Närståendes synpunkter på överdödligheten vid psykisk sjukdom
Harald Wilhelmsson, ordförande
Schizofreniföreningen i Skåne
Somatisk översjuklighet och för tidig
död vid psykiska sjukdomar
Den fysiska hälsan hos personer med
schizofreni och liknande psykoser är eftersatt
och de drabbas ofta av sjukdom och alltför
tidig död
Personernas situation är mycket komplex
Vi är i Sverige inte bra på att möta personer
med komplexa problem på ett humanitärt sätt
Våra organisationer är alltför uppsplittrade
och oöverskådliga utifrån den enskildes
perspektiv
Hur lever de som drabbats av schizofreni
och liknande psykoser?
(1/3)
Det totala antalet drabbade ca 75 000 i hela
riket
Varje år insjuknar ca 1 000 personer i
schizofreni
Det finns ca 43 000 personer (Skåne ca 6
000) som har så allvarliga funktionsnedsättningar att de har stora svårigheter att
leva ett normalt liv utan hjälp och stöd
Hur lever de som drabbats?
(2/3)
Psykosvården I Skåne har kontakt med ca
1700 med schizofreni o liknande psykoser
Rättspsykiatrin har kontakt med ca 350
personer
Vad vet vi om de andra ca 4000 I Skåne?
Ca 1000 vistas på uppdrag av kommuner i
privata sk HVB-hem i Skåne och Småland
Okänt antal vistas I bostäder med viss tillsyn
Ca 900 lever som hemlösa
4
Hur lever de som drabbats?
(3/3)
Några får behandling hos primärvården,
privat psykiatri som drivs på entreprenad
eller hos privatpraktiserande läkare
Ett okänt antal lever mycket isolerade i
enskilda bostäder som skygga och rädda
(ca 500 personer)
Ett okänt antal lever med anhöriga som
huvudsaklig kontakt och stöd
5
Sviktande fysisk hälsa
Orsakerna till den sviktande fysiska hälsan och den
alltför tidiga döden finns troligen i en kombination av
faktorer som t ex
själva sjukdomen
kognitiva funktionsnedsättningar
biverkningar av mediciner (Metabolt syndrom m fl)
brister i levnadssituationen (Fattigdom, ensamhet,
sysslolöshet, isolering, hemlöshet, missbruk)
diskriminering från myndigheter och vårdansvariga
stigmatisering av personer med psykiska sjukdomar
Hur skall vi angripa ett så komplext
problem?
Socialstyrelsen vill ju fortfarande inte uttala
sig närmare om dödsorsakerna
Vi vet alldeles för lite om
levnadsförhållandena för att kunna angripa
problemet rationellt
Vi behöver en studie av levnadsförhållanden
som når hela gruppen om 75 000/ 43 000
personer
Vi behöver även veta vad de själva anser om
sin situation?
Vad kan vi göra på kort sikt? (1/2)
1. Tillämpa befintliga program (SPFs kliniska
riktlinjer, SoS nationella riktlinjer etc)
2. Årliga hälsokontroller av alla 75 000/ 43 000
3. Adekvat behandlig för fysiska sjukdomar
4. Livsstilspåverkande insatser (tex utbildning,
hälsocoacher etc)
5. Stöd från personligt ombud till alla som
accepterar sådant stöd (Ytterligare ca 6 000)
6. Tillämpning av lag om samordnad individuell
plan från 2010
”Att förebygga och handlägga metabol risk
hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom”
Svenska Psykiatriska Föreningens riktlinjer
Anamnes
► hereditet
Mät
eller känd hjärt-kärlsjukdom,
diabetes
► symptom på diabetes, hjärt-kärlsjd, ev
thyreoidearubbning, kron obstruktiv
lungsjd, prolaktinrubbning
► rökning, kosthållning, fysisk aktivitet,
upplevd hälsa
► Status inkl tandstatus
► längd/vikt
► Midjeomfång
► Blodtryck
► fP-glukos
► ev
HbA1c
► Lipidstatus
► ev screening av thyreoideastatus,
lever/njur-prover, elektrolyter,
prolaktin, blodstatus och EKG
Gothefors et al “Swedish clinical guidelines - Prevention and management of metabolic
risk in patients with severe psychiatric disorders” Nordic J Psychiatry, augusti 2010
The IMPACT study motivating a change in health
behaviour
MINT – Metabol Intervention
Vad kan vi göra på kort sikt? (2/2)
7. Korrigera en del oklara ansvarslägen mellan bl.a
primärvård, psykiatri och socialtjänst
8. Psykiatrin/psykosvåden/rättspsykiatrin måste ta sitt
ansvar även för den fysiska hälsan hos sina patienter
9. Varje enskild psykiater måste ta ett ansvar även för den
fysiska hälsan hos sina patienter
10. Sluta upp med att skriva ut patienter till t ex härbärgen,
utevistelse, HVB-hem etc och i stället ta initiativ till en
samordnad individuell plan och lösa problemen i
samverkan före utskrivning
Lite svårare frågor
1. Dödligheten kan troligen inte påverkas i grunden
utan ändrade relationer mellan behandlande
personal och de drabbade och deras anhöriga. Detta
kräver både utbildning, ändrad attityd och nytt
beteende hos all personal
2. Vi behöver att socialtjänsten tar ansvar för att söka
upp etablera relation och att skaffa sig kunskap om
hela gruppen
3. Vi behöver en socialtjänst som tar ansvar för dem
som inte själva kan ta ansvar för sina fysiska och
psykiska hälsa och inte själva klarar av att söka vård
Lite svårare frågor
4. Vi behöver inse att de drabbade och deras
anhöriga redan lever ute i samhället men att
vård och service ännu inte fullt ut har hunnit
anpasss sig till detta
5. Vi behöver inse att den institutionella eran för
psykiatrisk vård lider mot sitt slut men att nya
institutioner håller på att etablerats
6. Vi behöver inse att den patriarkala eran där
vådpersonalen ensam hade kunskap och
bestämde vad som var bra och vad som
gällde lider mot sitt slut
Vad behöver vi på längre sikt? (1/3)
14
Erfarenheterna från de 20 år som gått sedan
Riksdagen 1994 beslöt om
• Samhällsintegration på lika villkor
• Förbättrad rättslig status med ökat inflytande
över sina liv och över service, stöd vård och
rehabilitering är inte så bra
Det är uppenbart för alla att tillämpningen av
nuvarande lagstiftning inte har förmått skydda de
drabbade individerna
Grundlagsstadganden och innehåll i
internationella konventioner har inte heller gett
tillräckligt skydd
Vad behöver vi på längre sikt? (2/3)
1. En lagstiftning som har till uppgift att
långsiktigt skydda de mest utsatta från att
Marginaliseras
Diskrimineras
Institutionaliseras
utnyttjas sexuellt och ekonomiskt m fl av
andra starkare personer/organisationer i
samhället
Utveckla en allt kortare livslängd
Vad behöver vi på längre sikt? (3/4
En lagstiftning som stärker de drabbades
rättsliga ställning I samhället och som tar
avstamp i grundläggande stadganden som rör
mänskilga rättigheter och innehåll i
internationella konventioner
16
Vad behöver vi på längre sikt? (4/4)
2. Ett storskaligt genomförande av nya former
för distribution av service, stöd, vård och
rehabilitering till personer som drabbats av
allvarlig psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. FACT, ACT, CM, resursgrupp
etc
En samhällsbaserad vård och service där
organisationer i samverkan förmår möta
individer med komplexa problem och hjälpa
dem att leva i samhället.
