Judendomen
Judarnas historia, traditioner,
centrala tankegångar och
urkunder.
Abrahams folk.
Abraham ses som stamfadern till de tre
religionerna: Judendom, Kristendom och
Islam.
Tre av hans ättlingar är de tre grundarna
till religionerna: Mose, Jesus och Muhammed.
Judendomen.
En av de äldsta religionerna som finns kvar
idag, ca 4000 år.
Väldigt liten jämfört med de andra
världsreligionerna, ca 14 miljoner.
De flesta judar bor i Israel, USA, Frankrike och
Ryssland. Judarna är dock ett utspritt folk och
finns i väldigt många länder.
I Sverige finns ungefär 15 000 - 20 000 judar.
k
k
Historia
Gud ingick ett förbund med Abraham:
Ättlingar = ett eget land (Kanaans land - Israel).
Hungersnöd i Kanaans land → Flytt till Egypten
→ Judiska befolkningen växte → 400 år senare
kom ny farao som kände sig hotad →
Bestämde att de vuxna skulle bli slavar och att
alla judiska pojkar skulle dödas → Mose
lämnas i vassen → Hittas av faraos dotter →
När Mose blir vuxen får han i uppdrag av gud
att rädda sitt folk och leda dem ut ur Egypten
och tillbaka till Kanaans land.
De vandrade i 40 år i öknen. Under denna tid
tog Mose emot Toran av gud på berget Sinai.
De viktigaste i läran sammanfattades i de 10
budorden som ristades in på två stentavlor.
Historia.
Tillslut kom de fram till Kanaans land. Gud
utsåg Saul till kung och efter honom tog David
över. Under David blev Kanaans land en
stormakt. Davids son, Salomo, efterträdde
och byggde templet i Jerusalem. Han blev
känd som en klok och mäktig kung.
Saul → David → Salomo.
Landet fick dock inte vara ifred och blev
invaderat och ockuperat flera gånger under
historiens gång. Templet som Salomo lät
bygga blev förstört två gånger.
År 70 e kr intar Romarna Israel och Jerusalem
(de har gjort detta tidigare också) och förstör
templet. Efter strid så får judarna inte längre
vara kvar i landet och förvisas.
Detta kallas diaspora. Judarnas
landsförvisning, att de inte fick bo kvar i
landet. Ordet diaspora betyder förskingring.
Centrala tankegångar.
Messianska tiden - Messias kommer som en
fredlig ledare.
Jorden kommer att bli rättvis, fredlig och god.
-
Monoteistisk.
Judarna har fått ett uppdrag av Gud.
Goda handlingar kan göra världen
fredlig.
Israel är judarnas land.
Uppdraget innebar att judarna skulle vara
Guds vittnen på jorden. De ska visa och
förklara vad Gud vill med sin skapelse, men
de är inte en missionerande religion. Om de
utför sitt uppdrag att vittna om guds godhet
och följer de regler och bud som finns så
kommer det att komma en ny tid Messianska tiden.
Judarna ser inte sig själva endast som en
religion utan även som ett eget folk.
Gud och människan.
Gudssyn:
Vem är jude?
“Gud är utan början och utan slut, Gud finns
överallt men går ej att se.”
Detta är lite omtvistat men den vanliga
uppfattningen är att man ska vara född av en
judisk mor för att själv vara jude. Det finns
dock vissa som menar att man även kan vara
född med en judisk far för att vara jude.
Gud är absolut god.
“Det finns många sätt att leva som gud vill.
Judendomen är bara ett av dessa sätt.”
Alla är lika värda inför Gud.
JHWH = Gud med hebreiska bokstäver. Heligt
namn så uttalas ej. Man säger Herren eller
“namnet” när man läser ordet.
Man kan konvertera till judendomen. Detta
innebär att man pluggar på om judendomen,
läser deras heliga texter och lär sig historien
för att sedan konvertera och själv bli jude.
Urkund
Tanak = Gamla testamentet.
I tanak (GT) finns:
Tora. (Betyder undervisning eller lära)
Neviim. (Profeterna)
Khetuvim. (Skrifterna)
Toran är viktigast, och består av de fem
moseböckerna. Dessa innehåller lagar, läran
och vägledning för livet.
Talmud - Muntliga traditioner som har
skrivits ner. I denna kan man hitta svar på
frågor om vardagliga situationer.
Riter och heliga handlingar.
Bön - Enligt tradition ska man läsa en särskild
bön 3 gånger per dag: Morgon, middag och
kväll. Bönen sammanfattar judendomens
heligaste tankar.
Kosher - Tillåten mat. Judarna har matregler.
