fulltext - Malmö högskola

Hälsa och samhälle
FETMA/ÖVERVIKT
En litteraturstudie om metoder för viktminskning
EMMA JÖNSSON
ANNA NILSSON
Examensarbete
Kurs OV 1052
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2005
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
e-post: postmasterhs.mah
1
VUXNA MED
ÖVERVIKT/FETMA
En litteraturstudie om metoder för viktminskning
Emma Jönsson
Anna Nilsson
Jönsson, E & Nilsson, A (2005)
Vuxna med övervikt/fetma. En litteraturstudie om metoder för viktminskning.
Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.
Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnadsvetenskap, 2005.
Antalet personer med övervikt i Sverige har fördubblats de senaste 20 åren. Övervikt/fetma leder många gånger till allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna
litteraturstudie var att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Frågeställning är: Vilka viktminskningsmetoder finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen? Materialet till litteraturstudien
har hämtats från tre databaser över medicinsk forskning. Resultatet är baserat på
nio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade. Resultatet redovisar följande
metoder: tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och medicinsk behandling. Resultatet visar att vissa dieter är lämpliga för kortsiktig viktnedgång
och andra dieter för långsiktig viktnedgång. Slutsats man kan dra är att för att
uppnå en optimal viktminskning krävs en kombination av diet, bra kunskaper genom information/undervisning och en sundare livsstil med ökad fysisk aktivitet.
Nyckelord: dieter, fetma, kost, livsstil, sjuksköterska, undervisning, övervikt
2
ADULTS WITH
OVERWEIGHT/OBESITY
A literature review about methods for weight loss
Emma Jönsson
Anna Nilsson
Jönsson, E & Nilsson A,(2005) Adults with overweight/obesity. A literature review about methods for weight loss. Nursing Programme 120 credits.
Degree Project 10 credit points. Malmö University: School of health and society,
Department of Nursing, 2005.
The number of people with overweight in Sweden have under the last 20 years
redoubled. Overweight/obesity often leads to serious complications. The purpose
with this literature review was to investigate which weight loss methods that were
described in the scientific literature. Our question is: Which weight loss methods
are described in the scientific literature? The material in our study were found in
three different databases in medical science. The result is based on nine scientific
articles which we have critically examined. The result presents the following
methods: the Swedish platemodel, lowcaloriediets, carbohydratediets, mediterranean diet, eating behaviors, information/teaching, lifestylechanges and medical
treatment. The result shows that some of the diets are appropriate for shortterm
weight loss and others for longterm weight loss. Conclusions for optimal weight
loss requires a combination between diet, good knowledges through information/teaching and a healthier lifestyle with increased physical activity.
Keywords: diets, food, lifestyle, nurse, obesity, overweight, teaching
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
Definition
Prevalens av övervikt/fetma
Orsaker
Patofysiologi
Riskfaktorer
Konsekvenser av fetma
Sjuksköterskans roll
Kostundervisning
Motivation
Teoretisk referensram
5
5
6
6
7
7
7
8
8
9
10
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
11
METOD
Artikel och litteratursökning
Metod för artikelgranskning
Databearbetning
Artikelsökning
11
11
11
12
12
RESULTAT
Kostbehandling
Tallriksmodellen
Lågkaloridieter
Kolhydratdieter
Medelhavskostdiet
Undervisning/Information
Livsstilsförändringar
Diet
Fysisk aktivitet
Motivation
Medicinsk behandling
13
13
13
14
15
15
17
17
18
18
18
18
DISKUSSION
Metoddiskussion
Artikelsökning
Val av databaser
Urval
Metod för artikelgranskning
Val av teoretisk referensram
Resultatdiskussion
Kortsiktig viktnedgång
Långsiktig viktnedgång
Livsstilsförändringar, motivation och undervisning
Medicinsk behandling
Förslag till implikationer
19
19
19
20
20
20
20
20
20
21
21
22
22
3
Förslag till vidare forskning
23
REFERENSLISTA
24
BILAGA 1
26
BILAGA 2
27
4
INLEDNING
Då övervikt/fetma är ett allt vanligare förekommande problem är detta något vi
troligtvis kommer att stöta på i vårt framtida sjuksköterskeyrke, därför känns det
viktigt att som allmänsjuksköterska ha goda kunskaper inom området.
Vårt intresse för ämnet uppkom när vi gjorde vår kliniska utbildning inom primärvården. Där träffade vi många patienter med överviktsproblematik på till exempel blodtrycksmottagningar och i viktkontrollgrupper. Många av patienterna i
viktkontrollgrupperna söker kunskap om olika viktminskningsmetoder. Därför är
det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om vilka beforskade alternativ som
finns och kunna applicera den mest passande metoden på respektive patient. Detta
ligger till bakgrund för vårt ämnesval.
BAKGRUND
I bakgrunden redovisas följande:
• Definition
• Prevalens av övervikt/fetma
• Orsaker
• Patofysiologi
• Riskfaktorer
• Konsekvenser
• Sjuksköterskans roll innehållande kostundervisning samt motivation
Fettmassans storlek avgörs av fyllnaden av fettcellerna. Denna fyllnad regleras av
balansen mellan inlagring och frisättning av lipider lokalt i de olika fettvävnadsregionerna. Vid viktökning kan man se tydliga förändringar i fettfördelningen och
de olika depåernas reglering. Dessa olikheter är till stor del könsberoende. Hos
män dominerar bukfetma och hos kvinnor stussfetma (Andersen, Rissanen &
Rössner, 1998).
Definition
För att kunna definiera övervikt/fetma används ett så kallat
”body-mass index” som baseras på en kombination av kroppslängd och kroppsvikt. Övervikt definieras som BMI >25 och fetma som BMI>30. Män har i de
flesta fall högre BMI än kvinnor och i västvärlden ökar BMI med stigande ålder
hos de båda könen. BMI har en del brister särskilt då man ska bedöma fetma hos
barn eftersom längden kan påverka resultatet felaktigt. BMI tar inte hänsyn till hur
fettet är fördelat i kroppen eller hur stor andel som består av muskler. Eftersom
riskerna för fetmarelaterade sjukdomar är högre då fettmassan är lokaliserad till
bålen och till fettdepåer inne i buken kan det vara en nackdel att endast använda
sig av BMI. Därför kan sjuksköterskan använda sig av att mäta midjeomfånget
och även bestämma denna i förhållandet till höftomfånget, detta kallas för midja/höftkvoten (SBU, 2002).
Fettmassan i kroppen ligger normalt hos män i medelåldern kring 10 till 15 kg.
Hos kvinnor i samma ålder är fetmassan cirka 50 procent högre(a a).
5
Prevalens av övervikt/fetma
I Sverige och i Danmark förekommer fetma (BMI>30) enligt WHO: s Monica
projekt hos 10 procent av medelålders befolkningen och i Norge lite lägre förekommande hos män och högre hos kvinnor. Högst förekommande är fetma i Sovjetrepublikerna och i Polen där prevalensen ligger på 30-40 procent hos män. I
länder som Kina och Japan är fetma fortfarande ovanligt och prevalensen ligger
på en till två procent av befolkningen i åldersintervall 20-45 år (SBU, 2002).
Antalet personer i Sverige med övervikt har de senaste 20 åren nästan fördubblats
och en halv miljon av den vuxna befolkningen i Sverige har ett BMI>30 och har
därmed fetma och ca 2,5 miljoner är överviktiga (a a).
Orsaker
Orsakerna till fetma kan vara antingen genetiskt betingat eller livsstilsbetingat.
Genetiskt betingat: Leptin är ett protein som fungerar som en mättnadsfaktor.
Leptin inverkar på kroppens energiomsättning, viktkontroll och aptitkänsla. Leptin produceras av kroppens fettceller och binds till särskilda leptinreceptorer som
finns bland annat i hypothalamus. När man äter stiger blodets insulinhalt och mer
leptin produceras. Den ökade mängden leptin informerar hypothalamus som
hämmar hungerimpulserna. En del överviktiga personer har sänkta värden av leptin. Även en defekt i leptinreceptorerna i hypothalamus kan medföra bristande
mättnadskänsla (Ericson & Ericson, 2002).
Adrenalin och noradrenalin deltar i fettvävens lipolys då fria fettsyror mobiliseras.
Dessa medverkar i kroppens värmeproduktion via en adrenerg β3-receptor. Denna
receptor finns särskilt mycket i brun fettväv. Vissa personer har en försämrad
funktion hos β3- receptorn (a a).
Livsstilsbetingat: Ett stillasittande liv bidrar till ökad kroppsvikt. Fetma utvecklas
under en längre tid och orsakas av en obalans mellan intag och förbrukning av
energi (SBU, 2002). En ökad kroppsvikt medför en ökad energiförbrukning. Det
går åt mer energi för en överviktig att utföra enklare rörelser än vad det gör för en
normalviktig. Även energiutgifterna ökar vid övervikt. För att klara dessa måste
en överviktig person öka sitt energiintag. Ofta så ersätts dock utgifterna med alltför stort intag vilket leder till att övervikten förvärras (Ericson & Ericson, 2002).
I de länder där fetma förekommer bland stor del av befolkningen har andelen fett i
maten varit hög och bestått av ungefär 40 procent av energiintaget (SBU, 2002).
När kroppens energiintag är större än kroppens förbrukning utvecklas övervikt.
Överskottet lagras som fett (Ericson & Ericson, 2002).
I vissa länder är stor alkoholkonsumtion en av orsakerna till fetma exempelvis hos
männen i Finland (SBU, 2002).
Minskat krav på fysisk aktivitet på grund av relativt stor muskelaktivitet har ersatts av bilar, hissar och rulltrappor som leder till ökad risk för uppkomst av fetma. Även stillasittande arbete och fritid med tv-tittande är orsaker (a a).
