2015-09-28 Bilaga 1-5 Kallelse

15;lo%P\ 1
Tomelilla den 29 juni 2015
Tomelilla kommun
Dnr KS 2012/13
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnad
Gustafs Torg 16
273 80 Tomelilla
0417-180 00
Växel
Fax
0417-181 21
Postgiro 126 88-8
Bankgiro 5346-0465
www.tom el il la .se
Hand lä gga re:
Charlotte Lindström
Komm une kol og
Direkt
0417-181 32
0709-958132
Mobil
cha rlo tte lindstrom@tome lilla .se
Angående inrättande av naturreservatet
Kronoskogen, Tomelilla kommun
För att förtydliga innehållet i förslag till föreskrifter och sköteselplan för
naturreservatet Ki:onoskogen lämnar förvaltningen följande
tjänsteskrivelse.
Ett område kan förklaras som naturreservat enligt 7 kap. 4 5 Miljöbalken i
syfte att tillgodose områden för rekreation och friluftsliv, bevara värdefull
miljö och biologisk mångfald eller att skydda eller återskapa värdefulla
miljöer och arter. Oftast sammanfaller flera av syftena.
Att beskriva de rekreativa värdena mer ingående och med fler meningar än
nu är svårt varför stycket om detta kan upplevas som kort. Det innebär
inte att det är mindre viktigt. Det finns uppmärkta leder för promenader,
joggingturer och ridning i hela området. Längs dessa spritt i området finns
grillplatser, bänkar och bord. Det finns tillgänglighetsanpassade sådana
likasom, Kotten, det tillgänglighetsanpassade utedasset. Befintlig belysning
har kompletterats med ny armatur för att hela den tillgänglighetsanpassade
leden ska vara upplyst även under den mörka årstiden.
I närheten av entrén finns ett utegym och runt om i området finns
informationstavlor. QR-koder med mer detaljerat innehåll skall finnas
uppsatta för den som vill gräva sig djupare i områdets historia, artkunskap
eller motionsövningar. Texterna finns också på engelska och tyska
översättningar är under tillverkning. En kortfattad lista över vad man bör
tänka på inom naturreservat finns i nuläget också översatt till över 20 olika
språk och fler är på gång där bland annat hemspråkslärare engageras. I
dagsläget är inte materialet om motionsövningar helt färdigställt än, därför
bifogas inte detta.
Den biologiska och ekologiska biten i området är väldigt viktigt för hur
besökaren upplever sitt besök i joggingspåren, på picknicken eller i
1 (3)
skolundervisningen. Att ett område har flera olika träd- och buskarter
samt olika växter, mossor, lavar och svampar innebär att den biologiska
mångfalden är större men också att det för besökaren upplevs som mer att
titta på och njuta av.
En varierad växtlighet innebär också att fler olika djur trivs i området
varför man som besökare kan få uppleva möten med djuren på nära håll
och få syn på till exempel flera olika fågelarter.
Länsstyrelsen har den 20 mars 2015, beviljat Tomelilla kommun nya
LONA-pengar med vilka fler satsningar på friluftslivet skall genomföras.
Ett nytt vindskydd i likhet med det som nyligen byggdes i Skogsbacken,
grillplatser, bord och bänkar med mera skall placeras runt om i
Krono skogen.
Förvaltningen bedömer att bildandet av naturreservatet i kombination
med åtgärder för tillgängligt friluftsliv och rekreation kommer ytterligare
öka människors aktivitet i området.
Bakgrunden till skötselområdena 5 och 6, i enlighet med beslut i SBU,
fortfarande ingår i naturreservatet beror på följande:
Skötselområde 5
I skötselområde 5, kallat ekplanteringen, växer ekar i ganska glesa bestånd.
När ekar få stå mindre tätt än i skogsbestånd blir de mer -vidkroniga med
få stora grenar. Solitära (som växer ensamma) ekar blir dessutom ofta
grövre än de som växer i skogar. Sådana är ovanliga och erbjuder speciella
förutsättningar för andra växter och djur. De är därför bevarandevärda.
Området används i dagsläget av Tomelilla Motorklubb (TMK) för
parkering samt uppställning av vagnar vid speciella tillfällen när
"Bingofältet" inte räcker till. Så länge man inte parkerar för nära träden
där rötterna kan vara ytligare är detta inget problem. Lite slitage och
störningar på marken anses vara bra. Efter samtal med TMK är dessa
positiva till att bilda naturreservat av Kronoskogen inklusive
ekplanteringen. De ser det inte som några problem med naturreservatet så
länge de fortsatt får lov att parkera där under de tillfällen då "Bingofältet"
blir fullt. Förhandlingar om att skriva om samtliga avtal mellan föreningen
och kommunen pågår för närvarande.
Skötselområde 6
I Planprogram för Skånes Sommarland m.m. förklarar kommunen att de
öppna markerna inom området är bevarandcvärda och i Tylehögens
betesmarker, i naturreservatet kallat skötselområde 6 vill man dessutom
2 (3)
anlägga en naturstig.
Betesmarken är utpekad i naturvårdsprogram för Tomelilla kommun,
beslutad år 2010.
Enligt Tomelillas åtgärder för miljömålen 2015-2020 skall man jobba för
att skydda värdefulla natur-och kulturmiljöer, säkerställa tillgång av
allemansrättslig mark, fram ta en strategi för småbiotoper på slätten,
restaurera särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer etc.
området finns bland annat den rödlistade arten majnycklar vilken
indikerar höga naturvärden i betesmarken.
Under samrådet har inga negativa synpunkter inkommit på att dessa två
områden ska ingå i reservatet.
Charlotte Lindström
Kommunekolog
Nils Lundquist
Miljöutredare
Bilagor
1. Gällande avtal mellan Tomelilla kommun och Tomelilla motorklubb
daterat 2002-05-29.
2. Gällande avtal mellan Tomelilla kommun och Tomelilla motorldubb
daterat 2009-10-05.
3. Förslag skylt för naturreservatet (ej rätt skala).
4. Karta över led-markeringar.
5. Förslag folder för reservatet.
6. Utkast informationsskylt utegym.
7. Förslag informationsmaterial till QR-koder för fladdermöss, holkar,
järnvägshistorik, död ved, grodor, Trydeån och arter i området.
3 (3)
131(Co
TOMELILLA KOMMUN
Kommunstyrelsens
samhällsbyggnadsutskott
Kssamu § 37
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sarnmanträdesdatum
23 juni 2015
Dnr KS 2015/20
Beslut om inrättande av Kronoskogens
naturreservat
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med
förvaltningens förslag.
Ärendebeskrivning
Kronoskogen har höga ekologiska och friluftsmässiga värden. Genom att
inrätta det kommunala naturreservatet Kronoskogen kan dess värden bevaras
och utvecklas över tid.
Efter samråd enligt 5 24-25 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd
enligt miljöbalken har förslag på föreskrifter och en skötselplan för området
tagits fram.
Förvaltningens förslag till beslut
Kommunekolog Charlotte Lindström föreslår att området som omfattas av
reservatsförcskrifterna även ska innefatta områdena 5 och 6, som framgår av
kallelsen till samhällsbyggnadsutskottcts möte den 23 juni 2015.
Förvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsutskottet med stöd av 7 kap 4 §
miljöbalken (1998:808) ska förklara området Kronoskogen för naturreservat.
Tidigare behandling
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 5 33/2015:
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att med stöd av 7
kapitlet § 4 miljöbalken (1998:808) rekommendera Kommunstyrelsen att
förld.ara området Kronoskogen med koordinaterna RT90: X: 6160044 och Y:
1379678 för naturreservat. Namnet för naturreservatet skall vara
Kronoskogen.
Kommunstyrelsen 5 106/2015:
Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till Kommunstyrelsens
samhällsbyggnadsutskott för borttagande av områdena 5, 6, 6A och 6B.
Justerandes sign
TOMELILLA KOMMUN
Kommunstyrelsens
samhällsbyggnadsutskott
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sarnmanträdesdatum
23 juni 2015
Förslag till beslut under sammanträdet
Ordförande Maria Mickelåker (C) föreslår att områdena 5 och 6 skall ingå i
naturreservatet Kronoskogen eftersom områdena anses ha speciella värden
från en naturbevarande synvinkel samt att det inte innebär något intrång i
övriga verksamheter att låta områdena omfattas av föreskrifterna och det
skydd som det innebär att ett område blir naturreservat.
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Kommunekolog Charlotte Lindström
Justerandes sign
fRi ala
kk,:18.; urvårds
gåtsn ingen
2015-09-09
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla
kommun
et
ala
urvårds
. satsningen
Bakgrund och syfte
Kronoskogen är ett natur- och rekreationsområde som ligger cirka två kilometer nordväst om
Tomelilla tätort i anslutning till Trydcåns dalgång, Tosselilla sommarland och Svampabanan.
Området är välbesökt av såväl flanerare, motionärer, naturintresserade som hästfolk. Området
har höga natur- och kulturvärden. Syftet med naturreservatet Kronoskogen att bevara och
utveckla det tätortsnära natur- och friluftsområdet, att säkerställa och utveckla ett tillgängligt
och attraktivt friluftsområde för framtiden samt att informera besökarna om områdets
karaktär. Naturreservatet skall också användas som en pedagogisk resurs för förskolor och
skolor. Syftet är också att förutsättningar för att gynna den biologiska mångfalden skall
utvecklas och förstärkas. De naturvärden som är knutna till de förekommande naturtyperna
lövskog, rinnande vatten, torra sandmarker och våtmarker skall utvecklas. Detta skall leda till
att både lokala och nationella miljömål såsom "ett rikt växt- och djurliv", "levande skogar",
"myllrande våtmarker" och "en god bebyggd miljö" uppnås.
Data
Områdets namn
Geografiskt läge
Län
Kommun
Församling/socken
Berörda fastigheter
Markägare
Naturvårdsförvaltare
Vegetationszon
Skyddsform
Gränser
Areal
Planförfattare
Kronoskogen
RT90: X: 6160044, Y: 1379678
Skåne län
Tomelilla
Ramsåsa
Ramsåsa 1:3, Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 13:7,
Ramsåsa 20:3,
Tomelilla kommun och enskilda markägare
Tomelilla kommun
Nemorala zonen (sydsvenska lövskogsregionen)
Naturreservat
Gränserna är markerade i bifogad karta
ca 89 ha
Nils Lundquist, Charlotte Lindström och Sofia
Karlsson
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
2
v
ala
urvårds
satsningen
c- J,,,,,
Tryctemälla
\ f+
S olvalla
-)
•,,.
Fäglasång
/
,.:• t
'
• ,.
. ,,\
,
•,,
,,,
• .
\ Tryde eke
u
C/i
..
i Svan Ji-nose ,
.
.1
,
9'
!,
flirt
ekan,
i .1
1
1
\
Vi
fS
i:1-..\":4 k
1,
.
„i,
\
o
Öderrtaiksgården-
IT —
•..
'
Stenby gård
r----,« 77*
i
Benesiad
"
,
1 000
m
' •
,
'7'
Klytiom
69
ks,
._ .\ NIX',
1
h;
\ ''/ .51 . — ! . .
_\,,-;\ \
f,,,,,
,..
\
1!
' .'
i\.
' 14
-.1?eniff°sv'
_, GolfDana
r
j
6
,<7
'7
...' P '
\e:
t.:1- \\ '.
' '6
:
Ben e5lad Sobeln
'
V-''',.•.>
i i' t ii _I
.y,
1--. r--T—
i --. '/.5‘
.
f
' 1.
S
- .10,0å5
N,
"
aåt
k °No:s •
i.,,c\IJ,..;\
''•;.t ri —
7/ r . \ . ;i
ii
, -
-
r!
--
V ,_'
ti
Kattsbörg
Beneitaclbecl
i
'
•
5'1‘
.
0
,
7
"
im ilå
I;
Na
\
LY" i
,...
,-"„1-iannolund
0., .___ _,
.,( I ..,
.,....",„,i
Tylehögs gård
i
Stenby
i.
;(
h-7- ' ::
-48
•
s'-
1
.,-1
1
\
y•fsiii hög
i . 46
_..,
i
.;,.....,!....-I .... k_,.
I ----(.›.
:
•i
0, -Yl, ,,,
•;,
y • • • '
NtitUrre 6
k
0i
•
\s.
-;••
.
:Vem'
',BUSKA:K/7A
y VI ii,
x _..) ,./,
,ptola
os
.
\•I,
.:,-___.•-i - ...,., \
.-----.2
‘;',
ftycleholmf/ •
t-
, ,
,
,
1(
/
i
1.
---
"•
Karta 1. Naturreservatet Kronoskogens placering
Historik
Kronoskogen ligger invid byn Ramsåsa. Ramsåsa benämndes som socken första gången år
1387.
Det finns en fornlämning inom området som utgörs av ett gravfält på cirka 150x70 meter från
järnåldern finns beläget strax väster om dammen i Kronoskogen. Inom fältet finns en gravhög,
fem stensättningar (gravöverbyggnader), en skeppssättning, en bautasten (stor rest sten utan
ristningar intill gravfält och skeppsättningar) och en eventuell domarring (en slags
gravanläggning). Direkt nordost om området ligger dessutom en gammal boplats från
stenåldern.
Under andra halvan av 1700-talet bestod området kring dagens Kronoskogen av långsmala
skiften av inägor och ängsmarker tillhörande Ramsåsa by. På en karta över Ramsåsa fälad
från år 1767 är flera partier markerade som våtmarker. Inga träd eller skogsområden verkade
förekomma men stubbar var markerade vilket kan indikera att en avverkning hade skett
nyligen. På kartan "Charta över Ramsåsa Bys Öfre Vång" från år 1781-1782 (se karta 2)
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
3
ala
49K
.satsningen
irvårds
framgår det att de torra och sandiga delarna inom området användes till odlingar medan
områdena runt Trydeån och lägre liggande partier användes till slåttermark. I söder låg
"Tranan" vilket var en stening och fuktig betesmark. Ekar förekom här och var. Området hade
generellt blivit ännu fuktigare från och med början av 1800-talet. Vid skiftet av Ramsåsa by
på 1890-talet kom området att tillhöra Kronan. Egendomarna Tylehögen och Blåsingsborg
placerades inom området. I närheten av Tylehögen restes en milstolpe år 1847. Invånarna i
Ramsåsa socken klagade på allt för sandiga jordar och Kronan planterade in gran (Picea
abies) i stora delar av området. Tylehögen fortsatte dock med jordbruk.
;
,..
X"'Al4
''
":,
4
45.
. ..e,,..)
\
\ /,,,s, 3 ,.
,.
..,...-
.N.-‘
-
(
‹......„• , ' •
'Pk - — '''
'
i
5
i Ill •
(Vo •• fl
k
•
• cr
•
0
•Q.5.f
sr•'•
I
,
u t:
aGritd,
I
Ot•h
:779de •
däut •
74:4
,41rern4d'si*
1
Arg;<:.:ES:7,960,5.1 ed .941(.15. o FJC3 tyhtiA
s•t:
•
08. cS?(7.0inACP110:72-'3t.
