både tankemässigt och att praktiskt och slutföra det. Eleverna har även fått en god kunskap inom de olika områdena de arbetat med. Förbättrings område är att få in nya roliga teman och göra eleverna ännu mer delaktiga i arbetet. NORMER OCH VÄRDERINGAR Vi har arbetat väldigt mycket med normer och värderingar. Detta för att eleverna skall få en stor förståelse för varandra på alla sätt. Vi har arbetat med kompissamtal. Samtalat om hur man löser en konflikt på bästa sätt. Att lyssna på varandra, så att alla får en möjlighet att säga sitt. Men också att våga berätta när något inte känns bra och kunna få stöd från sina klasskamrater och lärare. Här har vi infört våra egna känslogubbar. Dessa ritar man på morgonen och är helt valfritt inget tvång. Man kan dela med sig till kamraterna om man vill, för att få stöd, eller få en stund själv med läraren. Om man så önskar. Vi har arbetat med praktiska övningar, var går min gräns. Där eleverna får en möjlighet att upptäcka vad man själv tycker är okej och inte. Detta för att förebygga mobbing. Vi arbetar mycket med att stärka självkänslan, att man faktiskt duger som man är och att alla är olika. Att se fördelarna med att faktiskt vara olika. Vi arbetar och talar om förtroende. Vad är ett förtroende? Vi tittar på bilder och barnen får beskriva hur de tror att de på bilderna känner sig, så att de kan sätta ord på känslor. Vi talar om skolans regler och samtalar om och kring lekar och hur man kan ta med kamrater in i leken. Så att ingen känner sig utanför. Förbättringsområde inom Normer och värderingar är att arbeta ännu mer utifrån modellen Barnens fyrarummare men också att sprida kunskapen kring ICDP( International child development program) i hela personalgruppen än mer. Pauline Wiback ( i samråd med Mona Karlsson, sjukskriven klassföreståndare i åk 0-2). 22 Kvalitetsredovisning av Kugghjulet, åk 3-5 i Näshulta Friskola. Under det gångna läsåret har vi arbetat tematiskt med ämnesöverskridande undervisning i två åldersblandade klasser. Under höstterminen har vi haft 13 elever i åk 3 till åk 5. Men under största delen av vårterminen har vi haft 17 elever från åk 2 till åk 5 i samma grupp. Detta då klassläraren i åk 0-2 blev sjukskriven och vi valde att omgruppera eleverna lite under vårterminen. Tematiskt arbete i praktiken handlar om att vi arbetar i temaperioder om några veckor. Under dessa veckor har vi ett antal temalektioner per dag, mellan en till tre. Under temalektioner håller vi oss till innehåll under ett och samma tema och vi uppnår genom dessa pass kunskapskraven i flera ämnen samtidigt. Inför ett ämnesområde väljer läraren ut ett antal kunskapskrav utifrån kursplanen i de olika ämnen som han/hon anser kan uppnås genom ett visst tema. Under arbetets gång kontrollerar och bedömer läraren elevernas prestation och använder sig av en matris för att kunna bedöma med vilket kvalitet eleverna når kunskapskraven. Vid skrivning av elevernas omdömen sammanställer läraren vilket kunskapskrav som uppnåtts under hela terminen och med vilket kvalitet. Efter första läsåret kan jag se att metoden har fungerat bra. Längre perioder med samma innehåll tillåter en mer grundligt genomgång av stoffet, det finns mindre behov av repetition som det annars skulle kunna behövas om ämnespassen skulle vara en gång i veckan som det oftast ser ut på mellan och högstadiet. Ämnesintegreringen har också fungerat bra där man kan bedöma elevernas kunskaper i t ex svenska genom stoffet i NO eller So-ämnen, och samtidigt se till att elevernas når kraven i dessa ämnen. Åldersintegrerad klass har sina svårigheter dock. Det kräver en noggrann planering för att tillse att alla får utmaningar på sin nivå, åldersmässigt och utvecklingsmässigt. Engelska är svårast av alla ämnen att kunna få ihop i en åldersheterogen grupp. Vi har försökt lösa detta genom att skapa mindre homogena grupper men med bara en pedagog. Detta har lett till en hel del spring fram och tillbaka mellan olika rum och delar av lektioner där det inte finns en pedagog för att leda övningarna och hjälper eleverna med övningsuppgifter i den utsträckning man skulle önska sig. Eleverna har haft andra hjälpmedel för att kunna lösa detta, t ex uppläsning genom iPad eller uppslagsverk men det har inte fungerat optimalt med engelskan detta läsår. 