Regelbundna tandvårdsbesök hos sköra äldre

Regelbundna tandvårdsbesök hos sköra äldre –
förekomst, hinder och möjligheter
Catarina Derblom
Marie-Louise Hagman Gustavsson
Pia Gabre
En rapport från Kunskapscentrum för äldretandvård,
Folktandvården Uppsala län
1
Kontaktuppgifter
Catarina Derblom
Kunskapscentrum för äldretandvård
Folktandvården
Prästgatan 11
752 28 Uppsala
E-post: [email protected]
Telefon 018-611 04 20
Marie-Louise Hagman Gustavsson
Kunskapscentrum för äldretandvård
Folktandvården
Prästgatan 11
752 28 Uppsala
E-post: [email protected]
Telefon 018-611 01 04
Pia Gabre
Kunskapscentrum för äldretandvård
Folktandvården
Prästgatan 11
752 28 Uppsala
E-post: [email protected]
Telefon 018-611 64 89
2
Innehåll
Sammanfattning
Bakgrund
Äldre och munhälsa
Sköra äldre
Ett förebyggande synsätt
Syfte och frågeställning
Material och metod
Etiska överväganden
Journalgranskning
Urval av journaler
Insamling av data
Statistisk analys
Intervjuer
Urval
Genomförande
Analyser
4
5
5
6
7
8
8
8
9
9
9
10
10
10
11
11
Resultat
Journalstudien
12
12
Intervjuer
Erfarenhet av tandvård
Hinder och underlätta tandvård
Om munhälsa och ansvar
Diskussion
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Tandstatus
Regelbunden tandvård
Socioekonomiska faktorer
Hinder för tandvård
Kunskap och attityder
Slutsatser
Referenslista
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
16
16
17
18
20
21
21
21
22
23
24
24
25
26
28
28
29
31
3
Regelbundna tandvårdsbesök hos sköra äldre – förekomst, hinder
och möjligheter
Sammanfattning
Antalet äldre ökar i Sverige liksom i många andra delar av världen. Idag behåller äldre personer
sina naturliga tänder i större utsträckning vilket resulterar i att äldre har fler tänder och färre
individer är tandlösa. Fler tänder innebär samtidigt att risken för att drabbas av munsjukdomar
ökar och särskilt gäller detta sköra äldre. Risken ökar att äldre som är på väg att bli beroende
förlorar de regelbundna tandvårdskontakterna vilket innebär att förebyggande insatser upphör
och munsjukdomarna kan inte behandlas i tidigt skede. Syftet med den här studien var att
undersöka hur ofta äldre personer förlorade den regelbundna kontakten med tandvården och
orsaken till att regelbundna kontakter med tandvården inte kan upprätthållas.
Studien genomfördes som en retrospektiv journalgranskning och som en intervjustudie.
Journaler från sju kliniker, tre från Folktandvården och fyra privata tandvårdskliniker, för
patienter som 2010 fått en fullständig undersökning studerades. Totalt studerades 993 journaler
för patienter ≥ 75 år under perioden 2010-2014. Senaste planerade undersökningen,
betalningssystem, planerade kallelser och akuta besök noterades. Dessutom noterades orsak till
att undersökning inte utfördes och antal tänder/implantat. Femton äldre personer 65-95 år från
träffpunkter för pensionärer intervjuades. Intervjuerna spelades in och skrevs ut ordagrant.
Texterna analyserades med den kvalitativa metoden innehållsanalys.
Resultatet av journalgranskningen visade att 10 % av patienterna inte hade fått en planerad
undersökning under perioden och det fanns inga skillnader mellan offentlig och privat tandvård.
Ytterligare 25 % av de äldre hade inte satts upp för ny kallelse, något som var vanligare inom
den privata tandvården. Oftast angavs ingen orsak till den uteblivna undersökningen i journalen.
I medeltal hade de äldre 19,0 tänder och inga skillnader fanns mellan Folktandvårdens och
privattandvårdens patienter. Analysen av intervjuerna visade att hinder för tandvårdsbesök var
praktiska svårigheter, höga kostnader, komplicerat ekonomiskt tandvårdsstöd, brist på
förtroende för tandvården och att man inte såg någon nytta med tandvård vid deras höga ålder.
Munhälsa ansågs som viktigt och dålig munhälsa som något att skämmas över.
Slutsatsen blev att en stor andel äldre patienter har förlorat kontakten med tandvården eller
riskerar att göra det genom att inte registreras i kallelsesystemet. Tandvården uppvisade inga
strategier för att förhindra att äldre avbröt den regelbundna tandvården. De praktiska problemen
med att besöka tandvården var många och sammantaget upplevdes de av de äldre som
oövervinneliga. De äldre beskrev att de hade ett eget ansvar för sin munhälsa, men att
anpassningar i tandvården skulle öka möjligheten att få tandvård.
4
Bakgrund
Äldre och munhälsa
Liksom i många andra delar av världen ökar antalet äldre i Sverige. År 2013 var 1,8 miljoner i
befolkningen 65 år eller äldre. Antalet personer 80 år och äldre var 500 000 år 2013 och
beräknas bli 800 000 år 2030 (SCB, 2013). Även antalet tänder hos den äldre befolkningen har
ökat under de senaste decennierna. Det finns inga nationella epidemiologiska studier i Sverige
som rapporterar tandhälsan men beskrivningar finns från flera regioner. Även om resultaten
från dessa studier visar på olikheter i landet finns ändå gemensamma trender - äldre behåller
sina tänder längre och andelen tandlösa har därför minskat. I Jönköpingstudierna som
genomförts sedan 1973 har andelen tandlösa 80-åringar minskat från 56 % till 7 % i den senaste
mätningen 2013 (Norderyd et al., 2015b), medan Epiwux-studien i Dalarna (Nordström och
Edman, 2013) visade 8 % tandlösa i åldern 85 år och EPI-norr-studien i Norrbotten (EPI-norr,
2011) att 42 % av 85-åringarna var tandlösa. Äldre som är beroende av omvårdnadsinsatser
har sämre munhälsa än friska äldre. I en nyligen genomförd studie i länen Gävleborg, Uppsala
och Västmanland av äldre med omvårdnadsstöd var 32 % av individerna tandlösa (Holmén et
al., 2012).
Munhälsan kan påverkas av allmänsjukdomar, men det är även så att sjukdomar i munnen
påverkar den allmänna hälsan. Förekomst av munproblem kan orsaka smärta, infektioner och
nutritionssvårigheter (Nordenram et al., 2001). Exempel på infektioner är vårdrelaterade
lunginflammationer som är en vanlig dödsorsak med trolig bakteriespridning från munhåla och
svalg (van der Maarel-Wierink et al., 2013). Även tandlossning är en munsjukdom som har
samband med bakterieförekomst i munhålan och dessutom med flera allmänsjukdomar, bl.a.
diabetes, reumatoid artrit och hjärt-kärlsjukdomar (Buhlin et al., 2002). En förbättrad
munhygien har därför möjligheten att positivt påverka allmäntillståndet hos den äldre patienten.
Undernäring är vanlig bland äldre i Sverige och bristande munhälsa är en viktig orsak till
viktnedgång hos sköra äldre (van Lacker et al., 2012). Det är av stor betydelse för
välbefinnandet att kunna äta och dricka utan att det skall kännas obehagligt och munvård har
en viktig funktion för att kunna uppfylla detta.
Äldre har ökat risk för att drabbas av munsjukdomar och det gäller både friska och
omvårdnadsberoende äldre (Hänsel Petersson et al., 2003; Strömberg et al., 2012). En viktig
orsak är att äldre ofta drabbas av muntorrhet och detta medför en kraftigt ökad risk för karies
men kan också innebära svårigheter att äta, svälja, tala, dålig andedräkt och munsveda.
Läkemedel är den viktigaste orsaken till att äldre drabbas av muntorrhet (Närhi et al., 1992).
Den ökade kariesrisken är relaterad till kostvanor, munhygien och användningen av det
förebyggande läkemedlet fluor. Det finns rapporter om att äldre har sämre munhygienvanor än
yngre (Hänsel Petersson et al., 2003) och att detta gäller för både oberoende och beroende äldre
(Jensen et al., 2013) något som är särskilt olyckligt eftersom äldre har betydligt fler faktorer
som ökar risken för att drabbas av munsjukdomar.
5
Sköra äldre
Människors hälsa och förmåga att klara dagliga aktiviteter varierar stort inom den period som
kallas ålderdomen. Friska äldre kan leva ett aktivt liv, göra sina egna prioriteringar och fullfölja
sina egna livsval för att uppnå bra livskvalitet. Successivt blir dock de äldre beroende av hjälp
och stöd för att klara det dagliga livet. År 2015 hade 16 % av personer som var 65 år eller äldre
insatser från hemtjänsten eller bodde på särskilt boende och andelen har minskat med 2,5 %
sedan 2007 (Socialstyrelsen, 2015). I flera sammanhang har beskrivits ett behov att kunna hitta
äldre i riskzonen för att drabbas av allvarlig ohälsa innan det är för sent att hejda
sjukdomsförloppet. I Läkartidningen (Wilhelmsson et al., 2012) förordas benämningen sköra
äldre på den här gruppen för att kunna fokusera på den minskade reservkapaciteten som uppstår
när man åldras och därmed inte lägga fokus på sjukdom. The American Geriatric Society
använder begreppet ”Frail” och har angett ett antal tecken som följer med tillståndet: allmän
svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet, viktminskning/aptitlöshet, låg fysisk aktivitet, dålig balans
och nedsatt kognition. När tre eller flera av tecknen kan ses anses personen höra till gruppen
sköra äldre (The American Geriatric Society, 2016). I Sverige genomför många kommuner
uppsökande verksamhet för äldre med syftet att förebygga ohälsa och vårdbehov.