Karta 2. "Charta över Ramsåsa Bys Öfre Vång" från år 1781-1782. Dagens naturreservat ligger i de
sydvästra delarna. Lantmäteriet Geodatasamverkan
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
4
e
ala
urvårds
satsningen
40,
e4
1.5;y131 \ •
s
\
;
---k-P'"
i
1Y,
-'----U-1---
e- \A b- \.b...,.\:,-,
A
e•
'
C• -*--- \-
_
fri
r
it9s?,,
sir, i
, ;
I I
A-144Witl
it
t
133
„
23
<2 0
.
III 'iL11241 LE
, ,
L el,3t
Karta 3. Dagens naturreservat infogat på "Cliarta över Ramsåsa Bys Öfre Vång".
Geodatasamverkan
Lantmäteriet
Järnvägen, på den tiden så kallad ångspårsväg, mellan Simrishamn och Tomelilla (CTJ),
öppnades för trafik 15 december 1882. Tio år senare, närmare bestämt 21 december 1892
öppnades även järnvägen Malmö—Tomelilla (MöToJ). De båda järnvägarna förenades i
Malmö—Simrishamns järnväg (MSJ) som invigdes 1 juli 1896. 1 södra delen av Kronoskogen
går den gamla banvallen som idag är ett populärt utflyktsmål med dressincykling från
Tomelilla tätort till Fyledalen.
I stormen år 1967 föll stora delar av granskogen inom området. Man planterade åter in gran
men även lärk (Larix decidua), björk (Betula sp.) och contortatall (Pinus contorta). Den
sistnämnda blev på inrådan av Naturskyddsföreningen avverkad och finns ej kvar inom
området. År 1968 inrättade domänverket ett domänreservat av de gamla betesmarkerna
tillhörande Blåsingsborg, i södra delarna av området längs Stenbybäcken. Stora delar av
omgivningarna kom att användas till motocrossbana, skjutbana och nöjesfält. År 1984
öppnades Tomelilla sommarland, sedermera Tosselilla sommarland, invid Kronoskogen. Det
är en välbesökt bad- och tivolipark. 1 anslutning till området ligger även Svampabanan vilken
används för motorsport samt en campingplats.
Kronoskogen sköttes tidigare med konventionell skötsel. År 2006 påbörjades röjningar av
skogen för att gynna de biologiska värdena.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
5
et
ala
urvårds
, satsningen
•-•••••-•-
tyat
/
r•• •41e,
' '
•i 1
.
.
.....—..v......
/ .
..]
\,4 ,
......r•-t.:1-.-% " / / " ii v
;
PI- /1
--N, ..-- _ :-.,-,..
._--•:.,-;—.,....
..::,,11
i
,
ski rf ii
, ....z.......
-,-".....• . • .•
ifs' 1
\ "
"J"
•"......
p,rol
, e
I
'
fl,
4 togipme«,10 2,
gkt:.
i
'7•-•
N
4
•
<74rgr
,i i
!..
#114417,
tipb.
\:\*\'K\g1\1)ibt%
Iaal 11:
IM 01 1
,
11.\;.‘k;1.- ;1':°.#
it
•
<0.
.••
6R01
::: •
fi7.;`,72477:
)
•
i
•.
/10,1Hi
i
s
,...•
,71-•>
j." 4" -••'•
'•
2,4
"• N
•• • 1' /4
,
.•
125
i
rkr
/mot
vvio
t
c31,(
s•
4 ,
io‘
T)
4
,\\\ ;z
'h .....
•
,,,,
••
•
t .
•.• ‘--•`."-̀ 42) ''';1200FrE,
• ,••
•
_
i
Karta 4. Skånska rekognosceringskartan från 1810-talet med naturreservatets gränser inritade
Planer, program och befintliga skydd
Naturvårdsprogram för Tomelilla kommun förklarar man att området har höga naturvärden
där värdekriterierna geomorfologi, storlek, mångformighet, landskapsbild och rekreation
framhävs. 1 Planprogram för Skånes Sommarland m.m. vill man att en plan för hur
Kronoskogens skogsbestånd kan överföras från gran till andra trädslag inom ramen för ett
naturreservat skall frambringas. De öppna markerna inom området förklarar man också som
bevarandevärda. En naturstig bör anordnas i Tylehögens betesmarker. Förekommande vatten
inom området bör förbättras och nya bör skapas.
Stora delar av området klassas som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § MB. Längs
Trydeån som rinner i områdets norra delar råder det strandskydd. Länsstyrelsen i Skåne har i
rapporten "Närmare till naturen i Skåne" pekat ut Kronoskogen som värdefullt för tätortsnära
natur i Skåne. Området längs den gamla banvallen ingår även i Skånes kulturmiljöprogram —
kulturmiljöstråk (Malmö-Simrishamns järnväg).
Rekreativa värden
Kronoskogen är ett tätortsnära naturområde som möjliggör för ett rikt friluftsliv.
Motionsmöjligheterna är många och tack vare tillgänglighetsleden kan fler människor besöka
området i rekreationssyfte. I anslutning till motionsslingorna finns ett utegym och det finns
även en ridled som slingrar sig genom skogen med varierande terräng.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
6
e
ala
urvårds
,satsningen
Det finns mycket att se i Kronoskogen för den naturintresserade och området används även av
förskole- och skolklasser i undervisningssyfte, naturstudier och utflykter. Med sin artrikedom
erbjuder området många möjligheter att uppleva naturen på nära håll. Ett antal föreningar
nyttjar Kronoskogen för sina olika ändamål. Grillplaster och bänkar och bord utgör naturliga
rastplatser och finns tillgängliga för alla besökare.
Biologiska värden
Natura 2000-naturtyper
Inom Kronoskogen förekommer flera naturtyper som stämmer överens med definitionerna av
Natura 2000-naturtyper. Dessa naturtyper indikerar höga naturvärden. De olika naturtyperna
lövsumpskog (enligt Natura 2000, kod 9080) uppdelat i två delområden på 0,6 respektive 0,2
hektar, ädellövskog i branter (kod 9180) på 2,3 hektar, torra hedar (kod 4030) på 0,6 hektar,
silikatgräsmarker (kod 6270) på 4,3 hektar samt fuktängar (6410) på 0,8 hektar förekommer
inom naturreservatet.
Skog
Den största delen av skogen i Kronoskogen är runt femtio år gammal. Det finns även en
mindre andel träd som är 100 år gamla. Den gamla skogsbruksplanen (avser tiden 2001-2010)
över fastigheten Ramsåsa 20:3 omfattar de största delarna av naturreservatet som består av
skog. Där angav man att då var 98 % av marken produktiv skogsmark. Gran täckte då 36 %,
lövskog 34 %, lärk 17 % och resten bestod av tall, ek, bok och övriga lövträd. Kronoskogen
består år 2015 till största delen fortfarande av produktionsgranskog men under år 2006
påbödades viss skötsel för att gynna de biologiska värdena. Under år 2014 har så kallad
gransanering påbödats. Några mindre områden med gran har huggits bort för att ersättas med
lövträd.
Löv- och tallskogar behöver generellt någon form av skötsel, antingen naturlig (brand, storm
etcetera) eller kulturbetingad (bete, slåtter, gallring etcetera) för att inte växa igen och därmed
riskera att den biologiska mångfalden påverkas negativt. Granskogar behöver däremot sällan
sådan skötsel för att fortleva. Granskogar kan dock i sig utgöra ett hot mot den biologiska
mångfalden då granar tenderar att skugga ut såväl tallar och lövträd som kärlväxter. Detta
leder till en monoton och artfattig miljö. Återkommande gallringar och så kallad gransanering
är viktigt i skogsområden för att påverka den biologiska mångfalden positivt.
Öppna marker
Tylehögen, den stenburna naturbetesmarken belägen i områdets sydöstra hörn, är en plan
hagmark med lång beteshävd och intressant flora. Området anses ha haft höga naturvärden
men en av nötkreatur något för svag betesdrift på senaste tid har medfört en bygynnande
igenväxning av bland annat hagtorn (Crataegus). Därmed har värdena försvagats något.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
7
urvårds
, satsningen
Vattenmiljöer
Inom Kronoskogen förekommer ett antal olika vattenmiljöer. I området med glest växande
ekar ligger en damm. Ett parti av lövskog med ett dike och översvämningsmark ligger mitt i
själva skogen. 1 östra delarna av skogen finns en damm som tidigare hyst bland annat
lökgroda (Pelobates fuscus). Runt dammen är mossfloran trivial men i dammen växer
gaffelmossa (Riccia fluilans) som är ganska ovanlig i Sverige.
Längst upp i norr rinner Trydeån med såväl ovanliga lavar, mossor som vattenlevande
organismer vilka indikerar på att vattnet har en god kvalitK I de delsträckor som tangerar
Kronskogens gräns i norr var år 2013 vegetationstäckningen mellan 5-50 procent och
beskuggningen i området ansågs vara god. Död ved i vattnet där till exempel fiskar kan
gömma sig hade en måttlig till riklig täthet på mellan 6-25 stockar per hundra meter.
Bottnarna är sandiga och grusiga med stor förekomst av block. Både vanliga och ovanliga
fiskar, musslor och andra vattenlevande organismer trivs bra i sådan miljö. Den största delen
av delsträckan erbjuder därmed goda förutsättningar för öringslek och uppväxtområden men
vissa små delar saknar sådana förutsättningar.
Flora
Området inventerades på flora år 2012 och man hittade 278 olika arter. Lokalt ovanliga arter
som skogskornell (Cornus s'anguinea), vitsluip (Pelasites albus), skogsvicker (Vicia
sylvatica) och bokarv (Stel/aria neglecta) noterades bland annat. De fridlysta arterna blåsippa
(Hepatica nobilis), gullviva (Primula veris) och Sankt Pers nycklar (Orchis mascuala)
noterades även. En rödlistad art hittades också nämligen den nära hotade (NT) arten
majnycklar (Dactylorhiza ~fräs) som återfanns inom naturbetesmarken Tylehögen.
Lavar och mossor
År 2012 inventerades området även på mossor och lavar och man fann 121 arter av lavar samt
103 arter av mossor. Man fann de enligt rödlistan nära hotade (NT) lavarna bokvårtlav
(Pyrenula nitida) och kvistlav (Fellhanera bouteillei). Bland mossornas observerades den
nära hotade forsmossan (Cinclidotus fontinaloides) och den sårbara (VU) skånska
sprötmossan (Oxyrrhynchium schleicheri). Man har även hittat arterna klängmossa
(Homomallium incurvatm) och aspmossa (Pylai.slapolyantha), båda mycket ovanliga i södra
Sverige. Andra ovanliga mossor som noterats är kragpellia (Pellia endiviifolia), gaffelmossa
och stenfickmossa (Fissialens pusillus) vilka återfanns i eller nära anslutning till Trydeån
(norra delen av området).
Svamp
Scharlanansröd vårskål (Sarcoscypha coccinea) växer i Kronoskogen vid Byåsabacken.
Fruktkropparna växer på grenar och kvistar som ligger på marken. Skålen är röd och
undersidan något gulaktig. Arten är utsedd som signalart av Skogsstyrelsen och indikerar att
omgivningen har höga naturvärden och är skyddsvärd. På almlågor förkommer de rödlistade
arterna svartöra (Auricularia inesenterica) (NT), prakttagging (Steccherinum robustius) (VU),
stjärnnästing (Eutypella stellulata) (NT) och gulgrå sotdyna (Camaropella lutea) (NT).
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
8
urvårds
satsningen
Däggdjur
området syns bland annat kronhjort (Genius elaphus), rådjur (Capreolus capreolus), vildsvin
(Sus scrofa), ekorre (Sciurus vulgaris), fladdermöss (se avsnitt nedan) med flera däggdjur.
Fladdermöss
Fladdermusfaunan inventerades år 2012. Området är någorlunda artrik gällande fladdermöss
med sammanlagt sju arter vilka alla ingår bland arterna enligt Habitatdirektivet, bilaga 4. De
vanliga arterna större brunfladdermus (Nyctctlus noctula), nordisk fladdermus (Eptesicus
nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus), trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) och
dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) noterades liksom den enligt rödlistan starkt hotade
(EN) barbastellen (Barbastella barbastellu,$). Barbastell är globalt hotad och räknas även som
en Natura 2000-art. Dessutom noterades även fladdermöss från släktet M.yotis. Artbestämning
var inte möjlig och det går därmed inte utesluta att de kan tillhöra ovanligare arter inom
släktet.
Trollpipistrell är en obligat migrerare, det vill säga de flyttar mellan sommar- och
vinteruppehåll årligen, och de registrerade individerna är troligen insträckare. Den nordiska
fladdermusen hade boplatser i byggnader i anslutning till Kronoskogen. Brunlångöra och
dvärgpipistrell lever i små grupper och hade eventuellt boplatser i håligheter i träd eller i
närliggande byggnader. Troligen ynglade brunlångöra och nordisk fladdermus inom och
utanför området. Ett stort antal större brunfladdermöss noterades vilket antingen innebär att
sträckande individer har födosökt i området eller att en grupp haft sitt hemvist i eller kring
Kronoskogen. Under hösten hörde man dvärgpipistrellhanar spela vilket betyder att
Kronoskogen är parningsplats för den arten.
Den ovanliga barbastellen trivs bäst i kulliga skogsmiljöer, gärna bokskog. Den äter
framförallt mindre tvåvingar, fjärilar samt mindre spindlar. Antalet könsmogna individer i
Sverige är högst ett hundratal. Den tycks nyttja Kronoskogen framförallt på våren för
födosök. Troligen tillhör dessa individer populationer från intilliggande Fyledalen men det går
inte att utesluta att kan ha boplatser även i Kronoskogen. Dock är observationerna av arten
betydligt färre under yngelperioden. Barbastell har noterats i hela Kronoskogsområdet varför
inte något specifikt delområde kan pekas ut som särskilt viktigt för arten.
Fåglar
Fågelfaunan i Kronoskogen inventerades år 2012 medelst artlistning inom de olika
delområdena. Man fann 41 olika arter, varav 38 ansågs vara häckande arter. Lövsångare
(Phylloscopus trochilus) och bofink (Fringilla coelebs) var mångtaligast. Arter inom sångare
och trastfåglar (Turdidae) var vanligast förekommande. Den ovanliga sommargyllingen
(Oriolus oriolus) observerades i området. Det är en enligt rödlistan starkt hotad art. Den ingår
dessutom i Statens vilt, det vill säga arter som skall rapporteras till polisen om man hittar dem
döda.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
9
v
ala
urvårds
. satsningen
Grod- och kräldjur
I början av 2000-talet finns enligt Artportalen groddjur som lövgroda (Hyla arborea) och
större vattensalamander (Tritw-us cristatus) noterade i dammen i nordöstra delen av
Kronoskogen. Lökgroda noterades senast under tidigt 1990-tal. Lökgroda finns idag (år 2015)
i det närliggande naturreservatet Tryde samt norr om Svampabanan vilken ligger i direkt
anslutning till Kronoskogen. Lökgroda har dessutom tidigare noterats i Svampabanans damm
ungefär hundra meter från dammen i Kronoskogen och det finns möjlighet att den fortfarande
finns där. Groddjuren är upptagna på artlistan enligt Habitatdirektivet, bilaga 4. Även
sandödla (Lacerta agilis) har noterats i området men det var på mitten av 1970-talet.
