Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet

REDOVISAR
Redovisar 2000:1
Båda blir bäst
Attityden till delad föräldraledighet
I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av
resultat av
• utrednings- och utvärderingsarbete
• uppföljnings- och konferensverksamhet
Publikationerna i denna serie utarbetas av olika enheter inom Riksförsäkringsverket.
I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på
behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på
något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i
särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna
råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som
går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd.
Utgivare:
Försäkringskassan/Riksförsäkringsverket
Fölrfattare:
Tommy Edlund, Riksförsäkringsverket
tel 08-786 95 89
Gunnar Johansson, Västerbottens län
tel 090-10 52 19
Kerstin Linderoth, Jönköpings län
tel 036-17 36 31
Per-Olof Ståhl, Kronobergs län
tel 0470-77 22 00
Omslagsbild: Anneli Malmgren
Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket:
RFV Föreskriver (RFFS)
Författningar med bindande föreskrifter
RFV Rekommenderar (RAR
Allmänna råd om tillämpningen av författningar
RFV Vägledning
Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna
råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer
RFV Redovisar
Sammanställningar av resultat av utrednings- och
utvärderingsarbete samt av uppföljnings- och konferens
verksamhet
RFV Anser
Tolkningar av rättsläget och uttalande om verkets åsikt i
olika frågor
RFV Informerar
Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner
och praxis.
Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn 08-795 23 55
Fax 08-760 58 95 E-post: [email protected] eller på
Internet www.rfv.se
Tryck: Novum Grafiska.
Innehåll
Sid
Inledning......................................................................................................... 3
Sammanfattning............................................................................................. 5
Fler faktorer än ekonomin styr hur föräldrarna delar på ledigheten...................... 5
80 procent anser att ekonomin styr ..................................................................... 5
Stora inkomstskillnader – högre grad av delning ................................................ 6
Äldre pappor delar mer ....................................................................................... 6
Inte styrkt att ekonomin styr ............................................................................... 6
Inställningen hos ”informatörerna” spelar roll.................................................... 6
Kulturella skillnader................................................................................................ 7
Långsiktigt arbete krävs .......................................................................................... 7
Handläggare vid tre försäkringskassor – attityd till och möjlighet att
arbeta med pappamålet inom föräldraförsäkringen .................................. 9
Bakgrundsfaktorer................................................................................................... 9
Inställning till delad föräldraledighet ..................................................................... 9
Viktigt att pappor tar ut föräldraledighet............................................................. 9
Vikten av utökad information kring delad föräldraledighet .............................. 10
Är det försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet?.... 11
Vilka omvärldsfaktorer avgör föräldrarnas ledighet?........................................ 12
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning ............................................ 13
Lämplig tidpunkt att informera föräldrar om föräldraledighet.......................... 13
Hur många föräldrapenningdagar ska vara särskilt avsedda för pappan? ......... 15
Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan................................. 15
Stöd av arbetskamrater...................................................................................... 16
Finns det tillräckliga möjligheter att samtala med arbetskamrater?..................... 17
Planering och prioritering från kontors/kassaledning........................................ 17
Fördjupad analys .................................................................................................. 18
Attityd till delad ledighet. Arbetsmiljö och förutsättningar för handläggaren .. 18
Attityd till delad ledighet och dess samband med andra variabler .................... 18
Är det försäkringskassans arbetsuppgift att informera om pappaledighet?....... 19
Barnmorskor i tre län – attityd till och möjlighet att arbeta med
information om delad föräldraledighet inom föräldraförsäkringen....... 21
Bakgrundsfaktorer................................................................................................. 21
Inställning till delad föräldraledighet ................................................................ 21
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning .......................................... 23
Erfarenhet av försäkringskassan........................................................................ 23
Fördjupad analys .................................................................................................. 25
Attityd till pappaledighet och kontakter med försäkringskassan....................... 25
Samband med andra variabler ............................................................................. 26
Föräldrar ...................................................................................................... 29
Bakgrundsvariabler............................................................................................... 29
Upplevelse av egen inkomst i förhållande till barnets andre förälder ............... 30
Information från försäkringskassan och barnmorskor....................................... 30
Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning............................... 32
Informationskällor................................................................................................. 35
Faktorer i arbetslivet som påverkar hur man delar föräldraledighet.................. 36
Planering av föräldraledighetsuttag................................................................... 37
Delad föräldraledighet med föräldrapenning ....................................................... 39
Utbildning ......................................................................................................... 40
Ålder ................................................................................................................. 41
Yrke .................................................................................................................. 41
Upplevelse av inkomstskillnad ......................................................................... 41
Bilaga 1
Tabeller handläggare .............................................................. 43
Tabeller barnmorskor............................................................. 56
Tabeller föräldrar ................................................................... 66
Bilaga 2
Metodbilaga ............................................................................. 85
Bilaga 3
Enkäter..................................................................................... 89
Inledning
En av familjepolitikens viktigare hörnstenar är föräldraförsäkringen. Den gör
det möjligt för båda föräldrarna att vara hemma med sitt barn med föräldrapenning. Föräldraledigheten fördelas i praktiken olika mellan föräldrar. Detta
ska ses i ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor är hemma med små barn i betydligt större utsträckning än män. Det är många pappor som inte utnyttjar de
dagar som är särskiljda för pappan i föräldraförsäkringen fullt ut. I de flesta
län i landet är det endast 10–12 procent av totalt antal uttagna dagar med
föräldrapenning som tas ut av pappor.
Regering och riksdag har beslutat att socialförsäkringens administration ska
verka för att fler män tar ut fler föräldrapenningdagar. Därför har försäkringskassorna tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) sedan ett antal
år tillbaka haft detta som mål. Genom allmänna informationsträffar, personlig
planering/rådgivning till blivande föräldrar, pappakampanjer, särskilda brev
till pappor, utökat samarbete med barnmorskor och andra attitydpåverkande
insatser har försäkringskassan och RFV arbetat för att pappor i ökad utsträckning ska ta tillvara föräldraförsäkringens möjligheter att vara med sina barn.
Vid resultatdialogen 1998 mellan försäkringskassan Kronoberg och Riksförsäkringsverket diskuterades bland annat pappornas uttag av föräldrapenning.
Dialogen resulterade i att en jämförande pappastudie skulle göras där målet
var att peka på faktorer som påverkar mäns uttag av föräldrapenning. I
studien jämförs tre försäkringskassor – Kronobergs-, Västerbottens-, och
Jönköpings län. Försäkringskassan i Västerbotten har under flera år haft en
förhållandevis stor andel pappor som tagit ut föräldrapenning medan uttagen i
Jönköpings och Kronobergs län varit bland de lägsta i landet.
3
Sammanfattning
Fler faktorer än ekonomin styr hur föräldrarna
delar på ledigheten
Föräldrars uppfattning om vad som styr hur man delar på föräldraledigheten
och hur de gör i praktiken stämmer inte överens. Attityden hos föräldrarna
säger att det är ekonomin som styr men i praktiken kan det vara andra förhållanden som är avgörande.
Det är en av slutsatserna i studien ”Båda blir bäst” som är genomförd i Jönköpings-, Kronobergs och Västerbottens län.
Självklart är det föräldrarna som är de viktigaste ”aktörerna” när det gäller att
välja hur föräldraledigheten ska tas ut. Men även andra ”aktörer” kan spela
roll. Försäkringshandläggare och barnmorskor som informerar om föräldrapenning och föräldraledighet kan också påverka.
I studien undersöker vi attityden till delad föräldrapenning i dessa tre grupper.
80 procent anser att ekonomin styr
80 procent av de tillfrågade, det vill säga både de som informerar om föräldraledighet och föräldrar, anser att det är familjens ekonomi som är den avgörande faktorn för hur mamman och pappan delar på föräldraledigheten. Om
ekonomin skulle vara helt styrande skulle en familj alltid välja den lösning
som där de förlorar minst pengar på ledigheten.
Men attityd är en sak och praktik en annan. För den som vill påverka hur föräldrarna tar ut sin ledighet är det viktigt att veta vad som styr i verkligheten.
Vi skrapade alltså lite extra på ytan och jämförde svaren på de generella
attitydfrågorna med en specialstudie av de 243 föräldraparen (fallstudie).
Föräldrar kan ta ut inkomstrelaterad föräldrapenning under 360 dagar. Av
dessa 360 dagar är 30 dagar särskiljda till mamman respektive pappan. De 30
dagar som bara kan gå till en av föräldrarna utgör 8 procent av det totala antal
föräldrapenningdagar man kan ta ut. Vi tittade alltså på om föräldrarna delade
mer eller mindre än fördelningen 92 – 8 procent.
Resultatet av specialstudien är delvis överraskande mot bakgrund av att en
majoritet säger att det är ekonomin som styr.
5
Sammanfattning
Stora inkomstskillnader – högre grad av delning
När antingen mamman eller pappan uppger sig tjäna mycket mer än partnern
delar föräldrarna mer dagar mellan sig än när den ena eller andra föräldern
uppger att det inte föreligger någon inkomstskillnad. I den första situationen
förlorar familjen inkomst på att pappan (mamman) är hemma. I den andra
borde det inte spela någon roll vem som är ledig. Attityden till delad föräldraledighet är således en sak och beteendet hos föräldrarna en annan.
Äldre pappor delar mer
Mönstret går igen när vi tittar på ålder och yrke. Det intressanta här är att
beroende på kön beter man sig olika i delningen av föräldraledigheten. Är
mamman över 40 år delar man mindre men då mannen är över 40 delar man
mer. En mamma som studerar delar mindre än då pappan studerar. Då mannen
är arbetslös delar man få dagar. Inte heller här är det alltså enbart ekonomin
som styr.
Inte styrkt att ekonomin styr
Vi har alltså tittat på hur föräldrarna faktiskt delar ledigheten, efter alternativa
variabler till inkomst, och ser att ett delande som synbart leder till att familjens ekonomin försämras, ändå genomförs.
Den slutsats vi drar är att attityden till att det är ekonomin som styr hur föräldrarna delar föräldraledigheten mellan sig inte är styrkt på ett trovärdigt sätt.
Inställningen hos ”informatörerna” spelar roll
Utöver faktorer hos mamman eller pappan finns det också andra faktorer som
påverkar hur föräldrarna delar på ledigheten. En sådan viktig faktor är inställningen hos de som ska informera om föräldraledigheten, inställningen hos
personal på Försäkringskassan och barnmorskor.
Studien visar att i det län där föräldrarna delar mer, Västerbotten, är också
inställningen mer positiv till möjligheten att dela föräldraledigheten än i de
två andra länen.
6
Sammanfattning
Kulturella skillnader
I studien diskuteras också så kallade kulturella skillnader mellan olika län och
hur de bidrar till hur föräldrar delar ledigheten. Vi uppmärksammar att inställningen till delad föräldraledighet är olika i de län vi jämför.
Samverkan mellan de olika aktörerna kan också spela in. Arbetsförhållanden
som kan påverka möjligheter att arbeta med information om delad föräldraledighet förefaller vara bättre vid försäkringskassan i Västerbotten än i de två
andra länen. En större andel barnmorskor i Västerbotten uppger sig vara
nöjda med kontakterna med försäkringskassan jämfört med barnmorskornas
upplevelse i de två andra länen. Detta kan vara en kulturell skillnad som
resulterar i att, trots att papporna är betydligt mer missnöjda med informationen från barnmorskorna än mammorna, är papporna i Västerbotten jämförelsevis något mer positiva till informationen än papporna i Jönköpings län.
Den slutsats som vi drar är att det föreligger bättre förutsättningar i Västerbotten, att nå de av regeringen utsatta målet att fler pappor ska ta ut föräldraledighet, än i de två andra länen. Det gäller såväl en mer positiv attityd i länet
till delad föräldraledighet som möjligheter att i länet informera om delad
föräldraledighet.
Långsiktigt arbete krävs
För att få pappor att ta ur mer föräldraledighet krävs ett långsiktigt arbete
med att skapa en positiv attityd till delad föräldraledighet. Det är då viktigt att
attityden också delas av breda grupper i samhället.
Hur föräldrarna delar föräldraledigheten mellan sig är inte enbart en fråga
som avgörs av familjens ekonomi utan också av en mängd andra faktorer. Det
innebär att generella åtgärder som riktar sig enhetligt till alla föräldrar för att
förmå papporna att ta ut fler dagar med föräldrapenning har små utsikter att
lyckas. Insatserna måste istället sannolikt utgå från kunskap om såväl vilken
inställning föräldrarna har som om vilka faktorer som styr hur de delar sin
ledighet i praktiken.
7
Handläggare vid tre försäkringskassor – attityd till och möjlighet att
arbeta med pappamålet inom
föräldraförsäkringen
Under maj månad 1999 besvarade handläggare som arbetar med föräldraförsäkringen enkäten. Svarsfrekvensen var mycket god: 100 procent i Jönköpings län, 96 procent i Västerbotten och 97 procent i Kronoberg.
Enkäten är uppdelad i fyra delar som berör bakgrundsfaktorer, inställning till
delad föräldraledighet, planering av föräldraledighet och arbetssätt med föräldraförsäkringen.
Bakgrundsfaktorer
Enkäten innehåller frågor om handläggarens ålder, kön, anställningstid och
om hur länge man arbetat med föräldraförsäkring.
Merparten av handläggarna är kvinnor och högst andel män finns i Västerbotten (12 procent). Handläggarna i Västerbotten har den lägsta medelåldern,
kortast anställningstid och har arbetat kortast tid med föräldraförsäkringen.
Handläggarna i Kronobergs län har den längsta anställningstiden och har
dessutom arbetat längst med föräldraförsäkringen.1
Inställning till delad föräldraledighet
Viktigt att pappor tar ut föräldraledighet
I enkäten skulle handläggaren ta ställning till hur viktigt de anser att det är
med delad föräldraledighet. Vår uppfattning är att handläggarnas attityd till
arbetet med information om delad föräldraledighet kan påverka hur föräldrar
delar sin rätt till ledighet. Det finns dock vissa farhågor med denna teori.
Bland annat visar många studier att inställningen till en företeelse inte alltid –
oftast ganska sällan – står i direkt relation till hur man i en verklig situation
1
Bilaga 1, tabell 1–4.
9
Handläggare vid tre försäkringskassor
handlar. Ändå anser vi det betydelsefullt att studera handläggarnas attityd till
arbetet med pappamålet, då inställningen kan vara en viktig indikator på
drivkraften att arbeta med riksmålet. I diagram 1 visas handläggarnas attityd
till hur viktigt man tycker att det är att pappor tar ut föräldraledighet med
föräldrapenning.
Diagram 1
Handläggarnas attityd till hur viktigt man tycker att det är med delad
föräldraledighet. Andel som uttalat tycker att det är viktigt
100
90
80
70
60
50
40
30
Procent
20
10
0
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
Diagram 1 visar att nio av tio handläggare i Västerbotten anser att det är viktigt att pappor tar ut föräldraledighet med föräldrapenning. Detta kan var en
faktor som bidragit till att Västerbotten är bäst i landet med att nå riksmålet.2
Vikten av utökad information kring delad föräldraledighet
En följdfråga till hur betydelsefullt det är med att män tar föräldraledigt kan
bli hur mycket handläggarna ska informera föräldrarna om vikten av delad
ledighet. Med andra ord: kan resultatet kring pappamålet bli bättre med utökad information? Flest andel handläggare som upplever att mer information
2
10
Bilaga 1, tabell 5.
Handläggare vid tre försäkringskassor
behövs finns i Jönköpings län där 30 procent tycker att det är angeläget med
utökad information.3
Ovanstående resultatet kan tolkas på flera sätt. Ett är att handläggarna i
Jönköpings län anser att informationen är knapphändig och att det stämmer
överens med ett verkligt förhållande. En annan tolkning är att endast ett fåtal
handläggare i Jönköpings län informerat om delad föräldraledighet och att
insikten om pappamålet ökat i takt med att arbetet med pappamålet prioriterats under våren 1999. En tredje aspekt kan vara att handläggarna i Västerbotten och Kronoberg anser att informationen är tillräcklig och att det där
faktiskt informeras i större utsträckning jämfört med Jönköpings län.
Är det försäkringskassans uppgift att informera om delad
föräldraledighet?
Hälften av handläggarna svarar att det inte är försäkringskassans arbetsuppgift att informera föräldrarna om vikten av delad föräldraledighet. Ett ganska
förvånande resultat med tanke på försäkringskassans uppdrag: att påverka
föräldrar till en mer delad ledighet. Den högsta andelen finns i Västerbotten
där 56 procent inte tycker att det är försäkringskassans uppgift.4
Den stora andel av handläggarna som anser att det inte är försäkringskassans uppgift att informera om delad föräldraledighet kan möjligtvis förklaras
med handläggarnas arbetssätt och den organisation som finns inom försäkringskassorna.
