Smitt
Smittskyddsenheten
NR 1. FEBRUARI 2016
INNEHÅLL
ZIKAVIRUS ....................................................................................................................................................................... 1
VIKTORIADAGEN ............................................................................................................................................................ 2
ÅRSSTATISTIK 2015 ........................................................................................................................................................... 3
PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA .......................................................................................................... 11
INFLUENSA .................................................................................................................................................................... 11
TBE-STATISTIK OCH VACCINATION.......................................................................................................................... 12
NATIONELLA SÄRSKILDA VACCINATIONSPROGRAM ............................................................................................ 13
CALICI ............................................................................................................................................................................. 14
CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER ..................................................................................................... 14
MSM2013 ...................................................................................................................................................................... 14
HÄR NÅR DU OSS ......................................................................................................................................................... 15
ZIKAVIRUS
Den 1 februari 2016 beslutade WHO (FN:s Världshälsoorganisation) att den pågående epidemin av Zika
virus i Sydamerika ska betraktas som ett internationellt hot mot folkhälsan (Public Health Emergency of
International Concern). Det innebär att man kommer att sätta in extra resurser för rapportering, dels av fall
av zikavirusinfektion och eventuell spridning till nya länder, dels för övervakning av antalet fall av
missbildningar hos nyfödda. Man kommer också att sätta in resurser för forskning.
De myggarter som sprider sjukdomen, Aedes aegypti och Aedes albopictus kommer att bekämpas.
Zikavirus har sedan länge funnits i Afrika och Asien och har ansetts som en mild virusinfektion med få
hälsokonsekvenser. Man har inte tidigare sett någon påtaglig koppling till missbildningar hos barn. När nu
viruset drabbat en ny kontinent, Sydamerika, ser man en möjlig koppling mellan att kvinnor som
infekterats av viruset under graviditeten har ökad risk att föda barn med allvarliga neurologiska skador, i
första hand microencefali (för liten hjärna). Man har också rapporterat en ökning av fall hos vuxna av den
autoimmuna neurologiska sjukdomen Guillen-Barré. Det är framför allt från Brasilien man fått dessa
rapporter, men alla länder i norra Sydamerika och Centralamerika samt länder i Karibien har drabbats av
sjukdomen. Det pågår även utbrott på Kap Verde och Samoa. Se karta.
WHO och Folkhälsomyndigheten i Sverige avråder inte allmänt från resa till de drabbade länderna.
Om man är gravid: Mot bakgrund av misstanke om en potentiellt mycket allvarlig konsekvens för ett väntat barn
vid en zikavirusinfektion bör man mycket allvarligt överväga om man verkligen ska resa till utsatta områden när
utbrott pågår även om sambandet ännu inte är säkert. Man bör diskutera sin resa med läkare, resemedicinsk
mottagning eller mödravårdcentral inför resor till länder där det finns zikavirus.
Zikavirus ger i övrigt tämligen lindrig sjukdom, även om dödsfall är beskrivna. Av de som smittas får 4 av 5
inga symptom alls. Blir man sjuk är symptomen vanligast: måttlig feber, utslag, huvudvärk, led- och
muskelvärk samt ögoninflammation (konjunktivit).
Det finns inget vaccin eller annat sätt att förebygga sjukdomen specifikt. Att undvika myggbett med hjälp
av myggstift, impregnerade myggnät på natten samt täckande kläder är det bästa sättet att skydda sig mot
zikavirus och andra myggburna sjukdomar som denguefeber där det inte finns vaccin.
Resenärer som insjuknar med feber efter hemkomst från resa till tropiska länder upp till tre månader efter
utresa bör ta kontakt med sjukvården och uppge i vilka länder man vistats. Inkubationstiden för zikavirus är
kort men inte helt säkerställd. Troligen rör den sig om 1-12 dagar
Det finns ingen risk för spridning av sjukdomen i Sverige, då de myggor som kan sprida viruset inte
förekommer här.
Diagnostik för Zikavirus vid misstänkt infektion görs via Folkhälsomyndighetens laboratorium:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/
Karta över länder som har pågående epidemi av Zikavirus.