En överviktig person är oftast fysisk inaktiv, det är tyngre att röra på sig. Detta
kan leda till isolering som medför nedstämdhet och ensamhetskänsla. Det kan då
vara svårt att ändra sina matvanor (Almås, 2002).
6
Patofysiologi
Huvudproblemet är att aptitregleringen, mättnadskänslan är inställd på en för hög
nivå. Centrum för mättnad och hunger finns i hypothalamus. Detta påverkas av
faktorer som födointag, blodglukosökning, leptin m m. Det finns överviktiga som
har en felaktig balans i detta centrum och det är då genetiskt betingat. För att reducera kroppsvikten måste personen stå emot de impulser från detta centrum vilket kan vara mycket svårt (Ericson & Ericson, 2002).
Att lagra energi i fettförråden är en viktig överlevnadsfaktor. Det förklarar varför
styrmekanismen från mättnadscentrum ger starka impulser till födointag (a a).
Riskfaktorer
Kvinnor utvecklar fetma oftare än män och ofta sker detta i samband med graviditet och klimakteriet (SBU, 2002).
Rökstopp kan medföra en liten viktuppgång, cirka två kg för kvinnor och tre kg
för män. Ofta finns det ett samband mellan denna viktuppgång och ökad konsumtion av produkter med höga energivärden. När nikotinanvändningen upphör sker
även metabola förändringar med ökad lagring kroppsfett (a a).
En del läkemedel som till exempel psykofarmaka kan ofta medföra viktökning,
även behandling med höga doser insulin och kortison kan vara orsak (a a).
Konsekvenser av fetma
Riskfaktorer för hjärtinfarkt för män är hög ålder, förhöjda kolesterolvärden, högt
blodtryck och rökning men även fetma är en riskfaktor för både män och kvinnor.
Risken för att avlida i hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor med BMI>32 är
enligt studier mer än tre gånger högre för kvinnor och mer än fem gånger högre
för män än de med normalvikt (BMI 19-25). Starka samband har påvisats mellan
bukfetma och hjärtinfarkt för de båda könen (SBU, 2002).
Personer med övervikt har en ökad belastning på hjärtat vilket visar sig i högt
blodtryck. Övervikten och det höga blodtrycket ökar risken för hjärtsvikt
(Almås, 2002). Hypertoni är omkring tre gånger vanligare bland personer med
övervikt än de med normalvikt (SBU, 2002).
Det har även genom många studier konstaterats att det finns ett starkt samband
mellan fetma och diabetes typ 2. Diabetes typ 2 uppkommer på grund av minskad
känslighet för insulin i kroppens vävnader och minskad insulinproduktion. Vid
fetma kan insulinresistensen orsakas av både ärftliga faktorer och så kallade omgivningsfaktorer som fet mat och låg fysisk aktivitet (a a).
Även flera cancersjukdomar har visats vara vanligare vid fetma. Bland dessa kan
nämnas cancer i livmoder, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottkörtel, lever, njurar och prostata. Vid bukfetma är de hormonberoende cancerformerna vanligt
förekommande(a a).
Vid fetma är belastningsskador med broskreduktion vanligt förekommande, särskilt i de leder som utsätts för högre belastning som till exempel höfter och knän
(a a).
7
Ökad tyngd i bröstkorgsväggen som försvårar andningsrörelserna leder till andnöd
som är ett vanligt symtom vid fetma. Dessa besvär ökar i liggande ställning och
kan leda till syrebrist i blodet (SBU, 2002).
Ett tjockt fettlager runt bröstkorgen gör att andningsrörelserna hämmas vilket gör
att risken för luftvägsinfektioner ökar vid sjukdom och sängläge (Almås, 2002).
Andningsarbetet försvåras, detta beror på att de nedre delarna av lungorna blir
underventilerade i förhållande till blodcirkulationen (Ericson & Ericson, 2002).
Sömnapné innebär periodiskt återkommande andningsstillestånd under sömn som
förekommer hos 10 procent av personer med framförallt bukfetma (SBU, 2002).
Personer mer övervikt kan ha sömnapné som en följd av minskad tonus i svalg
och tungmuskulatur som gör att tungan faller bakåt och täpper till luftvägen. Detta
stör nattsömnen och medför trötthet under dagen. Sömnapné medför ökad hemoglobinhalt på grund av att syrgasmättnaden är låg under natten (Ericson & Ericson, 2002).
Sjuksköterskans roll
En sjuksköterska fungerar både som konsult och stödperson för personer med
övervikt. Därför måste det finnas en kunskap om kost och hur man skapar en god
motivation (Klang Söderkvist, 2001).
Sjuksköterskan ska enligt SOSFS 1993:17 utföra olika omvårdnadsåtgärder som
exempelvis ge information och rådgivning om de åtgärder som kan vidtagas för
att befrämja hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Det är
därför viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om hur följdsjukdomar hos
patienter med övervikt/fetma kan förhindras (www.sos.se).
Enligt VIPS som är underlag för dokumentation inom sjukvården är information/undervisning en vanligt förekommande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskan. På detta sätt kan patientens ställning stärkas genom att få ökad kunskap och
förståelse. Studier har visat att det är positivt att tala med personer i samma situation som man själv befinner sig i. Detta kan användas i till exempel viktminskningsgrupper där sjuksköterskan ger undervisning och information som patienterna tar till sig på ett annat sätt än vid individuell undervisning (Ehnfors m fl, 2000).
En annan omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan utför är stöd. Ett stödjande beteende innebär att sjuksköterskan visar intresse för patienten, bedömer patientens
situation, ger moraliskt stöd, underlättar för patienten och hjälper denne att behålla hoppet. Att ha en fungerande kommunikation är viktigt i det stödjande arbetet.
Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten kartlägga och planera socialt stödjande åtgärder. Att ha tillgång till socialt stöd har stor betydelse för patientens
hälsa (a a).
Kunskaper om kost
Alla livsmedel består av näringsämnen. Dessa delas in i två grupper:
• Energigivande näringsämnen som innehåller proteiner, kolhydrater och
fetter.
• Näringsämnen utan energi innehåll: fibrer, vatten, mineraler, spårämnen
och vitaminer.
Proteiner finns i bland annat musklerna och benstommen. Proteinerna kommer
från två olika källor. Dessa är animaliskt protein som finns i kött, inälvsmat, fisk
och mejeriprodukter. Vegetabiliskt protein finns i sojamjöl, nötter, spannmålspro8
dukter och baljväxter. Kroppen behöver protein för att bygga upp celler och blodkroppar, tillverka hormoner, bilda gallsyror och hemoglobin och fungera som
energikälla.
En vuxen bör få i sig 1 g protein/kg och dag. En ökat proteinintag kan vara till
effektiv hjälp när man ska gå ner i vikt eftersom det krävs mer energi att omsätta
proteiner än andra näringsämnen (Montignac, 1999).
Kolhydrater består av kol, väte och syre. Enkla kolhydrater utgörs av sockerarter.
Exempel på dessa är vanligt socker och fruktsocker. Sammansatta kolhydrater
finns i grönsaker, spannmål och baljväxter. Fiber är en klass av sammansatta kolhydrater som kroppen inte kan smälta vilket gör att dessa är bra när man försöker
gå ner i vikt. Många av de sammansatta kolhydrater man äter förvandlas till enkla
sockerarter i kroppen (Atkins, 2003).
Kolhydrater kan delas in i bra och dåliga. Bra kolhydrater ger en liten ökning av
glukosen i blodet. Exempel på livsmedel är råris, linser, bönor, de flesta frukter
och alla gröna grönsaker. Dåliga kolhydrater ger en kraftig ökning av glukosen i
blodet. Hit hör då socker i alla former, vitt mjöl, vitt ris, potatis, chips, cornflakes
och potatismos (Montignac, 1999).
Fett kallas även för lipider. Kroppen behöver fett för att kunna framställa hormoner, bygga upp cellväggar och lagra energi (Atkins, 2003). Man kan skilja på två
huvudtyper av fett:
• Animaliskfett, som finns i kött, fisk, ägg, smör, ost och mjölk.
• Vegetabiliskt fett som finns i oljor och margariner (Montignac, 1999).
De fetter som ökar kolesterolhalten är mättade fetter som då finns i kött, smör, ost,
flottyr, feta mejeriprodukter och palmolja. Fetter som påverkar kolesterolet ytterst
lite finns i skaldjur, ägg och fågel. Fetter som sänker kolesterolhalten är vegetabiliska oljor som till exempel olivolja och solrosolja (Montignac, 1999).
Motivation
När en sjuksköterska möter överviktiga patienter som vill uppnå en viktminskning
kan hon använda sig av ett patientcentrerat förhållningssätt. Med detta menas att
sjuksköterskan inte styr patienten mot ett i förväg bestämt mål utan utgår från
patientens situation och diskuterar tillsammans med patienten vad som passar just
honom/henne. Alltså vill man få patienten till att vara med att bestämma sin vård.
Detta synsätt är nära kopplat till patient empowerment vilket innebär att patienten
ska ha rätt att delta så mycket som den förmår och önskar och kunna medverka i
sin vård och egenvård (Arborelius i Klang Söderkvist, 2001).
9
Figur 1. Ur Klang Söderkvist, 2001, s 128
Enligt ovanstående figur går patienten igenom olika stadier när han/hon ska ändra
sina levnadsvanor:
1. Innan patienten överhuvudtaget överväger någon förändring. Patienten
är knappt bekymrad över sina levnadsvanor. Patienten saknar motivation att skapa någon förändring.
2. Patienten överväger förändring. Patienten är medveten om vissa risker
i sina levnadsvanor men samtidigt nöjd med de fördelar som dessa ger.
Patienten är inte säker på om han/hon vill ändra sina vanor.
3. Handling. Patienten vill göra något åt sina levnadsvanor. Patienten kan
lyckas men det finns en risk att han/hon får återfall och återgår till första stadiet.
