Barack
Oba
ma
reportage
Den afroamerikanska
befolkningen har väntat
länge på genombrottet
som heter Barack Hussein
Obama. Han tillträder
posten som USA:s ­första
svarta president den 20
­januari. Det talades
mycket om ökat
valdeltagande tack
vare Obama, men ­
fortfarande nekas
miljontals amerikaner
rösträtt på grund av
kriminell bakgrund – och
de största förlorarna är
afroamerikanerna.
Östgöta Correspondenten · lördag 17 januari 2009
Redigering: Annelie Boström
Redigering: Annelie Boström
Östgöta Correspondenten · lördag 17 januari 2009
Man förberedde vinsten och välkomnade Obama som president innan det
var avgjort. Dagen efter vittnade smällda ballonger om nattens fest.
Kriminalitet och fängelsevistelser har varit Rodney Lyons liv fram
till i dag. Nu har han flyttat till New York och hoppas på ett bättre liv.
I Harlem var baptistkyrkan stark.
Martin Luther King Street ligger
runt hörnet och hans betydelse
för den svarta befolkningen anses
fortfarande väldigt stor, och han
jämförs med Barack Obama.
Det var ingen tvekan hos folk på gatan, alla skulle rösta på
Obama – om de kunde.
‚Siffror om USA
– Jag är inte afroamerikan! Jag har bå-
ºUSA har 303 miljoner
invånare. 82 procent är
vita, 13 procent är svarta.
º2,3 miljoner amerikaner
sitter i häkte eller ­fängelse
– vilket är en procent av
den vuxna befolkningen.
º5 miljoner amerikaner
har villkorliga domar,
övervakning eller skyddstillsyn ute i samhället.
ºCirka 40 procent av alla
fångar i USA är svarta.
ºCirka 60 procent av
alla fångar i USA tillhör en
etnisk minoritet.
ºEtniska minoriteter
(svarta, latinos, indianer)
utgör endast cirka 18
procent av den totala
befolkningen.
Källa: U.S. Bureau
of Justice, 2007 och
Human Rights Watch
Deltog inte i valet
‚Rösträtt i USA
ºUSA är en federal stat
med 50 stater som har
egna lagar och regler
angående rösträtt.
º48 stater ger inte
rösträtt åt fångar.
º35 stater tillåter inte
villkorligt dömda eller
frigivna med skyddstillsyn
att rösta.
º9 stater låter inte
fängelse­straffade rösta
förrän 2 till 10 år efter
avtjänat straff (villkorlig
tid inkluderat).
ºEndast Maine och Vermont ger rösträtt åt fångar.
º
da mina föräldrar samt mor- och farföräldrar här i staterna. Jag är svart
amerikan, säger Rodney Lyons med
syrlig ton.
Hans hud är skimrande mörkbrun
och i bjärt kontrast till den ­ ljusgula
väggen bakom honom på International Pancake House i Harlem, New
York där han jobbar som servitör. Här
serveras den kulinariska amerikanska drömmen i form av äggröra, bacon
och pannkakor med sirap. Protein för
styrka och sötma för framgång. För ett
par dagar sedan skallade hurraropen
mellan stenfasaderna i Harlem. Folk
dansade på gatorna, grät och skrattade. Den fjärde november vann Barack
Obama ett historiskt presidentval. För
några år sedan gick actionserien ”24”
på tv (med Kiefer Sutherland) där en
svart man kandiderade till Vita huset.
Då var det en orimlig verklighet och
Bush var nytillträdd president.
Rodney Lyons vill inte kallas afroamerikan, men tillhör likväl den väljargrupp som kallas just så och som
sägs ha vunnit sin största seger i och
med Obama. Rodney deltog dock inte
i valet.
– Jag tror inte jag kan rösta eftersom
jag har suttit inne, säger han.
Rodney är flerfaldigt dömd för narkotikabrott och är en av de 5,3 miljoner amerikaner som inte kan rösta
på grund av nuvarande eller tidigare
fängelsedomar. Fångar kan inte rösta i USA, med undantag för två stater;
Maine och Vermont. Att få rösträtten
tillbaka när man avtjänat sitt fängelsestraff är heller ingen självklarhet – det
kan dröja år, det kan gälla för resten av
livet.
Rodney är fyrtio år och har aldrig
röstat, eftersom han sedan arton års
ålder åkt in och ut ur fängelset.