23 Till nästa läsår har jag och min kollega planerat att arbeta mer tematiskt med ämnet engelska och lägga lektioner på en anpassad nivå som mer kan tillgodose elevernas behov. Vi kommer att fortsätta med en särskilt lektion i veckan i ämnet med fokus på glosor och övningsuppgifter och fortsätta att använda upplästa läromedel som jag har gjort hittills. Ett annat ämne som har lett till komplikationer har varit matematik. Vi använder oss av en läromedelserie för alla årskurser på hela skolan. Inom detta har mycket av stoffet kunnat arbetas med parallellt över flera årskurser, t ex bråktal, huvudräkning, logaritmer och statistik. Tyvärr har jag dock inte alltid haft övningsuppgifter i alla årskurser, särskilt de pass då jag har haft årskurs två i klassen. Vi kommer att arbeta i större grupper under vissa matematikpass och min erfarenhet är att årskurs tre och fyra har väldigt mycket gemensamt i de ämnesområden man behandlar under ett läsår. Utmaningen 2013/2014 blir att ge åk 4 och särskilt åk 5 anpassade utmaningar på deras nivå. Det får huvudsakligen ske de dagar som åk 3 slutar tidigt. Användning av iPads i klassrummet i helklass har stött måluppfyllelse genom att vi snabbt och smidigt kunnat sätta igång och skriva vid elevernas bänkar utan att behöva förflytta sig till ett särskilt sal. Alla elever har kunnat lära sig att skriva på dator väldigt fort. Man ser klara fördelar i hur mycket eleverna orkar skriva under en lektion. Dessutom har de kunnat redigera sina texter på ett enkelt sätt. Programmet vi har använt sparar elevernas dokument direkt på en server där jag kan läsa dem, utan att behöva logga in mig på deras iPads. Jag kan även skriva respons till eleverna. iPads har också använts vid övning av basfärdigheter, t ex stavning och huvudräkning. Vi har även använt iPads för att skapa digitala modeller över forntidens byar, matematiska begrepp såsom bråk och diagram. iPads har också varit betydelsefull för informationssökning. Vi har också kunnat använda oss av bildprogram för att kunna göra olika collage för olika användningsområden. Ett annat område vi har lyckats med under året har varit utomhuspedagogik. Utomhuspedagogiken är en av skolans profiler. Där har vi också haft ämnesintegrering i en stor utsträckning. Under första veckan i skolan genomförde vi en paddlingsutflykt över Näshultasjön. Det var en riktig bra start för eleverna och visade de att de kunde klara av mer än vad de trodde. Det gav en fin sammanhållning att starta skolåret så också. Vi har haft en stor utflykt som mål under hela vårterminen och mycket av det vi har gjort har förberett oss för att klara av den stora utflykten. Vi har sytt egna hängmattor i ett syslöjdsprojekt. Dessa har vi burit med oss i ryggsäckar under en femton kilometers vandring på Sörmlandsleden och haft två övernattningar på olika ställen på leden. I planeringsarbetet har vi lärt oss en hel del om hur man organiserar ett stort projekt vilket passar skolans profil; Entreprenörskap och också arbetat kring vilka saker vi behöver ta hänsyn till för att lyckas med vår utflykt. Vi har förberett mycket av maten vi skulle äta, och räknat ut hur mycket och till vilket kostnad. Under utflykten har eleverna utfört stora idrottsprestationer när de har haft mellan sex och åtta kilos packning med sig under femton kilometers vandring i oftast kuperad terräng. Eleverna har behövt samarbeta för att gruppen skulle kunna få ihop matlagningen, ordna med sovplatserna och för att alla ska klara de fysiska delarna av utflykten. Samarbetet har hjälpt i att förstärka gruppen som en helhet, ett ”vi”. Då vi