Socialstyrelsen har publicerat en sammanställning av verksamheten i början på 2000-talet i
rapporten ”Förebyggande hembesök” (Socialstyrelsen, 2002). Man konstaterar att personal som
genomför hembesöken behöver både ha medicinsk och social kompetens vilket försvårar för
landsting eller kommun att genomföra det förebyggande arbetet på egen hand.
Även inom tandvården uppstår svårigheter när den äldre patienten blir skör. Äldre tenderar att
inte upprätthålla sina tandvårdskontakter (Frenkel et al., 2000) vilket gör att många sjukdomar
i munnen kan bli förbisedda. I Socialstyrelsens nationella enkät (Socialstyrelsen, 2010) uppgav
76 % av de svarande som var 80 år eller äldre att de besökt tandvården de senaste två åren, en
andel som var lägst av alla åldersgrupper. Dessutom var svarsfrekvensen bland de äldsta låg,
knappt 54 %, och man kan misstänka att det var de äldre med ohälsa som inte gensvarade på
enkäten. I en studie i tre län i Mellansverige uppgav 60 % av omvårdnadsberoende äldre att de
hade en tandvårdskontakt (Strömberg et al., 2012). I Göteborg undersöktes tandvårdsvanor och
tandhälsa hos äldre som nyligen flyttat till särskilda boenden för äldre (Tronje-Hansson et al.,
2013). Av de äldre rapporterade 46 % att de hade besökt tandvården de senaste 2 åren och om
de senaste 5 åren inkluderades rapporterade 74 % besök hos tandvården. För en majoritet av de
äldre kunde dessa uppgifter kontrolleras i deras tandvårdsjournaler och samstämmigheten
visade sig vara hög. Då de äldre individerna hade sin första kontakt med biståndshandläggare
hade 58 % regelbundna tandvårdskontakter, men 27 % av dessa förlorade denna kontakt under
åren fram till inflyttningen på särskilt boende. En klar majoritet hade varit på akuta
tandvårdsbesök. Majoriteten av de som hade haft en tandvårdskontakt uppgav att de hade haft
en privat vårdgivare (Tronje-Hansson et al., 2013). I en nyligen publicerad svensk studie uppger
70 % av 80-åringarna att de regelbundet besöker privattandläkare för revisionstandvård
(Norderyd et al., 2015a).
Orsakerna till att sköra äldre förlorar tandvårdskontakterna är flera. I Göteborgsstudien (TronjeHansson et al., 2013) uppgav 29 % av de äldre sjukdom som anledning, 29 % att de inte tyckte
det fanns behov och 11 % ”att det inte blivit av”. Andra anledningar de äldre lyfte fram var att
6
transport saknades, att man inte hade någon tandläkare eller att det inte var värt pengarna
eftersom man inte hade lång tid kvar att leva. Omvårdnadsberoende äldre har rätt att få tandvård
till samma kostnader som avgifterna för sjukvård, s.k. nödvändig tandvård som ingår i
landstingets tandvårdsstöd (SFS, 1998). Vid flytten till särskilda boenden i Göteborg hade 91
% av de äldre inte fått det intyg som berättigar till denna förmån (Tronje-Hansson et al., 2013).
Ett liknade resultat visar en rapport från Stockholm där 44 multisjuka som bodde kvar i sina
ordinarie bostäder besöktes för att bedöma tandhälsa och vårdbehov. Ingen av de undersökta
hade intyg om nödvändig tandvård och varken de själva eller deras anhöriga kände till att stödet
fanns (Juslin och Nordenram, 2007). Äldre patienter kan använda det statliga tandvårdsstödet
(TLV, 2008) som innefattar ett allmänt tandvårdsbidrag som är högre för personer över 75 år
(300 kr/år) och högkostnadsskydd. Majoriteten av äldre över 80 år är inte berättigade till
landstingets tandvårdsstöd, men som studierna ovan indikerar finns många sköra äldre som är
berättigade till stödet utan att få det.
Förutom hög ålder är tandstatus, socio-ekonomiska förhållanden och allmän hälsa av betydelse
för regelbundna tandvårdsbesök (Petersen och Yamamoto, 2005; Listl, 2011; Manski et al.,
2016). I Socialstyrelsens enkät från 2010 rapporterade 21 % av 80-åringarna att de hade avstått
från tandvård på grund av att pengar saknats. Manski och medarbetare rapporterade att inkomst
och utbildningsnivå hade samband med tandvårdskonsumtion (Manski et al., 2016). Trots att
en tendens till större användning av tandvård rapporterats i Skandinavien med allmänna
tandvårdsstöd, har sådana ekonomiska stöd visat sig ha en begränsad möjlighet att utjämna
skillnader i tillgången på tandvård (Molarius et al., 2014; Manski et al., 2016). Det verkar som
om attityder till munhälsa och uppfattningen om vinsterna med tandvård spelar större roll för
regelbunden tandvård (Listl, 2011; Molarius et al., 2014).
Flera studier och rapporter visar att sköra äldre har bristande munhälsa och vårdbehov som inte
blivit mötta. I studien som gjordes i tre län i Mellansverige fanns små skillnader i tandhälsa då
äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov jämfördes (Holmén et al., 2005). Trots detta
hade personer med stort omvårdnadsbehov ett klart bättre ekonomiskt stöd för tandvård än de
med måttligt omvårdnadsbehov. För båda grupperna fanns ett starkt samband mellan
kariesförekomst och avsaknad av tandvårdskontakter. Samma resultat visades i
Göteborgsstudien där de äldre med regelbunden tandvård hade i genomsnitt 16,7 tänder att
jämföra med 9,1 för de utan regelbunden kontakt (Tronje-Hansson et al., 2013). I
Stockholmrapporten bedömdes 73 % ha tandvårdsbehov och 43 % önskade hjälp med att
etablera en tandvårdskontakt (Juslin och Nordenram, 2007).
Ett förebyggande synsätt
Att äldre med behov av stöd i vardagen inte väljer tandvård i den utsträckning de behöver har
beskrivits ovan, men förklaringen kan även vara att äldre inte prioriteras av utförarna av
tandvård. Kliniker kan brista i fysisk anpassning, tandvårdspersonalen har inte kompetens när
det gäller de särskilda behoven eller de äldre blir bortprioriterade till förmån för friska patienter
(Petersen och Yamamoto 2005; Gabre och Holst, 2013). I en sammanfattande artikel om
tandvård för den åldrande befolkningen i länder i Europa konstaterar författarna att det inte är
ålder i sig som begränsar användningen av tandvård utan tandstatus, sociala faktorer samt
7
kompetens och attityder hos tandläkarna (Holm-Pedersen et al., 2005). Dessutom är
stödpersoner med flera olika huvudmän, såsom kommuner, primärvård och tandvård,
involverade och det ställs stora krav på samordning för att de äldre ska få den tandvård de
behöver (Akner, 2003).
Folkhälsoforskningen kring äldre behöver mer inriktas på hur man kan bibehålla och främja det
friska hos de äldre. Effektiva metoder för att förebygga munsjukdomar hos äldre, och särskilt
för de sköra äldre, behöver därför utvecklas. Dessutom behöver metoder för att överföra
kunskap och arbetssätt mellan yrkesgrupper inom och utom tandvården arbetas fram och
utvärderas. Det finns därför stort behov av att anpassa metoderna för förebyggande åtgärder så
att de passar de funktionsbegränsningar som många äldre har (Gabre och Wårdh, 2011;
Socialstyrelsen, 2011). Munsjukdomar har ett starkt samband med socio-ekonomiska
förhållanden och det gör att sjukdomarna är ojämnt fördelade i gruppen äldre precis som i
samhället i stort (Holm-Pedersen et al., 2005; Socialstyrelsen, 2010; Listl, 2011).
Syfte och frågeställning
Denna studie syftar till att besvara följande frågeställningar:
- Hur vanligt är det att äldre tappar kontakten med tandvården inom Folktandvården och
privattandvården?
- Varför tappar äldre kontakten med tandvården?
- Identifiera arbetssätt inom tandvården och andra stödfunktioner som underlättar
regelbunden tandvård
Material och metod
För att besvara frågeställningen i projektet användes två metoder, en kvantitativ och en
kvalitativ. För att kunna bedöma hur vanligt det är att äldre tappar kontakten med tandvården
genomfördes retrospektiva journalstudier på ett urval av kliniker. Intervjuer med äldre
genomfördes för att få en bättre kunskap om varför man tappar kontakten med tandvården och
de äldres egen syn på vad som kan underlätta kontakterna. Det sammanvägda resultatet av de
båda studierna användes för att besvara frågeställningen.
Etiska överväganden
Regionala etikprövningsnämnden vid Uppsala universitet godkände studien (No. 2014/368).
Informerat samtycke inhämtades från alla deltagare i intervjustudien innan den påbörjades.
Journalstudien godkändes som en registerstudie och därför inhämtades inte samtycke innan
granskningen av journalerna.
Ett visst mått av integritetsintrång kunde finnas i studierna. Intervjupersonen fick frågor som
var personliga angående erfarenheter av tandvård, attityder och besöksvanor. För att minska
denna risk lades särskild tonvikt vid att intervjun präglades av ett respektfullt förhållningssätt.
Intervjupersonen gavs dessutom möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att ange särskilda
skäl för detta. Personen som intervjuade hade inte varit involverad i respondenternas
tandvårdsbehandling och därför minskade risken för att dessa skulle uppleva det svårt att berätta
8
om sina tandvårdserfarenheter. Intervjuaren är tandhygienist och har i sin yrkesroll
tystnadsplikt.
Intervjuerna riktade sig till äldre och i den gruppen kan finnas personer där de kognitiva
funktionerna börjat svikta. Det är dock av stor vikt att äldre personer själva får ge sin syn på
hur det är att få tandvård och hur deras ålder med begynnande funktionsnedsättningar påverkar
detta. Intervjupersonerna fick möjlighet att samtala om sin munhälsa och tandvårdsvanor. De
som saknade kontakt med tandvården, och önskade det, fick hjälp att boka tandvårdsbesök.
