Mälardalens Högskola
Akademin för samhälls- och teknikutveckling
Kandidatuppsats i ekonomistyrning EFO 018
Redovisningsinformation vid
kreditbedömning av banker
Kandidatuppsats i företagsekonomi
Pershin Sadeghian Saravi
Albert Aziz
HT 2009
Sammanfattning
Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker
Författare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert Aziz
Handledare: Kent Trosander
Seminariedatum: 2009-09-28
Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hp
Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,
undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en
uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas
kreditbedömning.
Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av tre
intervjuer.
Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige.
Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en
kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och
säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För
samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på
finansiella siffror som lämnats in.
Innehållsförteckning
1. Inledning ......................................................................................................................... 1
1.1 Problembakgrund ...................................................................................................... 1
1.2 Problemdiskussion .................................................................................................... 2
1.3 Problemformulering .................................................................................................. 3
1.4 Syfte .......................................................................................................................... 3
1.6 Definitioner ............................................................................................................... 3
2. Metod .............................................................................................................................. 5
2.1 Ämnesval .................................................................................................................. 5
2.2 Forskningsansats ....................................................................................................... 5
2.3 Forskningsmetod ....................................................................................................... 6
2.4 Datainsamling ........................................................................................................... 7
2.5 Empiri ....................................................................................................................... 8
2.6 Metodproblem ......................................................................................................... 10
2.7 Källkritik ..................................................................................................................11
3. Teoretisk referensram .................................................................................................... 12
3.1 Vad innebär revision? .............................................................................................. 12
3.1.1 Revisionens syfte .............................................................................................. 12
3.2 Redovisningsinformationens användare ................................................................. 12
3.3 Kreditmarknaden..................................................................................................... 15
3.3.1 Kreditbedömningsprocessen ............................................................................ 16
3.4 Avskaffandets konsekvenser ur bankers perspektiv ................................................ 18
4. Empiri ........................................................................................................................... 19
4.1 Nordea ..................................................................................................................... 19
4.2 Handelsbanken ........................................................................................................ 20
4.3 SEB ......................................................................................................................... 22
5. Analys ........................................................................................................................... 24
5.1 Kreditbedömning .................................................................................................... 24
5.2 Redovisningsinformation ........................................................................................ 25
5.3 Avskaffande av revisionsplikten ............................................................................. 26
6. Slutsats .......................................................................................................................... 28
Källförteckning ................................................................................................................. 30
Förkortningsförteckning
ABL = Aktiebolagslagen
EG = Europeiska Gemenskapen
IASB = International Accounting Standards Board
FAR = Föreningen Auktoriserade Revisorer
RR = Redovisningsrådet
SOU = Statens Offentliga Utredningar
UC = Upplysningscentralen
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
För att ett företag ska ha möjlighet att investera eller producera varor och tjänster så krävs
oftast lånat kapital i form av krediter. Dessa krediter står oftast banker för och för att
bedöma huruvida ett företag ska beviljas kredit eller inte används bland annat
redovisningsformation som beslutsunderlag (Svedin 1992). En annan part som studerar
ett företags redovisningsformation är en revisor (Thomasson 2007, s.11).
Enligt ABL är det revisor som ska granska bolagets årsredovisning och bokföring och
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. När en revision är avklarad skriver
revisorn en revisionsberättelse som blir tillgänglig för alla intressenter, eftersom den
följer med årsredovisningen. Och genom revisionsberättelsen tar revisorn ställning om
redovisningen är upprättad enligt aktuella regler och lagar och om den ger en rättvis bild
av företaget (Lönnqvist 2006, s.19). Med andra ord är reviderad redovisningsformation
en kvalitetsstämpel (werells.se).
Revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. Syftet var att man ville minska
på den ekonomiska brottsligheten så mycket som möjligt. Detta skulle motverkas genom
att ett aktiebolag skulle ha en egen revisor. Revisionsplikten skulle även hjälpa företagen
genom att revisorer kunde upptäcka om företaget har fått ekonomiska problem (Thorell &
Norberg 2005, s.13-16).
Då Sverige har ingått ett EEC-avtal med EU innebär det att Sverige ska följa och anpassa
sin lagstiftning efter de direktiv som har förhandlats fram mellan EU-länderna (Artsberg
2005, s. 129). Enligt EG: s fjärde bolagsrättsliga direktiv ska revisionsberättelser
granskas av en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad) revisor och aktiebolagens
årsbokslut revideras. Men undantag får göras av medlemsländerna från denna
revisionsplikt när det gäller småföretag. Detta undantag tillämpas av alla gamla EUländer förutom Sverige (Thorell 1993, s.132-133).
Den 7 september 2006 valde regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
se över bland annat reglerna om revision för små företag. Genom tilläggsdirektiv
beslutade regeringen den 14 december 2006 att ge utredaren i uppdrag att föreslå de
ändringar i regelverket som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små företagen och
träder i kraft den 1 juli 2010 (SOU 2008:32, s.1). Förslaget innebär att alla börsnoterade
aktiebolag och alla finansbolag ska vara skyldiga att ha revisor (regeringen.se).
En huvudsaklig orsak till ett slopande av revisionsplikten är den kostnad revisionen anses
ge de små företagen. I princip är revisionsarvodet är styrt av tiden som revisorn har lagt
ned och inte av till exempel företagets vinst eller omsättning. En revisor i ett litet
aktiebolag kan alltså inte begära högre arvode när företaget går med vinst och ett mindre
arvode när det går med förlust . Därför bedöms kostnaden överstiga nyttan för de små
1
företagen. Och eftersom en övervägande del av övriga EU-länder avskaffat
revisionsplikten blir följden att de här företagen får konkurrensfördel. Ett avskaffande
skulle alltså ge ytterligare förutsättningar för att bli konkurrenskraftiga (SOU 2008:32,
s.129-135).
1.2 Problemdiskussion
Hos alla företag uppstår förr eller senare ett behov av att investera och finansiera i nya
produktionsresurser. Ett sådant investeringsbehov kräver medel d.v.s. kapital och därmed
uppstår ett kapitalbehov i företaget. Detta kapitalbehov kan finansieras på olika sätt. Två
vanliga sätt är med hjälp av uppkomna vinster (självfinansiering) och lån genom en bank.
Som följd av kapitalbehovet uppstår i regel ett kreditbehov i företaget (Broome et al
1998, s.13).
Innan krediter beviljas gör banken en kreditriskbedömning där huvudfrågan är om
kredittagaren kan återbetala krediten till fulla beloppet och i rätt tid (Sigbladh & Wilow
2008, s.34). Bankens syfte att bedöma risken görs utifrån två aspekter: dels kredittagarens
återbetalningsförmåga och dels de säkerheter som ställs till kreditgivarens förfogande.
Utifrån bedömningen som banken gör riskklassificeras kredittagaren d.v.s. företaget. I
denna riskklassificering används kvalitativa och kvantitativa faktorer. De kvalitativa
faktorerna kan vara till exempel ledningens kvalitet och företagets konkurrenskraft. De
kvantitativa faktorerna utgår ifrån redovisningsinformation såsom resultat- och
balansräkning (riksbanken.se).
Bedömningen baseras huvudsakligen på redovisningsinformation och då på siffror som är
vid beslutspunkten flera månader upp till mer än ett år gamla (Svedin 1992). En studie
genomförd av Svensson från år 2000 framgår att redovisningsinformation ska vara
trovärdig, relevant och jämförbar. Relevant redovisningsinformation minskar osäkerheten
och underlättar beslutsfattarens värderingar och val mellan olika handlingsalternativ.
Trovärdig redovisningsinformation innebär att informationen ska säga hela sanningen och
inget annat. Informationen ska förmedla en rättvisande och sann bild av företaget. Att
redovisningsinformation ska vara jämförbar innebär att informationen likformig för
trender både inom företaget över tiden och mellan olika företag främst inom samma
bransch (Svensson 2000). Denna redovisningsinformation anses mer trovärdig och
tillförlitlig om den har granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.253).
När små företag, speciellt små aktiebolag som påverkas av avskaffandet av
revisionsplikten, ska söka lån i en bank krävs det vanligtvis att de ska lämna en säkerhet
för lånet i form till exempel fastighetsinteckning. Dessa krav för säkerhet kan komma att
skärpas för bolag som inte har reviderad redovisningsinformation och villkoren för lånen
kan komma att försämras (SOU 2008:32).
Dagens finanskris har lett till att banker nu kräver större säkerhet på de lån som
småföretagarna har. Det har också blivit betydligt svårare att få nya lån och i många
2
banker är det tvärstopp (privataaffarer.se). Bankerna har även skärpt lånekraven på
småföretagen vilket har bidragit till att få krediter beviljade blivit betydligt svårare
(va.se).
I dagsläget är det även möjligt för bankerna att inhämta årsredovisningar och icke
offentliga redovisningsinformation, kostnadsfritt, inför kreditbeslut från
Upplysningscentralen (Svensson 2000). Om regeringens förslag går igenom kommer
banker alltså inte kunna inhämta uppgifter eftersom förslaget innebär att endast knappt
fyra procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt d.v.s. 96 procent omfattas av den
frivilliga revisionen.
