riktlinjer levnadsvanor och Fysisk aktivitet på

Cancerrehabilitering
och levnadsvanor
RCC-projekt i regional samverkan mellan
arbetsgrupper för cancerrehabilitering och FaR
(fysisk aktivitet på recept)
141128
Agenda för dagen:
Helena Bucht – RCC, cancerrehabilitering och nationellt
vårdprogram
(NLL-Helena Bucht, VLL-Ulrika Persson, JLL-Anna Forzelius,
LVN-Gun-Britt Milioris)
Margareta Eriksson – riktlinjer levnadsvanor och Fysisk
aktivitet på recept
(NLL-Margareta Eriksson och Jessica Magnusson, VLLCecilia Edström, JLL-Marie Eriksson, LVN-Iwona Jakobsson)
Hans Hägglund – berättar ur ett läkarperspektiv om
vikten av att arbeta med cancerrehabilitering och
levnadsvanor i cancervården
En nationell cancerstrategi för framtiden
• SOU 2009:11
• Konstaterar brister i cancervården
• Behov av långsiktiga lösningar
• Helhetsperspektiv
• Vikten av patientmedverkan
Varför behövs en nationell
cancerstrategi?
•
Allt fler insjuknar i cancer
•
Allt fler lever länge med cancer
•
•
Ojämlik cancervård med ojämn kvalitet
Bristande omhändertagande och kontinuitet
•
•
Långa väntetider
Svensk cancerforskning tappar mark
Fem nationella mål
• Förebygga insjuknande i cancer
• Förbättra kvaliteten på omhändertagandet
• Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten
efter en cancerdiagnos
• Minska regionala skillnader i överlevnadstid
• Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i
insjuknande och överlevnadstid
Regionala cancercentrum
-ska förverkliga målen
i den nationella cancerstrategin
KRITERIER FÖR REGIONALA CANCERCENTRUM
Förebyggande insatser och
tidig upptäckt av cancer
Vårdprocesser
A. Patientcentrerade
Psykosocialt stöd, rehabilitering
och palliativ vård
Patientens ställning i
cancervården
KRITERIER FÖR REGIONALA CANCERCENTRUM
Utbildning och
kompetensförsörjning
B. Kunskapsperspektivet
Kunskapsstyrning
Klinisk cancerforskning och
innovation
KRITERIER FÖR REGIONALA CANCERCENTRUM
Ledning, samverkan och
uppföljning
C. RCC:s organisation
Regional utvecklingsplan
för cancervården
Nivåstrukturering
Vad är RCC?
• Kunskapsorganisation med många olika
kompetenser
• Matrisorganisation med ett stort antal
medarbetare som samverkar, men som är
anställda i respektive landsting
• SAMVERKAN
Vad är RCC inte?
•
RCC är ingen myndighet
•
RCC är inte överordnat varje ingående landsting
•
RCC bedriver ingen egen sjukvårdsproduktion
•
RCC tillhör inte något sjukhus eller någon klinik
•
RCC har inte någon egen beslutsrätt i landstingens
linjeorganisation
Varför cancerrehabilitering?
•
Allt fler blir botade eller lever länge med cancer
•
Allt fler har behov av cancerrehabilitering för
att hantera besvär orsakade av sjukdom och
behandling
•
Krav från patienter och närstående – se hela
människan i sitt livssammanhang
Vad är cancerrehabilitering?
• Allt det vi gör för att underlätta livet för den som
fått cancer, och för de närstående
• Förhållningssätt som ska finnas hos alla som
arbetar i cancervård,
hela vägen genom
sjukvården!
Utgångsläget för
cancerrehabilitering i norr?
• Inte länge sen det var ett okänt begrepp och
synsätt, även om vi arbetat länge med de
områden som begreppet omfattar – idag ett
begrepp vi använder men vi har ännu inte hittat
arbetsformerna
• Har saknats samverkansstrukturer (lokalt,
regionalt och nationellt) – idag har vi kommit en
bra bit på väg
Utgångsläget för
cancerrehabilitering i norr?