Från CDC (Center for Disease Control), USA 2016-02-02)
VIKTORIADAGEN
Årets Viktoriadag är en obligatorisk utbildningsdag för lokalt smittskyddsansvariga läkare och
sjuksköterskor i Uppsala län. Temat för Viktoriadagen 2016 är smittspårning.
När:
Var:
Torsdag 12 maj 2016 kl. 8.30 - 16.30
SLU-Ultuna, Undervisningshuset Sal O, Almas allé 10, Uppsala
Utbildningsdagen är kostnadsfri och lunch samt fika ingår.
Anmälan görs på Smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu
Programmet kommer att läggas ut på hemsidan senare.
2
ÅRSSTATISTIK 2015
ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN
Allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddslagen 2004:168 )
( Alla allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga ) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
258
279
265
311
295
279
314
308
299
295
Difteri
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
EHEC - infektion med enterohemorragisk E.coli
5
3
11
2
7
7
6
10
9
14
Fågelinfluensa ( H5N1 )
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Giardiainfektion
55
61
59
45
62
54
39
39
63
90
Gonorré
23
17
18
17
28
27
24
22
38
40
0
5
6
10
4
6
5
2
16
2
Hepatit B, totalt
21
28
26
38
31
26
30
35
55
77
Hepatit B, akut
1
8
1
2
4
3
9
3
2
12
20
20
25
36
27
23
21
32
53
65
Hepatit C
55
56
72
56
58
55
43
58
57
44
Hepatit D
0
2
1
0
0
0
0
0
0
3
Hepatit E
0
2
1
0
1
1
0
0
1
0
Hiv-infektion
9
20
10
9
11
8
10
11
15
28
HTLV I eller II - infektion
0
1
0
0
0
2
0
0
0
1
Campylobacterinfektion
Hepatit A
Hepatit B, b ärare
Klamydiainfektion
1353 1611 1490 1219 1280 1421 1311 1344 1226 1445
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
24
33
40
33
41
42
80
75
98
94
Mjältbrand
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Paratyfoidfeber
1
1
1
0
0
0
1
1
1
1
Pest
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Pneumokocker - infektion med pneumokocker med
nedsatt känslighet för penicillin G
5
8
7
9
8
7
10
2
5
1
Polio
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Rabies
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
SARS - svår akut respiratorisk sjukdom
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Salmonellainfektion
127
135
140
86
133
132
86
106
76
69
Shigellainfektion
15
19
39
10
27
28
16
21
13
15
Smittkoppor
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Syfilis
5
7
4
3
2
4
3
3
3
11
Tuberkulos
16
11
16
20
23
17
17
21
20
25
Tyfoidfeber
4
1
6
1
0
0
1
1
1
0
Virala hemorragiska febrar exkl nefropathia epidemica
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kolera
MRSA - infektion med meticillinresistenta gula
stafylokocker
3
ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN
Blått = Smittspårningspliktiga sjukdomar
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar
( Smittskyddsförordningen 2004:255 )
Amöba histolytica - infektion med entamöba histolytica
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
13
19
6
16
24
23
4
6
1
2
13
6
9
9
5
4
6
7
9
5
14
25
18
14
12
13
30
30
18
21
Botulism
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Brucellos
0
0
1
0
0
1
0
1
3
0
Cryptosporidium - infektion med cryptosporidium
5
0
3
8
11
17
9
21
52
56
Denguefeber
4
3
2
11
4
6
11
12
4
5
Den nya influensan A (H1N1) 2009 *
0
0
0
459
0
35
12
121
86
29
Echinokockinfektion
0
0
0
0
1
0
0
0
1
1
Enterobacteriaceae, ESBL-A / ESBL-M
0
236
186
147
265
168
234
316
296
358
