Rutinerna är fastställda av Lokal-BUS Ekerö 2014-11-21
1) Behov av SIP?
Frågan om andra aktörer finns ska ställas. I mötet med stödsökande / klienten är man
skyldig att fråga ifall det finns fler aktörer som ger hjälp. Gör man bedömningen att
samverkan behövs ska man initiera en SIP-plan.
Vill föräldrar att man ska samverka är man skyldig att göra det. Endast i undantagsfall
kan man neka.
2) Samtycke inhämtas.
För att mötet ska kunna genomföras måste samtycke inhämtas från föräldrarna. Detta
för att kunna bryta sekretessen. Samtycket gäller under begränsad i tid. Samtycket
kan lämnas skriftligt eller om det har skett muntligt ska det dokumenteras.
3) Förberedelser innan mötet:
-
Barnets röst: (Barnkonventionen artikel 12). Man behöver klargöra hur barnets
röst kommer fram. T ex; ska barnet vara med på hela eller delar av mötet? Ska
någon vuxen föra barnets talan? Hur inhämtas det?
-
Kallelse. En kallelse ska utgå till de verksamheter som ska vara med inom tre
veckor från samtycke ska ett möte hållas. Det är lagstadgat. Mötet ska prioriteras
av verksamheterna.
-
I kallelsen ska syftet med mötet tydligt framgå så att inbjudna aktörer kan vara
beredda. I Sollentuna har BUP regeln att: de måste ha en pågående insats med
barnet för att kunna kallas till ett möte. I övrigt ska man kunna kalla alla
verksamheter man anser ska vara med för att få sina behov tillgodosedda.
4) Samordningsmötet
Gå dit med inställningen ”vad kan jag i min profession bidra med”? Inte ”vad kan jag
beställa av andra ?”.
Mötet ska ha mål som är realistiska och konkreta och möjliga att följa upp.
Målen ska vara godkända av familjen och barnet.
Mötet utser en person som ska hålla / leda mötet. Mötet ska dokumenteras av
bestämd person, som skriver planen.
Insatser ska skrivas i planen samt vem som ansvarar för dem. SIP-mall som
är framtagen av KSL ska användas.
Huvudansvarig för planen ska utses. Den kan föräldrar vända sig till i första
hand om avvikelser från planen sker (huvudansvarig ansvar inte för insatserna
i planen, utan för samordningen).
SIP-blanketten trycks ut och fylls i för hand. Samtliga på mötet ska få ett
exemplar av planen.
Uppföljningsmöte ska bokas på första mötet. På uppföljningsmötet stämmer
man av om målen är uppfyllda och insatserna genomförda. Vid behov
revideras planen och nya mål sätts med nytt uppföljningsmöte, eller så
avslutas planen. Bedömning görs ifall man behöver fortsätta samverka.
5. Avvikelserapportering.
Då man anser att samverkan inte fungerar görs en avvikelserapportering. Första
steget är att lyfta frågan till chefsnivå. Om frågan inte kan lösas där, ska den tas
upp till lokala BUS-gruppen. Bedömning som ska ligga till grund för en
avvikelserapportering är att man anser att barnet inte får det stöd den behöver
genom att samverkan inte fungerar.