Skillnaden mellan en traditionell handläggarroll och en aktiv roll med uppgift att påverka attityder kan vara en större omställning än man tror. En
annan förklaring kan vara handläggarnas syn på sin yrkesroll och till sina
arbetsuppgifter. Handläggare med informationsansvar avseende delad föräldraledighet har en större motivation än handläggare som har ett mindre
informationsansvar. Med andra ord ju mindre ansvar desto svagare kan
drivkraften vara att arbeta med målet. Vi återkommer i en fördjupad analys
till denna fråga.
3
Bilaga 1, tabell 8.
4
Bilaga 1, tabell 7.
11
Handläggare vid tre försäkringskassor
Vilka omvärldsfaktorer avgör föräldrarnas ledighet?
Den egna uppfattningen om vilka omvärldsfaktorer som egentligen avgör hur
föräldrar delar ledigheten kan påverka hur handläggarna informerar föräldrar.
Inställningen kan finnas att man som handläggare inte kan påverka. Majoriteten av handläggarna anser att det är familjens ekonomi som mest påverkar
hur föräldrar tar ut föräldraledighet, vilket visas i diagram 2.
Diagram 2
Handläggarnas upplevelse av vad som mest påverkar hur mammor och
pappor delar föräldraledighet
100
80
60
40
Mammans arbetsplats
Pappans arbetsplats
Arb.giv inställning
Procent
20
Familjens ekonomi
0
Annan orsak
Jönköping
Västerbotten
Kronoberg
Det går att utläsa av diagram 2 att endast ett fåtal handläggare tycker att
mammans arbetsplats har någon betydelse för hur föräldrar delar ledigheten.
Dessa två faktorer tillsammans – familjens ekonomi och mammans arbetsplats – antyder synsättet att det är pappan som betyder mest för familjens
ekonomiska situation. Detta kommer att analyseras närmare i samband med
föräldraenkäten.5
5
12
Bilaga 1, tabell 6.
Handläggare vid tre försäkringskassor
Ett antal handläggare har också uppgett ”annan orsak” som svar till föräldrarnas val. Svaren är ganska skiftande men en liten röd tråd kan skönjas. Det är
mamman som vill vara hemma med barnet så långt det är möjligt.
Det kan vara ganska svårt att svara på vad som mest påverkar hur föräldrar
delar föräldraledigheten. Många handläggare är troligen av den åsikten att
flera faktorer påverkar valet av att dela upp sin rätt till ledighet. En annan
aspekt på omvärldsfaktorernas betydelse kan vara att som handläggare kan
man se, eller tycker sig se konsekvenser av föräldrarnas val av ledighet. Att
informera föräldrar om att pappan bör var hemma i större utsträckning kan
vara svårt om handläggaren t.ex. tycker sig se vilka negativa ekonomiska
effekter som följer av en mer delad föräldraledighet.
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning
Lämplig tidpunkt att informera föräldrar om föräldraledighet
Som ett led i arbetet med att informera föräldrarna om delad föräldraledighet
ingår att bedöma när informationen ska ske. Vi kommer senare att jämföra
om handläggarnas uppfattning stämmer med föräldrarnas planering av föräldraledigheten. I diagram 3 framgår när handläggarna upplever att man ska
informera om delad föräldraledighet.
13
Handläggare vid tre försäkringskassor
Diagram 3
Handläggarnas upplevelse av när man ska informera om delad
föräldraledighet
100
90
80
70
Procent
60
50
Ett halvår innan
40
Några månader innan
30
Några veckor innan
20
När barnet föds
10
När barnet växer upp
Ingen info behövs
0
Jönköping
Västerbotten
Kronoberg
I praktiken informerar handläggarna vid de tre försäkringskassorna föräldrarna några månader innan födseln vilket också är den tidpunkt som runt 60
procent tycker är lämpligast. Intressant är att en relativt stor andel handläggare (28–38 procent) tycker att den bästa tidpunkten att informera om
delad föräldrapenning är några veckor innan barnets födelse.6
Handläggarnas synpunkt att lämpligast tidpunkt för information om föräldraledighet är några månader innan födseln kan delvis förklaras med försäkringskassans arbetssätt och organisation liksom Mödravårdscentralens upplägg av föräldrautbildningen, dvs. arbetsmetoden styr attityden. Det kommer
att framgå att de flesta föräldrarna planerar sin ledighet senare än när
handläggarn tycker att man ska informera. Det behöver naturligtvis inte
ligga en motsättning i detta, men kan vara värt att observera.
6
14
Bilaga 1, tabell 9.
Handläggare vid tre försäkringskassor
Hur många föräldrapenningdagar ska vara särskilt avsedda för
pappan?
Andel handläggare som anser att fler än 30 dagar ska särskiljas för pappans
räkning är relativt liten (23 procent i alla tre länen). I Jönköpings län anser 32
procent att inga dagar ska särskiljas till pappan. Länets siffror kan tolkas så
att handläggarna anser att det är upp till föräldrarna att bestämma hur ledigheten ska fördelas 7
Av tradition kan det finnas en attityd i Jönköpings län att det är upp till föräldrarna att bestämma hur man vill dela upp ledigheten. Föräldrarnas val
ska inte styras av politiska beslut Det kan också finnas ett visst motstånd från
handläggarnas sida till att ”öronmärka” pappadagar då handläggaren
tycker sig se negativa ekonomiska konsekvenser för föräldrarna om pappan
är hemma under en längre period.
Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan
För att göra ett bra arbete krävs goda förutsättningar. I enkäten till handläggarna ställer vi några frågor för att öka kunskapen om förhållandena på
handläggarnas arbetsplats. Dels gäller det handläggarnas stöd och möjlighet
att samtala med arbetskamraterna om arbetet med pappamålet och dels om
planering och prioritering från kontors/kassaledning. Den viktiga frågan är
om dessa två faktorer skiljer sig åt mellan försäkringskassorna. I diagram 4
sammanfattas resultatet.
7
Bilaga 1, tabell 10.
15
Handläggare vid tre försäkringskassor
Diagram 4
Handläggarnas upplevelse av arbetsätt runt arbetet med att informera
om delad föräldraledighet
100
90
80
70
60
50
40
Procent
30
Stöd av andra
20
Samtal är möjligt
10
Bra planering
Bra prioriterat
0
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
Stöd av arbetskamrater
I frågan om man har stöd av arbetskamraterna i arbetet med att informera om
delad föräldraledighet framkommer att handläggarna i Kronoberg jämförelsevis oftare upplever att de har stöd (42 procent). De två andra länen har en
något mindre andel (32–33 procent). Mer intressant är att relativt få handläggare upplever något reellt stöd (32–43 procent). Det är också anmärkningsvärt att 16–29 procent av handläggarna inte har någon uppfattning i frågan. 8
Sistnämnda resultat, att många handläggare inte har någon uppfattning, kan
tyda på att det upplevs som en känslig fråga att svara på. Att så är fallet antyds när man tittar på enbart denna grupp. Det visar sig då att fler procentandelar av handläggarna i Västerbotten tillhör gruppen som inte tycker att
försäkringskassan ska informera om delad föräldraledighet än i de två andra
länen. Det tycks vara svårare att inte ha samma syn på pappamålet i Väster-
8
16
Bilaga 1, tabell 11.
Handläggare vid tre försäkringskassor
botten än i de två andra försäkringskassorna. I sin tur kan det bero på att
försäkringskassan i Västerbotten rent praktiskt arbetat med och verkat mer
för pappamålet än de två andra försäkringskassorna. Av det kan en slutledning vara att ett oavsiktligt delresultat av att få konsensus runt en fråga är att
en del av personalen kan känna utanförskap runt frågan.
Att relativt få handläggare upplever något reellt stöd kan bero på att behovet
av stöd kan variera beroende på om man behöver stöd i arbetet eller inte.
Behöver man stöd i arbetet och inte får det, är resultatet naturligtvis inte bra.
Finns det tillräckliga möjligheter att samtala med arbetskamrater?
I Västerbotten finns flest andel handläggare som känner att de har uttalade
möjligheter att samtala med andra handläggare om arbetet med pappadagar
(46 procent). Andelen handläggare som svarade ”ingen uppfattning” är 6 till
13 procent i de tre länen. 9
Ovanstående fråga är tydligen inte lika kontroversiell att svara på, jämfört
med frågan om stöd från arbetskamrater. En reflektion kring denna fråga är
att arbetsmiljön på kontoren i form av samtalskontakter i arbetet se ut att
vara knapphändig.
Planering och prioritering från kontors/kassaledning
Planering från ledningens sida av det arbete som ska utföras är naturligtvis
viktigt för resultatet. Även här är det i Västerbotten som flest andel handläggare upplever att planeringen är bra (52 procent). Det är en betydligt större
andel jämfört med Jönköpings och Kronobergs län. Det här är naturligtvis
också en fråga som kan upplevas känslig att svara på. Svaret ger ändå en
entydig information om man upplever planeringen som bra eller inte bra. Det
visar sig också att andelen handläggare som tycker att pappamålet kan prioriteras mer återfinns i Kronoberg och mest ”nöjda” med prioriteringen är man
i Västerbotten. 10
Ovanstående resultat kan tolkas så att stöd från ledning ger resultat. Med
andra ord kan planering och prioritering inom försäkringskassan påverka
resultatet avseende pappauttaget.
9
Bilaga 1, tabell 12.
10
Bilaga 1, tabell 13–14.
17
Handläggare vid tre försäkringskassor
Fördjupad analys
Redovisningen hittills har givit en beskrivande bild av ”hur det ser ut”. För
att kunna ge svar på en del frågor som undersökningen ställer, följer nedan en
fördjupad analys av materialet. En mer utförlig beskrivning av olika ställningstaganden och statistiska metoder redovisas i bilaga 2.
Attityd till delad ledighet. Arbetsmiljö och förutsättningar för
handläggaren
Handläggarens inställning till att informera om delad föräldraledighet kan
påverka hur föräldrar delar sin rätt till ledighet. Likaså kan handläggarens
arbetsvardag och de förutsättningar som arbetsgivaren ger påverka arbetet
med att informera om föräldraledighet.
Vår undersökning visar att fler handläggare i Västerbotten jämfört med Jönköpings och Kronobergs län
•
tycker att det är viktigt med delad föräldraledighet
•
har bra möjligheter att samtala med arbetskamrater
•
anser att det är en bra prioritering av pappamålet.
Kronoberg är den försäkringskassa där handläggarna känner störst stöd av
varandra. I vissa variabler är dock skillnaderna mellan de olika försäkringskassorna relativt små, varför man av detta resultat inte kan dra alltför långtgående slutsatser. Vi har därför undersökt om skillnaderna är så små att differensen kan anses vara slumpmässigt uppkommen mellan Västerbotten och de
två andra länen. Då framkommer vid en närmare granskning av variablerna
att vi med stor säkerhet kan påstå att fler handläggare i Västerbotten har en
egen positiv attityd till delad föräldraledighet. De har dessutom bättre förutsättningar i sin vardagliga arbetsmiljö att arbeta med pappamålet jämfört med
sina kolleger i de andra två länen. Resultatet emotsäger således inte hypotesen att skillnaderna mellan försäkringskassorna kan ha samband med att
Västerbotten når bäst resultat med delad föräldraledighet. 11
Attityd till delad ledighet och dess samband med andra variabler
Vi har också ställt en fråga om en positiv attityd till delad föräldraledighet har
samband med andra variabler och om länen i detta avseende skiljer sig åt. I
11
18
Bilaga 1, tabell 15 a och 15 b.
Handläggare vid tre försäkringskassor
samtliga län visar det sig att den egna attityden till vikten av att pappor tar ut
föräldraledighet har ett positivt statistiskt samband med en allmän attityd till
utökad information om föräldrapenning. Det starkaste sambandet finns i Jönköpings län. Orsaken till det ska ses i ljuset av att Jönköpings län är det län
där störst andel handläggare anser att informationen om föräldraledighet bör
utökas. En följdfråga infinner sig då genast. Är informationen för liten inom
Jönköpings län? 12
Vår undersökning visar också att Västerbotten är det län där den egna attityden till pappaledighet har samband med ytterligare variabler:
• Ökat antal dagar bör tilldelas pappan. Ju mer positiv attityd till delad
ledighet som handläggaren har, desto fler dagar med föräldrapenning bör
särskiljas till pappan anser handläggaren.
• Planering på lokalkontoret. Ju mer positiv attityd till delad ledighet, desto
bättre upplevs arbetsgivarens planering av pappamålet. 13
En annan intressant aspekt att belysa i detta sammanhang är handläggarens
upplevelse av sin möjlighet att utföra ålagd arbetsuppgift. Relationer på
arbetsplatsen och arbetsledningens planering av arbetet är båda viktiga förutsättningar. Andelsmässigt upplever fler handläggare i Kronoberg att de har
bra stöd av kollegerna i arbetet kring pappamålet. I Västerbottens län upplever andelsmässigt fler handläggare att det finns möjlighet att samtala om
pappamålet och fler att kontors/kassaledning gjort vad som förväntas. I
samma län framkommer det också ett entydigt samband mellan arbetsrelationer och arbetsplanering; ju bredare stöd av andra handläggare desto mer
positiv till ledningens planering och prioritering av riksmålet. 14
Är det försäkringskassans arbetsuppgift att informera om
pappaledighet?
Tabell 7 (bilaga 1) visar att andelsmässigt fler handläggare vid försäkringskassan i Västerbotten tycker att det inte är försäkringskassans sak att informera
om delad föräldraledighet. Ett resultat som vid en första anblick är något förvånande med tanke på att Västerbotten är den försäkringskassa som för närvarande har det bästa resultatet avseende pappornas uttag av föräldrapenning.
12
Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a–16 d.
13
Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a–16 d.
14
Bilaga 1. Tabell 16 och 16 a–16 d.
19
Handläggare vid tre försäkringskassor
Vi undersöker saken närmare. Knappt hälften av handläggarna i de tre länen
anser att det är försäkringskassans arbetsuppgift att informera om delad föräldraledighet. Av de 72 handläggare som är av den uppfattningen anser ca 90
procent att det är vikigt med information om pappadagar. Granskar vi handläggarnas svar ytterligare finner vi fler intressanta fakta. Av de handläggare i
Västerbotten som inte anser att det är försäkringskassans sak att informera,
har 85 procent ändå en egen syn på att det är viktigt med information om
delad föräldraledighet. Den sistnämnda siffran ska jämföras med 42 respektive 46 procent av handläggarna i de andra två länen. 15
De i viss mån motsägelsefulla uppgifterna ovan antyder att arbetsmiljön, ur
psykologiskt mening, är olika i de tre länen avseende arbetet kring pappamålet. I Västerbotten har troligtvis både ledning och handläggare arbetat mer
med pappamålet jämfört med de andra två länen. Detta kan ha påverkat
handläggarnas allmänna syn på delad föräldraledighet, vilket kan vara en
bidragande orsak till att Västerbotten når ett bättre resultat jämfört med Jönköpings och Kronobergs län.
Att samtala med och söka stöd av andra handläggare kan kanske uppfattas
som en naturlig företeelse i det dagliga arbetet. Av de handläggare som inte
anser att är försäkringskassans uppgift att informera om vikten av delad föräldraledighet (ca 50 procent) upplever en stor del av dessa (67 procent) att de
har få tillfällen att samtala med och söka stöd hos andra handläggare om
arbetet med pappamålet
Den försäkringskassa som lyckats bäst med pappamålet är också den försäkringskassa där fler handläggare både ser informationsbiten som viktig och
upplever bättre förutsättningar i sin arbetsvardag kring arbetet med pappamålet.
15
20
Bilaga 1. Tabell 17.
Barnmorskor i tre län – attityd till
och möjlighet att arbeta med information om delad föräldraledighet
inom föräldraförsäkringen
Vi har sett att det finns skillnader mellan länen i hur handläggarna ställer sig
till arbetet med delad föräldraledighet. Vi ska nu se om också barnmorskorna
i de tre länen har samma eller olika syn på arbetet med att informera föräldrarna. Enkäter till barnmorskorna sändes ut vid samma tidpunkt som enkäter
till handläggarna. Samtliga barnmorskor i länen tillfrågades. I Jönköpings län
var bortfallet 12 procent, i Västerbotten 18 procent och i Kronoberg 21 procent. Samanlagt 110 barnmorskor tillfrågades. Enkäten är uppdelad i fyra
delar som berör bakgrundsfaktorer, inställning till delad föräldraledighet,
planering av föräldraledighet och erfarenhet av försäkringskassan.
