Vetenskap, politik, strategi
Djuretik
• Vilken betydelse har djurförsök för
vetenskapens framåtskridande?
• Vilka regler bör omgärda användningen
av djur för vetenskapliga syften?
• Vilka ska fatta beslut, och enligt vilka
riktlinjer?
• Hur fyller jag i en ansökan till
försöksdjursetisk prövning så att den
godkänns?
Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen
LIME, Karolinska institutet
… moralfrågan
Djuretik behandlar etiska
frågor aktualiserade av vår
behandling av djur, såsom:
•
•
•
•
•
Väcker vårt beteende
gentemot djur en
moralisk fråga?
JA
Direkt
Indirekta vs direkta skäl
NEJ
Indirekt
Vardagsmoralen
Dygd, spillovereffekt
Jämlikt hänsynstagande
Människors
äganderätt
Rättigheter
”trumf”
Andra människors harm
Vilken moralisk status har djur?
Väger djurs välbefinnande lika tungt
som människors? Om inte, varför inte
då?
Innebär djurs mer begränsade mentala
förmågor att de inte skadas av döden?
Är djurförsök moraliskt försvarbara?
Under vilka omständigheter?
Är det moraliskt försvarbart att äta
kött? Under vilka omständigheter?
•
•
•
•
•
”Många människor blir illa berörda av djurplågeri”
”Avtrubbningseffekt”
”Friska, nöjda djur ger mer och bättre kött”
”Elaka sällskapsdjur inget kul – var snäll!”
”Mångfald som estetiskt/pedagogiskt/ ekologiskt
värde”
• ”Risk att något vi kan ha nytta av i framtiden går
förlorat om en art försvinner”
• ”Dålig skötsel – otillförlitliga forskningsresultat”
Moralisk status
• Direkt moralisk status = vara moraliskt
subjekt = måste beaktas för sin egen skull
av moraliska beslutsfattare
• Distinktion: ha MS / vara moralisk aktör
– Vilka måste tas hänsyn till – vilka ställs krav på?
Moralisk status
• Arttillhörighet
• Psykologiska egenskaper
• Religiösa grunder
• Stärkandet av djurs moraliska
ställning som något extremt
vs.
• Stärkandet av djurs moraliska
ställning som följd av principer vi
redan accepterar
Moralisk individualism
• Närhelst två individer behandlas olika bör
man kunna peka på någon skillnad dem
emellan som rättfärdigar den skilda
behandlingen.
• En viss skillnad kan ha moralisk
betydelse i ett sammahang men sakna
betydelse i ett annat.
• Denna syn har möjliggjort ett effektivt
sätt att argumentera mot varje form av
ojämlikhet, diskriminering, elitism etc.
• Ett resultat är en expansion av den
moraliska domänen från familjen,
klanen, byn, staden, landsdelen och
nationen till generella principer om alla
människors lika värde oavsett kön eller
ras.
• I förlängningen av denna expansion
ligger också ett inkluderande av djuren.
Vi tänker oss förstås att alla människor är
lika mycket värda. Detta är en innefattande
åsikt som innebär ett försvar för varje
enskild människas moraliska status. För
många paras denna syn också med en mer
uteslutande åsikt som går ut på att
människor är mer värda än andra varelser, i
första hand då de andra djuren på vår
planet.
• Alla människor är lika mycket värda.
•Alla människor är lika
mycket värda.
•Människan är mer värd än
djuren.
• Alla människor är lika mycket värda.
• Oavsett skillnader i talang, begåvning eller
förmåga, utseende eller etnicitet är varje
individuell människas intressen, behov, välfärd
och önskningar lika angelägna att beakta,
skydda, och främja.
• Människan är mer värd än djuren.
• Människans unika förmåga till skapande,
kunskap, moral, kultur etc. ger henne ett värde
som djur saknar.
