Forskningsetik

Etik handlar om:
Forskningsetik
Henrik Ahlenius
Etisk analys kretsar kring
•
•
•
•
Konsekvenser
plikter (skyldigheter)
rättigheter
karaktär (utveckling)
Genererar olika etiska
teorier: konsekvensetiska, deontologiska
och dygdetiska teorier
1. Vad som är bra/dåligt, bättre/sämre
(värde)
2. Vad som är rätt/fel att göra (handling)
3. Vad som gör oss till bra människor
(karaktär)
En normativ, inte deskriptiv, verksamhet.
Etiska principer på olika nivåer
• Generell nivå
– Vad gör en handling rätt eller fel?
• Politisk nivå
– Vilka lagar och regler bör vi ha?
• Individuell nivå
Centralt: argument (skäl) och alternativ
Generell nivå: etiska principer
• Utilitarism: en handling är riktig om och
endast om den leder till minst lika bra
konsekvenser som varje alternativ
handling som agenten kan utföra.
• Pliktetik, dygdetik etc
– Hur bör jag leva mitt liv? Vilka karaktärsdrag
och vanor bör jag utveckla och vårda?
Politisk nivå
• Principer för fördelning av nyttigheter som
vård, skola och omsorg
• Principer för fördelning av bördor som
skatter, straff etc
• Reglering av olika rättigheter och friheter
… forts Politisk nivå
• ”De fyra principerna” (plattform för
medicinsk-etisk diskussion)
– Göra gott
– Inte skada
– Autonomi
– Rättvisa
• Man kan vara ense på den politiska nivån
men oense på den generella nivån
• Man kan vara oense på den politiska nivån
men ense på den generella nivån (t.ex. för
att man tvistar om empiriska frågor).
• Forskningsetik - främst på policynivå.
(vilka regler bör vi ha?)
Ytterligare distinktioner
Forskningsetik
• Moraliska principer (oavsett nivå)
• Lagar
• Yrkesregler
– Exemplet läkarassisterat självmord
Moderna forskningsetikens födelse
• Manhattanprojektet (USA:s atomvapen)
• Nürnbergrättegångarna (forskares övergrepp
på koncentrationslägerfångar)
• Historiskt “framsteg via skandaler”
• Numera “framsteg” via lagar och riktlinjer
• Etik tillämpat på forskningens område
• Hanterades förr främst av forskarna själva
• Sedan 1900-talets mitt en angelägenhet för
allmän debatt, politiska beslut, filosofisk
diskussion osv.
Forskningsetik: två nivåer
• Inomvetenskaplig forskningsetik
– Främst interna angelägenheter för
forskarsamfundet; hur reglera fusk, oredlighet,
uppförande mot kollegor, medförfattarskap
osv
• Utomvetenskaplig forskningsetik
– Rör hur intressen utanför forskarsamfundet
påverkas av forskning, dels avseende
metoder, dels avseende konsekvenser.
Utomvetenskaplig forskningsetik
• Metodval: djurförsök, risker för mänskliga
försökspersoner, kompensation till
försökspersoner (för låg, för hög), exploatering
• ”Dålig forskning är alltid oetisk”
• ”Oetisk forskning är alltid dålig forskning”
• Konsekvenser av forskning: för djur & natur, för
människor; forskning som ökar ojämlikhet,
forskning som bara gynnar rika, forskning för att
förbättra vapen, forskning som är mindre
angelägen än annan forskning, dual use etc etc
– ”nazisternas pseudovetenskapliga studier”
Nürnbergkodens krav
Helsingforsdeklarationen (WMA)
•
•
•
•
•
•
•
• Specifik för läkare och de andra vårdyrkena
• Första 1964, senaste 2000 (tillägg 2002, 2004)
• Rör forskning på människor, inklusive prover
(blod, vävnad etc.)
• Övergripande syfte: skydda försökspersoner
• Ställer bl.a. kravet på informerat samtycke
• 32 ganska kort formulerade regler
• Lyfter också fram forskningsintresset
Frivilligt välinformerat samtycke
Nyttig och “nödvändig” forskning
Inget onödigt fysiskt el. psykiskt lidande
Avbrytande om (mer än minimal) risk för skada
Väntade nyttan ska överstiga riskerna
Rätt att dra sig ur
Kompetenta forskare
– Beslutsproblem då det kan uppstå intressekrockar
– Tolkningsdito: individens företräde
• Forskning får utföras även när samtycke inte kan
inhämtas, om forskningen tros ge kunskap som inte är
möjlig att få genom forskning med samtycke, och
forskningen förväntas ha direkt nytta för
forskningspersonen.
• Även om det senare villkoret inte är uppfyllt får
forskningen utföras om syftet är att bidra till ett resultat
som kan vara till nytta för forskningspersonen eller
någon annan som lider av liknande sjukdom, och om
forskningen endast medför en obetydlig risk för skada
eller obehag för forskningspersonen.
• Detta ska då bedömas av en nämnd för etikprövning.