Bakgrundsfaktorer
Vi kan konstatera att det enbart är kvinnliga barnmorskor i de tre länen, eller
åtminstone de som har svarat på enkäten. Kronoberg har den yngsta åldersstrukturen och Västerbotten den äldsta. Anställningstiden som barnmorska är
ganska lika i de tre länen. Västerbottens barnmorskor har arbetat längre med
information om pappors föräldraledighet än kollegerna i Jönköpings och
Kronobergs län. I Jönköpings län ser det ut att vara en mer ny arbetsuppgift.
16
Inställning till delad föräldraledighet
I diagram 1 visar vi handläggarnas attityd till hur viktigt de tycker att det är
med delad föräldraledighet. Motsvarande diagram för barnmorskor visar att
95–100 procent av barnmorskorna uttalat tycker att det är viktigt. Det är
störst andel barnmorskor i Västerbotten (77 procent) som anser att det är
mycket viktigt med delad föräldraledighet.
Barnmorskorna i de tre länen har en gemensam syn på att det är familjens
ekonomi som avgör hur föräldrar tar ut delad föräldraledighet, vilket framgår
i diagram 5.
16
Bilaga 1. Tabell 18–21.
21
Barnmorskor i tre län
Diagram 5
Barnmorskornas upplevelse av vad som mest påverkar hur mammor
och pappor delar föräldraledighet
100
80
60
40
Pappans arbetsplats
Arb.giv inställning
Familjens ekonomi
Procent
20
Annan orsak
mammans arbetsplats
0
Jönköpings län
Västerbotten
Kronoberg
Också synen på att pappans arbetsplats har betydelse antyder en uppfattning
hos barnmorskorna att det är pappan som oftast har mest betydelse för familjens ekonomiska situation. 17
De flesta barnmorskorna i de tre länen anser att det är deras uppgift att informera om delad föräldraledighet. Barnmorskorna i Jönköpings län avviker
dock något. De är inte lika övertygade jämfört med kollegerna i de andra två
länen om att det är deras arbetsuppgift. 18
Det är en betydligt lägre andel barnmorskor i Jönköpings län, jämfört med
Kronoberg och Västerbotten, som anser att utökad information behövs om
vikten av delad föräldraledighet. 19
Vad kan skillnaden i synen på delad föräldraledighet bero på? Bland annat
kan man möjligen urskilja regionala kulturella skillnader mellan de tre
17
Bilaga 1. Tabell 22 och 23.
18
Bilaga 1. Tabell 24.
19
Bilaga 1. Tabell 25.
22
Barnmorskor i tre län
länen. Det faktum att barnmorskorna i Jönköpings län avviker både med
avseende på om det är deras uppgift att informera om pappaledighet och
vikten av delad föräldraledighet, kan tyda på kulturella variationer mellan
Jönköpings län å ena sidan och Kronoberg och Västerbottens län å den
andra sidan.
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning
Merparten av barnmorskorna tycker att informationen bör ske några månader
innan födseln. I Västerbotten anser 41 procent av barnmorskorna att informationen borde vara ett halvår eller tidigare, vilket är en betydligt större andel
jämfört med de andra två länen. 20
Antal dagar som ska särskiljas för pappan är en fråga som kan besvaras
utifrån två synsätt. Dels hur många dagar som måste särskiljas för att nå avsedda mål och dels utifrån egna referensramar om hur mycket samhället ska
gå in och styra för enskilda individer. Vår enkätundersökning visar att barnmorskorna i Jönköpings län har en viss tyngdpunkt på att tycka att 0–30
dagar ska särskiljas för pappan medan i de andra två länen ligger en klar
tyngdpunkt på fler än 30 dagar. 21
Erfarenhet av försäkringskassan
Kontakter med försäkringskassan kan röra frågor om informationsmaterial
eller att meddela försäkringskassan om deltagande i föräldrautbildning på
mödravårdscentralen. Kontaktfrekvens mellan försäkringskassan och mödravårdscentralen kan därigenom också spegla ett läns engagemang i frågan. I
Jönköpings län har barnmorskorna antingen få eller regelbundna kontakter
med försäkringskassan. Regionala skillnader i länet kan också förekomma. I
Kronobergs län ser samarbetet ut att ske i en mindre omfattning. I Västerbotten anser 40 procent av barnmorskorna att kontakterna är regelbundna med
försäkringskassan.22 I Kronoberg har man minst antal kontakter. I diagram 6
visas barnmorskornas erfarenhet av försäkringskassan.
20
Bilaga 1. Tabell 26.
21
Bilaga 1. Tabell 27.
22
Bilaga 1. Tabell 28.
23
Barnmorskor i tre län
Diagram 6
Barnmorskornas erfarenhet av försäkringskassan. Andel som uttalar att
de får tillräcklig information och att dialogen är bra
100
90
80
70
60
50
40
30
Procent
20
Får tillräcklig info
10
Dialogen är bra
0
Jönköpings län
Västerbotten
Kronoberg
Det är naturligtvis viktigt att de kontakter som förekommer mellan handläggarna och barnmorskorna också har ett så kvalitativt bra innehåll som
möjligt. Vår undersökning visar att en relativt stor andel barnmorskor (52
procent) i Jönköpings län upplever att de får tillräcklig information. I Västerbotten upplever 56 procent av barnmorskorna att de får den informationen de
behöver. 23
Andel barnmorskor som tycker att dialogen med försäkringskassan är bra i
Västerbotten (56 procent) är ungefär dubbelt så stor jämför med de andra två
länen. I Jönköpings län är det lägre andel barnmorskor som är nöjda med
dialogen jämfört med den andel som tycker att de får den information som de
23
24
Bilaga 1. Tabell 29.
Barnmorskor i tre län
är i behov av. Här kan man ana att personkemin mellan handläggare och
barnmorska kan spela en speciell roll för samarbetet. 24
Fördjupad analys
Redovisningen av barnmorskornas svar ger en bild av ”hur det ser ut”. För att
kunna ge svar på en del frågor som uppkommer i samband med redovisningen följer nedan en fördjupad analys av materialet.
Attityd till pappaledighet och kontakter med försäkringskassan
Barnmorskans inställning till att informera om delad föräldraledighet och
barnmorskans kontakter med försäkringskassan kan påverka hur pappor tar ut
sin föräldrapenning.
Vi har tidigare redovisat vissa skillnader mellan länen. Går vi vidare och
prövar om det föreligger en statistisk skillnad mellan barnmorskornas svar i
de olika länen framgår det av vår undersökning att barnmorskorna i Västerbotten andelsmässigt är mer positiva till informationen från och dialogen med
försäkringskassan. 25
För att analysera materialet ytterligare testar vi om sannolikheten för om den
frekvensfördelning som redovisas för barnmorskorna i Västerbotten också
skulle kunna förekomma i de andra två länen, dvs. om skillnaden är så liten
att den kan anses vara slumpmässigt uppkommen. Här framkommer då att en
lika andel barnmorskor är positiva till att pappor tar ut föräldraledighet i de
tre länen. Emellertid upplever fler barnmorskor i Jönköpings län och Kronoberg att dialogen med försäkringskassan är sämre än barnmorskor i Västerbotten. I Kronoberg menar också en större andel att de får sämre information
av försäkringskassan jämfört med barnmorskor i Västerbotten. 26
24
Bilaga 1. Tabell 30.
25
Bilaga 1. Tabell 31 a.
26
Bilaga 1. Tabell 31 b.
25
Barnmorskor i tre län
Samband med andra variabler 27
En fråga som initialt ställdes var om en positiv attityd till att informera om
delad föräldraledighet också hade samband med andra variabler i enkäten
som ålder, anställningstid och den tid som barnmorskan informerat om
pappaledighet. Inte förvånande föreligger ett moderat samband mellan
variablerna. Det kanske är mer förvånande att sambanden inte visar sig vara
starkare.
En slutsats kan således vara att uppgiften om att informera om delad föräldraledighet på Mödravårdscentralen inte har direkt samband med ålder och
anställningstid utan med intresse och läggning
En hypotes är att en allmän inställning till delad föräldraledighet har samband med den egna attityden till att pappor är föräldralediga. Hypotesen
stöds också av att även här föreligger ett moderat samband mellan allmän
och egen inställning i frågan.
Sambandet blir till synes något starkare när vi enbart tittar på de barnmorskor
som har svarat ja på frågan om det är barnmorskans uppgift att informera om
vikten av delad föräldraledighet. Det kan tyda på att även de som är mer
negativa till arbetsuppgiften ändå delar en allmän syn på vikten av att föräldrarna delar föräldraledigheten. Med andra ord: ju mer positiv attityd barnmorskan har till angelägenheten om information om delad föräldraledighet
desto fler dagar anser hon ska särskiljas för pappan.
Det visar sig också att det finns ett samband mellan antal kontakter med försäkringskassan och i vilken omfattning barnmorskan upplever att hon får den
information hon behöver och upplevelse av att dialogen med försäkringskassan är bra. Ju fler kontakter desto positivare upplevelse, ju positivare upplevelser desto bättre upplevd dialog.
Det framkommer vissa skillnader när man jämför de separata resultaten inom
länen och det sammanslagna resultatet. Undersökningen visar bland annat att
ålder inte är relaterat till vilken tid barnmorskorna informerat om delad föräldraledighet i Kronoberg. Däremot är ålder en viktig faktor inom Västerbotten. I analysen (redovisas inte) framkommer bl.a. att ju äldre barnmorskorna
är desto färre kontakter och desto starkare är upplevelsen av att inte få tillräcklig information av försäkringskassan.
27
26
Bilaga 1. Tabell 32.
Barnmorskor i tre län
I Västerbotten är barnmorskornas allmänna uppfattning av delad föräldraledighet starkare relaterat till den egna värderingen om delad föräldraledighet
än i de andra två länen.
Det kan tyda på att i de två sistnämnda länen anses arbetsuppgiften att informera om delad föräldraledighet som en vanlig och kanske rolig arbetsuppgift men att barnmorskorna i Västerbotten engagerar sig djupare i
arbetsuppgiften.
En ytterligare intressant iakttagelse är att i Västerbotten finns inget statistiskt
signifikant samband mellan kontaktfrekvens och upplevelse av erhållen information och dialog med försäkringskassan. Detta är intressant. Det innebär
att hypotesen om att ju fler kontakter desto bättre fungerar kontakten mellan
mödravårdscentral och försäkringskassan får omprövas. Det antyder att
barnmorskornas upplevelse av försäkringskassan är olika och inte har direkt
samband med hur många eller få kontakter man har. Kanske är kvalitén i den
kontakt man har mer värd en mängden kontakter?
27
Föräldrar
Vi har redovisat handläggare och barnmorskors attityd till att informera om
möjligheten för föräldrar att dela föräldraledighet samt också något om den
arbetsmiljö som handläggarna har i sitt arbete med att informera.
I enkäten till föräldrarna ställer vi delvis samma frågor som till handläggare
och barnmorskor för att se om det finns likheter eller skillnader i svaren mellan de tre berörda grupperna. Vi ställer också frågor på hur föräldrarna upplever den information de får av olika aktörer.
Vi redovisar först de svar som återfinns i bilaga 1. Bortfall och dess betydelse
redovisas i bilaga 2. När det i texten nämns delad ledighet alternativt delad
föräldraledighet avses delad föräldraledighet med föräldrapenning.
Bakgrundsvariabler
Studien omfattar 449 barn och således berörs 898 föräldrar. Antal barn med
båda föräldrarnas svar är 243 barn (54 procent) och andel med minst ett föräldrasvar är 73 procent av barnen eller 571 föräldrasvar av 898 möjliga.
Något fler kvinnor än män besvarade enkäten men det framkommer ingen
betydande skillnad mellan länen i svarsfrekvens. Tyngdpunkten på ålder i
föräldragruppen ligger i intervallet 30–34 år. De flesta mammor och pappor
svarar att de är sammanboende (ca 97 procent) men något fler mammor än
pappor är ensamboende och framförallt i Västerbotten är det så (8 procent
ensamstående mammor). Andel mammor med högskoleutbildning är större
jämfört med andel pappor.
Nästan hälften (47 procent) av mammorna är anställda i offentlig tjänst
medan merparten av papporna (71 procent) är anställda i privat tjänst eller är
egen företagare (fler pappor i Jönköpings län än i Västerbotten).
Papporna har något fler barn än mammorna, relationen 2,3 barn per pappa
och 1,9 barn per mamma, vilket innebär att man i föräldragruppen också har
barn i tidigare förhållanden.
29
Föräldrar
Upplevelse av egen inkomst i förhållande till barnets andre
förälder
På frågan om man har högre inkomst än make/maka framkommer att merparten av mammorna upplever att pappan har högre inkomst. Några procent
av föräldrarnas svar motsäger varandra. Båda anger t.ex. att de tjänar mest.
Det beror troligtvis på att inkomst och inkomstförhållande kan definieras på
flera olika sätt beroende på om man enbart ser till egen lön, egen disponibel
inkomst, familjens disponibla inkomst för att nämna några faktorer som kan
påverka svaret.
Information från försäkringskassan och barnmorskor
I frågor till handläggare och barnmorskor har informationen till föräldrarna
om delad föräldraledighet en central betydelse. Den frågeställningen knyts
här ihop med föräldrarnas upplevelse av den information de får i samband
med barnets födelse om föräldraledighet med föräldrapenning.
Hur man uppfattar den information som ges från försäkringskassan kan bero
på hur van man är att få information av försäkringskassan. Kvinnor har fler
kontakter med försäkringskassan än män. 36 procent av kvinnorna och 13
procent av männen har haft fler än enstaka kontakter med försäkringskassan
de sista åren. I Västerbotten har männen haft mer kontakter med försäkringskassan än i Jönköpings län. Hur informationen uppfattats av föräldrarna beskrivs i diagram 7.
30
Föräldrar
Diagram 7
Upplevelse av information om föräldraledighet från försäkringskassan.
Uppdelat på andel pappor och mammor som uttalat upplever
informationen som tillfredställande
100
90
80
70
60
50
40
30
KÖN
Procent
20
Kvinna
10
Man
0
Får behövlig inform
Broschyrer
Muntlig information
Kodning :d1-d3 1,2,3=får den information som behövs
Diagram 728 är en sammanfattning av tabellerna 42–44. Det inte är någon
större skillnad mellan länen utom att fler pappor i Kronoberg upplever att de
får den information som de behöver jämfört med Jönköpings län. Fler andel
kvinnor än män upplever den muntliga informationen som tillfredställande.
Hur föräldrarna upplever informationen från barnmorskorna redovisas nedan.
28
Bilaga 1. Tabell 42–44.
31
Föräldrar
Diagram 8
Upplevelse av information om föräldraledighet från barnmorskor.
Uppdelat på andel pappor och mammor som uttalat att de upplever
informationen som tillfredställande
100
90
80
70
60
50
40
30
KÖN
Procent
20
Kvinna
10
0
Man
Får behövlig inform
Broschyrer
Muntlig information
Kodning :e1-e3 1,2,3=får den information som behövs
Diagram 829 är en sammanfattning av tabellerna 45–47. Det är inte någon
större skillnad mellan länen när det gäller kvinnornas upplevelse av den information som de får från barnmorskorna. Emellertid finns det en signifikant
skillnad genomgående mellan männen i Jönköpings län och Västerbotten.
Männen i Västerbotten är mer tillfredställda med den information de får från
barnmorskorna än männen i Jönköpings län. Kvinnorna är mer tillfredställda
med den information de får av barnmorskorna om föräldraledighet än vad
männen är.
Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning
Hur information från försäkringskassan och mödravårdscentralen uppfattas
kan t.ex. bero på vilken attityd man har till att dela föräldraledigheten med
den andre föräldern. Vi har ställt några frågor som är avsedda att spegla
denna attityd.
29
32
Bilaga 1. Tabell 45–47.
Föräldrar
Diagram 9
Upplevelse av vikten att dela föräldraledigheten med den andre
föräldern. Uppdelat på andel pappor och mammor som uttalat tycker att
det är viktigt
100
90
80
70
60
50
40
30
KÖN
Procent
20
Kvinna
10
0
Man
I egna förhållandet
Rent allmänt
Kodning :d1-d3 1,2,3=uttalar att det är viktigt med delad ledighet
Diagram 930 är en sammanfattning av svaren i tabell 48–49. Det föreligger en
intressant skillnad mellan Jönköpings och Västerbottens län. Andelen pappor
och mammor med attityden till att det är viktigt att dela föräldraledigheten
med den andre föräldern är mycket större i Västerbotten jämfört med Jönköpings län. Över 80 procent av föräldrarna i Västerbotten tycker att det är viktigt att dela föräldraledigheten med den andre föräldern. Detta mönster finns
inte inom de andra försäkringskassorna. Inom Jönköpings län tycker betydligt
färre mammor (56 procent) att det är viktigt att dela föräldraledigheten jämfört med papporna (75 procent). Attityden till hur viktigt det är att andra delar
föräldraledigheten stämmer i stort överens med svaren på föregående fråga.
