TRO, LIV OCH
NATURVETENSKAP
CARL REINHOLD BRÅKENHIELM
•
Evolution och skapelse (160)
•
Big Bang (76)
•
Etiska frågor (66)
•
Övergripande frågor om vetenskap och tro (44)
•
Frågor om under och bön (26)
•
Teodicéproblemet (20)
•
Döden, eskatologi och det eviga livet (17)
•
Människosynsfrågor (14)
•
Bibeln och historien (10)
•
Genetik (10)
•
Förvaltarskap och rådande (10)
•
Gudsbegreppet (10)
•
Slump och determinism (7)
•
Liv på andra planeter (4)
•
Eskatologi (4)
•
Själen och hjärnan (3)
•
ID, kreationism (3)
Disposition
I. Inledning med tre olika sätt att relatera
naturvetenskap och tro
II. Mötesplatser mellan naturvetenskap och kristen tro
•
evolutionsteorin (ET),
•
kognitionsvetenskaplig religionsteori (KR),
•
Big Bang-teorin (BB)
III. Luckornas gud
IV. Avslutande reflektion
Charlotte Kalla
Tror du på Gud?
– Nä, jag tror mer att det har
varit ett Big Bang, att det är så
jorden har skapats. Men sedan
kan jag ändå tycka att det är
spännande med andlighet, vad
som händer efter döden. Om det
går att komma i kontakt med
personer som inte finns kvar.
DN 2015-02-24
Antje Jackelén
Om alltså (1) ett relativt tidsbegrepp, (2) problem i
distinktionen mellan subjekt och objekt, (3) dynamiken
mellan iakttagare och det iakttagna samt (4) beskrivningen
av hur dynamiska system långt ifrån jämvikt utvecklas,
överensstämmer med verkligheten, förefaller det rimligt att
säga att en tolkning av gudsbegreppet som en relational
gemenskap svarar väldigt väl mot dessa grundstrukturer
(teologiska utsagor om Gud). Följden blir att konceptet
”enhet” tonas ned något till förmån för ”mångfald” och
”alteritet”, konceptet ”evighet” ger vika för ett större
intresse för Guds närhet till tiden och i tiden.
Ur Tidsinställningar. Tiden i naturvetenskap och
teologi, 2000, s. 165 – min parentes, kursiv, numrering.
John Cullberg
"För att förstå den mänskliga tillvarons totala karaktär, måste
man räkna med två verklighetsaspekter. Dels kan man betrakta tillvaron i tredje person, som sakligt givet objekt för
medvetandet. Verkligheten framträder då som sinnevärld i tid
och rum, under orsakslagens tvång, utan frihet och ansvar.
Under denna aspekt kan även människan själv inställas som
ett föremål bland andr. Den mänskliga existensens egenart
framtvingar emellertid även en annan aspekt på människan, i
andra person, given i och med den personliga gemenska-,
pen, under frihet och ansvar, i tro på medmänniskan som ett
du."
(Tro och verklighet, 1959, s. 71)
Tre olika sätt att relatera
naturvetenskap och (kristen) tro
•
Vetenskapen är ett stöd för gudstron, "berikar
den" (positiv relevans/kontakt)
•
Vetenskapen gör gudstron överflödig, är oförenlig
med den eller försvagar den (negativ relevans/
kontakt)
•
Vetenskapen och gudstron bör åtskiljas, är två olika
"språkspel" eller"meningssammanhang" (ingen
relevans/kontakt, separation)
II. Mötesplatser mellan
naturvetenskap och kristen
tro
Tre exempel på hur naturvetenskapen kan "berika" kristen tro
•
Evolutionsteorin (ET)
•
Kognitionsvetenskaplig religionsteori
(KR)
•
Big Bang-teorin (BB)
1. ET i e( nötskal 1. Jorden är c. 4.5 milliarder år gammal -­‐ de äldsta kända spåren av liv är 3,7 miljarder år gamla. 2. Mer komplexa livsformer har utvecklats ur mindre komplexa. 3. Livet mångfald har uppkommit genom små gradvisa geneIska förändringar. 4. Allt liv har e( gemensamt ursprung. 5. Naturligt urval som verkar på slumpmässiga geneIska förändringar är en Illräcklig förklaring Ill livets utveckling (= neodarwinism). 6. Livets utveckling är en helt naturlig process (utan någon övernaturlig förklaring = naturalism). ET har negaIv relevans (A) • För trons på e( ursprungligt paradis och e( förhistoriskt syndafall • För tron på a( djurarterna och människan skapades direkt • För tron a( växter, djur och människor uppkommit helt oberoende av varandra • För tron på skapelseprocessens Idsutsträckning • För tron på människans särställning (?) • För tron på arvssynden (?) • För tron på Guds ledning av utvecklingsprocessen (?) ET har negativ relevans för
den kristna gudsbilden (B)
The evolutionary process is rife with
happenstance, contingency, incredible waste,
death, pain and horror- - - The God of the
Galapagos is careless, wasteful, indifferent,
almost diabolical. He is certainly not the kind of
God to whom anyone would be inclined to pray.