Lökgroda trivs bäst i luftiga och sandiga jordar. Den spenderar dagen nedgrävd i upp till en
meter djupa hålor. Ju sandigare jorden är desto lättare har lökgrodan att gräva ner sig. De
sandiga jordarna i området i och kring Kronoskogen har medfört att lökgroda tidigare har
trivts i området. En livskraftig lökgrodepopulation kräver flera småvatten med högst
femhundra meters mellanrum. Ju färre dammar en population har desto större är risken för
inavel och att populationen försvagas och dör ut. I takt med att omgivningarna runt dammen i
nördöstra hörnet av Kronoskogen har växt igen har livsmiljöerna och förutsättningarna för
lökgrodan förändrats och populationen i området kan eventuellt ta skada av detta.
Fisk
Elfiske genomfördes i Trydeån under år 2012. Två av punkterna från provfisket låg strax
väster respektive strax öster om naturreservatet. Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus
gobio) fångades vid dessa. Vid tidigare elfiske från år 1993 erhölls även nejonöga (Lampetra
fluviatilis).
Tjockskalig inalarmussla
Enligt Artportalen noterades den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassu,$) i Trydeån på två
olika ställen i nära anslutning till Kronoskogen år 2005. Det är en Natura 2000-art och enligt
rödlistan starkt hotad (EN). Arten är starkt utrotningshotad i Sverige och är fridlyst sedan år
2001. Den finns i fyra huvudområden där östra Skåne är ett. Den hotas framför allt av
föroreningar och försurningar. De trivs i sand- och grusbottnar och dess glochidier (larver)
lever parasitiskt på fiskars gälar. Bland annat stensimpa som finns i Trydeån är en värdfisk.
Kronoskogen ligger i ett kalkrikt område varför försurningar inte borde vara ett problem och
förutsättningar för att arten skall trivas borde finnas. Det kan även tilläggas att tjockskalig
målarmussla planeterades in i Fyleån inom Fyleåprojektet. Fyleån ligger i samma
vattensystem som Trydeån.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
10
fit
ala
urvårds
, satsningen
Tabell 1. Sammanfattning av noterade rödlistade arter inom Kronoskogen de senaste fem åren (EN =
starkt hotad, VU = sårbar, NT = nära hotad
Svenskt namn
Barbastell
Bokvårtlav
Forsmossa
Gulgrå sotdyna
Kvistlav
Majnycklar
Prakttagging
Skånsk sprötmossa
Sommargylling
Stjärnnästing
Svartöra
Latinskt namn
Barbastella barbastellus
Pyrenula nit/da
Cinclidotis fontinaloides
Camaropella lutea
Fellhanera bouteillei
Dactylorhiza rna/alls
Steccherinum robistius
Ozyrrhynchium schleicheri
Oriohts oriolus
Eutypella stellulata
Auricularia 711esenterica
Hotkategori
EN
NT
NT
NT
NT
NT
VU
VU
EN
NT
NT
Geologi
Tomelilla kommun ligger i centrala lerskifferslätten mellan Romeleåsen och Linderödsåsen.
Berggrunden i Kronoskogsområdet består framförallt av slamsten och lerskiffer av silurisk
ålder. Jorden består av mullhaltig sand. Det finns även små områden med glacial lera, vilket
möjligen är en del av ett större område, som underlagrar området. Det geologiskt mest
framträdande draget för området är Byåsabacken, vilken följer Trydån är en del av ett större
åssystem med Ramsåsaåsen. Åsen är en slingrande rullstensås som består av isälvssediment
framförallt bestående av sand och grus, men även lera. Bysåsabacken är den högsta delen av
åsen. Längs ån är sandiga svämsediment med varierande organisk halt avlagrade. Dessa vilar
på silurisk lerskiffer och lerskiffer-sandsten. Området söder och sydöst om Byåsabacken
består av sandiga glacifluviala sediment med mindre kullar och åsar.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
11
ehala
arvårds
, satsningen
Målbilder och skötselanvisningar
Karta 5. Kronoskogens skötselområden
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
12
e
ala
•
urvårds
>satsningen
Observera att kartan inte beskriver hur Kronoskogen ser ut år 2015 utan är en indelning av
skötselområden inom vilka en viss typ av skötsel skall utföras för att uppnå de olika
målbilderna. Nedan beskrivs skötselområdena mer ingående med målbild och skötsel. De
inledande beskrivningarna av områden skildrar hur det ser ut år 2015.
Skötselområde 1
Området består av en damm. Runt dammen är mossfloran trivial men i dammen växer
gaffelmossa som är ganska ovanlig. Arten trivs i näringsrika vatten.
Målbild
Området skall bestå av en damm lämplig för amfibier där omgivningen skall vara
lättillgänglig och ej skall vara igenväxt. Sandblottor runt dammen får förekomma.
Skötsel
Högre vegetation runt dammen skall avverkas vid behov. Dammen skall rensas vid behov.
Gaffelmossa sprider sig lätt och bildar stora kolonier. Viss beaktning till den skall dock tagas
vid eventuella rensningar. Övre markskiktet runt dammen kan fläckvis skrapas av för att
frambringa sandblottor.
Skötselområde 2
Området består av blandskog med en del större granpartier. Plantering av 70 fågelbärträd
(Prunus miltal?), 15 hagtorn (Crataegu,s monogyna) och 15 hasselbuskar (Corylus avellana)
skedde i november månad år 2014 direkt söder om skötselområde 1. Inom detta
skötselområde ligger det gamla gravfältet från järnåldern.
Målbild
Området skall bestå av en luckig ädellövskog med inslag av andra lövträd och tall. En
dynamik av unga, gamla och döda träd skall råda i området. Brynmiljöer skall värnas och
åtgärder för att gynna dem ska genomföras. Fågelbär skall finnas i närheten av dammen
(skötselområde 1). Rödeken som förekommer i området skall på sikt avvecklas. Död ved ska i
läggas i fauna- och fungadepåer i området. Död ved skall anordnas så att rörligt friluftsliv inte
hindras. Åtgärder för att framhäva gravfältet bör genomföras.
I östra delen av skötselområdet vid utegymmet skall angöringspunkt med parkeringsplats,
informationstavla etcetera finnas.
Söder om skötselområde 1 skall angöringspunkt med toalett, vindskydd och grillplats etcetera
finnas. Området ligger i närheten av den tillgängliga leden. Det är även lättillgängligt för
tömning av toalett.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
13
Ilibltala •
urvårds
satsningen
Skötsel
Granen som finns i området skall succesivt tas bort till lövträdens fördel. Ädellövträd och
annat löv skall planteras för att ersätta granen. Vissa stora gamla granar och grandungar får
sparas. Området skall återkommande inventeras på eventuella nya granplantor. Gallrings- och
röjningsåtgärder för att få bort rödeken skall genomföras löpande.
Veteranisering av träd
Äldre, döende och döda träd hyser ett stort antal arter, såsom insekter, svampar, lavar med
flera. Dessa är beroende av den speciella miljö som idag är allt ovanligare. Detta medför att
arter som är knutna till sådan miljö blir allt sällsyntare. En variation på träd i olika åldrar
medför en rikare biologisk mångfald. En kontinuitet med i olika grad döende och slutligen
döda träd måste därför finnas för att arter knutna till sådan miljö skall fortleva.
Sydväst i skötselområdet finns stora delar av relativt ung rödekskog. Genom att veteranisera
vissa av träden påskyndas åldringsprocessen för dessa träd. En större variation av livsmiljöer
för allehanda organismer skapas.
Det finns olika metoder för att uppnå en veteraniserande effekt av träden. Man kan barka av
delar av stammen vilket även efterliknar gnag och fejning från olika djur. Att borra hål mitt i
stammen innebär en skada som påminner om hackspettshackande. Håligheter skapar hålrum
där mulm kan skapas och som insekter kan söka skydd, boplats och föda i. Detta lockar även
dit fåglar. Att ringabarka delar av grenar eller att helt såga av grenar skapar också sår i träden
och därmed ytor som till exempel insekter kan utnyttja eller som svampar kan växa på.
Fornlämning
Det skall undersökas huruvida det går att återställa och restaurera fornlämningen och hur man
i så fall bäst sköter denna därefter.
Skötselområde 3
Området består av blandskog med en del större granpartier. 1 norr slingrar Trydeån nedanför
Byåsabacken.
Målbild
Området skall bestå av en luckig ädellövskog med inslag av andra lövträd och tall. En
dynamik av unga, gamla och döda träd skall råda i området. Brynmiljöer skall också värnas.
Eventuella yngre granplantor skall gallras bort vid behov. Åtgärder för att lederna och naturen
inom området skall vara så lättillgängliga som möjligt skall beaktas. Markerade löpslingor
och rid/cykelleder skall finnas finns inom området.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
14
ala
urvårds
, satsn i ngen
Skötsel
1 stora delar av detta skötselområde skall granen succesivt tas bort till lövträdens fördel.
Ädellövträd skall planteras för att ersätta granen. Vissa stora gamla granar och grandungar får
sparas. Området skall återkommande inventeras på eventuella nya granplantor. Bortröjning av
sådana skall ske vid behov. Arbeten i området skall ske med försiktighet med avseende på
mossfloran.
3a
Längs Trydeån förekommer ett antal ovanligare mossor såsom trubbfjädermossa (Homalia
trichomanoides), liten baronmossa (Anomodon attenuatus), stenporella (Paren(' cordeana),
rutlungmossa (Conocephalum conicum), kamtuffmossa (Palusfriella commutata),
sipperkrypmossa (Hygroamblystegium lemax), vattenkrypmossa (Leptodiclywn riparium),
kragpellia, jordskruvsmossa, (Tortula subulata) och forsmossa (Cinclidotus fontinaloides).
Den sistnämnda är rödlistad och hade sin enda växtplats i skötselområde 3a. Slanklav
(Collema Ilaccidum) hittade även i området vilket tyder på en ganska god vattenkvalitet i ån.
Området bör i viss mån låtas utvecklas fritt, bortsett från att insatser mot jätteloka (Heracleum
manteagazzianum) och andra eventuella invasiva arter bör ske. Se bilaga 1 för en mer
detaljerad beskrivning av arterna samt vad man kan göra åt dem. Vid behov får gallringar och
borttagande träd eller växter ske. Man skall ha i beaktning att den tjockskaliga målarmusslan
kan hotas av avverkning av träd i strandzonen.
3b
Området utgörs av Bysåsabacken som består dels av avenbokskog, dels av blandskog med
gran och dels av granskog. Två rödlistade arter i form av bokvårtlav (Pyrenula nitida) och
skånsk sprötmossa har hittats i backen. Ytterligare ovanliga arter, nämligen olivklotterlav
(Opegrapha
glansfläck (Arthonia spacicea) och lönnlav (Bacidia rubella) har hittats i
området. Området anses dessutom ha de bästa mykologiska förutsättningarna.
Skånsk sprötmossa är känslig för förändringar som innebär ökat ljusinsläpp och uttorkning av
markskiktet. Känsligheten förstärks av att mossan ofta växer i branta sluttningar som är
mycket känsliga för erosion.
För att gynna de ovan nämnda arterna bör hela området bestå av ädellövaiter såsom avenbok
och bok varför granskogen skall avverakas. Granen skall ersättas med ädellövträd.
Avverkningen och gallring av gran bör ske i etapper. Hänsyn måste tagas till lav- och
mossfloran (se skånsk sprötmossa ovan). Gran som avverkas skall tills törsta del tas ut från
området. Mängden död ved bör dock ökas i detta område för att skapa ytterligare miljöer för
mossan samtidigt som det kan användas som fauna- och fungadepåer. Död ved anordnas på
ett sätt så att rörligt friluftsliv inte hindras eller försvåras.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
15
e
ala
urvårds
,satsningen
Skötselområde 4
Inom skötselområdet växer en alskog på sina ställen med kärrartad vegetation. Här skiljer sig
moss- och lavfioran mot övriga Kronoskogen med en del ovanliga och sällsynta arter. Bland
annat växer här kamtuffi-nossa (Palustriella commutata) och aspmossa (Leskea plycmpa).
Målbild
Området skall bestå av skog av alkärrskaraktär.
Skötsel
Översvämning av bäcken som rinner genom området skall tillåtas. Genom avfasade
sandbrinkar tillåter man översvämning och marken blir fuktigare. Granar som finns i
skötselområdet skall avverkas och får därefter inte finnas i området. Al skall gynnas.
Skötselområde 5
Bild 1. Ek inom skötselområde 5
anslutning till infarten till Kronoskogen vid parkeringsplatsen finns ett område som består av
en ekplantering. 1 området ligger även en liten damm.
Målbild
Området skall ha en karaktär av trädklädd betesmark bestående av glest stående ekar med
utvecklade brynmiljöer längs kanterna. Veteranisering av träden bör övervägas. Delar av
området får användas som tillfållig parkering vid speciella tillfållen.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
16
eala
, urvårds
, satsningen
Skötsel
Föryngringen av ek och bok skall gynnas. Träden närmast vägar och parkeringsplatser bör på
något sätt skyddas då fordon kan skada rotsystemen. Vetarinsering av träd i området bör
genomföras. Fauna- och fungadeåper skall finnas i området. Dessa placeras och utformas så
att de inte utgör hinder för rörligt friluftsliv. Lärken längs riksvägen avverkas. Plantering av
lämpliga brynmiljöer skall genomföras i områdes ytterkanter.
Skötselområde 6
Området kallas Tylehögen och består av en stenburen naturbetesmark med olika
fuktighetsgrad.
Målbild
Området skall bestå av växter som gynnar pollinatörer som bin, humlor, fjärilar med mera.
Naturbetesmarken skall hållas öppen genom fortsatt hävd. Trädridåer runt området bör finnas
som vindskydd.
Skötsel
En riktad insats skall inledningsvis genomföras för att försöka återskapa en naturbetesmark
med högt betestryck. Betestrycket i området skall vara så stort att igenväxning inte sker.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
17
e
ala
urvårds
satsningen
Allmän skötsel rekreation
Stigsystem
— Tillgänglighetsled, 750 m (belyst)
le.. Grönt spår, 6 km
— Rött spår, 2,3 km (belyst)
•• • Ridled
"liffiEr~!=
Karta 6. Ledernas sträckning år 2015
Bild 3. Den tillgänglighetsanpassade leden i Kronoskogen
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
18
urvårds
satsningen
Motionsspår inklusive tillgänglighetsleden skall hållas framkomliga och vid behov rensas från
nedfallna träd, ris och igenväxande vegetation. Spårkanterna skall alltid ha fri sikt.
Spårmarkeringarna skall hållas under kontinuerlig tillsyn och nya sådana skall sättas upp vid
behov. Inom området kommer olika orienteringsbanor att finnas uppsatta. Dessa kommer att
variera över tid.
Ridleder
Ridleden skall hållas framkomlig och vid behov rensas från nedfallna träd, ris och
igenväxande vegetation.
Anordningar
En regelbunden översyn och underhåll på anordningar såsom parkeringsplatser, vindskydd,
utetoalett, cykelställ, grillplatser, informationsskyltar samt bord och bänkar, inom området
skall ske. Spårmarkeringarna skall hållas under kontinuerlig tillsyn och nya sådana skall sättas
upp vid behov. Belysningen i området skall också kontrolleras fortlöpande.
Uppbindningsbom, p-hagar etcetera skall hållas under årlig översyn.
