15;lo%P\ 1 Tomelilla den 29 juni 2015 Tomelilla kommun Dnr KS 2012/13 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnad Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla 0417-180 00 Växel Fax 0417-181 21 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tom el il la .se Hand lä gga re: Charlotte Lindström Komm une kol og Direkt 0417-181 32 0709-958132 Mobil cha rlo tte lindstrom@tome lilla .se Angående inrättande av naturreservatet Kronoskogen, Tomelilla kommun För att förtydliga innehållet i förslag till föreskrifter och sköteselplan för naturreservatet Ki:onoskogen lämnar förvaltningen följande tjänsteskrivelse. Ett område kan förklaras som naturreservat enligt 7 kap. 4 5 Miljöbalken i syfte att tillgodose områden för rekreation och friluftsliv, bevara värdefull miljö och biologisk mångfald eller att skydda eller återskapa värdefulla miljöer och arter. Oftast sammanfaller flera av syftena. Att beskriva de rekreativa värdena mer ingående och med fler meningar än nu är svårt varför stycket om detta kan upplevas som kort. Det innebär inte att det är mindre viktigt. Det finns uppmärkta leder för promenader, joggingturer och ridning i hela området. Längs dessa spritt i området finns grillplatser, bänkar och bord. Det finns tillgänglighetsanpassade sådana likasom, Kotten, det tillgänglighetsanpassade utedasset. Befintlig belysning har kompletterats med ny armatur för att hela den tillgänglighetsanpassade leden ska vara upplyst även under den mörka årstiden. I närheten av entrén finns ett utegym och runt om i området finns informationstavlor. QR-koder med mer detaljerat innehåll skall finnas uppsatta för den som vill gräva sig djupare i områdets historia, artkunskap eller motionsövningar. Texterna finns också på engelska och tyska översättningar är under tillverkning. En kortfattad lista över vad man bör tänka på inom naturreservat finns i nuläget också översatt till över 20 olika språk och fler är på gång där bland annat hemspråkslärare engageras. I dagsläget är inte materialet om motionsövningar helt färdigställt än, därför bifogas inte detta. Den biologiska och ekologiska biten i området är väldigt viktigt för hur besökaren upplever sitt besök i joggingspåren, på picknicken eller i 1 (3) skolundervisningen. Att ett område har flera olika träd- och buskarter samt olika växter, mossor, lavar och svampar innebär att den biologiska mångfalden är större men också att det för besökaren upplevs som mer att titta på och njuta av. En varierad växtlighet innebär också att fler olika djur trivs i området varför man som besökare kan få uppleva möten med djuren på nära håll och få syn på till exempel flera olika fågelarter. Länsstyrelsen har den 20 mars 2015, beviljat Tomelilla kommun nya LONA-pengar med vilka fler satsningar på friluftslivet skall genomföras. Ett nytt vindskydd i likhet med det som nyligen byggdes i Skogsbacken, grillplatser, bord och bänkar med mera skall placeras runt om i Krono skogen. Förvaltningen bedömer att bildandet av naturreservatet i kombination med åtgärder för tillgängligt friluftsliv och rekreation kommer ytterligare öka människors aktivitet i området. Bakgrunden till skötselområdena 5 och 6, i enlighet med beslut i SBU, fortfarande ingår i naturreservatet beror på följande: Skötselområde 5 I skötselområde 5, kallat ekplanteringen, växer ekar i ganska glesa bestånd. När ekar få stå mindre tätt än i skogsbestånd blir de mer -vidkroniga med få stora grenar. Solitära (som växer ensamma) ekar blir dessutom ofta grövre än de som växer i skogar. Sådana är ovanliga och erbjuder speciella förutsättningar för andra växter och djur. De är därför bevarandevärda. Området används i dagsläget av Tomelilla Motorklubb (TMK) för parkering samt uppställning av vagnar vid speciella tillfällen när "Bingofältet" inte räcker till. Så länge man inte parkerar för nära träden där rötterna kan vara ytligare är detta inget problem. Lite slitage och störningar på marken anses vara bra. Efter samtal med TMK är dessa positiva till att bilda naturreservat av Kronoskogen inklusive ekplanteringen. De ser det inte som några problem med naturreservatet så länge de fortsatt får lov att parkera där under de tillfällen då "Bingofältet" blir fullt. Förhandlingar om att skriva om samtliga avtal mellan föreningen och kommunen pågår för närvarande. Skötselområde 6 I Planprogram för Skånes Sommarland m.m. förklarar kommunen att de öppna markerna inom området är bevarandcvärda och i Tylehögens betesmarker, i naturreservatet kallat skötselområde 6 vill man dessutom 2 (3) anlägga en naturstig. Betesmarken är utpekad i naturvårdsprogram för Tomelilla kommun, beslutad år 2010. Enligt Tomelillas åtgärder för miljömålen 2015-2020 skall man jobba för att skydda värdefulla natur-och kulturmiljöer, säkerställa tillgång av allemansrättslig mark, fram ta en strategi för småbiotoper på slätten, restaurera särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer etc. området finns bland annat den rödlistade arten majnycklar vilken indikerar höga naturvärden i betesmarken. Under samrådet har inga negativa synpunkter inkommit på att dessa två områden ska ingå i reservatet. Charlotte Lindström Kommunekolog Nils Lundquist Miljöutredare Bilagor 1. Gällande avtal mellan Tomelilla kommun och Tomelilla motorklubb daterat 2002-05-29. 2. Gällande avtal mellan Tomelilla kommun och Tomelilla motorldubb daterat 2009-10-05. 3. Förslag skylt för naturreservatet (ej rätt skala). 4. Karta över led-markeringar. 5. Förslag folder för reservatet. 6. Utkast informationsskylt utegym. 7. Förslag informationsmaterial till QR-koder för fladdermöss, holkar, järnvägshistorik, död ved, grodor, Trydeån och arter i området. 3 (3) 131(Co TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Kssamu § 37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sarnmanträdesdatum 23 juni 2015 Dnr KS 2015/20 Beslut om inrättande av Kronoskogens naturreservat Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning Kronoskogen har höga ekologiska och friluftsmässiga värden. Genom att inrätta det kommunala naturreservatet Kronoskogen kan dess värden bevaras och utvecklas över tid. Efter samråd enligt 5 24-25 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken har förslag på föreskrifter och en skötselplan för området tagits fram. Förvaltningens förslag till beslut Kommunekolog Charlotte Lindström föreslår att området som omfattas av reservatsförcskrifterna även ska innefatta områdena 5 och 6, som framgår av kallelsen till samhällsbyggnadsutskottcts möte den 23 juni 2015. Förvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsutskottet med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken (1998:808) ska förklara området Kronoskogen för naturreservat. Tidigare behandling Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 5 33/2015: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att med stöd av 7 kapitlet § 4 miljöbalken (1998:808) rekommendera Kommunstyrelsen att förld.ara området Kronoskogen med koordinaterna RT90: X: 6160044 och Y: 1379678 för naturreservat. Namnet för naturreservatet skall vara Kronoskogen. Kommunstyrelsen 5 106/2015: Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för borttagande av områdena 5, 6, 6A och 6B. Justerandes sign TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sarnmanträdesdatum 23 juni 2015 Förslag till beslut under sammanträdet Ordförande Maria Mickelåker (C) föreslår att områdena 5 och 6 skall ingå i naturreservatet Kronoskogen eftersom områdena anses ha speciella värden från en naturbevarande synvinkel samt att det inte innebär något intrång i övriga verksamheter att låta områdena omfattas av föreskrifterna och det skydd som det innebär att ett område blir naturreservat. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunekolog Charlotte Lindström Justerandes sign fRi ala kk,:18.; urvårds gåtsn ingen 2015-09-09 Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun et ala urvårds . satsningen Bakgrund och syfte Kronoskogen är ett natur- och rekreationsområde som ligger cirka två kilometer nordväst om Tomelilla tätort i anslutning till Trydcåns dalgång, Tosselilla sommarland och Svampabanan. Området är välbesökt av såväl flanerare, motionärer, naturintresserade som hästfolk. Området har höga natur- och kulturvärden. Syftet med naturreservatet Kronoskogen att bevara och utveckla det tätortsnära natur- och friluftsområdet, att säkerställa och utveckla ett tillgängligt och attraktivt friluftsområde för framtiden samt att informera besökarna om områdets karaktär. Naturreservatet skall också användas som en pedagogisk resurs för förskolor och skolor. Syftet är också att förutsättningar för att gynna den biologiska mångfalden skall utvecklas och förstärkas. De naturvärden som är knutna till de förekommande naturtyperna lövskog, rinnande vatten, torra sandmarker och våtmarker skall utvecklas. Detta skall leda till att både lokala och nationella miljömål såsom "ett rikt växt- och djurliv", "levande skogar", "myllrande våtmarker" och "en god bebyggd miljö" uppnås. Data Områdets namn Geografiskt läge Län Kommun Församling/socken Berörda fastigheter Markägare Naturvårdsförvaltare Vegetationszon Skyddsform Gränser Areal Planförfattare Kronoskogen RT90: X: 6160044, Y: 1379678 Skåne län Tomelilla Ramsåsa Ramsåsa 1:3, Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 13:7, Ramsåsa 20:3, Tomelilla kommun och enskilda markägare Tomelilla kommun Nemorala zonen (sydsvenska lövskogsregionen) Naturreservat Gränserna är markerade i bifogad karta ca 89 ha Nils Lundquist, Charlotte Lindström och Sofia Karlsson Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 2 v ala urvårds satsningen c- J,,,,, Tryctemälla \ f+ S olvalla -) •,,. Fäglasång / ,.:• t ' • ,. . ,,\ , •,, ,,, • . \ Tryde eke u C/i .. i Svan Ji-nose , . .1 , 9' !, flirt ekan, i .1 1 1 \ Vi fS i:1-..\":4 k 1, . „i, \ o Öderrtaiksgården- IT — •.. ' Stenby gård r----,« 77* i Benesiad " , 1 000 m ' • , '7' Klytiom 69 ks, ._ .\ NIX', 1 h; \ ''/ .51 . — ! . . _\,,-;\ \ f,,,,, ,.. \ 1! ' .' i\. ' 14 -.1?eniff°sv' _, GolfDana r j 6 ,<7 '7 ...' P ' \e: t.:1- \\ '. ' '6 : Ben e5lad Sobeln ' V-''',.•.> i i' t ii _I .y, 1--. r--T— i --. '/.5‘ . f ' 1. S - .10,0å5 N, " aåt k °No:s • i.,,c\IJ,..;\ ''•;.t ri — 7/ r . \ . ;i ii , - - r! -- V ,_' ti Kattsbörg Beneitaclbecl i ' • 5'1‘ . 0 , 7 " im ilå I; Na \ LY" i ,... ,-"„1-iannolund 0., .___ _, .,( I .., .,....",„,i Tylehögs gård i Stenby i. ;( h-7- ' :: -48 • s'- 1 .,-1 1 \ y•fsiii hög i . 46 _.., i .;,.....,!....-I .... k_,. I ----(.›. : •i 0, -Yl, ,,, •;, y • • • ' NtitUrre 6 k 0i • \s. -;•• . :Vem' ',BUSKA:K/7A y VI ii, x _..) ,./, ,ptola os . \•I, .:,-___.•-i - ...,., \ .-----.2 ‘;', ftycleholmf/ • t- , , , , 1( / i 1. --- "• Karta 1. Naturreservatet Kronoskogens placering Historik Kronoskogen ligger invid byn Ramsåsa. Ramsåsa benämndes som socken första gången år 1387. Det finns en fornlämning inom området som utgörs av ett gravfält på cirka 150x70 meter från järnåldern finns beläget strax väster om dammen i Kronoskogen. Inom fältet finns en gravhög, fem stensättningar (gravöverbyggnader), en skeppssättning, en bautasten (stor rest sten utan ristningar intill gravfält och skeppsättningar) och en eventuell domarring (en slags gravanläggning). Direkt nordost om området ligger dessutom en gammal boplats från stenåldern. Under andra halvan av 1700-talet bestod området kring dagens Kronoskogen av långsmala skiften av inägor och ängsmarker tillhörande Ramsåsa by. På en karta över Ramsåsa fälad från år 1767 är flera partier markerade som våtmarker. Inga träd eller skogsområden verkade förekomma men stubbar var markerade vilket kan indikera att en avverkning hade skett nyligen. På kartan "Charta över Ramsåsa Bys Öfre Vång" från år 1781-1782 (se karta 2) Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 3 ala 49K .satsningen irvårds framgår det att de torra och sandiga delarna inom området användes till odlingar medan områdena runt Trydeån och lägre liggande partier användes till slåttermark. I söder låg "Tranan" vilket var en stening och fuktig betesmark. Ekar förekom här och var. Området hade generellt blivit ännu fuktigare från och med början av 1800-talet. Vid skiftet av Ramsåsa by på 1890-talet kom området att tillhöra Kronan. Egendomarna Tylehögen och Blåsingsborg placerades inom området. I närheten av Tylehögen restes en milstolpe år 1847. Invånarna i Ramsåsa socken klagade på allt för sandiga jordar och Kronan planterade in gran (Picea abies) i stora delar av området. Tylehögen fortsatte dock med jordbruk. ; ,.. X"'Al4 '' ":, 4 45. . ..e,,..) \ \ /,,,s, 3 ,. ,. ..,...- .N.-‘ - ( ‹......„• , ' • 'Pk - — ''' ' i 5 i Ill • (Vo •• fl k • • cr • 0 •Q.5.f sr•'• I , u t: aGritd, I Ot•h :779de • däut • 74:4 ,41rern4d'si* 1 Arg;<:.:ES:7,960,5.1 ed .941(.15. o FJC3 tyhtiA s•t: • 08. cS?(7.0inACP110:72-'3t. Karta 2. "Charta över Ramsåsa Bys Öfre Vång" från år 1781-1782. Dagens naturreservat ligger i de sydvästra delarna. Lantmäteriet Geodatasamverkan Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 4 e ala urvårds satsningen 40, e4 1.5;y131 \ • s \ ; ---k-P'" i 1Y, -'----U-1--- e- \A b- \.b...,.\:,-, A e• ' C• -*--- \- _ fri r it9s?,, sir, i , ; I I A-144Witl it t 133 „ 23 <2 0 . III 'iL11241 LE , , L el,3t Karta 3. Dagens naturreservat infogat på "Cliarta över Ramsåsa Bys Öfre Vång". Geodatasamverkan Lantmäteriet Järnvägen, på den tiden så kallad ångspårsväg, mellan Simrishamn och Tomelilla (CTJ), öppnades för trafik 15 december 1882. Tio år senare, närmare bestämt 21 december 1892 öppnades även järnvägen Malmö—Tomelilla (MöToJ). De båda järnvägarna förenades i Malmö—Simrishamns järnväg (MSJ) som invigdes 1 juli 1896. 