Ur David Hull, “God of the Galapagos” i Nature 352, 1992, s.
485 f.
Den enda vägen argument
•
Det finns inte något annat sätt att skapa
självständiga varelser än genom en evolutionär
utveckling av självorganiserande processer.
•
Självständiga varelser kan inte utvecklas i en
fulländad skapelse utan lidande och ondska.
•
Däremot kan de bevaras i en tillvaro där allting sker
enligt Guds vilja (Guds rike) och som är ett gott och
lyckligt tillstånd.
.
ET har negaIv relevans (C) EvoluIonsteorin innebär således a( vår syn på naturen såsom en gång för alla given, såsom skapad av en högre planerande kraV, såsom kännetecknad av harmoni och fridsam samexistens, måste bytas ut mot en natursyn enligt vilken allt liv bara är frukten av en oplanerad utveckling, byggd på slumpens skördar, utan mening, syVe eller plan. Ur Torbjörn Fagerström, Skapande evolu3on, 1995, s. 115 KriIk mot neodarwinismen (5) • Neodarwinismen förklarar inte livets uppkomst, medvetandet, förnuVet eller moralen. • Därför måste det finnas andra faktorer som är verksamma i den evoluIonära utvecklingen än naturligt urval (som verkar på slumpmässiga geneIska förändringar) • Thomas Nagel: en viss typ av teleologiska förklaringar är nödvändig för a( förklara den evoluIonära utvecklingen (”vi är en del av e( universum på väg a( vakna upp”) Citatet ur Nagel, Secular Philosophy and the Religious Temperament: Essays 2002-­‐2008, 2009, s. 17. Invändningar mot naturalismen (6) • Det vetenskapsabsoluIsIska misstaget: naturalismen är inte vetenskap, utan e( sä( a( förhålla sig Ill vetenskapen – en metod a( förvandla vetenskap Ill livsåskådning • E( alternaIv är a( bejaka vetenskapen utan a( bejaka a( den är den y(ersta ramen inom vilken a( vad vi tror och hoppas ska röra sig. • Kristen skapelsetro är e( annat sä( a( förhålla sig Ill vetenskapen – vetenskapen ger oss insikt om det regelbundna handlande Gud ubör i sin skapelse. ET har negativ relevans (3) Dawkins 747-argument
Hur statistiskt osannolikt det fenomen man
vill förklara genom att åberopa en
designer än är, måste designern själv
vara minst lika osannolik. Gud är den
ultimata Boeing 747.
Ur Dawkins, Illusionen om Gud,
2006, s. 134
En ohållbar slutsats?
•
Evolutionsteorin visar att komplexa fysiska organismer
utvecklats ur mindre komplexa genom naturligt urval.
•
Gud förutsätts vara grunden för allting annat och
måste som sådan vara oändligt komplex.
•
Mot bakgrund av evolutionsteorin är Guds existens
fullständigt osannolik.
•
Kommentar: på vilket sätt är relationen mellan mer eller
mindre komplexa organismer i evolutionsteorin
relevant för frågan om Gud - såsom grunden för allting
annat - existerar?
ET har positiv relevans
The undirected mutations, the process of natural
selection, and the vastness of time required for the
still unfolding story of life do not mandate the
mechanistic conceptualization that Darwinians
inherited from Newton and Descartes. Instead, the
data of evolutionary science can be more intelligibly
situated within a theological metaphysical framework
centered around …the portrait of God as self-giving
rather than the self-aggrandizing mystery…
Ur Haught, God after Darwin. A Theology of
Evolution, 2000, s. 47.