Enterobacterinfektion som producerar ESBL av
karbapenemastyp ( ESBLCARBA ) **
0
0
0
0
0
0
1
1
1
2
Gula febern
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Haemophilus influenzae - invasiv infektion
4
4
10
6
10
7
4
3
9
8
Harpest ( Tularemi )
8
7
7
5
11
10
16
3
4
12
Influensa A ***
0
0
0
0
0
0
0
0
0
20
Influensa B ***
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
Kikhosta ( Pertussis )
18
13
5
6
6
2
4
6
7
12
Legionellainfektion
3
7
10
10
9
8
11
7
4
7
Leptospirainfektion
0
1
0
1
1
0
0
1
0
0
Listeriainfektion
1
1
1
1
0
0
1
1
2
7
Malaria
4
5
9
4
5
7
3
5
11
5
Meningokockinfektion - invasiv
3
3
6
3
6
5
2
4
2
2
Mässling ( Morbilli )
1
0
0
0
0
0
0
12
0
0
Papegojsjuka
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
Pneumokockinfektion - invasiv
29
63
52
44
50
49
37
45
40
45
Påssjuka ( Parotit )
5
3
0
1
1
4
0
3
0
1
Q-feber
0
0
2
1
0
0
0
0
1
1
Röda hund ( Rubella )
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Sorkfeber ( Nefropathia epidemica )
11
15
5
1
6
14
1
2
9
6
Stelkramp
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Trikinos
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
VRE - infektion med vancomycinresistenta enterokocker
1
0
12
7
10
0
2
6
38
8
Atypiska mykobakterier - infektion med atypiska
mykobakterier
Betahemolyserande grupp-A-streptokocker ( GAS ) invasiv infektion
Vibrioinfektion exkl kolera
0
1
0
0
1
0
1
0
4
0
Viral meningoencefalit
varav TBE
39
23
38
30
52
32
54
33
47
15
78
38
81
48
52
14
61
19
78
53
Yersiniainfektion
0
1
0
0
1
0
1
0
4
0
* fr.o.m. 2009-05-15 t.o.m. 2010-05-31 allmänfarlig sjukdom. Anmälningspliktig sjukdom fr.o.m. 2010-06-01 t.o.m. 2015-11-30.
** fr o m 2012-03-15
*** fr.o.m. 2015-12-01
4
TUBERKULOS
Antalet anmälda fall, 25 stycken, är en ökning med fem fall jämfört med föregående år. Av dessa är 21 fall
sannolikt smittade utomlands. Av de uppgivna smittländerna är det tre fall vardera från Somalia, Irak och
Thailand, två fall från Syrien och två från Etiopien. Övriga är enstaka fall från andra länder i Afrika, Asien
och Europa.
Under 2006-2015 ökade antalet anmälda fall mest i åldersgruppen 25-49 år med 41 %.
RESISTENTA BAKTERIER
Antalet anmälningar gällande resistenta bakterier har både minskat och ökat jämfört med föregående år.
ESBLA/M (Extended Spektrum Betalaktamas) har ökat medan MRSA, VRE och Pneumokocker med nedsatt
känslighet för penicillin (PNSP) har minskat.
ESBLA / ESBLM
Är endast anmälningspliktiga för det
mikrobiologiska laboratoriet.
Under 2015 anmäldes 358 fall, 57 % var
kvinnor. I 83 % av de anmälda fallen visade
odlingarna fynd av E.Coli. Drygt 5 % av alla
odlingar var blodisolat.
ESBLCARBA
Denna typ av ESBL, som utvecklat resistens mot karbapenemer, är kliniskt anmälnings- och
smittspårningspliktiga. De två fall som anmäldes 2015 var båda utlandsvårdade.
MRSA-meticillinresistenta staphylococcus aureus
Antalet anmälda fall var 94 stycken. Fyra färre fall jämfört med året innan. Under 2015 hade 54 av de 94
fallen, sannolikt smittats utomlands. I majoriteten av alla fall upptäcktes MRSA då odlings togs i samband
med utredning av sjukdomssymtom.
5
VRE - vancomycinresistenta enterokocker
Under 2015 hade vi en minskning av VRE med 79 %. Totalt anmäldes 8 fall. Sannolikt beror minskningen på
att utbrotten i grannlänen bedömts vara över. Majoriteten av våra fall de senaste åren har kunnat härledas
till dessa utbrott.