1 södra delen av Kronoskogen går den gamla banvallen som idag är ett populärt utflyktsmål med dressincykling från Tomelilla tätort till Fyledalen. I stormen år 1967 föll stora delar av granskogen inom området. Man planterade åter in gran men även lärk (Larix decidua), björk (Betula sp.) och contortatall (Pinus contorta). Den sistnämnda blev på inrådan av Naturskyddsföreningen avverkad och finns ej kvar inom området. År 1968 inrättade domänverket ett domänreservat av de gamla betesmarkerna tillhörande Blåsingsborg, i södra delarna av området längs Stenbybäcken. Stora delar av omgivningarna kom att användas till motocrossbana, skjutbana och nöjesfält. År 1984 öppnades Tomelilla sommarland, sedermera Tosselilla sommarland, invid Kronoskogen. Det är en välbesökt bad- och tivolipark. 1 anslutning till området ligger även Svampabanan vilken används för motorsport samt en campingplats. Kronoskogen sköttes tidigare med konventionell skötsel. År 2006 påbörjades röjningar av skogen för att gynna de biologiska värdena. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 5 et ala urvårds , satsningen •-•••••-•- tyat / r•• •41e, ' ' •i 1 . . .....—..v...... / . ..] \,4 , ......r•-t.:1-.-% " / / " ii v ; PI- /1 --N, ..-- _ :-.,-,.. ._--•:.,-;—.,.... ..::,,11 i , ski rf ii , ....z....... -,-".....• . • .• ifs' 1 \ " "J" •"...... p,rol , e I ' fl, 4 togipme«,10 2, gkt:. i '7•-• N 4 • <74rgr ,i i !.. #114417, tipb. \:\*\'K\g1\1)ibt% Iaal 11: IM 01 1 , 11.\;.‘k;1.- ;1':°.# it • <0. .•• 6R01 ::: • fi7.;`,72477: ) • i •. /10,1Hi i s ,...• ,71-•> j." 4" -••'• '• 2,4 "• N •• • 1' /4 , .• 125 i rkr /mot vvio t c31,( s• 4 , io‘ T) 4 ,\\\ ;z 'h ..... • ,,,, •• • t . •.• ‘--•`."-̀ 42) ''';1200FrE, • ,•• • _ i Karta 4. Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet med naturreservatets gränser inritade Planer, program och befintliga skydd Naturvårdsprogram för Tomelilla kommun förklarar man att området har höga naturvärden där värdekriterierna geomorfologi, storlek, mångformighet, landskapsbild och rekreation framhävs. 1 Planprogram för Skånes Sommarland m.m. vill man att en plan för hur Kronoskogens skogsbestånd kan överföras från gran till andra trädslag inom ramen för ett naturreservat skall frambringas. De öppna markerna inom området förklarar man också som bevarandevärda. En naturstig bör anordnas i Tylehögens betesmarker. Förekommande vatten inom området bör förbättras och nya bör skapas. Stora delar av området klassas som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § MB. Längs Trydeån som rinner i områdets norra delar råder det strandskydd. Länsstyrelsen i Skåne har i rapporten "Närmare till naturen i Skåne" pekat ut Kronoskogen som värdefullt för tätortsnära natur i Skåne. Området längs den gamla banvallen ingår även i Skånes kulturmiljöprogram — kulturmiljöstråk (Malmö-Simrishamns järnväg). Rekreativa värden Kronoskogen är ett tätortsnära naturområde som möjliggör för ett rikt friluftsliv. Motionsmöjligheterna är många och tack vare tillgänglighetsleden kan fler människor besöka området i rekreationssyfte. I anslutning till motionsslingorna finns ett utegym och det finns även en ridled som slingrar sig genom skogen med varierande terräng. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 6 e ala urvårds ,satsningen Det finns mycket att se i Kronoskogen för den naturintresserade och området används även av förskole- och skolklasser i undervisningssyfte, naturstudier och utflykter. Med sin artrikedom erbjuder området många möjligheter att uppleva naturen på nära håll. Ett antal föreningar nyttjar Kronoskogen för sina olika ändamål. Grillplaster och bänkar och bord utgör naturliga rastplatser och finns tillgängliga för alla besökare. Biologiska värden Natura 2000-naturtyper Inom Kronoskogen förekommer flera naturtyper som stämmer överens med definitionerna av Natura 2000-naturtyper. Dessa naturtyper indikerar höga naturvärden. De olika naturtyperna lövsumpskog (enligt Natura 2000, kod 9080) uppdelat i två delområden på 0,6 respektive 0,2 hektar, ädellövskog i branter (kod 9180) på 2,3 hektar, torra hedar (kod 4030) på 0,6 hektar, silikatgräsmarker (kod 6270) på 4,3 hektar samt fuktängar (6410) på 0,8 hektar förekommer inom naturreservatet. Skog Den största delen av skogen i Kronoskogen är runt femtio år gammal. Det finns även en mindre andel träd som är 100 år gamla. Den gamla skogsbruksplanen (avser tiden 2001-2010) över fastigheten Ramsåsa 20:3 omfattar de största delarna av naturreservatet som består av skog. Där angav man att då var 98 % av marken produktiv skogsmark. Gran täckte då 36 %, lövskog 34 %, lärk 17 % och resten bestod av tall, ek, bok och övriga lövträd. Kronoskogen består år 2015 till största delen fortfarande av produktionsgranskog men under år 2006 påbödades viss skötsel för att gynna de biologiska värdena. Under år 2014 har så kallad gransanering påbödats. Några mindre områden med gran har huggits bort för att ersättas med lövträd. Löv- och tallskogar behöver generellt någon form av skötsel, antingen naturlig (brand, storm etcetera) eller kulturbetingad (bete, slåtter, gallring etcetera) för att inte växa igen och därmed riskera att den biologiska mångfalden påverkas negativt. Granskogar behöver däremot sällan sådan skötsel för att fortleva. Granskogar kan dock i sig utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden då granar tenderar att skugga ut såväl tallar och lövträd som kärlväxter. Detta leder till en monoton och artfattig miljö. Återkommande gallringar och så kallad gransanering är viktigt i skogsområden för att påverka den biologiska mångfalden positivt. Öppna marker Tylehögen, den stenburna naturbetesmarken belägen i områdets sydöstra hörn, är en plan hagmark med lång beteshävd och intressant flora. Området anses ha haft höga naturvärden men en av nötkreatur något för svag betesdrift på senaste tid har medfört en bygynnande igenväxning av bland annat hagtorn (Crataegus). Därmed har värdena försvagats något. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 7 urvårds , satsningen Vattenmiljöer Inom Kronoskogen förekommer ett antal olika vattenmiljöer. I området med glest växande ekar ligger en damm. Ett parti av lövskog med ett dike och översvämningsmark ligger mitt i själva skogen. 1 östra delarna av skogen finns en damm som tidigare hyst bland annat lökgroda (Pelobates fuscus). Runt dammen är mossfloran trivial men i dammen växer gaffelmossa (Riccia fluilans) som är ganska ovanlig i Sverige. Längst upp i norr rinner Trydeån med såväl ovanliga lavar, mossor som vattenlevande organismer vilka indikerar på att vattnet har en god kvalitK I de delsträckor som tangerar Kronskogens gräns i norr var år 2013 vegetationstäckningen mellan 5-50 procent och beskuggningen i området ansågs vara god. Död ved i vattnet där till exempel fiskar kan gömma sig hade en måttlig till riklig täthet på mellan 6-25 stockar per hundra meter. Bottnarna är sandiga och grusiga med stor förekomst av block. Både vanliga och ovanliga fiskar, musslor och andra vattenlevande organismer trivs bra i sådan miljö. Den största delen av delsträckan erbjuder därmed goda förutsättningar för öringslek och uppväxtområden men vissa små delar saknar sådana förutsättningar. Flora Området inventerades på flora år 2012 och man hittade 278 olika arter. Lokalt ovanliga arter som skogskornell (Cornus s'anguinea), vitsluip (Pelasites albus), skogsvicker (Vicia sylvatica) och bokarv (Stel/aria neglecta) noterades bland annat. De fridlysta arterna blåsippa (Hepatica nobilis), gullviva (Primula veris) och Sankt Pers nycklar (Orchis mascuala) noterades även. En rödlistad art hittades också nämligen den nära hotade (NT) arten majnycklar (Dactylorhiza ~fräs) som återfanns inom naturbetesmarken Tylehögen. Lavar och mossor År 2012 inventerades området även på mossor och lavar och man fann 121 arter av lavar samt 103 arter av mossor. Man fann de enligt rödlistan nära hotade (NT) lavarna bokvårtlav (Pyrenula nitida) och kvistlav (Fellhanera bouteillei). Bland mossornas observerades den nära hotade forsmossan (Cinclidotus fontinaloides) och den sårbara (VU) skånska sprötmossan (Oxyrrhynchium schleicheri). Man har även hittat arterna klängmossa (Homomallium incurvatm) och aspmossa (Pylai.slapolyantha), båda mycket ovanliga i södra Sverige. Andra ovanliga mossor som noterats är kragpellia (Pellia endiviifolia), gaffelmossa och stenfickmossa (Fissialens pusillus) vilka återfanns i eller nära anslutning till Trydeån (norra delen av området). Svamp Scharlanansröd vårskål (Sarcoscypha coccinea) växer i Kronoskogen vid Byåsabacken. Fruktkropparna växer på grenar och kvistar som ligger på marken. Skålen är röd och undersidan något gulaktig. Arten är utsedd som signalart av Skogsstyrelsen och indikerar att omgivningen har höga naturvärden och är skyddsvärd. På almlågor förkommer de rödlistade arterna svartöra (Auricularia inesenterica) (NT), prakttagging (Steccherinum robustius) (VU), stjärnnästing (Eutypella stellulata) (NT) och gulgrå sotdyna (Camaropella lutea) (NT). Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 8 urvårds satsningen Däggdjur området syns bland annat kronhjort (Genius elaphus), rådjur (Capreolus capreolus), vildsvin (Sus scrofa), ekorre (Sciurus vulgaris), fladdermöss (se avsnitt nedan) med flera däggdjur. Fladdermöss Fladdermusfaunan inventerades år 2012. Området är någorlunda artrik gällande fladdermöss med sammanlagt sju arter vilka alla ingår bland arterna enligt Habitatdirektivet, bilaga 4. De vanliga arterna större brunfladdermus (Nyctctlus noctula), nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus), trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) och dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) noterades liksom den enligt rödlistan starkt hotade (EN) barbastellen (Barbastella barbastellu,$). Barbastell är globalt hotad och räknas även som en Natura 2000-art. Dessutom noterades även fladdermöss från släktet M.yotis. Artbestämning var inte möjlig och det går därmed inte utesluta att de kan tillhöra ovanligare arter inom släktet. Trollpipistrell är en obligat migrerare, det vill säga de flyttar mellan sommar- och vinteruppehåll årligen, och de registrerade individerna är troligen insträckare. Den nordiska fladdermusen hade boplatser i byggnader i anslutning till Kronoskogen. Brunlångöra och dvärgpipistrell lever i små grupper och hade eventuellt boplatser i håligheter i träd eller i närliggande byggnader. Troligen ynglade brunlångöra och nordisk fladdermus inom och utanför området. Ett stort antal större brunfladdermöss noterades vilket antingen innebär att sträckande individer har födosökt i området eller att en grupp haft sitt hemvist i eller kring Kronoskogen. Under hösten hörde man dvärgpipistrellhanar spela vilket betyder att Kronoskogen är parningsplats för den arten. Den ovanliga barbastellen trivs bäst i kulliga skogsmiljöer, gärna bokskog. Den äter framförallt mindre tvåvingar, fjärilar samt mindre spindlar. Antalet könsmogna individer i Sverige är högst ett hundratal. Den tycks nyttja Kronoskogen framförallt på våren för födosök. Troligen tillhör dessa individer populationer från intilliggande Fyledalen men det går inte att utesluta att kan ha boplatser även i Kronoskogen. Dock är observationerna av arten betydligt färre under yngelperioden. Barbastell har noterats i hela Kronoskogsområdet varför inte något specifikt delområde kan pekas ut som särskilt viktigt för arten. Fåglar Fågelfaunan i Kronoskogen inventerades år 2012 medelst artlistning inom de olika delområdena. Man fann 41 olika arter, varav 38 ansågs vara häckande arter. Lövsångare (Phylloscopus trochilus) och bofink (Fringilla coelebs) var mångtaligast. Arter inom sångare och trastfåglar (Turdidae) var vanligast förekommande. Den ovanliga sommargyllingen (Oriolus oriolus) observerades i området. Det är en enligt rödlistan starkt hotad art. Den ingår dessutom i Statens vilt, det vill säga arter som skall rapporteras till polisen om man hittar dem döda. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 9 v ala urvårds . satsningen Grod- och kräldjur I början av 2000-talet finns enligt Artportalen groddjur som lövgroda (Hyla arborea) och större vattensalamander (Tritw-us cristatus) noterade i dammen i nordöstra delen av Kronoskogen. Lökgroda noterades senast under tidigt 1990-tal. Lökgroda finns idag (år 2015) i det närliggande naturreservatet Tryde samt norr om Svampabanan vilken ligger i direkt anslutning till Kronoskogen. Lökgroda har dessutom tidigare noterats i Svampabanans damm ungefär hundra meter från dammen i Kronoskogen och det finns möjlighet att den fortfarande finns där. Groddjuren är upptagna på artlistan enligt Habitatdirektivet, bilaga 4. Även sandödla (Lacerta agilis) har noterats i området men det var på mitten av 1970-talet. Lökgroda trivs bäst i luftiga och sandiga jordar. Den spenderar dagen nedgrävd i upp till en meter djupa hålor. Ju sandigare jorden är desto lättare har lökgrodan att gräva ner sig. De sandiga jordarna i området i och kring Kronoskogen har medfört att lökgroda tidigare har trivts i området. En livskraftig lökgrodepopulation kräver flera småvatten med högst femhundra meters mellanrum. Ju färre dammar en population har desto större är risken för inavel och att populationen försvagas och dör ut. I takt med att omgivningarna runt dammen i nördöstra hörnet av Kronoskogen har växt igen har livsmiljöerna och förutsättningarna för lökgrodan förändrats och populationen i området kan eventuellt ta skada av detta. Fisk Elfiske genomfördes i Trydeån under år 2012. Två av punkterna från provfisket låg strax väster respektive strax öster om naturreservatet. Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) fångades vid dessa. Vid tidigare elfiske från år 1993 erhölls även nejonöga (Lampetra fluviatilis). Tjockskalig inalarmussla Enligt Artportalen noterades den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassu,$) i Trydeån på två olika ställen i nära anslutning till Kronoskogen år 2005. Det är en Natura 2000-art och enligt rödlistan starkt hotad (EN). Arten är starkt utrotningshotad i Sverige och är fridlyst sedan år 2001. Den finns i fyra huvudområden där östra Skåne är ett. Den hotas framför allt av föroreningar och försurningar. De trivs i sand- och grusbottnar och dess glochidier (larver) lever parasitiskt på fiskars gälar. Bland annat stensimpa som finns i Trydeån är en värdfisk. Kronoskogen ligger i ett kalkrikt område varför försurningar inte borde vara ett problem och förutsättningar för att arten skall trivas borde finnas. Det kan även tilläggas att tjockskalig målarmussla planeterades in i Fyleån inom Fyleåprojektet. Fyleån ligger i samma vattensystem som Trydeån. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 10 fit ala urvårds , satsningen Tabell 1. Sammanfattning av noterade rödlistade arter inom Kronoskogen de senaste fem åren (EN = starkt hotad, VU = sårbar, NT = nära hotad Svenskt namn Barbastell Bokvårtlav Forsmossa Gulgrå sotdyna Kvistlav Majnycklar Prakttagging Skånsk sprötmossa Sommargylling Stjärnnästing Svartöra Latinskt namn Barbastella barbastellus Pyrenula nit/da Cinclidotis fontinaloides Camaropella lutea Fellhanera bouteillei Dactylorhiza rna/alls Steccherinum robistius Ozyrrhynchium schleicheri Oriohts oriolus Eutypella stellulata Auricularia 711esenterica Hotkategori EN NT NT NT NT NT VU VU EN NT NT Geologi Tomelilla kommun ligger i centrala lerskifferslätten mellan Romeleåsen och Linderödsåsen. Berggrunden i Kronoskogsområdet består framförallt av slamsten och lerskiffer av silurisk ålder. Jorden består av mullhaltig sand. Det finns även små områden med glacial lera, vilket möjligen är en del av ett större område, som underlagrar området. Det geologiskt mest framträdande draget för området är Byåsabacken, vilken följer Trydån är en del av ett större åssystem med Ramsåsaåsen. Åsen är en slingrande rullstensås som består av isälvssediment framförallt bestående av sand och grus, men även lera. Bysåsabacken är den högsta delen av åsen. Längs ån är sandiga svämsediment med varierande organisk halt avlagrade. Dessa vilar på silurisk lerskiffer och lerskiffer-sandsten. Området söder och sydöst om Byåsabacken består av sandiga glacifluviala sediment med mindre kullar och åsar. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 11 ehala arvårds , satsningen Målbilder och skötselanvisningar Karta 5. Kronoskogens skötselområden Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 12 e ala • urvårds >satsningen Observera att kartan inte beskriver hur Kronoskogen ser ut år 2015 utan är en indelning av skötselområden inom vilka en viss typ av skötsel skall utföras för att uppnå de olika målbilderna. Nedan beskrivs skötselområdena mer ingående med målbild och skötsel. De inledande beskrivningarna av områden skildrar hur det ser ut år 2015. Skötselområde 1 Området består av en damm. Runt dammen är mossfloran trivial men i dammen växer gaffelmossa som är ganska ovanlig. Arten trivs i näringsrika vatten. Målbild Området skall bestå av en damm lämplig för amfibier där omgivningen skall vara lättillgänglig och ej skall vara igenväxt. Sandblottor runt dammen får förekomma. Skötsel Högre vegetation runt dammen skall avverkas vid behov. Dammen skall rensas vid behov. Gaffelmossa sprider sig lätt och bildar stora kolonier. Viss beaktning till den skall dock tagas vid eventuella rensningar. Övre markskiktet runt dammen kan fläckvis skrapas av för att frambringa sandblottor. Skötselområde 2 Området består av blandskog med en del större granpartier. Plantering av 70 fågelbärträd (Prunus miltal?), 15 hagtorn (Crataegu,s monogyna) och 15 hasselbuskar (Corylus avellana) skedde i november månad år 2014 direkt söder om skötselområde 1. Inom detta skötselområde ligger det gamla gravfältet från järnåldern. Målbild Området skall bestå av en luckig ädellövskog med inslag av andra lövträd och tall. En dynamik av unga, gamla och döda träd skall råda i området. Brynmiljöer skall värnas och åtgärder för att gynna dem ska genomföras. Fågelbär skall finnas i närheten av dammen (skötselområde 1). Rödeken som förekommer i området skall på sikt avvecklas. Död ved ska i läggas i fauna- och fungadepåer i området. Död ved skall anordnas så att rörligt friluftsliv inte hindras. Åtgärder för att framhäva gravfältet bör genomföras. I östra delen av skötselområdet vid utegymmet skall angöringspunkt med parkeringsplats, informationstavla etcetera finnas. Söder om skötselområde 1 skall angöringspunkt med toalett, vindskydd och grillplats etcetera finnas. Området ligger i närheten av den tillgängliga leden. Det är även lättillgängligt för tömning av toalett. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 13 Ilibltala • urvårds satsningen Skötsel Granen som finns i området skall succesivt tas bort till lövträdens fördel. Ädellövträd och annat löv skall planteras för att ersätta granen. Vissa stora gamla granar och grandungar får sparas. Området skall återkommande inventeras på eventuella nya granplantor. Gallrings- och röjningsåtgärder för att få bort rödeken skall genomföras löpande. Veteranisering av träd Äldre, döende och döda träd hyser ett stort antal arter, såsom insekter, svampar, lavar med flera. Dessa är beroende av den speciella miljö som idag är allt ovanligare. Detta medför att arter som är knutna till sådan miljö blir allt sällsyntare. En variation på träd i olika åldrar medför en rikare biologisk mångfald. En kontinuitet med i olika grad döende och slutligen döda träd måste därför finnas för att arter knutna till sådan miljö skall fortleva. Sydväst i skötselområdet finns stora delar av relativt ung rödekskog. Genom att veteranisera vissa av träden påskyndas åldringsprocessen för dessa träd. En större variation av livsmiljöer för allehanda organismer skapas. Det finns olika metoder för att uppnå en veteraniserande effekt av träden. Man kan barka av delar av stammen vilket även efterliknar gnag och fejning från olika djur. Att borra hål mitt i stammen innebär en skada som påminner om hackspettshackande. Håligheter skapar hålrum där mulm kan skapas och som insekter kan söka skydd, boplats och föda i. Detta lockar även dit fåglar. Att ringabarka delar av grenar eller att helt såga av grenar skapar också sår i träden och därmed ytor som till exempel insekter kan utnyttja eller som svampar kan växa på. Fornlämning Det skall undersökas huruvida det går att återställa och restaurera fornlämningen och hur man i så fall bäst sköter denna därefter. Skötselområde 3 Området består av blandskog med en del större granpartier. 1 norr slingrar Trydeån nedanför Byåsabacken. Målbild Området skall bestå av en luckig ädellövskog med inslag av andra lövträd och tall. En dynamik av unga, gamla och döda träd skall råda i området. Brynmiljöer skall också värnas. Eventuella yngre granplantor skall gallras bort vid behov. Åtgärder för att lederna och naturen inom området skall vara så lättillgängliga som möjligt skall beaktas. Markerade löpslingor och rid/cykelleder skall finnas finns inom området. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 14 ala urvårds , satsn i ngen Skötsel 1 stora delar av detta skötselområde skall granen succesivt tas bort till lövträdens fördel. Ädellövträd skall planteras för att ersätta granen. Vissa stora gamla granar och grandungar får sparas. Området skall återkommande inventeras på eventuella nya granplantor. Bortröjning av sådana skall ske vid behov. Arbeten i området skall ske med försiktighet med avseende på mossfloran. 3a Längs Trydeån förekommer ett antal ovanligare mossor såsom trubbfjädermossa (Homalia trichomanoides), liten baronmossa (Anomodon attenuatus), stenporella (Paren(' cordeana), rutlungmossa (Conocephalum conicum), kamtuffmossa (Palusfriella commutata), sipperkrypmossa (Hygroamblystegium lemax), vattenkrypmossa (Leptodiclywn riparium), kragpellia, jordskruvsmossa, (Tortula subulata) och forsmossa (Cinclidotus fontinaloides). Den sistnämnda är rödlistad och hade sin enda växtplats i skötselområde 3a. Slanklav (Collema Ilaccidum) hittade även i området vilket tyder på en ganska god vattenkvalitet i ån. Området bör i viss mån låtas utvecklas fritt, bortsett från att insatser mot jätteloka (Heracleum manteagazzianum) och andra eventuella invasiva arter bör ske. Se bilaga 1 för en mer detaljerad beskrivning av arterna samt vad man kan göra åt dem. Vid behov får gallringar och borttagande träd eller växter ske. Man skall ha i beaktning att den tjockskaliga målarmusslan kan hotas av avverkning av träd i strandzonen. 3b Området utgörs av Bysåsabacken som består dels av avenbokskog, dels av blandskog med gran och dels av granskog. Två rödlistade arter i form av bokvårtlav (Pyrenula nitida) och skånsk sprötmossa har hittats i backen. Ytterligare ovanliga arter, nämligen olivklotterlav (Opegrapha glansfläck (Arthonia spacicea) och lönnlav (Bacidia rubella) har hittats i området. Området anses dessutom ha de bästa mykologiska förutsättningarna. Skånsk sprötmossa är känslig för förändringar som innebär ökat ljusinsläpp och uttorkning av markskiktet. Känsligheten förstärks av att mossan ofta växer i branta sluttningar som är mycket känsliga för erosion. För att gynna de ovan nämnda arterna bör hela området bestå av ädellövaiter såsom avenbok och bok varför granskogen skall avverakas. Granen skall ersättas med ädellövträd. Avverkningen och gallring av gran bör ske i etapper. Hänsyn måste tagas till lav- och mossfloran (se skånsk sprötmossa ovan). Gran som avverkas skall tills törsta del tas ut från området. Mängden död ved bör dock ökas i detta område för att skapa ytterligare miljöer för mossan samtidigt som det kan användas som fauna- och fungadepåer. Död ved anordnas på ett sätt så att rörligt friluftsliv inte hindras eller försvåras. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 15 e ala urvårds ,satsningen Skötselområde 4 Inom skötselområdet växer en alskog på sina ställen med kärrartad vegetation. Här skiljer sig moss- och lavfioran mot övriga Kronoskogen med en del ovanliga och sällsynta arter. Bland annat växer här kamtuffi-nossa (Palustriella commutata) och aspmossa (Leskea plycmpa). Målbild Området skall bestå av skog av alkärrskaraktär. Skötsel Översvämning av bäcken som rinner genom området skall tillåtas. Genom avfasade sandbrinkar tillåter man översvämning och marken blir fuktigare. Granar som finns i skötselområdet skall avverkas och får därefter inte finnas i området. Al skall gynnas. Skötselområde 5 Bild 1. Ek inom skötselområde 5 anslutning till infarten till Kronoskogen vid parkeringsplatsen finns ett område som består av en ekplantering. 1 området ligger även en liten damm. Målbild Området skall ha en karaktär av trädklädd betesmark bestående av glest stående ekar med utvecklade brynmiljöer längs kanterna. Veteranisering av träden bör övervägas. Delar av området får användas som tillfållig parkering vid speciella tillfållen. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 16 eala , urvårds , satsningen Skötsel Föryngringen av ek och bok skall gynnas. Träden närmast vägar och parkeringsplatser bör på något sätt skyddas då fordon kan skada rotsystemen. Vetarinsering av träd i området bör genomföras. Fauna- och fungadeåper skall finnas i området. Dessa placeras och utformas så att de inte utgör hinder för rörligt friluftsliv. Lärken längs riksvägen avverkas. Plantering av lämpliga brynmiljöer skall genomföras i områdes ytterkanter. Skötselområde 6 Området kallas Tylehögen och består av en stenburen naturbetesmark med olika fuktighetsgrad. Målbild Området skall bestå av växter som gynnar pollinatörer som bin, humlor, fjärilar med mera. Naturbetesmarken skall hållas öppen genom fortsatt hävd. Trädridåer runt området bör finnas som vindskydd. Skötsel En riktad insats skall inledningsvis genomföras för att försöka återskapa en naturbetesmark med högt betestryck. Betestrycket i området skall vara så stort att igenväxning inte sker. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 17 e ala urvårds satsningen Allmän skötsel rekreation Stigsystem — Tillgänglighetsled, 750 m (belyst) le.. Grönt spår, 6 km — Rött spår, 2,3 km (belyst) •• • Ridled "liffiEr~!