Istället för att vara ett hot mot
människors värde skulle alltså
försvaret för djurs värde vara en följd
från just de överväganden som
behövs för att motivera den
grundläggande mänskliga jämlikhet
som är en grundbult i de flesta
moraluppfattningar.
• Människan är mer värd än djuren.
Just de skäl som vi använder för att betona
alla människors lika värde tycks visa att
också andra djur har detta värde.
Förklaringen är att den minsta
gemensamma nämnaren för alla människor
måste bli något i stil med ”individ som har
intressen och behov som spelar roll för
henne”, vilket ju är sant också om alla djur
som har intressen och behov.
”Om en varelse lider kan det
inte finnas något moraliskt rättfärdigande för att vägra ta
hänsyn
till
detta
lidande.
Oavsett vad det är för ett slags
varelse manar oss jämlikhetstanken att lidandet räknas som
likvärdigt med ett lika intensivt
lidande – i den mån grova jämförelser är möjliga – hos vilken
som helst annan varelse.”
Peter Singer, Djurens frigörelse
Invändningar
• Etik handlar om ett slags ömsesidighet,
ett implicit accepterande av ett socialt
kontrakt.
• Människans utnyttjande av djur är
naturligt (och ingår i mångtusenåriga
kulturtraditioner).
• Det finns viktiga skillnader mellan
människa och djur.
Antingen tvingas vi dra gränsen för
moralens omfattning mycket trängre
än vi först skulle tro (alla och enbart
de människor som ”har ett förnuft”).
Eller så tvingas vi dra gränsen mycket
vidare än vad vi hade tänkt, nämligen
så att alla djur med förmåga till
behagliga och obehagliga upplevelser
omfattas (ryggradsdjur +
bläckfiskar?).
Eftersom vi inte kan acceptera
slutsatsen att t.ex. små barn,
allvarligt dementa eller gravt
förståndshandikappade skulle sakna
moralisk ställning blir slutsatsen att
moralens krav i själva verket omfattar
långt fler varelser än vi till vardags
tänker oss.
Exemplet djurförsök
• Djurförsöksfrågan diskuteras alltför
ofta i absoluta termer: för eller emot
• De som är emot är mest villiga att
diskutera frågan.
• Olyckligt -- viktigt att forskare och
andra diskuterar djurförsök
Frågan skulle vara lätt om…
• Djurförsök inte ledde till viktiga
vetenskapliga framsteg
• Behandlingen av djur inte väckte
någon moralisk fråga
• Djur hade lika starka moraliska
rättigheter som människor
Frågan skulle vara lätt om…
För att kunna säga något mer bestämt
om frågan skulle man bl.a. behöva…
• Djurförsök inte ledde till viktiga
vetenskapliga framsteg
• Behandlingen av djur inte väckte
någon moralisk fråga
• Djur hade lika starka moraliska
rättigheter som människor
• En rimlig teori om djurs moraliska
status
• En uppskattning av mervärdet av ett
(globalt) system med djurförsök
jämfört med ett system utan
djurförsök.
Falskt
Falskt
Svårt
att tro
De tre R:en
• Replacement
• Den svenska lagstiftningens syn är att djur från
moralisk synpunkt spelar roll. Därför kan
smärtsamma försök på dem rättfärdigas enbart om
de rimligen kan anses vara nödvändiga för att
säkerställa en kunskapsvinst som leder till att en
någonting ännu viktigare realiseras.
• I korthet: djurens lidande måste vägas mot
människors (i vissa fall andra djurs) lidande.
• Saknas vägledning kring det mer precisa värdet av
djurs välbefinnande (t.ex med en faktor av 0.6 i
förhållande till motsvarande påverkan på en
människas välbefinnande.
– Ersätta försöksdjursanvändning med andra
metoder, t.ex. cellkulturer och datormodeller.