löpande fått nya elever till skolan så är det vissa barn i gruppen som ju inte har varit tillsammans med övriga klassen så länge. Utflykterna har varit ett bra sätt att komma in i gruppen snabbt. En av skolans profiler är som sagt utomhuspedagogik och utflykterna är en av de mest synliga delar av detta men det har varit mycket annat som skett utomhus under terminen. Eleverna har vant sig vid att vara 24 utomhus flera lektioner i veckan och känner sig trygg med att vara i skogen. Det har varit en av de grundförutsättningarna för att kunna lyckas med den stora utflykten. Dessutom skapar vi i våra utflykter en tradition bland eleverna som kommer att leda till ännu fler utmaningar i framtiden. Vi har haft några elever med särskilda behov i åk 3-5 under läsåret som jag anser vi har kunnat bemöta på ett bra sätt, med flexibla metoder och bra bemötande som har främjat deras utveckling. Vi har lyckats med detta tack vare mindre grupper och genom pedagoger som har kunnat ta tid till att skapa strategier tillsammans med eleverna och föräldrar för att kunna möjliggöra en god lärandemiljö för dessa barn. Pedagogerna på skolan använder sig av enskilda samtal som bygger på att skapa dessa strategier som leder till att eleverna kan delta i undervisning även där det finns brister i koncentrationsförmåga eller svårigheter i förmågan att lösa konflikter. Klassen är också informerade kring hur dessa elever med särskilda behov kan behöva extra insatser för att klara vardagen, och de har visat mycket tålamod och förståelse för sina klasskamrater. Det är ett fint klimat i Kugghjulet och detta gynnar såklart alla. Vi har under året också kunnat ge dessa elever möjligheten till extra lektionstimmar för att stärka deras självkänsla och ge dem möjligheten att öva upp sina färdigheter i t ex matematik och svenska ämnet, utanför ordinarie undervisningen. Till nästa läsår kommer vi att kunna använda oss mer av skolans specialpedagogiska resurser i form av riktade insatser några gånger i veckan under lektionstid, antingen i mindre grupper eller med enskild undervisningen. Det blir en positiv utveckling. I klassen arbetar vi också ständigt med att motverka kränkande beteende. Jag som klasslärare har lyckats skapa relationer till eleverna på ett sätt som tillåter en god dialog. En dialog som kan hjälpa elever att förändra deras bemötande mot andra, särskilt då konflikter uppstår. Genom vårt arbete med utomhuspedagogik har vi också fått chanser att förstärka bandet mellan eleverna och det leder till att de litar mer på varandra. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk och sänkningar bemöts direkt av tillsägelser och/eller enskilda samtal enligt konsekvenstrappan i skolans verksamhetsplan. Eric Hamelin, lärare åk 3-5. 25 Kvalitetsredovisning av Slöjd, 2013 Näshulta friskola Utifrån syftet med slöjd har vi i slöjden arbetat med att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker samt arbetat med att öva oss i att analysera och värdera arbetsprocessen och resultaten. Eleverna har fått prova på skärande verktyg i trä, samt yttre och inre formning, de har provat på och tillverkat föremål i luffarslöjd samt haft möjligheten att prova på virkning och stickning. Samtliga elever har lärt sig symaskinshantering, arbetat i plåt samt formgett och tillverkat figurer i filt där de fått öva sig på handsömnad. Nästa år behöver vi fortsätta öva ovanstående syfte samt att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Utifrån det centrala innehållet i slöjd för åk 1-3 och 4-6 har vi arbetat i både textil, trä och metall. Där alla elever under terminen fått prova på att arbeta i de olika materialen. Vi har även pratat om möjligheten att kombinera de olika materialen. Under två temadagar har eleverna fått tillverka alster som sedan ställts ut på Skolans Höstmarknad ( i oktober) och på Näshultas kulturdagar 8 i juni) och då har vi haft lokala konstnärer som stöd och input i skapandeprocessen. Vi