De etiska problemen förenade med denna studie var ringa. En nackdel för försökspersonen var
att intervjun tog tid i anspråk. För den som önskade genomfördes intervjun i deras eget hem.
Journalgranskning
Urval av journaler
Eftersom majoriteten av äldre patienter får sin tandvård inom privattandvården (Norderyd et
al., 2015a) inkluderades kliniker både från offentlig och privattandvård. För att erhålla ett
representativt urval valdes kliniker både från stad och landsbygd samt från områden med olika
socioekonomiska förhållanden. Totalt inkluderades fyra privatkliniker och tre
folktandvårdskliniker i studien enligt nedanstående:
- kliniker belägna på landsbygden och i staden
- kliniker som ligger i olika socioekonomiska områden
- fördelningen av patienter mellan offentlig och privat tandvård överensstämmer med hur
det ser ut i aktuell åldersgrupp i Sverige
Alla kliniker i studien ligger i Uppland och alla hade datajournal. Cirka 1000 journaler
beräknades ingå i studien. Personalen på privatklinikerna erhöll information om studien och
fick sedan besluta om de kunde medverka. Från klinikernas databaser över patienter
identifierades personer enligt följande kriterier:
- personer ≥ 75 år i databasen från 2010
- personer som genomgått en undersökning år 2010 (åtgärd 101 eller 102 finns
registrerad)
- personer som betalade sin tandvård enligt det statliga tandvårdsstödet för vuxna år 2010
Insamling av data
Datalistor togs fram för de patienter som uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna lästes och
data överfördes till ett protokoll som skapats för studien (Bilaga 1). Från de identifierade
personernas journal hämtades följande data:
- födelseår
- kön
- hur tandvården betalades 2014 (statligt tandvårdsstöd eller landstingets)
- senast utförd planerad undersökning
- vilken yrkeskategori som utförde undersökningen
- orsak till att planerad undersökning inte genomförts 2010-2014
- antal akutbesök under perioden för de patienter som inte fått en fullständig undersökning
2010-2014
9
-
om kallelse för ny undersökning fanns
orsak till att kallelse inte planerat
antal egna tänder och implantat
Journalerna granskades av fyra personer. En tandhygienist (CD) utförde insamlingen av data
från de tre Folktandvårdsklinikerna och från en privat tandklinik. En tandläkare granskade
journalerna från en privat klinik och två tandsköterskor från två privata kliniker (en
tandsköterska per privattandklinik). Det framtagna protokollet användes av alla granskare. Den
ansvariga tandhygienisten (CD) gav instruktioner till de övriga granskare hur protokollen skulle
fyllas i.
Efter att alla protokoll hade inkommit för sammanställning och analys, kontrollerades
protokollen av en av författarna (CD). De ifyllda protokollen matades in i en databas av ansvarig
tandhygienist efter att ha avidentifierats. Personer som avlidit under insamlingsperioden och
felaktigt ifyllda protokoll togs inte med i beräkningarna. I figur 1 visas ett flödesschema som
beskriver hur journaler inkluderades och exkluderades i studien.
Statistisk analys
Fem slumputvalda protokoll från varje klinik, totalt 35 stycken, valdes för att kontrollera att
data var korrekt ifyllda och överförda till databasen. Kvalitetskontrollen av den överförda datan
visade en felmarginal på 0.003. Deskriptiva analyser av data visas i frekvenstabeller.
Frekvenserna analyserades med chi-två-tetser. De kontinuerliga variablerna ålder och antal
tänder analyserades med Student´s T-test. P-värden < 0,05 ansågs som statistiskt signifikanta.
Intervjuer
För att få en djupare förståelse av äldres uppfattning om munhälsa och vad som underlättar och
försvårar kontakter med tandvården användes en kvalitativ metod. En kvalitativ metod skapar
en djupare förståelse för bakomliggande orsaker till det som studeras och innefattar förutom
empiri och logik även känslan. Data i studien insamlades genom djupintervjuer med äldre
personer.
Urval
Ett strategiskt urval tillämpades i studien för att säkra en stor variation av uppfattningar bland
de intervjuade. Deltagarna skulle var 65 år eller äldre och inte ha kognitiva brister som
omöjliggjorde ett informationsutbyte. Personer av olika kön inkluderades liksom personer med
erfarenhet av både regelbunden och oregelbunden tandvård. Det var även önskvärt att olika
socio-ekonomiska förutsättningar fanns representerade bland deltagarna. Kontakt togs med
kommunens träffpunkter för pensionärer i två områden med olika socioekonomisk profil.
Personalen på träffpunkterna informerades om studien och ombads samverka till att hitta äldre
personer som var villiga att medverka i intervjuer. En skriftlig information om studien lämnades
ut av personalen på träffpunkterna och det var först när den äldre personen framfört till
personalen på träffpunkten intresse för deltagande som tandhygienisten kontaktade deltagaren.
Tandhygienisten kontaktade den äldre personen via telefon och plats och tid för intervju
bestämdes. Intervjupersonerna fick själva bestämma var intervjuerna skulle ske. De fick ett
bekräftelsebrev med foto på intervjuaren och information om studien. Ett samtyckesbrev
10
(Bilaga 2) inkluderades med information om att deltagandet var frivilligt och att man när som
helst kunde avbryta deltagandet.
Intervjuer genomfördes tills mättnad uppnåddes, dvs. inga nya perspektiv framkom. Mättnad
bedömdes ha uppnåtts efter 15 intervjuer. Elva kvinnor och fyra män intervjuades.
Genomförande
Intervjuerna genomfördes av en erfaren tandhygienist (CD) som inte träffat intervjupersonerna
tidigare. De äldre fick själva välja plats för intervjun och intervjuerna genomfördes på
träffpunkterna eller i de äldres hem. Intervjuerna pågick i 30-45 minuter. Som stöd vid intervjun
användes en semi-strukturerad frågeguide (Bilaga 3). Intervjun bestod av inledande frågor
avseende bakgrundsdata uppväxt- och familjeförhållanden, yrke och första tandvårdsbesök.
Därefter följde öppna frågor rörande uppfattning om egen munhälsa, egenvård och
tandvårdsbesök. Särskilt fokus lades på hinder för tandvårdsbesök och de äldres egna tankar
om vad som kunde underlätta. De öppna frågorna följdes upp av följdfrågor när behov av
förtydligande fanns. Intervjuerna spelades in på mp3-spelare och skrevs ut ordagrant av
sekreterare. Efter varje intervju utvärderades genomförande och informationsutbyte. Frågorna
modifierades efter varje intervju om nya perspektiv framkommit så att kommande intervjuer
kunde inkludera perspektivet.
Analysen
Den transkriberade texten analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys.
Innehållsanalysen genomfördes i tre steg (Graneheim och Lundman, 2004):
 Genomläsning. Meningsbärande enheter eller nyckelord identifierades, s k kodning.
 Liknande enheter eller nyckelord sammanfördes till kategorier med mer abstrakt
rubricering. Kategorierna mättades, dvs. fylldes med underkategorier tills rubriceringen
blev väl belyst.
 Slutligen söktes samband mellan kategorierna och om möjligt underliggande teman, så att
en djupare förståelse för det studerade fenomenet erhölls.
Kodningen gjordes direkt från de utskrivna texterna. Analysenheterna utgjordes av de 15
intervjuerna. Samtliga författare läste oberoende textutskrifterna flera gånger för att hitta ord
och meningsbärande enheter som skulle fånga innehållet i texterna. Under processen framträdde
samlingsbegrepp för koderna som kunde inkludera mer än ett nyckelord. Systematiskt kodades
innehållet till relevanta fraser som identifierade innehållet. Uttalanden jämfördes för att hitta
både likheter och skillnader. Koderna sorterades och tentativa kategorier och subkategorier
föreslogs av författarna. Under analysprocessen värderades och reviderades grupperna för att
slutligen nå konsensus. Citat från intervjuerna presenteras i alla kategorier för att underlätta
läsarens bedömning av tillförlitligheten i resultatet. Koder, subkategorier och kategorier visas i
tabell 1.
11
Resultat
Journalstudien
Totalt 1125 journaler, 354 från Folktandvården och 771 från privattandvården, uppfyllde
studiens inklusionskriterier och dessa blev granskade. Under de fyra år som studerades hade
9,9 % av patienterna avlidit och av den anledningen exkluderades 51 journaler från
Folktandvården och 60 från de privata klinikerna. Dessutom exkluderades 21 journaler (1,9 %),
alla från privattandvården, på grund av att de var ofullständigt ifyllda. Totalt protokollfördes
993 journaler från de tre Folktandvårdsklinikerna och de fyra privata klinikerna. I Figur 1 visas
ett flödesschema som beskriver hur journaler inkluderades i studien samt orsakerna till
bortfallet.
Figur 1. Flödesschema.
Samtliga kliniker fanns i landskapet Uppland. Två av klinikerna fanns på landsbygden, en från
vardera Folktandvården och privattandvård, medan övriga kliniker fanns i städer (två
Folktandvårdskliniker och tre privata kliniker). En av stadsklinikerna var belägen i ett område
med svaga socioekonomiska förhållande och båda landsbygdsklinikerna fanns i liknande
områden. Även om kliniken låg i ett område med svag socioekonomi kunde dock den enskilda
patienten ha starka socioekonomiska förutsättningar. En av Folktandvårdens kliniker hade färre
än 70 journaler som uppfyllde inklusionskriterierna, fem kliniker (två i Folktandvården och tre
i privattandvården) hade 70-150 journaler vardera och en privat klinik hade 427 journaler som
uppfyllde inklusionskriterierna. Cirka 70 % av de inkluderade journalerna kom från privata
tandvårdskliniker (Tabell 1).