Utegym
Bild 4. Delar av utegymmet
Ytan som utgör utegymmet skall hållas framkomlig och vid behov rensas från nedfallna träd,
ris och igenväxande vegetation. Träningsredskapen skall hållas under årlig översyn.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
19
e
ala
urvårds
.satsningen
Skyltning
På väl valda ställen vid vägar som leder in i området skall informationsskyltar rörande
naturreservatet finnas uppställda. Minst en skall vara en större modell med mer information
och finnas vid områdets huvudentré.
Belysning
Området hyser belysning till exempel längs elljusspår och vid entrén. Vid belysning skall
alltid effekten på djurlivet i Kronskogen tas i beaktning. För att störa så lite som möjligt skall
belysningen inte vara igång alls under perioden 15 april till och med 15 september. Resten av
året får belysningen vara igång efter mörkrets inbrott fram till klockan 24.00 och på morgonen
från och med 06:00.
Allmän skötsel flora, fauna och funga
Skog
Skogen i området bör bestå av cirka 90 procent lövskog med ädellövarter som ek (Quercus
sp.), bok (Fagus sylvatica), avenbok (Carpinus betulus), fågelbär, ask (Fraxinus excelsior)
och lind (Tilta sp.) samt andra lövträd. En dynamik med unga, gamla och döda träd skall råda
i området. Gallring för att gynna föryngring av ädellövträd och för att frambringa solitärer
skall ske. Bortröjning av nya granplantor skall ske vid behov. Dessutom skall skogen ha en
luckighet då detta medför ett solbelyst fältskikt. Detta bidrar till att artantalet ökar.
Brynmiljöer skall värnas och utvecklas. Bryn innehåller ofta en hög artrikedom då arter från
både skogen och de närliggande omvigningarna trivs där. Dessa utgör vidare ett vindskydd
som medför att mikroklimatet i skogen behålls. Detta leder bland annat till en ökad
insektsfauna vilket i sin tur leder till fler fåglar och fladdermöss. Mängden död ved, både
stående och liggande, behöver ökas i området. Den döda veden skall dock inte utgöra hinder
eller fara vid rörligt friluftsliv.
Fauna- och fungadepåer
Vid åtgärder i skogsmiljöerna skall visst material av grövre slag sparas för anläggning av
fauna- och fungadepåer. Grot kan i visst fall även sparas för samma ändamål. Även material
som bildas vid slåtter kan ingå i depåerna. Placering av depåerna bör ske på flera ställen i
området, men vissa delområden skall också lämnas fria från depåer. Hänsyn till friluftslivet
skall tas. Depåerna skall inte ligga vid eller i nära anslutning till leder i området.
Invasiva arter
Invasiva arter är sådana som har spridit sig utanför sitt naturliga spridningsområde och av
olika anledningar hotar den inhemska naturen. De sprids med få undantag medvetet eller
omedvetet med mänsklig hjälp. Nedan listas vilka invasiva arter som förekommer inom
Kronoskogen. Nya inhemska arter kan av olika anledningar etablera sig i naturreservatet i
framtiden. Åtgärder som krävs för att bli av med invasiva arter skall alltid genomföras om
sådana etablerar sig i området. I enlighet med Tomelillas åtgärder för miljömålen 2015-2020
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
20
et
•
ala
urvårds
, satsningen
användes en kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark. En mer ingående
beskrivning över i Tomelilla kommun förekommande invasiva arter finns i bilaga 1.
Invasiva arter som förekommer inom Kronoskogen (år 2015) är:
•
•
•
•
•
Blekbalsamin (Impatiens parviflora)
Druvfläder (Sambus racemosa)
Jätteloka (Heraclewn manteagazzianum)
Kirskål (Aegopodium podagraria)
Tysklönn (Acer pseudoplanktnus)
Holkar
Fågelholkar och fladdermusholkar bör placeras i området. Det råder brist på hålträd och
holkarna medför att man ökar antalet individer och arter som har möjlighet att leva i
Kronoskogen. Holkar bör framförallt placeras inom skötselområdena 1 till och med 4.
Uggleholkar bör placeras i södra delen av skötselområde 2. Det är viktigt att inflygningshålen
är helt fria från grenar och kvistar. Fladdermusholkarna placeras bäst på grova träd i syd och
sydvästlig riktning. Inga grenar eller kvistar bör skymma holken då detta kan hindra
fladdermössen från att flyga in.
Fladdermöss
Ovan nämnda skogliga insatser där lövskog gynnas framför gran och brynmiljöer låts
utvecklas och uppsättning av holkar är till gagn för fladdermöss. 1nsektsfaunan gynnas vilket
medför furageringsbiotoper för fladdermössen. Holkarna bidrager till ytterligare
boplatsmöjligheter. Förekomsten av döda eller gamla träd är också viktig för fladdermöss.
Sandig mark
Sandödla har tidigare förekommit i området. På senare tid har man dock inte noterat några.
Detta beror troligen på att deras livsmiljöer kan ha försvunnit. Det kan med andra ord finnas
förutsättningar för att sandödla ska trivas om man iordningställer lämpliga livsmiljöer för
dem. Att återskapa sandblottor hade gynnat sandödla och även olika insekter såsom
gaddsteklar och skalbaggar. För att åstadkomma detta bör man inom olika områden fläckvis
skrapa av markens övre skikt med jämna mellanrum. Lämpliga områden är tillexempel de
sydvästra delarna av skötselområde 3 som har sandiga jordar. På samma sätt är marken kring
skötselområde 1 också lämplig. Metoden kan ersätta mer naturligt slitage såsom ras, brand
och djurtramp (exempelvis häst). Innan man skrapar marken bör man genomföra en röjning
av växtligheten för att underlätta arbetet.
Grod- och kräldjur
Lökgroda trivs bäst i luftiga och sandiga jordar vilket förekommer i Kronoskogen. Den har
tidigare förekommit i dammen i skötselområde 1 och det finns möjlighet att den fortfarande
finns en damm som i närliggande Svampabanan. Lökgroda lever dessutom i det närliggande
naturreservatet Tryde och direkt norr om vägen vid Svampabanan.
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
21
ala
urvårds
satsningen
Som det ser ut idag (år 2015) har lökgrodorna i närliggande områden inte någon möjlighet att
ta sig till dammen i Kronskogen. Vid vägen finns barriärer för att förhindra grodorna att
vandra över. Ett eventuellt återförande av lökgroda till Kronoskogen skulle dessutom gynnas
av att dammen vore fri från skuggande träd och buskar. En inledande röjning runt dammen
hade behövt ske och därefter vore det angeläget att kontinuerligt, med ett intervall på tre-fem
år eller vid behov, underhålla omgivningen runt dammen. För spridning hade dessutom en
trädfri korridor på cirka 25 meter till dammen genom skogen behövts. En sådan korridor hade
även kunnat kombineras som promenadstråk inom området.
Förutsättningarna för att återinföra lökgroda eller att underlätta för spridning från närliggande
vatten skall undersökas. Närområdet skall inventeras så att förekomst av lökgroda och andra
groddjur kan dokumenteras. Resultaten av dessa studier skall ligga till grund för eventuell
fortsatt skötsel till gagn för groddjur inom Kronoskogen.
Inga snokfynd har rapporterats in på Artportalen fram till år 2014 men närliggande Fyledalen
hyser gott om snok. På olika ställen längs banvallen som passerar söder i området har man
också noterat snok. En undersökning för förutsättningarna med inventering av potentiella
livsmiljöer, såsom övervintringsplatser och äggkläckningsmiljöer, i och kring Kronoskogen
skall ske. Resultaten från dessa undersökningar skall ligga till grund för åtgärder och skötsel
för att gynna snok i Kronoskogen.
Dokumentation och uppföljning
Skötselplanen är tills vidare giltig gällande i planen angivna mål och riktlinjer för skötsel.
Uppföljning och sammanställning av skötselåtgärder skall regelbundet utföras av den som
utför de olika skötselåtgärderna till Tomelillas kommuns naturvårdsansvarige. Uppföljning av
naturreservatets flora, fauna och funga samt vegetationstyper skall inledningsvis utföras var
femte år, senare var tionde år.
Sammanfattning av skötselåtgärder
Åtgärd
Underhåll och drift
Underhåll
spårmarkeringar
Översyn och
underhåll av
hästanordningar
Översyn grillplatser,
informationsskyltar,
belysning och
elljusspår, bord och
stolar
Var
Motionsspår,
tillgänglighetsleden,
utgym
Ridleden,
motionsspår,
tillgänglighetsleden
Ridleden
När
Vid behov
Ansvar
Kultur och fritid
Vid behov
Kultur och fritid
Vid behov
Kultur och fritid
Hela naturreservatet
Årligen
Samhällsbyggnad —
skyltar
Kultur och fritid —
resten
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
22
ala
u rvårds
satsningen
Skötselområde 2
Vid behov
Samhällsbyggnad
Hela naturreservatet
Kontinuerligt
Rensa bort nedfallna
träd
Leder och områden
med anordningar
Vid behov
Akuta
skötselinsatser
förknippade med
fara för allmänheten
Sätta upp fågel- och
fladdermusholkar
Plantering av
fågelbär
Rensa dammen
Avverka träd och
övrig högre
vegetation runt
dammen
Frambringa en
trädfri korridor
Hela naturreservatet
Vid behov
Insamling: Kultur och
fritid
Upphämtning:
Samhällsbyggnad
Tillsyn: Kultur och
fritid
Genomförande:
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad
Hela naturreservatet
Vinter 14/1 5
Samhällsbyggnad
Naturskyddsföreningen
Samhällsbyggnad
Skötselområde 1
Skötselområde 1
Vid behov
En kraftansträngning
och därefter var 3-5
år
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad
Skötselområde 1 och
2
En kraftansträngning
och därefter vid
behov
En kraftansträngning
och därefter vid
behov
Samhällsbyggnad
Skötsel parkering
och cykelställ
Sophantering och
nedskräpning
Skötselområde 6
Frambringa
sandblottor
Fasa av sandbrinkar
i bäcken
Gallra bort gran
Samhällsbyggnad
Skötselområde 4
Gallra bort björk
Skötselområde 2, 3
och 4
Skötselområde 5
Veteransingering
Skötselområde 2
Frambringande av
fauna- och
fungadepåer
Bekämpning av
invasiva arter
Undersöka hur man
kan restaurera och
därefter sköta
Hela naturreservatet
Hela naturreservatet
Samhällsbyggnad
I ettapper därefter
vid behov
En kraftansträngning
och därefter vid
behov
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad
I samband med
röjning, gallring och
avverkning
Vid behov
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad
Skötselområde 2
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
23
ala
ii bårds
satsningen
fornlämningen
Undersöka
möjligheterna för
återinförande av
lökgroda
Undersöka
förutsättningar för
snok
Skötselområde 1 och
2
År 2015
Hela naturreservatet
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad
24
IlEya
Urvårds
satsningen
Referenser
AREK Biokonsult HB. (2012). Inventering av lavar och mossor i Kronoskogen,
Edenhamn, P & Sjögren-Gulve, P. (2000). Åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda
(Pelobates fuscus). Naturvårdsverket.
Eklöv, A. (2013). Fiskevårdsplan för Trydeån 2013. Tomelilla kommun. Eklövs Fiske och
Fiskevård
Gärdenfors, U. (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken SLU.
Naturvårdskonsult Gerell. (2012). Förslag till skötselplan för naturreservatet Kronoskogen,
Tomelilla kommun, Skåne län.
Naturvårdskonsult Gerell. (2012) Inventeringar i Kronoskogen 2012 — flora, fåglar och
fladdermöss.
Nitare, J. (2014). Naturvårdande skötsel av skog och andra trädbärande marker.
Skogstyrelsen.
Nyström, P. & Stenberg, M. (2008). Åtgärdsprogram för lökgroda 2008-2011 (Pelobates
Mars). Naturvårdsverket. Rapport 5826 april 2008.
Stenberg, M. & Gustafson, S. (2012). Förslag till skötselplan för naturreservatet
Kronoskogen i Tomelilla kommun, Skåne län. Ekoll Ab.
Svenska järnvägsklubben. (2009). Järnvägsdata med trOkplatser. Svenska järnvägsklubben.
Svensson, S. Puggehatten — Skånes Mykologiska Förening. Personlig kontakt 27/4-2015
Åberg, A. SGU — Sveriges geologiska undersökning. Personlig kontakt 29/4-2015
Skötselplan för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
25
6;1ctuA
2015-09-09
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla
kommun
Data
Områdets namn
Geografiskt läge
Län
Kommun
Församling/socken
Berörda fastigheter
Markägare
Naturvårdsförvaltare
Vegetationszon
Skyddsform
Gränser
Areal
Planförfattare
Kronoskogen
RT90: X: 6160044, Y: 1379678
Skåne län
Tomelilla
Tomelillabygdens församling/Ramsåsa
Ramsåsa 1:3, Ramsåsa 12:1, Ramsåsa 13:7,
Ramsåsa 20:3,
Tomelilla kommun och enskilda markägare
Tomelilla kommun
Nemorala zonen (sydsvenska lövskogsregionen)
Naturreservat
Gränsen är markerad med rött i bifogad karta
ca 89 ha
Nils Lundquist och Charlotte Lindström
Kommunfullmäktiges beslut
Med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige det
området som avgränsas med rödlinje på bifogad karta som naturreservat.
Namnet för naturreservatet skall vara Kronoskogen.
Syfte
Syftet med naturreservatet Kronoskogen:
-
-
bevara biologisk mångfald,
vårda och bevara värdefulla naturmiljöer,
tillgodose behov av områden för friluftslivet,
skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för
skyddsvärda arter.
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
2015-09-09
Precisering av syftet:
bevara och utveckla områdets natur- och friluftsvärden,
utveckla förutsättningar för att gynna den biologiska mångfalden i områdets
olika naturmiljöer särskilt med hänsyn till förekommande rödlistade och
fridlysta arter,
naturvärden som är knutna till de förekommande naturtyperna lövskog,
rinnande vatten, våtmarker, torra sandmarker och ängsmarker skall utvecklas
och bevaras,
långsiktigt bevara och utveckla ädellöv- och sumplövskogar till ett
naturskogsliknande tillstånd,
gynna miljöer för sandlevande arter,
vattenmiljöernas värde för den biologiska mångfalden skall bevaras och
utvecklas,
bevara och utveckla betesmarken med variation av öppen, buskrik, torr och
blöt stenbunden mark,
säkerställa och utveckla ett tillgängligt och attraktivt friluftsområde för alla
över tid
informera besökarna om områdets olika karaktärer gällande såväl natur,
geologi som kulturhistoria samt inspirera till friluftsliv,
information och anordningar skall göra området attraktivt för pedagogisk
verksamhet inom förskola och skola.