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP)
Sedan oktober 2012 är PNSP en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (SmL). Det innebär bland
annat att barn med PNSP ska stängas av från förskolan. Under föregående år diagnostiserades ett fall av
PNSP. Det var dock hos en äldre person utan koppling till förskolan.
LIVSMEDELSBURNA INFEKTIONER
De senaste tio åren har i genomsnitt 530 (492 - 579) personer med livsmedelsburna infektioner anmälts i
länet varje år. Även om 2015 var det år då flest fall rapporterats (579st) är det alltså inga stora skillnader i
det totala antalet. Tittar man däremot på de enskilda sjukdomarna har en del förändringar skett.
Campylobacter
Campylobacter är den vanligast rapporterade
livsmedelsburna infektionen med runt 300 fall
per år. Förra året blev det ingen märkbar
förändring i det totala antalet fall, men en
kraftig ökning av antal inhemskt smittade
noterades under augusti. Det var framförallt
män som drabbades, men vare sig för dem
eller för gruppen som helhet kunde en
gemensam smittkälla hittas.
Medelantal av inhemskt smittade fall av campylobacter
2006-2014 jämfört med antalet fall 2015
2006-2014
50
40
30
20
10
0
6
2015
Cryptosporidier
Under 2014 ändrades diagnostiken för cystor
& maskägg från mikroskopi till PCR som är en
mycket känsligare metod. Det är den sannolika
orsaken till att antalet fall av cryptosporidier
mer än fördubblades från 21 till 52 fall. Även
2015 ökar det rapporterade fallen av
cryptosporidier, nu med fyra fall till 56
stycken. Ökningen har skett hos kvinnor från
29 till 41 fall, medan antalet smittade män har
minskat. Även antalet inhemskt smittade har
ökat med fyra fall och är nu nästan lika många
som de utlandssmittade (26 av 56 fall).
Antal fall utifrån smittland och år
Landstinget i Uppsala län
Kvinna
60
Man
50
40
30
20
10
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
EHEC
Antalet
rapporterade
fall
av
Enterohemorragisk E. coli (EHEC) växlar över
åren, men trenden är svagt ökande. 2015 blev
ett toppår både vad gäller det totala antalet
rapporterade fall och vad gäller antalet
personer smittade i Sverige. Av de tolv
inhemskt smittade fallen var åldersgruppen 04 år klart överrepresenterad med fem fall. Fyra
barn på samma förskola smittades av EHEC
(O26). Under 2015 hittades denna typ av EHEC
även i flera andra län. I smittspårningen kunde
ingen gemensam smittkälla hittas. Person till
personsmitta kan dock ha skett mellan barnen.
Antal fall av EHEC per år och smittland
Landstinget i Uppsala län
Sverige
Utomlands
15
10
5
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Giardia
Giardia är en parasit som förekommer i hela
världen och är starkt förknippad med förorenat
vatten. Under 2015 sågs en kraftig ökning av
antalet anmälda fall där drygt hälften av de
totalt 90 fallen var barn under 10 år. Det
ökande antalet flyktingar är klart bidragande
till ökningen av antalet fall av giardia och i
gruppen under 20 år dominerar dessa med
bland annat 20 personer smittade i Syrien. Av
de 31 personer som var över 20 år var däremot
nästan alla smittade under semesterresor.
Bland dessa stod Indien och Tanzania för de
flesta fallen med 6 respektive 4 fall vardera.
Antal fall utifrån smittland och år
Landstinget i Uppsala län
Sverige
100
Utomlands
Okänt
80
60
40
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
7
Listeria
Listeria har under många år bara orsakat
enstaka fall i Uppsala län. Förra året insjuknade
dock sju personer i listerios. En medelålders
man insjuknade efter en resa till Frankrike,
medan övriga fall smittades i Sverige. De som
var inhemskt smittade var i åldern 64-84 år och
flera hade nedsatt immunförsvar på grund av
underliggande sjukdomar. Flera av fallen hade
ätit rökt eller gravad lax. Under året
rapporterades flera fall av samma typ av listeria
och med samma smittväg från hela Sverige.