Informerat samtycke i forskning
• Vad innebär informerat samtycke?
•
•
•
•
•
Villkor för etiskt relevant informerat samtycke
Etiska grunden för informerat samtycke
Informationen
Samtycket
För- och nackdelar med informerat samtycke
Vad är informerat samtycke?
Krav på informerat samtycke
• Inf. samtycke ska inte uppfattas som kontrakt
• Med ”informerat samtycke” avses hela den
process där en person informeras och med
stöd av informationen bestämmer sig för att
samtycka eller inte till det samtycket gäller
• Det gäller tills vidare
• Rätt att dra tillbaka samtycket utan skäl
1. Samtycket ska ha föregåtts av information
2. Samtycket ska vara aktuellt
3. Personen måste vara kompetent nog att
förstå informationen
4. Personen ska dessutom ha förstått vad
samtycket gäller
5. Samtycket måste vara frivilligt
Etisk grund I: Autonomi
Etisk grund II: Personlig integritet
• Gradfråga (liksom kompetens, förståelse
• Personlig sfär fri från inblick och inblandning
• Personlig integritet förutsätter en personlig
sfär och ett visst mått av autonomi
• En persons integritet kränks om andra
inkräktar på privatlivet eller hindrar personen
från att fatta autonoma beslut i frågor som
rör henne själv
och frivillighet)
• Svårighet: flera olika tolkningar
• Olika tolkningar (rättighet, värde)
• Ett intresse bland andra? – t.ex. hälsa,
välfärd, rättvisa, ansvar som medborgare
• Begränsningar av autonomin får inte göras
utan tillräckliga skäl
Etisk grund III: nyttan
• Forskning utan informerat samtycke
skadar intressena hos de som medverkar
• Forskning utan informerat samtycke
skadar allmänhetens förtroende för
forskning och sjukvård
Information försökspersoner ska få
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Studiens namn
Vilka som genomför den och för vems räkning
Syftet (vad man vill utreda + varför det är intressant)
Studiens upplägg i grova drag
Hur potentiella deltagare har valts ut
Vad det innebär i praktiken att delta (risker, prover)
Hur insamlade data hanteras och skyddas
Att medverkan är frivillig
Att man har rätt att dra tillbaka samtycket när som helst
utan att behöva ange skäl
• Hur den som vill ha mer information kan få det
Informationen ska dessutom enligt
”god forskningssed” innefatta:
• Potentiella intressekonflikter hos den undersökande forskaren
• En beskrivning av hur man ser till att data som insamlats i
projektet bevaras så att inte obehöriga kan komma åt dem
• Vilka åtgärder som vidtagits för att kompensera
försökspersonen ifall hans eller hennes medverkan skulle
resultera i obehag eller skada
• Vid randomiserade kliniska undersökningar skall tilltänkta
försökspersoner informeras om förfarandet och varför det
används, samt få klart för sig att det finns en
kontrollgruppsproblematik och att de kan få behandling med
placebo
Hur bör samtycken se ut?
• Beslut för varje studie?
– Breda samtycken för viss forskning?
• Baserat på all relevant information?
– Eller upp till var och en?
• Samma studie – olika beslut?
– Olika hänsyn för olika personer?
Syftet med att informera
• Informationen ska vara till hjälp för beslutet
• Risk att för mycket information ger minskad
förståelse
• Olika önskemål om informationsmängd
• Internet ett sätt att anpassa informationen
Fördelar med informerat samtycke
• Innebär respekt för autonomi och personlig
integritet
• Ett av flera medel att förhindra oacceptabel
forskning (lagar, etikgranskning andra)
• Bidrar till öppenhet kring den forskning som
bedrivs
• Relevant för allmänhetens tillit till forskarna
Svagheter m informerat samtycke
• Inte alltid tillämpbart (möjligt)
– Små barn, förståndshandikappade, senila,
medvetslösa, akutvårdsforskning
• Inte alltid realistiskt (om än möjligt)
– Komplex information till gamla, trötta och sjuka
• Inte alltid någon poäng med
– Vissa föredrar att lämna över beslutet – litar på
forskarna
• Inte utan kostnad
• ”Det säger sig självt att idioterna bör omhändertagas på
särskilda anstalter. Det är inte ovanligt att deras mödrar
inte vill skiljas från dem utan i missriktad moderskärlek
önska behålla dem i hemmet så länge som möjlig, vilket
naturligtvis innebär stora påfrestningar inte bara för
modern utan också för den övriga omgivningen. Bortsett
från detta gå dylika barn också miste om det
disciplinerande inflytande som specialanstalterna kunna
bibringa dem.”