= Karta 6. Ledernas sträckning år 2015 Bild 3. Den tillgänglighetsanpassade leden i Kronoskogen Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 18 urvårds satsningen Motionsspår inklusive tillgänglighetsleden skall hållas framkomliga och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Spårkanterna skall alltid ha fri sikt. Spårmarkeringarna skall hållas under kontinuerlig tillsyn och nya sådana skall sättas upp vid behov. Inom området kommer olika orienteringsbanor att finnas uppsatta. Dessa kommer att variera över tid. Ridleder Ridleden skall hållas framkomlig och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Anordningar En regelbunden översyn och underhåll på anordningar såsom parkeringsplatser, vindskydd, utetoalett, cykelställ, grillplatser, informationsskyltar samt bord och bänkar, inom området skall ske. Spårmarkeringarna skall hållas under kontinuerlig tillsyn och nya sådana skall sättas upp vid behov. Belysningen i området skall också kontrolleras fortlöpande. Uppbindningsbom, p-hagar etcetera skall hållas under årlig översyn. Utegym Bild 4. Delar av utegymmet Ytan som utgör utegymmet skall hållas framkomlig och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Träningsredskapen skall hållas under årlig översyn. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 19 e ala urvårds .satsningen Skyltning På väl valda ställen vid vägar som leder in i området skall informationsskyltar rörande naturreservatet finnas uppställda. Minst en skall vara en större modell med mer information och finnas vid områdets huvudentré. Belysning Området hyser belysning till exempel längs elljusspår och vid entrén. Vid belysning skall alltid effekten på djurlivet i Kronskogen tas i beaktning. För att störa så lite som möjligt skall belysningen inte vara igång alls under perioden 15 april till och med 15 september. Resten av året får belysningen vara igång efter mörkrets inbrott fram till klockan 24.00 och på morgonen från och med 06:00. Allmän skötsel flora, fauna och funga Skog Skogen i området bör bestå av cirka 90 procent lövskog med ädellövarter som ek (Quercus sp.), bok (Fagus sylvatica), avenbok (Carpinus betulus), fågelbär, ask (Fraxinus excelsior) och lind (Tilta sp.) samt andra lövträd. En dynamik med unga, gamla och döda träd skall råda i området. Gallring för att gynna föryngring av ädellövträd och för att frambringa solitärer skall ske. Bortröjning av nya granplantor skall ske vid behov. Dessutom skall skogen ha en luckighet då detta medför ett solbelyst fältskikt. Detta bidrar till att artantalet ökar. Brynmiljöer skall värnas och utvecklas. Bryn innehåller ofta en hög artrikedom då arter från både skogen och de närliggande omvigningarna trivs där. Dessa utgör vidare ett vindskydd som medför att mikroklimatet i skogen behålls. Detta leder bland annat till en ökad insektsfauna vilket i sin tur leder till fler fåglar och fladdermöss. Mängden död ved, både stående och liggande, behöver ökas i området. Den döda veden skall dock inte utgöra hinder eller fara vid rörligt friluftsliv. Fauna- och fungadepåer Vid åtgärder i skogsmiljöerna skall visst material av grövre slag sparas för anläggning av fauna- och fungadepåer. Grot kan i visst fall även sparas för samma ändamål. Även material som bildas vid slåtter kan ingå i depåerna. Placering av depåerna bör ske på flera ställen i området, men vissa delområden skall också lämnas fria från depåer. Hänsyn till friluftslivet skall tas. Depåerna skall inte ligga vid eller i nära anslutning till leder i området. Invasiva arter Invasiva arter är sådana som har spridit sig utanför sitt naturliga spridningsområde och av olika anledningar hotar den inhemska naturen. De sprids med få undantag medvetet eller omedvetet med mänsklig hjälp. Nedan listas vilka invasiva arter som förekommer inom Kronoskogen. Nya inhemska arter kan av olika anledningar etablera sig i naturreservatet i framtiden. Åtgärder som krävs för att bli av med invasiva arter skall alltid genomföras om sådana etablerar sig i området. I enlighet med Tomelillas åtgärder för miljömålen 2015-2020 Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 20 et • ala urvårds , satsningen användes en kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark. En mer ingående beskrivning över i Tomelilla kommun förekommande invasiva arter finns i bilaga 1. Invasiva arter som förekommer inom Kronoskogen (år 2015) är: • • • • • Blekbalsamin (Impatiens parviflora) Druvfläder (Sambus racemosa) Jätteloka (Heraclewn manteagazzianum) Kirskål (Aegopodium podagraria) Tysklönn (Acer pseudoplanktnus) Holkar Fågelholkar och fladdermusholkar bör placeras i området. Det råder brist på hålträd och holkarna medför att man ökar antalet individer och arter som har möjlighet att leva i Kronoskogen. Holkar bör framförallt placeras inom skötselområdena 1 till och med 4. Uggleholkar bör placeras i södra delen av skötselområde 2. Det är viktigt att inflygningshålen är helt fria från grenar och kvistar. Fladdermusholkarna placeras bäst på grova träd i syd och sydvästlig riktning. Inga grenar eller kvistar bör skymma holken då detta kan hindra fladdermössen från att flyga in. Fladdermöss Ovan nämnda skogliga insatser där lövskog gynnas framför gran och brynmiljöer låts utvecklas och uppsättning av holkar är till gagn för fladdermöss. 1nsektsfaunan gynnas vilket medför furageringsbiotoper för fladdermössen. Holkarna bidrager till ytterligare boplatsmöjligheter. Förekomsten av döda eller gamla träd är också viktig för fladdermöss. Sandig mark Sandödla har tidigare förekommit i området. På senare tid har man dock inte noterat några. Detta beror troligen på att deras livsmiljöer kan ha försvunnit. Det kan med andra ord finnas förutsättningar för att sandödla ska trivas om man iordningställer lämpliga livsmiljöer för dem. Att återskapa sandblottor hade gynnat sandödla och även olika insekter såsom gaddsteklar och skalbaggar. För att åstadkomma detta bör man inom olika områden fläckvis skrapa av markens övre skikt med jämna mellanrum. Lämpliga områden är tillexempel de sydvästra delarna av skötselområde 3 som har sandiga jordar. På samma sätt är marken kring skötselområde 1 också lämplig. Metoden kan ersätta mer naturligt slitage såsom ras, brand och djurtramp (exempelvis häst). Innan man skrapar marken bör man genomföra en röjning av växtligheten för att underlätta arbetet. Grod- och kräldjur Lökgroda trivs bäst i luftiga och sandiga jordar vilket förekommer i Kronoskogen. Den har tidigare förekommit i dammen i skötselområde 1 och det finns möjlighet att den fortfarande finns en damm som i närliggande Svampabanan. Lökgroda lever dessutom i det närliggande naturreservatet Tryde och direkt norr om vägen vid Svampabanan. Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 21 ala urvårds satsningen Som det ser ut idag (år 2015) har lökgrodorna i närliggande områden inte någon möjlighet att ta sig till dammen i Kronskogen. Vid vägen finns barriärer för att förhindra grodorna att vandra över. Ett eventuellt återförande av lökgroda till Kronoskogen skulle dessutom gynnas av att dammen vore fri från skuggande träd och buskar. En inledande röjning runt dammen hade behövt ske och därefter vore det angeläget att kontinuerligt, med ett intervall på tre-fem år eller vid behov, underhålla omgivningen runt dammen. För spridning hade dessutom en trädfri korridor på cirka 25 meter till dammen genom skogen behövts. En sådan korridor hade även kunnat kombineras som promenadstråk inom området. Förutsättningarna för att återinföra lökgroda eller att underlätta för spridning från närliggande vatten skall undersökas. Närområdet skall inventeras så att förekomst av lökgroda och andra groddjur kan dokumenteras. Resultaten av dessa studier skall ligga till grund för eventuell fortsatt skötsel till gagn för groddjur inom Kronoskogen. Inga snokfynd har rapporterats in på Artportalen fram till år 2014 men närliggande Fyledalen hyser gott om snok. På olika ställen längs banvallen som passerar söder i området har man också noterat snok. En undersökning för förutsättningarna med inventering av potentiella livsmiljöer, såsom övervintringsplatser och äggkläckningsmiljöer, i och kring Kronoskogen skall ske. Resultaten från dessa undersökningar skall ligga till grund för åtgärder och skötsel för att gynna snok i Kronoskogen. Dokumentation och uppföljning Skötselplanen är tills vidare giltig gällande i planen angivna mål och riktlinjer för skötsel. Uppföljning och sammanställning av skötselåtgärder skall regelbundet utföras av den som utför de olika skötselåtgärderna till Tomelillas kommuns naturvårdsansvarige. Uppföljning av naturreservatets flora, fauna och funga samt vegetationstyper skall inledningsvis utföras var femte år, senare var tionde år. Sammanfattning av skötselåtgärder Åtgärd Underhåll och drift Underhåll spårmarkeringar Översyn och underhåll av hästanordningar Översyn grillplatser, informationsskyltar, belysning och elljusspår, bord och stolar Var Motionsspår, tillgänglighetsleden, utgym Ridleden, motionsspår, tillgänglighetsleden Ridleden När Vid behov Ansvar Kultur och fritid Vid behov Kultur och fritid Vid behov Kultur och fritid Hela naturreservatet Årligen Samhällsbyggnad — skyltar Kultur och fritid — resten Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 22 ala u rvårds satsningen Skötselområde 2 Vid behov Samhällsbyggnad Hela naturreservatet Kontinuerligt Rensa bort nedfallna träd Leder och områden med anordningar Vid behov Akuta skötselinsatser förknippade med fara för allmänheten Sätta upp fågel- och fladdermusholkar Plantering av fågelbär Rensa dammen Avverka träd och övrig högre vegetation runt dammen Frambringa en trädfri korridor Hela naturreservatet Vid behov Insamling: Kultur och fritid Upphämtning: Samhällsbyggnad Tillsyn: Kultur och fritid Genomförande: Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Hela naturreservatet Vinter 14/1 5 Samhällsbyggnad Naturskyddsföreningen Samhällsbyggnad Skötselområde 1 Skötselområde 1 Vid behov En kraftansträngning och därefter var 3-5 år Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Skötselområde 1 och 2 En kraftansträngning och därefter vid behov En kraftansträngning och därefter vid behov Samhällsbyggnad Skötsel parkering och cykelställ Sophantering och nedskräpning Skötselområde 6 Frambringa sandblottor Fasa av sandbrinkar i bäcken Gallra bort gran Samhällsbyggnad Skötselområde 4 Gallra bort björk Skötselområde 2, 3 och 4 Skötselområde 5 Veteransingering Skötselområde 2 Frambringande av fauna- och fungadepåer Bekämpning av invasiva arter Undersöka hur man kan restaurera och därefter sköta Hela naturreservatet Hela naturreservatet Samhällsbyggnad I ettapper därefter vid behov En kraftansträngning och därefter vid behov Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad I samband med röjning, gallring och avverkning Vid behov Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Skötselområde 2 Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 23 ala ii bårds satsningen fornlämningen Undersöka möjligheterna för återinförande av lökgroda Undersöka förutsättningar för snok Skötselområde 1 och 2 År 2015 Hela naturreservatet Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad 24 IlEya Urvårds satsningen Referenser AREK Biokonsult HB. (2012). Inventering av lavar och mossor i Kronoskogen, Edenhamn, P & Sjögren-Gulve, P. (2000). Åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda (Pelobates fuscus). Naturvårdsverket. Eklöv, A. (2013). Fiskevårdsplan för Trydeån 2013. Tomelilla kommun. Eklövs Fiske och Fiskevård Gärdenfors, U. (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken SLU. Naturvårdskonsult Gerell. (2012). Förslag till skötselplan för naturreservatet Kronoskogen, Tomelilla kommun, Skåne län. Naturvårdskonsult Gerell. (2012) Inventeringar i Kronoskogen 2012 — flora, fåglar och fladdermöss. Nitare, J. (2014). Naturvårdande skötsel av skog och andra trädbärande marker. Skogstyrelsen. Nyström, P. & Stenberg, M. (2008). Åtgärdsprogram för lökgroda 2008-2011 (Pelobates Mars). Naturvårdsverket. Rapport 5826 april 2008. Stenberg, M. & Gustafson, S. (2012). Förslag till skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun, Skåne län. Ekoll Ab. Svenska järnvägsklubben. (2009). Järnvägsdata med trOkplatser. Svenska järnvägsklubben. Svensson, S. Puggehatten — Skånes Mykologiska Förening. Personlig kontakt 27/4-2015 Åberg, A. SGU — Sveriges geologiska undersökning. Personlig kontakt 29/4-2015 Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 25 6;1ctuA 2015-09-09 Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun Data Områdets namn Geografiskt läge Län Kommun Församling/socken Berörda fastigheter Markägare Naturvårdsförvaltare Vegetationszon Skyddsform Gränser Areal Planförfattare Kronoskogen RT90: X: 6160044, Y: 1379678 Skåne län Tomelilla Tomelillabygdens församling/Ramsåsa Ramsåsa 1:3, Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 13:7, Ramsåsa 20:3, Tomelilla kommun och enskilda markägare Tomelilla kommun Nemorala zonen (sydsvenska lövskogsregionen) Naturreservat Gränsen är markerad med rött i bifogad karta ca 89 ha Nils Lundquist och Charlotte Lindström Kommunfullmäktiges beslut Med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige det området som avgränsas med rödlinje på bifogad karta som naturreservat. Namnet för naturreservatet skall vara Kronoskogen. Syfte Syftet med naturreservatet Kronoskogen: - - bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 2015-09-09 Precisering av syftet: bevara och utveckla områdets natur- och friluftsvärden, utveckla förutsättningar för att gynna den biologiska mångfalden i områdets olika naturmiljöer särskilt med hänsyn till förekommande rödlistade och fridlysta arter, naturvärden som är knutna till de förekommande naturtyperna lövskog, rinnande vatten, våtmarker, torra sandmarker och ängsmarker skall utvecklas och bevaras, långsiktigt bevara och utveckla