Medelåldern på patienterna var 84,7 år både i Folktandvården och privattandvården. Ungefär
60 % av de studerade journalerna kom från kvinnor och det fanns en tendens att fler kvinnor
hade valt att gå till Folktandvården (Tabell 1). Vid undersökningarna som utfördes 2010 hade
patienter med naturliga tänder i medeltal 19,0 tänder och det fanns ingen skillnad mellan
Folktandvårdens och privattandvårdens patienter. Fler patienter i privattandvården var tandlösa,
5,1 % jämfört med 1,7 % i Folktandvården (p<0,05), men det fanns inga
12
skillnader i andelen som hade proteser (Tabell 1). Andelen patienter som hade minst ett
implantat var högre i den privata tandvården jämfört med Folktandvården (26 respektive 13
%, p<0,001), men den högre andelen i privattandvården berodde främst på en hög andel
implantat i en av de privata klinikerna. Som inklusionskriterierna angav betalade alla
patienterna sin tandvård i enlighet med det statliga tandvårdsstödet år 2010 (TLV 2008). Efter
fyra år hade 6 % av patienterna fått tandvårdsstöd i enlighet med landstingets tandvårdsstöd
(SFS 1998) på grund av de blivit alltmer sköra och beroende av dagligt stöd (Tabell 1).
Tabell 1. Karakteristika hos patienter som ingår i studien: ålder, kön, antal tänder hos de
som har naturliga tänder, andel med minst ett implantat, tandlösa individer, de som använder
protes och de som fått tandvårdsstöd från landstinget. FTV=Folktandvården. PTV=
Privattandvården. NS= Ingen statistisk signifikans. SD= Standard deviation. Proportioner
analyserades med Chi-2-test och medelvärden med Student´s T-test.
FTV
PTV
Alla
p-värde
Antal journaler
303
Andel kvinnor (%)
63.0
Ålder, medelvärde (år, SD)
84.7 (±4.12)
Ålder, spridning (år)
79-96
Individer med tandvårdsstöd (%)
7.9
Antal tänder, medelvärde (SD) 19.0 (±7.05)
Tandlösa individer i båda
1.7
käkarna (%)
Tandlösa individer med
proteser (%)
0.9
Individer med implantat (%)
13.2
690
59.1
84.7 (±4.45)
79-102
5.2
19.0 (±8.24)
5.1
993
60.3
84.7 (±4.35)
79-102
6.0
19.0 (±7.89)
4.0
NS
NS
<.05
0.7
26.2
0.8
22.3
NS
<.001
NS
NS
Ungefär 10 % av patienterna, samma andel i båda grupperna, hade inte blivit undersökta under
fyraårsperioden (Figur 2). Totalt var 56 % av patienterna undersökta inom ett år från
undersökningen 2010. Jämfört med äldre patienter i Folktandvården var fler patienter i den
privata tandvården undersökta inom ett år (p<0,001), medan fler patienter i Folktandvården
undersöktes under det andra året efter startundersökningen 2010 (p<0,001). Tolv procent av de
äldre patienterna undersöktes under det tredje och fjärde året efter startundersökningen 2010
och andelen var lika i Folktandvården och privattandvården. En stor andel, 25 %, hade inte
blivit uppsatta i kallelsesystemet efter senaste undersökningen (Figur 2).
13
Ej fullständigt undersökt efter 2010
Undersökt inom 1 år efter
startundersökningen 2010
Undersökt 1-2 år efter
startundersökningen 2010
Undersökt 2-3 år efter
startundersökningen 2010
Ej uppsatt i kallelsesystemet
0
FTV
20
40
60
80
PTV
Figur 2. Andelen patienter (%) som inte undersökts respektive undersökts inom 1-3 år efter
startundersökningen 2010 samt andelen som inte satts upp i kallelsesystemet efter senaste
undersökningen. FTV=Folktandvården. PTV=Privattandvården. NS= Ingen statistisk signifikans.
Proportioner analyserades med chi-två-test. Statistiskt signifikanta skillnader mellan FTV och
PTV: Undersökta inom 1 år: p<0,001, undersökta inom 2 år: p<0.001, ej uppsatt i kallelselistan:
p<0,05.
Av de som inte fått en fullständig undersökning efter 2010 hade cirka 40 % kommit för akuta
besök. Det var vanligare att patienterna i Folktandvården hade besökt tandvården för akuta
besvär (Figur 3).
FTV
PTV
>3
besök
Inga
besök
1-3
besök
1-3
besök
Inga
besök
Figur 3. Andel av patienter (%), som inte fått fullständig undersökning efter 2010, som sökt
tandvård för akuta problem. FTV=Folktandvården (N=35). PTV=Privattandvården (N=62).
Proportioner analyserades med chi-två-test. Statistiskt signifikanta skillnader mellan FTV och
PTV: p<0,05.
I de flesta fallen (28 %) fanns ingen förklaring i journalen till att patienten inte kommit för
undersökning. Orsakerna som fanns angivna i journalen visas i Figur 4. Den enda skillnaden
mellan Folktandvården och privattandvården var beskrivningen ”Återbud”. De flesta
undersökningarna, 82%, utfördes av tandläkare. Det var vanligare att tandläkare utförde
undersökningen i Folktandvården (91 respektive 78 %, p<0,001). En av privata klinikerna hade
en stor andel av undersökningarna som utfördes av tandhygienist.
14
Patienter (%)
35
30
25
20
15
10
5
0
FTV
PTV
Alla
Figur 4. Anledning till att fullständig undersökning inte
FTV=Folktandvården. PTV=Privattandvården.
genomförts
2010-2014.
Patienter (%)
En fjärdedel av patienterna hade inte registrerats i kallelsesystemet efter den senaste
undersökningen och det var fler patienter i privattandvården som saknade planering för
kommande tandvård (Figur 2, p<0,05). Anledningen som angavs i journalen för att inte
registrera i kallelsesystemet visas i Figur 5. Det var vanligt att ingen orsak noterades i journalen
(16 %) och detta gällde särskilt i Folktandvården. I privattandvården var det mer vanligt att
orsaken beskrevs som att patienten inte ”hade ork” (p<0,05) eller att patienten ville “höra av
sig själv” (p<0,001, Figur 5), medan det var mer vanligt att Folktandvården noterade att
patienten hade flyttat (p<0,05).
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
FTV
PTV
Alla
Figur 5. Anledning till att planering för ny kallelse till tandvården inte var gjord. FTV=
Folktandvården. PTV= Privattandvården.
15
Intervjuer
Femton äldre personer intervjuades i studien. Deltagarna var mellan 65 och 95 år med en
medianålder på 81 år. Fyra män och 11 kvinnor intervjuades. Ungefär hälften av de intervjuade
bodde kvar i sina egna hem medan övriga hade flyttat till ett trygghetsboende. Få hade blivit
identifierade som berättigade till landstingets tandvårdsstöd. Bakgrundsdata om deltagarna
visas i Tabell 3.
Tabell 3. Deltagarnas ålder, kön, boendeform och tandvårdsstöd.
Kön, andel kvinnor
Ålder, median (år)
Ålder, spridning (år)
Bor i eget boende
Bor i trygghetsboende
Har landstingets tandvårdsstöd
73 %
81
65-95
53 %
47 %
13 %
Vid analysen av intervjutexterna framträdde tre kategorier: Erfarenhet av tandvård, Hinder och
att underlätta tandvård och Om munhälsa och ansvar. Koder, subkategorier och kategorier som
identifierats i studien visas i Tabell 4.
Erfarenhet av tandvård
Kategorin innehöll subkategorierna Användningen av tandvård, Egenvård, Uppfattning om
tandvård och Resultatet av tandvård.
Användningen av tandvård
Flera deltagare beskrev att de besökte tandvården regelbundet och att de var en del av ett
kallelsesystem. Några menade att de höll fast vid den regelbundna tandvården trots att de inte
hade några vårdbehov, medan andra berättade att de hade tandvårdsbehov som kunde tas
omhand vid de regelbundna besöken. Regelbundna besök både i Folktandvården och
privattandvården beskrevs och några menade att de kallades alltför sällan. Andra intervjuade
personer sa att de aldrig besökte tandvården utan att ha en trasig tand eller värk.
“… jag har privattandläkare och går regelbundet och mer än regelbundet på grund av
problemtänder” (9)
“… jag har förlorat en tand här nere och jag skulle ha gått och gjort någonting men jag har varit
så dålig, det har inte blivit av” (12)
Egenvård
Några deltagare talade om försummad egenvård som barn, men det fans även andra som
berättade att de borstade tänderna i barndomen. Munhygien nu för tiden beskrevs av vissa
deltagare som enklare eftersom de har mer tid som pensionärer, de tyckte att munvård var
viktigt och att de var nöjda med sina ansträngningar.
“… jag har tid och tar tid att sköta om tänderna” (2)
16
Å andra sidan uttryckte flera deltagare stora svårigheter sedan de blivit äldre. De glömde att
borsta sina tänder, händerna hade blivit skakiga och orörliga. De äldre var medvetna om att de
inte gjorde tillräckligt för att ta hand om sina tänder. Några deltagare berättade att de fick hjälp
av vårdpersonal med munvården, men att personalen hade dåligt med tid.
Uppfattning om tandvård
De äldre som intervjuades beskrev ofta rädsla och obehag förenade med tandvårdsbehandling,
men vissa menade att obehaget hade försvunnit med åren eller genom aktiv behandling mot
rädslan. Några uttryckte negativa tankar på grund av vad andra berättat om svåra behandlingar
hos tandvården, men det fanns också äldre personer som hade erfarit uppmuntran och positiv
återkoppling under tandvårdsbesöken.
”Jag har varit rädd hela livet för att gå till tandläkaren, jag var alldeles svimfärdig, det gick i
baklås”. (14)
Resultatet av tandvård
Några respondenter beskrev att de var nöjda med resultatet av behandlingarna som genomförts.