Antal fall av listeria per år
Landstinget i Uppsala län
8
6
4
2
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Salmonella
Salmonella var för några år sedan den näst
vanligaste livsmedelsburna smittan som
rapporterades. Antalet har dock minskat och är
nu hälften (69 fall) av vad de var 2008 då det
högsta antalet fall rapporterades (140 fall).
Antalet personer som smittats i Sverige har
dock inte minskat på samma sätt. Av de totalt
16 inhemskt smittade 2015 tillhörde fem det
stora utbrott av salmonella kopplat till
kryddblandningar (bl. a IWI allkrydda) som
förra året drabbade nästan 200 personer över
hela Sverige.
Antal fall utifrån smittland och år
Landstinget i Uppsala län
Sverige
150
Utomlands
Okänt
100
50
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
STI-INFEKTIONER
Klamydia
Kraftig ökning (18 %) av antal fall, från 1226 fall år 2014 till 1440 fall år 2015. Antalet tagna prover har ökat
betydligt från tidigare år. Prover tagna genom internetbaserade Mina vårdkontakter har ökat från drygt 1000
prover/år 2012 till nästan 4000 prover/år 2015. De flesta diagnostiserade har varit symtomfria smittbärare
som upptäckts genom smittspårning eller upptäckts screening.
Klamydia Antal fall 2006-2015
Landstinget i Uppsala län
1611
1353
1490
1219 1280
1421
1311 1344
400
1445
1226
Antal fall av klamydia per åldersgrupp och kön 2015
Landstinget i Uppsala län
Kvinna
300
200
100
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0-14
8
15-19
20-24
25-29
30-39
40+
Syfilis
Syfilis är en av de smittsamma sjukdomar som
ökat väsentligt under året, från 3 fall år 2014
till 11 fall år 2015 (8 män/3 kvinnor.) Flest
smittade i åldersgrupperna 25-29 år och 40-49
år. De flesta är smittade utanför Sverige.
Syfilis Antal fall 2006-2015
Landstinget i Uppsala län
12
8
4
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Gonorré
Fortsatt ökning av anmälda fall, dock mindre
ökning än vid förra årsrapporten. En förklaring
kan vara att det år 2013 infördes kombitest där
alla klamydiaprover också testades för gonorré.
Under året anmäldes 40 fall, 25 män/15
kvinnor.
Drygt
hälften
smittades
heterosexuellt. Ungefär hälften av de smittade
hittades genom screening. Cirka 75 % uppgav
Sverige som smittland.
Antal fall av gonorré 2005 per åldersgrupp och kön
Landstinget i Uppsala län
Kvinna
80
Man
60
40
20
0
15-19
Hepatit B
Totalt 78 fall år 2015, en ökning med 14 % från
år 2014. Akuta hepatit B fall ökat från 2 fall år
2014 till 12 fall år 2015. Sju av dessa härrör från
intravenöst missbruk, övriga fall var sexuell
smitta. I fall där smittan skett utomlands är
smittkällan till övervägande del okänd, eller
genom graviditet/förlossning.
20-24
25-29
30-39
40-49
50-59
60-69
Hepatit B Antal fall och smittland 2006-2015
Lanstinget i Uppsala län
Sverige
Utomlands
Okänt
60
40
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Hepatit C
Minskat antal fall från 57 fall år 2014 till 44 fall år 2015 (30 män/ 14 kvinnor.) Flertalet fall är smittade
genom intravenöst missbruk (23 fall).
Hepatit C smittade fall återfinns i åldersgruppen 20-39 år huvudsakligen. Ca 2/3 är smittade i Sverige. Flest
fall anmälda som intravenösa missbrukare.
9
Hiv-infektion
Antal fall ökat från 15 fall år 2014 till 28 fall år 2015 (13 män/ 15 kvinnor). Den största ökningen har skett
bland kvinnor. Heterosexuell smitta klart dominerande smittvägen (14 fall). Av de 28 anmälda fallen har 25
personer uppgett annat smittland än Sverige. Av 28 hivsmittade hade 5 redan utvecklat AIDS vid diagnosen.
Två av dessa hade blivit smittade i Sverige. Flest smittade i åldrarna 25-39 år.