har pratat om säkerhet och hur man arbetar säkert med verktyg samt i slöjdsal. Vi har arbetat med slöjdens olika delar som idéutveckling, övervägande, framställning samt muntlig och skriftlig utvärdering. Eleverna har fått fylla i reflektionslapp och fått redovisa sina alster muntligt efter varje avslutat arbete. De har även skrivit en kort arbetsbeskrivning över ett av sina arbeten. Vi kommer fortsätta öva ovanstående dels för att få en mer nyanserad reflektion och dokumentera arbetsprocessen i ord och bild. Nästa år ska vi arbeta med slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer. Då ska jag använda berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna ideér och skapande. Vi ska även jobba med hur färg och form påverkar ett slöjdföremåls uttryck. Vi kommer arbeta med återvinningsslöjd, hur man kan kombinera olika material och återanvända det - resurshållning i samhället. Vi kommer också arbeta med några slöjdföremåls ursprung så som ull och bomull. Ingrid Lindell, lärare i slöjd. 26 Kvalitetsredovisning av Restaurang Tuppen i Näshulta. Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan säger att måltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten. Och det har varit målet för restaurangen hela året. Ett bevis på att målet uppnåtts är platsen i White Guide Junior White Guide junior är en kvalitetsutmärkelse för svenska skolrestauranger. Jag tycker vi uppnått dessa mål, ovan, i de allra flesta fall men såklart finns utvecklingsområden. God måltid: har det varit de flesta gånger enligt eleverna själva. Detta kontrollerar vi genom det fina ”kulsystem” vi har på skolan. Efter avslutad måltid får barnen betygsätta dagens lunch med grön, gul eller röd kula. Grön kula är jättebra, gul ”sådär” och röd inte så gott. Trivsam miljö: Där har vi lite kvar att jobba med. När det gäller själva matsalen så är den enligt mig i behov av en upprustning. Förslagsvis nytt golv, måla om väggar och tak, eventuellt sänka taket och sätta dit ljuddämpande skivor. Nya modernare taklampor som går att dimma ner. Ljudanläggning för trivsam bakgrundsmusik. Tyger och stora väggmålningar. Ett annat förslag är att byta ut den varma buffévagnen och ersätta den med ett snickrat rustikt vitmålat bord och ha maten i fina porslinsformar på värmeplattor istället. Detta skulle skapa en ännu större känsla av ”riktig” restaurang. Ytterligare förbättringsområde: Att vi alla på skolan blir mer uppmärksamma på hur eleverna beter sig i restaurangen och tillrättavisar felaktigt beteende. T.ex. skjut in stolen, torka upp om du spiller, lämna din plats som den såg ut när du kom, prata gärna men skrik inte till varandra m.m. Näringsriktig måltid: Vi serverar varje lunch med ett stort salladsbord med minst 8 olika komponenter, bröd och matfett mjölk och vatten. Vi kontrollerar oss själva genom Skolmat Sveriges program som analyserar vår meny. Där blir det dock lite kluvet avseende om vi ska rätta oss efter livsmedelsverket eller det som många föräldrar och även jag tror på dvs: hellre helfeta produkter än tillsatser och konserveringsmedel. I skolmats Sveriges analys låg vi lite högt i fett-procent. Att servera mer fiberrika tillbehör såsom fullkornsris och fiberrik pasta är något vi ska jobba vidare på framledes. Hållbar måltid: Med det menas att det ska vara hållbart ur ett miljö perspektiv, och det jobbar vi bra med. Dels genom alla egenodlade råvaror som vi får från folk som bor i närheten av 27 skolan. Och dels att vi medvetet väljer MSC-märkt fisk och ekologiska produkter. Även att vi bara har leverans en gång i veckan. Förbättringsåtgärd är att utöka andelen ekologiska produkter inför nästa läsår. Planen är att kontakta grossist och väcka frågan om fler miljövänliga leveranser. Att se över till nästa läsår är att ännu mer fokusera på att vi sätter meny och använder råvaror efter säsong. Att all mat vi serverar är säker är en självklarhet. Vi är noga med att inte blanda allergikernas