Detta har fått oss att själva vilja undersöka vilken betydelse reviderad
redovisningsinformation har vid en kreditbedömning och hur ett eventuellt avskaffande
kan påverka bankernas kreditbedömning av småföretag.
1.3 Problemformulering
Frågor som vi vill titta närmare på är:
– Vilken betydelse har reviderad redovisningsinformation vid kreditbedömningen?
– Hur kommer avskaffandet av revisionsplikten att påverka bankernas bedömning?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,
undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en
uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas
kreditbedömning.
1.5 Avgränsningar
I denna studie har författarna valt att inrikta sig på bankerna Nordea, SEB,
Handelsbanken i Sverige eftersom de står för den största delen av utlåning till
allmänheten i Sverige.
Den empiriska delen kommer att fokusera på användningen av redovisningsinformation
vid en kreditbedömningsprocess. Eftersom redovisningsinformation inte utgör en banks
enda beslutsunderlag kan detta leda till en begränsad bild av kreditgivningsprocessen.
Det är även viktigt att nämna att författarna med småföretag syftar på redan etablerade
företag och inte nya.
1.6 Definitioner
3
Redovisningsinformation: Ett företags redovisade räkenskaper i form av balansräkning,
resultaträkning, kassaflödesanalys och nyckeltal kan sammanfattas under begreppet
redovisningsinformation. Idag är alla aktiebolag bokföringspliktiga vilket innebär att de
ska avge en årsredovisning som ska bestå av resultaträkning, balansräkning och en
förvaltningsberättelse. Årsredovisning ska sedan granskas av en revisor.
Små företag: Författarna väljer att använda den definition av små företag som berörs av
förslaget om avskaffad revisionsplikt. Företagets balansomslutningen får inte understiga
41,5 miljoner kronor, nettomsättningen får inte understiga 83 miljoner kr och företaget
får max ha 50 anställda (SOU 2008:32, s.116).
4
2. Metod
2.1 Ämnesval
Det var efter en artikel i Privataaffarer.se från 2008-08-21 som handlade om
avskaffandet av revisionsplikten som författarna fick upp ögonen för ämnet eftersom
båda studerar ekonomi med inriktning redovisning och revision. Båda författarna har
även sen tidigare ett intresse för bankbranschen och med tanke på finanskrisen som slog
till för ett par år sedan tyckte författarna att det kunde bli intressant att titta närmare på
hur banker använder sig av reviderad redovisningsinformation och vad avskaffandet av
revisionsplikten kan ge för effekter.
Hermeneutisk synsätt
I denna uppsats kommer författarnas grundläggande kunskapssyn att vara det
hermeneutiska synsättet. Utgångspunkten i det hermeneutiska synsättet är att personen
försöker tolka och förstå innehållet i en text. Verkligheten beskrivs inte av någon given
fakta utan istället görs tolkningar (Bryman & Bell 2005, s.442). Betydelsen av
redovisningsformation i en kreditbedömningsprocess är en tolkningsfråga och det
hermeneutiska synsättet ger författarna möjlighet att tolka de svar som respondenterna
ger under en intervju. Den information som erhålls kommer att subjektivt tolkas och
försöka förklaras från författarnas sida vilket gör valet av det hermeneutiska synsättet
lämpligt.
2.2 Forskningsansats
Forskningsansats innebär att man tar ställning till förhållandet mellan empiri och teori.
Generellt sett brukar man skilja mellan deduktiv ansats och induktiv ansats (Artsberg
2003, s.31).
Deduktiv ansats
Med deduktiv ansats tar man sin utgångspunkt i befintlig teori med syftet att testa denna.
Slutsatsen kan sedan testas i verkligheten, vilket innebär att slutsatsen inte behöver
stämma överens med verkligheten. Det är den befintliga teorin som ska bestämma vilken
information det är som ska samlas in och hur man ska tolka informationen (Eriksson &
Wiedersheim-Paul 1991, s. 230).
Induktiv ansats
5
I en induktiv ansats tar man sin utgångspunkt i empirin och syftet är att bygga upp en ny
teori det vill säga ny kunskap. I den induktiva ansatsen finns alltså till skillnad från den
deduktiva ett empiriskt intresse istället för ett teoretiskt intresse. Dock är det viktigt att
minnas att induktiv slutsats bygger på empiri och inte på någon teori som är accepterad
(Artsberg 2003, s.31).
Val av ansats
Syftet med ett arbete kan uppfattas deskriptivt eller normativt. Om syftet är deskriptiv så
beskrivs hur något är och om den är normativ så beskrivs hur något bör vara (Artsberg
2003, s.31). Denna uppsats är mer åt det deskriptiva eftersom författarna vill beskriva
redovisningsinformationens användning i bankernas kreditbedömning.
Den induktiva ansatsen anser författarna passar väl till detta arbete eftersom inte mycket
teori kring redovisningsinformation och bankers kreditbedömning inte kunde hittas. Detta
leder till att författarna måste lägga tyngdpunkten på empirin som kommer vara
utgångspunkten i analysen.
Därför faller det naturligt att uppsatsens ansats kommer vara induktiv/deskriptiv. De
teorier som finns med i den teoretiska referensramen ska fungera just som referensram
eftersom de olika teorierna ställs mot empirin.
2.3 Forskningsmetod
En metod kan vara ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap.
Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod. Generellt sett brukar man skilja
mellan två olika forskningsmetoder. Utgångspunkten görs från den information man
undersöker d.v.s. om det gäller hårddata eller mjukdata och då pratar man om kvalitativa
och kvantitativa metoder (Holme & Solvang 1997, s.13-14).
Kvalitativ metod
Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt ett
förstående syfte. Det centrala är att genom olika sätt samla in information för att få en
djupare förståelse av en företeelse som ska studeras och kunna beskriva helheten av det
sammanhang som företeelsen ryms inom (Holme & Solvang 1997, s.14).
Kvantitativ metod
Kvantitativa metoder är mer formaliserade och strukturerade observationer som till
exempel enkäter. Metoden är i större utsträckning präglad av kontroll från forskarnas
sida. Kvantitativ metod bör användas om man är ute efter bredd och inte djup i studien,
göra jämförelser eller göra undersökningar för att få svar på hur starkt ett visst samband
är (Holme & Solvang 1997, s.14).
6
Val av metod
Författarnas val av metod har resulterat i kvalitativ metod bra eftersom en djupare
förståelse genom intervjuer fås, som ger möjlighet till att ställa följdfrågor. Utifrån syftet
med detta arbete passar den bäst eftersom en analys ska göras av ett fåtal banker.
En annan fördel med metoden som gör att den passar arbetet är uppläggningen av
undersökningen. Kvalitativa studier präglas av flexibilitet medan kvantitativa av
strukturering. I kvalitativa undersökningar kan uppläggningen ändras under själva
genomförandet av undersökningen av olika skäl.
2.4 Datainsamling
I detta avsnitt beskrivs den metod som används för insamling av data. Data som samlats
in kan delas in i primärdata och sekundärdata. Primärdata är data som forskaren själv har
samlat in under arbetets gång medan sekundärdata är redan insamlad data av andra
forskare eller personer (Lundahl & Skärvad 1999, s.52) .
Primär data
Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer som gjordes personligen på
respektive bankkontor. För att få tillgång till så relevant information som möjligt sökte
författarna upp personer som jobbade med kreditbedömningsprocess på respektive bank
och kontor. För att få möjlighet till intervju besökte författarna personligen kontoren
istället för att skicka mail eller ringa de via telefon. Detta eftersom författarna för det
första skulle få ett snabbt svar istället för att vänta och riskera att inte få något svar alls
vilket kan bli fallet om man mailar.
I samband med förfrågan gällande en intervju förklarades syftet med uppsatsen och
frågorna för intervjun till respondenten skickades i förväg så att denne skulle ha en
möjlighet att förbereda sig så att kvalitén i intervjun skulle kunna öka och författarna
frågade även om det var okej om intervjuerna kunde spelades in.
Intervjuerna beräknades ta ungefär 20 min och de skedde under semistrukturerad form
vilket innebär att intervjuledaren inte strikt följer en lista med frågor utan utgår från en
frågemall och istället diskuterar frågor med respondenten (Bryman & Bell 2005, s.363).
Efter intervjun tackade författarna självklart för att de ställde upp och frågade till sist om
de ville se det färdiga arbetet.
Sekundär data
7
För att finna relevant information och tidigare publicerat material inom detta område har
författarna sökt bland publicerad litteratur, avhandlingar, utredningar och vetenskapliga
artiklar. I första hand har högskolans bibliotekskatalog men även bibliotekskatalogen vid
Eskilstuna använts för att hitta relevant litteratur. Även databaser tillgängliga via
högskolebibliotek inom området företagsekonomi. Sökord som användes främst var
kreditbedömning, kreditbedömningsprocess, kreditgivning, kredit och
redovisningsformation, financial information, auditing. Av sökorden som användes
gjordes olika kombinationer av dessa både på svenska och engelska. Författarna lyckades
hitta en vetenskaplig artikel som ansågs passa in i arbetet skriven av Berry och Robertson
(2006).