ädellöv- och sumplövskogar till ett naturskogsliknande tillstånd, gynna miljöer för sandlevande arter, vattenmiljöernas värde för den biologiska mångfalden skall bevaras och utvecklas, bevara och utveckla betesmarken med variation av öppen, buskrik, torr och blöt stenbunden mark, säkerställa och utveckla ett tillgängligt och attraktivt friluftsområde för alla över tid informera besökarna om områdets olika karaktärer gällande såväl natur, geologi som kulturhistoria samt inspirera till friluftsliv, information och anordningar skall göra området attraktivt för pedagogisk verksamhet inom förskola och skola. Syftena uppnås genom att: lövskog lämnas fritt från ekonomiskt skogsbruk för att på sikt skapa en naturlig intern dynamik, luckhuggning, veteranisering och tillskapande av högstubbar i syfte att skapa mer död ved och mer variation i ålderstrukturen. Levande eller död ved lämnas kvar i skogsområden (med undantag av virke som tas ner i samband med att granskog skall omföras till lövskog), det mesta av den befintliga granskogen omförs succesivt till lövskog med inslag av tall, betesmarkerna hävdas med naturvårdsinriktad beteshävd, nödvändiga åtgärder vidtas för att bevara och stärka livsmiljöer för fridlysta, rödlistade arter samt skärskilt skyddsvärda arter knutna till livsmiljöer vilka ingår i art- och habitatdirektivet. Exempel på åtgärder är veteranisering av träd, naturvårdsbränning samt skapande av sandblottor, ordna angöringspunkter, informationstavlor och anläggningar så att besökare på ett lämpligt sätt kan ta del av information om natur- och kulturvärden samt inspirera till ett rörligt friluftsliv utan att skada områdets naturvärden, att nya kunskaper om hotade och hänsynskärvande arter samt värdefulla naturtyper beaktas och införlivas i den löpande skötseln av naturreservatet. Att bilda naturreservat av området skall leda till att både lokala och nationella miljömål såsom "ett rikt växt- och djurliv", "levande skogar", "myllrande våtmarker" och "en god bebyggd miljö" uppnås. Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 2 2015-09-09 Föreskrifter Med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 §§ miljöbalken skall nedanstående föreskrifter gälla i naturreservatet. A. Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 § miljöbalken om inskränkningar i markägares och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom naturreservatet Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. dra fram mark- eller luftledning, 2. vidta åtgärder såsom att gräva, schakta, dika, dränera, tippa, dumpa, anordna upplag, utfylla med rensmassor eller annat material, markarbete eller på annat sätt förstöra eller skada fast naturföremål, ytbildning eller småvatten, 3. nyttja kemiska bekämpningsmedel eller berika marken med gödselmedel eller jordförbättringsmedel, 4. låta betesdjur som är under behandling av långtidsverkande avmaskningsmedel bete, avmaska betsdjur eller släppa avmaskade betesdjur tidigare än 14 dagar efter avmaskning, 5. sätta ut djur-, växt- eller svamparter annat än för naturreservatets skötsel, 6. samla in djur-, växt- eller svamparter annat än för naturreservatets skötsel, enstaka beläggsexemplar för artbestämning eller inom skolundervisningen, 7. avverka träd eller buskar annat än för naturreservatets skötsel, 8. bortföra stående och liggande död ved annat än för naturreservatets skötsel, 9. plantera gran eller främmande trädslag, buskar eller växter, 10. utföra åtgärder som kan påverka områdets hydrologi och vattenkvalitet, 11. bedriva jakt eller utfodra vilt, 12.anordna nya vägar, 13.organisera tältplats eller uppställningsplats för husbil och husvagn annat än på angiven plats, 14.placera skylt, affisch, inskrift, snitsel, snitslade banor eller motsvarande anordning annat än med information gällande naturreservatet. B. Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 § miljöbalken om markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång. För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktas markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas inom naturreservatet: 1. utmärkning av, skyltning till och upplysning av reservatet samt vägvisningsskyltar, 2. uppförande och underhåll av anordningar såsom toalett, vindskydd, grillplats etcetera inom området, 3. skötsel såsom gallring, avverkning, luckhuggning samt veteraniserande åtgärder av buskar och träd i naturvårdande syfte, Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 3 2015-09-09 4. 5. 6. 7. plantering eller sådd av träd och buskar, slåtter, bränning och schaktning i naturvårdande syfte, anläggning och underhåll av stigar och leder, uppföljning av områdets skötsel och miljöövervakning. C. Ordningsföreskrifter enligt 7 kap 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordning i övrigt i reservatet. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: gräva, borra, måla eller på annat sätt skada mark och sten, gräva upp växter eller för kommersiellt bruk plocka växter, störa, samla in, skada eller döda djur, medföra °kopplad hund eller annat lösgående sällskapsdjur, använda musik- eller ljudanläggning, framföra cykel på annat än på befintliga vägar, rida på annat än anvisad väg och ridled, framföra motordrivet fordon (undantag för personer med rörelsenedsättning), 9. parkera på annan plats än angiven parkeringsplats, 10.tälta, sätta upp husbil eller husvagn eller på annat sätt övernatta annat än på angiven plats, 11.göra upp eld annat än på angiven plats, 12. fiska eller på annat sätt fånga in fisk och att sätta ut fisk, 13.bedriva jakt i någon form eller att använda någon form av skjutvapen (t.ex. paintballgevär). 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Vidare är det förbjudet att utan kommunförvaltningens skriftliga tillstånd: 14. uppsätta skylt, affisch, inskrift, snitsel, orienteringskontroller eller motsvarande anordning, 15.arrangera tävlingar (undantag för sådana inom ramen för skolidrotten) 16.bedriva vetenskapliga eller andra undersökning som kan skada eller störa naturmiljön, 17.fånga insekter, spindlar, snäckor, musslor eller andra ryggradslösa djur annat än genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod med efterföljande återutsättning i naturreservatet. Återutsättningen gäller inte enstaka beläggsexemplar för arbestämning under förutsättning att fynden registreras i Artportalen och att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna, 18.samla in växter, svampar, lavar eller mossor annat än enstaka beläggsexemplar för artbestämning, 19. utöka elnätet när begäran av elanslutningar görs. Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 4 2015-09-09 Undantag från föreskrifterna Föreskrifterna i A och C gäller ej genomförande av åtgärder i enlighet med för den tiden fasställd skötselplan som råder i området. Dessutom utgör de ej hinder för: förvaltaren av naturreservatet, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att vidta åtgärder, eller för förvaltarens tillsyn av området enligt vad som framgår av föreskrifterna under B ovan, driftsåtgärder för vid tidpunkten för föreskrifternas författande befintliga vägar, underhållsresning av lagakraftvunna dikningsföretag eller lagliga diken, drift och underhåll för befintliga ledningar (vatten-, avlopps-, elledningar etcetera) får ske. Vid utförande av större åtgärder skall samråd ske med kommunförvaltningen innan arbetet påbörjas. Akuta åtgärder får inledas innan samråd skett, utveckling av friluftslivet såsom markering av leder, uppsättning av skyltar, anordnande av rastplatser eller andra liknande anordningar, för främjandet av naturreservatets syfte efter skriftligt godkännande av kommunförvaltningen, behörig trafik att framföra fordon på vägarna. Tomelilla kommun får, i enlighet med 7 kap 7 § miljöbalken, i särskilda fall medge dispens från meddelade föreskrifter. Dispens söks hos kommunen. Beskrivning av reservatet Det cirka nittio hektar stora välbesökta friluftsområdet som utgör Kronoskogen består av olika naturtyper men där blandlövskogen dominerar. Skogsmiljöerna är relativt unga. I övrigt karakteriseras området av några större granbestånd samt de i sydöst belägna naturbetesmarkerna tillhörande Tyleshögen. Naturtyperna lövsumpskog, ädellövskog i branter, torra hedar, silikatgräsmarker och fuktängar finns också inom området. Man har länge skött skogen i området på ett konventionellt vis men år 2006 påbörjades en del gallringar för att bölja gynna de biologiska värdena. Den biologiska artrikedomen inom Kronoskogen är stor men antalet hotade och sällsynta arter är lägre. Man har identifierat ett mindre antal fridlysta och rödlistade arter bland fladdermöss, fåglar, groddjur, växter, mossor och lavar. I norra delen av området ligger rullstensåsen Byåsabacken med relativt höga geologiska bevarandevärden. Den är en del av ett större åssystem med mer eller mindre sammanhängande rullstensåsar och kullar. Här erbjuds utsikt över Fyledalen och Trydeån. Trydeån avgränsar området längst norrut. Inom detta område hyser ån höga limnologiska värden. Ån är opåverkad av rensning och utdikning och alsumpskog omger den i vissa delar. Kronoskogen hyser en fornlämning i form av ett gammalt gravfält från järnåldern. Kronoskogen är välbesökt och viktigt för friluftsliv, rekreation och pedagogiska verksamheter. Vissa delar är tillgänglighetsanpassade och promenadlederna, ridlederna, bänkarna och borden som finns idag besöks dagligdags. Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 5 2015-09-09 Skäl för beslutet Kronoskogen utgör ett mycket värdefullt område för frisluftslivet. Det tätortsnära läget erbjuder närrekreation i en vacker och avkopplande miljö. Förskolor och skolor utnyttjar området i undervisningen och för utflykter. Kronoskogen var på 1700-talets senare del inägor och ängsmarker som tillhörde Ramsåsa by. Området planterades delvis med träd under 1800-talet sedan området övergått i Kronans ägo. Området domineras av en relativt ung blandlövskog med i delar höga biologiska värden. Variationen av topografi och växtlighet har medfört att en mängd olika växter och djur förekommet på en förhållandevis begränsad ytan. En stor del av området omfattas av riskintresse för naturvård; NR NL 44, Fyledalen och Ullstorp. Naturvårdsprogram för Tomel illa kommun förklarar man att området har höga naturvärden där värdekriterierna geomorfologi, storlek, mångformighet, landskapsbild och rekreation framhävs. I Planprogram för Skånes Sommarland m.m. vill man att en plan för hur Kronoskogens skogsbestånd kan överföras från gran till andra trädslag inom ramen för ett naturreservat skall frambringas. De öppna markerna inom området förklarar man också som bevarandevärda. En naturstig bör anordnas i Tylehögens betesmarker. Förekommande vatten inom området bör förbättras och nya bör skapas. rapporten "Närmare till naturen i Skåne" finns Kronoskogen med som en del i ett större område "Kronoskogen och Trydeåns dalgång". Av ovan angivna skäl bör det angivna området avsättas som naturreservat. Skötselplan och förvaltning av naturreservatet Enligt 3 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. skall en skötselplan ingå i val:je beslut om bildande av ett naturreservat. Kommunfullmäktige fastställer med stöd av 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m nedstående skötselplan att gälla tillsvidare (bilaga 3). Inom ramen för denna kan kommunen fortlöpande meddela direktiv om förvaltningen. Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomel illa kommun 6 2015-09-09 Tomelilla kommun och det utskott/nämnd som har ansvaret skall vara naturvårdsförvaltare. Vid förvaltningen skall samråd ske med övriga berörda förvaltningar inom Tomelilla kommun, markägare och berörda myndigheter. En årlig avstämning angående skötsel och åtgärder skall göras med utskott/nämnd. Bilagor 1. Översiktskarta 2. Naturreservatets gränser Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 7 2015-09-09 Bilaga 1. Översiktskarta liydernölla , .,'CflIzIKI0177 a " i i i ydeholin t, ViiXti 414 /) ' ...• glasång , r :.. • NritltfreS. jSäiklög `. t _ otoit, 5 i Ttyde ekd: 3 i osobac -. -— f - C. I a 1 / uf t i Tylehögs gård ''l ji» ;Gollbarra • r . .Svarn)moso ' i' ., o 11 'I, ...14 54 . ..-yiannellirld or „........— ° . - a, ' r— g illa f ::17g, — ,, "11:A: 0- f-N; \ i'' K; 1. \4,i -I• • t ..._ amen. , ., . .:i4) _.1...»...-— _.. _.1 ,,_.1...1 , :. i,),t : -1:14.- Il i dT-- . --• i /Stenhy , • 1: 1 L V5' i <: ' t .-• 'f- ./..,7 '' . - — 0 pi -, \.•91 \ ,,-):\Y --i-is :,\.- ii..,...,....... r / 1,, .___ .1 \ , ... s•. .S.'-4 !„ —.",• :r.. .: -PI ' ..-_"-:/ :-1-1_. t_ i ill J _ ,., : a l . .f. 1 k ‘ --‘*-) 1.A::, ti i )i_ 4., L... , ' • ----.27.,2' .,'s • 1::'' - 4'.. ;.71447 i ; Tr•i: M4' -,------71.--1 i, n .yl.- ----- • t i ,"•,' . 0 ,3.. '.” 1 \, k ,K, ,, r !.r: Benetatitied 1. • .,_ . . ,...'''' Kaligbö'g ' .: '''' . ' i -P13 Ödemarksgården --. , i \,7Stenby gård I msN . Beneslad 7, f• ; ,3 1.-- '•'' .1 Nyliorn ,, •,I, f'..'," • ..\ \ - , ::-KertilingistÅ'V:1; :.