4. Vidmakthållande. Patienten håller vid sina förändringar under lång tid
och kan klara av olika risksituationer som uppstår t ex då att inte återgå
till gamla matvanor i svåra stunder.
5. Återfall. Innebär att patienten återgår till sina tidigare levnadsvanor
(Arborelius i Klang Söderkvist, 2001).
Dessa stadier visar hur mycket patienten är motiverad. Sjuksköterska kan börja
med att diskutera beteendeförändringar med patienten. Sjuksköterskan kan underlätta för patienten att ta ställning till sina levnadsvanor genom att ställa frågor om
dessa. När patienten har kommit till tredje stadiet är det viktigt att patienten själv
får komma med förslag hur förändring kan göras. Under stadium fyra bör sjuksköterskan ge stöd, uppmuntra och diskutera de svårigheter som patienten kan stöta
på ( Arborelius i Klang-Söderkvist, 2001).
Teoretisk referensram
För att bedöma hälsa använder sig Carnevali av modellen Dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. I denna modell handlar den funktionella förmågan om patientens inre och yttre resurser (Carnevali, 1999).
När det gäller en patient med överviktsproblem kan dessa vara styrka, uthållighet,
sinnesstämning, kunskap, motivation och färdigheter. För att skapa balans i det
dagliga livet spelar de yttre resurser som finns stor roll. Som yttre resurser kan
nämnas bostad, transport, människor och pengar. Carnevali menar att det handlar
om att skapa en balans mellan krav i det dagliga livet och de inre och yttre resurserna för att kunna tillgodose dessa krav. Krav som patienten kan ha är aktiviteter,
10
förväntningar, omgivning, värderingar och seder och bruk. När kraven blir för
många och patientens inre och yttre resurser inte kan tillgodose dessa skapas en
obalans som leder till ohälsa (Carnevali, 1999).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka viktminskningsmetoder
som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Med kunskap om dessa metoder har vi som blivande sjuksköterskor genom omvårdnadsåtgärderna information, undervisning och stöd möjlighet att förebygga/påverka patienter med övervikts-/fetmaproblematik.
Utifrån syftet med litteraturstudien vill vi besvara följande frågeställning:
1. Vilka viktminskningsmetoder finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen?
METOD
En litteraturstudie är enligt Polit m fl (2001) en skriven sammanfattning och tolkning av den senaste i litteraturen inom ett område. I detta fall gäller det litteratur
om viktminskningsmetoder för överviktiga patienter.
Artikel- och litteratursökning
Vi har använt oss av de databaser som finns tillgängliga via Malmö högskolas
bibliotek. Databaserna som använts är PubMed Central, ELIN och SveMed+.
Sökorden som användes var obesity, obesity and adults, dietary therapy, weight
loss methods, weight control, low calorie diet, obesity treatment, glykemiskt index, viktminskning, diet, mediterranean diet, Atkins and diet och Montignac.
Vi har även använt Rössner som sökord eftersom vi i SBU: s rapport, Fetma och
preventiva åtgärder, såg att han var en av de stora forskarna i Sverige inom området (SBU, 2002).
De begränsningar som gjorts i sökningarna var att artiklarna skulle inrikta sig på
vuxna över 18 år. Som viktminskningsmetoder inkluderade vi först och främst
kostbehandling men har även sökt efter andra metoder som medicinsk behandling
och vikten av undervisning och information. Vi har exkluderat barn med överviktsproblem i artikelsökningarna. Vi har inte använt oss av någon tidsbegränsning i artikelsökningen.
Metod för artikelgranskning
Utifrån vår frågeställning har vi läst artiklarnas abstract för att se om deras innehåll verkade relevant för vår studie. Om detta överensstämde lästes artikeln i fulltext. Totalt blev det 14 artiklar som granskades utifrån de kriterier som Polit m fl
(2001) har ställt på en vetenskaplig artikel. Fem artiklar togs ej med eftersom dessa inte uppföljde de vetenskapliga kriterierna. Nio artiklar utgör grund för litteraturstudien. Polits m fl kriterier har vi sammanställt i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas
matriser samt artikelgranskning.
11
Databearbetning
De nio artiklarna valdes ut med tanke på vår frågeställning och syfte. Vi läste artiklarna var och en för sig och sedan granskade och analyserade vi dem tillsammans. Utifrån detta fick vi fram fyra olika huvudkategorier. Dessa är kostbehandling, information/undervisning, livsstilsförändringar samt medicinsk behandling.
Eftersom vi ville lägga vikten på kost blev detta kategorin vi använde flest artiklar
till. Kostbehandling delas in i fem olika teman: Tallriksmodellen, låg kaloridieter,
kolhydratdieter, medelhavskost och ätbeteendemönster. Vi har också delat in livsstilsförändringar i olika teman: diet, fysisk aktivitet och motivation. Detta för att
strukturera resultatet på så sätt att läsaren lättare ska kunna tillgodogöra sig de
olika viktminskningsmetoderna.
Tabell 1. Artikelsökning
Databas
Sökord
PubMed Cen- Obesity
tral
Obesity and
adults
Low calorie
diet
Rössner
Low carbohydrate diet
ELIN
Rössner
Obesity treatment
Dietary therapy
Weight loss
methods
Weight control
Mediterranean
diet
Montignac
Atkins and diet
SveMed+
Glykemiskt
index
Viktminskning
Diet
Summa:
Träffar
1606
604
Lästa abstract Använda
20
0
16
0
136
9
1
56
557
11
6
1
0
18
150
2
5
1
2
136
7
1
41
10
7
10
2
6
153
20
3
12
3
0
0
0
179
773
8
7
138
0
0
9
1034
256
RESULTAT
12
0
1
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka viktminskningsmetoder
som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen.
Följande metoder beskrivs:
• Kostbehandling. Här ingår tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost och ätbeteendemönster
• Betydelsen av information/undervisning i viktminskningsarbetet
• Livsstilsförändringar
• Medicinsk behandling av fetma
Kostbehandling
Tallriksmodellen
I en svensk studie gjord av Andersson, Lennernäs och Rössner (2000) undersöktes
förändringar i kostmönster hos män med fetma. Denna studie kallas för Gustafstudien. I studien som pågick under ett år deltog 63 män i 44- årsåldern, med ett
medel BMI på 37,4.
Männen delades in i tre lika stora grupper beroende på resultatet av viktförlusten.
Viktförlusten beror alltså på hur mycket männen har förändrat sina kostmönster
(Andersson m fl, 2000).
Dieterna baseras på den svenska tallriksmodellen. Definitioner på denna är:
A- kött, fisk, ägg och mjölk
B- flingor, bröd, ris, pasta och potatis
C- grönsaker, frukt och rotfrukter
Kostkategorier:
1. Fullständig måltid som består av A, B och C
2. Ofullständig måltid som består av A och B
3. Mindre balanserad måltid som består av A och C
4. Vegetarisk måltid som består av B och C
”Snackskategorier”:
1. Hög kvalitet på snacks som kan vara vad som helst från A, B eller C.
Till exempel ett äpple eller ett glas mjölk.
2. Blandade snacks från A, B eller C plus mat med högt energivärde, alkohol eller äpple och en bit choklad.
3. Låg kvalitet på snacks som är en eller flera matvaror som innehåller
alkohol, grädde, fett eller socker.
4. Snacks utan energi som är vatten, kaffe, te, lättdryck eller sockerfritt
tuggummi.
Vidare delades måltiderna in i tillagade och snabbt tillagade måltider.
Den tillagade måltiden definierades som kokt ris, pasta och potatis. Även måltider
som kan klassas som svensk lunch och middag ingick här.
Den snabbt tillagade måltiden är bröd och frukostflingor. Frukost, mellanmål och
sen kvällsmat ingår här (Andersson m fl, 2000).
Medelvärdet av kroppsvikt före och efter behandling var:
Grupp 1: Före behandling vägde männen i genomsnitt 116 kg och efter 117 kg.
Grupp 2: Före behandling vägde männen i genomsnitt 122 kg och efter 116 kg.
Grupp 3: Före behandling vägde männen i genomsnitt 125 kg och efter 111 kg
13
(Andersson m fl, 2000).
Efter behandlingen minskades energiintaget i grupp ett med 300 kcal. I både
grupp två och tre minskades energiintaget med 700 kcal (a a).
Att männen i grupp tre har gått ner mest i vikt beror på att de äter färre snacks
med låg kvalitet, som till exempel choklad, glass och kaffe med socker efter ett
års behandling. Denna grupp har även ändrat kostmönstret till en sundare diet med
ett mindre energiintag från fett. Energin kommer istället från varma maträtter med
god kvalitet som inkluderar grönsaker, rotfrukter och frukt (förberedda måltider).
Detta indikerar att dessa män har förstått och anammat kunskaper om den svenska
tallriksmodellen bättre än de andra grupperna (a a).
Ett år efter behandlingen har alla grupperna minskat sitt energiintag från de snabbt
förberedda måltiderna. De har till exempel dragit ner på smörgåsarna med smör
och ost samt ökat intaget av grönsaker och frukt.
Den mest framgångsrika gruppen har även minskat sitt energiintag från onyttiga
snacks (Andersson m fl, 2000).
Lågkaloridieter
En studie som jämfört två olika lågkaloridieter är den som gjorts av Bogardus m fl
(1981). Deltagarna bestod av åtta överviktiga kvinnor med >30 % kroppsfett i
åldern 25-33 år. Dessa studerades en vecka före behandlingen och efter sex veckors intag av två olika 830 kcal/dag dieter. I varje diet deltog fyra personer.
Diet 1: bestod av 35 % protein, 29 % fett och 36 % kolhydrater.
Diet 2: bestod av 35 % protein, 64 % fett och 1 % kolhydrater.