• Ingen organisation för cancerrehabilitering
(ingen särskild enhet eller rehabiliteringscenter)
–landstingens ansvar att lyfta frågan om
organisation och struktur för arbetet, lösningen
kan se olika ut
• Ojämlik cancerrehabilitering och ojämnt
fördelade resurser – gamla traditioner avgör
vem som får vilken hjälp – behövs rutiner för alla
diagnoser
Nationellt vårdprogram om
cancerrehabilitering
http://www.cancercentrum.se/sv/Vardprogram/Reh
abilitering/
• Långversion (kunskapsunderlag)
• Kortversion
• ”Klickbara” från innehållsförteckningen
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga
och reducera de fysiska, psykiska, sociala och
existentiella följderna av cancersjukdom och
dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna
ska ge patient och närstående stöd och
förutsättningar att leva ett så bra liv som
möjligt.
(Nationellt vårdprogram om
cancerrehabilitering, 2014)
Vad innehåller vårdprogrammet?
• Beskrivning av vad cancerrehabilitering innebär
• Avsnitt med fördjupning utifrån vanliga fysiska, psykiska,
sociala och existentiella frågeställningar, komplikationer
och besvär
• Närstående och minderåriga barn
• Samverkan mellan yrkesgrupper
• Kontaktsjuksköterskan som nyckelperson
• Skriftlig individuell vårdplan där cancerrehabilitering ingår
• Strukturerad återkommande bedömning av
rehabiliteringsbehov
Cancerrehabilitering – aktuellt när?
Under
behandling
Diagnos
Kronisk fas
Efter
behandling
Palliativ fas
Rehabiliteringsbehov kan finnas
på olika nivåer
• Grön nivå – ex ett
rehabiliterande förhållningssätt,
ge enkla råd
• Gul nivå – konsultation, ex
kontaktsjuksköterska får råd av
kurator eller dietist
• Orange nivå – specialistinsats,
ex arbetsterapeut möter patient
• Röd nivå – extern specialist så
som psykiatri
20
Mycket
avancerade
behov
Avancerade behov
Särskilda behov
Grundläggande behov
Ekonomiska problem
Koncentrationsproblem
Aptitlöshet
Sömnstörningar
Lymfödem
Nedsatt arbetsförmåga
Depression
Trötthet
Stress
Talsvårigheter
Sexuella problem
Ångest
Sväljsvårigheter
Relationsproblem
Utseendeförändring
Nedsatt kondition
Yrkesgrupper som arbetar med
cancerrehabilitering (särskilda och
avancerade behov)
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Kurator, psykolog, psykoterapeut, sjukhuskyrka
Sjukgymnast
Lymfterapeut, stomiterapeut
Arbetsterapeut
Uroterapeut
Dietist
Logoped
Tandhygienist/tandläkare
Sexolog
Sjuksköterska, läkare m fl
Övergripande mål
Alla patienter med cancer
och deras närstående ska
få möjlighet till
rehabiliteringsinsatser
utifrån sina individuella
behov.
Alla patienter med cancer samt deras
närstående ska få information om
cancerrehabilitering.
Alla patienter med cancer ska
återkommande bedömas av
vårdgivare gällande behov av
cancerrehabilitering.
Cancerrehabilitering ska ingå i
patientens skriftliga
individuella vårdplan
(Min vårdplan).
Alla patienter med cancer som
bedöms ha mer än grundläggande
behov erbjuds kontakt med
rehabiliteringsprofession för vidare
utredning och åtgärder.
Alla minderåriga barn med en
förälder som har cancer ska
särskilt beaktas vad gäller behov
av information, råd och stöd.
Detta gäller även om barnet
varaktigt bor tillsammans med
annan vuxen som har cancer.
Viktigt att lagen om stöd till barn
som närstående efterlevs
• Lagen: HSL 2 g § tillägg
sedan 1/1 2010
• Enligt lagen har
sjukvården en särskild
skyldighet att
uppmärksamma
minderårigas behov av
information, råd och stöd.
Mål i norra regionen
• Verksamheterna ska ha tillgång till skriftligt
informationsmaterial gällande cancerrehabilitering i norra
regionen.
En folder är framtagen i Carereprojektet, finns
snart på RCC norrs hemsida.