\. .,\:.::...5'. : Golfbana I Ben e i'ad Soinem 0 1 000 m Naturreservatet Kronoskogens placering Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 8 2015-09-09 Bilaga 2. Naturreservatets gränser Naturreservatets gränser är markerade med rött, svarta linjer indikerar fastighetsgränser Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun 9 Mer - TometIlla på Österlen 2015-06-30 Träd Buskar Flora Fladdermöss dalar Fiskar DYK • 201 0)/ Mikts-KLÄNI.: 26c ) VUMOSVec -dJs htlp://www.tornetIlla.sekr-koderikranoskogen/arter/ 8/8 2015-06-30 Trydeån- Tornelilla på Österlen På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? Acceptera Torne lilla kommun Skriv in sökord SÖK Startsida tomelilla.se Österlenhem osterienhem.se Turism visittomelilla .se Trydeän This page in English Trydeän Trydeån vilken tangerar Kronoskogens norra gräns är en bäck som mynnar ut i Fyleån, vilken i sin tur utgör Nybroåns övre delar. Den är dikad och omges framförallt av åkereller ängsmark. Historiskt sett har Trydeån varit smutsig med föroreningar från bland annat industrier och lantbruk, men har på senare tid blivit betydligt renare och vattenkvaliten har därmed förbättrats. Sträckan längs Kronoskogen hyser i sin närhet ovanliga både mossor och lavar vilket indikerar på en god vattenkvalitet. I modern tid förekommer ungefär fem fiskarter där öring, stensimpa och elritsa är vanligast. Även nejonöga och småspigg är noterade. Öring leker regelbundet i Trydeån. Signalkräfta finns i också. Man har tidigare hittat den ovanliga tjockskaliga målarmusslan men inte under de senaste åren. 1111p://w"lomelilla.se/qr-koder/Icronoskogen/trydean/ 1/5 2015-06-30 Trydeån - Totnelilla på Österlen Öring 3 (Salmo trutta) Öringen tillhör laxfiskarna och är populär i sportfiskesammanhang. Ör betyder grovt grus och har gett fisken sitt namn. Under hösten leker den nämligen på grusiga bottnar i strömmande vattendrag. Rommen kläcks under tidig vår. Efter några år vandrar den ut till havet eller till någon insjö (undantag bäcköring som stannar kvar hela livet). När de är könsmogna efter uppåt åtta år vandrar de tillbaks till födelseplatsen för att leka. Öringar kan bli ungefär åttio centimeter och väga cirka tio kilo. Den äldsta öringen man hittat var arton år. El ritsa http://www.tomellllase/qr-koder/kronoskogergrydean/ 2/5 2015-06-30 Trydeån - Tomelilla på Österlen (Phoxinus phoxinus) Som med många fiskar har den mänga namn. Förutom elritsa är nog kvidd den vanligaste synonymen. Det är en slags karpfisk som är grönaktig, fläckig och ganska liten. Den kan bli drygt en decimeter lång. Elritsa och öring hittas ofta tillsammans eftersom Elritsa kan äta öringens rom. De båda arterna konkurrerar dessutom om födan, framförallt insekter och kräftdjur. Man kan finna elritsan i hela landet i klara strömmande vattendrag. Den leker mitt på sommaren och honan kan lägga uppåt tusen ägg som kläcks en till två veckor senare. Honorna kan bli uppåt elva år, hanarna blir inte fullt så gamla. Stensirnpa (Cottus gobio) Arten tillhör de kindpansrade fiskarna och har ett robust huvud med stor mun. Kroppen som smalnar av bakåt är brunaktig med mörka fläckar. Den har två ryggfenor och kan bli uppåt arton centimeter lång även om den i Sverige oftast är betydligt kortare. http://www.tomeli Il a.se/or-koder/kronoskogen/trydean/ 3/5 2015-06-30 Trydeån - Tornet Illa på Österlen Sötvatten är vanligaste livsmiljön men den klarar bräckt vatten på vissa ställen också. Den lever på grunt vatten i hela Sverige utom på Öland. Födan består av insekter och kräftdjur som den hittar på botten. Honan lägger cirka 150 ägg på våren som hanen därefter vaktar till dess att de kläcks knappt en månad senare. Stensimpan blir cirka fem år gammal. Småspigg (Pungitius pungitius) Detta är en slags taggfenig fisk. Det är en liten grönbrun fisk på cirka sex centimeter med taggig ryggfena. Fisken är ofta fläckig eller strimmig. Den finns framförallt i stillastående småvatten, men förekommer även i sjöar och floder. Alltifrån sötvatten, bräckt vatten till saltvatten kan utgöra habitat. Födan består mest av ryggradslösa djur. Honorna kan bli uppåt fem år gamla, hanarna blir inte fullt så gamla. Tjockskalig målarmussla http:I/www.tomelllla,selqr-koderlkronoskogenitrydeafli 415 2015-06-30 Trydeån - Tomelilla på Österlen (Unio crassus) Den starkt utrotningshotade sötvattenslevande musslan är ofta brunsvart och blir runt fem centimeter lång men kan i enstaka fall bli uppåt tio centimeter. I Sverige förekommer musslan i fyra delområden varav östra Skåne är ett. Den förekommer i olika slags rinnande vatten med varierande bottensubstrat där den filtrerar vattnet på alger och mindre organismer för att få i sig föda hap://vomm.tomelilla.se/qpkoder/kronoskogenftrydean/ 5/5 - Välkommen till Kronoskogen! Som granne till Tosselilla sommarland och Svarnpabanan skänker natursköna Kronoskogen en stund för avkoppling. Här finns möjlighet för härliga promenaden ridturer, naturstudier, motion i spåren eller utewnmet, eller en stillsam fika i det gröna. Omgivningarna är varierande med lövskog, rinnande vatten, våtmarken gamla ängsmarken fornlämningar och kulturlämningar Sommargylling (Oriolus oriolus) — T7• 71} (11F • , "it - '••• J:. -.5v3mp3b=nan • '1"...5 P.,• , • , .„,:~11;k•5=ogr -. ng, EICK - -....•.n `4_..-----<''' ---' r: ,r-c7,-<-; Kronoskogen erbjuder förutom rik flora och fauna att beundra även möjlighet att aktivera sig genom att exempelNORR vis utnyttja utegymmet, motionspåren eller ridleden. Ett tillgänglighetsperspektiv har tagits med i IlltgångEghaltepar utfonnandet av dessa för att m(b) alla ska kunna få uppleva Kronoskogen. Orent ap.St GO lan 750 c. ›z• C.,... z-: -_ .. • ‘"" • 1 -Y1 t .j ••.?„ ••••••• Inkonagenzievto •g Rött 503,2.31an (001Y0 r SUmbybLeken Artrikt område Bland minct 278 olika växtarter i området kan man finna den väldoftande gullvivan. Den förekommer på våren och trivs på ängsmark och i skogar, gärna på kalkrikt underlag. 1 ängsmarkema i Tylehögen kan man även hitta den ovanliga och rödlistade orldd6cn majnycklar. Den kan bli över en halvmeter hög och har röda eller rosa, ibland vita vackra blommor. I Kronoskogen har man även hittat uppåt 120 sorters lavar och drygt 100 mossor. däribland rariteter som kvistlav och forsmossa. r„,,•• C.-•••. CAD, * ; Majnycklar (Dactylorhiza; majalis ssp. majalis) '••• z ria o • * a ;c" Vill du veta mer om Kronoskogen? Läs in vår QR-kod eller gå in på www.tomelilla.se/skogsbacken Tomelilla kommun _ • . . Barbastell (Barbastella barbastellus) Den här fladdermusen har en vingbredd på cirka 30 centimeter. Antalet beräknas till runt 500 individer. Barbastellen trivs ofta på höjder i närheten av bebyggelse. Vesx.donträn Gretpla. Oppomm.k J3Invåg Vaaenckag utny. ebre ' Parkering T09J0ng03100enpozr40 Toolott Kronoskogen StnnbybScken Naturvårdsförvaltare Tomelilla kommun, Tel: 0417-180 00 Gul skönsångare Inom området har man hittat många olika fladdermöss, däribland den mycket sällsynta barbastellen. Skogen har även ett rikt fågelliv och den ovanliga sommargyllingen trivs bra här. Det är en vacker, gul fågel som trots sin fårg är svår att få syn på. Man hör den däremot lättare med dess väldigt karakteristiska läte. 250m l.b.; vottonyto 7^-7. nY99.d0, 503m Ek (Quercus robur) Områdets historia Området har länge använts som inägor och ängsmarker för jordbrukare i Ramsåsa by. På 1890-talet kom marken att tillhöra Kronan, som planterade in gran 1 stora delar av området. 1 söder placerades egendomarna lylehögen och Blåsingsborg. Under oktoberstormen år 1967 föll stora delar av granskogen varpå man planterade in ny gran men även lövträd såsom björk och ek. De gamla betesmarkerna 1 söder blev år 1968 domänreservat. Barbastell (Barbastella barbastellus) Kronoskogens bevingade väsen Inom området har man hittat många olika fladdermöss, där-ibland den mycket ovanliga barbastellen med enbart cirka 500 individer 1 Sverige. Kvistlav (Fellhaner bouteillei 4.,6„ 445, i ‘ .4. Gynnsam miljö för växter Bland de minst 278 olika växtarterna som växer i området kan bland annat den fridlysta gullvivan nämnas. I ängsmarkerna i Tylehögen kan man även hitta den ovanliga och rödlistade orkideen majnycklar. I Kronoskogen har man hittat uppåt 120 sorters lavar och drygt 100 mossor med rariteter som kvistlav och forsmossa. Majnycldar (Dactylorhiza majalis ss;). majalis) Porsmossa (Cindidotus fontinaloldes) ry TJ Porsmossa finns på få ställen i södra delen av landet. Den växer på sten och trädrötter i närheten av vatten och vattendrag. Kronoskogens utegym anlades dr 2015 och är uppskattat av skogens motionären Här filltIS tio stationer där du kan träna olika delar av kroppen. Välkommen till Kronoskogen! Vill du veta mer? . Natursköna Kronoskogen skänker en stund för avkoppling. Här finns möjlighet till promenader, naturstudier, motion i spåren eller utegymmet, ridturer på ridlederna eller en stillsam fika 1 det gröna. Omgivningarna är varierande med lövskog, rinnande vatten, våt- och ängsmarker samt forn- och kulturlämningar. Gå in på www.tomelIlla,se/kronoskogen eller läs in vår QR-kod nedan! Längs lederna i området kan man då och då stöta på så kallade QR-koder (QR = Quick Response). Scannar man av dessa kan man 1 sin mobil eller läsplatta få fördjupad information och bilder om olika saker om Kronoskogen. Informationen kan röra alltifrån fakta kring djur och växter i området, historiska betraktelser, förslag på gymövningar, förklaring till skötseln eller upplysning om kommande händelser i och kring naturreservatet. 1 naturreservatet år det Inte tillåtet att: i • skada eller störa djurlivet i •skada vegetation, mark eller sten • medföra lösgående husdjur • rida eller cykla på annat än angiven våg . framföra motordrivet fordon eller annat transportmedel (undantag för personer med rörelsenedsättning) •sätta upp affischer, skyltar och liknande . parkera, övernatta, göra upp eld (annat än på angiven plats) In the nature reserve It Is forbidden to: • damage and disturb wildlife • damage vegetation, soil and rock formations s . walk duga and other pets without n leash . ride horses or bicycles other than on specffied paths . drive motorized vehicles (exception for people with mobility impairments) . place posters, signs etcetera . park, spend the night. or light lires (other tim on speciified locations) En QR-kod är ett slags streckkod som matt kan scanna in bland annat med en smart mobiltelefons kamera. Det är antingen förinstallerat på telefonen eller så behöver man ladda hem en applikation. När man har scannat in koden öppnas en sida med information. Elb In dem Naturschutzgebiet Ist esvorbotem l • das Tierleben zu stören oder zu schädigen ffile •die Vegetation sowie Boden und Gestein zu beschädigen • Hunde oder andere Haustiere unangeleint mitzuftiliren • atifierhalb der ausgewiesenen Wege Fahrrad zu fåren oder zu reiten . mit motorgetriebenen Fahrzeugen zu fahren (ausgenom men Personen mit physischen Beeinträchtigimgen) • Phikate oder Schilder aufzustellen . zu parken, zu tibernachten oder Feuer zu machen (aufger an den ausgewiesenen Stellen) Illustrationer: cg Maria Nilsson Fidler Text: Nils Lundquist Grafisk formgivning: Iviikaela B. Sandåker . Tomelilla kommun . Gustafs Torg 16 '27380 Tomelilla . Tel: 0417-18000 . www.tomelilla.se • •\ Tomelilla kommun uivårds .satsningen Skogen har även ett rikt fågelliv och den ovanliga sommargyllingen trivs här. Det är en gul och vacker fågel men är svår att få syn på. Man hör den däremot lättare med sitt väldigt karakteristiska läte, Lökgrodan önskas åter Groddjuren trvis i närområdet. 1 närheten av Kronoskogen lever den lilla kompakta lökgrodan. Förhoppningen är att den också hittar tillbaks till dammen i Kronoskogen där den tidigare funnits. Det är den mest sällsynta grodarten i Sverige. Den gillar att gräva ner sig i jorden på dagtid och under vintern, och kommer fram på vår- och • \Åt' \( I I. sommarkvällar. • > Lökgroda (Pelobatesfitscus) naturreservat Kronoskogen ttk*,.•4 • Lövsångare - (Phylloscopus trochilus) Lövsångaren är en av de vanligast förekommande fåglarna i Kronoskogen. Tillsammans med bofinken är den Sveriges vanligaste fågel. Trots sitt stora antal är den relativt ovanlig att a syn på eftersom den gärna gömmer sig i snår och liknande. Lättast att känna igen den är på sången som ljuder livligt under våren. Trydeån ,• Att ta sig hit „7- jsr:j Kronoskogen är granne med Svampabanan och Tosselilla sommarland. Väg 11 och väg 19 passerar området och det finn • cykelvägar från Tomelilla. Man kan även Lätt ta sig till området via buss. Vid hållplats Svarapakorset stannar bussar minst en gång i tim.men. 0'7.5% ir k: • --Gvarnspabanan • ,1 , • .7s . ''.. .:.-r— .._5 -------"-;--------i'''' ...... '.:-. r r ., P •••• -• _ Stenbyb:-"icken r ^. • r Tossclilla sommarland. • • ,. NORR •-,r,'• • 4010, Tillgånglighetssper 750 m (belyst) " • ............. Grönt spar 6,0 km - Rött spår 2.3 km (belyst) Informationstavla I E Ridled Vegetation/skog (Riccia fluitans) Grillplats appenmark Tillgånglighetsanpassad Toalett Vattenyta Utegym Byggnader Gaffelmossan växer flytande på vattenytor och är en av Kronoskogens många mossor och lavar. El Järnvåg El Vattendrag El Gaffelmossa Parkering N Stmlbybäcken d'Vo• Spårkarta Tavlans plats ..614 Motionsspår Bil- och cykelparkering rj Tillgänglighetsled 750 m (belyst) 0 06' .il \. j 6>B \ ,;‘ Rött spår 2,3 km (belyst) Ma' Grönt spår 6,0 km — Ridled „ eeos"`" e c n a q141111,111he es,sk t, ‘i\ Kriffir-dr4kLi / `'.-teree,:e9 te q t ‘\ '\\ -4— S. 1 vNaz \„ cs,N 6 .<7„9 <„,,,s• --,,. --.... e ... ll'eK's \ y / / , ...- ,-,---.a .<P , --- .6 ' — ..so'°":;,,, 0. .0, s\\''' ----- I ---------------)/ ‘) \'X ',\ • ' -1,, al /11( ./ *J 7 22 \I\ år _1( i \\ \\.y TEKlitl3K-kRVALEIT:i;iiTcl • Y4 -,7? *7 V; Owtsk~vit sat sko, c.srtva..,s, 54fletk v.sca 2002 4 i6 •erN. -764r1 k-a- ke.... .»T e.".R55— NYTTJANDERÄTTSAVTAL Mellan Tomelilla kommun, Kommunstyrelsen, Gustafs torg 16, 272 80 TOMELILLA, nedan kallad fastighetsägaren, å ena sidan, och Tomelilla Motorklubb, Box 88, 273 22 TOMELILLA, nedan kallad nyttjanderättshavaren, å andra sidan, har följande avtal träffats. 