Undantaget pappor i Jönköpings län som finner detta mindre angeläget (69
procent). Det är just dessa avvikelser länen emellan som antyder att det finns
andra bakomliggande faktorer än de som vi redovisar, som påverkar hur man
delar föräldraledigheten.
30
Bilaga 1. Tabell 48–49
33
Föräldrar
I undersökningen har vi också frågat föräldrarna om vad de tror påverkar hur
föräldrar delar föräldraledigheten.
Diagram 10
Attityden till vad som mest påverkar hur föräldrarna kommer att dela
föräldraledigheten
100
80
60
40
KÖN
20
Kvinna
Man
0
k
sa
or
ek
n
re
va
ns
gi
ilje
n
na
An
m
Fa
ts
be
Ar
on
s
i
om
st
ts
at
pl
a
pl
in
ts
ts
be
ar
be
ar
s
an
ns
m
a
pp
Pa
am
M
s
Vi har tidigare sett att både barnmorskor och handläggare vid försäkringskassan är av den åsikten att det till största delen är familjens ekonomi som styr
hur man delar föräldraledigheten. Det vore i det sammanhanget intressant att
undersöka vilka ekonomiska kriterier man då utgår ifrån. Är det materiella
uppoffringar för föräldrarna man tror sig skönja? Nu ska vi redovisa mammornas och pappornas syn. Av diagram 1031 framgår att föräldrarna delar den
gängse synen på vad som styr. Det framgår inte i den fråga som ställs om det
är ”stödjande” eller ”motverkande” krafter till att dela föräldraledighet som
frågan avser. Ändå präglar svaren synen på att det är vad som hindrar pappan
från att dela föräldraledighet. Mammans arbetsplats är inget hinder, vilket
pappans är i större utsträckning, trots att både pappor och mammor till lika
del upplever att arbetsgivaren inte är så stort problem. Länsvis förekommer
inga större skillnader i åsikter om denna fråga. Alla parter är så överens om
31
34
Bilaga 1. Tabell 50.
Föräldrar
att det är familjens ekonomi som påverkar delad föräldraledighet att det uppmanar till en undersökning med frågeställningen: på vilket sätt då?
Informationskällor
Information om delad föräldraledighet kan naturligtvis komma från fler håll
än försäkringskassan och Mödravårdscentralen och man kan bli olika påverkad av information beroende från vilken källa den hämtas. Ett antal frågor är
ställda på vad som påverkat inställningen till delad föräldraledighet. Frågan
är ställd så att man kan ange flera källor som har påverkat egna bilden av
delad föräldraledighet.
Diagram 11
Informationskällor som påverkar föräldrarna att dela föräldraledighet.
Uppdelat på mammor och pappor som uttalat sig vara påverkade av
informationskällorna
100
80
60
40
KÖN
20
Kvinna
0
Man
Bekanta
Broschyr
Media
Internet
MVC
FK
Kodning :f1-f3 1,2,3=uttalad påverkan
Det föreligger inga länsvisa skillnader att redovisa. Av diagram 1132 framgår
att kvinnorna söker mer information än männen och att bekanta är den infor-
32
Bilaga 1. Tabell 51–56.
35
Föräldrar
mationskälla som både mammor och pappor påverkas mest av. Det är värt att
notera att andel föräldrar som upplever att de påverkats av information från
försäkringskassan och mödravårdscentralen är jämförelsevis relativt liten.
Det är således en sak att uppleva information som tillfredställande, vilket en
stor andel angivit, och en annan sak att påverkas av informationen. Information kan således också konfirmera redan färdiga åsikter eller inte påverka alls.
Det är också i grunden en fråga om hur mycket myndigheter ska eller kan
påverka medborgare i den här typen av attityd frågor.
Faktorer i arbetslivet som påverkar hur man delar föräldraledighet
I diagram 10 framgår att föräldrarna inte bara tror att det är familjens ekonomi som spelar roll hur föräldraledigheten med föräldrapenning delas. Även
arbetsplatsen kan ha en viss betydelse ser vi i diagram 12. Där redovisas hur
föräldrarna upplever några olika arbetsförhållanden.
Diagram 12
Inställning till delad föräldraledighet på arbetsplatsen och aktuella
arbetsförhållanden. Uppdelat på andel pappor och mammor som
uttrycker tillfredställelse med arbetsmiljön
100
90
80
70
60
50
40
30
KÖN
Procent
20
Kvinna
10
Man
0
e
nd
ta
fly
In
ia
et
et
rb
t
te
be
ar
a
dr
an
g
36
i
ar
sv
An
in
ln
äl
st
g
in
ln
äl
st
in
in
ed
rm
te
ak
nt
Ko
k
ts
be
Ar
g
ts
be
Ar
Kodning :g1-g3 1,2,3=uttalar tillfredställelse
Föräldrar
Diagram 1233 är en sammanfattning av svaren i tabell 57–61. Vid en jämförelse mellan länen framkommer att i Kronoberg upplever fler mammor (78
procent) att arbetsgivaren har en positiv syn på deras föräldraledighet än i de
två andra länen (60 procent). En annan skillnad mellan länen är den att
pappor i Kronoberg (71 procent) upplever ett större inflytande på uppläggningen i sitt arbete jämfört med pappor i Västerbotten (53 procent).
Av diagram 12 framgår att en större andel kvinnor upplever att arbetsgivarens
och arbetskamraternas inställning34 är positiv till det egna uttaget av föräldraledighet än andelen män. Det här förhållandet talar för att kvinnor har
”lättare” för att ta ut föräldraledighet.
Samtidigt upplever en större andel kvinnorna att de har ett tillfredställande
ansvar och inflytande i arbetet, jämfört med männen. Det här talar för att
kvinnor borde ha mer att ”förlora på” att vara borta från arbetslivet vid föräldraledighet om ledigheten skulle leda till att man förlorar ansvar och inflytande. Om man å andra sidan är säker på sin roll i arbetslivet kan det tala för
att man är mer benägen att ta ut föräldraledighet än om man är osäker.
Planering av föräldraledighetsuttag
Vi har redovisat ett antal olika informationskanaler som föräldrarna har för
att bilda sig en uppfattning om föräldrapenningen och ledighet i samband
med den och hur föräldrarna upplever informationen. Vidare har vi visat på
föräldrarnas attityd till föräldraledighet. Det framkommer också att faktorer i
arbetsmiljön kan ha en betydelse för hur man delar dagarna.
Det finns således olika faktorer som påverkar hur föräldraledigheten delas
och det kan därför vara viktigt att informera om föräldraledigheten vid rätt
tidpunkt. Föräldrarna själva uppger att de planerar delad föräldraledighet vid
följande tidpunkter.
33
Bilaga 1. Tabell 51–61.
34
Diagram 12 visar föräldrarnas subjektiva beskrivning av sin arbetsmiljö.
Människor har olika anspråksnivåer (kunskap-personlighet-känslor-omgivning),
vilket gör att det är fullt möjligt att arbetsmiljön är ”lika” för populationen, men
uppfattas olika.
37
Föräldrar
Diagram 13
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning
100
90
80
70
60
50
40
30
KÖN
Procent
20
Kvinna
10
0
Man
Ett halvår innan
Några veckor innan
Några månader innan
Under uppväxt tid
Vid födelsen
Ingen planering
Diagram 1335 visar glädjande nog för studiens trovärdighet att mammor och
pappor har ungefär samma uppfattning om när man planerade delad föräldraledighet. Drygt 40 procent av föräldrarna har planerat ledighet med föräldrapenning några månader innan eller ännu tidigare. Runt 50 procent av föräldrarna planerar ledigheten betydligt senare. Betydelsen av den information
som föräldrarna får av försäkringskassan och mödravårdscentralen några
månader innan barnets födelse behöver inte vara utan värde för att hälften av
föräldrarna planerar delad ledighet efter försäkringskassans information. En
senare planeringen av dagarna kan vara ett resultat av den informationen som
föräldrarna fått vid informationsträffar på försäkringskassa och Mödravårdscentral.
När föräldrarna planerar delad ledighet kan planeringen också styras av hur
många dagar som man har tänkt sig att dela. Det gäller de dagar som pappan
och mamman kan dela på båda två och dels de 30 dagar som är särskiljda till
mamman respektive till pappan. Generellt tar kvinnor ut de flesta eller alla
föräldrapenningdagar. Det är i det sammanhanget som pappamålet har for-
35
38
Bilaga 1. Tabell 62.
Föräldrar
mulerats av regeringen för att pappor ska ta ut fler dagar. Hur många dagar
som föräldrarna tycker ska särskiljas till pappan framgår av diagram 14.
Diagram 14
Antal dagar som bör särskiljas till pappan. Uppdelat på pappor och
mammor
100
89
78
67
56
45
34
KÖN
Procent
23
Kvinna
12
1
Man
fle
rä
60
da
r
r
ga
ga
ga
da
da
0
n
-6
0
r
ga
-3
da
31
1
0
r
Tre saker i diagram 1436 är värda att notera. Den näst största gruppen är de
som inte vill att några dagar ska särskiljas för pappan. Den största gruppen är
de som upplever att nuvarande fördelning är den bästa. Att fler män än kvinnor vill att fler dagar särskiljs till pappan men att ändå en inte obetydlig andel
kvinnor tycker så också. Det kan finnas flera skäl till varför man tycker att
inga dagar ska särskiljas. Ett skäl kan vara att man anser det vara en privatsak
eller att mamman vill ha alla dagar.
Delad föräldraledighet med föräldrapenning
Vi har tidigare visat att handläggare, barnmorskor och föräldrar är tämligen
eniga om att det är familjens ekonomi som avgör hur mycket föräldrarna
36
Bilaga 1. Tabell 63.
39
Föräldrar
delar på föräldraledigheten. Genom att det är mamman som i de flesta fall tar
ut nästan alla föräldrapenningdagar skulle en slutsats kunna vara att pappan
på ett avgörande sätt tjänar så mycket mer än mamman att det inte går för
familjen att dela på föräldraledigheten. Detta under förutsättning att det är en
ren inkomstfråga.
Det kan också ligga andra ekonomiska värderingar bakom uppfattningen.
Upplevelser av möjligheter att kunna behålla anställning eller arbetsuppgift
efter ledighet. Förlust av yrkesskicklighet vid ledighet eller kanske en rädsla
för bortfall av social kompetens på arbetsplatsen vid ledighet.
Det som är viktigt med att knyta rätt orsak till varför föräldrarna inte delar
föräldraledigheten mer är att om det är en ren inkomstfråga går problemet
teoretiskt att åtgärda politiskt genom fördelningspolitik medan om det är de
andra uppräknade faktorerna som bidrar till att föräldrarna inte delar dagarna
i större utsträckning måste andra åtgärder vidtas för att nå de mål som sätts
upp inom föräldraförsäkringen.
I ett försök att tränga lite djupare in i problemet ska vi ur ett fallstudie perspektiv titta på hur föräldrarna delat dagarna och om det kan ge ny kunskap
som kan vara hypotesskapande.
Vi undersöker hur 243 föräldrapar har delat på föräldrapenningen under barnens 1,5–2 första år. Ett relationstal skapas så att relationen 1–0 betyder att
mamman har tagit alla dagarna, av de dagar som föräldrarna tagit ut under
barnets första 1,5–2 år. T.ex. 0,88–0,12 betyder att mamman tagit 88 procent
av dagarna och pappan 12 procent.
Vi jämför först hur föräldrarna delar dagarna beroende på vilken utbildningsbakgrund mamman respektive pappan har. Jämförelsen mer eller mindre
refererar till de andra kategorierna i variabeln. Ett exempel är utbildning och
dess kategorier: låg utbildning, näst lägst utbildning, högre utbildning, hög
utbildning. Lågutbildade kvinnor delar ledigheten i mindre omfattning än
kvinnor med utbildning som hänför sig till de övriga tre kategorierna.
Utbildning
Då kvinnan har låg utbildning delar föräldrarna mindre (0,94–0,06).
Då kvinnan har hög utbildning delar föräldrarna mer (0,90–0,10).
Då mannen har låg utbildning delar föräldrarna mindre (0,95–0,05).
Då mannen har hög utbildning delar föräldrarna mer (0,91–0,09).
40
Föräldrar
Resultatet antyder att föräldrarnas utbildning är en viktig faktor när det gäller
hur föräldrarna delar föräldraledigheten.
Ålder
Vi jämför hur föräldrarna delar dagarna beroende på i vilken ålder mamman
respektive pappan är.
Då kvinnan är i åldern 40- år delar föräldrarna mindre (0,95–0,05).
Då mannen är i åldern 30–34 år och 40 – år delar föräldrarna mer (0,90–0,10;
0,88–0,12).
Då mannen är i åldern 20–24 år delar föräldrarna mindre(0,97–0,03).
Då kvinnan är i åldern 30–34 år delar föräldrarna mer (0,90–0,10).
Dessa resultat visar att åldersfaktorn påverkar mamman och pappan olika när
det gäller hur man delar föräldrapenning.
Det visar på problemets komplexitet då det naturligtvis finns en mängd olika
ålderskombinationer sett till olika föräldrakonstellationer.
Yrke
Vi jämför hur föräldrarna delar dagarna beroende på vilket yrke mamman
respektive pappan har.
Då kvinnan är studerande delar föräldrarna mindre (0,93–0,07).
Då mannen är studerande delar föräldrarna mer (0,90–0,10).
Då mannen är arbetslös delar föräldrarna mindre (0,97–0,03).
Då kvinnan är egen företagare delar föräldrarna mer (0,89–0,11).
Om yrket speglar inkomstförhållandet talar resultatet inte för att det är
ekonomin som styr hur föräldrarna delar föräldrapenningdagarna.
Upplevelse av inkomstskillnad
Vi jämför hur föräldrarna uppfattar inkomstskillnader mellan varandra och
hur man delar dagarna.
Då kvinnans bedömer att inkomstskillnaden är mycket liten och hon ändå
tjänar mer än pappan delar man mindre (0,93–0,07) och då hon tjänar mindre
delar man också mindre (0,94–0,06).
Då mannen bedömer att inkomstskillnaden är mycket liten och han ändå
tjänar mer än mamman delar man mindre (0,92–0,08) och då han tjänar
mindre delar man också mindre (0,96–0,04).
41
Föräldrar
Då kvinnans bedömer att hennes inkomst är högre och att skillnaden är stor
jämfört med mannens inkomst delar man mer (0,88–0,12).
Då mannen bedömer att hans inkomst är högre och att skillnaden är stor jämfört med kvinnans inkomst delar man mer (0,88–0,12).
Resultatet talar inte för att familjens ekonomi är det som avgör hur man delar
föräldraledigheten.
De resultat som redovisats antyder att det ligger mer djupgående komplexa
mekanismer bakom hur föräldrar delar föräldraledigheten mellan varandra än
den generaliserande bild som handläggare, barnmorskor och föräldrar angivit
i sina svar. För att få veta mer om företeelsen delad föräldraledighet bör
uppläggningen inriktas på dels studier med stora urval och dels studier med
rent kvalitativ inriktning.
42
Bilaga 1
Bilaga 1
Handläggare
Materialet redovisas i fjorton (14) beskrivande tabeller. Därefter görs en
fördjupad analys.
Bakgrundsförhållanden
Tabell 1. Kön. Procentuella andelar
Kön
Kvinna
Man
Antal
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten
94
94
88
6
6
12
69
32
49
Antal
138
12
150
Tabell 1 visar att merparten av handläggarna är kvinnor och att Västerbotten
har störst andel män (12 procent).
Tabell 2. Ålder. Procentuella andelar
Ålder
- 29 år
30 - 39 år
40 - 49 år
50 - 59 år
60 år
Antal
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten %
2
10
4
9
10
21
13
58
58
29
49
30
32
40
34
2
1
67
31
48 101
Antal
6
19
71
149
1
146
Tabell 2 kan läsas enligt följande. Av 67 handläggare i Jönköping befinner sig 9
procent av dessa i åldern 30 – 39 år. Av tabellen framgår också att Jönköping
ligger under genomsnittsåldern i detta intervall samt att åldersstrukturen bland
handläggarna i Västerbotten är yngst.
43
Bilaga 1
Tabell 3. Anställningstid inom försäkringskassan.