Åkte fast för droginnehav
‚Bakgrund
ºNär USA i sin konstitution 1870 utvidgade rösträtten för arbetare, före
detta slavar och indianer
lade man till lagar som uteslöt straffade från valdeltagandet för att fortsatt
minimera minoritetsgruppernas inflytande i politiken. De som lättast föll in
i kriminella mönster var
fattiga och socialt utsatta,
vilka var och fortfarande
är minoriteterna i USA –
och de blev också hårdast
straffade i vitdominerade
domstolar.
‚corren tisdag
ºPå Kultur & Nöje
på tisdag har Åsa
Christoffersson läst
Obamas böcker. Lös vårt
Obama-quiz och vinn
böckerna.
Man talade om demokrati och ett enat
Amerika, Obama var svaret på allas böner.
Hoppet om Obama var och är stort,
inte bara från den afroamerikanska
befolkningen, utan alla demokrater.
Bilder: cecilia burman
Östgöta Correspondenten · lördag 17 januari 2009
Redigering: Annelie Boström
Redigering: Annelie Boström
– När jag var femton sålde jag droger
… när jag var arton gjorde jag ett inbrott
och fick villkorligt. Vid tjugoett års ålder åkte jag fast för droginnehav, men
satt bara av ett och ett halvt år i fängelset eftersom jag var så ung. Gissa vad
jag gjorde så fort jag blev frisläppt? säger Rodney med en ironisk grimas.
Vid tjugosex års ålder började han
själv använda kokainet han sålde. Hans
livshistoria är inte unik, särskilt inte
i Harlem som länge dragits med kriminalitet, dåligt underhåll från staten
och segregation från innerstadens vita börskapital. Stadsdelen har dock på
senare år blivit populär för en blandad
medelklass som höjt dess status. Höga
hyror har gjort att många fattiga tvingats flytta, men fortfarande ser man
knappt ett vitt ansikte på gatan i Harlem om man bortser från en del turister. Det är alltjämt ett så kallat ”black
community”.
Många som inte kan rösta
Rodney känner många som inte kan
rösta på grund av tidigare brott. Han
ropar på sin kollega, Angela som är i
samma ålder som han själv. Hon hade röstat på Obama om hon hade haft
möjligheten säger hon medan hon torkar av bordet. Varför hon inte kan rösta
vill hon inte berätta.
– Jag har mina orsaker, säger hon
och lämnar bordet, rent från sirapsfläckar.
Fortsätter på nästa sida
º
Östgöta Correspondenten · lördag 17 januari 2009
”USA är ett av de länder som fler . . .
º Fortsättning från föregående sida
Angelas situation är densamma
som för cirka fyra miljoner andra
amerikaner som efter frigivning
från fängelset verkar i samhället
genom att jobba, konsumera och
betala skatt – men utan möjligheten att påverka via röstsedeln.
Olika förutsättningar
I New York är 90 procent av
dem som döms för narkotikabrott svarta, trots att majoriteten av droganvändarna är vita, enligt Brottförebyggandet Rådet (BRÅ).
En siffra som kan förklaras av att det är lättare för
polis och åklagare att komma åt gatudrogerna som domineras av svarta försäljare och
användare än drogerna i dyra villor på östra Manhattan.
Olika sociala förutsättningar färgar också av sig på statistiken.
Obama är inte blind för rasdiskrimineringen och uppmärksammar politiken i
sitt program för medborgarrättigheter. Han vill
slopa skillnaden mellan crack och pulverkokain i juridisk
mening. Innehav
av drogerna skiljer sig kraftigt åt
i straffsats men
är i princip samma sak. Crack ger
strängare straff och
är vanligare bland
svart underklass, medan pulverkokain ger lägre straff
och är vanligare bland vit medel- och överklass i privata miljöer.
Började sälja droger
Rodney minns sin uppväxt som trygg fastän de
levde på existensminimum
(50 000 kronor om året) och fick
matkuponger subventionerade
från myndigheterna. Hans mamma var femton år när hon födde
honom i ett ofördelaktigt område i Houston, Texas. Han börja-
de sälja droger när han var femton år
för att förse sig med pengar och högre status. Ett år senare blev han pappa till en son som i dag är tjugofyra.
Pengar är fortfarande Rodneys drivkraft. Pengar är allt.
– Hade jag växt upp någon annanstans hade jag kanske tänkt och agerat annorlunda. I dag kan jag tycka
att det var ett dåligt val att börja sälja
droger, men då var det pengarna som
lockade mig. Pengar och kvinnor, säger Rodney och ler snett.