• Framtagna regionövergripande rutiner i samtliga
diagnosprocesser gällande cancerrehabilitering.
Pilotprojekt pågår i processen för
gynekologisk cancer – Carereprojektet.
Mål i norra regionen
• Alla patienter med cancer ska ha en skriftlig individuell
vårdplan där rehabilitering ingår.
Arbetet påbörjat på olika kliniker och i olika
diagnosprocesser.
• Inventering av vad patienter med cancer har fått för
cancerrehabilitering och vad de önskar.
200 enkäter utdelade till patienter på olika
behandlingsenheter i de fyra landstingen,
sammanställning pågår…
Carereprojektet
• RCC-projekt inlett våren 2014, samverkan mellan
landstingen i norra regionen- pilot
• Cancerrehabilitering, kontaktsjuksköterska och
Min vårdplan i processen för gynekologisk cancer
• Regional arbetsgrupp med representanter från varje
landsting
• Lokal arbetsgrupp i varje landsting
• Kontaktsjuksköterskor, läkare, cancerrehabteam
Distresstermometern - ett hjälpmedel
vid bedömning
Hämtas via National Comprehensive Cancer Network
http://www.nccn.org/international/international_adaptations.aspx
Hur går vi vidare?
• Tydliggöra organisation och struktur för arbetet
med cancerrehabilitering (landstingens ansvar), för en
likvärdig vård oavsett diagnos eller bostadsort
• Erbjuda cancerrehabilitering av hög kvalitet, med
vårdprogrammet som kunskapsstöd (varje
yrkesgrupps ansvar)
• Teamsamverkan – gemensamma rutiner
• Målet är en komplett cancervård– medicinsk
behandling och cancerrehabilitering, helhetssyn hela
vägen
För mer information
• www.cancercentrum.se
• www.1177.se/cancer
• www.cancerfonden.se
• www.naracancer.se
• www.anhoriga.se
Enligt WHO (2011)
Globalt orsakar icke smittsamma sjukdomar flest dödsfall
och dödar fler människor än alla andra tillsammans
Nästan två tredjedelar av alla dödsfall under 2008 var
relaterade till icke smittsamma sjukdomar – 36 av 57 miljoner
-Hjärtkärlsjukdomar
-Cancersjukdomar
-Diabetes
-Kroniska lungsjukdomar
En stor del av detta går att förebygga!
- kunskapen om effektiva interventioner/åtgärder finns
- det är kostnadseffektivt
- minskat lidande
Kroniska sjukdomar kan förebyggas
•Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga
- 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke
- 30 % av all cancer
- förhindra eller fördröja utvecklingen stor del av typ 2-diabetes
•Den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster med förbättrade
levnadsvanor
WHO World Health report 2002, 2010
Global burden of disease Study 2010
Sjukdomsbördan Lim Lancet 2012
Riskfaktorer som bidrog mest till sjukdomsbördan 2010 globalt:
• Högt blodtryck 7.0 %
• Rökning 6.3 %
• Alkohol 5.5 %
• Ohälsosamma matvanor ( frukt, salt) och otillräcklig fysisk aktivitet 10 %
Övervikt och fysisk inaktivitet kan öka
risken för cancer
• Högt BMI hos postmenopausala brittiska kvinnor var kopplat till
ökad risk att drabbas av cancer i endometriet, ovarier,
esofagus, pancreas, njure, leukemi, lymfom, myelom och för
bröst och kolorectal cancer.
BMJ 2007
• Övervikt och fysisk inaktivitet orsakar mellan ¼ och 1/3 av
cancerfall i colon, bröst, livmoder, njurar och esofagus
• För cancerprevention bibehåll kroppsvikt och var fysisk aktiv
minst 1 tim/dag, undvik viktuppgång mer än 5 kg
(The International Agency for Research on Cancer, IARC (WHO)
Läkartidningen10.101 2004
39
Fysisk aktivitet och överlevnad
2987 kvinnor med bröstcancer
Nurses’ Health Study
Multivariable adjusted relative risk
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
Minskad risk för
död i bröstcancer
bland de som var
mer fysiska aktiva
jämfört med de
som var mindra
aktiva.