mat med annan mat. Och att inga farligheter såsom kemikalier och dylikt har möjlighet att hamna i maten.Integrerad i verksamheten tycker jag att skolmåltiden är, dock finns förbättrings möjligheter där. Nämligen; att i ännu högre utstreckning se till att alla pedagoger verkligen ser måltiden som den glada, trevliga stund det ska vara. Att vara ännu mer pedagogisk kring måltiden, att få ett ännu bättre samarbete med köket och att dagligen ha info om exakt vad det är som serveras och kunna beskriva det för eleverna på ett bra sätt innan, under och efter lunch. Möjligheter finns ju för att även ha lektion under lunchen i stället för att alltid se lunchen som något som alltid sker innan rast. Man kan ha lektion, rast, lunch, lektion, rast. Detta kan leda till en lugnare miljö då eleverna inte har bråttom ut på rast och stressar kring maten. Avsätta någon lektion då och då för att få alla att jobba mot samma mål angående minskat svinn och trevligare uppförande i restaurangen. Vi ska nästa läsår ta upp matrådet igen, det blev aldrig riktigt bra i år. Och genom matrådet ska vi få barnen att i större utsträckning kunna påverka måltiden och matsalen. Att personal från köket är i matsalen under lunchen är bra och viktigt tycker jag. Att kunna svara på alla frågor som rör maten och att uppmuntra ätandet och bidra till matro kring borden. Övrigt. Det finns även förbättringspotential kring själva maten. Att skriva en mer inbjudande meny utanför matsalen, att ha lappar som förklara vad det egentligen är på salladsbordet och buffén. Att erbjuda ”smakskedar” så att eleverna har möjlighet att prova litegrann innan man tar för sig av ”okända” saker. Hårdsatsa på en pedagogisk soptunna för att minska svinnet. Där har jag dock inga konkreta förslag. Men jag avser att skaffa mig det genom att ringa runt till olika skolor som placerat sig högt i White Guides ranking för skolor med bra svinntänk kan vi få idéer. Johan Rappu, restaurangchef på Restaurang Tuppen i Näshulta friskola. 28 Rektors/ Förskolechefens utvärdering av första året på Näshulta Friskola och Näshulta förskola. Resan mot skolstart började 1/ 4 -2012 då jag blev anställd som rektor, förskolechef i Näshulta. Under våren och sommaren 2012 gick mycket tid åt till att rekrytera rätt personal samt tillsammans med huvudmannen arbeta fram det tillstånd från Skolinspektionen som vi slutligen fick 17/7 2012. I augusti 2012 kom personalen på plats 1/8, fritidsbarnen 5/8 och så startade skolan en dryg vecka efter det. Mycket skulle komma i ordning. Rummen skulle fixas, personalen skulle installera sig och en planering skulle läggas. Arbetet flöt på mycket bra och det var en fantastisk känsla då skolan slog upp portarna för sitt första skolår. Personalen har under detta första år gjort ett fantastiskt arbete och jag har känt så starkt att alla verkligen har givit lite extra hela vägen, vilket absolut varit en förutsättning för att få allt till stånd. Vårt huvudmål detta år var att barnen skulle trivas och känna sig trygga. Det målet är uppnått. Det visade en trivselenkät som gjordes under våren och det vittnar nöjda föräldrar om. Barnen trivs i skolan och förskolan hos oss och det är nummer ett. Det är alltid nummer ett för oss att barn ska vilja gå till skolan och ha fina dagar här. Hösten flöt på i stor harmoni och gott samarbete inom både skola och förskola vi gick nöjda på jullov 2012. Under vårterminen drabbades vår lilla verksamhet av sjukskrivning (Mona,en av två lärare, var sjukskriven största delen av vårterminen pga komplikationer i hennes graviditet) och arbetet blev annorlunda och mer oförutsägbart än vad hösten varit. Vi fick en duktig vikarie för Mona, Pauline Wiback och med lite ny gruppindelning och i god dialog med Mona så rullade arbetet på fint i både åk 0-2 och 3-5. Under våren rekryterades också två duktiga vikarier för Mona. Ulla Jönsson och Carina Forsén (se gärna www.kbbm.se) Det känns toppen att de med sin mångåriga