Avdelning för Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri (FoS) kommer under hösten
att starta ett pilotprojekt och införa en ny form av brukarundersökning. Vi kommer att
använda oss av Pict-O-Stat som är ett ljud och bildbaserat enkätverktyg. Programmet
består av Pictogramsymboler, fotografier och inspelat tal för att tydliggöra frågor och
svarsalternativ för personer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning.
Lagen om stöd och service (LSS) ställer krav på bland annat god kvalitet, delaktighet,
självbestämande och brukarinflytande. Genom att använda Pict-O-Stat skapar vi en
större delaktighet för brukarna och kan på ett tydligt sätt få reda på vad de har för tankar kring sitt arbete och boende.
Pict-o-Stat är ett användbart verktyg där brukarna kan göra sin utvärdering självständigt med hjälp av de
anpassningar som finns i systemet. Det ger även en trovärdighet i att svaren hanteras anonymt . Brukarna hamnar inte
heller i någon beroendeställning, utan svarar på frågorna på egen hand. Vi ser detta som ett steg i ett kvalitets- och
förbättringsarbete där ordet delaktighet är stort och vi lyssnar av vad våra brukare har för åsikter om sitt arbete eller
sitt boende.
För femte året i rad arrangeras Skåneveckan för psykisk hälsa. Det blir ett fullspäckat program med
start den 6 oktober, till och med den 11 oktober. Här nedanför kan du se några av alla arrangemang
under veckan. För att se hela programmet – gå in på www.skane.se/skaneveckan
Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa
Måndagen den 6 oktober, klockan 14-17 och klockan
18-20, Byavångens servicehus, Tomelilla.
Kom och lyssna till föräldrar till barn med diagnoser.
Kurator Marie-Louise Kvist, från Capio pratar om barn
som anhöriga – hur är det att vara barn och leva nära
någon med psykisk ohälsa.
Psykisk hälsa hos våra äldre
Torsdagen den 9 oktober,
klockan 14-17 och klockan
18-20, Skeppet, Marint centrum, Simrishamn.
Sveriges siste luffare Bengt Vincent berättar ur sitt liv,
projektet Första hjälpen vid psykisk ohälsa presenteras
och en seniorattitydambassadör informerar.
Psykisk hälsa hos unga vuxna
Tisdagen den 7 oktober, klockan 14-17 och klockan
18-20, Gummifabriken, Skurup.
Kom och lyssna på Olof Thalberg Adegran och Linda
Bjarnefeldt som har egen erfarenhet av att må dåligt som
ung. Psykiater Richard Bernce pratar om hur vi ska
förstå psykisk ohälsa idag.
Barn och ungdomars psykiska hälsa
Fredagen den 10 oktober, klockan 14-17 och klockan
18-20, Filmsalen, Ystad.
Mamma och barn med diagnoser - vilka rättigheter och
möjligheter har vi? Marie Sjögren och Micaela Karlsson
diskuterar. Få information om BUPs verksamhet ”Första
Linjen” för barn 6-18 år. Kurator Marie-Louise Kvist,
från Capio pratar om barn som anhöriga.
Vuxnas psykiska hälsa
Onsdagen den 8 oktober, klockan 14-17 och klockan
18-20, Sessionssalen, Sjöbo Kommunhus.
Hur får man vardagen att fungera? Vilka möjligheter till
stöd finns om man mår dåligt? En person med egen
erfarenhet berättar.
Återhämtning, föreningar och brukare
Lördagen den 11 oktober, klockan 13-17, Österlens
Folkhögskola, Tomelilla.
Författare till "Destination hopp" berättar om sina
livsresor. NSPH pratar om föreningarnas betydelse för
återhämtning. En av Hjärnkolls attitydambassadör delger
sin erfarenhet av sjukdom och återhämtning.
Varmt välkomna!
I ett hus i Tomelilla finns Kriscentrum Sydöstra Skåne. Här arbetar
Anna och Caroline. Det är en samtalsmottagning för:
Kvinnor och män som är eller har varit utsatta för våld, hot eller
kränkningar i nära relationer, inklusive flickor och pojkar under 18 år.