Positivt resultat hade uppnåtts både ur estetisk och funktionell synpunkt.
“jag har inga besvär idag tack vare att jag har implantat. Det var det bästa jag har gjort. Fast det
kostade mycket pengar.” (4)
Andra deltagare hade erfarit dåligt resultat av behandlingen och allra mest var missnöjet
relaterat till avtagbara proteser. Några beskrev att de hade haft dåliga tänder ända sedan de var
barn och det ledde till tandskador och konsekvenserna av detta var de tvungna att leva med hela
livet.
Hinder och att underlätta tandvård
I denna kategori fanns fyra subkategorier; Förtroende, Kostnader och tandvårdsstöd, Praktiska
hinder och stöd och Vinsten saknas.
Förtroende
Vikten av en skicklig tandläkare påtalades av flera deltagare. Några av de äldre personerna
uttryckte negativa erfarenheter såsom att tandläkaren skadat dem, att tandläkaren utfört onödiga
behandlingar eller att tandläkaren inte klarade av att hitta vad som var fel med tänderna.
“…man är så osäker på vem som tar emot en, man har ingen garanti för att det är en person som
kan sin sak” (1)
Andra deltagare deklarerade att de hade förtroende för tandläkarens kunskap. De påtalade
vikten av att bli bemött på ett respektfullt sätt och att få information om vad som ska hända, att
få bli delaktig i behandlingen.
“Tandhygienisten hjälpte mig att klara upp allt… nu vet jag vart jag ska vända mig och det känns
tryggt” (10)
Å andra sidan, några deltagare beskrev att tandläkarens titel och den vita rocken var tillräckligt
för att ge förtroende. Några uttryckte också en allmän brist på förtroende i samhället och
upplevde rädsla för att släppa in någon i sitt hem för att utföra tandvård där.
17
Kostnader och tandvårdsstöd
Flera deltagare beskrev att tandvård var dyrt eller de uttryckte oro för att de hade hört från andra
att det var dyrt.
“Jag har inte råd att gå till tandläkaren. Jag har ont emellanåt, har dragits med detta i flera månader
bara för att det är så dyrt.” (13)
Vikten av att få information om kostnaderna före behandlingen nämndes. Vissa äldre personer
tyckte att det var skamligt att inte ha råd med tandvård. Det fanns även uppfattningen att det
inte var dyrt att gå till tandvården. Några deltagare beskrev också att det var för svårt att förstå
reglerna för de ekonomiska tandvårdsstöden. De komplicerade tandvårdsstöden gjorde att
kostnaderna för tandvård var ännu svårare att kontrollera. Några deltagare föreslog att tandvård
skulle betalas på samma sätt som inom hälso- och sjukvård.
Praktiska hinder och stöd
Ett antal praktiska hinder för att kunna besöka tandvården beskrevs av deltagarna. Att klara av
att använda telefonen då man skulle boka en tid var svårt på grund av hörselnedsättning och att
tekniskt kunna hantera knappfunktionen. Det var också svårt att boka transport och att få med
sig rullator eller rullstol. På plats i behandlingsrummet beskrevs det som svårt att förflytta sig
till behandlingsstolen och ofta behövdes en lift. Varje hinder medförde problem, men deltagarna
uttryckte att det var hindren sammanvägda som upplevdes som oövervinnerliga och en vanlig
konsekvens blev att besöken avbokades.
“Man blir darrig och ser illa…man måste ha färdtjänst eller be någon skjutsa, det blir
omständligare med allting…det är många faktorer som spelar in” (9)
Några deltagare lyfte fram att man inte ville besvära sina anhöriga. Deltagarna beskrev också
att ett samtal från tandvården kunde bli den puff som behövdes för att komma iväg. Mobil
tandvård i de äldres hem beskrevs som en möjlighet att underlätta tandvård.
Vinst saknas
Flera deltagare menade att tandvård inte medförde några vinster för dem. Några hade
uppfattningen att tandvård inte ledde till bättre hälsa. Andra tyckte att de var för gamla för
tandvård eftersom de hade en kort tid kvar att leva.
“Om man tror att man ska dö snart vill du inte lägga pengar på det mer ” (6)
Om munhälsa och ansvar
Denna kategori komponerades av tre subkategorier; Kunskap, Attityder och Ansvar och
förmåga.
Kunskap
Några deltagare deklarerade att de saknade kunskap om hur man tar hand om sina tänder, medan
några sa att de hade förstått att andra äldre personer saknade kunskap. Respondenterna uttryckte
också uppfattningen att vårdpersonal saknade kunskap om munhälsa.
“Om tandhygien och den biten, många i min ålder vet inte ett dugg. Den som inte går till
tandläkaren den har ju ingen aning.” (5)
18
Vissa äldre personer menade att det finns ett samband mellan allmän hälsa och munhälsa och
flera frågade efter mer kunskap.
Attityder
Både uppfattningen att munhälsa var viktigt och motsatsen uttrycktes av deltagarna. Också
vikten av att ha vackra tänder beskrevs på olika sätt. Några deltagare menade att utseendet inte
spelade någon roll, medan andra uttalade negativa kommentarer om dåliga tänder hos andra
äldre personer. Deltagarna uttryckte att det var skamligt med dåligt tandstatus.
“Hon har så fruktansvärda tänder, stackars hon, men du vet att tänderna blir brunare med
åren…dom borstar inte tänderna helt enkelt.” (8)
Ansvar och förmåga
Flera deltagare beskrev deras eget ansvar liksom deras egen förmåga att ta hand om sina tänder.
Det är också individens eget ansvar att ta reda på saker och att ta hand om sig själv.
”Jag tycker man får ta reda på saker själv. Det finns i tidningar och i internet, det ligger hos en
själv… man kan inte bli matad med allt ” (11)
Andra deltagare hade en motsatt uppfattning – patientens tandhälsa är tandläkarens ansvar eller
att dålig munhälsa kunde förklarades av dåligt arv. Några respondenter deklarerade att de
investerade i sina tänder, med tid och pengar, och att detta var en prioriteringsfråga.
”Det har aldrig funnits tid och pengar att sköta om sig själv, familjen har gått först…så är det för
många äldre kvinnor som har glömt bort sig själva.” (12)
19
Koder →
Subkategori→
- regelbunden tandvård – inga behov
- regelbunden tandvård - behov
Användningen av tandvård
- ingen tandvård trots behov
- egenvård som barn
- klarar inte egenvård
Egenvård
- assisterad egenvård
- vikten av egenvård
- rädsla - obehag
Uppfattning om tandvård
- positiv återkoppling
- tillfredställande resultat
- dåligt resultat
Resultatet av tandvård
- betala för gamla synder
- skicklig tandläkare/tandhygienist
- bra bemötande
Förtroende
- känsla av trygghet
- tandläkaren orsakar skador
- dyr tandvård
Kostnader
och
- svårt att förstå kostnader
tandvårdsstöd
- skam att inte ha pengar
- många hinder att överkomma
- sammanvägda hinder kan inte övervinnas
- vill inte störa anhöriga
Praktiska hinder och stöd
- kallelsesystem
- tandvård kommer hem till patienten
- ska dö snart
- att besöka tandvården förbättrar inte Vinster saknas
munhälsan
- äldre personers kunskap
- vårdpersonalens kunskap
Kunskap
- efterfrågar kunskap
- eget tandstatus
- andras tandstatus
Attityder
- skamligt med dålig tandhälsa
- egen förmåga, eget ansvar
- prioriteringar
Ansvar och förmåga
- andras ansvar
Tabell 4. Koder, subkategorier och kategorier i studien.
Kategori
Erfarenhet av tandvård
Hinder och att underlätta
tandvård
Om
munhälsa
ansvar
och
Diskussion
Denna studie består av en retrospektiv journalstudie av nästan 1000 journaler från både offentlig
och privat tandvård samt intervjuer av äldre personer för att få ökad kunskap om deras egen
uppfattning om vad som försvårar tandvårdsbesök. Studien visade att cirka 10 % av patienter
som är 75 år eller äldre förlorar kontakten med tandvården under en fyraårsperiod och det fanns
inga skillnader mellan offentlig och prívat tandvård. Intervjuerna gav de äldre möjlighet att
själva beskriva sina erfarenheter av tandvård. En kvalitativ analysmetod användas för att få en
djupare förståelse av de äldres tankar och perspektiv. Som förväntat beskrev deltagarna flera
hinder för att besöka tandvården såsom kostnader och fysiska funktionsnedsättningar, men även
mer oväntade hinder lyftes fram som till exempel brist på förtroende för tandvården.
20
Metoddiskussion
Deltagarna som studerades kom från sju tandvårdskliniker i Uppland, fyra privata och tre
kliniker från den offentliga vården. I de utvalda klinikerna inkluderades alla som uppfyllde
inklusionskriterierna, dvs. var 75 år eller äldre och hade fått en fullständig undersökning 2010.
Knappt 10 % av de som uppfyllde kriterierna 2010 hade avlidit under de fyra år som studerades
och ytterligare 1,9 % av journalerna exkluderades på grund av ofullständiga data i journalen.
Bortfallet i studien får därför anses som litet. Urvalet av kliniker gjordes så att både
landsbygdskliniker och stadskliniker deltog i studien. Dessutom valdes kliniker från både
socioekonomiskt starka och svaga områden. På grund av dessa specifika krav på de utvalda
klinikerna var det inte möjligt att göra ett randomiserat urval av kliniker. De valda klinikerna
tillfrågades om deltagande och den ansvarige på varje klinik gav sitt samtycke. Ingen tillfrågad
klinik avböjde deltagande. Cirka 30 % av de granskade journalerna kom från den offentliga
tandvården, en andel som stämmer väl med hur fördelningen mellan offentlig och privat
tandvård ser ut i aktuell åldersgrupp, dvs. att ungefär 70 % av 80-åringarna besöker
privattandvården (Norderyd et al., 2015b).