Antal fall av hiv per kön 2006-2015
Landstinget i Uppsala län
Kvinna
20
Man
15
10
5
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Antal fall av hiv per åldersgrupp och kön 2015
Landstinget i Uppsala län
Kvinna
Man
25
20
15
10
5
0
00-04
05-09
10-14
15-19
20-24
25-29
10
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA
Ett paragrafärende uppstår när behandlande läkare eller smittspårare anmäler till Smittskyddsläkaren att en
person inte uppfyllt krav på provtagning eller inte följt givna förhållningsregler enligt smittskyddslagen. När
det gäller Klamydia är det oftast en person som uppgivits i en smittspårning och som trots upprepade
påminnelser inte lämnat prov för klamydia eller så har personen inte gått att få tag på.
Under 2015 inkom 653 ärenden, en ökning med 4 % jämfört med föregående år.
Av dessa var drygt 12 % redan provtagna när ärendet inkom, ytterligare drygt 20 % provtog sig och 18%
skickades till annat län. 15 ärenden är fortfarande pågående. Uppklarningsprocenten för 2015 var cirka
33 %.
Antal paragrafärenden för klamydia i Uppsala län 2003-2015
1200
1076
1046
1000
832
800
693
729
784
744
627
653
2014
2015
600
456
397
400
327
275
200
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
En skillnad mellan 2014 och 2015 är att handläggningstiden per ärende är snabbare då vi numera
avskriver ärenden där sannolikt smittotillfälle ägde rum för > 6 månader sedan. Tidigare avskrevs
ärendena som ”ej medicinskt motiverat” efter 1 år.
INFLUENSA
Vaccination mot säsongens influensa upphör efter den 29 februari 2016
Influensasäsongen börjar nu nå sin kulmen. Smittskyddsläkaren bedömer att det efter 29 februari inte
längre är meningsfullt att vaccinera sig mot influensa.
Årets influensa har visat medelhög aktivitet men antalet allvarliga fall har varit ovanligt högt. Hittills har
122 patienter med influensa behövt intensivvård i Sverige och bland dem har dödligheten varit hög.
Majoriteten har varit ovaccinerade och tillhört en medicinsk riskgrupp eller varit över 65 år. I
åldersgruppen 40-64 år tillhörde dock majoriteten av patienterna inte en riskgrupp för svår
influensasjukdom. En gravid kvinna har också behövt intensivvård.
Nästan alla fall av influensa A har varit av typen H1N1 och man bedömer att årets vaccin väl matchar den
aktuella influensa A stammen och därmed haft relativt god effekt. Den influensa B stam som ingår i årets
trivalenta vacccin, det som vanligen ges, har dock inte matchat den influensa B stam (Victoria) som är
aktuella nu.
På grund av det höga antalet fall med allvarlig influensa vill Folkhälsomyndigheten betona vikten av att
tidigt sätta in antiviral behandling.Patienter med misstänkt eller konstaterad influensa som inte bedöms
vara tillräckligt skyddade mot allvarlig sjukdom genom vaccination bör erbjudas antiviral behandling om de
tillhör en riskgrupp eller är allvarligt sjuka (t.ex. med påverkan på andning eller cirkulation).
11
TBE-STATISTIK OCH VACCINATION
Antalet fall av den fästingöverförda hjärninflammationen TBE (Tick Born Encephalitis) har sakta ökat i
Uppsala län. Det har dock varit hack i den ökande trenden 2010 och även 2013-2014. Detta har till stor del
berott på ett för fästingar ogynnsamt väder under både vintrar och sommarmånaderna dessa år. Under
föregående år var dock förutsättningarna för fästingarna goda och ett nytt rekord på 53 fall blev anmälda.
Liksom tidigare år är det mest män som blir smittade (33 av 53) och det är som tidigare de äldre
åldersgrupperna som står för de flesta fallen. Spannet är dock stort då den äldsta personen var 89 år och
den yngsta ännu inte fyllt 1 år.