Procentuella andelar
Tid
- 2 år
3 - 5 år
6 - 10 år
11 - 20 år
21 år
Antal
Jönköping Kronoberg
2
2
6
3
14
14
77
83
64
29
Län
Västerbotten
16
4
16
20
44
45
%
6
2
9
16
67
100
Antal
8
3
12
22
93
138
I tabell 3 ser vi att handläggarna i Kronobergs län har längst anställningstid och
i Västerbottens län kortast.
Tabell 4. Arbetstid med föräldrapenning. Procentuella andelar
Tid
- 2 år
3 - 5 år
6 - 10 år
11 - 20 år
21 år
Antal
Jönköping
8
8
17
36
31
64
Län
Kronoberg Västerbotten
7
23
10
16
14
28
35
16
35
16
29
43
%
13
11
20
29
27
100
Antal
17
15
27
40
37
136
Ur tabell 4 kan utläsas att Kronoberg är den försäkringskassa där personalen
andelsmässigt arbetat längst med föräldrapenning och Västerbotten den med
kortast tid.
44
Bilaga 1
Inställning till att pappor ska ta ut ledighet med
föräldrapenning
Tabell 5. Vikten av att pappor tar ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar
Betydelse
1 Mycket viktigt
2
3
4
5
6
7 Inte viktigt
Ingen uppfattning
Antal
Jönköping
30
19
19
13
6
4
9
69
Län
Kronoberg Västerbotten
26
45
23
25
23
20
13
8
3
7
3
3
2
31
49
Antal
51
32
30
17
5
5
7
2
149
Tabell 5 visar att Västerbotten har störst andel handläggare som anser att det är
viktigt att pappor tar ut föräldraledighet med föräldrapenning.
Tabell 6. Vilken faktor påverkar mest hur människor tar ut ledighet
med föräldrapenning. Procentuella andelar.
Påverkan
Mammans arbetsplats
Pappans arbetsplats
Arbetsgivarens policy
Familjens ekonomi
Annan orsak
Antal
Jönköping
9
6
74
12
69
Län
Kronoberg Västerbotten
7
3
87
3
31
2
8
81
8
48
Antal
1
12
5
117
13
148
Av tabell 6 framgår att de flesta handläggare anser att det är familjens ekonomi
som mest påverkar hur människor tar ut ledighet med föräldrapenning.
45
Bilaga 1
Tabell 7. Är det försäkringskassans uppgift att informera om
pappaledighet? Procentuella andelar.
Kön
Ja
Nej
Antal
Jönköping Kronoberg
52
53
48
47
69
30
Län
Västerbotten
44
56
48
Antal
72
74
147
Tabell 8. Vikten av utökad information om föräldraledighet.
Procentuella andelar
Utökad information
I stor utsträckning
I måttlig utsträckning
I begränsad
utsträckning
I ringa utsträckning
Antal
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten
30
10
19
48
65
60
16
23
17
6
69
3
31
4
48
Antal
33
82
26
7
148
Tabell 8 visar att Jönköpings län är den försäkringskassa där störst andel
handläggare upplever att det vore värdefullt med utökad information om delad
föräldraledighet (30 procent).
46
Bilaga 1
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning
Tabell 9. Tidpunkt för information om föräldraledighet.
Procentuella andelar.
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten Antal
Informationstidpunkt
Ett halvår eller tidigare
6
4
6
Några månader innan
61
56
60
88
födelse
Några veckor innan
28
38
30
45
födelse
I samband med barnets
3
6
6
7
födelse
Under tiden barnet växer
1
1
upp
Ingen information behövs
1
1
Antal
69
32
47
148
Tabell 10. Hur många föräldrapenningdagar ska pappan ha?
Procentuella andelar
Antal föräldrapenningdagar
0 dagar
1-30 dagar
31-60 dagar
fler än 60 dagar
Antal
Jönköping
32
45
16
7
69
Län
Kronoberg Västerbotten
16
61
16
7
31
19
58
15
8
48
Antal
36
78
23
11
148
Tabell 10 visar att andelen handläggare som önskar att fler än 30 dagar ska
särskiljas för pappans räkning är relativt liten (23 procent i alla tre kassor). I
Jönköping anser 32 procent att inga dagar ska särskiljas till pappan.
47
Bilaga 1
Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan
Tabell 11. Omfattning av stöd från andra handläggare.
Procentuella andelar
Stöd av kamrater
1 Ja, oftast
2
3
4
5
6
7 Nej, nästan aldrig
Ingen uppfattning
Antal
Jönköping
20
3
9
13
12
9
17
17
69
Län
Kronoberg Västerbotten Antal
23
21
31
13
6
9
7
6
11
7
17
19
10
4
13
7
8
12
19
8
22
16
29
31
31
48
148
I frågan om man har stöd av arbetskamraterna i arbetet med att informera om
delad pappaledighet framkommer i tabell 11 att det är handläggarna i
Kronoberg som oftast upplever att de har stöd (23 procent), jämfört med de
andra två länen.
Tabell 12. Möjlighet att samtala med arbetskamrater.
Procentuella andelar
Möjlighet till kontakter
1 Ja, oftast
2
3
4
5
6
7 Nej, nästan aldrig
Ingen uppfattning
Antal
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten Antal
27
26
35
43
7
7
4
9
7
10
6
11
16
19
6
20
7
13
13
15
13
3
8
14
16
10
15
21
6
13
13
14
68
31
48
147
Av tabell 12 framkommer att en större andel handläggarna i Västerbotten
känner att de oftast har möjlighet till att samtala med andra handläggare om
arbetet med pappa dagarna (35 procent).
48
Bilaga 1
Tabell 13. Ledningens planering av arbetet med pappamålet.
Procentuella andelar
Län
Jönköping Kronoberg
Västerbotten Antal
Bra planering
1 Ja, oftast
4
16
21
18
2
10
3
19
17
3
13
13
15
4
25
22
13
30
5
4
9
13
12
6
15
19
2
17
7 Nej, nästan aldrig
12
6
2
11
Ingen uppfattning
17
25
19
29
Antal
69
32
48
149
Av tabell 13 framgår det att andelen handläggare i Västerbotten som upplever
att planeringen är bra uppgår till 53 procent, vilket är en betydligt större andel
jämfört med de andra två länen.
Tabell 14. Prioriteringen av pappamålet på kontoret.
Procentuella andelar
Tillräcklig
prioritering
1 Ja, oftast
2
3
4
5
6
7 Nej, nästan aldrig
Ingen uppfattning
Antal
Jönköping
Län
Kronoberg
16
17
6
22
7
13
9
10
69
23
3
7
27
17
7
3
13
30
Västerbotten
23
17
13
17
13
8
10
48
Antal
29
21
12
31
16
15
7
16
147
Tabell 14 visar att andelen handläggare som tycker att pappamålet kan
prioriteras mer återfinns i Kronoberg. Mest ”nöjda” med prioriteringen är man i
Västerbotten. I Jönköping är handläggarna också ganska nöjda med
prioriteringen.
49
Bilaga 1
Fördjupad analys
Materialet är redovisat efter frekvensfördelningar för att ge en bild av ”hur det
ser ut”. För att kunna ge svar på en del frågor som undersökningen ställer följer
nedan en fördjupad analys av materialet.
Handläggarens attityd till pappaledighet. Arbetsmiljö och
förutsättningar för handläggaren
Handläggarens inställning till att informera om pappaledighet kan påverka hur
pappor tar ut sin ledighet med föräldrapenning och likaså hur handläggarens
arbetsvardag ser ut i arbetet med att informera. Dessutom kan de förutsättningar
som arbetsgivaren ger påverka pappauttaget. Dessa variabler redovisas i tabell
5, 11 - 14. I tabell 15 a och 15 b prövar vi om det föreligger skillnader mellan
handläggarna i de olika länen.
Tabell 15 a. Sammanfattning av tabell 5, 12 och 13.
Procentuella andelar.
Betydelse
Positiv till pappa dagar
Bra stöd av andra
handläggare
Bra möjligheter till samtal
med arbetskamrater
Bra planering av
pappamålet
Tillräcklig prioritering av
pappamål
Län
Jönköping
68
32
Kronoberg
71
42
Västerbotten
90
33
41
42
46
28
19
52
39
33
52
Fler handläggare i Västerbotten jämfört med Jönköping och Kronoberg
•
•
•
anser att det är viktigt med pappaledighet
har bra möjligheter att samtala med arbetskamrater
tycker att det är en bra prioritering och planering av pappamålet.
Kronoberg är den försäkringskassa där handläggarna känner mest stöd av
varandra.
I tabell 15 b nedan undersöker vi sannolikheten för om den frekvensfördelning
som redovisas, med viss sannolikhet, skulle kunna dras som ett urval ur en tänkt
population, d v s är skillnaden så liten mellan länen att den kan anses vara
slumpmässigt uppkommen.
50
Bilaga 1
Tabell 15 b. Test av andel ”positiva” till pappadagar och av andel
handläggare med bra arbetsmiljö för att kunna arbeta med pappa
målet.
En jämförelse mellan Västerbotten och de andra två länen.
Län
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
Betydelse
Positiv till pappa dagar Färre*
Färre*
Bra stöd av andra
Lika många Lika många
handläggare
Bra möjligheter till
Lika många Lika många
samtal med
arbetskamrater
Bra planering av
Färre**
Färre**
pappamålet
Tillräcklig prioritering
Färre***
Färre***
av pappamål
Binominal test. Test av skillnader mellan handläggarna i
Jönköping/Kronoberg jämfört med Västerbotten.
*Sig=0,001. **Sig=0,01. ***Sig=0,03
Av tabell 15 b kan vi utläsa att en av orsakerna till att pappamålet nås bättre i
Västerbotten än i de andra två länen kan bero på att fler handläggare där har en
egen positiv attityd till pappors föräldraledighet och att fler där har bättre
förutsättningar i arbetsmiljön att arbeta med pappamålet.
Samband mellan olika variabler
I vår fördjupade analys ska vi också fråga oss om en attityd har samband med
andra variabler och om länen skiljer sig åt. Det sambandsmått som vi använder
oss av är Kendaull:s Tau-b. Koefficienten kan anta ett värde mellan minus ett
(-1) och plus ett (+1). Ett värde närma
och värdet noll inget samband.
+
−
1 uttrycker ett mycket starkt samband
51
Bilaga 1
Tabell 16. Samband mellan olika variabler i undersökningen.
Fråga
A1
A2
A3
A4
B1
B2
B4
C1
C2
D1
D2
D3
D4
Etikett
Kön
Ålder
Anställningstid inom försäkringskassan
Hur länge har du arbetat med föräldrapenning
Hur viktigt tycker du att det är att papporna tar ut ledighet
med föräldrapenning
Vad tror du allmänt sett mest påverkar hur människor tar ut
ledighet med föräldrapenning
I vilken utsträckning anser du att det rent allmänt sett är
angeläget med utökad information om FP
Vilken tidpunkt innan barnets födelse är bäst att informera
om föräldraledighet med FP
Hur många av de 450 föräldrapenningdagarna tycker du ska
vara avsedda särskilt för pappan
Anser du att handläggarna stöder dig i ditt arbete med att öka
pappors uttag av FP
Har du tillräckliga möjligheter att samtala med dina
arbetskamrater om arbetet med pappadagar
Anser du att arbetet med pappamålet är bra planerat
och organiserat av kontors/kassaledning
Upplever du att pappamålet är tillräckligt prioriterat hos er
Tabell 16 a. Korrelationsmatris för samtliga tre län.
B1
1
0,40**
0,18**
-0,30**
0,15*
0,22**
B4
B1
B4
1
C1
C2
-0,25**
D1
D2
D3
D4
*Sig=0,05. **Sig=0,01.
52
C1
C2
D1
D2
D3
D4
1
-0,16*
-
1
-
1
0,48**
0,41**
0,41**
1
0,42**
0,45**
1
0,57**
1
Bilaga 1
Tabell 16 b. Korrelationsmatris för Jönköping.
B1
B4
B1 1
B4 0,46** 1
C1 0,29** 0,24*
C2 -0,36** -0,31**
D1 D2 0,23*
D3 0,28** D4 *Sig=0,05. **Sig=0,01.
C1
C2
D1
D2
D3
D4
1
-
1
-
1
0,53**
0,45**
0,39**
1
0,41**
0,33**
1
0,59**
1
Tabell 16 c. Korrelationsmatris för Kronoberg.
B1
B4
B1 1
B4 0,37*
1
C1 C2 D1 D2 D3 D4 *Sig=0,05. **Sig=0,01.
C1
C2
D1
D2
D3
D4
1
-
1
-
1
0,35**
0,52**
0,50**
1
0,39*
0,43*
1
0,71**
1
Tabell 16 d. Korrelationsmatris för Västerbotten.
B1
B4
C1
C2
D1
D2
D3
D4
B1
1
0,38**
-0,26*
0,29*
-
B4
C1
C2
D1
D2
D3
D4
1
-
1
-
1
-
1
0,53**
0,34*
0,38**
1
0,47**
0,56**
1
0,58**
1
*Sig=0,05. **Sig=0,01.
53
Bilaga 1
Vid en analys av tabellerna 16 a – d drar vi följande slutsatser. Den egna
attityden till vikten av att pappor tar ut ledighet med föräldrapenning (B2), har
ett moderat samband med den allmänna attityden (B4) till utökad information
om delad föräldraledighet i samtliga län. Starkast samband finns i Jönköpings
län (Tabell 16 b, tau-b 0,46). Resultatet ska ses i belysningen av tabell 8 som
visar att störst andel handläggare finns i Jönköping, där 30 procent tycker att
det är viktigt med utökad information. Kan informationen vara för liten i
Jönköpings län
Västerbotten är det län där den egna attityden till pappaledighet också har
samband med andra variabler; längden på antal dagar som bör tilldelas pappan,
ju positivare desto fler dagar, och planeringen på kontoret, ju positivare desto
bättre upplevs planeringen runt målet av pappors uttag av ledighet med
föräldrapenning.
Intressant är att undersöka betydelsen av handläggarnas upplevelse avseende
möjlighet att utföra ålagd arbetsuppgift. Relationer på arbetsplatsen och
arbetsledningens planering av arbetet är båda viktiga förutsättningar. Av tabell
16 c framgår att en större del handläggare i Kronoberg upplever att de har bra
stöd av andra handläggare i arbetet med pappamålet och att i Västerbotten
upplever en större andel möjligheter till att prata om pappamålet och att
arbetsledningen skapar goda förutsättningar för att informera om delad ledighet.
Det framkommer också entydiga samband mellan arbetsrelationer och arbetsplanering, ju mer stöd av andra handläggare desto mer positiva till arbetsledning. Kronoberg visar upp ett starkt positivt samband mellan arbetsplanering
och prioritering av målet (tabell 16 c, tau-b 0,71). Vid en närmare undersökning framkommer att tyngdpunkten i svaren ligger där handläggare samtidigt
har en relativt negativ syn på prioritering och arbetsledning runt pappamålet,
men ändå så att en mer positiv upplevelse av arbetsledning innebär en mer
positiv upplevelse av prioritering av målet.
Det finns mycket information att få vid en närmare granskning av variablerna
på detta sätt. I tabell 7 framkommer att andelsmässigt fler handläggare vid
försäkringskassan i Västerbotten tycker att det inte är försäkringskassans sak att
informera om pappaledighet. Försäkringskassan i Västerbotten är den försäkringskassa som nått det bästa resultatet med att få pappor att ta ut föräldraledighet. Det är därför intressant att se om handläggare, som inte tycker att det är
försäkringskassans sak att informera om delad föräldraledighet, ändå har en
positiv attityd till delad ledighet med föräldrapenning. Om så är fallet kan den
attityden bidra till att informera om föräldraledighet på ett bra sätt.
54
Bilaga 1
Tabell 17. Handläggarnas uppfattning av om det är
försäkringskassans sak att informera om delad ledighet med
föräldrapenning i relation till den egna inställningen till om
information om delad föräldraledighet. Procentuella andelar.
Är det FK:s
uppgift att
informera om fp
ja
nej
vikten av pappors
föräldraledighet
Antal
vikten av pappors
föräldraledighet
Antal
viktigt
ej
viktigt
viktigt
ej
viktigt
försäkringskassa
Jönköp Krono Väster
ing
berg
botten
92
88
95
8
13
5
36
42
16
46
20
85
58
54
15
33
13
27
Vi har tidigare visat (tabell 7) att drygt hälften av handläggarna anser att det är
försäkringskassans sak att informera om pappadagarna. 92 procent av dem
tycker att det är viktigt att det informeras om delad föräldraledighet.