Syftena uppnås genom att:
lövskog lämnas fritt från ekonomiskt skogsbruk för att på sikt skapa en
naturlig intern dynamik,
luckhuggning, veteranisering och tillskapande av högstubbar i syfte att skapa
mer död ved och mer variation i ålderstrukturen. Levande eller död ved
lämnas kvar i skogsområden (med undantag av virke som tas ner i samband
med att granskog skall omföras till lövskog),
det mesta av den befintliga granskogen omförs succesivt till lövskog med
inslag av tall,
betesmarkerna hävdas med naturvårdsinriktad beteshävd,
nödvändiga åtgärder vidtas för att bevara och stärka livsmiljöer för fridlysta,
rödlistade arter samt skärskilt skyddsvärda arter knutna till livsmiljöer vilka
ingår i art- och habitatdirektivet. Exempel på åtgärder är veteranisering av
träd, naturvårdsbränning samt skapande av sandblottor,
ordna angöringspunkter, informationstavlor och anläggningar så att besökare
på ett lämpligt sätt kan ta del av information om natur- och kulturvärden
samt inspirera till ett rörligt friluftsliv utan att skada områdets naturvärden,
att nya kunskaper om hotade och hänsynskärvande arter samt värdefulla
naturtyper beaktas och införlivas i den löpande skötseln av naturreservatet.
Att bilda naturreservat av området skall leda till att både lokala och nationella
miljömål såsom "ett rikt växt- och djurliv", "levande skogar", "myllrande
våtmarker" och "en god bebyggd miljö" uppnås.
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
2
2015-09-09
Föreskrifter
Med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 §§ miljöbalken skall nedanstående föreskrifter
gälla i naturreservatet.
A. Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 § miljöbalken om inskränkningar i
markägares och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom
naturreservatet
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att:
1. dra fram mark- eller luftledning,
2. vidta åtgärder såsom att gräva, schakta, dika, dränera, tippa, dumpa, anordna
upplag, utfylla med rensmassor eller annat material, markarbete eller på
annat sätt förstöra eller skada fast naturföremål, ytbildning eller småvatten,
3. nyttja kemiska bekämpningsmedel eller berika marken med gödselmedel
eller jordförbättringsmedel,
4. låta betesdjur som är under behandling av långtidsverkande avmaskningsmedel bete, avmaska betsdjur eller släppa avmaskade betesdjur tidigare än
14 dagar efter avmaskning,
5. sätta ut djur-, växt- eller svamparter annat än för naturreservatets skötsel,
6. samla in djur-, växt- eller svamparter annat än för naturreservatets skötsel,
enstaka beläggsexemplar för artbestämning eller inom skolundervisningen,
7. avverka träd eller buskar annat än för naturreservatets skötsel,
8. bortföra stående och liggande död ved annat än för naturreservatets skötsel,
9. plantera gran eller främmande trädslag, buskar eller växter,
10. utföra åtgärder som kan påverka områdets hydrologi och vattenkvalitet,
11. bedriva jakt eller utfodra vilt,
12.anordna nya vägar,
13.organisera tältplats eller uppställningsplats för husbil och husvagn annat än
på angiven plats,
14.placera skylt, affisch, inskrift, snitsel, snitslade banor eller motsvarande
anordning annat än med information gällande naturreservatet.
B. Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 § miljöbalken om markägares och
annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång.
För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktas markägare och innehavare
av särskild rätt till fastighet att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas
inom naturreservatet:
1. utmärkning av, skyltning till och upplysning av reservatet samt
vägvisningsskyltar,
2. uppförande och underhåll av anordningar såsom toalett, vindskydd, grillplats
etcetera inom området,
3. skötsel såsom gallring, avverkning, luckhuggning samt veteraniserande
åtgärder av buskar och träd i naturvårdande syfte,
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
3
2015-09-09
4.
5.
6.
7.
plantering eller sådd av träd och buskar,
slåtter, bränning och schaktning i naturvårdande syfte,
anläggning och underhåll av stigar och leder,
uppföljning av områdets skötsel och miljöövervakning.
C. Ordningsföreskrifter enligt 7 kap 30 § miljöbalken om rätten att färdas
och vistas inom naturreservatet samt om ordning i övrigt i reservatet.
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att:
gräva, borra, måla eller på annat sätt skada mark och sten,
gräva upp växter eller för kommersiellt bruk plocka växter,
störa, samla in, skada eller döda djur,
medföra °kopplad hund eller annat lösgående sällskapsdjur,
använda musik- eller ljudanläggning,
framföra cykel på annat än på befintliga vägar,
rida på annat än anvisad väg och ridled,
framföra motordrivet fordon (undantag för personer med
rörelsenedsättning),
9. parkera på annan plats än angiven parkeringsplats,
10.tälta, sätta upp husbil eller husvagn eller på annat sätt övernatta annat än på
angiven plats,
11.göra upp eld annat än på angiven plats,
12. fiska eller på annat sätt fånga in fisk och att sätta ut fisk,
13.bedriva jakt i någon form eller att använda någon form av skjutvapen (t.ex.
paintballgevär).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Vidare är det förbjudet att utan kommunförvaltningens skriftliga tillstånd:
14. uppsätta skylt, affisch, inskrift, snitsel, orienteringskontroller eller
motsvarande anordning,
15.arrangera tävlingar (undantag för sådana inom ramen för skolidrotten)
16.bedriva vetenskapliga eller andra undersökning som kan skada eller störa
naturmiljön,
17.fånga insekter, spindlar, snäckor, musslor eller andra ryggradslösa djur annat
än genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod med
efterföljande återutsättning i naturreservatet. Återutsättningen gäller inte
enstaka beläggsexemplar för arbestämning under förutsättning att fynden
registreras i Artportalen och att insamlandet inte bryter mot
fridlysningsbestämmelserna,
18.samla in växter, svampar, lavar eller mossor annat än enstaka
beläggsexemplar för artbestämning,
19. utöka elnätet när begäran av elanslutningar görs.
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
4
2015-09-09
Undantag från föreskrifterna
Föreskrifterna i A och C gäller ej genomförande av åtgärder i enlighet med för
den tiden fasställd skötselplan som råder i området. Dessutom utgör de ej hinder
för:
förvaltaren av naturreservatet, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att vidta
åtgärder, eller för förvaltarens tillsyn av området enligt vad som framgår av
föreskrifterna under B ovan,
driftsåtgärder för vid tidpunkten för föreskrifternas författande befintliga
vägar, underhållsresning av lagakraftvunna dikningsföretag eller lagliga
diken, drift och underhåll för befintliga ledningar (vatten-, avlopps-,
elledningar etcetera) får ske. Vid utförande av större åtgärder skall samråd
ske med kommunförvaltningen innan arbetet påbörjas. Akuta åtgärder får
inledas innan samråd skett,
utveckling av friluftslivet såsom markering av leder, uppsättning av skyltar,
anordnande av rastplatser eller andra liknande anordningar, för främjandet
av naturreservatets syfte efter skriftligt godkännande av kommunförvaltningen,
behörig trafik att framföra fordon på vägarna.
Tomelilla kommun får, i enlighet med 7 kap 7 § miljöbalken, i särskilda fall
medge dispens från meddelade föreskrifter. Dispens söks hos kommunen.
Beskrivning av reservatet
Det cirka nittio hektar stora välbesökta friluftsområdet som utgör Kronoskogen
består av olika naturtyper men där blandlövskogen dominerar. Skogsmiljöerna
är relativt unga. I övrigt karakteriseras området av några större granbestånd samt
de i sydöst belägna naturbetesmarkerna tillhörande Tyleshögen. Naturtyperna
lövsumpskog, ädellövskog i branter, torra hedar, silikatgräsmarker och fuktängar
finns också inom området. Man har länge skött skogen i området på ett konventionellt vis men år 2006 påbörjades en del gallringar för att bölja gynna de
biologiska värdena. Den biologiska artrikedomen inom Kronoskogen är stor
men antalet hotade och sällsynta arter är lägre. Man har identifierat ett mindre
antal fridlysta och rödlistade arter bland fladdermöss, fåglar, groddjur, växter,
mossor och lavar. I norra delen av området ligger rullstensåsen Byåsabacken
med relativt höga geologiska bevarandevärden. Den är en del av ett större
åssystem med mer eller mindre sammanhängande rullstensåsar och kullar. Här
erbjuds utsikt över Fyledalen och Trydeån. Trydeån avgränsar området längst
norrut. Inom detta område hyser ån höga limnologiska värden. Ån är opåverkad
av rensning och utdikning och alsumpskog omger den i vissa delar. Kronoskogen hyser en fornlämning i form av ett gammalt gravfält från järnåldern.
Kronoskogen är välbesökt och viktigt för friluftsliv, rekreation och pedagogiska
verksamheter. Vissa delar är tillgänglighetsanpassade och promenadlederna,
ridlederna, bänkarna och borden som finns idag besöks dagligdags.
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
5
2015-09-09
Skäl för beslutet
Kronoskogen utgör ett mycket värdefullt område för frisluftslivet. Det
tätortsnära läget erbjuder närrekreation i en vacker och avkopplande miljö.
Förskolor och skolor utnyttjar området i undervisningen och för utflykter.
Kronoskogen var på 1700-talets senare del inägor och ängsmarker som tillhörde
Ramsåsa by. Området planterades delvis med träd under 1800-talet sedan
området övergått i Kronans ägo.
Området domineras av en relativt ung blandlövskog med i delar höga biologiska
värden. Variationen av topografi och växtlighet har medfört att en mängd olika
växter och djur förekommet på en förhållandevis begränsad ytan.
En stor del av området omfattas av riskintresse för naturvård; NR NL 44,
Fyledalen och Ullstorp.
Naturvårdsprogram för Tomel illa kommun förklarar man att området har höga
naturvärden där värdekriterierna geomorfologi, storlek, mångformighet,
landskapsbild och rekreation framhävs.
I Planprogram för Skånes Sommarland m.m. vill man att en plan för hur
Kronoskogens skogsbestånd kan överföras från gran till andra trädslag inom
ramen för ett naturreservat skall frambringas. De öppna markerna inom området
förklarar man också som bevarandevärda. En naturstig bör anordnas i
Tylehögens betesmarker. Förekommande vatten inom området bör förbättras
och nya bör skapas.
rapporten "Närmare till naturen i Skåne" finns Kronoskogen med som en del i
ett större område "Kronoskogen och Trydeåns dalgång".
Av ovan angivna skäl bör det angivna området avsättas som naturreservat.
Skötselplan och förvaltning av naturreservatet
Enligt 3 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. skall en
skötselplan ingå i val:je beslut om bildande av ett naturreservat.
Kommunfullmäktige fastställer med stöd av 3 § förordningen (1998:1252) om
områdesskydd enligt miljöbalken m.m nedstående skötselplan att gälla
tillsvidare (bilaga 3). Inom ramen för denna kan kommunen fortlöpande
meddela direktiv om förvaltningen.
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomel illa kommun
6
2015-09-09
Tomelilla kommun och det utskott/nämnd som har ansvaret skall vara
naturvårdsförvaltare. Vid förvaltningen skall samråd ske med övriga berörda
förvaltningar inom Tomelilla kommun, markägare och berörda myndigheter. En
årlig avstämning angående skötsel och åtgärder skall göras med utskott/nämnd.
Bilagor
1. Översiktskarta
2. Naturreservatets gränser
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
7
2015-09-09
Bilaga 1. Översiktskarta
liydernölla ,
.,'CflIzIKI0177 a
"
i i
i ydeholin
t,
ViiXti 414 /) ' ...•
glasång
, r
:..
• NritltfreS.
jSäiklög `.
t
_
otoit,
5
i
Ttyde ekd:
3
i
osobac
-.
-—
f
-
C.
I
a
1
/
uf
t i
Tylehögs gård
''l
ji»
;Gollbarra •
r
.
.Svarn)moso
' i'
.,
o
11
'I,
...14
54
.
..-yiannellirld
or
„........—
° .
- a,
'
r—
g illa
f
::17g, — ,,
"11:A:
0- f-N;
\
i''
K; 1. \4,i -I• •
t ..._
amen.
,
., . .:i4) _.1...»...-—
_.. _.1 ,,_.1...1 , :. i,),t
:
-1:14.- Il
i dT-- . --• i
/Stenhy
,
• 1:
1 L V5' i <: ' t .-• 'f- ./..,7 '' . - —
0 pi -,
\.•91 \ ,,-):\Y --i-is :,\.- ii..,...,.......
r
/
1,,
.___ .1 \ , ... s•. .S.'-4
!„
—.",• :r.. .: -PI
'
..-_"-:/
:-1-1_.
t_ i ill J
_ ,., : a l
. .f. 1 k ‘ --‘*-)
1.A::,
ti i
)i_ 4.,
L...
,
' •
----.27.,2'
.,'s • 1::'' - 4'.. ;.71447
i
;
Tr•i:
M4'
-,------71.--1
i,
n
.yl.- ----- • t i ,"•,' . 0 ,3..
'.”
1 \, k ,K,
,,
r
!.r: Benetatitied
1. •
.,_
.
.
,...''''
Kaligbö'g
'
.:
''''
.
'
i
-P13
Ödemarksgården
--. ,
i
\,7Stenby gård
I
msN . Beneslad
7,
f•
; ,3
1.-- '•''
.1 Nyliorn
,,
•,I,
f'..'," • ..\ \ - ,
::-KertilingistÅ'V:1;
:.\. .,\:.::...5'.
:
Golfbana
I
Ben e i'ad Soinem
0
1 000
m
Naturreservatet Kronoskogens placering
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
8
2015-09-09
Bilaga 2. Naturreservatets gränser
Naturreservatets gränser är markerade med rött, svarta linjer indikerar fastighetsgränser
Föreskrifter för naturreservatet Kronoskogen i Tomelilla kommun
9
Mer - TometIlla på Österlen
2015-06-30
Träd
Buskar
Flora
Fladdermöss
dalar
Fiskar
DYK • 201
0)/
Mikts-KLÄNI.: 26c
)
VUMOSVec -dJs
htlp://www.tornetIlla.sekr-koderikranoskogen/arter/
8/8
2015-06-30
Trydeån- Tornelilla på Österlen
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
Acceptera
Torne lilla
kommun
Skriv in sökord
SÖK
Startsida
tomelilla.se
Österlenhem
osterienhem.se
Turism
visittomelilla .se
Trydeän
This page in English
Trydeän
Trydeån vilken tangerar Kronoskogens norra gräns är en bäck som mynnar ut i Fyleån,
vilken i sin tur utgör Nybroåns övre delar. Den är dikad och omges framförallt av åkereller ängsmark.
Historiskt sett har Trydeån varit smutsig med föroreningar från bland annat industrier
och lantbruk, men har på senare tid blivit betydligt renare och vattenkvaliten har
därmed förbättrats.
Sträckan längs Kronoskogen hyser i sin närhet ovanliga både mossor och lavar vilket
indikerar på en god vattenkvalitet.
I modern tid förekommer ungefär fem fiskarter där öring, stensimpa och elritsa är
vanligast. Även nejonöga och småspigg är noterade. Öring leker regelbundet i
Trydeån. Signalkräfta finns i också. Man har tidigare hittat den ovanliga tjockskaliga
målarmusslan men inte under de senaste åren.
1111p://w"lomelilla.se/qr-koder/Icronoskogen/trydean/
1/5
2015-06-30
Trydeån - Totnelilla på Österlen
Öring
3
(Salmo trutta)
Öringen tillhör laxfiskarna och är populär i sportfiskesammanhang.
Ör betyder grovt grus och har gett fisken sitt namn. Under hösten leker den nämligen
på grusiga bottnar i strömmande vattendrag.
Rommen kläcks under tidig vår. Efter några år vandrar den ut till havet eller till någon
insjö (undantag bäcköring som stannar kvar hela livet). När de är könsmogna efter
uppåt åtta år vandrar de tillbaks till födelseplatsen för att leka.