De flesta fallen av TBE brukar bli smittade i områdena kring Enköping, Örsundsbro och Bålsta och även
2015 blev många personer smittade där. Ovanligt många (14st) blev dock smittade utefter Östersjökusten
varav nio så långt norr ut som Älvkarleby, Skutskär och Hållnäshalvön. Älvkarleby kommun har tidigare inte
haft några konstaterade fall. Även kring Gåvsta/Rasbo smittades flera personer. I detta område har tidigare
bara enstaka fall rapporterats.
Antal fall av TBE per år och kön
Landstinget i Uppsala län
60
Kvinna
Man
40
20
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal fall av TBE 2015 per åldersgrupp
Landstinget i Uppsala län
15
9
10
7
6
5
4
2
1
1
10
6
5
2
0
TBE-fall 2015 i Uppsala län med säkerställd smittort
Det är nu hög tid att vaccinera sig mot TBE inför fästingsäsongen 2016
Om du inte är vaccinerad tidigare så ska du grundvaccineras med tre doser vaccin: dag 0, efter 1-3
månader och efter 5-12 månader om man ger FSME-IMMUN och 9-12 månader om man ger Encepur.
Barn bör också vaccineras. TBE-vaccinet kan ges från 1 års ålder. Man ger barn (1-12 år Encepur, 1-15 år
FSME-IMMUN) ett vaccin med lägre dos men med samma tidsintervall.
För personer som fyllt 60 år när vaccinationen påbörjats ska en extra dos ges i grundvaccinationen.
Schemat blir då: dag 0, efter 1 månad, efter 3 månader och efter 5-12 månader om man ger FSME-IMMUN
och 9-12 månader om man ger Encepur.
Är man grundvaccinerad ska man ta en första påfyllnadsdos efter 3 år och efter det vart 5:e år.
12
NATIONELLA SÄRSKILDA VACCINATIONSPROGRAM
Folkhälsomyndigheten har lagt fram ett förslag om särskild vaccination av vissa risk grupper mot följande
sjukdomar: influensa, pneumokocker, hepatit B och tuberkulos. Programmet blir nationellt och innebär att
personer som tillhör riskgrupperna får respektive vaccin gratis.
Förslaget omfattar följande riskgrupper:
• Influensa: Personer i medicinskt definierade riskgrupper, gravida i andra och tredje trimestern, och
personer som är 65 år eller äldre, det vill säga de som i dag rekommenderas årlig influensavaccination.
• Pneumokocker: Personer med tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar, samt personer
med kroniska sjukdomar som leder till ökad risk för allvarlig sjukdom.
• Tuberkulos: Barn under 18 år med familjeursprung i ett land med ökad eller hög förekomst av
tuberkulos.
• Hepatit B: Personer i grupper som löper ökad risk för smitta: Dels män som har sex med män, dels
personer som injicerar droger
Förslaget är ute på remiss till och med 21 mars och ska lämnas till regeringen 1 maj 2016.
KIKHOSTA
Ökat antal fall, 12 fall 2015 jämfört med 7 fall året innan. Av kikhostefallen som anmälts tillhör 4 personer
den grupp som erbjudits kikhostevaccin i barnvaccinationsprogrammet (efter år 1996). Tre av dessa var
vaccinerade med fyra doser, ett barn var ovaccinerat. Ytterligare ett fall var ett ovaccinerat barn smittat i
Rumänien.
Kikhosta cirkulerar i samhället, mellan år 1979-96 ingick inte kikhostevaccination i
barnvaccinationsprogrammet. Att upptäcka och behandla kikhosta hos barn och vuxna är särskilt viktigt för
att skydda spädbarn som ännu inte är vaccinerade samt personer som tillhör särskilda riskgrupper.
Antal fall av kikhosta per åldersgrupp 2015
Landstinget i Uppsala län
3
2
1
0
00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-69
13
CALICI
Vinterkräksjukan är också i full gång. Antalet fall är i år ungefär som tidigare år. Vecka 5 sjönk antalet fall av
norovirus medan antalet fall av sapovirus ökade. Man beräknar att årets epidemi når sin kulmen om ett par
veckor.
CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER
Sedan 1 januari 2016 betalas kostnaderna för vissa diagnostiska prover för sjukdomar som faller under
Smittskyddslagen från ett centralt konto. Kontot ligger i Smittskyddsenhetens budget och kostnaderna för
provanalys kommer att debiteras kontot direkt från Klinisk mikrobiologiska laboratoriet. Vårdgivaren som
tar provet skickar det till Kliniskt mikrobiologiska laboratoriet som vanligt och behöver inte märka provet
eller remissen på något särskilt sätt.
Om ni anlitar något annat laboratorium för analys av de aktuella proverna, kontakta Smittskyddsenheten
för vidare diskussion om hur man då ska gå till väga.
De sjukdomar där provet debiteras det centrala kontot är:
ESBL screening
MRSA screening PCR
VRE screening PCR
Hepatit A serologi
Hepatit B serologi
Hepatit C serologi
Hiv serologi
Pertussis PCR
Faecesodling
Klamydia + Gonorréscreening PCR
Syfilisprov
Gonorréodling
Prover i samband med större utbrott, till exempel gastroenteriter, kontakta Smittskyddsenheten.
MSM 2013
Nyligen publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport baserad på en enkätstudie som gjordes 2013, riktad
till män som har sex med män. Gruppen män som har sex med män är särskilt riskutsatt för hiv och gonorré
och därför en viktig grupp att nå med preventiva insatser. Rapporten visar på att tillgängligheten till
preventiva tjänster varierar stort i landet, speciellt mellan storstadsområden och övriga landet. Män utanför
storstadsområdena svarade betydligt mer sällan att de erbjudits preventiva tjänster, såsom rådgivning och
vaccination, i samband med att de uppsökt hälso- och sjukvården för att testa sig för sexuellt överförbara
infektioner (STI). Många uttryckte också att det behövs mer kunskap och HBT-kompetens inom hälso- och
sjukvården för att ge ett bra bemötande och kunna erbjuda behovsanpassade insatser. Dubbelt så många av
de män som bodde utanför storstadsområdena var dessutom osäkra på var de kunde testa sig för STI. Män
i landsortslänen var överrepresenterade bland de som aldrig hade testat sig. För hälso- och sjukvården är
testtillfället en ypperlig möjlighet att nå personer som är motiverade att förändra ett eventuellt
riskbeteende. Tidigare studier har dessutom visat att män som fått reflektera kring sexvanor i samband med
test var mer nöjda med besöket än övriga.
Var generösa med testning för alla STI, inklusive hiv. Tänk på att klamydia och gonorré infekterar slemhinnor
lokalt och därför kan finnas i ögon, svalg, analöppning och/eller på könsorganen. Provtagning bör därför
erbjudas på de lokaler som kan ha exponerats för en infektion. Bemötandet är också av stor vikt, eftersom
en person som får ett gott bemötande kan känna sig trygg med att uppsöka sjukvården och därmed kanske
testar sig mer regelbundet. Testning är en mycket viktig del i att minska spridningen av sexuellt överförbara
infektioner och öka den sexuella hälsan i befolkningen.
14
HÄR NÅR DU OSS
Postadress: Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län, 751 85 Uppsala
Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg)
Faxnummer: 018-55 29 01
E-post till myndighetsbrevlådan: [email protected]
Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring 018-611 60 62
Mats Ericsson
Helena Palmgren
Bodil Ardung
Johan Hedlund
Eva Furuland
Catharina S. Panula
Annie Ardung Sattari
Marie Björlin
Smittskyddsläkare
[email protected]
Bitr. smittskyddsläkare
[email protected]
Smittskyddssjuksköterska
[email protected]
Smittskyddssjuksköterska
[email protected]
Smittskyddssjuksköterska
[email protected]
Smittskyddsassistent [email protected]
Smittskyddsassistent
[email protected]
STI-samordnare
[email protected]
Telefon: 018-611 92 30
Telefon: 018-611 92 20
Telefon: 018-611 92 21
Telefon: 018-611 92 22
Telefon: 018-611 03 86
Telefon: 018-611 92 24
Telefon: 018-611 92 25
Telefon: 018-611 03 85
Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på:
http://www.smittupp.nu
Ansvarig utgivare: Mats Ericsson, Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Eva
Furuland, Marie Björlin
Smittskyddsenheten, 751 85 Uppsala
15