Tabell 17 visar att av de handläggare som inte anser att det är försäkringskassans sak att informera om delad föräldraledighet har 85 procent av
handläggarna i Västerbotten ändå en uppfattning att det är viktigt att det
informeras om delad föräldraledighet. Det ska jämföras med 42 respektive 46
procent av handläggarna i de två andra försäkringskassorna. Resultatet antyder
att förutsättningarna är olika i de tre länen avseende arbetet med riksmålet.
55
Bilaga 1
Barnmorskor
Materialet redovisas i tretton (13) beskrivande tabeller. Därefter görs en
fördjupad analys.
Bakgrundsförhållanden
Tabell 18. Kön. Procentuella andelar.
Län
Kön
Kvinna
Man
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten
100
100
100
0
0
0
44
23
43
Antal
110
0
110
Tabell 18 visar att det enbart är kvinnor som är barnmorskor i de tre länen, eller
som åtminstone har svarat på enkäten.
Tabell 19. Ålder. Procentuella andelar.
Län
Ålder
- 29 år
30 – 39 år
40 – 49 år
50 – 59 år
60 år
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten
5
5
50
59
37
41
27
56
5
5
7
5
44
22
43
% Antal
3
3
46
51
44
48
5
6
1
1
99
110
Tabell 19 ska läsas enligt följande. Av 44 barnmorskor i Jönköpings län
befinner sig 50 procent av dessa i åldern 30 – 39 år. Detta kan jämföras med
totalresultatet till höger där det framgår att Jönköping ligger över genomsnittsåldern (46 procent). Tabellen visar också att Kronoberg har yngst åldersstruktur
och Västerbotten äldst.
56
Bilaga 1
Tabell 20. Anställningstid som barnmorska.
Procentuella andelar.
Län
Tid
- 2 år
3 - 5 år
6 - 10 år
11 - 20 år
21 år
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten
% Antal
2
1
1
5
4
3
3
5
9
7
6
7
34
39
30 34
37
57
48
61 56
62
44
23
43 100
110
Tabell 20 visar en ganska likartad åldersstruktur bland barnmorskorna i de tre
länen. Möjligtvis har barnmorskorna i Västerbotten en något äldre åldersstruktur jämfört med kollegerna i de två andra länen.
Tabell 21. Arbetstid med information om pappaledighet.
Procentuella andelar.
Län
Tid
- 2 år
3 - 5 år
6 - 10 år
11 - 20 år
21 år
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten
%
11
4
5
7
11
13
7
25
26
33 28
34
44
23 32
18
13
40 26
44
23
43 100
Antal
8
8
31
35
28
110
Ur tabell 21 kan utläsas att barnmorskorna i Västerbotten har arbetat längre
med information om pappors föräldraledighet än barnmorskorna i Jönköping
och Kronoberg. I Jönköping ser arbetsuppgiften ut att vara en mer ny arbetsuppgift.
57
Bilaga 1
Inställning till att informera om delad föräldraledighet med
föräldrapenning
Tabell 22. Vikten av att pappor tar ut föräldraledighet.
Procentuella andelar.
Län
Betydelse
1 Mycket viktigt
2
3
4
5
6
7 Inte viktigt
Ingen
uppfattning
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten
61
68
77
21
23
14
14
9
7
5
2
44
23
43
Antal
75
20
11
3
109
Tabell 22 visar att det är störst andel barnmorskor i Västerbotten som anser att
det är mycket viktigt att pappor tar ut ledighet med föräldrapenning.
Tabell 23. Vilken faktor påverkar mest hur människor tar ut
föräldraledighet. Procentuella andelar.
Län
Påverkan
Mammans arbetsplats
Pappans arbetsplats
Arbetsgivarens policy
Familjens ekonomi
Annan orsak
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten
5
13
8
3
5
74
80
78
10
10
14
39
20
36
Antal
1
8
2
73
11
95
Tabell 23 visar att barnmorskorna i de tre länen har en gemensam syn om vad
som mest påverkar föräldrars uttag av ledighet med föräldrapenning. Det är
familjens ekonomi som avgör hur föräldrar tar ut ledigheten. Också synen på att
pappans arbetsplats har betydelse antyder en syn på pappan som familjeförsörjare.
58
Bilaga 1
Tabell 24. Är det barnmorskans uppgift att informera om
pappaledighet? Procentuella andelar.
Län
Kön
Ja
Nej
Antal
Jönköping
77
23
43
Kronoberg
100
23
Västerbotten
92
8
38
Antal
91
13
104
Tabell 24 visar att majoriteten av barnmorskorna i de tre länen tycker att det är
deras uppgift att informera om pappaledighet. Barnmorskorna i Jönköping
avviker dock något, de är inte lika övertygade om att arbetsuppgiften är deras.
Tabell 25. Vikten av utökad information om föräldraledighet.
Procentuella andelar.
Län
Utökad information
I stor utsträckning
i måttlig utsträckning
i begränsad utsträckning
i ringa utsträckning
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten Antal
34
74
65
55
61
26
28
41
5
7
5
44
23
43
110
Tabell 25 visar att betydligt färre barnmorskor i Jönköping tycker att utökad
information behövs.
59
Bilaga 1
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning
Tabell 26. Tidpunkt för information om föräldraledighet.
Procentuella andelar.
Län
Jönköping Kronoberg
Informationstidpunkt
Ett halvår eller tidigare
28
20
Några månader innan
60
65
födelse
Några veckor innan
13
5
födelse
I samband med barnets
5
födelse
Under tiden barnet
5
växer upp
Ingen information
behövs
Antal
40
20
Västerbotten Totalt
41
31
56
59
3
7
-
1
-
1
-
-
39
200
Av tabell 26 kan utläsas att merparten av barnmorskorna tycker att informationen till föräldrarna bör ske några månader innan födseln. I Västerbotten tycker
41 procent av barnmorskorna att man borde informera ett halvår eller tidigare,
vilket är en betydligt större andel jämfört med Jönköpings och Kronobergs län.
Tabell 27. Hur många föräldrapenningdagar ska pappan ha?
Procentuella andelar.
Län
Antal föräldrapenningdagar
0 dagar
1-30 dagar
31-60 dagar
Fler än 60 dagar
Antal
Jönköping
5
40
26
29
38
Kronoberg
23
36
41
22
Västerbotten
Antal
5
26
29
41
42
4
31
30
37
102
Tabell 27 visar på en intressant skillnad. Barnmorskorna i Jönköping har en
viss tyngdpunkt på att tycka att 0 – 30 dagar ska särskiljas för pappan medan i
de andra två länen ligger en klar tyngdpunkt på fler än 30 dagar.
60
Bilaga 1
Erfarenhet av försäkringskassan
Tabell 28. Tidigare kontakter med försäkringskassan.
Procentuella andelar.
Län
Kontakter med
Försäkringskassan
Ingen
Enstaka kontakter
Periodvis regelbundet
Regelbundet
Antal
Jönköping
11
59
30
44
Kronoberg Västerbotten Antal
39
2
15
44
44
55
13
14
9
4
40
31
23
43
110
I tabell 28 framgår bland annat att barnmorskorna antingen har mycket få
kontakter med försäkringskassan eller regelbundna kontakter.
Tabell 29. Får den information som behövs av försäkringskassan.
Procentuella andelar.
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten
Tillräcklig
information
1 instämmer helt
23
4
30
2
14
26
16
3
16
9
4
5
17
16
5
21
4
19
6
7
13
2
7 instämmer alls
11
13
7
8 Ingen uppfattning
5
22
Antal
44
23
43
Antal
22
17
10
12
16
6
10
6
110
Tabell 29 speglar resultatet i tabell 28. I Jönköpings län är det en relativt stor
grupp av barnmorskorna som anser att informationen är tillräcklig och så en
motsatt grupp som inte upplever informationen som tillräcklig. I Västerbotten
upplever över hälften av barnmorskorna att de får den informationen de
behöver.
61
Bilaga 1
Tabell 30. Dialogen mellan MVC/BVC och försäkringskassa är bra.
Procentuella andelar.
Län
Dialogen är bra
1 Instämmer helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer inte alls
8 Ingen uppfattning
Antal
Jönköping Kronoberg Västerbotten Totalt
16
26
18
12
13
9
12
2
13
21
13
14
17
14
16
21
12
14
9
17
7
11
19
22
7
16
7
17
5
9
43
23
43
109
Tabell 30 kan i stort kommenteras som tabell 29.
Fördjupad analys
Materialet är redovisat efter frekvensfördelningar för att ge en bild av ”hur det
ser ut”. För att kunna ge svar på en del frågor som undersökningen ställer följer
nedan en fördjupad analys av materialet.
Inställning till information om pappaledighet/kontakter med
försäkringskassan
Barnmorskans inställning till att informera om pappaledighet kan påverka hur
pappor tar ut sin ledighet med föräldrapenning och likaså barnmorskans
kontakter med försäkringskassan. Dessa variabler redovisas i tabell 5, 12 och
13. I tabell 31 a och 31 b testas om det i ovanstående förhållande föreligger
skillnader mellan de tre länens barnmorskor.
62
Bilaga 1
Tabell 31 a. Sammanfattning av tabell 22, 29 och 30. Procentuella
andelar.
Län
Jönköping
Betydelse
Positiv till pappa dagar
96
Får behövd information
52
Anser att dialogen är bra
30
Antal
44
Kronoberg
Västerbotten
100
98
30
56
26
56
23
43
Av tabell 31 a framgår det att barnmorskorna i Västerbotten skiljer sig
andelsmässigt från de andra två länen.
Nedan, i tabell 31 b, testas sannolikheten för om den frekvensfördelning som
redovisas för barnmorskorna i Västerbotten också skulle, med viss sannolikhet,
kunna dras som ett urval ur en tänkt population, d v s är skillnaden mellan länen
så liten att den kan anses vara slumpmässigt uppkommen.
Tabell 31 b. Test av andel ”positiva” till pappadagar och av andel
nöjda barnmorskor med kontakter med försäkringskassan. Är
barnmorskorna mer positiva i Västerbotten jämfört med
Jönköping och Kronoberg?
Län
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
Betydelse
Positiv till pappa dagar
Lika många Lika många
Får behövd information
Lika många Färre*
Anser att dialogen är bra Färre*
Färre***
Binominal test. Test av att lika många positiva barnmorskor finns i
Jönköping/Kronoberg jämfört med Västerbotten. *Sig=0,01. Sig=0,001.
Det framkommer av tabell 31 b att barnmorskorna är lika positiva till att
papporna tar ut föräldraledighet i de tre länen. Emellertid upplever fler
barnmorskor i Jönköping och Kronoberg att dialogen med försäkringskassan är
sämre jämfört med kollegerna i Västerbotten. I Kronobergs län anser också fler
att de får sämre information av försäkringskassan jämfört med barnmorskor i
Västerbotten.
63
Bilaga 1
Har en attityd samband med andra variabler?
Nedan ställer vi frågan om en attityd har samband med andra variabler och om
länen skiljer sig åt. Det sambandsmått som vi använder oss av är Kendaull:s
Tau-b. Koefficienten kan anta ett värde mellan minus ett (-1) och plus ett (+1).
Ett värde nära ett (1) uttrycker ett mycket starkt samband och värdet noll (0)
inget samband.
Tabell 32. Samband mellan olika variabler i undersökningen
Län
Jönköping Kronoberg
Variabler
Ålder - anställningstid
0,56**
0,56**
Ålder – informationstid
0,37**
(0,35)
Anställningstid –
0,48**
0,58**
informationstid
Angeläget av utökad info - vikt
0,34*
(0,31)
av pappaledighet
Angeläget av utökad info –
-0,40**
-0,48**
antal pappadagar
Kontakt med FK – erhållen
-0,46**
-0,48**
information
Kontakt med FK - dialog med
-0,42**
-0,47**
FK
Dialog med FK – erhållen
0,63**
0,75**
information
*Sig=0,02. **Sig=0,01.
Västerbotten
0,50**
0,34**
0,34**
0,54**
0,30**
(-0,21)
(-0,60)
0,64**
I tabell 32 frågar vi oss om ålder har samband med anställningstid och den tid
som barnmorskan informerat om pappaledighet. Inte förvånande föreligger ett
moderat samband, kanske mer förvånande att sambandet kanske inte är
starkare.
En slutsats kan därmed vara att uppgiften att informera om pappaledighet på
Mödravårdscentralen inte har direkt samband med ålder och anställningstid
utan efter intresse och läggning. En hypotes kan således vara att en allmän
inställning till delad föräldrapenning har samband med den egna attityden till
att pappor tar ut föräldraledighet. Hypotesen bekräftas också genom att även
här föreligger ett moderat samband mellan allmän och egen inställning i
frågan.
64
Bilaga 1
Sambandet blir till synes något starkare (tau-b 0,45) när vi enbart tittar på de
barnmorskor som har svarat ja på frågan om det är barnmorskans uppgift att
informera om vikten av delad föräldraledighet. Det kan tyda på att även de som
är mer negativa till arbetsuppgiften ändå delar en allmän syn på föräldraförsäkringen. Ju mer positiv attityd barnmorskan har till angelägenheten om information om delad föräldraledighet desto fler särskilda pappa dagar anser hon att det
ska vara (tau-b 0,38).
Ur tabell 32 framgår det också att det finns ett samband mellan antal kontakter
med försäkringskassan och i vilken omfattning barnmorskan upplever att hon
får den information hon behöver samt om upplevelsen av att dialogen med
försäkringskassan är bra. Med andra ord: ju fler kontakter desto positivare
upplevelse, ju positivare upplevelser desto bättre upplevd dialog.
Vår analys visar också att det finns skillnader när man jämför de separata
resultaten inom länen och det sammanslagna resultatet. Då framkommer bland
annat att ålder inte är relaterat till vilken tid barnmorskorna informerat om
delad föräldraledighet i Kronoberg. Däremot är åldersfaktorn en viktig faktor i
Västerbottens län. I analysen (ej redovisat i tabell) framkommer bland annat att
ju äldre barnmorskorna är desto färre kontakter och desto starkare upplevelse
av att inte få tillräcklig information av försäkringskassan.
I Västerbottens län är barnmorskornas allmänna uppfattning av delad föräldraledighet starkare relaterat till den egna värderingen om delad ledighet jämfört
med Jönköping och Kronoberg.
Det kan tyda på att i de två sistnämnda länen är arbetsuppgiften att informera
om delad föräldraledighet mer en vanlig arbetsuppgift, om än en rolig sådan,
än i Västerbotten där barnmorskorna engagerar sig djupare i arbetsuppgiften.
En ytterligare intressant iakttagelse är att i Västerbotten finns inget signifikant
samband för kontakt med och upplevelse av erhållen information och dialog
med försäkringskassan. I belysningen av tabell 29 och 30 är detta intressant.
Det antyder att barnmorskornas upplevelse av försäkringskassan är olika och
inte direkt har samband med hur många eller få kontakter man har.
65
Bilaga 1
Föräldrar
Bakgrundsförhållanden
Tabell 33. Kön. Procentuella andelar.
Kön
Kvinna
Man
Län
Jönköping Kronoberg Västerbotten Totalt
54
51
52
53
46
49
48
47
Antal
244
123
206
573
Tabell 34. Åldersfördelning på kvinnor och män. Procentuella
andelar.
Ålder
Jönköping
Kvinna Man
- 19 år
20 – 24 år
25 – 29 år
30 – 34 år
35 – 39 år
40 år
Antal
3
32
47
13
5
2
20
35
27
16
128
113
Län
Kronoberg
Västerbotten
Kvinna man kvinna Man
1
2
6
4
29
17
24
9
44
43
45
41
22
28
16
27
3
12
8
19
63
60
108
98
Totalt
,2
3
22
43
21
11
570
Tabell 35. Hushållstyp för kvinnor och män. Procentuella andelar.
Län
Hushåll
Ensamstående
Sammanboende
Antal
66
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
Kvinna Man kvinna Man Kvinna Man
1
2
5
8
3
Totalt
3
99
100
98
95
93
97
97
131
111
62
59
106
94
563
Bilaga 1
Tabell 36. Den utbildning kvinnor och män har. Procentuella
andelar.
Län
Utbildning
Förgymnasial
Kort gymnasial
0-2 år
Gymnasial
längre än 2 år
Högskola/
universitet
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten Totalt
Kvinnor Män kvinnor män kvinnor män
8
9
5
9
3
6
32
40
30
40
32
38
35
Antal
28
28
25
21
31
30
28
33
23
41
30
34
32
32
126
108
61
57
105
90
547
Tabell 37. Sysselsättning/yrke fördelat på kvinnor och män.
Procentuella andelar.