Harlem ligger på norra Manhattan.
Här behöver man bara blunda, snurra ett varv och peka för att hitta människor som inte kan rösta på grund av
brott, säger man på gatan. USA är det
land i världen som har högst andel av
sin befolkning i fängelse eller häkte,
nämligen 2, 3 miljoner människor
– av dem är cirka 40 procent svarta.
Totalt är 7,3 miljoner (lika med 3,1
procent av den vuxna befolkningen) amerikaner övervakade genom
häkte, fängelse eller villkorliga domar enligt U.S. Bureau of Justice. Ändå drömmer många fortfarande om
Amerika som ”frihetens land”, eller
som Rodney uttrycker det:
– USA är ett av de länder som fler
människor vill bryta sig in i än ut ur.
Villkorlig frigivning
Rodney har avverkat både fängelse
och sin villkorliga frigivning och har
därmed återfått rösträtten, enligt
New Yorks lag. Att han hade chansen
att rösta i årets val visste han inte.
– Jag har inget förtroende för valsystemet. Jag respekterar att andra
har det, men kom igen, det tog fyrahundra år för Amerika att få en svart
president. Den svarta befolkningen kanske får bättre självförtroende med Obama, men jag tror inte det
kommer att ske några större förändringar under min livstid, säger Rodney och fortsätter:
– Dessutom är New York en demokratstat så min röst hade inte spelat någon roll för Obama. Om jag lagt
min röst i Texas spelar det heller ingen roll eftersom republikanerna alltid vinner där.
Den kandidat som vinner flest
folkröster i delstaterna får alla elektorsröster, medan den förlorande
kandidaten får noll. Det var så Ge-
orge W Bush vann över Al Gore valet
år 2000. Gore hade majoriteten folkröster, men Bush fler elektorsröster.
En av Obamas lyckade strategier i
valkampanjen var att uppsöka väljare som i tidigare val inte deltagit i någon större utsträckning. Obama hittade nya väljare bland förstagångsväljarna, arbetarklassen och minoriteterna.
Valdeltagandet ökade, men systemet brottas fortfarande med såväl
kommunikationsproblem som etiska
problem. Brennan Center for Justice
är en förening baserad i New York
som arbetar för medborgarrättigheter. Deras undersökningar (utförda
år 2003–2008) visar att valkontoren i de olika staterna är dåligt informerade om skillnader i reglementet
rörande rösträtt för straffade personer. I New York hade 38 procent
av de lokala valkontoren felaktig information huruvida före detta fångar kunde rösta eller ej. En etisk motsägelse för en kristen stat som USA
– som upprepar vikten av god moral
och tro till Gud (som ju förlåter sina
syndare) – är att före detta straffade
avkrävs att betala skatt (och därmed
finansiera det rättsväsende som diskriminerar olika grupper i samhället
och håller dem från valdeltagandet)
och nekas möjligheten att påverka
efter avklarat straff. Syndens förlåtelse gäller inte kåkfarare.
Alla behandlas inte lika
Rodney leker med mobilen på bordet och sveper med blicken över lokalen, hans nya jobb i en ny stad han
ännu inte lärt känna. Den fjärde november var Harlem mitt i en kokande valvaka, och ord som demokrati
och förändring genomsyrade demokraternas tal.
– Demokrati är bra i vissa situationer, men i det här landet behandlas
inte människor lika.
Precis som många andra amerikaner har Rodney flera jobb, men i dag
är eftermiddagen fri. Han beger sig
ut på gatan där regnet duggar tätt och
gör asfalten blank. För bara några dagar sedan hälsade främlingar på varandra med ett ord: ”Obama.”
USA:s nya president har fyra år på
sig att bevisa att förändringen är här.
cecilia burman
Detta händer på tisdag
ºNär Barack Obama svärs in som president på tisdag räcker det inte att
lägga handen på Lincolns bibel utanför Capitolum. Nej, hela installationen är ett enda gigantiskt spektakel som omfattar tusentals människor.
Bland annat ska Obama vara värd för tio baler och hyllas av allt från
barnkörer till Springsteen, U2, Beyonce och Martin Luther King III.
. . . människor vill bryta sig in i än ut ur”
Rodney Lyons
Östgöta Correspondenten · lördag 17 januari 2009
Redigering: Annelie Boström