Bland annat:
-
Ej blanda kött- och mjölkprodukter.
Det måste vara slaktat enligt kosher.
Ej äta gris, häst och kamel.
Ej äta skaldjur som räkor, kräftor och
hummer.
Omskärelse - 8 dagar efter födsel.
Omskärelse är ett tecken på att Gud utsett
judarna till sitt folk.
Bar/Bat Mitzva - Religiöst myndig. Man får
ansvara själv för sina handlingar inför Gud.
Pojkar genomgår detta dagen efter de fyllt 13
och flickor när de är 12. (Bar - pojkar, Bat flickor). Den genomförs genom en cermoni
där man läser heliga texter och sedan en fest.
Bar/Bat Mitzva är en motsvarighet till
konfirmation.
Riter och heliga handlingar.
Äktenskap - Familjen är otroligt viktigt. Under
bröllopet står brudparet under en baldakin,
ett tak av tyg. Efter vigseln krossar
brudgummen ett glas (för att visa på allvaret
mitt i all glädje).
Begravning - Man vill begrava den döde så
fort som möjligt. Man lägger inte blommor
som vi gör runt/på kistan utan småstenar. Det
finns inte så mycket om livet efter döden i de
heliga skrifterna. Judarna tänker mest på livet
här och nu, det är det viktigaste.
Judiska kalendern:
Judarna har tolv månader med 29 till 30 dagar
i varje. Detta gör att året inte går runt jämt,
med 365 dagar per år. Därför lägger man in
en extra månad ibland för att få det att gå
runt.
Högtider.
Sabbaten - Vilodagen. Gud skapade världen
på 6 dagar, vilade en dag. Sabbaten sker
mellan fredag kväll och lördag kväll. Kvinnan
inleder med att tända två ljus och ber en bön.
Familjen äter en festmåltid. Lördag förmiddag
sker en gudstjänst i synagogan.
Nyår (Rosh hashana) - Infaller i september
eller oktober. Guds skapande av världen
uppmärksammas.
Tempelinvigningsfesten (Chanukka) Glädjefest till minne av hur judarna återtog
templet i Jerusalem år 164 f kr.
Försoningsdagen (Yom Kippur) - Årets
heligaste helg. 10 dagar efter nyårsafton.
Dagarna mellan nyår och försoningsdagen
ska man tänka på sina synder under gångna
året. Man ska be om förlåtelse och försöka
ställa tillrätta. Efter försoningsdagen är alla
som uppriktigt ångrat sina synder förlåtna av
Gud.
Lövhyddofesten (Sukkot) - Varar en hel
vecka. Man bygger en enkel hydda/koja, gärna
under bar himmel men man kan också bygga
den inomhus eller på balkongen. Man gör
detta för att påminna sig om hur deras folk
levde i öknen i 40 år.
Förföljelse.
Judendomen blev också förbjudna i många
kristna länder.
Efter invasioner och fördrivningen från
Kanaans land har judar blivit förföljda och
utsatta i omgångar.
Europeiska kungar utnyttjade att judarna var
illa omtyckta och kunde skylla på dem om de
hade något problem som de inte kunde lösa.
Medeltiden.
1700- och 1800-tal
400-talet - kristen kyrkoledare tyckte att det
var rätt att förtrycka judarna, men inte döda
dem. Han tyckte att de skulle få leva fattigt
och dåligt för att alla skulle se att Gud var på
de kristnas sida.
Under denna tid fick judarna mer rättigheter
och friheter men det vart ändå inte riktigt bra.
Fortfarande var det lätt att skylla på judar när
något dåligt hände.
1500-talet - Martin Luther tyckte att man
skulle bränna synagogorna och att det inte
var en synd att köra iväg eller till och med
döda judar.
T ex så blev en rysk tsar mördad 1881, och då
skyllde man på judarna vilket ledde till att
många judar blev förföljda och vissa blev
mördade.
Förföljelse.
Andra världskriget. Judarna var Hitlers och
nazisternas huvudmål. 6 miljoner judar
mördades.
1933:
● Tyska staten slutar anställa judar.
● Judar avskedades från armen.
● Judar antas inte längre till universitet.
● Judiska läkare tvingas lämna sina
tjänster.
1935:
● Judar får ej flagga med den tyska
flaggan.
● Judar får ej ge ut tidningar.
● Judar får ej ta banklån i tyska banker.
1936:
● Judar får inte längre vara tyska
medborgare.
● Judar får inte besöka parker, badhus
eller restauranger.
● Judar får inte rösta i tyska val.
1938:
● Judar får inte vara medlemmar i tyska
röda korset.