Även i kvalitativa studier är det viktigt att kunna bedöma kvaliteten. Detta görs genom att
använda en kritisk utvärdering av den kvalitativa forskningsansatsen (Rowan och Huston,
1997). Hur väl data stämmer överens visar tillförlitligheten i studien och detta kunde uppnås
genom strukturering av data och analytisk jämförelse. Trovärdigheten erhölls genom variation
av deltagarnas erfarenheter samt antalet personer som ingick i studien. Alla deltagare var äldre
än 65 år och erfarenhet av både regelbunden tandvård och avbrutna tandvårdskontakter fanns i
gruppen. Både män och kvinnor deltog och könsfördelningen liknade den som finns i samhället
i aktuell åldersgrupp. Dessutom, för att uppnå en variation när det gällde socioekonomiska
förhållanden, inbjöds personer från träffpunkter som var belägna i både socioekonomiskt svaga
och starka områden. Intervjuaren hade inte tagit del i de intervjuade personerna tandbehandling
vilket innebar att personerna kunde svara ärligt och det var lättare att tala fritt i intervjun.
Överförbarheten kunde bedömas genom att forskningsprocessens alla delar beskrevs i detalj
(Graneheim och Lundman, 2004). För att läsaren ska kunna bedöma trovärdigheten i resultaten
presenterades citat från intervjuerna i texten. Alla äldre personer som accepterade inbjudan
tilläts delta i studien.
Resultatdiskussion
Tandstatus
I journalgranskningen uppvisade patienter i offentlig och privat tandvård stora likheter.
Medelåldern var 84,7 år i båda grupperna, men det var en tendens till fler kvinnor hade valt den
offentliga tandvården. Medelvärdet för antalet tänder var lika i båda grupperna, 19,0. I en
nyligen publicerad svensk studie hade 80-åringar i medeltal 21,1 tänder (Norderyd et al.,
2015b). Skillnaden i resultat mellan de båda studierna kan kanske förklaras av att medelåldern
för studien med lägst antal tänder var 4,7 år högre jämfört med den andra studien. Kunskapen
om varför människor väljer offentlig eller privat tandvård är begränsad, men det har ansetts att
människor med stark socioekonomi oftare väljer privat tandvård. Bra socioekonomiska
förhållanden brukar även innebära bättre munhälsa (Listl, 2011; Socialstyrelsen, 2010;
Molarius, 2014) och därför är det förvånande att de båda grupperna med äldre personer hade
21
samma antal tänder. Dock har senare rapporter indikerat att de socioekonomiska skillnaderna
mellan de som valt offentlig och privat tandvård är små (Nordström och Edman, 2013).
Dessutom är de ekonomiska tandvårdsstöden samma oavsett val av utförare av tandvård (TLV,
2008). De äldre som valt privat tandvård hade fler tandimplantat än patienterna i offentlig
tandvård. Detta var särskilt uttalat för tandlösa individer eftersom 86 % av de tandlösa
patienterna i privat tandvård hade fått implantat vilket kan jämföras med 40 % i den offentliga
vården. Implantat som terapival kan grunda sig på krav från patienten, men kan även bero på
tandläkarens kompetens och patientens ekonomiska möjligheter. Totalt fanns implantat hos
22,3 % av de äldre patienterna vilket var högre än det som rapporterades i en nyligen svensk
studie där 14,3 % av 80-åringarna hade implantat (Norderyd et al., 2015b). I vår studie var
andelen tandlösa lågt, totalt 4 % och i den offentliga tandvården var enbart 1,7 % av de äldre
patienterna tandlösa. I den nyligen publicerade svenska studien var 7,8 % av 80-åringarna
tandlösa (Norderyd et al., 2015b). Skillnaderna mellan studierna kan bero på att de tandlösa
individerna hade valt att avbryta den regelbundna tandvården tidigare i livet och detta medförde
att de inte deltog i denna studie där enbart patienter med regelbunden tandvård inkluderades.
Regelbunden tandvård
Tio procent av de äldre personerna undersöktes aldrig under fyraårsperioden. Detta är färre än
vad som rapporterats i en studie i Göteborg där 27 % av de äldre personerna tappade kontakten
med tandvården (Tronje-Hansson et al., 2013). Dock studerades i den senare studien sköra äldre
som var på väg att flytta in i ett särskilt boende och det var därför troligt att dessa personer var
mer omvårdnadsberoende än de i huvudsak oberoende sköra äldre som studerats i vår studie.
Socialstyrelsen rapporterade från en enkätundersökning som genomfördes 2009 att 76 % av de
som var 80 år eller äldre hade besökt tandvården under den senaste två åren vilket kunde
jämföras med 84 % i hela befolkningen (Socialstyrelsen, 2010). I en annan studie från mellersta
Sverige uppgav 60 % av deltagarna, som alla hade beviljats någon form av hemvård, att de
regelbundet besökte tandvården (Strömberg et al., 2012). För nästan 30 % av de som inte blivit
undersökta angavs ingen orsak till den uteblivna undersökningen i journalen och i ytterligare
12 % av fallen angavs ”Återbud” som orsak. Detta indikerar att tandvården inte gjorde stora
ansträngningar för att underlätta de äldres tandvård. Om det fanns anteckningar i journalen om
anledning till att undersökningen inte blivit genomförd var det vanligast att ”orkar inte” och
”flyttat” var noterat. Detta stämmer väl överens med vad som rapporterats i tidigare studier
(Tronje-Hansson et al., 2013; Norderyd et al., 2015a). Det var överraskande att ekonomiska
hinder hade noterats i endast 2 % av fallen där ingen undersökning ägt rum eftersom rapporter
har beskrivit att dålig ekonomi är en vanlig orsak till att avstå från tandvård (Socialstyrelsen,
2010). Man kan dock inte utesluta att de äldre tyckte det var genant att medge att de inte hade
några pengar när tandvården ringde för att boka en tid för undersökning och därför valde andra
förklaringar. Äldre i privat tandvård undersöktes med kortare intervall än de i offentlig
tandvård. Eftersom äldre har en ökad risk för att drabbas av munsjukdomar bör undersökningar
och förebyggande insatser genomföras frekvent hellre än sällan (Hänsel Petersson et al., 2003;
Strömberg et al., 2012).
Ungefär var fjärde patient fanns inte registrerad i tandvårdens kallelsesystem efter den senaste
undersökningen, och detta var mest vanligt i den privata tandvården. Vanliga orsaker till detta
var att patienten ville boka själv eller att de inte hade tillräcklig ork. När patienter avböjer
22
behandling ökar risken betydligt för att de regelbundna kontakterna med tandvården avbryts.
Även tillkortakommanden inom tandvården kan vara en bidragande orsak till de avbrutna
kontakterna. Tandvården kan sakna anpassning till äldres fysiska funktionsnedsättningar,
nödvändiga kunskaper om äldre kan saknas eller attityderna till äldre kan vara sådana att äldre
ges lägre prioritet än friska patienter (Holm-Pedersen et al., 2005). I stället borde den ökade
risken för att drabbas av munsjukdomar, särskilt karies (Hänsel Petersson et al., 2003),
kombinerad med de äldres nedsatta förmåga att klara av den dagliga munvården, medföra att
de äldre skulle kallas oftare för regelbunden tandvård.
Socioekonomiska faktorer
Alla de intervjuade äldre hade erfarenhet av tandvård, men erfarenhet varierade stort. Både
regelbunden tandvård och avbrutna tandvårdskontakter fanns beskrivna. I allmänhet är
användningen av tandvård relaterad till socioekonomiska faktorer och ålder (Holm-Pedersen et
al., 2005; Listl, 2012). Flera deltagare i studien uttryckte att dyr tandvård och brist på pengar
var något som höll tillbaka efterfrågan på tandvård. Fynden stämmer väl överens med andra
studier som visar att inkomsten är associerad med tandvårdskonsumtion (Listl, 2011, 2012).
Socialstyrelsen rapporterade 2010 att 21 % av 80-åringarna hade avstått tandvård på grund av
brist på pengar och bland dem som hade avstått trots att de hade behov av tandvård angav 40
% att brist på ekonomiska förutsättningar var orsaken. Eftersom deltagarna i den här studien
enbart hade pension som inkomst kan det förväntas att kostnader begränsar efterfrågan på
tandvård. Deltagarna beskrev även att de ekonomiska stöden för tandvård som staten och
landstingen tillhandahåller är svåra att förstå och detta medförde osäkerhet om kostnaderna
innan behandlingen genomfördes.
I Sverige har alla vuxna ekonomiskt stöd av varierande storlek från det statliga tandvårdsstödet
när de besöker tandvården. För äldre med omfattande omvårdnadsstöd eller med vissa kroniska
sjukdomar finns dessutom ekonomiska tandvårdsstöd från landstinget. Personer som är 75 år
eller äldre får genom det statliga tandvårdsstödet ett allmänt tandvårdsbidrag på 300 kr per år.
För kostnader som överstiger 3000 kr täcker det statliga tandvårdsstödet 50-85% av kostnaderna
(TLV, 2008). Äldre med stora dagliga omvårdnadsbehov är berättigade till stöd från landstinget
som innebär att tandvård betalas med samma avgifter som inom hälso- och sjukvården (SFS,
1998). Dock är det långt ifrån alla som är berättigade till landstingets tandvårdsstöd får ta del
av detta (Strömberg et al., 2012; Tronje-Hansson et al., 2013). I journalstudien var ett av
inklusionskriterierna att den äldre personen inte var berättigad till landstingets tandvårdsstöd.