(Bogardus m fl, 1981)
Under den initiala 11 dagars perioden fick deltagarna en diet för att behålla sin
nuvarande vikt. Den dieten bestod av 45 % kolhydrater, 40 % fett och 15 % protein. Efter denna diet fick de två grupperna börja sina ”riktiga” dieter. Båda dieterna
bestod av magert kött, fisk eller höns med margarin för att få extra fett och grapefruktjuice för extra kolhydrater. Deltagarna fick buljong 2-3 gånger per dag för att
de skulle få i sig tillräckligt med natrium, även en multivitamintablett gavs dagligen (a a).
Den största viktförlusten var i gruppen som åt 1 % kolhydrater under första veckan. I gruppen gick man ner 4,6 kg i genomsnitt och i den andra gruppen gick man
ner 3,4 kg. I första gruppen var den totala viktförlusten i genomsnitt 7.4 kg efter
avslutad behandling, för den andra gruppen 8.4 kg (a a).
I en annan studie har man valt att undersöka hur kroppsproteinet påverkas av en
diet med lågt kaloriintag som är gjord av Hoffer m fl (1984). Där jämförde man
två olika låg kaloridieter bland 17 överviktiga kvinnor. Man räknade ut deras ideal
vikt och sedan baserade proteinintaget på denna enligt följande: den första dieten
innehöll 1.5 g protein/kg och den andra 0.8 protein/kg och även 0.7 g/kg kolhydrater. Båda dieterna består av 500 kcal. Dieterna bestod av tre liknande måltider
som intogs i matsalen vid Clinical Research center. Undantaget var eftermiddagsmålet som deltagarna åt på sina arbetsplatser.
De första fyra dagarna fick deltagarna en form av pulverdiet innehållande 1,5 g
protein/kg, och den femte dagen fick de börja med en av de två dieterna. Delta14
garna fick inte dricka mer än en kopp kaffe/te per dag. Dieterna pågick i fem
veckor och fyra från varje dietgrupp fortsatte i ytterligare tre veckor. För uppskatta nitrogenbalansen mätte man intag och urin och feces- elimination. Alla de patienter som deltog i studien erbjöds ett års gratis dietkonsultation (Hoffer m fl,
1984).
Viktförlusten i de båda grupperna var ungefär densamma, efter två veckor var
medelviktförlusten 0,2 kg/dag. Nitrogenbalansen mättes efter tre veckor då deltagarna hade anpassat sig till dieterna och för 1,5 g proteindieten var nitrogenbalansen 0 och för 0.8 g var den –2 (a a).
Kolhydratdieter
Yang och Van Itallie (1976) har i sin studie jämfört tre olika dieter för att uppnå
viktreducering under kort tid. I studien ingick sex överviktiga män som var inlagda på en metabolisk avdelning. Studien pågick undersammanlagt 50 dagar och
varje diet pågick i 10 dagar. Deltagarna fick under dessa dagar prova alla dessa
dieter i ordningsföljd. Den första dieten bestod av 800 kalorier som innehöll måttliga mängder kolhydrater och protein. Den följande dieten var också 800 kalorier
och består av lågt intag kolhydrater och högt intag av fett.
Den tredje var en fastande period. Under alla tre perioderna fick deltagarna inta
drycker utan kalorier såsom vatten, kaffe och te utan grädde eller socker. Varje
deltagare fick även en multivitaminmineral tablett/dag och salt. Före och efter
varje diet fick deltagarna äta en diet bestående av 1200 kalorier. Detta för att stabilisera effekterna från föregående diet inför nästa. Under den första 1200 kaloridieten förlorade männen i genomsnitt 571,6 g/dag (Yang & Van Itallie, 1976).
Den största viktreduceringen skedde under fastande perioden 750,7 g/dag. Den
minsta viktnedgången skedde under 800 kaloridieten som innehöll måttliga halter
av kolhydrater och protein. Här gick deltagarna ner endast 277,9 g/dag.
Under dieten med lågt kolhydrat och högt fettintag (800 kalorier) förlorade deltagarna i genomsnitt 466,6 g/dag (a a).
Vattenförlusterna var som störst under fastande och under dieten med lågt kolhydrat intag och högt fettintag än den med måttliga halter. Om förändringar i kroppsproteinet är kända kan man uppskatta ändringar i kroppsfettet genom att räkna ut
energibalansen. Förändringar av kroppsvattnet påverkar kroppsvikten. Kroppsvatten påverkar dock inte förändringar i kroppsfett och protein. I studien har man
alltså använt energi- och nitrogenbalansen som metod för att uppskatta förändringar i kroppsproteinet. Proteinbristen var som störst under perioden där deltagarna fastade där man förlorade 50,4 g dag (a a).
Medelhavskostdiet
Goulet m fl (2003) har i en studie undersökt hur man genom interventionen med
medelhavskost kan förhindra övervikt och bibehålla sin idealvikt. Studien pågick i
tolv veckor och i den ingick 73 franskkanadensiska kvinnor.
Vidare delades kvinnorna in i tre grupper:
Grupp 1: Medelålder 43 år, medelvikt 58.3 kg, medel BMI 22.4 och höftmått 72.6
cm.
Grupp 2: Medelålder 49 år, medelvikt 65.6 kg, medel BMI 25.0 och höftmått 80.9
cm.
15
Grupp 3: Medelålder 48 år, medelvikt 78.4 kg, medel BMI 29.8 och höftmått 95.0
cm. (Goulet m fl, 2003)
Under medelhavskostinterventionen fick kvinnorna delta i två gruppsessioner med
åtta kvinnor i varje grupp. Den första gruppsessionen pågick under den första
veckan av interventionen. Där fick deltagarna information av en dietist om hur
medelhavsdieten var upplagd. Fyra veckor efter interventionen fick deltagarna
lära sig hur man tillagar medelhavskost (a a).
Figur 2. Den traditionella pyramiden inom medelhavskosten. Ur Goulet m fl
(2003, s 117)
Komponenterna i medelhavspyramiden representerar olika poäng. Den totala
kostpoängen kan vara från 0-44 poäng. Följer man medelhavspyramiden till fullo
så får man 44 poäng.
Enligt medelhavskosten är ett rekommenderat dagligt intag av mejeriprodukter två
till tre gånger (Goulet m fl, 2003).
Den tolv veckor långa interventionen resulterade i signifikanta minskningar av
energiintag. Intaget av kolhydrater, protein och fiber ökade. Den signifikanta ökningen av fiberintaget antas bero på att konsumtionen av grönsaker, frukt, spannmål, nötter och frön har ökat. Dessa är typiska ingredienser i medelhavskosten (a
a).
Efter de sex första veckorna observerades en mindre minskning av BMI men efter
tolv veckor av interventionen bibehölls BMI måttet. Endast bland de kvinnor med
störst höftmått redovisades signifikanta minskningar.
16
Medelhavspoängen ökade i genomsnitt från 21.1 till 28.6 efter sex veckors intervention (Goulet m fl, 2003).
Undervisning/information
Qi och Dennis (2000) har i sin studie undersökt hur förändrat ätbeteende kan leda
till viktminskning. I studien som sträckte sig över sex månader, deltog 50 överviktiga kvinnor över 60 år. Deltagarna delades in i två grupper; de som gick ner i vikt
(över 5 kg) och de som inte gjorde det (mindre än 5 kg). Behandling som användes var kognitiva förändringar, socialt stöd, nutrition och låg intensiv träning
(promenader). Viktminskningsprogrammet utvecklades vid Geriatric Research
Education and Clinical Center i Va Maryland Health Care System, Baltimore. För
att åstadkomma en viktminskning på 0,5 kg/vecka kontrollerade man det dagliga
intaget av mat så att denna endast bestod av 300- 500 kalorier. Syftet med promenaderna var att gå ner i vikt och bearbeta sina känslor istället för att tröstäta (Qi &
Dennis, 2000).
Den gruppen med kvinnor som gått ner mer än fem kg har ändrat flera av sina
beteendemönster relaterat till kost. Dessa är följande:
Väljer mer noggrant ut sin mat och skriver ner vad de ätit, för viktkurva och äter i
en mer långsam takt än tidigare (a a).
En annan signifikant strategi var att de åt mat som de trodde kunde hjälpa till att
gå ner i vikt samt att de planerade sina måltider. I båda grupperna rapporterade
kvinnorna att de slutat äta nattliga måltider och handlar inte längre när de är hungriga. De åt i heller inte längre i samband med tv-tittande eller arbete. Två signifikanta förbättringar för båda grupperna var att de dokumenterade sitt kostintag.
Fyra signifikanta skillnader mellan de två grupperna var att de som nådde en viktreducering handlade från en lista, hade en viktkurva, förvarade mat där de inte
kunde se den och planerade sina måltider (a a).
En annan studie som understryker betydelsen av undervisning och information för
överviktiga personer är Morris m fl (1999). I denna studie deltog 741 personer
som arbetar inom sjukvården i Skottland. Dessa fick besvara ett frågeformulär
som var baserat på kvalitativ forskning. I resultatet från denna framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att nutritionen hade en viktig roll i behandlingen av
övervikt. 82,4 procent av deltagarna ansåg att de kunde ge sunda kostråd till de
överviktiga patienterna (Morris m fl, 1999).
Livsstilsförändringar
Riebe m fl (2003) har gjort en studie som undersöker hur generella livsstilsförändringar kan leda till viktminskning. Dessa förändringar är hälsosam mat, regelbunden fysisk träning och beteendeförändringar. I studien deltog 144 överviktiga män
och kvinnor med ett medel BMI på 32,5. Studien pågick under sex månader och
programmets tre första månader var intensiva då deltagarna träffades två gånger i
veckan. Vid varje tillfälle så hade man en timmes beteende- eller diet undervisning samt en timmes fysisk träning. Efter varje intensiva period hade deltagarna
en tre månaders fas där frekvensen av kontakten minskades. Under denna tid träffades deltagarna i en timme per vecka under de första fyra veckorna. Därefter träffades de en gång per vecka under de följande åtta veckorna (Riebe m fl, 2003).