erfarenhet och fina pedagogiska modell; Bläckfiskmodellen kommer till vår skola nu i höst. 29 Nu, år 2, blir det en ny konstellation och barnantalet i verksamheten har gått från 54 barn till 82.Nya utmaningar och nya lösningar! Förbättringsområden i verksamheten inför 2013/2014: Då skolan i fjol var ny och inte ännu hittat sin form under det allra första året så krävs en ny struktur från start nu i höst ( 2013/2014). De olika enheterna/klasserna kommer att arbeta med de förbättringsområden som de nämnt i respektive utvärdering ovan men vi har också en rad generella förbättringsåtgärder som jag har huvudansvar för detta läsår. Arbetsro och tydliga rutiner är A och O för alla så : Vi kommer direkt vid skolstart arbeta för stor arbetsro och goda rutiner/ klokt samarbete.Relativt tidigt kommer vi att ha ett föräldramöte där allt nytt presenteras och där föräldrarna får komma med ideer och synpunkter. Angående klassindelningen: Barnen kommer alltjämt att vara indelade i åldrarna 0-2 ( Lövet) och 3-5( Kugghjulet). I åk 0-2 arbetar tre pedagoger med de barnen. Jennie Ekroth från Eken (3 dagar/ vecka), Carina Forsén och Ulla Jönsson. I åk 3-5 arbetar huvudsakligen Eric Hamelin. Vi kommer givetvis dela grupperna flexibelt och samarbeta mycket över klassgränserna även detta år. Under våren kommer personal hjälpas åt under den period då barnen i åk 3 har sina Nationella Prov. Specialundervisning: Under detta läsår kommer Sara Carlén att arbeta ca 50% med specialundervisning med alla skolans barn. Detta möjliggörs genom att vi utökar personalen på fritids med 50% från augusti. Tydliga rutiner skall direkt i höst tillämpas och specialpedagogiken ska ingå i elevhälsoteamets arbete. Vi överväger också att anställa en person som kommer att arbeta med musik samt med Funktionsinriktad musikterapi ( se www.fmtbehandlingscenter.se). Denna kvinna kommer också att agera bollplank och handleda skolans specialpedagog samt göra barngrupps och klassrumsobservationer utifrån personalens önskemål. Elevhälsoteamet: Vi kommer i starten av detta läsår arbeta för att hitta en god struktur för elevhälsoteamet bestående av rektor, skolsköterska, kurator och emellanåt även specialpedagog. Då skolan är liten och inte har elevhälsans personal på plats alla dagar i veckan (eller ens varje vecka)är detta lite av en utmaning men vi ska se över en form för god dialog och tydlig ansvarsfördelning direkt vid skolstart. Sannolikt kommer en del av dialogen ske via datorn och så får man ha avstämningsträffar löpande. Vi utökar tiden för Kurator under detta läsår. Förebyggande arbete mot kränkande behandling och för likabehandling: Vi har nu upprättat en ändamålsenlig plan mot Kränkande behandling. Under detta läsår kommer vi alla arbeta för att detta arbete implementeras i skolans vardag, i alla åldrar. 30 Under våren prövades Kompissamtal och det är en form som vi avser fortsätta med. Vi kommer också att förbättra strukturen för klassråd och elevråd så att barnen får en ökande känsla av att de är med och bestämmer på skolan. Barnens fyrarummare är en metod som vi valt att göra till vår och i detta arbete måste vi hitta ett tydligare och gemensamt: Hur? Huvudmannen och samverkan: Förra året skedde den huvudsakliga dialogen mellan huvudman och rektor/ förskolechef på styrelsemöten, via mejl och telefon. Det fungerade bra men alla skulle vinna på att även här hitta en annan struktur för dialogen. I år önskar vi i personalen att huvudmannen ska vara representerad på ett personalmöte varje månad. Avstämningar mot huvudmannen, avrapportering av verksamhetens arbete av lite mer ingående karaktär, ska vi ha fyra gånger per år under detta läsår. Det blir sannolikt vid höstlovet, jullovet påsklovet och sommarlovet. Även personalen är informerad om att de arbetar i ”kvartalsbitar” under läsåret avseende sin planering och löpande måluppfyllelserapportering till rektor , huvudman, föräldrar och elever. Lina Walin, rektor,ansvarig för fritidsverksamheten och förskolechef i Näshulta. 