Öringar kan bli ungefär åttio centimeter och väga cirka tio kilo. Den äldsta öringen
man hittat var arton år.
El ritsa
http://www.tomellllase/qr-koder/kronoskogergrydean/
2/5
2015-06-30
Trydeån - Tomelilla på Österlen
(Phoxinus phoxinus)
Som med många fiskar har den mänga namn. Förutom elritsa är nog kvidd den
vanligaste synonymen.
Det är en slags karpfisk som är grönaktig, fläckig och ganska liten. Den kan bli drygt
en decimeter lång. Elritsa och öring hittas ofta tillsammans eftersom Elritsa kan äta
öringens rom. De båda arterna konkurrerar dessutom om födan, framförallt insekter
och kräftdjur.
Man kan finna elritsan i hela landet i klara strömmande vattendrag. Den leker mitt på
sommaren och honan kan lägga uppåt tusen ägg som kläcks en till två veckor senare.
Honorna kan bli uppåt elva år, hanarna blir inte fullt så gamla.
Stensirnpa
(Cottus gobio)
Arten tillhör de kindpansrade fiskarna och har ett robust huvud med stor mun.
Kroppen som smalnar av bakåt är brunaktig med mörka fläckar. Den har två ryggfenor
och kan bli uppåt arton centimeter lång även om den i Sverige oftast är betydligt
kortare.
http://www.tomeli Il a.se/or-koder/kronoskogen/trydean/
3/5
2015-06-30
Trydeån - Tornet Illa på Österlen
Sötvatten är vanligaste livsmiljön men den klarar bräckt vatten på vissa ställen också.
Den lever på grunt vatten i hela Sverige utom på Öland. Födan består av insekter och
kräftdjur som den hittar på botten. Honan lägger cirka 150 ägg på våren som hanen
därefter vaktar till dess att de kläcks knappt en månad senare. Stensimpan blir cirka
fem år gammal.
Småspigg
(Pungitius pungitius)
Detta är en slags taggfenig fisk. Det är en liten grönbrun fisk på cirka sex centimeter
med taggig ryggfena. Fisken är ofta fläckig eller strimmig.
Den finns framförallt i stillastående småvatten, men förekommer även i sjöar och
floder. Alltifrån sötvatten, bräckt vatten till saltvatten kan utgöra habitat. Födan består
mest av ryggradslösa djur. Honorna kan bli uppåt fem år gamla, hanarna blir inte fullt
så gamla.
Tjockskalig målarmussla
http:I/www.tomelllla,selqr-koderlkronoskogenitrydeafli
415
2015-06-30
Trydeån - Tomelilla på Österlen
(Unio crassus)
Den starkt utrotningshotade sötvattenslevande musslan är ofta brunsvart och blir runt
fem centimeter lång men kan i enstaka fall bli uppåt tio centimeter.
I Sverige förekommer musslan i fyra delområden varav östra Skåne är ett. Den
förekommer i olika slags rinnande vatten med varierande bottensubstrat där den
filtrerar vattnet på alger och mindre organismer för att få i sig föda
hap://vomm.tomelilla.se/qpkoder/kronoskogenftrydean/
5/5
-
Välkommen till Kronoskogen!
Som granne till Tosselilla sommarland och Svarnpabanan skänker natursköna
Kronoskogen en stund för avkoppling. Här finns möjlighet för härliga
promenaden ridturer, naturstudier, motion i spåren eller utewnmet, eller en stillsam fika i det gröna. Omgivningarna är
varierande med lövskog, rinnande vatten, våtmarken gamla ängsmarken fornlämningar och kulturlämningar
Sommargylling
(Oriolus oriolus)
—
T7•
71}
(11F
• , "it - '•••
J:.
-.5v3mp3b=nan
• '1"...5 P.,•
,
•
,
.„,:~11;k•5=ogr
-.
ng,
EICK
- -....•.n
`4_..-----<'''
---'
r:
,r-c7,-<-;
Kronoskogen erbjuder förutom rik flora
och fauna att beundra även möjlighet
att aktivera sig genom att exempelNORR
vis utnyttja utegymmet, motionspåren eller ridleden. Ett tillgänglighetsperspektiv har tagits med i
IlltgångEghaltepar
utfonnandet av dessa för att
m(b)
alla ska kunna få uppleva
Kronoskogen.
Orent ap.St GO lan
750
c. ›z• C.,... z-: -_
.. • ‘"" • 1
-Y1
t
.j
••.?„ •••••••
Inkonagenzievto
•g
Rött 503,2.31an
(001Y0
r
SUmbybLeken
Artrikt område
Bland minct 278 olika växtarter i området kan man finna
den väldoftande gullvivan. Den
förekommer på våren och trivs på
ängsmark och i skogar, gärna på kalkrikt underlag. 1 ängsmarkema i Tylehögen kan man
även hitta den ovanliga och rödlistade orldd6cn majnycklar. Den kan bli över en halvmeter hög och har röda eller
rosa, ibland vita vackra blommor. I Kronoskogen har man
även hittat uppåt 120 sorters lavar och drygt 100 mossor.
däribland rariteter som kvistlav och forsmossa.
r„,,•• C.-•••. CAD,
*
;
Majnycklar
(Dactylorhiza;
majalis ssp.
majalis)
'•••
z ria
o
•
*
a
;c"
Vill du veta mer om Kronoskogen?
Läs in vår QR-kod eller gå in på
www.tomelilla.se/skogsbacken
Tomelilla
kommun
_
•
. .
Barbastell
(Barbastella barbastellus)
Den här fladdermusen har en vingbredd på cirka
30 centimeter. Antalet beräknas till runt 500 individer. Barbastellen trivs ofta på höjder i närheten
av bebyggelse.
Vesx.donträn
Gretpla.
Oppomm.k
J3Invåg
Vaaenckag
utny.
ebre
'
Parkering
T09J0ng03100enpozr40
Toolott
Kronoskogen
StnnbybScken
Naturvårdsförvaltare
Tomelilla kommun, Tel: 0417-180 00
Gul skönsångare
Inom området har man hittat många
olika fladdermöss, däribland den
mycket sällsynta barbastellen. Skogen
har även ett rikt fågelliv och den ovanliga sommargyllingen trivs bra här.
Det är en vacker, gul fågel som trots
sin fårg är svår att få syn på. Man hör
den däremot lättare med dess väldigt
karakteristiska läte.
250m
l.b.;
vottonyto
7^-7.
nY99.d0,
503m
Ek (Quercus robur)
Områdets
historia
Området har länge
använts som inägor
och ängsmarker för
jordbrukare i Ramsåsa
by. På 1890-talet kom marken att tillhöra Kronan, som
planterade in gran 1 stora delar av
området. 1 söder placerades egendomarna
lylehögen och Blåsingsborg. Under oktoberstormen år 1967 föll stora delar av granskogen
varpå man planterade in ny gran men även
lövträd såsom björk och ek. De gamla betesmarkerna 1 söder blev år 1968 domänreservat.
Barbastell
(Barbastella barbastellus)
Kronoskogens
bevingade väsen
Inom området har man hittat många olika fladdermöss,
där-ibland den mycket ovanliga
barbastellen med enbart cirka
500 individer 1 Sverige.
Kvistlav
(Fellhaner
bouteillei
4.,6„ 445,
i
‘
.4.
Gynnsam miljö för växter
Bland de minst 278 olika växtarterna som växer i
området kan bland annat den fridlysta gullvivan
nämnas. I ängsmarkerna i Tylehögen kan man
även hitta den ovanliga och rödlistade orkideen
majnycklar. I Kronoskogen har man hittat uppåt
120 sorters lavar och drygt 100 mossor med rariteter som kvistlav och forsmossa.
Majnycldar
(Dactylorhiza
majalis ss;).
majalis)
Porsmossa
(Cindidotus fontinaloldes)
ry
TJ
Porsmossa finns på få
ställen i södra delen av
landet. Den växer på sten
och trädrötter i närheten
av vatten och vattendrag.
Kronoskogens utegym anlades dr 2015 och är
uppskattat av skogens motionären Här filltIS tio stationer där du kan träna olika delar av kroppen.
Välkommen till Kronoskogen!
Vill du veta mer? .
Natursköna Kronoskogen skänker en stund för
avkoppling. Här finns möjlighet till promenader,
naturstudier, motion i spåren eller utegymmet,
ridturer på ridlederna eller en stillsam fika 1 det
gröna. Omgivningarna är varierande med lövskog, rinnande vatten, våt- och ängsmarker samt
forn- och kulturlämningar.
Gå in på www.tomelIlla,se/kronoskogen eller läs
in vår QR-kod nedan! Längs lederna i området
kan man då och då stöta på så kallade QR-koder
(QR = Quick Response). Scannar man av dessa
kan man 1 sin mobil eller läsplatta få fördjupad
information och bilder om olika saker om Kronoskogen. Informationen kan röra alltifrån fakta
kring djur och växter i området, historiska betraktelser, förslag på gymövningar, förklaring till
skötseln eller upplysning om kommande händelser i och kring naturreservatet.
1 naturreservatet år det Inte tillåtet att:
i • skada eller störa djurlivet
i
•skada vegetation, mark eller sten
• medföra lösgående husdjur
• rida eller cykla på annat än angiven våg
. framföra motordrivet fordon eller annat transportmedel
(undantag för personer med rörelsenedsättning)
•sätta upp affischer, skyltar och liknande
. parkera, övernatta, göra upp eld (annat än på angiven
plats)
In the nature reserve It Is forbidden to:
• damage and disturb wildlife
• damage vegetation, soil and rock formations
s
. walk duga and other pets without n leash
. ride horses or bicycles other than on specffied paths
. drive motorized vehicles (exception for people with
mobility impairments)
. place posters, signs etcetera
. park, spend the night. or light lires (other tim on speciified locations)
En QR-kod är ett slags streckkod som matt kan
scanna in bland annat med en smart mobiltelefons
kamera. Det är antingen förinstallerat på telefonen
eller så behöver man ladda hem en applikation.
När man har scannat in koden öppnas en sida med
information.
Elb
In dem Naturschutzgebiet Ist esvorbotem
l • das Tierleben zu stören oder zu schädigen
ffile •die Vegetation sowie Boden und Gestein
zu beschädigen
• Hunde oder andere Haustiere unangeleint mitzuftiliren
• atifierhalb der ausgewiesenen Wege Fahrrad zu fåren
oder zu reiten
. mit motorgetriebenen Fahrzeugen zu fahren (ausgenom
men Personen mit physischen Beeinträchtigimgen)
• Phikate oder Schilder aufzustellen
. zu parken, zu tibernachten oder Feuer zu machen
(aufger an den ausgewiesenen Stellen)
Illustrationer: cg Maria Nilsson Fidler
Text: Nils Lundquist
Grafisk formgivning: Iviikaela B. Sandåker
. Tomelilla kommun . Gustafs Torg 16 '27380 Tomelilla
. Tel: 0417-18000 . www.tomelilla.se •
•\
Tomelilla
kommun
uivårds
.satsningen
Skogen har även ett rikt fågelliv och den ovanliga sommargyllingen trivs här. Det är en gul och
vacker fågel men är svår att få syn på. Man hör
den däremot lättare med sitt väldigt karakteristiska läte,
Lökgrodan önskas åter
Groddjuren trvis i närområdet. 1 närheten av
Kronoskogen lever den lilla kompakta lökgrodan. Förhoppningen är att den också hittar tillbaks till dammen i Kronoskogen där den tidigare funnits. Det är den mest sällsynta grodarten i
Sverige. Den gillar att gräva ner sig i jorden
på dagtid och under vintern, och
kommer fram på vår- och
•
\Åt'
\( I I.
sommarkvällar.
•
>
Lökgroda
(Pelobatesfitscus)
naturreservat
Kronoskogen
ttk*,.•4
•
Lövsångare
-
(Phylloscopus trochilus)
Lövsångaren är en av de vanligast förekommande fåglarna
i Kronoskogen. Tillsammans med bofinken är den Sveriges
vanligaste fågel. Trots sitt stora antal är den relativt ovanlig att
a syn på eftersom den gärna gömmer sig i snår och
liknande. Lättast att känna igen den är
på sången som ljuder livligt
under våren.
Trydeån
,•
Att ta sig hit
„7-
jsr:j
Kronoskogen är granne med Svampabanan
och Tosselilla sommarland. Väg 11 och väg
19 passerar området och det finn
•
cykelvägar från Tomelilla. Man kan
även Lätt ta sig till området via buss.
Vid hållplats Svarapakorset stannar
bussar minst en gång i tim.men.
0'7.5% ir
k: •
--Gvarnspabanan
•
,1
,
• .7s
.
''..
.:.-r—
.._5 -------"-;--------i''''
......
'.:-. r r .,
P
••••
-• _
Stenbyb:-"icken
r
^.
•
r
Tossclilla sommarland. • •
,.
NORR
•-,r,'• •
4010, Tillgånglighetssper
750 m (belyst)
"
• .............
Grönt spar 6,0 km
-
Rött spår 2.3 km
(belyst)
Informationstavla
I
E
Ridled
Vegetation/skog
(Riccia
fluitans)
Grillplats
appenmark
Tillgånglighetsanpassad
Toalett
Vattenyta
Utegym
Byggnader
Gaffelmossan växer
flytande på vattenytor och är en
av Kronoskogens
många mossor och lavar.
El
Järnvåg
El
Vattendrag
El
Gaffelmossa
Parkering
N
Stmlbybäcken
d'Vo•
Spårkarta
Tavlans plats
..614
Motionsspår
Bil- och cykelparkering
rj
Tillgänglighetsled 750 m (belyst)
0
06'
.il
\.
j
6>B \
,;‘
Rött spår 2,3 km (belyst)
Ma'
Grönt spår 6,0 km
— Ridled
„
eeos"`"
e
c
n
a
q141111,111he
es,sk
t,
‘i\
Kriffir-dr4kLi /
`'.-teree,:e9
te q
t
‘\
'\\
-4—
S.
1
vNaz
\„
cs,N
6
.<7„9 <„,,,s•
--,,.
--.... e
...
ll'eK's
\
y
/
/
,
...- ,-,---.a
.<P , --- .6 '
—
..so'°":;,,,
0. .0,
s\\'''
-----
I
---------------)/
‘)
\'X
',\ •
' -1,, al
/11(
./ *J
7
22 \I\
år _1(
i
\\
\\.y
TEKlitl3K-kRVALEIT:i;iiTcl
• Y4 -,7?
*7 V; Owtsk~vit sat sko,
c.srtva..,s,
54fletk v.sca
2002
4
i6
•erN.
-764r1
k-a- ke....
.»T
e.".R55—
NYTTJANDERÄTTSAVTAL
Mellan Tomelilla kommun, Kommunstyrelsen, Gustafs torg 16,
272 80 TOMELILLA, nedan kallad fastighetsägaren, å ena sidan, och Tomelilla
Motorklubb, Box 88, 273 22 TOMELILLA, nedan kallad nyttjanderättshavaren, å
andra sidan, har följande avtal träffats.