Under de fyra åren som studerades var det 6 % av de äldre fått ta del av stödet. Från insamlade
data går det inte att avgöra om det fanns äldre som var berättigade efter fyra år, men som ändå
inte fått ta del av stödet. Äldre med ogynnsamma socioekonomiska förhållanden får ta del av
tandvården i mindre utsträckning än andra (Listl, 2011). Det är viktigt att identifiera de som är
berättigade till ekonomiskt stöd i ett tidigt skede så att de kan få ta del av tandvård innan
vårdbehovet blir alltför stort. Dock kan inte ekonomiskt stöd ensamt förbättra besöksfrekvensen
hos tandvården eftersom ekonomiska stöd från samhället har visat sig ha en begränsad effekt
på att uppnå jämlik tandvård (Listl, 2011). Utan de äldres medvetenhet om vikten av god
munhälsa kommer de inte att prioritera tandvård när hälsan försämras.
23
Hinder för tandvård
Andra studier har identifierat sjukdom och att inte ha några vårdbehov som orsaker till att inte
söka tandvård (Tronje-Hanssson et al., 2013). I denna studie beskrev ingen av de intervjuade
att de inte hade några tandvårdsbehov och få menade att sjukdom var orsaken till att de inte
gick till tandvården. Istället beskrev man praktiska svårigheter, till exempel komplexiteten i att
ringa ett samtal på grund av hörselnedsättning och avancerad teknologi. De beskrev också
transportsvårigheter på grund av att de behövde rullstol eller rullator. Varje enskilt problem
kunde övervinnas, men tillsammans upplevdes de som oövervinnerliga. Resultatet blev att den
äldre personen avstod från att boka ett tandvårdsbesök eller avbokade det. Ett annat problem
som nämndes i intervjuerna var brist på förtroende för tandvården. Tidigare studier har
identifierat förtroende som en betydelsefull faktor för regelbunden tandvård och människors
erfarenhet av vårdsystemet stod för merparten av skillnaden i förtroende (Graham et al., 2004;
Adegbembo et al., 2006). De tidigare studiernas resultat stämmer väl överens med uttalanden
som vissa deltagare gjorde om tandläkare som saknade skicklighet, gjorde onödiga
behandlingar och skadade patienterna. Som en motbild hävdade flera deltagare att de mött
tandvårdspersonal som de hade stort förtroende för. Deltagarna hade levt i många år och hade
stor erfarenhet av tandvård. Det är därför naturligt att de hade mött tandvårdspersonal som var
skickliga och förtroendeingivande och de som uppfattades som sämre yrkesmänniskor. En del
av deltagarna ifrågasatte även nyttan med tandvård när de hade så kort tid kvar att leva. Det
verkar som attityder till munhälsa samt synen på nyttan med tandvård spelar stor roll för att
söka tandvård (Listl, 2011; Listl et al., 2014).
Kunskap och attityder
Deltagarna hade uppfattningen att äldre saknar kunskap om munsjukdomar och hur man ska
förebygga dem. Det finns även andra studier som indikerar att äldre har begränsad kunskap. I
en svensk enkätstudie var det, jämfört med yngre personer, färre äldre som kände till vilken roll
socker och bakterier spelade i kariesprocessen, att fluor stärker tänderna (Norderyd et al.,
2015a) och färre hade fått lära sig hur man ska borsta tänderna (Jensen et al., 2012). Trots att
deltagarna slog fast att egenvård är viktigt var det flera som beskrev svårigheter att klara av den
dagliga munvården, i huvudsak beroende på fysiska funktionsnedsättningar som förlamning
och skakningar. Ungefär 80 % av 80-åringar borstade sina tänder två gånger per dag eller oftare
och fastän detta är en hög siffra, är det lägre än vad som rapporterats i lägre åldrar (Strömberg
et al., 2012; Jensen et al., 2012; Norderyd et al., 2015a). Några deltagare tyckte att resultatet av
den tandvård de erhållit var dåligt. Tänderna var förstörda av många restaurationer och proteser
och broar var inte hållbara på sikt. Deras tandstatus som äldre beskrevs ofta som ett resultat av
gamla synder. Problem med tänder och proteser rapporteras vara vanligt bland 80-åringar i
Socialstyrelsens enkät från 2010 och hälften av de svarande hade problem med att tugga hårda
saker. Flera deltagare uttryckte rädsla och obehag inför tandvårdsbesök. Tandvårdsrädsla är
vanligt förekommande, men ofta rapporteras rädslan minska med stigande ålder. Trots detta
rapporterar 23 % av 80-åringar tandvårdsrädsla (Norderyd et al., 2015a).
Deltagarna uttryckte ingen konsensus när det gällde betydelsen om bra munhälsa, men flera
hade uppfattningar om andras dåliga munhälsa. De tyckte synd om dem som inte kunde
avhjälpa bristerna i deras tandstatus och gav uttryck för uppfattningen att det var skamligt med
dålig tandhälsa. En del av deltagarna uppvisade stark egenkraft – de erkände sitt eget ansvar för
24
munhälsan och hade stark tilltro till sin förmåga. Andra uttryckte det motsatta och hade en
negativ bild av sin framtida munhälsa. Människors självrapporterade munhälsa har visat sig
vara associerad med munhälsorelaterad livskvalitet och dessutom med ålder och antal tänder
(Dahl et al., 2011). Dessutom har äldre personer med omfattande omvårdnadsbehov sämre
munhälsorelaterad livskvalitet än mer oberoende äldre (Strömberg et al., 2013).
I denna studie har äldre personer beskrivit flera svårigheter för att kunna besöka tandvården och
genomföra munvård. När dessa hinder är kända kan tandvården anpassa sig till de äldres behov
genom åtgärder som ökar förtroendet för tandvård, göra anpassningar till rörelsehinder och
erbjuda tandvård i de äldres närhet. Kanske behöver även tandvårdspersonalens attityder
förändras för att undvika risken att äldre ges lägre prioritet än yngre patienter (Holm-Pedersen
et al., 2005; Petersen och Yamamoto, 2005). Tandvården behöver en större medvetenhet om de
sköra äldres förhållanden och utveckla strategier hur de kan underlätta för att regelbunden
tandvård kan behållas för de äldre.
Slutsatser
Journalgranskningen visade att:
- En tiondel av de äldre personerna hade avbrutit de regelbundna tandvårdskontakterna
under en fyraårsperiod
- Ytterligare 25 % av de äldre riskerade att förlora kontakten med tandvården genom att
vara placerade utanför kallelsesystemet
- Tandvården verkar sakna strategier för att upprätthålla regelbundna tandvårdskontakter
för de äldre
I intervjuer beskrev de äldre hinder för tandvård:
- Flera praktiska hinder som tillsammans blev oöverstigliga
- Kostnader och svårigheter att förstå regelverket i tandvårdsstöden
- Avsaknad av förtroende för tandvården och att inte se vinsten med tandvård i deras ålder
Å andra sidan stöder eget ansvar och anpassad tandvård möjligheten att upprätthålla
regelbunden tandvård.
Tack
Vi tackar Lena Sivertsson, Annica Mattsson, Wilhelm Norstedt på deras privata
tandvårdskliniker för hjälpen att ta fram uppgifter till journalstudien och till Tandvårdshuset
där vi fick ta upp en datorplats och få tillgång till deras journaler. Projektet har genomförts med
ekonomiskt stöd av Folktandvården, Uppsala län.
25
Referenser
Adegbembo AO, Tomar SL, Logan HL. Perception of racism explains the difference between Blacks'
and Whites' level of healthcare trust. Ethn Dis 2006;16:792-8.
Akner G. Multibehandling av multisjuka äldre ställer stora krav på samordning. Läkartidningen
2003;100:2592-6.
Buhlin K, Gustafsson A, Håkansson J, Klinge B. Oral health and cardiovascular disease in Sweden. J
Clin Periodontol. 2002;29:254-9.
Dahl KE, Wang NJ, Skau I, Ohrn K. Oral health-related quality of life and associated factors in
Norwegian adults. Acta Odontol Scand. 2011;69:208-14.
EPI-norr. 1991-2001-2011. En undersökning av vuxna norrbottningars munhälsa, deras upplevelser av
och attityder till tandvården samt en bedömning av vårdbehovet. Landstinget Norrbottens län, 2013.
ISBN: 978-91-637-4149-4.
Frenkel H, Harvey I, Newcombe RG. Oral health care among nursing home residents in Avon.
Gerodontology. 2000;17:33-8.
Gabre P, Holst D. Människor med särskilda behov i tandvården. Tandläkartidningen 2013;105:64-70.
Gabre P, Wårdh I. Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning – barn, vuxna och
äldre. Konsensusarbete för effektivare munhälsofrämjande arbete för personer med
funktionsnedsättning. Redaktörer: Pia Gabre och Inger Wårdh. Mun-H-Center förlag 2011,
Göteborg, Sverige. ISBN nr: 978-91-976819-7-1.
Graham MA, Logan HL, Tomar SL. Is trust a predictor of having a dental home?
J Am Dent Assoc 2004;135:1550-8.
Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today
2004;24:105-12.
Holm-Pedersen P, Vigild M, Nitschke I, Berkey D. Detal Care for Aging Populations in Denmark,
Sweden, Norway, United Kingdom and Germany. J Dent Educ 2005;69:987-97.
Holmén A, Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Wårdh I, Gabre P. Oral health in home-dwelling
elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living: prevalence of
edentulous subjects, caries and periodontal disease. Gerodontology 2012;29:503-11.
Hänsel Petersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment
programme on an elderly group of individuals. Acta Odontol Scand 2003;61:164-71.
Jensen O, Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Is the use of fluoride toothpaste optimal?
Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different
age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:175-84.
Juslin M, Nordenram G. Uppsökande tandvård. Många berättigade är okända. Stiftelsen Stockholms
läns Äldrecentrum, Rapport 2007:9. ISSN 1401-51.
Listl S. Income-related Inequalities in Dental Service Utilization by Europeans Aged 50+. J Dent Res
2011;90:717-23.
Listl S. Income-related inequalities in denture-wearing by Europeans aged 50 and above.
Gerodontology. 2012; 29: e948-55.