31 Kvalitetsredovisning Huvudman Detta dokument anger huvudmannens syn på verksamheten. Huvudmannen har ständigt varit delaktig i beslut som krävs fortlöpande i verksamheten, detta främst genom informella kontakter. Dock har huvudmannen även mer formellt fört kontinuerliga samtal och haft mailkontakt med verksamhetschefen på Näshulta Friskola. Inför varje styrelsemöte som huvudmannen har (4 st per termin) verksamhetschefen utfärdat en rapport över pågående verksamhet. Rapporten har innefattat såväl pågående teman, klagomål och synpunkter från personal, föräldrar och elever, rapport över planerade verksamheter etc.. Incidentrapporter från verksamheten lämnas samma dag som incidenten skett. Besluts och kontaktvägar: Var är vi idag: Då Näshulta Friskola startades upp av en ideell förening bestående av många föräldrar är beslutsvägar korta och många gånger informella. Ofta förekommer kontakter mellan personal och styrelsemedlemmar i samband med hämtning och lämning av barn, då mindre beslut och frågor kan avgöras omgående. På samma sätt kan ibland föräldrar som inte är aktiva i styrelsen ge sina funderingar till styrelsemedlemmar alternativt personal. Detta ger ett väldigt platt och öppen kontakt mellan styrelse, personal och föräldrar. Det negativa med detta är att man inte lika gärna använder sig av den formella vägen vid klagomål och önskemål som finns på skolan. Vilket tyvärr gör att man inte dokumenterar allting på rätt sätt. Positivt med detta är att det ger en kort beslutsväg och snabba beslut. Målsättning: Bibehålla en platt organisation som ger förutsättningar till en god och naturlig dialog mellan styrelse och personal samt mellan styrelse/personal och föräldrar/elever utan att tappa dokumenteringen. Hur: Genom att uppmuntra informella kontakter men tydliggöra för styrelsemedlemmar och personal att dokumentera samtliga kontakter och synpunkter. Större frågor skall vidarebefordras genom formella kontakter antingen till styrelse eller verksamhetschef. För att öka medvetenheten hos föräldrar skall tydlig information spridas om att möjligheten till synpunkter finns på hemsidan eller genom personliga kontakter. För att få en bättre kontakt mellan styrelse och personal skall, en styrelsemedlem vara med 1 gång i månaden på personalens planerings och avstämningsmöten. På detta sätt möjliggör vi en god dialog utan att frågorna behöver gå via verksamhetschef. 32 Pedagogisk planering Var är vi idag: Huvudmannen har tagit del av den strukturella planeringen över terminen och läsåret, men det huvudsakliga ansvaret har legat hos verksamhetschefen för att den kortsiktiga planeringen uppfyller skollagens målsättningar. Rapporter kring verksamheten har lämnats till styrelsen en gång i kvartalet. Målsättning: Styrelsen skall vara mer delaktig i beslutet kring planering och dess olika teman. Dels för att säkerställa att dessa ligger i linje med skolans profil men även för att kunna underlätta planeringen med att utnyttja styrelsens ev. kontakter inom de olika temaområdena. Hur: Inför varje läsår utförs en strukturell planering med olika tema områden för varje temaperiod som en del av arbetsplanen, denna skall redovisas och godkännas av styrelsen, innan skolstart. Inför varje temaperiod skall verksamheten redovisa en tydlig planering över det tema som skall behandlas, i rapporten skall redovisas vilka mål som skall uppfyllas, vilka moment som ingår och man har för avsikt att uppnå målen. Efter varje avslutad temaperiod skall en redovisning över perioden lämnas in. I den skall det finnas en redovisning över måluppfyllelse samt en utvärdering över lyckade och mindre lyckade delmomenten. Man skall även jobba med reflektionen ”vad kan vi göra bättre”. Personal Var är vi idag: Huvudmannen är väldigt nöjd med de rekryteringar som gjordes inför skolstarten, dock kan man i efterhand konstatera att verksamheten skulle må bra av en