16 Objekt Fastighetsägaren upplåter till nyttjanderättshavaren fastigheterna Tomelilla Ramsåsa 9:8, 13:24, 1327, 15:22 samt del av fastigheterna Tomelilla Ramsåsa 13 20.3 och 46:1, enligt markering på bilagd karta, bil. 1, i befintligt skick med därtill hörande byggnader. 26 Giltighetstid Avtalet gäller från 2002-07-01 till 2027-06-30. Uppsågning av detta avtal skall ske skriftligen senast ett (1) år före avtalstidens utgång, i annat fall är avtalet varje gång förlängt med fem (5) år. ää Avgift och ersättning Någon avgift eller ersättning utöver vad som i detta avtal är angivet, utgår icke till någon parterna. rlä Thrttianger'åttshavarens skyldigheter Nyttjanderättshavaren förbinder sig att svara för t Samtliga drifts- och underhållskostnader på fastigheten och på de därå belägna byggnaderna samt vål vårda desamma. 2. Att tillåta fastighetsägaren framdraga och underhålla VA-ledningar på fastigheten samt att inte uppföra anläggningar över befintliga ledningar. 3. Att någon miljöstridande och immissionerande verksamhet ej förekommer utöver givna tillstånd. 4. Att söka erforderliga tillstånd från berörda myndigheter. Sä Förhud runt uthyrning och inskrivning Nyttjanderättshavaren får icke uthyra eller överlåta nyttjanderätten eller del av den Avtalet får icke utan fastighetsägarens skriftliga godkännande inskrivas i fastighetsboken hos Inskrivningsmyndigheten. gg Parkering Den del av fastigheten Tomelilla Ramsåsa 1:3 som ingår i detta avtal får utnyttjas av andra aktörer än Tomelilla Motorklubb utan att dessa får begära ersättning härav. Skulle aktiviteter sammanfalla har Tomelilla Motorklubb förtur till nyttjandet av området. 7 Arrende Ragnar Eriksson arrenderar del av fastighetema Tomelilla Ramsåsa 9:8 och 51:1 enligt syraffering på bilagd karta, bil. 1, arrendet gäller så länge Ragnar Eriksson bedriver näringsverksamhet Tomelilla Motorklubb har inte tillträde till denna del förrän arrendet upphört. In- och utfart Vid tävlingar har Tomelilla Motorklubb rätt att utnyttja del av Ramsåsa 46:1 för in- och utfart för utryckningsfordon. Övriat Om föreningen upplöses eller fusionerar med någon annan upphör avtalet att gälla och befintliga anläggningar övergår i fastighetsägarens ägo om ej annat avtalats. Detta avtal villkoras av att det godkännes av Tomelilla kommuns Tekniska utskott. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren tagit var sitt. -Os-s Tomelilla 2002-94.- 39 Fastighetsägare Tomelilla kommun Tekniska utskottet Nyttjanderättshavaren of_111/ 40-ff 4-7„,__e_e_6.„„,.. Ben Högborg. Broman NYTTJANDERÄTTSAVTAL Dnr Ks 2009.10353 Tomelilla kommun Jordägare Tomelilla kommun/ Team Samhällsbyggnad Postadress Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla Nyttjanderättshavare Tomelilla Motorklubb Postadress (utdelningsadress, postnummer och postort) Organisations- eller personnr 838800-3264 Telefon 0417-10027 Svampa 273 97 Tomelfila Nyttjanderätt Del av Ramsåsa 12:1 1 Objekt Kommunen upplåter tia nyttjanderättshavaren del Ramsåsa 12:1 vilket område på bifogat utdrag ur detaljplan har skrafferats. Markområdet utgör ca 4,5 ha. 2 Arrendetid Upplåtelsen som avser husvangs camping gäller från tilitrådesdagen som år den 1 okt 2009 och avdrädesclagen den 13 mars 2011, därefter förlängs nyttjanderättsavtalet med ett år åt gången från den 14 Mars 2011 till den 13 Mars 2012 osv. 3 Uppsägning Uppsågning av nyttjanderätten skall ske skriftligt sex (6) månader före det att nyttjanderätten skall upphöra. 4 Avgift Någon kostnad skall inte utgå till någon av parterna. 5 Nyttjanderättens skick och underhåll Nyttjanderätten upplåtes i det skick det befinnes på tilltrådesdagen. Nyttjanderättshavaren förbinder sig att väl vårda och underhålla nyttjanderätten. 6 Stängsel Nyttjanderättshavaten får inte inhägna området 7 Ledningsdragning Nyttjanderättshavaren medger jordägaren eller annan, som därtill har dennes tillstånd, får rätt till tillträde till nyttjanderätten för anläggande, tillsyn, underhåll och ombyggnad av ledningar med tillbehör. Arrendatorn är skyldig att utan ersättning tåla det intrång som föranleds av att ledningar anläggs och nyttjas, men har rått till ersättning för direkta skador. Förbud mot överlåtelse mm Nyttjanderättshavaren får Inte överlåta nyttjanderätten till annan i sitt ställe. 9 Inskrivning Avtalet Mr inte utan fastighetsägarens skriftliga godkännande inskrivas hos Inskrivningsmyndigheterna. 10 Övrigt Röjning /fällning/ klippning avträd får ej utföras av nyttjanderättshavaren på nyttjanderätten utan jordägarens medgivande. Strider detta avtal mot detaljplanen som är under upprättande upphör avtalet att gälla, den dagen detaljplan vinner laga kraft. Det åkommor nyttjanderättshavaren att inhämta erforderliga tillstånd från andra myndigheter i de fall detta krävs. Detta avtal år upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit vars sitt. 9 . 01 Tomellila den ,52.79 - äent Tomefilla den Jo are Jörg n Prahl Teamledare Samhällsbyggnad Tomelilla kommun Nyttjanderattshavare För Tomeglla Motorklubb Kent Sjöstrand ClanPrilm, 11116114 Rep tia 44, •••••• --------- " ----------- ---------- ---- i av Ransasa 1211 D Ae real ca: 4,5 HA Skala 12000 Kronoskogens utegym Sned situp Situp Hantlar Biceps Axelpress Rygg Knäböj Lattes drag Vutgarna 11Dragövning sneda magmuslder Dip .1 Axelpress/knäböj Kondition förbränning -41 Bänkpress 2015-06-30 1K Arter - Tomelilla på Österlen På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? Acceptera Tornelilla kommun SÖK Skriv in sökord Startsida tomelilla .se Österlenhem osterlenhem.se Turism visittomelilla .se Arter This page in Enalish Exempel pä typiska och ovanliga arter i Kronskogen Sommargylling littp://www.tornelilla.se/qr-koder/kronoskogen/arterl 1/8 2015-08-30 Arter - Tomelilla på Österlen M (Oriolus oriolus) Sommargylling är en vacker gul och svart flyttfågel som häckar i södra Sverige. Den övervintrar i södra Afrika. Arten är väldigt ovanlig med drygt hundra häckande individer i Sverige år 2014, men globalt sett är den livskraftig. Den lever i täta lövskogar ibland med inslag av tall och trots sin färgstarka kropp är sommargyllingen svår att d syn på, men den har ett väldigt karakteristiskt läte. Födan består av insekter och larver samt frukt och bär. Lökgroda http://www.tomelilla.sekir-koder/kronoskogen/arter/ 2/8 2015-06-30 Arter - Tomelilla på Österlen c)o (Pelobates fuscus) Lökgroda är en liten kompakt ljusbrun groda, nästan lite paddlik. Den finns enbart i södra Skåne och är den mest sällsynta grodarten i Sverige med uppåt 4000 individer år 2014. Lökgrodan trivs bäst i luftiga och sandiga jordar där den spenderar dagtid nedgrävda upptill en meter ner. De leker i solbelysta dammar. Parningstiden är oftast i april och maj och ynglen tar cirka fyra månader att utvecklas till färdig groda. På vintern ligger grodorna nedgrävda på frostfritt djup fram till nästa vår. Barbastell http://www.tom elilla,se/or-kocter/kronoskogerVar ter/ 318 Arter - Tornelilla på Österlen 2015.06-30 91 (Barbastella barbastellus) Den här fladdermusen har en vingbredd på cirka trettio centimeter. Antalet individer i Sverige är något oklart, men någonstans runt femhundra brukar anges. Barbastellen trivs i skogslandskap, framförallt bokskog, gärna på höjder i närheten av bebyggelse. Den äter framförallt fjärilar och så kallade tvåvingar. Frän april till oktober kan man se arten, men på vintern ligger den i dvala i små kolonier på uppåt tio individer. Kvistlav Si.,. . Ce < kf \--5 rki, j.Y.- • ko p9"-C' (5 r (:; . t) k.(9 . . _,, . .-:,' --z-,\--. ---...''.7 ' r... . ..,,, . .1N (:. . A...7 .. -c1'S - ,,,v K..,,,‘ '‘ ) 5J14,\.:)?' ),/ ,_ jik__,S 14);:..1 „(',',...,_ , ( f , 5k.i1^4,,/Vd,'",-".• , :::-‘'-'7,,, ,'"S' 3;,S ti([ 4'4 .>, t 4. ./' t''' :.-3 'di . ,..-.A. 1 http://~w.tom el i I I a.sehir-koder/kronoskogen/ar ter/ ' 418 2015-06-30 Arter - Tom elill a på Österlen (Fellhanera bouteillei) Lavar är organismer som utgörs av en svamp och en alg (ibland cyanobakterie) som lever ihop i ett så kallat symbiotiskt förhållande. Kvistlaven är en ovanlig lav som förekommer i södra halvan av Sverige. Den växer i fuktiga områden oftast på grankvistar, barr och blåbärsris men kan i ovanliga fall hittas på lingon eller ek. Forsmossa (Cinclidotus fontinaloides) Den här svartgröna mossan har ungefär tio centimeter långa skott. Mossan är ovanlig och finns på få ställen i södra delen av landet. Den växer på sten och trädrötter i närheten av vattendrag och andra vatten. Den trivs bäst i solbelyst översvämningsmark. http://www.tomelillase/qr-koder/kronoskagerVarter/ 5/8 2015-06-30 Arter- TomelIlla på Österlen Gaffelmossa (Riccia fluitans) Detta är en grön mossa som finns spridd över hela världen och som ofta används Inom akvariehandeln. Den har spridit sig spontant till Sverige och är i det vilda relativt ovanlig. Gaffelmossan växer flytande på vattenytor. Gullviva (Primula veris) Gullviva är en folkkär gul, ibland på grund av mutation rödaktig, växt som förekommer på våren. Blommorna är väldoftande. Man hittar dem på ängsmark, gräsmark och i skogar gärna med kaikrikt underlag. Bestånden har minskat i olika delar av landet och i till exempel Skåne är den fridlyst och får inte plockas här. Majnycklar htlp://www.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogerdarter/ 6/8 2015-06-30 Arter- Tomelilla på Österlen (Dactylorhiza majalis ssp. majalis) OrkiMen majnycklar är en underart till dubbelnycklar. Växten blir uppåt sextio centimeter med en blomställning på cirka femton centimeter. Blommorna är röda eller rosa, ibland vita. De växer vanligen i kalkrika och näringsfattiga fuktängar. Den förekommer i södra Sverige och räknas som nära hotad. Se mer om... htlp://www.tomelIllase/qr-koder/kronoskogen/arter/ 7/8 2015-06-30 Fladdermöss - Tomelilla på Österlen På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? Acceptera Tomelilla kommun Skriv in sökord SÖK Startsida tomelilla.se Österlenhem osterienhem.se Turism visittomelilla .se Fladdermöss This page in English Fladdermöss htlp://www.lomelllla.se/qr-koder/kronoskogen/fladdermoss/ 1/3 2015-06-30 Fladdermöss - Tomelilla på Österlen De mytomspunna fladdermössen har länge fascinerat människan. De nattaktiva djuren finns överallt men ändå är kunskapen om dem ofta liten. Fladdermössen är en mycket gammal djurgrupp som har funnits i 50-60 miljoner år. Det är dessutom en av världens flertaligaste däggdjursgrupper med uppåt tusen arter (enbart gnagare är fler). Fladdermössen orienterar sig med så kallad ekolokalisering som fungerar ungefär som en radar. De stöter ut högfrekventa ljud som människan ej kan höra. Ljuden studsar tillbaks när de träffar något föremål eller bytesdjur och på så vis kan fladdermössen registrera var i förhållande till objektet de befinner sig. I Sverige är alla fladdermöss fridlysta och fredade. Man har år 2014 noterat nitton arter i Sverige vilket utgör hela 25 % av de svenska däggdjurarterna. 1 Skåne kan man hitta samtliga arter. 1 närliggande Fyledalen har arton av dessa arter noterats och här i Kronoskogen finns det minst sju arter av fladdermöss. Kronoskogens fladdermöss är större brunfladdermus (Nyctalus noctula), nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus), trollpipistrell (Pipistrellus nathusii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) och barbastell (Barbastella barbastellus). Den sistnämnda är starkt hotad både globalt sett och i Sverige och är upptagen på den så kallade rödlistan. Stor brunfladdermus, brunlångöra, dvärgpipistrell och nordisk fladdermus har troligen boplatser inom området medan de andra använder området för födosök. htlp://www.tomellIla.se/qr-koder/kronoskogen/Iladdermoss/ 213 2015-06-30 Fladdermöss - Tomelill a på Österlen Den ovanliga barbastellen trivs bäst i skogsmiljöer, gärna bokskog, på höjder. Den livnär sig framförallt på fjärilar, mygg, flugor och mindre spindlar. Antalet könsmogna individer i Sverige är högst ett hundratal. Den tycks nyttja Kronoskogen framförallt på våren för födosök. Troligen tillhör dessa individer populationer från intilliggande Fyledalen men det går inte att utesluta att de kan ha boplatser även i Kronoskogen. Fladdermöss bosätter sig gärna i bebyggda områden eftersom dess naturliga boplatser, såsom ihåligheter i träd, har minskat i antal. Dessutom lockar belysning till sig insekter vilket samtliga svenska fladdermusarter livnär sig på. Fladdermössen gör ingen skada på huset utan kan snarare vara ett nyttodjur då de håller mygg och andra småkryp borta från omgivningen runt huset. http://www.tomelIlla.se/qr-keder/kronoskogettladdermoss/ 3/3 2015-06-30 Död ved - Tomelilla på Österlen På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? 