<3
3-8.9
9-14.9 15-23.9
24+
Physical Activity in MET-hours/Week
Holmes MD et al. JAMA 2005; 293:2479
Kronisk sjukdom förekommer hos
nästan halva befolkningen
Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014–2017
• Står för 80-85% av
sjukvårdskostnaderna
• 25% av befolkningen har två eller fler
kroniska diagnoser och står för drygt
hälften av alla läkarbesök på
akutmottagningarna
• 85% av de över 65 år har minst en
kronisk sjukdom, 66% har två eller fler
• Var tionde läkarbesök av personer
med kronisk sjukdom görs på
akutmottagning
•
•
•
•
•
Hjärt-och kärlsjukdomar
Diabetes
Cancersjukdomar
Lungsjukdomar
Psykiska sjukdomar inkl.
beroende
• Neurologiska sjukdomar
• Muskel- och ledsjukdomar
• Långvariga smärttillstånd
Strategins vision
Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014–2017
• Med fokus på kroniska sjukdomar – bästa möjliga hälsa och en
långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård
• Samordning mellan vårdenheter och vårdnivåer för att säkerställa
god kontinuitet
• Komplement till övriga strategier såsom cancerstrategin
• Patientcentrerad vård
- helhetsyn
- tillgång till information
- aktivt kunna medverka i både
- förebyggande insatser och behandling
Prevention och tidig uppmärksamhet
•Primärprevention sjukdomsförebyggande metoder
- förhindra uppkomst av kroniska sjukdomar
•Sekundärprevention sjukdomsförebyggande metoder
- att förbättra hälsa och livskvalitet genom
- att förhindra försämring eller komplikationer
- förhindra återinsjuknande
- må så bra som möjligt trots sjukdom
Nationell strategi för att
förebygga och behandla
kroniska sjukdomar
2014–2017
Sjukdomsförebyggande arbete innebär bl.a. ett systematiskt
arbete över tid, riktat mot kända riskfaktorer eller riskgrupper.
Högriskgrupper i riktlinjerna
• Patienter med manifesta sjukdomar som diabetes,
ischemisk hjärtsjukdom, lungsjukdomar, cancersjukdomar
• Patienter med metabola riskfaktorer som högt blodtryck,
övervikt, fetma, stort bukomfång och blodfettsrubbning
• Patienter med långvarig smärta
• Patienter med depression, schizofreni
Hälso- och sjukvården bör
erbjuda
Levnadsvana
Enkla
råd
Rådgivande samtal
Tillägg
Kvalificerat
rådgivande
samtal
Uppföljning
- FaR
- Stegräknare
Rökning
Riskbruk av
alkohol
Otillräcklig
fysisk aktivitet
Ohälsosamma
matvanor
50
x
x
x
x
x
Exempel rekommendation
• Daglig rökning hos vuxen med cancer:
- Kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 1)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor
svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt
• Rökning hos vuxen som ska genomgå operation
- Kvalificerat rådgivande samtal (med eller utan tillägg av
nikotinläkemedel (prioritet1)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor
svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt vid
operationstillfället och på längre sikt.
Exempel rekommendation
• Riskbruk av alkohol hos vuxen med cancer:
- Rådgivande samtal (prioritet 3)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till
mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt
• Riskbruk alkohol hos vuxen som ska genomgå operation
- Rådgivande samtal (prioritet 3)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till
mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt
Exempel rekommendation
• Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med depression
- Rådgivande samtal med särskild uppföljning och tillägg
(prioritet 2)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till
mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt
• Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med övervikt/fetma
- Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning
(prioritet 2)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till
mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt.
Exempel rekommendation
• Ohälsosamma matvanor hos vuxen med depression och ångest
- Kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket
stor svårighetsgrad men att åtgärden har måttlig effekt
• Ohälsosamma matvanor hos vuxen med övervikt/fetma
- Kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2)
Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket
stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt
Kortversionav riktlinjerna
Patientversion
Version för beslutsfattare
• http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Vad innebär riktlinjerna i praktisk
cancerrehabilitering?