Diet
17
Deltagarna fick undervisning om hur de skulle mäta mängden mat och hur de
skulle gå tillväga genom att beräkna portionsstorlekar. Dietundervisningen fokuserades på att ändra ätbeteendet till ett hälsosammare beteende som skulle kunna
bestå hela livet. Deltagarna uppmuntrades att sätta mål för dagligt fettintag till 20,
25 eller 30 % av kaloriintaget. De skulle mäta fettintaget, öka intaget av frukt och
grönsaker samt variera sin kost. Deltagarna fick skriva ner sitt matintag fyra dagar
per vecka för att uppnå målet som de satt upp för sitt fettintag. Programmets mål
var att fettintaget skulle vara under 25 % av det totala energiintaget. Frukt och
grönsaker skulle ätas mer än fem gånger per dag. En dietist hjälpte gruppen med
dietinstruktioner under programmet (Riebe m fl, 2003).
Fysisk aktivitet
Behandling genom fysisk aktivitet innebar veckovis övervakade lektioner. Deltagarna fick instruktioner om att träna två gånger per vecka utanför programmet. De
fick välja mellan aerobics, promenader, jogging, cykling, träning i roddmaskin
eller gång i trappor. Första veckan pågick träningen i 15 minuter och vecka två
och tre i 20 minuter. Därefter ökades tiden med fem minuter varannan vecka ända
tills deltagarna kunde träna ett helt pass som pågick under 45 minuter. Första
veckorna av programmet använde man träningstiden till att presentera relevant
information om träning. Man mätte pulsen, gav träningsmöjligheter och ordnade
ordentlig träningsutrustning (a a).
Motivation
Programmet använde motivations- och beteendeprinciper för att ändra kostvanor,
bibehålla regelbunden träning och öka aktiviteter i det dagliga livet. I programmet
sattes olika steg upp och deltagarna motiverades att tidigt ändra sitt beteende och
genom olika strategier göra framsteg (a a).
I programmet ingick föreläsningar om hur man skulle kunna identifiera situationer
där man riskerar att äta för mycket. Deltagarna belönades för sitt hälsosamma
ätande och träningsvanor (a a).
Deltagarna upplevde signifikanta minskningar av kroppsvikt, fett, BMI, kolesterolvärden, totala kaloriintaget samt energiintaget från fett. Efter sex månaders
behandling hade deltagarna minskat sitt totala kaloriintag med ungefär 300 kcal.
Även kolhydratintaget minskades med 20 gram. Fiberintaget ökades dock med 0,8
gram. Efter sex månaders deltagande i programmet hade 18 % av deltagarna förlorat ca 10 % av sin kroppsvikt och 38 % hade förlorat 5-9.9 % av sin kroppsvikt.
Deltagarnas medel BMI hade ändrats från 32,5 till 30,7. Deltagarna följs upp i två
år efter behandlingen för att försöka minska risken för återfall och för att kunna
behålla hälsosam kost och träningsvanor (a a).
Medicinsk behandling
Ett läkemedel som används för att behandla övervikt är Xenical®. Dess effekt
beskrivs i en studie gjord av Franson och Rössner (2000). Läkemedlet gör att ett
enzym från pankreas reducerar absorptionen av triglycerider. Därmed påverkar
fettintaget inte metabolismen, men fettet elimineras via feces.
I studien som sträckte sig över två år deltog 28 kvinnor och sex män, dessa delades in i två grupper. BMI- medelvärdet för båda grupperna var 37.3. En grupp
behandlades med läkemedel och en grupp behandlades med placebo. I behandlingen ingick även kostråd från en dietist. Inför varje dietistbesök skrev deltagarna
ned vad de ätit under de senaste fyra dagarna. Fettintaget var generellt sett högre i
18
placebogruppen. Den största viktförlusten skedde under de sex första månaderna.
Medelvärdet av den totala viktförlusten för hela gruppen var nio kilogram (Franson & Rössner, 2000).
DISKUSSION
I diskussionsavsnittet redovisas följande:
• Metoddiskussion innehållande artikelsökning, val av databaser, urval, metod för artikelgranskning och val av teoretisk referensram
• Resultatdiskussion innehållande kortsiktig och långsiktig viktnedgång,
livsstilsförändringar, motivation och undervisning och medicinsk behandling
• Förslag till implikationer
• Förslag till vidare forskning
Metoddiskussion
Artikelssökning
Vi har endast sökt i databaser eftersom vi trodde att det skulle vara lätt att få fram
relevanta artiklar därifrån. Detta med tanke på hur aktuellt ämnet övervikt är och
dess många omtalade viktmetoder som till exempel Atkins, Montignac och
GI-index. Därför sökte vi en del artiklar med dessa sökord men vi hittade inga
som uppfyllde kraven på vetenskapliga artiklar om någon av dessa dieter. Det
känns lite som en begränsning att inte kunna använda några av de mest omtalade
dieterna i vårt resultat eftersom säkert många patienter vill ha kunskap och råd
kring dessa. Med detta som utgångspunkt fick vi vara kreativa och använda oss av
mer generella söktermer. Det är aldrig lätt att hitta sökord för just det man söker.
Vi är medvetna om att genom förbättrade sök ord och söktermer kunnat hitta fler
artiklar som hade kunnat vara av intresse för detta arbete. En del artiklar som används i litteraturstudien är relativt gamla, den äldsta är från 1976. Vi anser dock
inte att detta är någon svaghet eftersom viktminskningsmetoderna i dessa studier
fortfarande används.
När vi hade avslutat artikelsökningen hade vi 14 artiklar som vi ansåg svarade på
vår frågeställning. Tyvärr visade det sig att fem av dessa inte uppfyllde kriterierna
på vad en vetenskaplig artikel ska innehålla. Det är detta som generellt sett har
varit en svårighet i vår artikelsökning.
I databassökningen har vi främst sökt artiklar med fulltext. Detta på grund av tidsbrist och ekonomiska aspekter. Vi är medvetna om att detta kan ha lett till att vårt
urval blev mer begränsat.
De flesta vi artiklar vi använt är från USA. Detta tror vi kan bero på att överviktsproblematiken är så pass utbredd där och det därför finns många studier där ifrån.
Vi har även artiklar från Canada, Skottland och Sverige. Vi hade önskat fler
svenska artiklar eftersom det hade varit intressant att se vilka dieter som är mest
undersökta i Sverige.
Val av databaser
19
Databaserna vi använt i vår artikelsökning är: Elin, PubMed Central och SveMed+. Vi har dock inte använt oss av några artiklar från SveMed+ eftersom dessa
inte har varit av vetenskaplig kaliber.
Urval
Vi har begränsat vårt urval genom att endast undersöka vuxna över 18 år med ett
BMI> 25. Vi exkluderade barn- och ungdomar eftersom vi anser att detta tillhör
specialistsjuksköterskans område.
Metod för artikelgranskning
Som metod för vår artikelgranskning har vi använt oss av Polit m fl (2001) eftersom denna på ett bra sätt beskriver hur en vetenskaplig artikel ska se ut. De nio
artiklar vi använt oss av anser vi i stort uppfyller de kriterier som beskrivs. Vi har
till störst del använt oss av kvalitativa artiklar men även några kvantitativa.
Val av teoretisk referensram
Vi har valt att använda oss av Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell.
Den kändes mest relevant då hon har ett holistisk synsätt. I behandling av övervikt
ingår att förändra sitt ätbeteende vilket gör att man får ändra sina rutiner i det dagliga livet och enligt Carnevali ska man ha balans mellan krav och resurser i dagligt liv. När man ska använda sig av en diet ställs krav på att mobilisera inre resurser för att kunna förändra sin kost därmed förändras balansen. Vi menar att kunskap och motivation är inre resurser som är betydelsefulla i viktminskningsarbetet.
Resultatdiskussion
I denna litteraturstudie har vi fått svar på vår frågeställning och funnit ett spektrum av metoder.
Efter att ha undersökt olika kostbehandlingsalternativ har vi kommit fram till att
det finns olika dieter för kortsiktig och långsiktig viktnedgång. Vi menar att som
sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om olika dieter eftersom man med varje patient sätter upp ett individuellt viktminskningsmål. Utifrån detta kan sjuksköterskan ge råd om vilken diet som passar den patienten bäst. Enligt SOSFS
1993:17 ingår det i sjuksköterskans arbetsuppgifter vad gäller omvårdnadsåtgärder att ge information och rådgivning om vad som kan vidtagas för att befrämja
hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Sjuksköterska bör
kunna, utifrån de krav som patienten har, kartlägga vilka resurser som finns tillgängliga för att kunna uppnå en balans i det dagliga livet. Enligt Carnevalis modell (1999) kan krav till exempel vara värderingar, seder och bruk och om patienten då till exempel är vegetarian så måste sjuksköterskan hitta en diet som passar
denna patient.
Kortsiktig viktnedgång
I Bogardus m fl studie (1981) där man undersökt två olika lågkaloridieter bestod
den ena dieten av högre halter kolhydrater och mindre halter fett medan den andra
innehöll högre halter fett och nästan inga kolhydrater. Den snabbaste viktförlusten
såg man i den gruppen som åt nästan inga kolhydrater. Detta visar att för snabb
viktnedgång ska man välja en diet med lågt kolhydratinnehåll. En studie som
styrker detta är Yang och Van Itallie (1976). I denna studie jämförde man också
två olika kolhydratdieter. Den ena innehöll måttliga halter av kolhydrater och protein och den andra lågt kolhydratintag och högt fettintag. Deras studie visar att
20
gruppen som åt dieten med lågt kolhydratintag förlorade nästan dubbelt så mycket
i vikt per dag än vad den andra gruppen som åt måttliga halter av kolhydrater
gjorde. Studien jämförde resultatet från dessa dieter med resultatet från en fastande period. Den största viktförlusten skedde under den perioden när deltagarna fick
fasta.