Andra metoder för att finna material har varit internetsidan google.se som gav olika
resultat på de sökord som nämndes ovan. Bland annat kunde utredningar som
”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” (SOU 2008:32) och ”Revisionsplikten
i små aktiebolag” av Claes Norberg och Per Thorell hittas.
Som nämnt ovan i uppsatsen är tillgången till publicerade böcker och artiklar begränsade
inom det valda ämnet vilket har bidragit till en mer allmän karaktär vad gäller den
teoretiska referensramen. Revisionsplikten har varit diskuterad länge då det finns
utredningar beskrivna ovan men dock finns ingen, av det författarna kunde hitta efter en
del sökande, djupare forskning hur detta är kopplad till bankernas kreditbedömning.
2.5 Empiri
Urval av respondenter
I början av detta arbete tänkte författarna att intervjuer skulle göras med Sveriges fyra
största banker nämligen Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. Författarna ville
undersöka vilken betydelse redovisningsinformation har vid kreditgivning samt fråga
bankerna vad de deras åsikt är beträffande slopandet av revisionsplikten. Anledningen till
att dessa fyra banker valdes var för att majoriteten av utgivna krediter till allmänheten
står just dessa banker för. Vi vände oss till bankkontoren i Eskilstuna för alla banker
förutom Swedbank eftersom de inte har ett renodlat Swedbank-kontor i Eskilstuna.
Därför ringde författarna Swedbanks kontor i Kista i Stockholm och fick som svar att det
var många som efterfrågade intervjuer men att de skulle återkomma. Bankkontoren i
Eskilstuna klev författarna personligen in på och frågade om det fanns tillgängliga tider.
Handelsbanken svarade först av alla vilket var i slutet av mars och nästa besked kom inte
förrän några veckor senare från SEB. Detta ledde till en viss tidsbrist eftersom författarna
hoppades på att alla banker i Eskilstuna skulle höra av sig snabbare än vad som blev
utfallet. Nordea ringde även författarna till när de inte hade hört av sig innan mitten av
maj månad. De svarade att ärendet skulle skickas vidare och besked skulle komma inom
kort. Detta besked från dem kom inte förrän i början av juni vilket tvingade oss till att
skjuta upp arbetet till september.
8
Swedbank i Stockholm hörde inte ens av sig även när ett mail skickades till deras centrala
kundtjänst. Därför gjordes ett försök att få en intervju med Rekarne Sparbank som
erbjuder Swedbank produkter och tjänster till viss del. Även de hörde inte av sig varken
via telefon eller mail. Författarna hade kontakt med företagsansvarige på Rekarne som
gärna ville försöka svara på frågorna via mail men inget svar erhölls efteråt. Allt detta
resulterade i att intervjuer med bara tre av bankerna kunde göras eftersom tid inte fanns
längre för datainsamling. På samtliga kontor ville författarna alltid prata med personer
med rätt erfarenhet av kreditgivning vilket blev fallet.
Genomförandet av intervjuer
Alla tre intervjuer genomfördes i ett rum som var avskilt där de närvarande endast var
författarna och respondenten. Den semistrukturerade intervjun gjorde så att vi kunde följa
en intervjuguide med frågor ,som finns som bilaga i arbetet, och sedan ställa följdfrågor
om det behövdes. Till samtliga banker ställdes frågorna i samma ordning men ibland
hände det att respondenten svarade på en annan fråga genom att själv gå in på den utan vi
nämnde något. Detta gjorde att vi inte upprepade frågan senare.
Under intervjun ville författarna inte påverka respondentens svar på så sätt att inga
ledande frågor ställdes eller kommentarer gavs så att svaren inte skulle ändra bana.
Intervjuerna tog i snitt 20 minuter och spelades in då författarna annars inte skulle få med
all information senare till analysen.
Intervjuguiden inleddes med frågor som skulle ge oss information om hur respektive
banks kreditbedömningsprocess generellt går till och vilken redovisningsinformation de
tittar på. Författarna ville även få en uppfattning om vad det är för information förutom
redovisningsinformation som till exempel affärside, bankerna tittade på.
Sedan ställde författarna frågor kring de kvalitativa egenskaperna hos
redovisningsinformation för att sedan koppla ihop det med IASB:s ram för användbara
kvalitativa egenskaper hos redovisningsinformation. Författarna anser att frågor kring de
kvalitativa egenskaperna ger en mer ingående bild av varför och på vilket sätt bankerna
tycker att redovisningsinformation är viktigt som underlag.
Slutligen ställde författarna frågor om slopandet av revisionsplikten och på vilket sätt den
är viktig att bibehålla ur bankernas perspektiv. Författarna ville främst få svar hur banker
kommer att resonera framöver när revisionsplikten försvinner.
Bearbetning av intervjumaterialet
Respondenternas svar och kommentarer spelades in och skrevs därefter ner i ett nytt
Word-dokument för att sedan skriva ned information i empirikapitlet. I empirin så
försökte författarna att låta bli att tolka allt för mycket då en del tolkning eller
omformuleringar har gjorts för att göra empirin lite läsvänligare. I analysen därefter
kopplades empirin till de teorier som presenterats i den teoretiska referensramen.
9
2.6 Metodproblem
När man använder kvalitativ metod som tillvägagångssätt finns svagheter i valet av
metoden. Ett problem med personliga intervjuer är att försöka hålla dessa så objektiva
som möjligt speciellt för respondenten eftersom denne inte ska vara partisk och
marknadsföra sig och sin arbetsgivare (Denscombe 2000, s.54). De svar vi har fått från
respondenterna har vi försökt att återge på ett sätt så att inte allt för mycket information
förloras. Risken finns alltid att respondenten missuppfattat våra frågor eller att svaren har
feltolkats av oss vilket skulle bidra till att reliabiliteten försämras. För att öka
reliabiliteten så har vi intervjuat personer som har en befattning med kreditgivande att
göra. Vad gäller pålitlighet så har intervjuerna spelats in.
Reliabilitet
Hur pålitlig information som samlats in är kan beskrivas som reliabilitet (Andersen 1998,
s.85). Reliabilitet säger hur tillförlitlig och stabilt resultat från en undersökning är vilket
innebär att om undersökningen har en hög reliabilitet ska samma resultat uppnås i en
undersökning vid ett annat tillfälle (Wiedersheim & Eriksson 2006, s.43).
För att uppnå högre trovärdighet har författarna valt ut personer som är delaktiga i
kreditgivning till företag. Eftersom personerna är kunniga inom det området vår uppsats
behandlar anser författarna att undersökningen kan betraktas som trovärdig. Ett annat
argument till att reliabiliteten bibehållits är att intervjuguiden skickades till
respondenterna i förväg innan intervjun skulle äga rum och för att ge dessa tid, så att så
tydliga och relevanta svar kunde fås.
Validitet
Validitet avser att det som mäts är relevant i sammanhanget. Empirin och det teoretiska i
undersökningen ska vara giltig och relevant. För att öka validiteten är det viktigt att
mätningen sker inom det området som problemformuleringen anger (Holme & Solvang
1997, s.94-98) .
Författarna valde att göra personliga intervjuer och skaffa kunskap genom böcker och
artiklar innan frågorna till intervjuguiden gjordes, allt detta för att stärka validiteten.
Frågor utformades på så sätt att de enbart skulle vara relevanta så att forskningsområdet
skulle täckas. Eftersom personerna på respektive bank hade en delaktighet förutsatte vi
att de hade tillräcklig kunskap för att kunna besvara våra frågor.
Vad författarna kan se som svaghet vad gäller intervju med en bank är att de anställda
måste följa banksekretessen vilket kan bidra till att fullständig information inte kan fås.
Detta är ännu en anledning till varför den teoretiska referensramen får en allmän karaktär.
10
2.7 Källkritik
Vid granskning och kritik av källor så är det enligt Johansson Lindfors (1993, s.88)
viktigt att ta hänsyn till ursprunget, aktualiteten och den empiriska grunden.
All litteratur som har använts i detta arbete har hittats via Högskolebiblioteket i
Eskilstuna och författarna tycker att därmed kan dessa anses vara trovärdiga och hålla en
hög kvalitet. Dock skulle det kunna riktas kritik mot att en del av litteratur som används
är från tidig 90-tal vilket kan uppfattas som att informationen är för gammal men
eftersom ny relevant litteratur har varit svårare att hitta så anses ändå gammal litteratur
vara trovärdig men även relevant. Det viktigaste är ändå att litteraturen är relevant oavsett
vilket år den är utgiven.
Samtidigt som en del gammal litteratur har använts har även nya utredningar och studier
som exempelvis SOU (2008) och Thorell & Norberg (2005) använts.
De internetsidor som har använts var främst för sökning av artiklar som exempelvis Jill
Collis (2003), Eggington (1982) och även artiklar från va.se och privataffarer.se. När det
gäller internetsidor så är det viktigt att titta på vem som har publicerat artikeln och varför.
Författarna anser att de artiklar som använts är trovärdiga och relevanta av anledningen
att artiklarna och studierna gjorts i seriösa syften av välkända branschtidningar.