I patientmötet:
Identifikation – bedöma risk
- ställa frågor om levnadsvanorna
- enskild bedömning utifrån varje patient om när det är relevant att ställa frågorna
Åtgärd – Hälsofrämjande samtal
- Ge enkla råd, ha rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal
- Uppföljning
- Hänvisa vidare till annan medarbetare
Uppföljning och utvärdering
Dokumentation
- I enlighet med landstingets rutiner och socialstyrelsens nationella riktlinjer
- Åtgärder dokumenteras med KVÅ-koder
Åtgärdskoder KVÅ, nationella
DV111 – Enkla råd om tobaksbruk
DV121 – Enkla råd om alkoholvanor
DV131 – Enkla råd om fysisk aktivitet
DV141 – Enkla råd om matvanor
DV112 – Rådgivande samtal om tobaksbruk
DV122 – Rådgivande samtal om alkoholvanor
DV132 – Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
DV142 – Rådgivande samtal om matvanor
DV113 – Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk
DV123 – Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor
DV133 – Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
DV143 – Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor
DV200 – Utfärdande av Fysisk aktivitet på recept
UU004 – Uppföljning FaR (lokal kod NLL)
Riskbruk alkohol
Hög genomsnittlig konsumtion eller hög konsumtion vid ett tillfälle
Riskfylld alkoholkonsumtion om lika med eller mer än
Kvinnor
Män
Standardglas per vecka
10
15
Standardglas per tillfälle
4
5
1 standardglas =
12 gram alkohol
Gränserna för riskbruk
är ej exakta –
känsligheten för alkohol
kan variera.
Ohälsosamma matvanor
Matvanor – vad man äter, mängden mat och måltidsordning.
Ohälsosamma matvanor:
- Sällan äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt fisk
och skaldjur
- Ofta äter feta mejeriprodukter som innehåller mättat fett och
sällan nyttiga fetter som olivolja och rapsolja
- Ofta äter kaffebröd, choklad, godis, chips och snacks samt
ofta dricker läsk och saft
- Inte äter frukost eller äter regelbundna måltider
Ohälsosamma matvanorna påverkar risken för fetma, typ 2
diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, benskörhet och vissa
cancersjukdomar
Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet = inte nå rekommendationen för fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet
<150 min/vecka
< 30 min /dagligen
Stillasittande
Ingen muskelrörelse
”Muskulär inaktivitet”
Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande - två oberoende riskfaktorer
Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande tid - två olika beteenden
med delvis olika fysiologiska konsekvenser
Negativa metabola effekter av att sitta
stilla länge
•
•
•
•
•
•
•
•
•
kraftigt sänkt energiförbrukning
enzymsystem stannar av (t.ex. LPL)
blodfetter stiger
fettomsättning minskar
bukfetman ökar
glukostransportörer fungerar sämre (t.ex. GLUT 4)
blodsockret stiger
inflammationsframkallande proteiner ökar
mm…..
Längre perioder av stillasittande innebär en
ökad risk, oberoende av övrig fysisk aktivitet
Fysik aktivitet ökar välbefinnande och
förbättrar livskvalitet!
• Prospektiva studier visar att personer som är regelbundet fysisk
aktiva skattar livskvalitetet högre jämfört med personer som är
inaktiva
Penedo 2005, Rejeski 1996, Tessier 2007, Wolin 2007, Vuillemin 2007
• Meta-analyser av interventionsstudier visar att ökad fysisk
aktivitet ökar självskattad livskvalitet
Conn 2009, Netz 2005
Fysisk aktivitet - energiförbrukning
Definition fysisk aktivitet:
•”all kroppsrörelse som är ett resultat av muskelkontraktion och
som generar energiförbrukning”
• innebär att all fysisk aktivitet har betydelse för hälsan
Olika typer av fysisk aktivitet :
• Omedveten, automatiserad fysisk aktivitet
• Vardaglig aktivitet
• Förflyttning till och från jobb eller skola
• Fysik belastning under arbete
• Hobbyaktiviteter
• Motionsaktiviteter
• Idrottsträning
Fysisk aktivitet på recept, FaR
FaR innebär att leg. sjukvårdspersonal skriver
”recept” på fysisk aktivitet, dvs. gör en skriftlig
ordination, som komplement till eller ersättning
för läkemedel eller annan behandling.