Även om den fastande perioden gav störst viktnedgång var det även den dieten
som ledde till störst proteinbrist. Vi menar att även om fastande är den mest effektiva viktminskningsmetoden är den även den mest riskabla för kroppen eftersom
det finns ett dagligt behov av näring för att kroppen ska kunna upprätthålla sina
normala funktioner.
Enligt Carnevali (1999) är aktiviteter ett krav i det dagliga livet. Ens arbete är
både en aktivitet och förpliktelse och detta kan vara svårt att sköta om inte kroppen kan upprätthålla sina normala funktioner. Vid fasta förändras patientens inre
resurser, som styrka, uthållighet och sinnesstämning och detta leder till svårigheter att få en balans mellan resurser och krav.
I en studie gjord av Hoffer m fl (1984) har man använt lågkaloridieter med olika
mängder proteinhalter beroende på vilken idealvikt man vill uppnå. Resultatet
visade att dieten med lägst proteinhalt ledde till negativ nitrogenbalans. Detta
skulle kunna bero på att deltagarna inte uppnått så stor viktnedgång som de önskat. Detta visar att det är svårt att upprätthålla en bra proteinbalans vid snabb viktförlust.
Långsiktig viktnedgång
Vi anser att långsiktig viktnedgång är bättre för kroppen eftersom den då får en
chans att vänja sig till kostförändringen. En studie där man undersökt förändringar
i kostmönster under en längre tid är gjord i Gustafstudien av Andersson m fl
(2000). Här användes tallriksmodellen som grund för vad som skulle vara en hälsosam kostsammansättning. Den grupp som redovisade störst viktförändring var
den som hade anammat tallriksmodellen bäst. Det visar att man egentligen inte
behöver plocka bort så mycket av det goda i sin kost utan mest undvika regelbundet intag av snabbmat och sötsaker för att långsiktigt uppnå viktminskning. Utifrån detta har man även skaffat sig en sund livsstil som man ska försöka bevara
resten av livet.
En annan studie har visat hur man med en hälsosam kost kan undvika övervikt
och bibehålla den idealvikt man uppnått (Goulet m fl, 2003). Här har man använt
sig av medelhavskost som resulterade i signifikanta minskningar av energiintag.
Eftersom medelhavskosten är en långsiktig viktminskningsmetod ses inte några
större viktförändringar på kort tid utan den kan liknas med tallriksmodellen som
är en livsstilsbaserad kost.
Livsstilsförändringar, motivation och undervisning
För att kunna uppnå en optimal viktminskning krävs inte bara rätt diet utan även
motivation och undervisning för att kunna förändra sin livsstil. Det framgår av
VIPS (Ehnfors m fl, 2000) att information/undervisning är omvårdnadsåtgärder
som sjuksköterskan ansvarar för.
En studie som har undersökt hur generella livsstilsförändringar kan leda till viktminskning är den gjord av Riebe m fl (2003). Den visade att en kombination av
sund kost med minskat fettintag, ökad fysisk aktivitet och motivation leder till
21
positiva viktförluster. Detta visar att kost till viss del kan påverka vikten men i
kombination med andra förändringar i livsstilen ger bäst resultat (Riebe m fl,
2003).
För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar är det viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper inom dessa områden och kan förmedla dessa till patienterna. I studien användes även motivations- och beteende principer för att ändra
kostvanor, bibehålla regelbunden träning och öka aktiviteter i det dagliga livet. Vi
anser att det är viktigt att patienten själv får komma med förslag på förändringar
så att sjuksköterskan inte tar över utan att patienten tar sitt eget ansvar i behandlingen. Deltagarna får undervisning och sjuksköterskan ökar därmed deras kunskaper som är en inre resurs och därmed kan även motivationen ökas. Eftersom
det aldrig är lätt att gå ner i vikt så anser vi att det är viktigt med mycket stöd och
uppmuntran från sjuksköterskan för att öka patientens motivation att vilja förändra
sin livsstil.
Det framkom att 82,4 % av vårdpersonalen i Morris m fl studie(1999) ansåg att de
kunde ge goda kostråd och de ansåg att nutrition har en viktig roll i behandlingen
av övervikt. Detta understryker vårdpersonalens roll som konsult och hur viktigt
det är med goda kunskaper om nutrition.
Enligt Carnevali (1999) ska vårdpersonalen fungera som en yttre resurs för patienten. Alltså är det viktigt att sjusköterskan då patienten har bristande motivation
kan hjälpa till genom att uppmuntra och stötta.
Viktminskning kan många gånger handla om att förändra ett beteendemönster. En
studie där deltagarna har förändrat sitt beteendemönster är gjord av Qi och Dennis
(2000). I behandlingen ingick kognitiva förändringar, socialt stöd, nutrition och
låg intensiv träning för att uppnå viktminskning. Resultatet visar att de som gått
ner mest i vikt är de som ändrat sitt beteendemönster och här har undervisning
haft stor betydelse när det gäller kostförändringar.
Medicinsk behandling
I studien gjort av Franson och Rössner (2000) undersöktes Xenicals® effekter i
behandling mot övervikt. Den visade hur man i kombination med kostråd från
dietist kan uppnå viktminskning. Vi tror att Xenical® är effektiv till en viss del
men att man inte enbart kan förlita sig på medicinsk behandling gällande viktförlust. Som resultaten redovisats ovan har deltagarna flera olika faktorer och dessa
har tillsammans lett till en viktminskning. Xenical® kan dock vara lönsam som
komplement till kostförändringar och fysisk aktivitet.
Förslag till implikationer
Inom sjukvården är det viktigt att all vårdpersonal uppmärksammar överviktiga
patienter och ger behandling innan de utvecklar följdsjukdomar. I många fall får
det preventiva arbetet påbörjas redan vid skolålder eftersom övervikt har ökat
kraftigt bland barn och ungdomar. Vi menar att sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om såväl obesitas och följdsjukdomar som preventiva åtgärder för att förhindra uppkomsten av obesitas. Sjukvården har idag bra kunskaper om hur man
ska behandla följderna av övervikt. En viktig ambition vi har med vår studie är att
sjuksköterskan ska ha kunskaper om olika viktminskningsmetoder för att kunna se
hur respektive metod passar olika patienter. Sjuksköterskan kan då genom sin
förmåga att påverka patienternas motivation framlägga valmöjligheter och låta
patienten ta ställning själv till långsiktig eller kortsiktig viktnedgång.
22
Vi anser att vårdpersonalen under sin utbildning behöver mer undervisning om
vad obesitas innebär och behandling kring detta.
Förslag till vidare forskning
Vi tror att det behövs omfattande forskning kring de olika viktminskningsmetodernas negativa effekter på hälsa. Detta har vi saknat i de artiklar vi studerat. De
viktminskningsmetoder som ger snabba effektiva resultat kan vara farliga att fastna i eftersom kostinnehållet är så pass begränsat. Det är viktigt att ha kunskaper
kring detta för att kunna få patienten att inse att dessa dieter inte kan fortsätta en
längre tid.
Vi tycker att det kan behövas mer forskning kring varför vissa patienter lyckas gå
ner i vikt medan andra inte lyckas. Det skulle vara intressant att få undersökt vilka
aspekter som kan ha en avgörande betydelse för viktresultatet.
REFERENSLISTA
Almås H (2002) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber.
23
Andersen T, Rissanen A & Rössner S (1998) Fetma/fedme en nordisk lärobok.
Lund: Studentlitteratur.
Andersson I, Lennernäs M & Rössner S (2000) Meal pattern and risk factor
evaluation in one-year completers of a weight reduction program for obese men –
the “Gustaf” study. Journal of Internal Medicine, 247, 30-38.
Atkins R C (2003) Atkins för live., Stockholm: Forum.
Bogardus C, Lagrange B M, Horton E S & Sims E A H (1981) Comparison of
carbohydrate-containing and carbohydrate-restricted hypo-caloricdiets in the
treatment of obesity. The American society of Clinical Investigation, 68, 399-404.
Carnevali D (1999) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Stockholm: Liber.
Ehnfors M, Ehrenberg A & Thorell-Ekstrand I (2000) VIPS- boken. Stockholm:
Vårdförbundet, FOU- rapport nr 48.
Ericson E & Ericson T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Franson K & Rössner S (2000) Fat intake and food choices during weight reduction with diet, behavioural modification and a lipase inhibitor. Journal of Internal
Medicine, 247, 607-614.
Goulet J, Lamarche B, Nadeau G & Lemieux S (2003) Effect of a nutritional intervention promoting the Mediterranean food pattern on plasma lipids, lipoproteins and body weight in healthy French-Canadian women. Elsevier, 2003, 115124.
Hoffer L J, Bistrian B R, Young V R, Blackburn G L & Matthews D E ( 1984)
Metabolic effects of very low calorie weight reduction diets. The American society for Clinical Investigation, 73, 750-758.
Klang Söderkvist B (2001) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Montignac M (1999) Montignacmetoden – Jag äter och förblir smal. Stockholm:
Forum.
Morris S E, Lean Mej, Hankey CR & Hunter C (1999) Who gets what treatment
for obesity? A survey of GPs in Scotland. European Journal of Clinical Nutrition,
53, 44-48.
Polit D F, Beck C T & Hungler B P (2001) Essentials of Nursing research: Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott.
Qi B B & Dennis K E (2000) The adoption of eating behaviours conducive to
weight loss. Eating Behaviours, 2000, 23-31.