Län
Anställning
Offentlig
anställning
Privat
anställning
Egen företagare
Studerande
Arbetslös
Antal
Jönköping
Kvinnor Män
49
19
Kronoberg
Västerbotten Totalt
Kvinnor män kvinnor män
43
19
46
30
35
29
63
40
66
26
52
44
4
7
12
15
1
3
5
6
6
9
3
3
3
16
9
8
5
4
7
7
7
130
112
63
58
106
96
565
67
Bilaga 1
Tabell 38. Antal barn födda före år 1997 fördelat på kvinnor och
män. Procentuella andelar.
Län
Antal barn
Inga barn
1 barn
2 barn
3 eller fler barn
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten Totalt
Kvinnor män Kvinnor män kvinnor Män
27
35
32
35
44
39
35
47
38
42
33
32
32
38
18
15
21
22
16
19
18
9
12
5
10
8
10
9
Antal
131
113
62
60
108
97
571
Ekonomiska förhållanden
Tabell 39. Upplevelse av skillnad mellan egen inkomst och den
andre förälderns. Procentuella andelar.
Inkomst
Högre
Lägre
Antal
Jönköping
Kvinnor
män
12
79
88
21
129
Län
Kronoberg
Västerbotten
Kvinnor
män
kvinnor
Män
15
86
15
84
85
14
85
16
113
61
58
103
96
Tabell 40. Upplevelse av storleken på inkomstskillnaden mellan
föräldrarna. Procentuella andelar.
Inkomstskillnad
Mycket stor
Stor
Liten
Mycket liten
Antal
68
Jönköping
Kronoberg
Kvinnor
14
49
30
7
män
12
39
39
11
kvinnor
19
35
35
12
125
111
58
Västerbotten
män
kvinnor män
22
25
17
30
30
30
39
32
38
9
13
14
54
100
86
Bilaga 1
Erfarenhet av försäkringskassan
Tabell 41. Tidigare egna kontakter med försäkringskassan.
Procentuella andelar.
Län
Antal
kontakter
Praktiskt
taget inga
Enstaka
kontakter
Ibland
regelbundet
Regelbundet
Antal
Jönköping
kvinnor
9
Kronoberg
Män kvinnor
26
8
Västerbotten
män kvinnor män
27
10
26
Totalt
17
49
62
62
68
59
55
58
24
6
14
2
17
8
13
19
6
16
3
14
11
12
130
113
63
60
108
97
571
Upplevelse av information från försäkringskassan
Tabell 42. Jag får den information som jag behöver. Procentuella
andelar.
Får bra
information
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
kvinnor Män kvinnor Män kvinnor män
15
10
13 13
11
16
Totalt
13
18
17
21
13
9
5
17
18
25
13
8
4
25
14
19
18
5
5
28
25
12
8
3
7
18
22
19
12
13
5
15
19
13
10
12
8
19
19
19
12
9
5
2
5
2
3
-
5
3
131
112
63
60
107
98
571
69
Bilaga 1
Tabell 43. Den muntliga informationen är lätt att förstå.
Procentuella andelar.
Län
Lätt att förstå
muntlig
information
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
70
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
kvinnor Män kvinnor Män kvinnor män Totalt
21
12
21
12
18
18
17
18
21
16
15
5
3
21
14
12
16
8
4
24
14
16
10
8
3
25
22
23
5
2
5
23
18
13
12
9
7
17
16
11
10
3
7
21
18
15
12
6
5
2
13
5
7
1
19
8
131
112
63
60
108
97
571
Bilaga 1
Tabell 44. Broschyrer och annan information är lätt att förstå.
Procentuella andelar.
Lätt att förstå
broschyrer
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
Kvinnor män kvinnor Män kvinnor män Totalt
8
8
8
12
8
8
8
11
25
20
12
13
11
13
13
22
12
20
5
19
24
19
6
13
5
22
15
18
17
10
2
19
19
16
16
10
12
13
26
14
7
14
10
16
21
18
12
13
8
1
7
6
5
1
7
4
131
112
63
60
108
98
572
71
Bilaga 1
Upplevelse av information från barnmorskan
Tabell 45. Jag får den information som jag behöver. Procentuella
andelar.
Får bra
information
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
72
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
Kvinnor Män Kvinnor Män kvinnor män
11
5
18
9
9
14
Totalt
10
16
14
13
9
14
14
10
9
14
10
10
12
18
10
13
13
8
8
10
10
14
3
3
14
19
7
11
17
13
12
8
16
12
12
3
5
14
11
13
11
9
11
9
31
12
37
11
31
21
129
110
61
59
108
95
562
Bilaga 1
Tabell 46. Den muntliga informationen är lätt att förstå.
Procentuella andelar.
Lätt att förstå
muntlig
information
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
Kvinnor Män Kvinnor Män kvinnor män Totalt
15
6
18
9
14
14
13
19
16
12
12
7
6
14
10
14
10
9
4
18
15
12
8
7
5
12
9
19
7
2
5
21
11
11
12
7
7
17
13
9
8
2
5
17
13
13
10
6
6
13
34
17
38
16
32
24
130
110
60
58
108
95
561
73
Bilaga 1
Tabell 47. Broschyrer och annan information är lätt att förstå.
Procentuella andelar.
Lätt att förstå
broschyrer
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
74
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
Kvinnor män Kvinnor män kvinnor Män Totalt
4
6
10
10
10
7
7
16
23
15
13
13
5
7
10
19
9
14
3
18
18
20
5
5
3
12
7
16
10
9
2
15
19
16
8
8
10
11
20
12
14
5
3
13
17
16
10
9
5
11
33
20
35
15
28
22
131
110
60
58
107
95
561
Bilaga 1
Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning
Tabell 48. Hur viktigt är det att den andre föräldern tar
föräldradagar. Procentuella andelar.
Viktigt att ta
föräldradagar
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
Kvinnor Män Kvinnor män Kvinnor män Totalt
34
42
49
50
58
66
49
15
8
24
9
7
3
18
15
9
1
4
9
19
8
10
6
3
3
18
7
10
2
7
5
15
8
10
5
4
-
12
7
4
5
2
2
16
9
12
5
4
4
2
3
2
2
-
1
1
131
112
63
60
108
98
572
75
Bilaga 1
Tabell 49. Hur viktigt är det rent generellt att den andre föräldern
tar föräldradagar. Procentuella andelar.
Viktigt att ta
föräldradagar
1 Instämmer
helt
2
3
4
5
6
7 Instämmer
inte alls
Ingen
uppfattning
Antal
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
kvinnor Män kvinnor män Kvinnor män Totalt
31
39
51
42
55
58
45
21
11
18
9
5
4
15
15
14
4
3
9
14
8
8
6
5
5
23
8
10
5
2
8
18
12
5
6
5
1
13
12
5
5
3
2
18
12
11
6
4
5
1
2
3
2
-
1
1
131
111
63
60
108
98
571
Tabell 50. Vad påverkar mest vad som avgör hur pappan och
mamman tar ut föräldraledighet. Procentuella andelar.
Påverkan
Mammans
arbetsplats
Pappans
arbetsplats
Arbetsgivare
policy
Familjens
ekonomi
Annan orsak
Antal
76
Län
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
kvinnor Män kvinnor Män Kvinnor Män Totalt
2
2
2
1
1
1
11
20
11
10
5
10
12
6
6
5
5
2
6
5
73
64
74
74
84
77
74
8
7
10
9
9
7
8
126
109
62
58
104
91
550
Bilaga 1
Mest påverkad av att dela föräldraledighet
Tabell 51. Påverkan av bekanta att ta ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar.
Påverkan
av bekanta
1 Stor
påverkan
2
3
4
5
6
7 Liten
påverkan
Ingen
uppfattning
Antal
Län
Kronoberg
Jönköping
Västerbotten
kvinnor Män Kvinnor män Kvinnor män Totalt
5
4
8
7
6
4
5
4
10
9
9
6
53
6
9
7
7
14
44
5
8
11
5
13
46
7
2
7
8
13
53
3
11
11
5
14
46
7
6
11
10
15
38
5
8
9
8
12
47
4
9
5
3
5
9
6
129
110
63
60
101
94
557
77
Bilaga 1
Tabell 52. Påverkan av broschyrer att ta ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar.
1 Stor
påverkan
2
3
4
5
6
7 Liten
påverkan
Ingen
uppfattning
Län
Kronoberg
Jönköping
Påverkan
av
broschyrer
Västerbotten
kvinnor Män Kvinnor män Kvinnor män Totalt
2
2
1
1
1
Antal
2
8
9
12
10
54
1
5
12
12
16
44
5
12
15
17
43
7
3
13
10
22
38
1
6
9
14
16
50
1
3
4
14
16
52
2
5
9
13
15
48
4
9
8
7
5
9
7
126
111
60
60
101
94
552
Tabell 53. Påverkan av media att ta ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar.
Påverkan av
media
1 Stor påverkan
2
3
4
5
6
7 Liten påverkan
Ingen uppfattning
Antal
78
Jönköping
Län
Kronoberg
Västerbotten
Kvinnor Män Kvinnor män kvinnor män Totalt
2
1
1
1
4
3
7
5
4
3
10
8
7
7
11
11
9
8
9
16
13
9
8
10
13 16
5
10
14
14
13
9 17
23
17
16
11
14
50 38
36
38
41
48
43
6
9
8
10
6
7
7
128 111
62
60
103
95
559
Bilaga 1
Tabell 54. Påverkan via internet att ta ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar.
Påverkan av
internet
Jönköping
Län
Kronoberg
Västerbotten
Kvinnor Män Kvinnor män kvinnor män Totalt
1 Stor påverkan
1
0,2
2
2
2
1
3
1
2
3
1
1
4
1
5
3
1
1
2
5
3
4
2
1
2
2
6
5
6
8
9
3
4
6
7 Liten påverkan
77
64
73
68
78
73
73
Ingen
14
18
18
17
12
19
16
uppfattning
Antal
125
109
60
59
102
95
550
Tabell 55. Påverkan av barnmorska att ta ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar.
Påverkan av
barnmorska
Jönköping
Län
Kronoberg
Västerbotten
Kvinnor Män Kvinnor Män kvinnor män Totalt
1 Stor påverkan
2
5
2
2
2
2
2
3
6
5
3
3
1
4
3
3
3
8
3
6
6
5
4
6
6
5
9
14
3
7
5
9
6
5
5
11
13
9
6
12
10
18
15
9
9
11
7 Liten påverkan
61
55
45
53
52
52
54
Ingen
4
14
10
10
4
14
9
uppfattning
Antal
127
110
62
59
102
94
554
79
Bilaga 1
Tabell 56. Påverkan av försäkringskassan att ta ut ledighet med
föräldrapenning. Procentuella andelar.
Påverkan av försäkringskassa
1 Stor påverkan
2
3
4
5
6
7 Liten påverkan
Ingen uppfattning
Antal
Jönköping
Län
Kronoberg
Västerbotten
kvinnor män Kvinnor Män kvinnor män Totalt
4
1
2
2
3
1
2
2
5
2
7
4
1
3
7
5
10
7
7
4
6
8
9
13
8
11
5
9
12
8
13
12
12
15
12
9
19
15
20
13
13
14
56
46
43
40
46
54
48
2
8
3
5
5
7
5
126
110
61
60
102
95
554
Arbetsmiljö
Tabell 57. Arbetsgivarens inställning till föräldraledighet.
Procentuella andelar.
Län
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten Totalt
kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor män
1 Mycket positiv
27
15
29
15
30
26
24
2
22
23
33
10
12
17
19
3
11
14
16
17
17
9
13
4
17
19
5
22
7
16
15
5
5
11
9
14
12
8
9
6
3
8
2
5
3
9
5
7 Mycket
3
4
2
2
3
5
3
negativ
Ingen
12
6
5
15
15
11
11
uppfattning
Inställning
Antal
80
121
111
58
59
92
89
530
Bilaga 1
Tabell 58. Arbetskamraternas inställning till föräldraledighet.
Procentuella andelar.
Län
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten Totalt
kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor män
1 Mycket positiv
36
16
38
17
41
38
31
2
21
24
31
24
19
22
23
3
12
18
12
27
13
10
15
4
12
17
7
5
9
12
11
5
3
6
3
7
4
4
5
6
2
3
3
2
3
2
7 Mycket
2
3
2
2
1
2
2
negativ
Ingen
12
14
7
15
12
8
12
uppfattning
Inställning
Antal
122
110
58
59
92
90
531
Tabell 59. Kontakter med andra under en normal arbetsdag.
Procentuella andelar.
Antal
kontakter
1 För få
2
3
4
5
6
7 För många
Ingen
uppfattning
Antal
Jönköping
Län
Kronoberg
Västerbotten
kvinnor män kvinnor Män Kvinnor män
4
5
4
2
5
3
5
7
6
2
8
5
10
5
12
10
42
39
45
43
31
39
17
22
17
17
23
21
12
9
10
9
13
16
3
5
3
5
3
2
10
12
9
14
7
7
121
111
58
58
91
89
Totalt
3
5
9
39
20
12
4
10
528
81
Bilaga 1
Tabell 60. Ansvaret i arbetet. Procentuella andelar.
Län
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten Totalt
kvinnor män kvinnor Män Kvinnor män
1 För litet
2
1
1
1
2
2
3
2
2
1
2
3
8
5
10
10
8
6
8
4
35
28
31
25
26
29
30
5
29
23
28
29
31
32
28
6
14
25
22
27
21
23
21
7 För stort
5
13
3
3
4
6
6
Ingen uppfattning
6
5
2
3
7
3
5
Ansvar
Antal
123
111
58
59
91
90
532
Tabell 61. Inflytande på uppläggningen av arbetet. Procentuella
andelar.
Jönköping
kvinnor män
1 För litet
5
4
2
9
4
3
13
7
4
29
28
5
21
24
6
14
25
7 För stort
2
5
Ingen uppfattning
8
3
Inflytande
Antal
82
123
111
Län
Kronoberg
Västerbotten Totalt
kvinnor Män Kvinnor män
2
6
3
9
5
6
8
7
10
9
9
8
9
38
32
25
28
29
21
27
23
13
21
17
19
20
29
21
5
3
4
3
5
3
12
4
6
58
59
91
90
532
Bilaga 1
Planering av ledighet med föräldrapenning uttag
Tabell 62. Tidpunkt för planering av föräldraledighet. Procentuella
andelar.
Län
Planeringstidpunkt
ett halvår eller
tidigare
några månader
innan födelse
några veckor
innan födelse
i samband med
barnets födelse
under tiden
barnet växer
upp
ingen planering
Antal
Jönköping
Kronoberg
Västerbotten
Totalt
kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor män
19
20
21
12
23
21
20
22
16
13
23
19
17
18
5
5
6
7
4
4
5
15
14
13
12
10
14
13
27
31
35
35
34
32
32
12
16
13
12
11
13
13
130
110
63
60
102
95
560
Tabell 63. Hur många föräldrapenningdagar ska särskiljas till
pappan. Procentuella andelar.
Antal
Föräldrapenningdagar
0 dagar
1-30 dagar
31-60 dagar
fler än 60 dagar
Antal
Jönköping
Län
Kronoberg
Västerbotten
kvinnor män Kvinnor Män Kvinnor män
28
22
25
22
19
21
43
39
40
34
40
36
19
26
16
25
22
22
10
13
19
19
20
20
129
110
63
59
102
94
Totalt
23
39
22
16
557
83
Bilaga 2
Bilaga 2
Metod
I bilaga 1 under kapitlet fördjupad analys förekommer några statistiska metoder
som vi använt och som beskrivs nedan. Urval av barn (föräldrar) och ställningstagande i samband med bortfall kommer att presenteras.
Val av handläggare och barnmorskor
Vi sände ut enkäter till alla handläggare som arbetar med föräldrapenning i
Jönköpings-, Kronobergs och Västerbottens län. Av 152 tillfrågade handläggare
förekommer ett externbortfall på 1 procent. Av de frågor som redovisas i
undersökningen förekommer ett bortfall av ej besvarade frågor på som högst 4
procent. Vi anser därför att bortfallet är så litet att det inte påverkar de resultat
som redovisas.
Enkäter sändes också ut till alla barnmorskor på mödravårdscentralen i Jönköpings-, Kronobergs och Västerbottens län. Av 110 tillfrågade barnmorskor
förekommer ett externbortfall på 12 procent i Jönköping, 26 procent i Kronobergs län och 18 procent i Västerbotten. Av de frågor som redovisas i undersökningen förekommer ett bortfall av ej besvarade frågor på som högst 16 procent i
Jönköpings län, 22 procent i Kronoberg och 28 procent i Västerbotten. I de
enstaka frågor där bortfallet uppgått till dessa siffror har de presenterats i rent
beskrivande tabeller eller inte redovisats. I övrigt anser vi att bortfallet är så
litet att det inte påverkar de resultat som redovisas.