Barn som upplever eller har upplevt våld i hemmet.
Män och kvinnor som utövar våld i nära relationer.
Kriscentrum är ett samarbete mellan kommunerna Ystad, Simrishamn,
Skurup, Tomelilla och Sjöbo.
Här kan man få rådgivning, krishantering och bearbetning. Man är välkommen oavsett när man upplevt våldet, om
det är nutid eller dåtid. Att ha varit utsatt för våld i nära relation kan påverka en person även lång tid efter att våldet
kanske upphört. När det gäller barn och unga som inte fyllt 18 måste båda föräldrarna först ge sitt samtycke. Att
komma till Kriscentrum är kostnadsfritt. Anna och Caroline har tystnadsplikt och de skriver inga journaler. Det enda
man skriver upp är namn och telefonnummer för att kunna komma i kontakt med besökaren. Man kan välja att vara
anonym om man vill det. Det finns dock ett undantag från tystnadsplikten. Det är om det framkommer uppgifter
som gör att man blir orolig för att ett barn far illa. I sådana fall görs en orosanmälan till aktuell kommuns
socialförvaltning.
Varför kommer man till Kriscentrum?
Våld är anledningen till att personer söker sig till Kriscentrum. Det kan dock vara olika slags våld. Definitionen på
vad våld innebär är ganska vid. Det är med andra ord inte bara det fysiska våldet som gör att personer kan få stöd
hos Kriscentrum. Det är vanligt att man kommer till Kriscentrum i samband med att man
lämnat en våldsam relation eller i samband med att polis varit inblandad. Då har man
kanske fått information om Kriscentrum av polisen.
Vem är det som kommer till Kriscentrum?
Det är mest våldsutsatta kvinnor som kommer till Kriscentrum, berättar Anna och
Caroline. De har dock även haft besök av några män. Sen kommer även våldsutövare
ibland. De flesta på eget initiativ men några för att deras partner krävt det. Det sistnämnda
kan fungera som ingång men sedan måste det finnas en egen vilja till förändring hos den
enskilde.
Hur många gånger får man komma?
Det finns inget antal för hur många samtal man kan få. Man får komma tills man själv
känner sig färdig. Oftast träffas man en gång per vecka i början och varje samtal brukar
vara cirka en timme.
Men varför lämnar man inte bara en våldsam situation?
Det är en vanlig fråga från personer som aldrig varit utsatta för våld i en nära relation. Det är så lätt att säga men så
svårt att göra. Många gånger kan det finnas barn inblandade och man är rädd för vad som ska hända med dem om
man lämnar förhållandet. Sen är våld ofta förknippat med skam. Det kan också vara svårt att lämna eftersom våldet
ofta går i perioder. Mellan perioderna kan relationen vara fylld med harmoni, glädje och kärlek. Det är dessa
perioder man hoppas ska finnas alltid.
Hur kan ett samtalsbesök se ut hos er?
Vi samtalar kring det som hänt och man får sätta ord på det man varit med om. Bara det är ett sätt att bearbeta.
Många mår bättre bara av att få berätta om det som hänt. Vi gör inga direkta
riskbedömningar men i vissa situationer kan vi väcka tankar hos den enskilde
hur hon eller han kan tänka. Till exempel att man kanske ska planera någon
strategi om man hamnar i en situation där man känner att man behöver fly.
Kanske ska man ha en väska packad med nödvändiga saker för att snabbt kunna
ge sig iväg om en sådan situation uppstår. Vi försöker också förmedla kunskap
och avlasta den enskilde från skam och skuld. När det gäller samtal med barn
handlar dessa oftast om att avlasta barnet från känslan av skuld. Här använder vi
olika samtalsmetoder utifrån vad som verkar passa det enskilda barnet. Det kan
till exempel vara att barnet från rita, berätta eller illustrera.