Listl S, Moeller J, Manski R. A multi-country comparison of reasons for dental non-attendance. Eur J
Oral Sci. 2014;122:62-9.
Manski R, Moeller J, Chen H, Widström E, Listl S. Disparity in dental attendance among older adult
populations: a comparative analysis across selected European countries and the USA. Int Dent J.
2016;66:36-48.
26
Molarius A, Engström S, Flink H, Simonsson B, Tegelberg A. Socioeconomic differences in self-rated
oral health and dental care utilisation after the dental care reform in 2008 in Sweden. BMC Oral
Health. 2014 Nov 18;14:134.
Nordenram G, Ljunggren G, Cederholm T. Nutritional status and chewing capacity in nursing home
residents. Aging 2001;13:370-7.
Norderyd O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm CO. et al. Oral
health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden, during 40 years (1973-2013). I. Review
of findings on oral care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2015a;39:57-68.
Norderyd O, Koch G, Papias A, Anastassaki Köhler A, Nydell Helkimo A, Brahm CO et al. Oral
health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden, during 40 years (1973-2013). II.
Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2015b;39:57-68.
Nordström B, Edman K. EpiWux 2013. Vuxnas mun- och tandhälsa samt attityder till tandvård. En
tvärsnittsstudie i Dalarna 2013 avseende 35-, 50-, 65-, 75- och 85-åringar samt analys av
personalresurser inom tandvården Dalarna. ISBN 978-91-633-5839-5.
Närhi TO, Meurman JH, Ainamo A, Nevalainen JM, Schmidt-Kaunisaho KG, Siukosaari P, et al.
Association between salivary flow rate and the use of systemic medication among 76-, 81-, and 86yearold inhabitants in Helsinki, Finland. J Dent Res 1992;71:1875–80.
Petersen PE, Yamamoto T. Improving the oral health of older people: the approach of the WHO
Global Oral Health Programme. Community Dent Oral Epidemiol 2005;33:81-92.
Rowan M, Huston P. Qualitative research articles: information for authors and peer reviewers. CMAJ
1997;157:1442-6.
Socialdepartementet. Särskild tandvårdsförordning. SFS 1998:1338. Stockholm, 1998.
Socialstyrelsen. Förebyggande hembesök. 2002. ISBN: 91-7202-720-1.
Socialstyrelsen. Befolkningens tandhälsa 2009. Art nr: 2010-6-5. 2010.
Socialstyrelsen. Nationella Riklinjer för vuxentandvård 2011. ISBN 978-91-86885-09-0.
Socialstyrelsen. Statistik om äldre personer med funktionsnedsättning efter regiform 2015. Art nr
2016-3-6.
Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning 2013-2060. Sveriges officiella statistik.
Statistiska meddelanden 2013. Serie BE –befolkning. ISSN 1654-1510.
Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Holmén A, Wårdh I, Gabre P. Oral status, oral hygiene habits
and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate and substantial supportive
care for daily living. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:221-9.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tandvårdsföreskrift TLVFS 2008:193. Stockholm 2008.
The American Geriatric Society. Geriatric Evaluation and Management Tolls.
http://www.americangeriatrics.org 2016-03-30
Tronje-Hansson L, Gahnberg L, Hägglin C, Odebo L. Skör och äldre – vad händer med tänder?
Tandvårdskontakter och munhälsa hos äldre med stort omvårdnadsbehov. FoU i Väst, Rapport
4:2013. Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg, 2013.
van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de Baat C. Oral health care
and aspiration pneumonia in frail older people: a systematic literature review. Gerodontology.
2013;30:3-9.
van Lacker A, Verhaeghe S, Van Hecke A, Vanderwee K, Goossens J, Beeckman D. The association
between malnutrition and oral health status in elderly in long-term care facilities: A systematic
review. Int J Nurs Stud 2012;49:1568-81.
Wilhelmson K, Eklund K, Gustafsson H, Larsson A-C, Landahl S, Dahlin-Ivanoff S. Skörhet bra
begrepp för att hitta äldre med stort behov av vård och omsorg. Läkartidningen 2012; 109:826-7.
27
Bilaga 1
Protokoll för granskning av journaler
Födelseår:……………….
Kvinna
Man
Betalmodell idag:
Statligt tandvårdsstöd (FK)
Landstingets tandvårdsstöd
Senaste undersökning (åtgärd101 eller 102), datum och personalkategori:
…………………………………………………………………..
Om ingen us gjorts, ange ev. antal akuta undersökningar 2010-2014:
……………………….
Orsak till att us inte är gjord (beskriv detta om det framgår i journalen)
……………………………………………………………………
Har patienten satts upp på ny kallelse:
Om svaret är nej, ange orsak om möjligt:
ja
nej
…………………………………………………………………..
Status idag:
antal egna tänder:…………………
Har implantat:
ja
nej
28
Bilaga 2
Äldre personers tandvårdsbesök – en intervjustudie
Bakgrund och syfte
Avsikten med intervjun är att få veta mer om dina vanor när det gäller tandvårdsbesök. När
man blir äldre får man större risk att drabbas av hål i tänderna och tandlossning. Att
regelbundet besöka tandvården är viktigt för att kunna behålla tänderna friska. Tandvården
kallar patienter regelbundet för årliga undersökningar och följer också kontinuerligt upp vilka
patienter som kommer till tandvården och vilka som tappar kontakten. I denna studie
intervjuas äldre människor om deras erfarenheter av tandvårdsbesök. Syftet är att tandvården
ska lära sig mer om vilka hinder det finns för att äldre ska kunna fortsätta att besöka
tandvården.
Förfrågan om deltagande
Du tillfrågas om du vill delta i en intervjustudie. Vi har valt att intervjua personer som är över
75 år och med olika erfarenhet av att gå till tandvården. De personer som vi frågar om
deltagande går regelbundet till tandvården men vi tillfrågar även personer som regelbundet
har gått till tandvården men tappat kontakten de senaste åren. Läs noggrant igenom denna
information och ställ gärna frågor innan du bestämmer dig.
Hur går studien till?
Intervjun som beräknas ta ca 30-40 min hålls på en avskild plats som vi gemensamt kommer
överens om när vi kontaktar dig. Intervjun kommer att handla om hur du tänker om att gå till
tandvården. Men vi vill också veta hur du tänker om din munhälsa, vad som är viktigt för dig
och om vad du har för önskemål när det gäller tandbehandling i framtiden. Den som intervjuar
dig är en tandhygienist som du inte har träffat i samband med tandvårdsbehandling. Intervjun
spelas in på band.
Vilka är riskerna?
Studien använder intervjuer för att insamla data. Du får berätta om dina erfarenheter av
tandvård och hur du vill ha din tandvård i framtiden. Om du tycker att frågorna känns för
närgående kan du när som helst avbryta intervjun utan att ange orsak.
Hantering av data och sekretess
Intervjun skrivs ut ordagrant av en sekreterare. De inspelade intervjuerna sparas i 10 år. På
bandinspelningarna samt på utskrifterna finns inga personuppgifter som kan härledas till dig,
endast kön och ålder framgår på banden och i utskrifterna. Utskrifterna av intervjuerna finns
endast tillgängliga för inblandade forskare och ingen obehörig kommer att få tillgång till dina
svar och resultat. Resultaten kommer att presenteras som en vetenskaplig artikel. Om du
önskar få ta del av studiens resultat kan du kontakta någon av de ansvariga som nämns nedan.
Personuppgiftsansvarig är landstinget i Uppsala län. Enligt personuppgiftslagen (PuL) har du
rätt att utan kostnad en gång per år få ta del av de uppgifter om dig som hanteras och vid
behov få eventuella fel rättade. Kontaktperson är docent Pia Gabre, tel 018-6116489.
Ersättning
Du får ersättning för att du deltar i denna studie i form av munvårdprodukter.
Frivillighet
29
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att när som helst, utan angivna skäl, avbryta
deltagandet i studien. Om du avbryter deltagandet kommer det inte att påverka din framtida
behandling.
Ansvariga
Studien genomförs av Folktandvården i Uppsala län. Den utförs av tandhygienist Catarina
Derblom som arbetar på Kunskapscentrum för äldretandvård, Prästgatan 11 i Uppsala.
Huvudansvarig är docent Pia Gabre, cheftandläkare vid Folktandvården i Uppsala.
Frågor kan besvaras av tandhygienist Catarina Derblom telefon 018-6110420 eller via e-post:
[email protected]
Med vänliga hälsningar
Catarina Derblom
018-6110420
Kunskapscentrum för äldretandvård
Folktandvården Seminariet
Prästgatan 11
752 28 Uppsala
Pia Gabre
018-6116489
Folktandvårdens kansli
Ulleråkersv 21
750 17 Uppsala
Äldre personers tandvårdsbesök – en intervjustudie
Ja, jag accepterar att delta i intervju på ovan angivna villkor.
Datum:
…………………………………………………………………………………………………
30
Bilaga 3
Frågeguide
Datum……………………………..
Förnamn…………………………..
Man….. Kvinna…..
Ålder………
Tandvårdserfarenhet…………………………………………………
FTV …….. Privat……..
Berätta lite om dig själv
Tankar runt tandvården.
Hur har det varit för dig när du gått till tandläkaren?
När du var barn, ung, medelålders
Är tänderna och munhälsan viktiga?
Hur gör du själv med dina tänder/proteser?
Har det blivit svårare med åren?
Vi har sett att många slutar gå till tandvården när man blir äldre, vad tror du att
det kan bero på?
Vilka hinder kan det finnas när man blir äldre?
Fysiska hinder, ork, ekonomi, inte viktigt mm
Vad tror du behövs för att det inte ska hända?
Hur har det varit för dig?
Är det någon information du tycker saknas i tandvården.
(Ex Vad det kostar, hur man sköter tänderna, vilka behandlingar som kan göras,
vilken tandvård som man kan gå till m.m.)
31
32