Riebe D, Greene G W, Ruggiero L, Stillwell K M, Blissmer B, Nigg C R &
Caldwell M (2003) Evaluation of a healthy- lifestyle approach to weight managment. Preventive Medicine, 36, 45-54.
24
SBU (2002) Fetma – problem och åtgärder: en systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: SBU.
SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och
sjukvården.
Socialstyrelsen, http://www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm<2004-12-15>
Yang M & Van Itallie T B (1976) Composition of weight lost during short-term
weight reduction. The Journal of Clinical Investigation, 58, 722-730.
25
Bilaga 1: Kriterier för granskning av vetenskapliga artiklar enligt Polit m fl (2001)
Titel: Vetenskapliga artiklar ska börja med en titel som ska spegla studiens innehåll. Titeln får innehålla femton eller färre ord.
Abstract: Är en kort beskrivning av studien som ska vara placerad i början. Den
får innehålla mellan 100-200 ord. Studiens frågeställningar ska ingå, även vilka
metoder som använts för att undersöka dessa frågor ska beskrivas. Resultatet ska
också presenteras i abstract. Här ska även stå hur studiens resultat kan användas i
omvårdnadsarbetet.
Introduktion: I introduktionen ska följande beskrivas:
• Det centrala fenomen som undersöks
• Det som forskaren vill uppnå med studien, det vill säga syfte och frågeställningar
• Hänvisning till relevant litteratur med tidigare forskning inom området,
detta för att läsaren ska kunna förstå hur studien kan relateras till tidigare
fynd och hur den nya studien kan bidra till ny kunskap
• Eventuell teoretisk ram
• En förklaring till varför studien är viktig i omvårdnadsarbetet
Metod: Under metoden ska det förklaras för läsaren vilken metod som används
och varför man valt denna. Här ska även redovisas urval, datainsamling, dataanalys, forskarens ansträngningar till att studien ska vara av hög kvalitet samt etiska
aspekter.
Resultat: Resultatsektionen ska presentera forskningsfynden, ofta görs detta med
hjälp av tabeller och figurer. I kvalitativa studier presenteras resultatet ofta i olika
teman som framkommit under studien.
Diskussion: Forskaren ska dra slutsatser om hur resultatet kan användas i praktiken. Sektionen ska förklara vad resultaten betyder och varför dessa blev på ett
visst sätt. Diskussionen i en kvalitativ studie ska innehålla följande:
• En tolkning av resultatet, vad fynden betyder begreppsmässigt eller teoretiskt och ur ett praktiskt perspektiv.
• Forskaren ger förslag på hur resultatet kan användas i omvårdnadsarbetet
och rekommendationer för hur man kan utöka dessa kunskaper i fortsatt
forskning.
• Studiens begränsningar ska beskrivas. Till exempel urvalssvårigheter och
svagheter i datainsamling etc. Detta för att visa att forskaren är medveten
om sina begränsningar.
Referenser: Ska innehålla en lista över böcker, rapporter och tidningsartiklar som
använts som referenser i studien (Polit m fl, 2001).
26
Bilaga 2: Artikelgranskning enligt Politm fl(2001)
Författare, år,
artikel, tidsskrift
& land
Andersson I, Lennernäs M & Rössner S (2000) Meal
pattern and risk
factor evaluation in
one-year completers of a weight
reduction program
for obese men –
the “Gustaf” study,
Journal of Internal
Medicine, Sverige
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referenser
Innehåller 20
ord. Lite väl
lång titel.
Speglar dock
studiens innehåll.
Är placerat i
början av artikeln. Innehåller
216 ord. Syftet
med studien
finns med. Även
metod och resultat beskrivs.
Tidigare studier
beskrivs. Syftet
med studien
beskrivs. Inga
frågeställningar
finns med.
Urval, datainsamling och
dataanalys beskrivs. Etiska
aspekter beskrivs.
Resultatet är
indelat i olika
teman. Redovisas med hjälp av
tabeller och figurer.
Forskarnas tolkning av resultatet beskrivs.
Studiens svagheter beskrivs.
De flesta artiklarna är up to
date.
Kritisk granskning av artikel:
Studien hade ett stort urval vilket var bra för studien eftersom den varade under ett år. Positivt att männen delades in i tre grupper beroende på viktförändring vilket gör det lätt för läsaren att utläsa resultatet. Metodsektionen är mycket bra eftersom olika kostklassifikationer beskrivs noggrant.
I resultatet är tabellerna väldigt bra, en tabell visar tydligt viktförändringar under behandlingsåret. Resultatet har delats in i olika teman vilket gör det
lätt för läsaren att orientera sig igenom resultatsektionen.
3
Författare, år,
artikel, tidsskrift
& land
Bogardus C, Lagrange B M, Horton
E S & Sims E A H
(1981) Comparison
of carbohydratecontaining and carbohydrate-restricted
hypo-caloricdiets in
the treatment of
obesity, The American society of
Clinical Investigation, USA
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Diskussion
Referenser
Innehåller
14 ord.
Speglar
innehållet
väl.
Är placerad i
början av studien. Innehåller
296 ord, alltså
nästan 100 ord
för mycket om
man utgår från
Polits kriterier.
Saknar både
syfte och frågeställningar. Metod och resultat
finns med.
Det centrala
fenomenet beskrivs. Innehåller referenser
till tidigare studier inom området.
Syftet med studien står beskrivet.
Urval, datainsamling och
dataanalys finns
med. Även vilken metod man
använt står beskrivet. Saknas
etiska aspekter.
Resultatsektionen
är indelad i olika
teman. Resultatet
redovisas med
hjälp av tabeller
och diagram.
Tolkningar av resultatet finns med
likaså begränsningar och svagheter. Även förslag
på hur man kan
använda resultatet i
omvårdnadsarbetet.
En hel del gamla referenser.
De flesta är från
70-talet. Den
äldsta från
1930.
Kritisk granskning av artikel:
Abstract är väldigt långt och det känns som man redovisat för mycket av resultatet. Med tanke på att studien endast pågår under sju veckor är urvalet
av åtta kvinnor tillräckligt. I metodsektionen saknas etiska aspekter. Dessa står istället i slutet av diskussionen. Metoden är indelad i olika sektioner
vilket gör det lättare att utläsa de metoder som använts. Resultatet är indelat i olika teman vilket gör att det är lättläst. Tabell 1 i resultatsektionen är
mycket bra då denna ger en god överblick på hur vikt och fettförlust förändras genom dietbehandlingarna. Diskussionen var bra eftersom man tydligt
förklarade syftet och hur man skulle kunna använda dieterna i behandling av övervikt/fetma.
Författare, år, artikel, tidsskrift & land
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
28
Resultat
Diskussion
Referenser
Franson K & Rössner
S (2000) Fat intake and
food choices during
weight reduction with
diet, behavioural modification and a lipase
inhibitor, Journal of
Internal Medicine,
Sverige
I titeln
ingår 16
ord.
Titeln
visar
tydligt
vad
studien
avser.
Innehåller 228 ord.
Tydliga frågeställningar saknas. Resultatet presenteras.
Finns inga förslag på
hur studien kan användas i omvårdnadsarbetet.
Det centrala fenomenet finns beskrivit. Hänvisning
till relevant litteratur inom området
finns med. Syfte
beskrivs, dock inte
frågeställningar.
Urval beskrivs. Även
studiedesignen beskrivs i
metoden.
Datainsamlingen beskrivs samt vilka begränsningar som gjorts.
Studien är godkänd av
etiska kommittén vid
Karolinska institutet.
Resultatet
stämmer bra
överens med
syftet.
Redovisas med
hjälp av tabeller och figurer.
Diskuterar
svagheter i
studien. Begränsningar
diskuteras.
Referenserna
är relevanta.
En del är dock
lite gamla, den
äldsta är från
1953.
Kritisk granskning av artikel:
I studiens urval ingår 28 kvinnor och sex män. Detta anser vi vara en för ojämn fördelning, eftersom det kan ge ett missvisande resultat för männen.
Antingen skulle männen uteslutits ur studien eller försökt få lika många män som kvinnor delaktiga i studien. Då hade man kunnat få ett intressant resultat att jämföra mellan de olika könen. Studien saknar en tydlig teoretisk referensram. Eftersom det saknas viktuppgifter på deltagarna i början på
studien blir det svårt att utläsa om viktminskningen på nio kg är signifikant. Det skulle också vara av intresse att i en tabell exempelvis få jämföra deltagarnas vikter indelat i olika grupper för att kunna följa upp en viktförlust.
En fördel med studien är att det används flera olika figurer och diagram för att visa mängden fettintag, energiintag i procent och måltider med mer än
25 g fett. Med hjälp av detta får man en mer överskådlig bild av resultatet. Även bra att det redovisas noggrant de olika fettkällorna, alltså vad som är
sämst att äta osv. I diskussionen diskuterar forskarna studiens svagheter vilket gör att man förstår att forskarna är väl medvetna om dessa. Även tydliga
tolkningar av resultatet finns med. Saknas dock förslag på fortsatta studier inom området.
Författare, år, artikel, tidsskrift &
land
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
29
Resultat
Diskussion
Referenser
Goulet J, Lamarche
B, Nadeau G & Lemieux S (2003) Effect of a nutritional
intervention promoting the Mediterranean food pattern on
plasma lipids, lipoproteins and body
weight in healthy
French-Canadian
women, Elsevie,
Canada
Innehåller
21 ord. Lite
väl lång
titel om
man hänvisar till Polits kriterier.
Speglar
dock innehållet väl.
Är placerad i
början av studien. Innehåller
216 ord. Metod,
resultat och
syfte finns beskrivet.
Centrala fenomenet finns
med. Hänvisningar till tidigare studier
inom området
står beskrivet.
Syfte finns med.