16 Objekt
Fastighetsägaren upplåter till nyttjanderättshavaren fastigheterna Tomelilla
Ramsåsa 9:8, 13:24, 1327, 15:22 samt del av fastigheterna Tomelilla Ramsåsa 13
20.3 och 46:1, enligt markering på bilagd karta, bil. 1, i befintligt skick med därtill
hörande byggnader.
26 Giltighetstid
Avtalet gäller från 2002-07-01 till 2027-06-30. Uppsågning av detta avtal skall ske
skriftligen senast ett (1) år före avtalstidens utgång, i annat fall är avtalet varje gång
förlängt med fem (5) år.
ää Avgift och ersättning
Någon avgift eller ersättning utöver vad som i detta avtal är angivet, utgår icke till
någon parterna.
rlä Thrttianger'åttshavarens skyldigheter
Nyttjanderättshavaren förbinder sig att svara för
t Samtliga drifts- och underhållskostnader på fastigheten och på de därå belägna
byggnaderna samt vål vårda desamma.
2. Att tillåta fastighetsägaren framdraga och underhålla VA-ledningar på fastigheten
samt att inte uppföra anläggningar över befintliga ledningar.
3. Att någon miljöstridande och immissionerande verksamhet ej förekommer utöver
givna tillstånd.
4. Att söka erforderliga tillstånd från berörda myndigheter.
Sä Förhud runt uthyrning och inskrivning
Nyttjanderättshavaren får icke uthyra eller överlåta nyttjanderätten eller del av den
Avtalet får icke utan fastighetsägarens skriftliga godkännande inskrivas i
fastighetsboken hos Inskrivningsmyndigheten.
gg
Parkering
Den del av fastigheten Tomelilla Ramsåsa 1:3 som ingår i detta avtal får utnyttjas av
andra aktörer än Tomelilla Motorklubb utan att dessa får begära ersättning härav.
Skulle aktiviteter sammanfalla har Tomelilla Motorklubb förtur till nyttjandet av
området.
7 Arrende
Ragnar Eriksson arrenderar del av fastighetema Tomelilla Ramsåsa 9:8 och 51:1
enligt syraffering på bilagd karta, bil. 1, arrendet gäller så länge Ragnar Eriksson
bedriver näringsverksamhet Tomelilla Motorklubb har inte tillträde till denna del
förrän arrendet upphört.
In- och utfart
Vid tävlingar har Tomelilla Motorklubb rätt att utnyttja del av Ramsåsa 46:1 för in- och
utfart för utryckningsfordon.
Övriat
Om föreningen upplöses eller fusionerar med någon annan upphör avtalet att gälla
och befintliga anläggningar övergår i fastighetsägarens ägo om ej annat avtalats.
Detta avtal villkoras av att det godkännes av Tomelilla kommuns Tekniska utskott.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav fastighetsägaren och
nyttjanderättshavaren tagit var sitt.
-Os-s
Tomelilla 2002-94.- 39
Fastighetsägare
Tomelilla kommun
Tekniska utskottet
Nyttjanderättshavaren
of_111/
40-ff 4-7„,__e_e_6.„„,..
Ben Högborg.
Broman
NYTTJANDERÄTTSAVTAL
Dnr Ks 2009.10353
Tomelilla
kommun
Jordägare
Tomelilla kommun/ Team Samhällsbyggnad
Postadress
Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla
Nyttjanderättshavare
Tomelilla Motorklubb
Postadress (utdelningsadress, postnummer och postort)
Organisations- eller
personnr
838800-3264
Telefon
0417-10027
Svampa 273 97 Tomelfila Nyttjanderätt
Del av Ramsåsa 12:1
1 Objekt
Kommunen upplåter tia nyttjanderättshavaren del Ramsåsa 12:1 vilket område på bifogat utdrag
ur detaljplan har skrafferats. Markområdet utgör ca 4,5 ha.
2 Arrendetid
Upplåtelsen som avser husvangs camping gäller från tilitrådesdagen som år den 1 okt 2009
och avdrädesclagen den 13 mars 2011, därefter förlängs nyttjanderättsavtalet med ett år åt
gången från den 14 Mars 2011 till den 13 Mars 2012 osv.
3 Uppsägning
Uppsågning av nyttjanderätten skall ske skriftligt sex (6) månader före det att nyttjanderätten
skall upphöra.
4 Avgift
Någon kostnad skall inte utgå till någon av parterna.
5 Nyttjanderättens skick och underhåll
Nyttjanderätten upplåtes i det skick det befinnes på tilltrådesdagen. Nyttjanderättshavaren
förbinder sig att väl vårda och underhålla nyttjanderätten.
6 Stängsel
Nyttjanderättshavaten får inte inhägna området
7 Ledningsdragning
Nyttjanderättshavaren medger jordägaren eller annan, som därtill har dennes tillstånd, får rätt
till tillträde till nyttjanderätten för anläggande, tillsyn, underhåll och ombyggnad av ledningar
med tillbehör. Arrendatorn är skyldig att utan ersättning tåla det intrång som föranleds av att
ledningar anläggs och nyttjas, men har rått till ersättning för direkta skador.
Förbud mot överlåtelse mm
Nyttjanderättshavaren får Inte överlåta nyttjanderätten till annan i sitt ställe.
9 Inskrivning
Avtalet Mr inte utan fastighetsägarens skriftliga godkännande inskrivas hos
Inskrivningsmyndigheterna.
10 Övrigt
Röjning /fällning/ klippning avträd får ej utföras av nyttjanderättshavaren på nyttjanderätten
utan jordägarens medgivande.
Strider detta avtal mot detaljplanen som är under upprättande upphör avtalet att gälla,
den dagen detaljplan vinner laga kraft.
Det åkommor nyttjanderättshavaren att inhämta erforderliga tillstånd från andra myndigheter
i de fall detta krävs.
Detta avtal år upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit vars sitt.
9 . 01
Tomellila den ,52.79 - äent
Tomefilla den
Jo are
Jörg n Prahl
Teamledare Samhällsbyggnad
Tomelilla kommun
Nyttjanderattshavare
För Tomeglla Motorklubb
Kent Sjöstrand
ClanPrilm,
11116114
Rep
tia
44,
••••••
---------
"
-----------
----------
---- i
av Ransasa 1211
D
Ae
real ca: 4,5 HA
Skala 12000
Kronoskogens utegym
Sned situp
Situp
Hantlar
Biceps
Axelpress
Rygg
Knäböj
Lattes drag
Vutgarna
11Dragövning
sneda magmuslder
Dip
.1
Axelpress/knäböj
Kondition förbränning
-41
Bänkpress
2015-06-30
1K
Arter - Tomelilla på Österlen
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
Acceptera
Tornelilla
kommun
SÖK
Skriv in sökord
Startsida
tomelilla .se
Österlenhem
osterlenhem.se
Turism
visittomelilla .se
Arter
This page in Enalish
Exempel pä typiska och ovanliga arter i
Kronskogen
Sommargylling
littp://www.tornelilla.se/qr-koder/kronoskogen/arterl
1/8
2015-08-30
Arter - Tomelilla på Österlen
M
(Oriolus oriolus)
Sommargylling är en vacker gul och svart flyttfågel som häckar i södra Sverige. Den
övervintrar i södra Afrika. Arten är väldigt ovanlig med drygt hundra häckande
individer i Sverige år 2014, men globalt sett är den livskraftig. Den lever i täta
lövskogar ibland med inslag av tall och trots sin färgstarka kropp är sommargyllingen
svår att d syn på, men den har ett väldigt karakteristiskt läte. Födan består av
insekter och larver samt frukt och bär.
Lökgroda
http://www.tomelilla.sekir-koder/kronoskogen/arter/
2/8
2015-06-30
Arter - Tomelilla på Österlen
c)o
(Pelobates fuscus)
Lökgroda är en liten kompakt ljusbrun groda, nästan lite paddlik. Den finns enbart i
södra Skåne och är den mest sällsynta grodarten i Sverige med uppåt 4000 individer
år 2014. Lökgrodan trivs bäst i luftiga och sandiga jordar där den spenderar dagtid
nedgrävda upptill en meter ner. De leker i solbelysta dammar. Parningstiden är oftast i
april och maj och ynglen tar cirka fyra månader att utvecklas till färdig groda. På
vintern ligger grodorna nedgrävda på frostfritt djup fram till nästa vår.
Barbastell
http://www.tom elilla,se/or-kocter/kronoskogerVar ter/
318
Arter - Tornelilla på Österlen
2015.06-30
91
(Barbastella barbastellus)
Den här fladdermusen har en vingbredd på cirka trettio centimeter. Antalet individer i
Sverige är något oklart, men någonstans runt femhundra brukar anges. Barbastellen
trivs i skogslandskap, framförallt bokskog, gärna på höjder i närheten av bebyggelse.
Den äter framförallt fjärilar och så kallade tvåvingar. Frän april till oktober kan man se
arten, men på vintern ligger den i dvala i små kolonier på uppåt tio individer.
Kvistlav
Si.,.
. Ce
< kf \--5 rki, j.Y.- • ko p9"-C'
(5
r
(:;
.
t) k.(9
. . _,,
.
.-:,'
--z-,\--. ---...''.7 ' r...
. ..,,,
. .1N
(:. .
A...7 .. -c1'S
- ,,,v
K..,,,‘
'‘ )
5J14,\.:)?' ),/
,_ jik__,S
14);:..1
„(',',...,_ , ( f , 5k.i1^4,,/Vd,'",-".•
, :::-‘'-'7,,,
,'"S'
3;,S ti([
4'4 .>,
t 4. ./'
t'''
:.-3 'di
. ,..-.A.
1
http://~w.tom el i I I a.sehir-koder/kronoskogen/ar ter/
'
418
2015-06-30
Arter - Tom elill a på Österlen
(Fellhanera bouteillei)
Lavar är organismer som utgörs av en svamp och en alg (ibland cyanobakterie) som
lever ihop i ett så kallat symbiotiskt förhållande. Kvistlaven är en ovanlig lav som
förekommer i södra halvan av Sverige. Den växer i fuktiga områden oftast på
grankvistar, barr och blåbärsris men kan i ovanliga fall hittas på lingon eller ek.
Forsmossa
(Cinclidotus fontinaloides)
Den här svartgröna mossan har ungefär tio centimeter långa skott. Mossan är ovanlig
och finns på få ställen i södra delen av landet. Den växer på sten och trädrötter i
närheten av vattendrag och andra vatten. Den trivs bäst i solbelyst
översvämningsmark.
http://www.tomelillase/qr-koder/kronoskagerVarter/
5/8
2015-06-30
Arter- TomelIlla på Österlen
Gaffelmossa
(Riccia fluitans)
Detta är en grön mossa som finns spridd över hela världen och som ofta används Inom
akvariehandeln. Den har spridit sig spontant till Sverige och är i det vilda relativt
ovanlig. Gaffelmossan växer flytande på vattenytor.
Gullviva
(Primula veris)
Gullviva är en folkkär gul, ibland på grund av mutation rödaktig, växt som
förekommer på våren. Blommorna är väldoftande. Man hittar dem på ängsmark,
gräsmark och i skogar gärna med kaikrikt underlag. Bestånden har minskat i olika
delar av landet och i till exempel Skåne är den fridlyst och får inte plockas här.
Majnycklar
htlp://www.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogerdarter/
6/8
2015-06-30
Arter- Tomelilla på Österlen
(Dactylorhiza majalis ssp. majalis)
OrkiMen majnycklar är en underart till dubbelnycklar. Växten blir uppåt sextio
centimeter med en blomställning på cirka femton centimeter. Blommorna är röda eller
rosa, ibland vita. De växer vanligen i kalkrika och näringsfattiga fuktängar. Den
förekommer i södra Sverige och räknas som nära hotad.
Se mer om...
htlp://www.tomelIllase/qr-koder/kronoskogen/arter/
7/8
2015-06-30
Fladdermöss - Tomelilla på Österlen
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
Acceptera
Tomelilla
kommun
Skriv in sökord
SÖK
Startsida
tomelilla.se
Österlenhem
osterienhem.se
Turism
visittomelilla .se
Fladdermöss
This page in English
Fladdermöss
htlp://www.lomelllla.se/qr-koder/kronoskogen/fladdermoss/
1/3
2015-06-30
Fladdermöss - Tomelilla på Österlen
De mytomspunna fladdermössen har länge fascinerat människan. De nattaktiva djuren
finns överallt men ändå är kunskapen om dem ofta liten. Fladdermössen är en mycket
gammal djurgrupp som har funnits i 50-60 miljoner år. Det är dessutom en av
världens flertaligaste däggdjursgrupper med uppåt tusen arter (enbart gnagare är
fler). Fladdermössen orienterar sig med så kallad ekolokalisering som fungerar ungefär
som en radar. De stöter ut högfrekventa ljud som människan ej kan höra. Ljuden
studsar tillbaks när de träffar något föremål eller bytesdjur och på så vis kan
fladdermössen registrera var i förhållande till objektet de befinner sig.
I Sverige är alla fladdermöss fridlysta och fredade. Man har år 2014 noterat nitton
arter i Sverige vilket utgör hela 25 % av de svenska däggdjurarterna. 1 Skåne kan
man hitta samtliga arter. 1 närliggande Fyledalen har arton av dessa arter noterats och
här i Kronoskogen finns det minst sju arter av fladdermöss.
Kronoskogens fladdermöss är större brunfladdermus (Nyctalus noctula), nordisk
fladdermus (Eptesicus nilssonii), brunlångöra (Plecotus auritus), trollpipistrell
(Pipistrellus nathusii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) och barbastell
(Barbastella barbastellus). Den sistnämnda är starkt hotad både globalt sett och i
Sverige och är upptagen på den så kallade rödlistan.
Stor brunfladdermus, brunlångöra, dvärgpipistrell och nordisk fladdermus har troligen
boplatser inom området medan de andra använder området för födosök.
htlp://www.tomellIla.se/qr-koder/kronoskogen/Iladdermoss/
213
2015-06-30
Fladdermöss - Tomelill a på Österlen
Den ovanliga barbastellen trivs bäst i skogsmiljöer, gärna bokskog, på höjder. Den
livnär sig framförallt på fjärilar, mygg, flugor och mindre spindlar. Antalet könsmogna
individer i Sverige är högst ett hundratal. Den tycks nyttja Kronoskogen framförallt på
våren för födosök. Troligen tillhör dessa individer populationer från intilliggande
Fyledalen men det går inte att utesluta att de kan ha boplatser även i Kronoskogen.
Fladdermöss bosätter sig gärna i bebyggda områden eftersom dess naturliga
boplatser, såsom ihåligheter i träd, har minskat i antal. Dessutom lockar belysning till
sig insekter vilket samtliga svenska fladdermusarter livnär sig på. Fladdermössen gör
ingen skada på huset utan kan snarare vara ett nyttodjur då de håller mygg och andra
småkryp borta från omgivningen runt huset.
http://www.tomelIlla.se/qr-keder/kronoskogettladdermoss/
3/3
2015-06-30
Död ved - Tomelilla på Österlen
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
9g
Acceptera
Tomelilla
kommun
SÖK
Skriv in sökord
Startsida
tomelilla.se
Österlenhem
osterienhem.se
Turism
visittomelilla .se
Död ved
This page in English
Död ved
htlplAimw.tomellila.se/qr-koderfkronoskogen/dod-ved/
1/3
2015-06-30
Död ved - Tornelilla på Österlen
Att man låter högstubbar stå kvar eller låter trädstammar och grenhögar ligga i
skogen beror på att dessa förmodligen kryllar av allehanda liv. Döende träd,
omkullfallna träd och så kallad död ved, det vill säga stående eller liggande döda
grenar och stammar är på många ställen en bristvara. Så kallade mulmträd, gamla
grövre ihåliga träd, är också betydligt ovanligare idag. Det är viktigt för den biologiska
mångfalden att en skog blandas av unga, gamla, döende och slutligen helt döda träd.