• Reduction
– Reducera antalet försöksdjur så långt det är
förenligt med tillförlitliga resultat
(kan vara
svår avvägning)
• Refinement
– Genom förbättrade metoder reducera (1) graden
av lidande, (2) antalet tillfällen, (3) varaktighet
vid dessa
Hur se på förväntad nytta?
• Förväntade nyttan av studien ofta oklar
– Forskare har många gånger misstagit sig vid
forskning på medicinska preparat
– Grundforskning har ännu osäkrare nyttoprognos
• Nyttan av forskningssystemet, ej enskild
studie?
– Kan finnas skäl att stoppa enskilda studier även
om forskningen överlag är kunskapsgenererande
och har positiva effekter på människors hälsa
och välfärd
• Ett vanligt försvar för djurförsök innebär ett moraliskt
jämställande av handlingar och underlåtelser, enligt ungefär
följande resonemang:
• Om vi låter bli att utföra djurförsök gör vi
oss ansvariga för de framtida lidanden
som skulle ha kunnat förhindras eller
lindras med hjälp av djurförsök.
• Vi är moraliskt ansvariga inte enbart för
vad vi aktivt gör, utan också för följderna
av vad vi låter bli att göra.
Resonemanget är det omvända när vi bemöter tanken att också
försök på (ofrivilliga) människor skulle kunna gynna framtida
patienter:
• Experiment på ofrivilliga människor
skulle kunna leda till att viktiga
medicinska framsteg gjordes.
• Dessa framsteg skulle kunna bespara en
stor grupp människor väsentligt lidande,
kanske t.o.m. rädda deras liv.
Om du anser:
• Det är inte moraliskt tillåtet att använda
ofrivilliga människor som försöksobjekt I
strävan att maximalt främja hälsa och minska
lidanden,
och
• Det är moraliskt tillåtet att använda djur som
försöksobjekt i strävan att maximalt främja
hälsa och minska lidanden, så
• Behöver du formulera någon princip som
förklarar varför djur får användas som medel för
att främja det större goda men varför denna
princip inte kan tillämpas på människor.
Lästips
• En lämplig början är Peter Singers Animal Liberation. Den
finns även på svenska, Djurens frigörelse.
• Peter Carruthers bok The Animals Issue argumenterar mot
en stärkt moralisk ställning för djur. Ett utdrag på svenska
finns i antologin Vad är moraliskt rätt? (red. Ahlenius)
• Tyvärr håller mycket av det som skrivits både för och
emot djurförsök låg kvalitet, där man målar ut
motståndarsidan som enkelspårigt och kategoriskt emot
djurförsök eller som kallsinniga vetenskapsfanatiker som
inte ser något problem med djurexploatering. Frågan är
dessvärre mycket komplex, och välmenande människor
som tänker förnuftigt når likväl olika slutsatser. Denna
artikel av filosofen David Degrazia var inte så dum:
www.gwu.edu/~philosop/faculty/documents/Degrazia_animalresearch.pdf
• Vi är inte moraliskt tillåtna att utföra
sådana experiment, eftersom vi inte
avsiktligt får skada vissa för att förhindra
skada mot andra.
• Vi skulle vara moraliskt ansvariga för
handlingen att utsätta vissa för ofrivilliga
experiment, men vi skulle inte vara (lika)
moraliskt ansvariga för att vi genom att
inte utföra försöken låter bli att hjälpa de
framtida patienterna.
• Finns det relevanta skillnader mellan människa och
djur som förklarar varför det är försvarbart att
behandla dem olika? Javisst, det finns en massa
sådana skillnader.
• Problemet är att många gör misstaget att från
iakttagelsen att det ofta är försvarbart att behandla
människor och djur olika drar den felaktiga
slutsatsen att det generellt är försvarbart att
behandla djur sämre än människor. Djur och
människor är olika, därför är det inget konstigt med
att de bör behandlas olika. Men jämlikhetstanken
säger inte att alla ska behandlas likadant, utan bara
att alla bör behandlas med samma hänsyn eller
respekt.