11
3. Teoretisk referensram
3.1 Vad innebär revision?
En revision är en oberoende granskning av ett företags bokföring, årsredovisning och
förvaltning som resulterar i rapporter i form av uttalanden. Genom granskningen skaffar
sig revisorn tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra slutsatser för
sin rapportering. Det gör revisorn med en professionellt ifrågasättande attityd och skaffar
sig en egen uppfattning om de förhållanden som redovisas i årsredovisningen och
bokföringen (farsrs.se).
3.1.1 Revisionens syfte
Revisionens syfte är att revisorn ska en lämna revisionsberättelse. I den uttalar sig
revisorn om årsredovisningen och bokföringen samt om styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning. Tillsammans med årsredovisningen är revisionsberättelsen
beslutsunderlag för ett företags intressenter som kan vara exempelvis kreditgivare, ägare,
leverantörer och staten (FAR, Revisionen; en praktisk beskrivning 2006, s.11-14).
Banker och andra kreditgivare måste kunna bedöma om ett företag kan betala tillbaka
sina lån. Är upplysningarna om ett företag är korrekta inger det en säkerhet för den som
lånar ut pengar. Den säkerheten blir större när företagets finansiella information granskats
av en opartisk och självständig revisor (SOU 2008:32, s.251-252).
3.2 Redovisningsinformationens användare
Ägare och kapitalplacerare
I enmansföretag har ägaren oftast full koll över verksamheten. Men i större företag sitter
ägarna oftast inte med i företagsledningen. Då de inte har egen insyn i företag måste de
lita på på den information som styrelsen och verkställande direktören förser de med. Då
blir det ännu viktigare att uppgifterna korrekta och rättvisande. Gamla och nya ägare
fattar beslut om sitt ägande utifrån den bild av företaget de får av just styrelsen och
verkställande direktören. Revisorns bedömning av den bilden kan vara avgörande för
besluten (FAR, Revisionen; en praktisk beskrivning 2006, s.13).
Kapitalplacerarna behöver information som kan läggas till grund för beslut om att köpa,
behålla eller sälja aktier och andra andelar i företaget. De behöver också sådan
information för att bedöma företagets förmåga att i framtiden lämna utdelning på
kapitalet (SOU 2008:32, s.252).
12
Leverantörer och kunder
Om leverantörer ger krediter har de liksom kreditgivare ett intresse av att bedöma om
företaget kan fullfölja sina betalningsförpliktelser. Kunder har på motsvarande sätt om de
betalar i förskott ett intresse av att företaget kan infria sina förpliktelser d.v.s. att leverans
sker (Dag Smith 2006, s.21). Uppgifterna kan anses vara mer tillförlitliga om de har
granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.254).
Både leverantörer och kunder kan även ha ett mer långsiktigt intresse av företags
ekonomi om de har till exempel investerat i företaget (Smith 2006, s.21).
Skatteverket
För att kunna fastställa beskattningsunderlag behöver skatteverket
redovisningsinformation om företag. Vid taxeringen fastställs intäkter och kostnader på
basis av innehållet i redovisningen, i den mån inte särskilda skatteregler kräver något
annat. Denna information kan anses vara mer tillförlitlig om den har granskats av en
kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.256-257).
Kreditgivare
Kreditgivare behöver uppgifter för att kunna bedöma om företaget har förmåga att betala
avtalade räntor och amorteringar (SOU 2008:32, s.253). Kreditgivarnas intresse av
redovisningsinformation har att göra med kreditrisken d.v.s. risken att företaget inte
fullföljer sina betalningsförpliktelser (Smith 2006, s.20). Även här anses informationen
vara mer tillförlitlig om den granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.254).
Mer om kreditgivarnas användning av redovisningsinformation kommer längre fram i
arbetet.
Redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper
De egenskaper som gör informationen i finansiella rapporter, såsom årsredovisningar,
användbara för användarna kallas enligt IASB för kvalitativa egenskaper. De fyra
viktigaste egenskaperna är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet
(Redovisningsrådet 1995).
Begriplighet
Rapporter som lämnas till användarna ska vara lättbegripliga vilket förutsätter att
användarna har en rimlig kunskap om ekonomi och redovisning samt att informationen
studeras med noggrannhet. Information som är relevant som beslutsunderlag får inte
utelämnas enbart av anledningen att det kan vara svår för vissa att förstå.
13
Relevans
Relevant information är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att
underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att
korrigera eller bekräfta tidigare bedömningar.
Information om finansiell ställning och tidigare resultat ligger ofta till grund för
bedömningar av framtida finansiell ställning och resultat och av annat som är av direkt
intresse för användarna till exempel företagets förmåga att fullfölja sina förpliktelser.
Väsentlighet
Informationens relevans påverkas av dess karaktär och av dess väsentlighet. I vissa fall är
informationens karaktär avgörande för dess relevans. Upplysning om exempelvis ett
företags affärsområde kan påverka bedömningen av ett företags risker och möjligheter
även om resultatet för den aktuella perioden oväsentligt.
Information är väsentligt om en felaktighet eller utelämnande kan påverka de beslut som
användaren fattar på basis av informationen i rapporterna.
Tillförlitlighet
Om information inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad kan den
betraktas som tillförlitlig. Användarna måste kunna förlita sig på att informationen är
korrekt och utvisar vad som görs gällande.
Korrekt bild
För att vara tillförlitlig måste information på ett korrekt sätt återge transaktioner och
andra händelser på det sätt som görs gällande. Därför måste en balansräkning på ett
korrekt sätt återge de transaktioner som har lett till de tillgångar, skulder och eget kapital
som på balansdagen uppfyller kriterierna för att tas med i denna.
Neutralitet
Informationen i de finansiella rapporterna får inte vara vinklad. Om de genom urvalet
eller presentationen av informationen påverkar beslut och bedömningar i syfte att uppnå
förutbestämt resultat kan de inte anses vara neutrala.
Fullständighet
För att vara tillförlitlig ska informationen i rapporterna vara fullständig inom ramen för
vad som kan anses vara väsentligt i förhållande till kostnaderna för att ta fram
14
informationen. Information som är utelämnad kan bidra till att den blir oriktig eller
vilseledande och kan då varken anses vara tillförlitlig eller relevant.
Jämförbarhet
Användarna måste få en möjlighet att bilda en uppfattning om trender i företagets resultat
och ställning genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som
företaget lämnar. Användarna måste också ges en möjlighet att jämföra olika företags
finansiella rapporter med hänsyn till den finansiella ställningen och resultatet och
förändringar i finansiella ställningen.
Kravet på jämförbarhet innebär bland annat att användarna ska informeras om de
redovisningsprinciper som använts när då rapporterna upprättats, om eventuella ändringar
av sådana principer och vad effekterna skulle kunna bli av ändringarna.
Det är även viktigt att rapporterna innehåller jämförelseuppgifter avseende tidigare
perioder så att användarna kan jämföra ett företags finansiella ställning, resultat och
förändringar i den finansiella ställningen över tiden (Redovisningsrådet 1995, s.11-15).
3.3 Kreditmarknaden
I den moderna ekonomin spelar krediten en betydelsefull roll. Företag behöver krediter i
olika former för investeringar, produktion och konsumtion. Dessa krediter erhålls på den
så kallade kreditmarknaden där pengar lånas och lånas ut. Huvudfunktionen för
kreditmarknaden är med andra ord att slussa kapital från kreditgivare till kredittagare
(Lennander 2006, s.11).
Kreditgivare
Kreditgivare i samhället kan delas in i olika grupper: banker, kapitalplacerande institut,
kreditmarknadsföretag och samtliga lånefonder.
Banker kan efter företagsformen delas in i tre grupper: affärsbanker, sparbanker och
medlemsbanker. Då det under senare år skett stora strukturförändringar i banksektorn är
alla större banker numera affärsbanker även kallade bankaktiebanker ( Lennander 2006,
s.12).
Banker skaffar sig medel för utlåning främst genom inlåning från hushåll, företag,
kommuner, landsting, genom egna ränte- och provisionsinkomster, vinster på finansiella
transaktioner samt genom att emittera så kallade bankcertifikat (Lennander 2006, s.12).
Exempel på kreditformer
15
Reverslån: Den vanligaste kreditformen som innebär att kredittagaren undertecknar ett
skuldebrev och blir beviljad ett lån på en viss summa mot att han betalar en ränta som
växlar och som löper med eller utan amortering (Lennander 2006, s.19).
Kontokredit: Innebär att kredittagaren får rätt att utnyttja en beviljad kredit i etapper allt
efter behov. Del betalas en särskild kreditavgift på hela beloppet, del en ränta på den del
av krediten som utnyttjads ( Lennander 2006, s.19).
Checkkredit: Innebär att innehavaren normalt inte får skriva ut checkar på större belopp
än han har innestående på kontot. Innehavaren kan dock avtala med banken om att han
får skriva ut checkar intill ett visst belopp (kreditlimit), som kan ligga över vad han har
på kontot. En fast eller rörlig ränta betalas på det belopp som utnyttjas och företaget
slipper ifrån att betala ränta, mer än för utnyttjat belopp ( Lennander 2006, s.19-20).