Att det är viktigt att gamla träd och död ved finns kvar beror bland annat på att
många insekter, fåglar och andra djur bor och söker föda där. Vidare finns det
svampar, mossor och lavar som behöver åldrande träd och död ved för att växa och
leva. Man brukar därför säga att död ved lever.
Avsaknaden av död ved medför att många arter som är knutna till sådan blir allt
ovanligare. Den så kallade rödlistan anger vilka djur, växter och svampar som är
hotade och i vilken grad de är hotade. Nära fyrtio procent av skogslevande arter på
rödlistan är beroende av död ved. Olika arter är beroende av olika trädarter, var veden
ligger (sol, skugga, fukt etcetera), olika grovhet på stam och grenar samt olika grad
av nedbrytning. Därför är en variation på trädarter och åldrar viktigt. Gamla ihåliga
träd, mulmträd, har ofta en rik insektsfauna. Insekterna lever och söker föda i veden
och mulmen. Mulm är murken ved blandad med rester från insekter, gamla fågelbon,
fladdermusspillning med mera som ansamlas i trädens håligheter. Det stora antalet
insekter som lever i dessa träd medför att tillexempel fåglar såsom hackspettar också
kan bo och söka föda där. När trädet bryts ner och så småningom dör är det nya arter
som trivs bra. När trädet är helt nedbrutet försvinner livsmiljöerna för de olika arterna.
En kontinuitet med nya döende och döda träd måste därför finnas för arternas ska
hitta nya ställen att bo på.
http://www.tomelilla,se/qr-koder/kronoskogen/dod-ved/
2/3
Holkar Tomelilla på Österlen
2015-06-30
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
3(-)
Acceptera
Tomelilla
kommun
Skriv in sökord
SÖK
Startsida
tomelilla.se
Österlenhem
osterlenhem.se
Turism
visittomelilla.se
Holkar
This page in English
Holkar
http://www.tornelillase/qr-koder/kronoskogenlholkad
113
2015-08-30
Holkar- Tornelllla på Österlen
Ordet holk är ett fornnordiskt ord som betyder "urgröpt föremål". Fågelbord och
3
fågelholkar är trevligt att ha i sin omgivning så att spana på fåglarna och följa deras
liv. Förutom att det är trevligt med holkar är det också viktigt för fåglarna. Brist på
äldre träd med håligheter och andra lämpliga platser gör att fåglarna kan ha svårt att
finna platser att bygga bon på under våren. Sätter man upp holkar hjälper man alltså
fåglarna. Samma sak gäller för fladdermöss som annars gärna söker sig till håliga
träd, grottor med mera. Det går dessutom att göra holkar till fjärilar, bin och andra
insekter som också blir allt mer undanträngda och har svårt att hitta livsmiljöer.
Fågelholkar
I naturreservatet finns ett stort antal fågelholkar upphängda. Holkarna är tillverkade
av den dagliga verksamheten Karlavagnen i Vollsjö.
Om du tillverkar en egen holk är det bra att tänka på att använda obehandlat och
ohyvlat trä. På så vis är det lättare för fåglarna att klättra utan att halka och de
riskerar inte få i sig några farliga kemikalier. Olika stora ingångshål gör att olika slags
fåglar kan bosätta sig i holken. Fågelholkar sätts med fördel upp på hösten eller
vintern. På så vis blir de utvädrade inför vårsäsongen. Holkar som hängs upp på våren
blir sällan bebodda samma vår. Förutom bostad under häckningsperioden används
holkarna vintertid då fåglar söker skydd under nätterna.
Fladdermusholkar
Runt om i naturreservatet finns det även fladdermusholkar (också dessa tillverkade av
Karlavagnen) Området hyser ett antal fladdermusarter (se information om
fladdermöss) och tack vare holkarna finner fladdermössen extra boplatser. Att sätta
htlp://www.tomelillase/qr-koderkronoskogerdholkar/
213
2015-C6-30
Holkar - Tomel illa på Österlen
upp holkar gör också att fladdermössen inte behöver söka sig in i människors
bostadshus.
Fladdermusholkar bör precis som fågelholkarna byggas med obehandlat och oslipat trä
så att klättringsmöjligheterna underlättas. De placeras bäst i söderläge utan grenar
eller annat i vägen för ingängshålet. Däremot dr det gärna vara skugga ovanför
holken. Man kan sätta upp holkar när som helst på året; holkarna utnyttjas året om.
Det är inte fel att placera några stycken holkar ihop då fladdermössen gärna lever ihop
i kolonier. Fler holkar innebär dessutom fler gömställen.
Holkar för insekter
Fjärilar är idag inte en lika vanlig syn som tidigare. Deras livsmiljöer har delvis
försvunnit då jordbrukslandskapet har blivit mer storskaligt och mer monotont (endast
en gröda som odlas). Blomsterängar är därmed ovanligare. Man kan hjälpa fjärilar
genom att plantera för fjärilar gynnsamma växter såsom rudbeckia, buddleja, salvia
och lavendel till exempel i sin trädgård. Var inte rädd att spara ett bestånd nässlor i
någon vrå heller då många fjärilar är beroende av dessa. Man kan även sätta upp
holkar. Fjärilsholkar byggs för att ge övervintrande fjärilar bostad under vintern. Ett
antal avlånga lodräta hål utgör ingången till holken som fylls med bark. Den bör
placeras i närheten av platser där fjärilarna uppehåller sig resten av året.
Även vildbin har blivit ovanligare då livsmiljöer med blomsterängar med mera
försvinner. Bin och humlor är viktigt för pollineringen av olika växter och träd. Vilda
bin lever oftast ensamma och kallas för solitära bin till skillnad från tambi som lever i
samhällen. Man kan hjälpa bin genom att göra biholkar som de kan föda upp nya bin i.
Ett enkelt sätt är att bunta ihop några bambupinnar och placera dem någonstans i
trädgården med öppningen åt söder. Man kan även ta en vedklabbe och borra ett
antal hål i olika diameter och placera på samma sätt.
Har du sett några fåglar i våra holkar?
När ni är ute och promenerar i naturområdena kanske ni dr syn på något spännande?
Läs mer här om hur dan kan rapportera in dina observationer.
http://www.tomelIlla.se/qr-koder/Vonoskogenktolkar/
3/3
33
Grodor - Torneflhla på östeden
2015-06-30
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
Acceptera•
Tomelilla
kommun
SÖK
Skriv in sökord
Startsida
tomelilla .se
Österlenhem
osterlenhem.se
Turism
visittomelilla,se
Grodor
This page in English
Grodor och paddor
littp://www.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogen/grodor/
1/4
2015-06-30
Grodor- Tomelllla på Österlen
3
Det finns tre slags groddjur, även kallat amfibier: stjärtlösa groddjur, det vill säga
grodor och paddor, stjärtgroddjur som utgörs av salamandrar samt maskgroddjur.
Sverige finns tretton arter varav elva tillhör de stjärtlösa groddjuren. Två arter av
salamandrar finns också, men maskgroddjur finns inte. De sistnämnda lever
framförallt i tropiska områden
Groddjur räknas som den grupp som är känsligast för förändring av den omgivande
miljön och hyser därmed störst risk att utrotas. Detta gäller såväl globalt som i
Sverige. Många av groddjuren finns endast i Skåne. Fem av tretton arter som finns i
Sverige är upptagna på rödlistan vilken kategoriserar djurs och växters hotstatus.
Samtliga groddjur i Sverige är dessutom fridlysta. Det innebär att man inte får röra
dem. Undantag gäller de vanligaste arterna vanlig groda, åkergroda, vanliga padda
och mindre vattensalamander vilka man får plocka upp och studera i handen men inte
får flytta från platsen man hittade dem på. Livsmiljöerna för grodor och paddor har i
stor utsträckning försvunnit på grund av utdikningar och torrläggning när jordbruk har
exapanderat. På våren utgör också vägar en stor fara för groddjur när de vandrar
mellan olika vatten.
Tomelilla kommun ligger mitt i ett område där många av landets sällsynta grodor och
paddor lever och frodas med stora populationer. Man kan få syn på de ovanliga
arterna lövgroda, lökgroda, klockgroda, långbensgroda, grönfläckig padda och större
vattensalamander. Det finns tre naturreservat inom kommunen som är bildade för
groddjurens fortlevnads skull. Ett av dessa är naturreservatet Tryde som ligger direkt
nordost om Kronoskogen. Groddjuren trivs även i omgivningarna runt Trydereservatet
och Kronoskogen. För att inte grodorna skall bli överkörda har man placerat barriärer
http://~.tomelillase/qr-koder/kronoskagen/grodor/
2/4
2015-06-30
Grodor - TomelIlla på Österlen
längs vissa av vägarna vid Svannpakorset. Förr i tiden fanns lökgroda i dammen i
närheten av utedasset "Kotten" i Kronoskogen och även i dammen mitt på
intilliggande motocrossbanan Svampabanan.
Skillnad grodor och paddor
Var gränsen mellan groda och padda går är inte självklar men det finns några
tumregler för att skilja dem åt. Generellt sett är grodor "slemmigare" och slankare än
paddor. Paddor är lite kompaktare och har i regel vårtor över kroppen vilket grodor
brukar sakna. Grodor hoppar oftast fram, medan paddor snarare kryper. Grodor
lägger romklumpar medan paddorna lägger romsträngar
Lökgroda
(Pelobates fuscus)
Lökgroda är en liten kompakt ljusbrun groda, nästan lite paddlik. Den har en lodrät
pupill vilka inga andra svenska arter har. Den finns enbart i södra Skåne och är den
mest sällsynta grodarten i Sverige med uppåt 4000 individer år 2014. Lökgrodan trivs
bäst i luftiga och sandiga jordar där den spenderar dagtid nedgrävda upptill en meter
ner. Eftersom de saknar strupsäckar och dessutom spelar under vatten är det svårt att
höra och upptäcka dem. De leker i solbelysta dammar på kvällstid. Parningstiden är
httplANww.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogen/grodor/
3/4
2015-06-30
Grodor - Tomelilla på Österlen
oftast i april och maj och ynglen som är nästan lika stora som en vuxen groda tar cirka
fyra månader att utvecklas till färdig groda. På vintern ligger grodorna nedgrävda på
frostfritt djup fram till nästa vår
htlp://www.tomelifia.se/qr-koderAcronoskogenigrodor/
4/4
Järnvägen- Tomelilla på Österlen
2015-06-30
På tomelilla.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett
bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder
cookies. Vad är cookies?
Acceptera
Tomelilla
kommun
SÖK
Skriv in sökord
Startsida
tomelilla.se
Österlenhem
osterlenhem.se
Turism
visittomelilla .se
Järnvägen
This page in English
Järnvägen
http://www.tomelilla.se/qr-koder/kronoskogen/jarnvagen/
1/3
2015-06-30
Järnvägen - Tomelilla på Österlen
i
J firn viigsstat ionen
Tomei iila
södra delen av Kronoskogen går den gamla banvallen från järnvägen mellan Malmö
och Simrishamn. Delen av banan används idag för dressincykling mellan Tomelilla och
Fyledalen och är ett populärt utflyktsmål.
Tomelilla växte under 1800-talets andra hälft tack vare att det blev en viktig
järnvägsknut. Första linjen som gick genom Tomelilla var Ystad-Eslövs järnväg (YE3)
vilken öppnades i två etapper: Ystad-Bjärsjölagård 1 december 1865 och
Bjärsjölagård-Eslöv 1 maj 1866.
Järnvägen mellan Simrishamn och Tomelilla (CTJ, C som i Cimbrishamn) byggdes som
en ångspårväg. Ångspårvägar fanns på fem ställen och bara i Skåne. Under 1870-talet
var det lågkonjunktur i landet och för att få ner kostnaderna var rälsen något enklare
och istället för lok och vagnar använde man sig av ångvagnar vilka kan liknas vid
rälsbussar. Ångvagnarna som trafikerade sträckan var inspirerade från danska
banorna Randers-Hadsundsbanen och Gribskovbanen. Man fick lov att köra 25
kilometer i timmen. Banan öppnades för trafik 15 december 1882 och var 27 kilometer
lång. Stationerna räknat från Tomelilla var Tomelilla, Lunnarp, Smedstorp, Gärsnäs,
Östra Tommarp, Jerrestad, Bjärsjö och slutligen Simrishamn.
Den 21 december 1892 öppnades även järnvägen Malmö-Tomelilla (MöToJ) som var
69 kilometer lång. De båda järnvägarna sammanslogs 1 juli 1896 i MalmöSimrishamns järnväg (MS3) (omdöpt till Malmö-Simrishamns järnvägar år 1910).
Bandelen mellan Simrishamn och Tomelilla hade då förstärkts med kraftigare räls och
hade grusats. Förutom persontrafik gick godstrafik med framförallt
jordbruksprodukter. Dessutom transporterades bland annat sten, makadam och
cement från Dalby samt tegel från både Veberöd och Simrishamn på sträckan.
littp:/~.tomelillase/qr-kocler/kronoskagenrjarnvagen/
2/3
2015-06-30
Järnvägen - Tomelilla på Österlen
39
I skriften "Malmö-Tomelilla 3ernväg - Illustrerad beskrifnIng af banan och dess
omgifningar" från 1893 beskrev man hela järnvägen. Om delen från Lyckås, vilket var
stationen i Fyledalen det vill säga strax innan Kronoskogen, till Tomelilla skrev man att
när banan hade lämnat Fyledalen svängde man in bland backarna i Ramsåsa sockens
sydvästra hörn. Man passerade ett berg med lös gulbrun lersandsten och därefter
körde man över Trydeån på en bro som där banan gick slingrande ned mot dalen i en
djup ravin. Banan slingrade sig sedan uppåt mot skogsbeklädda marker, man kunde
se Ramsåsa kyrka i färdriktningens vänstra sida och man lämnade skogsområdena och
äntrade jordbruksmark, Tryde passerades och slutligen hamnade man i Tomelilla.
På 1950-talet trafikerades banan av rälsbussar, även kallade Bornholmspilen, ett
rällsbusssnälltåg som gick ända ner i hamnen i Simrishamn med anslutning till färjan
till Allinge på Bornholm. Under 1960-talet började bilismen bli allt mer populärt varför
nedskärningar och nedläggningar på järnvägen påbörjades. Persontrafiken mellan
Malmö och Tomelilla lades ner år 1970, men delen mellan Tomelilla och Simrishamn
fick vara kvar. Godstrafiken lades succesivt ner. Fram till år 1990 låg rälsen kvar
sträckan mellan Malmö och Tomelilla, men delen som låg inom Sjöbo kommun revs då
upp. Rälsen mellan Staffanstorp och Dalby har därefter också rivits upp.
http://www.tomelilla.se/qr-koderkonoskogengernvagen/
3/3