9g Acceptera Tomelilla kommun SÖK Skriv in sökord Startsida tomelilla.se Österlenhem osterienhem.se Turism visittomelilla .se Död ved This page in English Död ved htlplAimw.tomellila.se/qr-koderfkronoskogen/dod-ved/ 1/3 2015-06-30 Död ved - Tornelilla på Österlen Att man låter högstubbar stå kvar eller låter trädstammar och grenhögar ligga i skogen beror på att dessa förmodligen kryllar av allehanda liv. Döende träd, omkullfallna träd och så kallad död ved, det vill säga stående eller liggande döda grenar och stammar är på många ställen en bristvara. Så kallade mulmträd, gamla grövre ihåliga träd, är också betydligt ovanligare idag. Det är viktigt för den biologiska mångfalden att en skog blandas av unga, gamla, döende och slutligen helt döda träd. Att det är viktigt att gamla träd och död ved finns kvar beror bland annat på att många insekter, fåglar och andra djur bor och söker föda där. Vidare finns det svampar, mossor och lavar som behöver åldrande träd och död ved för att växa och leva. Man brukar därför säga att död ved lever. Avsaknaden av död ved medför att många arter som är knutna till sådan blir allt ovanligare. Den så kallade rödlistan anger vilka djur, växter och svampar som är hotade och i vilken grad de är hotade. Nära fyrtio procent av skogslevande arter på rödlistan är beroende av död ved. Olika arter är beroende av olika trädarter, var veden ligger (sol, skugga, fukt etcetera), olika grovhet på stam och grenar samt olika grad av nedbrytning. Därför är en variation på trädarter och åldrar viktigt. Gamla ihåliga träd, mulmträd, har ofta en rik insektsfauna. Insekterna lever och söker föda i veden och mulmen. Mulm är murken ved blandad med rester från insekter, gamla fågelbon, fladdermusspillning med mera som ansamlas i trädens håligheter. Det stora antalet insekter som lever i dessa träd medför att tillexempel fåglar såsom hackspettar också kan bo och söka föda där. När trädet bryts ner och så småningom dör är det nya arter som trivs bra. När trädet är helt nedbrutet försvinner livsmiljöerna för de olika arterna. En kontinuitet med nya döende och döda träd måste därför finnas för arternas ska hitta nya ställen att bo på. http://www.tomelilla,se/qr-koder/kronoskogen/dod-ved/ 2/3 Holkar Tomelilla på Österlen 2015-06-30 På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? 3(-) Acceptera Tomelilla kommun Skriv in sökord SÖK Startsida tomelilla.se Österlenhem osterlenhem.se Turism visittomelilla.se Holkar This page in English Holkar http://www.tornelillase/qr-koder/kronoskogenlholkad 113 2015-08-30 Holkar- Tornelllla på Österlen Ordet holk är ett fornnordiskt ord som betyder "urgröpt föremål". Fågelbord och 3 fågelholkar är trevligt att ha i sin omgivning så att spana på fåglarna och följa deras liv. Förutom att det är trevligt med holkar är det också viktigt för fåglarna. Brist på äldre träd med håligheter och andra lämpliga platser gör att fåglarna kan ha svårt att finna platser att bygga bon på under våren. Sätter man upp holkar hjälper man alltså fåglarna. Samma sak gäller för fladdermöss som annars gärna söker sig till håliga träd, grottor med mera. Det går dessutom att göra holkar till fjärilar, bin och andra insekter som också blir allt mer undanträngda och har svårt att hitta livsmiljöer. Fågelholkar I naturreservatet finns ett stort antal fågelholkar upphängda. Holkarna är tillverkade av den dagliga verksamheten Karlavagnen i Vollsjö. Om du tillverkar en egen holk är det bra att tänka på att använda obehandlat och ohyvlat trä. På så vis är det lättare för fåglarna att klättra utan att halka och de riskerar inte få i sig några farliga kemikalier. Olika stora ingångshål gör att olika slags fåglar kan bosätta sig i holken. Fågelholkar sätts med fördel upp på hösten eller vintern. På så vis blir de utvädrade inför vårsäsongen. Holkar som hängs upp på våren blir sällan bebodda samma vår. Förutom bostad under häckningsperioden används holkarna vintertid då fåglar söker skydd under nätterna. Fladdermusholkar Runt om i naturreservatet finns det även fladdermusholkar (också dessa tillverkade av Karlavagnen) Området hyser ett antal fladdermusarter (se information om fladdermöss) och tack vare holkarna finner fladdermössen extra boplatser. Att sätta htlp://www.tomelillase/qr-koderkronoskogerdholkar/ 213 2015-C6-30 Holkar - Tomel illa på Österlen upp holkar gör också att fladdermössen inte behöver söka sig in i människors bostadshus. Fladdermusholkar bör precis som fågelholkarna byggas med obehandlat och oslipat trä så att klättringsmöjligheterna underlättas. De placeras bäst i söderläge utan grenar eller annat i vägen för ingängshålet. Däremot dr det gärna vara skugga ovanför holken. Man kan sätta upp holkar när som helst på året; holkarna utnyttjas året om. Det är inte fel att placera några stycken holkar ihop då fladdermössen gärna lever ihop i kolonier. Fler holkar innebär dessutom fler gömställen. Holkar för insekter Fjärilar är idag inte en lika vanlig syn som tidigare. Deras livsmiljöer har delvis försvunnit då jordbrukslandskapet har blivit mer storskaligt och mer monotont (endast en gröda som odlas). Blomsterängar är därmed ovanligare. Man kan hjälpa fjärilar genom att plantera för fjärilar gynnsamma växter såsom rudbeckia, buddleja, salvia och lavendel till exempel i sin trädgård. Var inte rädd att spara ett bestånd nässlor i någon vrå heller då många fjärilar är beroende av dessa. Man kan även sätta upp holkar. Fjärilsholkar byggs för att ge övervintrande fjärilar bostad under vintern. Ett antal avlånga lodräta hål utgör ingången till holken som fylls med bark. Den bör placeras i närheten av platser där fjärilarna uppehåller sig resten av året. Även vildbin har blivit ovanligare då livsmiljöer med blomsterängar med mera försvinner. Bin och humlor är viktigt för pollineringen av olika växter och träd. Vilda bin lever oftast ensamma och kallas för solitära bin till skillnad från tambi som lever i samhällen. Man kan hjälpa bin genom att göra biholkar som de kan föda upp nya bin i. Ett enkelt sätt är att bunta ihop några bambupinnar och placera dem någonstans i trädgården med öppningen åt söder. Man kan även ta en vedklabbe och borra ett antal hål i olika diameter och placera på samma sätt. Har du sett några fåglar i våra holkar? När ni är ute och promenerar i naturområdena kanske ni dr syn på något spännande? Läs mer här om hur dan kan rapportera in dina observationer. http://www.tomelIlla.se/qr-koder/Vonoskogenktolkar/ 3/3 33 Grodor - Torneflhla på östeden 2015-06-30 På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? Acceptera• Tomelilla kommun SÖK Skriv in sökord Startsida tomelilla .se Österlenhem osterlenhem.se Turism visittomelilla,se Grodor This page in English Grodor och paddor littp://www.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogen/grodor/ 1/4 2015-06-30 Grodor- Tomelllla på Österlen 3 Det finns tre slags groddjur, även kallat amfibier: stjärtlösa groddjur, det vill säga grodor och paddor, stjärtgroddjur som utgörs av salamandrar samt maskgroddjur. Sverige finns tretton arter varav elva tillhör de stjärtlösa groddjuren. Två arter av salamandrar finns också, men maskgroddjur finns inte. De sistnämnda lever framförallt i tropiska områden Groddjur räknas som den grupp som är känsligast för förändring av den omgivande miljön och hyser därmed störst risk att utrotas. Detta gäller såväl globalt som i Sverige. Många av groddjuren finns endast i Skåne. Fem av tretton arter som finns i Sverige är upptagna på rödlistan vilken kategoriserar djurs och växters hotstatus. Samtliga groddjur i Sverige är dessutom fridlysta. Det innebär att man inte får röra dem. Undantag gäller de vanligaste arterna vanlig groda, åkergroda, vanliga padda och mindre vattensalamander vilka man får plocka upp och studera i handen men inte får flytta från platsen man hittade dem på. Livsmiljöerna för grodor och paddor har i stor utsträckning försvunnit på grund av utdikningar och torrläggning när jordbruk har exapanderat. På våren utgör också vägar en stor fara för groddjur när de vandrar mellan olika vatten. Tomelilla kommun ligger mitt i ett område där många av landets sällsynta grodor och paddor lever och frodas med stora populationer. Man kan få syn på de ovanliga arterna lövgroda, lökgroda, klockgroda, långbensgroda, grönfläckig padda och större vattensalamander. Det finns tre naturreservat inom kommunen som är bildade för groddjurens fortlevnads skull. Ett av dessa är naturreservatet Tryde som ligger direkt nordost om Kronoskogen. Groddjuren trivs även i omgivningarna runt Trydereservatet och Kronoskogen. För att inte grodorna skall bli överkörda har man placerat barriärer http://~.tomelillase/qr-koder/kronoskagen/grodor/ 2/4 2015-06-30 Grodor - TomelIlla på Österlen längs vissa av vägarna vid Svannpakorset. Förr i tiden fanns lökgroda i dammen i närheten av utedasset "Kotten" i Kronoskogen och även i dammen mitt på intilliggande motocrossbanan Svampabanan. Skillnad grodor och paddor Var gränsen mellan groda och padda går är inte självklar men det finns några tumregler för att skilja dem åt. Generellt sett är grodor "slemmigare" och slankare än paddor. Paddor är lite kompaktare och har i regel vårtor över kroppen vilket grodor brukar sakna. Grodor hoppar oftast fram, medan paddor snarare kryper. Grodor lägger romklumpar medan paddorna lägger romsträngar Lökgroda (Pelobates fuscus) Lökgroda är en liten kompakt ljusbrun groda, nästan lite paddlik. Den har en lodrät pupill vilka inga andra svenska arter har. Den finns enbart i södra Skåne och är den mest sällsynta grodarten i Sverige med uppåt 4000 individer år 2014. Lökgrodan trivs bäst i luftiga och sandiga jordar där den spenderar dagtid nedgrävda upptill en meter ner. Eftersom de saknar strupsäckar och dessutom spelar under vatten är det svårt att höra och upptäcka dem. De leker i solbelysta dammar på kvällstid. Parningstiden är httplANww.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogen/grodor/ 3/4 2015-06-30 Grodor - Tomelilla på Österlen oftast i april och maj och ynglen som är nästan lika stora som en vuxen groda tar cirka fyra månader att utvecklas till färdig groda. På vintern ligger grodorna nedgrävda på frostfritt djup fram till nästa vår htlp://www.tomelifia.se/qr-koderAcronoskogenigrodor/ 4/4 Järnvägen- Tomelilla på Österlen 2015-06-30 På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies? Acceptera Tomelilla kommun SÖK Skriv in sökord Startsida tomelilla.se Österlenhem osterlenhem.se Turism visittomelilla .se Järnvägen This page in English Järnvägen http://www.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogen/jarnvagen/ 1/3 2015-06-30 Järnvägen - Tomelilla på Österlen i J firn viigsstat ionen Tomei iila södra delen av Kronoskogen går den gamla banvallen från järnvägen mellan Malmö och Simrishamn. Delen av banan används idag för dressincykling mellan Tomelilla och Fyledalen och är ett populärt utflyktsmål. Tomelilla växte under 1800-talets andra hälft tack vare att det blev en viktig järnvägsknut. Första linjen som gick genom Tomelilla var Ystad-Eslövs järnväg (YE3) vilken öppnades i två etapper: Ystad-Bjärsjölagård 1 december 1865 och Bjärsjölagård-Eslöv 1 maj 1866. Järnvägen mellan Simrishamn och Tomelilla (CTJ, C som i Cimbrishamn) byggdes som en ångspårväg. Ångspårvägar fanns på fem ställen och bara i Skåne. Under 1870-talet var det lågkonjunktur i landet och för att få ner kostnaderna var rälsen något enklare och istället för lok och vagnar använde man sig av ångvagnar vilka kan liknas vid rälsbussar. Ångvagnarna som trafikerade sträckan var inspirerade från danska banorna Randers-Hadsundsbanen och Gribskovbanen. Man fick lov att köra 25 kilometer i timmen. Banan öppnades för trafik 15 december 1882 och var 27 kilometer lång. Stationerna räknat från Tomelilla var Tomelilla, Lunnarp, Smedstorp, Gärsnäs, Östra Tommarp, Jerrestad, Bjärsjö och slutligen Simrishamn. Den 21 december 1892 öppnades även järnvägen Malmö-Tomelilla (MöToJ) som var 69 kilometer lång. De båda järnvägarna sammanslogs 1 juli 1896 i MalmöSimrishamns järnväg (MS3) (omdöpt till Malmö-Simrishamns järnvägar år 1910). Bandelen mellan Simrishamn och Tomelilla hade då förstärkts med kraftigare räls och hade grusats. Förutom persontrafik gick godstrafik med framförallt jordbruksprodukter. Dessutom transporterades bland annat sten, makadam och cement från Dalby samt tegel från både Veberöd och Simrishamn på sträckan. littp:/~.tomelillase/qr-kocler/kronoskagenrjarnvagen/ 2/3 2015-06-30 Järnvägen - Tomelilla på Österlen 39 I skriften "Malmö-Tomelilla 3ernväg - Illustrerad beskrifnIng af banan och dess omgifningar" från 1893 beskrev man hela järnvägen. Om delen från Lyckås, vilket var stationen i Fyledalen det vill säga strax innan Kronoskogen, till Tomelilla skrev man att när banan hade lämnat Fyledalen svängde man in bland backarna i Ramsåsa sockens sydvästra hörn. Man passerade ett berg med lös gulbrun lersandsten och därefter körde man över Trydeån på en bro som där banan gick slingrande ned mot dalen i en djup ravin. Banan slingrade sig sedan uppåt mot skogsbeklädda marker, man kunde se Ramsåsa kyrka i färdriktningens vänstra sida och man lämnade skogsområdena och äntrade jordbruksmark, Tryde passerades och slutligen hamnade man i Tomelilla. På 1950-talet trafikerades banan av rälsbussar, även kallade Bornholmspilen, ett rällsbusssnälltåg som gick ända ner i hamnen i Simrishamn med anslutning till färjan till Allinge på Bornholm. Under 1960-talet började bilismen bli allt mer populärt varför nedskärningar och nedläggningar på järnvägen påbörjades. Persontrafiken mellan Malmö och Tomelilla lades ner år 1970, men delen mellan Tomelilla och Simrishamn fick vara kvar. Godstrafiken lades succesivt ner. Fram till år 1990 låg rälsen kvar sträckan mellan Malmö och Tomelilla, men delen som låg inom Sjöbo kommun revs då upp. Rälsen mellan Staffanstorp och Dalby har därefter också rivits upp. http://www.tomelilla.se/qr-koderkonoskogengernvagen/ 3/3