3.3.1 Kreditbedömningsprocessen
Innan en kreditöverenskommelse sker så är kreditbedömning det första steget.
Kreditgivaren gör bedömning av företagets fakta kallas för propå, för att kunna göra en
bedömning om företaget som vill låna kan fullfölja sina förpliktelser eller inte (Broome et
al 1998, s.50).
I en bok av Broome et al (1998) presenterar författarna en modell för hur en
bedömningsprocess kan gå till. Modellen utgår från företagets och kreditgivarens olika
inledande förhandlingspositioner. Företaget lämnar information om sin verksamhet där de
exempelvis visar planer om framtida investeringar som ger grund till ett behov av kapital
vilket då kommer leda till ett behov av kredit. Företaget lämnar även information om
marknaden den ska konkurrera i, finansiell information, om företagsledningen och vilka
säkerheter som finns i företaget. Som nämnt ovan kallas företagets fakta för propå.
Kreditgivaren gör en analys av de delar som propån innehåller och en förhandling inleds
vilken sedan resulterar i en överenskommelse om kredit ska beviljas eller inte (Broome et
al 1998, s.52 f).
Ur kreditgivarens perspektiv delas kreditbedömningen i fyra olika moment. Dessa
moment är företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer (kreditrisk, företagets
status, kreditens lönsamhet), analys av finansieringsmöjligheter och analys av
säkerhetskrav (Broome et al 1998, s.51).
Företagsanalys
Syftet med en kreditbedömning är att bedöma ett företags återbetalningsförmåga och för
det krävs att bedömaren kan utvärdera företagets ekonomiska situation med hjälp
redovisningsinformation. Men det krävs även att bedömaren kan analysera företags
affärside, produkter och tjänster och företagsledningen för att få en omfattande bild av
företag som senare leder till ett kreditbeslut (Svedin 1992).
16
En företagsanalys kan delas upp i affärside, resursanalys, omvärldsanalys och ekonomisk
analys (Svedin 1992). Eftersom studien handlar om användningen av
redovisningsinformation så väljer författarna att beskriva den ekonomiska analysen
utförligare längre fram.
När det gäller affärsiden så tittar kreditbedömaren vad erbjudandet är, vad det är med
detta affärside som gör den unik eller överlägsen jämfört med vad som finns på
marknaden. Resursanalysen omfattar företagets produkter och tjänster och en
kreditbedömare ställer frågor om huruvida företaget är beroende av en enda produkt, om
var produkterna befinner sig i livscykeln eller om företaget har nya produkter på gång
(Stenberg & Sigbladh 2003, s.153-159). Även företagsledningen och ägare är av intresse
för en bedömare då en närmare titt görs på personliga egenskaper och erfarenhet (Svedin
1992).
Omvärldsanalysen syftar till analysera marknaden företag ska vara verksamt i och
företagets kunder där bedömaren kan ställa frågor gällande till exempel storleken på
marknaden eller vilka typer av kunder företag kommer ha eller har (Svedin 1992).
Redovisningsinformation i kreditbedömningsprocessen
Redovisningsformation är viktig vad gäller bedömning av företagets
återbetalningsförmåga. Tillgång till aktuell, relevant och korrekt information är en
förutsättning vid kreditbedömningen. Relevant information minskar osäkerhet och
underlättar kreditbedömarens värderingar och val mellan olika handlingsalternativ
(Svensson 2000).
Flera vetenskapliga undersökningar visar att redovisning är en viktig faktor för bankerna
vid beslut om lån (Thorell & Norberg 2005, s.28). 2003 undersökte Jill Collis fördelarna
med revisionsplikt och kom fram till att revision ökade trovärdigheten gentemot banker
(Jill Collis 2003). Även Berry och Robertson (2006) skriver i en artikel att
årsredovisningar fortfarande är en viktig underlag i bankernas kreditbedömning även om
andra faktorer har fått en viktigare roll vid bedömningen som exempelvis den personliga
relationen med låntagaren.
Kreditbedömaren tittar på historisk information, vilket redovisningsformation är, både för
att kunna bedöma företagets nuvarande situation och framtida möjligheter (Smith 2006,
s.20). Detta kan då göras med hjälp av nyckeltal som finns i årsredovisningen (Stenberg
& Sigbladh 2003, s.133-135). Nyckeltalen hjälper till att ge en direkt bild av den
ekonomiska situationen i företaget men även till att kunna jämföra över en tid för att få en
uppfattning över stabiliteten i företaget (Svedin 1992). Exempel på nyckeltal som
används är soliditet, likviditet, räntetäckningsgrad och lönsamhet. Soliditet visar hur stor
del av företagets tillgångar som ledningen eller ägare önskat och kunnat finansiera med
egna medel. Soliditeten är ett mått på företagets förmåga att uthärda förluster. Likviditet
är ett mått på företagets återbetalningsförmåga på kort sikt vilket vanligtvis är ett år.
Eftersom likviditetsmåttet är statisk är det viktigt för bedömaren att beakta när på året den
aktuella balansräkningen är upprättad (Stenberg & Sigbladh 2003, s.135-140).
17
Enligt en studie av D. A Eggington så kan redovisningsinformation vara till stöd för
kreditgivare på följande sätt:
- Genom att fungera som en indikator över den finansiella situationen i företaget. Det är
främst förmågan att stå emot finansiella påfrestningar, vilket kan analyseras utifrån
nyckeltal och kassaflödesanalys.
- Som ett ramverk för att jämföra företags eller branschens utveckling mot varandra för
att få en uppfattning om hur trovärdig den lämnade informationen är.
- Genom att ge kreditgivaren varningssignaler om ett företags utveckling inte kan
kontrolleras av företag självt. Då kan jämförelser mellan den redovisningsinformation
som användes vid kreditbeslutet och den aktuella redovisningsinformationen (Eggington
D. A 1982)
Kreditrisk
Alla kreditavtal medför viss risk för att kredittagaren inte kan betala krediten helt eller
delvis då denne inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter enligt det kreditavtal som
parterna ingått. Eftersom det alltid finns en risk med att lämna kredit och bör varje
kreditgivare beräkna sin kreditrisk och sina befarade kreditförluster (Sigbladh & Wilow
2008, s.14).
3.4 Avskaffandets konsekvenser ur bankers perspektiv
Banker kan har tre fördelar av en revision, nämligen att det är att årsredovisningen är
bättre och mer tillförlitlig, bättre ordning i den löpande bokföringen och att det finns en
revisor att tillgå vid behov. Därför är banker som övriga institutionella kreditgivare en
intressent som inte bara är positiv till en revision som sådan utan också till en lagstadgad
revision (Thorell & Norberg 2005, s.38).
När små aktiebolag vill ansöka om krediter i en bank ställs de vanligtvis inför krav på att
de ska lämna fullgod säkerhet för lånet i form av inteckningar i bolagets egendom eller
huvudaktieägarens borgen. Dessa krav på säkerhet kan komma att skärpas för bolag som
saknar revisor och villkoren för lånen kan bli sämre jämfört med i dag, även om dett inte
är säkert ännu (SOU 2008:32, s.253). Om banken kräver revision för att ge krediter
kommer företagen få göra detta frivilligt. Den blir en kostnad för krediten hos företaget
och följden av ett avtal mellan banken och företaget (Thorell & Norberg 2005, s.5).
18
4. Empiri
4.1 Nordea
Intervjun på Nordea genomfördes med kontorschefen i Eskilstuna.
Kreditbedömning
Kreditbedömningen börjar med en propå från kunden där man tittar på ledningen eller
ägaren för att bygga upp ett förtroende och fortsätter sedan med en analys av affärsiden
och marknaden. Sedan tar man in annat material som behövs i form av reviderat bokslut
och har man kommit en del in på året så efterfrågas även delårssiffror. Vad gäller
säkerheter i bedömningsprocessen så är det en av de sista stegen och banken betonar att
kassaflödet istället är mycket viktigare. Banken tar säkerheter om det skulle visa sig att
kalkylerna inte stämmer och det man tar då är säkerheter i form av företagetsinteckningar
eller pantbrev i fastighet. Ofta tar man en mindre borgen från ägarna också men det
handlar i slutändan om att säkerställa att personen i fråga står kvar i bolaget och inte
säljer av aktier utan bankens medvetande.
Innehåller propån tillfällig kredit, som till exempel checkkredit, vill banken även ha en
likviditetsprognos som visar att företaget kan betala tillbaka när de säger att de kan.
Banken lägger dock den stora tyngdpunkten av analysen på framtida kassaflödet och
likviditeten.
För att få en klar bild vad gäller den ekonomiska ställningen i företaget inhämtas
information från UC där företagets nyckeltal som visar branschens utveckling mot
varandra, betalningsanmärkningar som offentliggörs och från årsredovisningen så att
banken får en sammanställning av företags räkenskaper.
Redovisningsinformation
Redovisningsinformation är en stor del av underlaget vid en kreditbedömning. Man tittar
på resultaträkningen för att se om det finns stora poster som förändrats och även i
balansräkningen tittar om stora poster har förändrats som till exempel lagerförändringar.