Val av föräldrar
Urval
Barn-/föräldraurvalet är gjord efter följande kriterier:
1) alla de barn som är födda under första halvåret 1997 i Kronoberg,
Jönköping eller Västerbotten med
2) föräldrar som har haft föräldrapenningfall som är avslutat/avslutade under
perioden 980101-990630 och
3) vars mamma har födelsedag den 7, 12, 24 eller 26.
Detta urvalsförfarande resulterade i att sammanlagt 458 barn blev valda till
urvalet; 100 barn i Kronoberg, 163 i Västerbotten och 195 i Jönköping. Nio
barn valdes att utgå ur undersökningen av etiska skäl. Totalt sändes det ut en
85
Bilaga 2
enkät till 900 föräldrar, d.v.s. både till modern och till fadern. Svarsbortfallet
gjorde att 121 barn inte blev representerade med någon förälder.
Studien omfattar 449 barn och 898 föräldrar. Något fler kvinnor (67 procent) än
män (60 procent) besvarade enkäten. Antal barn med båda föräldrarnas svar är
243 barn (54 procent). Bortfallet är för stort för att det ska gå att dra några
slutsatser vid en jämförelse mellan föräldrarna.
Urvalet är gjort med utgångspunkt från barn i länen och andel med minst ett
föräldrasvar är 73 procent av barnen. Vid den jämförelse som görs i studien
utifrån föräldrasvar och därmed deras representativitet för föräldrarna i länen
kan anföras att alla föräldrar inte haft samma sannolikhet att komma med i
urvalet. Nu är svaren förväntansriktiga med avseende på hypotesen om att det
förekommer kulturella skillnader mellan länen, varför vi bedömer att svaren
från de föräldrar som ingår i undersökningen inte skiljer sig åt från de svar vi
skulle ha fått in om urvalet gjorts utifrån föräldrar och inte barn.
Externt bortfall plus internt frågebortfall för männen ligger i snitt på 40 procent
och för kvinnor 33 – 40 procent. Bortfallet är generellt några procent större än
genomsnittet i Kronobergs län och några procent lägre än genomsnittet i
Västerbotten.
En kontroll av bakgrundsvariabler som länstillhörighet, ålder, inkomstplacering
och uttagna föräldrapenningdagar visar att de föräldrar som inte besvarat enkäten inte särskiljer sig på ett anmärkningsvärt sett från de som besvarat enkäten.
Urvalets storlek påverkar den statistiska analysen så att osäkerhetsintervallen
kring de skattade värdena blir stor. Det innebär att det inte går att uttala sig
säkert om relativt stora funna skillnader mellan olika skattade värden. Risken i
undersökningen är att vi inte med säkerhet kan påstå att en verklig skillnad i
statistisk mening föreligger.
Kendalls rank-order korrelations koefficient tau-b
Kendalls rank-order korrelations koefficient tau-b är en icke parametrisk metod
att testa sambandet mellan två variabler. De antaganden som prövas är bl.a. om
en positiv attityd till att informera om delad föräldraledighet har samband med
positiva upplevelser på andra variabler i undersökningen som kan vara betydelsefulla i arbetet med att informera om delad föräldraledighet.
Denna rangordning jämförs med det faktiska utfallet totalt och varje län
för sig.
86
Bilaga 2
Vi prövar H 0 hypotesen om sambandet mellan variablerna är oberoende av
varandra. H 1 hypotesen formuleras till att variablerna inte är oberoende av
varandra och således att ett statistiskt samband föreligger.
Bilaga 1 sidorna 40 – 42, 50 – 51.
Binominal test
En av hypoteserna var att vi skulle upptäcka att Västerbottens län skilde sig åt
jämfört med de andra två länen på vissa variabler som ingår i undersökningen.
Genom att dikotomisera materialet i t.ex. handläggare som uttalat säger sig vara
positiva till något kontra de som ej uttrycker det får vi en fördelning på två
grupper. Det vi prövat är om fördelningen mellan de två grupperna i Västerbotten också med en given sannolikhet är lika med den i de andra två länen.
æ N ö k N −k
p q .
èx
Följande formel har använts: P[Y = k]= çç
æNö
N!
çç
=
.
x!( N − x )!
èx
I en urvalsstorlek på N prövas sannolikheten av att erhålla k objekt i en kategori
och N-k objekt i en annan kategori. p=förväntad andel observationer där X=1;
q=förväntad andel observationer där X=0. !=fakultets uttryck. T.ex. 4! Innebär
4x3x2x1=24.
Signifikans test
I analysen av föräldrar presenteras länsvisa jämförelser. Vi testar då om
skillnaden mellan två skattade värden (P1 – P2) är så litet att det inte kan
uteslutas att skillnaden är slumpmässigt uppkommen.
[ P1 − P2 ] + 1,96
p1 (100 − p1 ) p 2 (100 − p 2 )
+
n1 − 1
n2 − 1
Signifikantnivån att förkasta Ho hypotesen bestäms till 0,05. p1 är andel observationer av objektet i urval n1. p2 är andel observationer av objektet i urval n2.
Frågekonstruktion
De frågor som förekommer i undersökningen är framtagna utifrån de resonemang som fördes i ett inledande skede inom den grupp som arbetat i projektet.
87
Bilaga 2
En del frågor är framtagna enbart för denna studie, medan andra frågor är
hämtade från RFV:s kundundersökning och arbetsmiljöinstitutets undersökningar. Frågornas skalnivåer är anpassade till undersökningens målgrupp.
Följande dikotomisering av frågorna är gjorda i analysen.
Handläggare: B1, D1 – D4; 1,2,3=1 4,5,6,7,8=0.
Barnmorskor: B1, C2 – C3; 1,2,3=1 4,5,6,7,8=0.
Föräldrar; D1 – D3, E1 – E3, F1 – F9, G1 – G2; 1,2,3=1 4,5,6,7,8=0.
G3 – G4; 3,4,5,6,8=1 1,2,6,7=0.
88
Bilaga 3
Bilaga 3
ENKÄT
— Handläggare
H
Bakgrundsförhållanden
1
A1. Kön
2
Kvinna
A3. Anställningstidens längd
inom försäkringskassan
1
Man
A2. Ålder
2
—29
3
30—39
4
40—49
5
50—59
antal år
60—
antal år
A4. Hur länge har Du arbetat med föräldrapenning
Inställning till föräldrapenning
Ringa in en siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse
B1. Hur viktigt tycker Du att det är att pappor
tar ut föräldraledighet med föräldrapenning
Mycket
viktigt
Inte
viktigt
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
B2. Vad tror Du rent allmänt sett mest påverkar hur människor
tar ut föräldrapenning (ange ett alternativ)
1
Förhållanden på 2
mammans arbetsplats
Förhållanden på
pappans arbetsplats
3
4 Familjens
Arbetsgivarens
inställning (policy)
ekonomi
ange vad
5
Annan orsak
B3. Anser du att det är försäkringskassans uppgift att informera föräldrarna om vikten av delad föräldraledighet med föräldrapenning
1
2
Nej
Ja
B4. I vilken utsträckning anser Du att det rent allmänt sett är angeläget med utökad information om vikten av delad föräldraledighet med föräldrapenning
1
2
I stor utsträckning
3
I måttlig utsträckning
4
I begränsad utsträckning
I ringa utsträckning
Planering av föräldraledighet med föräldrapenning
C1. Vilken tidpunkt innan barnets födelse är bäst att informera om föräldraledighet med föräldrapenning
1
Ungefär ett halvår2eller
tidigare innan barnets födelse
5
Några månader innan
barnets födelse
3
Några veckor innan
barnets födelse
4 I samband med
barnets födelse
6
Under tiden barnet växer upp
Ingen information behövs
C2. Hur många av de 450 föräldrapenningdagarna tycker Du ska vara avsedda särskilt för pappan
1
2
0 dagar
3
1—30 dagar
4
31—60 dagar
fler än 60 dagar
Arbetssätt med föräldraförsäkringen vid försäkringskassan
I arbetet med att öka pappors uttag av föräldrapenningdagar
kan handläggare ha olika stöd
Enkät 1 (RFV15-449) 99-05
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse
D1. Anser du att andra handläggare stöder
dig i Ditt arbete med att öka pappors
uttag av dagar
Ja,
oftast
D2. Har Du tillräckliga möjligheter att samtala
med Dina arbetskamrater om arbetet
med pappa dagar
Ja,
oftast
D3. Anser Du att arbetet med pappa målet
är bra planerat och organiserat av
kontors/kassaledning
Ja,
oftast
D4. Upplever Du att pappa målet
är tillräckligt prioriterat hos Er
Nej,
nästan aldrig
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Nej,
Ingen uppnästan aldrig
fattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Nej,
Ingen uppnästan aldrig
fattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Ja,
oftast
Nej,
Ingen uppnästan aldrig
fattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
89
Bilaga 3
ENKÄT
— Barnmorskor
B
Bakgrundsförhållanden
1
A1. Kön
2
Kvinna
1
Man
A2. Ålder
antal år
A3. Anställningstidens längd som barnmorska
2
3
30—39
—29
4
40—49
A4. Har arbetat med information
om pappornas föräldraledighet i
5
50—59
60—
antal år
Inställning till föräldraledighet med föräldrapenning
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst
Mycket
viktigt
B1. Hur viktigt tycker Du att det är
att pappor tar ut föräldrapenning
Inte
viktigt
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
B2. Vad tror Du rent allmänt sett mest påverkar hur människor
tar ut föräldrapenning (ange ett alternativ)
1
Förhållanden på 2
mammans arbetsplats
Förhållanden på
pappans arbetsplats
3
Arbetsgivarens
inställning (policy)
4 Familjens
ekonomi
ange vad
5
Annan orsak
B3. Anser du att det är barnmorskans uppgift att informera
föräldrarna om vikten av delad föräldraledighet
1
2
Ja
Nej
B4. I vilken utsträckning anser Du att det rent allmänt sett är angeläget
med utökad information om vikten av delad föräldraledighet
1
2
I stor utsträckning
4
3
I måttlig utsträckning
I begränsad utsträckning
I ringa utsträckning
B5. Vilken tidpunkt innan barnets födelse är bäst att informera om föräldraledighet
1
Ungefär ett halvår2eller
tidigare innan barnets födelse
5
Några månader innan
barnets födelse
3
Några veckor innan
barnets födelse
4 I samband med
barnets födelse
6
Under tiden barnet växer upp
Ingen information behövs
B6. Hur många av de 450 föräldrapenningdagarna tycker Du ska vara avsedda särskilt för pappan
1
2
3
1—30 dagar
0 dagar
4
31—60 dagar
fler än 60 dagar
Erfarenhet av försäkringskassan
C1. Tidigare kontakter med försäkringskassan i min egenskap som barnmorska de senaste två åren
1
2
Enkät 2 (RFV15-450) 99-05
Praktiskt taget ingen
90
3
Enstaka kontakt
Under kortare
perioder regelbundet
4
Regelbundna kontakter
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse av försäkringskassan
Instämmer
helt
C2. Jag får den information jag behöver
C3. Dialogen mellan MVC/BVC
och försäkringskassan är bra
Instämmer
inte alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Instämmer
helt
Instämmer
inte alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Bilaga 3
ENKÄT
— Förälder
Löpnummer
F
Bakgrundsförhållanden
1
A1. Kön
A3. Hushållstyp
2
Ensamstående
3
Man
A2. Ålder
Sammanboende
A4. Utbildning
1
Förgymnasial
2
1
Offentlig
anställning
Privat
anställning
3
Egen
företagare
4
A5. Sysselsättning/yrke
A6. Antal barn födda
före år 1997
2
2
Kvinna
1
1
1
2
2
Inga barn
–19
20–24
3
4
25–29
5
30–34
3
Kort gymnasial 0–2 år
6
35–39
Gymnasial
längre än 2 år
40–
4 Högskola/
universitet
5
Studerande
Arbetslös
4
1 barn
3 barn eller flera
2 barn
Ekonomiska förhållanden
B1. Är din nuvarande inkomst högre 1
än din make/makas/sambos
2
Nej
Ja
B2. Hur upplever Du
inkomstskillnaden
1
Mycket
stor
2
3
Stor
4 Mycket
Liten
liten
Erfarenhet av försäkringskassan
C1. Dina tidigare egna kontakter med
försäkringskassan under de sista åren
1
Praktiskt
taget ingen
2
Enstaka
kontakt
3
Under kortare
perioder regelbundet
4
Regelbundna
kontakter
Information om föräldrapenning från försäkringskassan
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse
Instämmer
helt
D1. Jag får den information som jag behöver
Instämmer
inte alls
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Instämmer
helt
D2. Den muntliga informationen
är lätt att förstå
Ingen uppfattning
Instämmer
inte alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
D3. Broschyrer och annan information
är lätt att förstå
Instämmer
helt
Instämmer
inte alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Information om föräldraledighet från barnmorska
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse
Instämmer
helt
E1. Jag får den information som jag behöver
Instämmer
inte alls
Instämmer
helt
E2. Den muntliga informationen
är lätt att förstå
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Instämmer
inte alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
E3. Broschyrer och annan information
är lätt att förstå
Instämmer
helt
Instämmer
inte alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse
F1. Hur viktigt tycker Du som förälder att det
är att även den andra föräldern är hemma
med barnet med föräldrapenning
Enkät 3 (RFV15-451) 99-05
F2. Hur viktigt tycker Du rent generellt att
det är att pappor tar ut föräldrapenning
Mycket
viktigt
Inte viktigt
alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Mycket
viktigt
Inte viktigt
alls
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
F3. Vad tror Du rent allmänt sett mest påverkar hur människor
tar ut föräldrapenning (ange ett alternativ)
1
Förhållanden på 2
mammans arbetsplats
Förhållanden på
pappans arbetsplats
3
Arbetsgivarens 4
inställning (policy)
Familjens
ekonomi
ange vad
5
Annan orsak
Fortsättning på baksidan!
91
Bilaga 3
fortsättning Egen inställning till föräldraledighet med föräldrapenning
Ange vilken/vilka av följande alternativ som har påverkat Din inställning till delad föräldraledighet med föräldrapenning? Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på din upplevelse
Stor
påverkan
F4. Bekanta
Ingen
påverkan
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Stor
påverkan
F5. Broschyrer
Ingen
påverkan
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Stor
påverkan
F6. Media
Ingen
påverkan
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Stor
påverkan
F7. Internet
Ingen
påverkan
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Stor
påverkan
F8. Barnmorska
Ingen
påverkan
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Stor
påverkan
F9. Försäkringskassan
Ingen
påverkan
Ingen upp-
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Arbetsmiljö (gäller anställda och egna företagare)
Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst på Din upplevelse
Mycket
positiv
G1. Hur är arbetsgivarens inställning till Din föräldraledighet
Mycket
negativ
G2. Hur är Dina arbetskamraters inställning till Din föräldraledighet
Mycket
positiv
Mycket
negativ
För få
För många
fattning
För stort
För litet
G5. Hur är inflytandet på uppläggningen av ditt arbete
För stort
H1. När har Ni som föräldrar planerat uppdelningen av föräldraledighet med föräldrapenning
Några månader innan
barnets födelse
3
Några veckor innan
barnets födelse
4 I samband med
barnets födelse
6
Ingen planering
H2. Hur många av de 450 föräldrapenningdagarna tycker Du ska vara avsedda särskilt för pappan
1
2
0 dagar
92
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
Planering av föräldrapenning uttag
Under tiden barnet växer upp
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
G4. Ansvaret du har i ditt arbete
5
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
För litet
Ungefär ett halvår2eller
tidigare innan barnets födelse
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
G3. Dina kontakter med andra under
en normal arbetsdag
1
Ingen uppfattning
1------------2------------3------------4------------5------------6------------7------------8
3
1—30 dagar
4
31—60 dagar
fler än 60 dagar
Båda blir bäst
Attityden till delad föräldraledighet
En av familjepolitikens viktigaste hörnstenar är
föräldraförsäkringen. Den gör det möjligt för båda
föräldrarna att vara hemma en tid med barnet. Men
vilka faktorer påverkar egentligen föräldrarnas
uppdelning av ledigheten när de får barn? Studien
”Båda blir bäst” kartlägger några av dessa faktorer. I studien jämförs tre försäkringskassor och hur
de arbetar med att öka pappornas uttag av ledighet.
En studie genomförd av försäkringskassorna i
Västerbottens län
Jönköpings län
Kronobergs län
i samarbete med Riksförsäkringsverket
ISSN 0283 - 0965