2. Kognitionsvetenskaplig
religionsteori
• Kognitionsvetenskap: forskning om
medvetandet, hur vi tänker, bildar begrepp,
minns, lär oss o.s.v. (Medvetandet kopplat
till hjärnan, formad av evolutionen)
Kognitionsvetenskaplig
religionsteori (KR)
•
Religionens globala utbredning kan förklaras av
vissa universellt förekommande kognitiva
mekanismer
•
Dessa har uppkommit under människans
evolutionära utveckling.
•
Religion i betydelsen av en mer obestämd tro på
något utomvärldsligt är något som faller sig naturligt
för de flesta människor.
Tre kognitiva mekanismer
•
Förmågan att upptäcka agens eller agenter, d.v.s.
medvetna varelser som kan påverka oss, samt tolka
skeenden som uttryck för en medveten varelses
vilja (HADD, Agency Detection Device)
•
Förmågan att förstå att andra har medvetande och
föreställa oss vad de tänker liksom att kunna avläsa
deras känslor och avsikter. (TM, Theory of Mind)
•
Förmågan att urskilja mening och mönster, att
kunna resonera om orsak och verkan, och därmed
bl.a. kunna planera för framtiden.
"Homo religiosus"
We create gods because we are natural-born supernaturalists,
driven by our tendency to find meaningful patterns and impart to
them intentional agency. The gods will always be with us
because they are hard-wired into our brains.
Michael Shamer, "Homo religiosus: Why we Are Hardwired for
Belief in God" i Wall Street Journal 19.4.2010)
KR har en positiv relevans
• Vi har rätt att hysa tilltro till de
trosföreställningar som uppstår spontant på
grundval av våra kognitiva förmågor.
• Människor tycks vara utrustade med en kognitiv
förmåga att spontant tro på Gud.
• Detta bekräftas av KVR.
• Alltså har vi rätt att tro på Guds existens tills vi
blir överbevisade om motsatsen.
• Gud har försett oss med en särskild förmåga att
upptäcka Gud (”sensus divinitatis”, Rom 1:20)
KR har en negativ relevans
•
One especially intruiging possibility ,entiones by Dennet
is that the irrationality of religion is a byproduct of a
particular built-in irrationality mechanism in the brain.
Ur Dawkins, The God Delusion, 2007, s. 184.
•
It may feel as if there is something grander out there…
watching, knowing, caring. Perhaps even judging. But,
in fact, that’s just your overactive theory of mind. In
reality, there is only the air you breathe.
Ur Jesse Bering, The Belief Instinct, 2011, s. 37.
Hur förklara oenigheten?
A scientific explanation of how human cogntive
systems form beliefs in gods only ”explain away”
gods if you already believe they don´t exist. For
beleievers, such explanations just specify the means
by which actual gods are perceived and understood
(or misunderstood).
Ur Justin L. Barrett, Cognitive Science, Religion
and Theology, 2011, s. 150.
3. Big Bang
Den kosmiska bakgrundsstrålningen
(c. 380 000 år efter Big Bang)
Huvudpunkter i Big Bang teorin ”Vårt” universum • uppstod för c. 13,7 milliarder år sedan. • har för närvarande en synlig radie på c. 45 milliarder ljusår. • innehåller c. 4% vanlig materia (som t.ex. våra kroppar, fruktsallader och stjärnor består av), c. 24% mörk materia och c. 72% mörk energi. • verkar ”finstämt” (”fine-­‐tuned”) för uppkomsten av liv. • expanderar allt snabbare (bl.a. på grund av den mörka energin). • kommer enligt en teori av förintas om x antal milliarder år. Antje Jackelén
En naturvetenskaplig grundläggning av teologisk
eskatologi kan inte finnas, just eftersom det skulle
vara motsägelsefullt att behandla teologiska teman
som uppväckande av de döda och nyskapelse som
per definitionem är grundlagda i Guds initiativ, som
om de vore evolutionär förprogrammerade.
Ur Tidsinställningar, 2000, s. 183
BB har positiv relevans
Som troende blir jag…inte särskilt förvånad över att
det visat sig att universum har en absolut början…,
eftersom jag tror att Gud skapade universum. Inte blir
jag heller särskilt förvånad över att man inom
kosmologin och fysiken har upptäckt att till och med
en marginell skillnad i universums ursprungstillstånd
skulle ha medfört att inget liv över huvud taget hade
uppkommit någonstans…
Ur Stenmark, ”Kan religiös tro vara rationell? I
Frank & Stenmark, red. Att undervisa om religion och
vetenskap, 2012, s. 109.