Kassaflödet är dock det viktigaste om banken måste välja en del av
redovisningsinformation som de anser vara viktigast där man kan på ett tydligare sätt kan
se utvecklingen på företaget.
Information inhämtas ofta från Upplysningscentralen för att få tillgång till företagets
bokslut där årsredovisningen anses vara speciellt viktig för att kunna analysera
återbetalningsförmåga.
19
Banken tycker att redovisningsinformation är viktig och har en hög relevans vad gäller
kreditbeslut . Utan redovisningsinformation skulle ett kreditbeslut nästan inte kunna
fattas. Vad gäller tillförlitligheten så litar banker på de reviderade siffrorna som kan
inhämtas och den ekonomiska bilden som ges av företaget känns god under förutsättning
att siffrorna då är granskade. Jämförbarheten i redovisningsinformation anses vara bra för
att kunna göra en jämförelse både över tiden och mellan företag. Man tycker inte att det
är några större problem att begripa sig på informationen.
Avskaffande av revisionsplikten
För banken som kreditgivare är det viktigt att någon utomstående tittar och granskar
siffrorna och ger ett godkännande oavsett storleken på företaget. Man tror att situationen
kommer att bli svårare framöver när revisionsplikten försvinner eftersom hur underlag
ska bedömas kan ifrågasättas.
Man tror även att de flesta företag kommer frivilligt låta sina siffror att revideras och
även banken kommer ställa krav på en extern granskning och det kan hända att företag
kan komma att få betala ett annat pris för sina lån om man inte har reviderade siffror
eftersom det innebär en större risk.
4.2 Handelsbanken
Intervjun med Handelsbanken gjordes med företagsmarknadschefen i Eskilstuna.
Kreditbedömning
Beroende på vilken stadium banken är i affärsprocessen med kunden ska vissa kriterier
vara uppfyllda. Banken ska veta vad företagaren vill använda krediterna till. Sedan
handlar om det om ett fysiskt möte mellan kund och bank där man ställer öppna frågor
och försöker lära känna kunden och dess verksamhet så bra som möjligt. Efter mötet görs
en bedömning av affärsiden, företaget, risker och säkerheter. Affärsiden är viktiga för
banken eftersom banken gör en analys på vilken tillväxtmöjlighet som finns på
marknaden. Vilka risker som finns bedöms utifrån den finansiella motståndskraften d.v.s.
soliditeten.
I tider utav finansiell oro så är det viktigt att banken har finansiella muskler för att kunna
motstå en nedgång. Om den ekonomiska motorn, kassaflödet, försämras så är det viktigt
ha en finansiell motståndskraft och därför tittar banken på förmågan att hantera vikande
omsättning, försämrad motståndskraft och på risken för den finansiella motståndskraften
(soliditeten). Eftersom soliditeten inte säger vilka intäkter och kostnader som
kredittagaren kan medföra analyseras det med hjälp av en kassaflödesanalys, eftersom
banken lånar ut med syfte för att få en förräntning på bankens eget kapital.
20
Om banken är tillfredställd med de svar och information som inhämtats fattas ett beslut
huruvida företaget ska beviljas krediter eller inte.
Redovisningsinformation
Banken använder uteslutande bokslut men använder även preliminära resultat – och
balansrapporter så att man har information som ligger så nära beslutstillfället som
möjligt. Rent generellt används också förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen
men detta beror på ärendet.
På revisionspliktiga bolag hämtas boksluten via Upplysningscentralen där alla bokslut är
reviderade idag. Banken läser alltid av ett kassaflöde från rörelsen där man tittar på bland
annat resultat efter finansnetto, omsättningsutvecklingen, utvecklingen av nyckeltal som
soliditet, räntabilitet på totalt kapitel och räntetäckningsgraden. Via Upplysningscentralen
tittar även banken på om företaget har betalningsanmärkningar eller skatteskulder. Om
det är frågan om en befintlig kund så finns det en intern historik som visar om kunden
skött sina tidigare åtaganden gentemot banken.
Banken menar att det inte går att säga att årsbokslutet bara skulle vara den enda
informationskällan men att den ändå är en väsentlig del av analysen som skapar ett
underlag för nyckeltalen vilket lägger till grund för en rating d.v.s. kreditbedömning.
Kreditbedömningen i sin tur lägger till grund för prissättningen där man frågar sig vilken
kapitaltäckningskostnad det finns vid utlåningen.
Redovisningsinformationens relevans vid kreditbeslut är hög eftersom man alltid tittar på
redovisningsinformation som underlag speciellt vid analys av återbetalningsförmågan och
vilken lönsamhet kunden har. Att siffrorna har granskats av en revisor betyder väldigt
mycket för tillförlitligheten eftersom det tyder på att en oberoende part har godkänt
siffrorna. Jämförbarheten i redovisningsinformation används främst vid analys av
företagets utveckling men även vid analys av liknande företag i samma bransch eftersom
redovisningsinformation kan se olika ut i olika branscher. Banken finner inga svårigheter
att begripa sig på informationen.
Avskaffande av revisionsplikten
Revisionsplikten anser banken är viktig. Med revisionsberättelsen vet man att en godkänd
eller auktoriserad revisor har tittat igenom redovisningsinformationen och kan
kvalitetssäkra att resultat – och balansräkning ger en rättvisande bild.
De flesta kunder idag har reviderade årsredovisningar och skulle de fundera på att ta bort
revisionen tycker man inte att det är den första posten företaget ska spara på utan tvärtom
eftersom reviderat material är en kvalitetssäkring.
21
Banken tror att det kommer att finnas en mer efterfrågebaserad efterfrågan på revision
hos småföretagen. I framtiden där boksluten inte behöver vara reviderade så kommer det
bli en vattendelare mellan reviderat material och icke-reviderat material vilket kommer
att tvinga banken att förhålla sig till kvaliteten på det icke-reviderade materialet. Man tror
att kunderna själva kommer att efterfråga att ha reviderat material så det kommer inte
skapa någon konfliktyta mellan ägare och bank.
4.3 SEB
Intervjun med SEB genomfördes med företagsmarknadschefen.
Kreditbedömning
Bedömningen börjar med att företaget kommer upp med en propå. Banken tar in det
material som anses behövas och det är först och främst historiska siffror som till exempel
årsredovisningar samtidigt som framåtriktade analyser om budgetar och
kassaflödesanalyser görs. Framåtriktade analyser menar banken är som en resultaträkning
historisk med skillnad att man bygger den framåt och ska kunna visa hur omsättning,
resultat och balansräkning kan komma att se ut till företagets återbetalningstillfällen.
Från Upplysningscentralen hämtar banken årsredovisningen för företaget där likviditet
och nyckeltal kan analyseras men även information om företagets
betalningsanmärkningar.
Vid första mötet tittar även banken på personen bakom företaget och på affärsiden och
gör en analys på denna. Sedan vill man även träffa ägaren eller företaget där de bedriver
sin verksamhet för att bygga på förtroendet. Man känner efter om personen brinner för
det de gör och har kompetens inom sitt område. Banken gör också en analys på företagets
marknad och omvärlden även om denna analys inte har en speciellt stor påverkan på
kreditbeslutet.
Banken lånar sällan ut pengar utan säkerhet d.v.s. blancokrediter. Efter att man tittat på
återbetalningsförmågan ser man över vilka säkerheter som krävs för att få tillbaka en del
av kapitalet som lånas ut.
För att bedöma företagets återbetalningsförmåga och riskerna gör banken en
helhetsbedömning av ovanstående faktorer eftersom det inte går att peka ut enstaka
faktorer även om redovisningsinformation alltid används som underlag.
22
Redovisningsinformation
Både historiska siffror och framåtriktade analyser används. De historiska siffrorna fås
från resultat – och balansräkning i årsredovisningen via Upplysningscentralen och de
framtåriktade görs främst med hjälp av kassaflödesanalyser. Från de historiska siffrorna
kan man se hur företaget gått förut men generellt anses de framåtriktade analyserna vara
viktigare ur bankens perspektiv eftersom man vill få en uppfattning om framtiden och hur
kundens återbetalningsförmåga ser ut över tid.
För att bedöma kundens återbetalningsförmåga anses årsredovisningen vara grunden för
den framåtriktade analysen men bara som relationstal till återbetalningsförmågan. Om ett
företag till exempel vill ha krediter och visar att den historiska omsättningen är 10
miljoner kronor och som efter uppföljs med en framåtriktad analys där det står 20
miljoner istället och då blir den historiska siffran viktig i relation till den framåtriktade
siffran.
Nyckeltal anses göra en liten påverkan vid kreditbeslut men ett nyckeltal som frekvent
används är räntetäckningsgraden där man tittar på om företaget har råd att betala sina
räntor.
Även SEB anser att redovisningsinformation är relevant och användbar vid kreditbeslut
och säger samtidigt att ett positivt kreditbeslut inte kan fattas utan
redovisningsinformation. Därför menar man att tillförlitligheten är viktig men att man
själv också gör en bedömning av siffrorna även om de är reviderade. Jämförbarheten är
viktig för att hela tiden analysera trender och jämföra med historiska siffror. Man vill
kunna se att företagets utveckling går åt rätt håll för att undvika kreditförluster. Som de
övriga banker tycker inte heller SEB att information är svårbegriplig.