● Judar får inte söka vård på allmänna
sjukhus.
● Judar måste bära särskilda ID-kort.
● Judar får inte äga butiker eller firma.
● Judiska barn får inte gå i allmänna
skolor.
Förföljelse.
1939:
● Judar måste lämna in alla sina smycken
till staten.
● judarnas testamente är inte längre
giltiga.
● Judar får utegångsförbud efter kl 21.
1940:
● Judar får bara handla i mataffären
mellan 16.00 och 17.00
● Judar får inte ringa.
1941:
● Judar måste hädanefter bära en gul
stjärna på sina kläder.
1942:
● Judar måste lämna ifrån sig sina
husdjur.
● Alla judar måste lämna ifrån sig sina
elektriska redskap, instrument, cyklar
och skrivmaskiner.
● Judiska barn får inte gå i skolan alls, inte
ens i privata.
Religiösa riktningar.
Eftersom judarna inte har en gemensam
ledare (som t ex påven i den katolska kyrkan)
så har de självstyrande församlingarna blivit
oense om olika frågor vilket sedan har lett till
splittringar. Det finns främst 3 stora riktningar
inom judendomen.
Kulturell judendom - De umgås med
familjen på judiska högtider och är med och
utövar traditioner men tror inte på Gud. De är
inte troende judar men anser att de tillhör de
judiska folket.
Reformjudendomen - Ville göra nya
tolkningar av Tanak och talmud. “Finna sin
egen väg till tro”. Översatte hebreiska texter
till landsspråket. Håller inte hårt på mat- och
sabbatsregler. Kvinnor och män ber
tillsammans i synagogan. Det finn kvinnliga
rabbiner och kantorer. Inom denna riktning
får homosexuella par vigas.
Religiösa riktningar.
Ortodox judendom (renlärig) -
-
-
Dessa menar att det inte går att omtolka
eller översätta de heliga texterna.
Försöker alltid leva efter kosherregler
och andra traditioner. Vanligt att ha två
uppsättningar husgeråd och kylskåp för
att inte blanda kött och mjölk.
Använder moderna saker så länge de
inte bryter mot reglerna (t ex att ha
webbsidor).
Kvinnor deltar endast från läktare i
synagogan och kvinnor får ej bli
rabbiner/kantorer.
Konservativ judendom -
-
-
Mellanform mellan de andra två.
Gör omtolkningar men vill behålla så
mycket som möjligt av de heliga
skrifterna.
Håller ofta på kosher- och sabbatsregler.
Kvinnor behöver inte sitta på läktare
men sitter istället på särskilda bänkar
bredvid männen.
Kvinnliga rabbiner förekommer.
Begrepp och symboler.
Rabbin - Motsvarighet till “präst”.
Davidssjärnan →
Synagoga - Motsvarighet till Kyrka.
Messias - Den fredliga ledaren som judarna
väntar på.
Diaspora - att man lever i hela världen
förutom i sitt land.
Menora, den sjuarmade ljusstaken.
→
Monoteism - Tron på endast en gud.
Antisemitism - Betecknar hatet och
fientligheten mot judar och judendom.
Jude i Sverige.
Första juden i Sverige som man kan bevisa var
1557, då Gustav Vasa hade en judisk läkare.
1782 utfärdades det s k judereglementet,
vilket gav judarna i Sverige vissa rättigheter
men också begränsningar (t ex i vilka yrken de
fick ha och var de fick bo.) Eftersom de var
“okristne” fick de inte vittna i domstol. Det var
förbjudet med giftemål mellan en jude och en
icke-jude. 1838 avskaffades judereglementet.
Efter detta skulle judarna vara jämställda med
övriga svenskar. 1870 beviljades judarna med
fullständiga medborgerliga rättigheter.
Stöd till uppgiften.
-
-
-
1999 erkände riksdagen judarna som en
svensk nationell minoritet.
Sverige fick religionsfrihet 1951.
Omskärelse är lagligt i Sverige med
pojkens godkännande (om möjligt) om
de sker av utbildad läkare.
Antisemitism förekommer fortfarande i
Sverige.
Enligt en undersökning tycker en
fjärdedel av judarna att det är svårt att
leva som jude i Sverige.
Kosher är inte tillåtet i Sverige, men man
får importera kosher från andra länder.
Jude i Sverige.
Utifrån intervjuer med judar:
-
“De skriker judehora efter mig i
korridorerna”
“Min bror blev misshandlad p g a att han
var jude”
“Det spelar ingen roll var vi befinner oss,
vi måste alltid flytta”
“Det är svårt att leva som jude i Sverige
eftersom religion ses som omodernt”
ggg