Urval, datainsamling och
dataanalys finns
med. Etiska
aspekter är beskrivet. Ansträngningar till
hög kvalitet
finns med.
Resultatsektionen
är inte indelat i
teman. Man redovisar med tabeller och diagram.
Tolkningar av resultatet finns med.
Svagheter är beskrivna. Exempel
på hur man kan
använda studiens
resultat i omvårdnadsarbetet finns
med. Även förslag
på framtida forskning nämns.
De flesta referenser är från
1990- och
2000-talet.
Kritisk granskning av artikel:
Positivt är att man delat in metodsektionen i olika teman vilket underlättar för läsaren. Under metoden finns även bra förklarat vilken pyramid man
använder sig av i medelhavskost och vad som ingår i den kosten. Man har även förklarat poängräkningen tydligt.
Som negativt angående resultatet är att man inte delat in denna i olika teman vilket gör att den känns svårläst. Finns bra tabeller av hur mycket deltagarna ätit inom pyramiden. Känns dåligt att det bara finns en tabell över vad deltagarna väger efter behandlingen och ingen hur vikten låg på i början.
Detta gör att det är svårare att tolka dietens resultat.
Författare, år, artikel, tidsskrift &
land
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
30
Resultat
Diskussion
Referenser
Hoffer L J, Bistrian
B R, Young V R,
Blackburn G L &
Matthews D E (
1984) Metabolic
effects of very low
calorie weight reduction diets, The
American society for
Clinical Investigation, USA
Innehåller
nio ord.
Speglar
innehållet.
Är placerad i
början av studien. Innehåller
182 ord. Metod
och resultat beskrivs. Frågeställningar saknas.
Hänvisning till
tidigare studier
beskrivs. Det
centrala fenomenet beskrivs.
Syfte finns med,
dock inga frågeställningar.
Urval, datainsamling och
dataanalys beskrivs. Metoden
beskrivs. Även
etiska aspekter
finns med.
Resultatet är ej
indelat i teman.
Resultatet redovisas med hjälp
av figurer och
tabeller.
Tolkning av resultatet beskrivs.
Svagheter i datainsamlingen beskrivs. Finns inga
förslag på hur resultatet kan användas inom omvårdnadsarbetet.
De flesta artiklar i referenslistan är från70talet.
Kritisk granskning av artikel:
Urval känns rimligt i förhållande till längden på studien.
Det hade underlättat för läsaren om resultatet hade indelats i olika teman då det nu är svårläst. Tabellerna är tydliga och klara, särskilt den som beskriver förändringar under dieterna.
I diskussionen redovisas fler tabeller än i resultatet, vilket borde vara tvärtom.
Författare, år,
artikel, tidsskrift & land
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
31
Resultat
Diskussion
Referenser
Morris S E,
Lean Mej,
Hankey CR &
Hunter C
(1999) Who
gets what
treatment for
obesity? A survey of GPs in
Scotland,
European
Journal of
Clinical Nutrition, Skottland
Innehåller 12
ord. Speglar
innehållet i
studien.
Är placerat i
början av studien. Innehåller
221 ord. Metod
och resultat beskrivs. Syftet
med studien
beskrivs. Saknar
frågeställningar.
Frågeställning
beskrivs. Hänvisar till statistiska rapporter
inom ämnet,
dock inga tidigare studier.
Urval, datainsamling och
dataanalys beskrivs. Saknar
etiska aspekter.
Forskningsfynden
beskrivs där olika
teman ingår. Redovisas även med
hjälp av tabeller.
Svagheter i studien
beskrivs.
Tolkning av resultatet finns beskrivet. Ger förslag på
hur resultatet kan
användas i omvårdnadsarbetet.
Relevanta referenser.
Kritisk granskning av artikel:
Studiens urval är stort vilket gör att man får fram ett signifikant resultat. I studien ingår 1400 vårdpersonal av totalt 3597 som jobbade i Skottland
1997.
Studien saknar hänvisningar till liknande studier som gjorts inom området. Resultatet presenteras med hjälp av många tabeller som underlättar tolkningen av resultatet. Diskussionen tolkar resultatet bra och ger många konkreta exempel på hur vårdpersonalen upplever behandlingen av personer med
övervikt och var personalens svagheter och styrkor finns.
Författare, år,
artikel, tidsskrift & land
Qi B B & Den-
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
Resultat
Innehåller nio
Är placerat i
Det centrala
Urval, datain-
Forskningsfynden Tolkning av resul-
32
Diskussion
Referenser
De flesta refe-
nis K E (2000)
The adoption of
eating behaviors conducive
to weight loss,
Eating Behaviors, USA
ord. Speglar
innehållet väl.
början av studien. Innehåller
262 ord vilket är
mer än Polit
rekommenderar.
Metoden beskrivs. Även
resultatet beskrivs. Frågeställning finns
med.
fenomenet finns
beskrivet. Tidigare studier
beskrivs. Syftet
med studien
beskrivs.
samling och
dataanalys förklaras under
egna rubriker.
Etiska aspekter
saknas.
presenteras väl.
Tabeller finns
med.
tatet beskrivs.
Svagheter och
begränsningar i
studien beskrivs.
Förslag på hur
resultatet kan användas i omvårdnadsarbetet finns
med i diskussionen.
renser är up to
date.
Kritisk granskning av artikel:
Överlag är studien mycket tydlig med rubricering vilket gör att det är lätt för läsaren att orientera sig igenom den. Eftersom abstract är för långt och
saknar indelningar blir det svårläst.
Metoden är väl formulerad. Urvalet är bra då det ingår ett lagom antal deltagare. Det är positivt att deltagarna delats upp i två grupper för att kunna
analysera viktförlusterna närmare. De etiska aspekterna beskrivs under en egen rubrik i slutet av studien istället för i metodsektionen.
I diskussionen tolkas resultatet tydligt och forskarna beskriver tydligt hur deras resultat kan används i det kliniska arbetet.
Författare, år,
artikel, tidsskrift
& land
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
33
Resultat
Diskussion
Referenser
Riebe D, Greene G
W, Ruggiero L,
Stillwell K M,
Blissmer B, Nigg C
R & Caldwell M
(2003) Evaluation
of a healthy- lifestyle approach to
weight managment,
Preventive Medicine, USA
Innehåller
9 ord.
Speglar
innehållet
bra.
Finns placerat i
början av studien. Innehåller
228 ord. Metod
och resultat
finns med. Syfte
beskrivs. Frågeställningar saknas.
Syfte finns med.
Centrala fenomenet beskrivs. Hänvisningar till tidigare studier är
beskrivna.
Förklaring till varför studien är viktig för omvårdnadsarbetet finns.
Urval, datainsamling och
dataanalys beskrivs. Etiska
aspekter finns
med. Ansträngningar till hög
kvalitet på studien visas.
Resultatsektionen
är indelat i olika
teman och redovisas med hjälp
av tabeller.
Tolkningar av resultat finns med.
Svagheter finns
beskrivet. Saknar
förslag på hur studiens resultat kan
användas i omvårdnadsarbetet.
Relevanta till
artikeln. De
flesta är från
90-talet.
Kritisk granskning av artikel:
Stort urval vilket gör resultatet trovärdigt. Metodsektionen är indelat i olika teman vilket underlättar för läsaren. Finns tydlig beskrivning av vad som
ingår i viktprogrammet. Behandlingen syftar till att ändra livsstilen till en mer hälsosam sådan som ger en bestående viktminskning vilket är positivt.
Saknar kalorirestriktioner så det är inget traditionellt viktminskningsprogram jämför med de andra studierna.
I resultatsektionen finns det med en bra tabell som visar på hur BMI och vikt förändras under den sex månader långa behandlingen. Diskussionen är
bra på så sätt att man tar upp att många tycker det är svårt att gå ner i vikt och att man behöver utveckla nya viktminskningsprogram.
Författare, år,
artikel, tidsskrift & land
Titel
Abstract
Introduktion
Metod
34
Resultat
Diskussion
Referenser
Yang M & Van
Itallie T B
(1976) Composition of weight
lost during
short-term
weight reduction, The Journal of Clinical
Investigation,
USA
Titeln
innehåller
7 ord.
Titeln
speglar
innehållet
bra.
Abstract är placerad
i början av studien.
Nästan 100 ord för
mkt i innehållet då
det var 298 ord.
Saknar frågeställningar. Metod och
Resultat finns med.
Tidigare studier
finns med.
Även det centrala fenomenet
beskrivs. Det
förklaras också
varför man valt
den använda
metoden.
Urval, datainsamling och dataanalys
ingår. Saknas om
forskarens ansträngningar för att
garantera hög kvalitet.
Etiska aspekter
saknas.
Är indelat i
olika teman.
Presenteras
med hjälp av
tabeller och
diagram.
Diskuterar och tolkar resultatet.
Förklarar även betydelsen kring detta.
Beskriver begränsningar och svagheter.
Finns en tydlig lista
över referenser.
Använder sig dock av
rätt så många gamla,
den äldsta från 1925
och den yngsta från
1974.
Kritisk granskning av artikel:
Datainsamlingen beskrivs på ett klart och tydligt sätt. Urvalet känns relevant för studien eftersom man undersöker en kortsiktig viktförlust.
Studien beskriver på ett bra sätt de olika dieterna som jämförs samt viktförlusten per diet. Något som saknas är resultatet av männens viktförlust i slutet
av studien, detta redovisas endast i början av studien. Att inga etiska aspekter redovisas är en svaghet i studien.
Positivt i resultatet är att tabeller och diagram hjälper till att visa tydliga skillnader i dieterna. Resultaten diskuteras tydligt i diskussionsavsnittet. Där
förklarar man även de begränsningar som finns samt att forskarna bekräftar att studien är av hög kvalitet eftersom som den jämförts med liknande studier inom området. De beskriver även varför deras dieter inte kan användas långsiktigt.
35