Avskaffande av revisionsplikten
Revisionsplikten anses vara mycket viktig för banken, speciellt på de historiska siffrorna.
Dessa siffror kan idag hämtas från årsredovisningen via UC som alltid påskriven av en
revisor vilket intygar att siffrorna är pålitliga och sanna.
Banken kommer att kräva en mer behovsanpassad revision. Om ett företag kommer in
och vill ha krediter kommer man att be företaget att först få sina siffror granskade av en
revisor och sedan återvända för att fullfölja ärendet.
Banken tror att det kommer ta längre tid innan man har allt material framme från
företaget eftersom det i dagsläget går att ringa kundens revisor direkt men avskaffandet
kan bidra till att företaget måste beställa material från gång till gång och relationen
mellan företaget och revisorn kommer därför inte vara densamma. För banken själva
kommer dock inte processen att förändras eftersom man redan har ett system som
används.
23
5. Analys
5.1 Kreditbedömning
Enligt Broome (1998) så sker en kreditbedömning innan en kreditöverenskommelse.
Kreditgivaren gör bedömning av företagets fakta kallas för propå, för att kunna göra en
bedömning om företaget som vill låna kan fullfölja sina förpliktelser eller inte. Propån
innehåller information om företagets verksamhet, finansiell information och företags
ägare eller ledningen.
Detta stämmer överens med de banker som intervjuats. Samtliga banker börjar med en
propå från kunden. Nordea nämner att man tittar först på ägaren eller ledningen för ett
företag för att kunna bygga upp ett förtroende genom ett fysiskt möte. Handelsbanken vill
till en början veta vad företagaren vill använda krediterna till. Sedan handlar om det om
ett fysiskt möte mellan kund och bank där man ställer öppna frågor och försöker lära
känna kunden och dess verksamhet så bra som möjligt. SEB börjar med att ta in det
material som anses behövas och det är först och främst historiska siffror och vid första
fysiska mötet tittar banken på personen bakom företaget. SEB menar också att det är en
stor fördel om personen har kompetens inom sitt område. Även Jenny Svedin (1992)
nämner att bedömaren analyserar företags affärside, produkter och tjänster och
företagsledningen för att få en omfattande bild av företag som senare leder till ett
kreditbeslut.
När det gäller affärsiden tittar kreditbedömaren på vad erbjudandet är, vad det är som
affärsiden som gör den unik (Stenberg & Sigbladh 2003). Nordea forstätter efter det
fysiska mötet bedömningen med en analys av affärsiden och marknaden
(omvärldsanalys). Även Handelsbanken och SEB fortsätter arbetet med en analys av
affärsiden. Handelsbanken betonar att man anser affärsiden vara en viktig faktor eftersom
banken gör en analys på vilken tillväxtmöjlighet som finns på marknaden. SEB gör
samtidigt en analys på företagets marknad och omvärlden även om denna analys inte har
en speciellt stor påverkan på kreditbeslutet. Jenny Svedin (1992) menar att det
bedömaren måste analysera företags affärside, produkter och tjänster och
företagsledningen för att få en omfattande bild av företag som senare leder till ett
kreditbeslut. Detta stämmer överens med vad alla banker har sagt även om SEB betonar
det mest av alla.
24
5.2 Redovisningsinformation
Svensson (2000) säger att redovisningsformation är viktig vad gäller bedömning av
företagets återbetalningsförmåga. Samtliga banker som intervjuats bekräftar att
redovisningsinformation är viktigt som underlag för att bedöma om företaget kan
återbetala eller inte. Samtidigt betonar alla banker att analys av ägaren eller ledningen
och affärsiden är oftast minst lika viktigt som redovisningsinformation. För bedömning
av återbetalningsförmåga använder alla banker årsredovisningen som underlag. Den del
av årsredovisningen som lyfts fram som viktigast av samtliga banker är
kassaflödesanalysen. Detta stämmer även överens med det Stenberg & Sigbladh (2003)
säger bland annat att kreditbedömaren tittar på historisk information både för att kunna
bedöma företagets nuvarande situation och framtida möjligheter. Detta kan då göras med
hjälp av kassaflödesanalyser och nyckeltal som finns i årsredovisningen. SEB säger dock
tydligast av alla att historiska siffror är grunden för att framåtriktade analyser om
budgetar och kassaflöden ska kunna göras.
Vad gäller nyckeltal säger Stenberg & Sigbladh (2003) och Jenny Svedin (1992) att dessa
kan användas så att kreditbedömaren kan få en direkt bild av den ekonomiska situationen
men även för att kunna jämföra över tid för att få en uppfattning över stabiliteten i
företaget. Samtliga banker säger under sina intervjuer att nyckeltal används men inte i
samma omfattning som till exempel kassaflödet. Nordea använder nyckeltal för att få en
uppfattning om branschens utveckling mot varandra. Handelsbanken använder främst
soliditeten för att kunna bedöma hur företaget kan hantera vikande omsättning och
försämrad motståndskraft i ekonomiskt dåliga tider. Räntetäckningsgrad är det främsta
nyckeltalet som SEB använder för att kunna se företaget har råd att betala sina räntor men
säger samtidigt att nyckeltal generellt har liten påverkan vid kreditbeslut. Även detta
stämmer överens med D. A Eggingtons (1982) studie som visade att
redovisningsinformation kan fungera som en indikator över den finansiella situationen i
företaget och då det är främst förmågan att stå emot finansiella påfrestningar, vilket kan
analyseras utifrån nyckeltal och kassaflödesanalys.
Enligt IASB är relevant information relevant om den påverkar användarnas beslut genom
att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att
korrigera eller bekräfta tidigare bedömningar.
Utifrån den redovisningsinformation som bankerna använder som underlag till bland
annat återbetalningsförmågan kan författarna konstatera att redovisningsinformationens
relevans inte kan ifrågasättas. Alla banker tar in historisk redovisningsinformation som
sedan används för analys av företagets återbetalningsförmåga och dess framtid. Detta gör
att författarna anser att redovisningsinformation inte kan ses som irrelevant. Detta hävdar
även Thorell & Norberg (2005) i sin avhandling som säger att vetenskapliga
undersökningar visar att redovisning är en viktig faktor för bankerna vid beslut om lån.
25
För att information ska vara användbar som måste den vara tillförlitlig enligt IASB. Om
information inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad kan den betraktas
som tillförlitlig. Användarna måste kunna förlita sig på att informationen är korrekt och
utvisar vad som görs gällande.
Samtliga banker tycker att redovisningsinformation är tillförlitlig under förutsättning att
den är granskad av en revisor vilket författarna har utgått ifrån när vi använder begreppet
i uppsatsen. Dock menade SEB att de gör en egen bedömning också på
redovisningsinformation som inhämtats.
I de kvalitativa kraven på jämförbarhet måste användarna få en möjlighet att bilda en
uppfattning om trender i företagets resultat och ställning genom att över en längre period
jämföra de finansiella rapporter som företaget lämnar. Användarna måste också ges en
möjlighet att jämföra olika företags finansiella rapporter med hänsyn till den finansiella
ställningen och resultatet och förändringar i finansiella ställningen.
Som nämnt ovan så kan bland annat nyckeltal användas för att en få en direkt bild av den
ekonomiska situationen men även för att kunna jämföra över tid för att få en uppfattning
över stabiliteten i företaget. Samtliga banker använder historiska siffror för att kunna
bilda en uppfattning om trender i företagets resultat. Nordea säger mer specifikt att man
kräver delårssiffror om man har kommit in på året. Handelsbanken menar att man
använder uteslutande bokslut men även preliminära så att man har information som ligger
så nära beslutstillfället som möjligt. Även de omvärldsanalyser som bankerna gör innebär
bland annat användning av företagets utveckling mot andra företag i samma bransch eller
andra. Detta visar att jämförbarhet är en viktig kvalitativ egenskap. Resultatet kan även
jämföras med det D. A Eggington (1982) kom fram till nämligen att
redovisningsinformation fungerar ramverk för att jämföra företags eller branschens
utveckling mot varandra för att få en uppfattning om hur trovärdig den lämnade
informationen är.
5.3 Avskaffande av revisionsplikten
Thorell & Norberg (2005) säger i sin avhandling att med revisionsplikt har banken
fördelen att årsredovisningen är bättre och mer tillförlitlig och att det finns en revisor att
tillgå vid behov.
Gemensamt för samtliga banker är att revisionsplikten är en stor fördel för dessa. Nordea
menar att det är viktigt att någon utomstående tittar och granskar siffrorna och ger ett
godkännande oavsett storleken på företaget. Man tror även att situationen kommer att bli
svårare framöver när revisionsplikten försvinner eftersom hur underlag ska bedömas kan
ifrågasättas. Handelsbanken säger att med revisionsberättelsen vet man att en godkänd
eller auktoriserad revisor har tittat igenom redovisningsinformationen och kan
kvalitetssäkra att resultat – och balansräkning ger en rättvisande bild. SEB anser att
revisionsplikten är mycket viktig för banken, speciellt på de historiska siffrorna. Då dessa
26
siffror idag kan hämtas från årsredovisningen via UC som alltid är påskriven av en
revisor intygar detta att siffrorna är pålitliga och sanna. Detta överensstämmer även med
Jill Collis studie från 2003 som kom fram till att revision ökade trovärdigheten gentemot
banker.