Individcentrerad rådgivning. Motiverande samtal, MI grunden
Förskrivaren bedömer att ordinationen är adekvat i förhållande till
patientens sjukdomshistoria och nuvarande status (diagnos och
funktion) och intresse!
Egen aktivitet eller hänvisning till anpassade/lämpliga aktiviteter i
förenings- eller friskvårdsorganisationer (gym, idrotts- patientpensionärsföreningar
Uppföljning
65
Recept/ordinations blankett
På receptet anges:
• Mål med ordinationen, t.ex. det
medicinska ex. minska cancerrelaterad
trötthet, förbättra sömn, stämningsläge
och välbefinnande mm alt. konkret mål
ex. orka promenera 3 km
• Träningsform t.ex. konditionsträning
och/eller styrketräning och typ av aktivitet
• Intensitet, duration och frekvens.
• När uppföljning ska ske.
• Ev. försiktighetsmått eller restriktioner.
66
Ordinera fysisk aktivitet i praktiken
A. Bedöm nuvarande fysiska aktivitetsgrad tillsammans med patienten.
Ställ frågor om: Mängden stillasittande tid/dag, Mängden fysisk aktivitet
per dag/vecka. Typ av aktivitet, frekvens, duration, intensitet (Borgs RPE –skalan)
B. Lyssna av patientens tidigare fysiska aktiviteter, intressen och behov.
Samtala med patienten om motivation till förändring av fysiska
aktivitetsvanor. Vilka hinder som finns, vilket stöd man behöver och hur
man skulle kunna öka från nuläget.
C. Formulera utifrån patientens nuvarande aktivitetsnivå (A) och motivation
till förändring (B) en individuell doserad ordination.
D. Planera uppföljning, detta förstärker följsamhet till ordination. Kom
överens om uppföljning (var, när och vem).
Vem ska ha FaR ?
• Fysiskt inaktiv person som behöver öka sin
fysiska aktivitet (förebygga).
• Person med förhöjd risk för sjukdom (förebygga, behandla).
• Person med manifest sjukdom sjuk (behandla)
• Person i behov av hjälp med kunskap och motivation, är oerfaren
vad gäller träning, motion eller regelbunden fysisk aktivitet.
Vem ska inte ha FaR ?
Person med hög risk eller utvecklad sjukdom som har behov av
sjukvårdskompetens och ökat stöd
Sjukgymnastik
68
5 A`s modell för beteendeförändring
5A – assess – advise – agree – assist - arrange
Assess - Mäta/bedöma: Fråga om fysisk
aktivitetsnivå och intresse, bedöm patientens
förändringsbenägenhet , kunskap
Arrange - Möjliggöra:
Planera uppföljning och
eventuella återbesök
samt slussa patienten
vidare till
aktivitetsarrangör om
detta är aktuellt.
Aktivitetsplan
Assist - Stödja:
Använda olika tekniker för att
öka patientens motivation och
självförtroende t.ex. MI.
Strategier, problemlösning.
Hantera omgivande miljö –
hitta stöd.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Sätt upp mål
Vilka hinder finns
Strategier för hinder
Upprätta uppföljningsplan
Förankra planen i vårdteamet
Efterforska social support
Estabrooks, Glasgow, Whitlock 2003
Advise: Hälsovägleda:
Ge information och
individanpassade råd utifrån
patientens behov och motivation
till förändring.
Hänsyn bör tas till; ålder, kön,
etnicitet, BMI, sjukdomshistoria,
aktivitetserfarenhet.
Dosera mängd, intensitet och
typ av aktivitet.
Agree- Överenskomma:
Dialog och patientcentrerat
förhållningssätt .
Hitta aktiviteter som patienten
är intresserad av och har
möjlighet att genomföra –
sätta upp realistiska mål.
Definition av hälsofrämjande
” Den process som ger människan möjlighet att öka
kontrollen över den egna hälsan och förbättra den.”
Ottawa manifestet 1986