Teorin om multiversum
...vårt universum .... är (bara)
ett av ett oändligt antal många
universum..., där allt som kan
hända händer någonstans.
Ur Max Tegmark, Vårt matematiska universum.
Mitt sökande efter den yttersta verkligheten,
2014, s. 197.
BB har negativ relevans i förening
med teorin om multiversum
Vi verkar ha tre möjliga sätt att förklara den skenbara
finjusteringen: antingen avfärdar vi (1) receptet som
en ren tillfällighet, en slump. Eller så tror vi (2) på att
universum kom till genom en skapelseakt, ett
ingripande av en gudomlig försyn. Min favoritgissning
är dock (3) att vårt universum är en del, ett mycket
speciellt område, inom ett ofantligt stort multiversum.
Ur Johanna Rose, ” Sir Martin Rees multiversum” i
Forskning & Framsteg 7, 2002. Min numrering och
kursivering
Vad är slump?
•
1. En osannolik tillfällighet
•
2. Ett skeende utan en medveten avsikt
•
3. En orsakslös händelse
Existensfrågan • Slumpen kan – om den ges fri( och långvarigt spelrum – förklara det som annars kräver antagandet om en avsikt. • Men slumpteorin ger inget svar på existensfrågan: varför är överhuvudtaget det varande och inte snarare Intet? Teologiska frågor i förlängningen av
teorin om multiversum
•
Är den kristna eskatologin om ”nya himlar och en ny
jord” förenlig med teorin om ett oändligt multiversum? (I
vilken mening kan man säga att Guds rike kommer att bli
det enda och slutgiltiga i ett multiversum?)
•
Var finns livets mening i ett slumpmässigt multiversum?
(Det kan finnas en mening med multiversum, men finns
det en mening med mitt liv?)
•
Är multiversum-teorin förenlig med tron på Guds
särskilda försyn? (I vilken mening har Gud en särskild
omsorg om människan?)
IV. ”Luckornas Gud”
Dietrich Bonhoeffer
•
Det blir för mig alltmer uppenbart att man inte får utnyttja
Gud som utfyllnad av luckorna i vår ofullständiga
kunskap; därför att allt eftersom – som är sakligt
ofrånkomligt – kunskapens gränser ständigt vidgas, blir
med dessa också Gud hela tiden undanträngd och
befinner sig därmed på ständig reträtt
•
Vi ska finna Gud i det vi vet, inte i det vi inte vet; inte i de
olösta frågorna, utan i de lösta frågorna kommer Gud att
vara begriplig för oss.
Ur Widerstand und Ergebung, 1951, s. 155.
Hur söker vi Gud
i det vi vet?
•
Söka vetenskapliga teorier som är positivt relevanta
för kristen tro (Risk för godtyckligt urval och
”luckornas Gud”).
•
Pröva om vidgad kunskap inom t.ex.
naturvetenskapen kan leda till korrigering av
tidigare teologi (Risk för ge upp värdefulla insikter)
•
Med ledning av det vi vet och vår kristna tro rent
och klart gestalta vad Guds närvaro – och framför
allt Guds kärlek – innebär (Risk för generaliseringar)
IV. Avslutande
reflektion
Kristen tro som grundmönster
•
En människa har ett grundmönster när hon gestaltar sina
erfarenheter och kunskaper i form av en helhetstolkning
av tillvaron. Olika personer kan vara eniga om alla
tillgängliga vetenskapliga kunskaper, men ändå vara
oeniga om hur dessa kunskaper ska gestaltas till en
helhet.
•
Om man tänker sig den vetenskapliga utopin att vi
kände alla fakta och naturlagar, så skulle materialisten
kunna säga: ”Nu vet vi allt om hur materien uppför sig”.
Teisten å sin sida skulle kunna säga: ”Nu har vi fått
perfekt kunskap om Guds väldiga gärningar”.
Se Jeffner, Filosofisk religionsdebatt, 1966, s. 73.
Passar den
naturvetenskapliga
världsbilden in i det kristna
grundmönstret?