Om banken kräver revision för att ge krediter kommer företagen få göra detta frivilligt.
Den blir en kostnad för krediten hos bolaget och följden av ett avtal mellan banken och
bolaget (Thorell & Norberg 2005).
Nordea tror som i avhandlingen att de flesta företag kommer frivilligt låta sina siffror att
revideras och även banken kommer ställa krav på en extern granskning och det kan hända
att företag kan komma att få betala ett annat pris för sina lån om man inte har reviderade
siffror eftersom det innebär en större risk. Handelsbanken tror på en mer
efterfrågebaserad efterfrågan på revision hos småföretagen medan SEB kommer att kräva
en mer behovsanpassad revision för att ens kunna fortsätta ärendet. SEB tror att det
kommer ta längre tid innan man har allt material framme från företaget eftersom det i
dagsläget går att ringa kundens revisor direkt men avskaffandet kan bidra till att företaget
måste beställa material från gång till gång och relationen mellan företaget och revisorn
kommer därför inte vara densamma. Detta kan jämföras med det resultat som Thorell &
Norberg (2005) också kom fram till.
27
6. Slutsats
Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,
undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en
uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas
kreditbedömning.
Alla banker som har intervjuats anser att redovisningsinformation är en väsentlig och
relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Vid första mötet mellan bank och
företag tittar alla banker på ägaren/ledningen för ett första intryck och för att skapa ett
förtroende. Sedan tittar samtliga banker på finansiella siffror för att kunna göra en
bedömning av återbetalningsförmågan. Bankerna har även användning av nyckeltal som
ger en uppfattning om företagets finansiella motståndskraft vilket brukar vara soliditeten
hos ett företag även om användningen av dessa varierar banker emellan.
Vad gäller säkerheter tycker inte bankerna att dessa har en lika stor betydelse i
kreditbedömningen även om samtliga banker självklart kräver att företagen ställer någon
form av säkerhet då detta ses som en signal att ägaren/ledningen är villiga att ta risk och
satsa på affärsiden.
Den del av årsredovisningen som används mest för att analysera företagets
återbetalningsförmåga och dess framtid är kassaflödesanalysen. Den andra viktiga faktorn
vid kreditbedömningen som samtliga banker betonar är affärsiden.
Samtliga banker tycker att avskaffandet av revisionsplikten är ett hårt slag mot dem
eftersom reviderade siffror enbart ger ett positivt intryck på banken. Bankerna kommer
att förhålla sig till kvaliteten på det icke-reviderade materialet och kanske inte ens inleda
förhandlingar förrän siffrorna blir reviderade. Förmodligen kommer företag att få betala
ett annat pris för sina lån om man inte har reviderade siffror eftersom det skulle innebära
en större risk.
Alla banker är även överens om att IASB:s kvalitativa egenskaper begriplighet, relevans,
tillförlitlighet och jämförbarhet är viktiga. Ingen bank hade svårighet med att begripa sig
på siffrorna och ingen ifrågasatte vilken relevans redovisningsinformation har vid en
kreditbedömning. Bankerna ser jämförbarheten som en möjlighet att bilda en uppfattning
om trender i företagets resultat och ställning genom att över en längre period jämföra de
finansiella rapporter som företaget lämnar.
Av de slutsatser som har dragits anser författarna att bankerna kommer att fortsätta ställa
krav på att finansiella siffror ska vara reviderade. Detta kommer att leda till att företag
som inte låter få sina siffror reviderade kommer uppleva det svårare att få krediter
beviljade. Skulle det hända att banker inte kräver reviderade siffror kommer detta vara på
28
bekostnad av ändrade kreditvillkor som innebär dyrare kreditavtal för företagen, detta då
icke-reviderade siffror innebär en viss ökad risk.
Förslag till vidare forskning
Denna uppsats behandlade redovisningsinformation och revisionsplikt ur bankers
perspektiv. Därför skulle det kunna vara intressant att undersöka andra intressenters
användning av redovisningsinformation och revisionsplikt. Exempel på andra intressenter
,som tidigare nämnts i uppsatsen, kan vara leverantörer, skatteverket. Men det skulle även
vara intressant att göra en undersökning hos olika småföretag angående revisionsplikten
och dess nytta/kostnad-förhållande.
29
Källförteckning
Publicerade källor
Artsberg, Kristina (2003). Redovisningsteori, -policy och – praxis, Liber ekonomi, 1
uppl.
Berry, Aidan & Robertson, Jenny., (2006). “Overseas bankers in the UK and their use of
information for making lending decisions” The British Accounting review. Vol 38
Broome, P., Elmer, L., & Nylen, B., (1998). Kreditgivnings till företag. Lund:
Studentlitteratur
Collis, J., (2003). Directors’ Views on Exemption from the Statutory Audit. A Research
Report for the DTI
Denscombe, Martyn., (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur
Holme, I., M., & Solvang, B., K., (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Lönnqvist, Rune,. (2006). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. Studentlitteratur,
Lund
Lundahl Ulf & Skärvad Per-Hugo., (1999), Utredningsmetodik för samhällsvetare och
ekonomer, Studentlitteratur, Lund.
Eggington D.A (1982) Accounting for the banker, Longman Inc.
FAR, (2006). Revision: En praktisk beskrivning. FAR Förlag, 2 uppl
Johansson Lindfors, Maj-Britt., (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur
Redovisningsrådet (1995). Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter,
Översättning av IASC’s Framework for the preparation and presentation of financial
statements
Svedin, Jenny., (1992). Kreditgivning och kreditbedömning av företag. Malmö: Almqvist
& Wiksell förlag AB
Svensson, Birgitta., (2000). Redovisningsinformation för bedömning av små och
medelstora företag. Uppsala Universitet
Stenberg, S., & Sigbladh, R., (2003). Kreditbedömning. Björn Lunden Information AB
30
Sigbladh, R., & Wilow, S., (2008). Kredithandboken. Norstedts Juridik
Smith, Dag., (2006). Redovisningens språk. Studentlitteratur, 3 uppl
SOU.,(2008). Avskaffande av revisionsplikten för små företag.
Thorell, Per., (1993). EG: s Redovisningsrätt, kommentarer till fjärde, sjunde och elfte
direktivet. Iustus förlag, Uppsala.
Thorell, P., & Norberg, C., (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt näringsliv
Lennander, Gertrud., (2006). Kredit och säkerhet. Uppsala: Iustus
Thomasson, Jan., (2007). Extern redovisning och finansiell analys. Malmö: Liber
Wiedersheim- Paul, P., & Eriksson, L., (2006). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber
Wiedersheim- Paul, P., & Eriksson, L., (1991). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber
Elektroniska källor
Privata affärers hemsida - http://www.privataaffarer.se/smaforetag/200808/slopadrevisionsplikt-valk/index.xml (2009-03- 07 kl 11)
Regeringens hemsida - http://www.regeringen.se/sb/d/10450/a/102165 (2009-04-12 kl
14:30)
Revisionsbyrån Werells hemsida - http://www.werells.se/revision.htm (2009-04-23 kl 10:
20)
Veckans affärers hemsida - http://www.va.se/nyheter/2008/10/01/smaforetagare/ (200904-05 kl 16:40)
Muntliga källor
Intervju Handelsbanken, Företagsmarknadschefen, 2009-03-20
Intervju Nordea, Kontorschefen, 2009-07-23
Intervju SEB, Företagsmarknadschefen, 2009-04-14
31
Intervjufrågor
Kreditbedömningsprocessen
1. Hur går kreditbedömningsprocessen till idag?
– Vilken information från företaget tittar ni på?
2. Vilka faktorer är viktigast vid kreditbedömningen?
3. I vilken omfattning använder ni er av redovisningsinformation (såsom årsredovisning,
kassaflödesanalys etc.) vid bedömningen?
– Vilken betydelse har den för beslutet?
4. Hur skiljer sig kreditbedömningen av små bolag som har revisionsplikt jämfört med
de som inte har?
Redovisningsinformation
5. Hur relevant är redovisningsinformation vid ett kreditbeslut?
6. Hur trovärdig tycker ni att redovisningsinformation är?
7. Hur viktig är jämförbarheten i redovisningsinformation för er d.v.s. över tid, mellan
företag?
8. Är redovisningsinformation för komplex?
Avskaffandet av revisionsplikten
9. Hur ser ni på revisionsplikten?
10. Vilka konsekvenser tror ni att slopad revisionsplikt kommer innebära för er?
– Hur skulle kreditbedömningsprocessen påverkas?
– Hur ser ni på att information företag lämnar inte behöver vara kvalitetssäkrad?
– Kommer ni att kräva reviderad information ändå?
– Hur kommer beslut för kreditgivning att påverkas?
– Vilka för- och nackdelar tror ni avskaffandet medför?
32