– Tid, pengar, byråkrati och forskningskvalitet
• Hemmets Läkarbok, 1949
Frågan skulle vara lätt om…
• Djurförsök inte ledde till viktiga
vetenskapliga framsteg
• Behandlingen av djur inte väckte
någon moralisk fråga
• Djur hade lika starka moraliska
rättigheter som människor
Djuretik
Henrik Ahlenius
Frågan skulle vara lätt om…
• Djurförsök inte ledde till viktiga
vetenskapliga framsteg
• Behandlingen av djur inte väckte
någon moralisk fråga
• Djur hade lika starka moraliska
rättigheter som människor
Falskt
Falskt
Svårt
att tro
• Djurförsöksfrågan diskuteras alltför
ofta i absoluta termer: för eller emot
• De som är emot är mest villiga att
diskutera frågan.
• Olyckligt -- viktigt att forskare och
andra diskuterar djurförsök
För att kunna säga något mer bestämt
om frågan skulle man bl.a. behöva…
• En rimlig teori om djurs moraliska
status
• En uppskattning av mervärdet av ett
(globalt) system med djurförsök
jämfört med ett system utan
djurförsök.
• Den svenska lagstiftningens syn är att
djur från moralisk synpunkt spelar
roll. Därför kan smärtsamma försök på
dem rättfärdigas enbart om de
rimligen kan anses vara nödvändiga
för att säkerställa en kunskapsvinst
som leder till att en någonting ännu
viktigare realiseras.
De tre R:en
• I korthet: djurens lidande måste vägas mot
människors (i vissa fall andra djurs) lidande.
• Saknas vägledning kring det mer precisa
värdet av djurs välbefinnande (t.ex med en
faktor av 0.7 i förhållande till motsvarande
påverkan på en människas välbefinnande.
• Replacement
– Ersätta försöksdjursanvändning med andra
metoder, t.ex. cellkulturer och datormodeller.
• Reduction
– Reducera antalet försöksdjur så långt det är
förenligt med tillförlitliga resultat
(kan vara
svår avvägning)
• Refinement
– Genom förbättrade metoder reducera (1) graden
av lidande, (2) antalet tillfällen, (3) varaktighet
vid dessa
Olika definitioner
• Sverige – all användning för
vetenskapliga eller utbildningssyften
• EU – endast om djuren utsätts för
ingrepp
• USA – möss och råttor täcks ej
Djuretik behandlar etiska
frågor aktualiserade av vår
behandling av djur, såsom:
• Sverige förbjuder användning av
människooapor och har särskilda
regler för andra apor
• EU (inkl Sverige) förbjuder djurförsök
om det finns djurfria alternativ.
•
•
•
•
•
Vilken moralisk status har djur?
Väger djurs välbefinnande lika tungt
som människors? Om inte, varför inte
då?
Innebär djurs mer begränsade mentala
förmågor att de inte skadas av döden?
Är djurförsök moraliskt försvarbara?
Under vilka omständigheter?
Är det moraliskt försvarbart att äta
kött? Under vilka omständigheter?
Moralisk status
Väcker vårt beteende
gentemot djur en
moralisk fråga?
JA
Direkt
NEJ
Indirekt
• Direkt moralisk status = vara moraliskt
subjekt = måste beaktas för sin egen skull
av moraliska beslutsfattare
• Distinktion: ha MS / vara moralisk aktör
Vardagsmoralen
Dygd, spillovereffekt
Jämlikt hänsynstagande
Människors
äganderätt
Rättigheter
”trumf”
Andra människors harm
• Stärkandet av djurs moraliska
ställning som något extremt
vs.
• Stärkandet av djurs moraliska
ställning som följd av principer vi
redan accepterar
• För många paras denna syn också med
en mer uteslutande åsikt som går ut
på att människor är mer värda än
andra varelser, i första hand då de
andra djuren på vår planet.
– Vilka måste tas hänsyn till – vilka ställs krav på?
Vi tänker oss förstås att alla
människor är lika mycket värda.
Detta är en innefattande åsikt som
innebär ett försvar för varje enskild
människas moraliska status.
•Alla människor är lika
mycket värda.
•Människan är mer värd än
djuren.
• Alla människor är lika mycket värda.
• Människan är mer värd än djuren.
”Om en varelse lider kan det
inte finnas något moraliskt rättfärdigande för att vägra ta
hänsyn
till
detta
lidande.
Oavsett vad det är för ett slags
varelse manar oss jämlikhetstanken att lidandet räknas som
likvärdigt med ett lika intensivt
lidande – i den mån grova jämförelser är möjliga – hos vilken
som helst annan varelse.”
Peter Singer, Djurens frigörelse
• Alla människor är lika mycket värda.
• Oavsett skillnader i talang, begåvning eller
förmåga, utseende eller etnicitet är varje
individuell människas intressen, behov, välfärd
och önskningar lika angelägna att beakta,
skydda, och främja.
• Människan är mer värd än djuren.
• Människans unika förmåga till skapande,
kunskap, moral, kultur etc. ger henne ett värde
som djur saknar.
Invändningar
• Etik handlar om ett slags ömsesidighet,
ett implicit accepterande av ett socialt
kontrakt.
• Människans utnyttjande av djur är
naturligt (och ingår i mångtusenåriga
kulturtraditioner).
• Det finns viktiga skillnader mellan
människa och djur.