större spridning av pedagogisk erfarenhet men även behörighetsområden. Idag har vi en mindre erfaren personal med sina kompetensområden som stämmer väl in på skolans profil. Målsättning: En god struktur både mellan behörigheter, kompetensområden samt erfarenhet eftersträvas. All personal skall sträva åt samma håll och utbyta erfarenheter utifrån dess olika kompetensområden. Att använda alla sinnen och tekniker eftersträvas inom pedagogiken. Hur: 33 Anställa personal som uppfyller målbilden samt tydliggöra för personalen om betydelsen av utbyte av erfarenhet och pedagogiska hjälpmedel. ( Detta har stor del redan uppfyllts inför läsår 13/14 med de nyrekryteringar som gjorts.) Profilområde trygghet Var är vi idag: Skolan hade till uppdrag att fokusera på trygghetskänslan då många av barnen har lämnat en mångårig verksamhet bakom för att gå på vår skola. Huvudmannen anser att verksamheten lyckats väl med detta, dock skulle det vara lämpligt med ytterligare kuratorstimmar under hösten för att säkerställa detta med tryggheten ytterligare. Målsättning: 100 % trygga elever och personal Hur: Fortsatt dialog inom elevgruppen om bemötande mellan varandra och personal. Utöka antalet kuratorstimmar för att kunna ge eleverna och personal en bättre möjlighet till samtal. Profilområde Hälsa Var är vi dag: Den största den av detta profilområde har handlat om maten samt mycket utevistelse. Maten har blivit belönad genom White guide jr och barnen har haft många lektioner utomhus. Huvudmannen anser att måluppfyllelsen kring maten har överstigit alla förväntningar och inom övriga delar har måluppfyllelsen varit god. Målsättning: Ytterligare profilera oss med god mat samt en utökad utomhuspedagogik, inte enbart i naturen utan även kring skolgård etc. Tydligare väva in maten i pedagogiken och jobba för egna odlingar. Hur: Använda oss av det uteklassrum som skolgården kan vara i alla väder och årstider. Fokusera ytterligare på matfrågan där vi inom kort skall vara inom toppen på White Guide jr. Hitta en organisation och markområden för att kunna göra egna odlingar. 34 Profilområde Natur Var är vi idag: Genom ett flertal övernattningar och vandringar ute i naturen för de äldre barnen har man absolut uppfyllt målbilden för profilområde Natur. Även de yngre eleverna har spenderat mycket tid i naturen och lärt sig om den. Dock skulle detta kunna utökas. Viktigt att redovisa till föräldrar och elever vad dessa utomhuslektioner ger och vad de syftar till. Målsättning: Eleverna skall förstå människans samspel med naturen och dess betydelse för vårt leverne. Skolan skall arbeta för att få grön flagg. Hur: Återkommande samarbete med föreningar för att kunna säkerställa en utflyktsresa med övernattning i naturen varje termin för de äldre barnen. För de yngre barnen skall en naturkväll varje termin genomföras. Profilområde entreprenörskap Var är vi idag: Genom ett varierat inlärande är avsikten att väcka elevens inneboende nyfikenhet till att skapa själv. Idag använder vi flera olika tekniker och inlärningssätt. Ytterligare information från verksamheten krävs innan måluppfyllelse kan anges. Målsättning: Skapa ytterligare möjligheter för eleverna att bejaka sin egna nyfikenhet och inlärningsmetod. Hur: Arbeta fram fler olika arbetssätt om hur kan jobba med entreprenörskapet, genom olika studieresor till lokala entreprenörer, Tom Tit etc.. Arbeta med skolgården för att skapa experimentrum. Kunskap Var är vi idag: 35 Alla våra elever fick godkänt på standardproven för treorna. Det pågår även en diagnosticering på samtliga elever och därefter en bedömning på deras kunskapsnivåer. Målsättning: Samtliga elever skall vara godkända för sin årskurs, medelnivån i klassen skall ligga över snittet i Sverige. Eleverna skall ha en djupare kunskap och förståelse kring våra profilområden natur, hälsa och entreprenörskap Hur: Diagnosticera varje elev i ett tidigt skede för att kunna sätta in rätt hjälpinsatser vid behov.