Kollegialt lärande ur
forskarperspektiv
Inledning – vad gör en skicklig lärare?
Kompetensutveckling – några modeller
Metod
Teoretiska utgångspunkter
Resultat - kollegialt lärande ur
forskarperspektiv
Lill [email protected]
Vad gör en
skicklig lärare?
En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik.
Lill Langelotz
2014
Lill [email protected]
Går att förstå på olika vis
Vad gör en skicklig lärare?
Vad gör - hur handlar/agerar - en skicklig
lärare? (individperspektiv)
Vad är det som skapar - vilka strukturer
gör/konstituerar - skickliga
lärare?(praktik/organisationsperspektiv)
Lill [email protected]
Vad gör en skicklig lärare?
När läraren själv får bestämma:
Ramar in lektionen, ”fångar upp”
Ämneskompetens
(Nordänger, 2009)
Kollegialitet
Lill [email protected]
Vad gör en skicklig lärare?
”Det beror på vad som bedöms
utbildningsmässigt önskvärt”
(Biesta, 2007)
Lill [email protected]
Vad gör en skicklig lärare?
Kompetensutveckling(?)
normbaserad (standards-based)
fortbildning (training);
formellt meriterande (award-bearing);
brist (deficit);
pilot (cascade);
omvandlande/transformativ (transformative)
coaching/handledning/mentorskap (coaching/mentoring);
lärandegemenskaper (community of practice);
aktionsforskning (action research);
(Kennedy, 2005, s. 236-237)
Lill [email protected]
Vad gör en skicklig lärare?
Kollegialt
lärande: kompetensutveckling
där lärare strukturerat samarbetar för att
utveckla kunskap för att förbättra
undervisningen (t ex Skolverket)
t.ex. learning study, TLC (t.ex. BfL)
Olika
kollegahandledning
epistemologiska
utgångspunkter
Lill [email protected]
Kollegial handledning
/…/ den enskilda lärare som deltar i den
skall få hjälp av kolleger att göra sig
medveten om och vidareutveckla sin
praktikteori om undervisning och sitt arbete
som lärare, men också att lärarna som
yrkesgrupp skall utveckla sin gemensamma
professionella yrkeskunskap, yrkesetik och
(Lauvås et al., 1997, s. 11)
praktik.
Lill [email protected]
Nine Steps to Heaven?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Varvet (”rundan”) varje deltagare presenterar sitt problem.
Gruppdeltagarna väljer ett problem att fördjupa.
En samtalsledare (moderator) och protokollförare utses.
Problemägaren berättar närmare om problemet. Inga frågor.
Varvet, en fråga vardera tills alla frågor är ställda, ev. flera varv.
Var och en formulerar sin syn på vad som är problemet, skriv först
och berätta sedan.
Runda med råd från kollegor, ett råd per person varje varv.
Problemägaren redogör för vad hon kan tänkas göra åt
problemet, alt. reflekterar över de råd som givits.
Summera (moderatorn) och reflektera över vad som behövs för
att nästa gång ska bli mer givande.
(jfr Lauvås et al. 1997, s. 68 -71)
Lill [email protected]
Metod och metodologi
2008-2011
i ett
arbetslag (6-9
lärare)
27 lagmöten varav
19 handledningstillfällen
Intervjuer med
rektor (3) lärare (6)
Aktionsforskande
ansats – med lärarna
Lill [email protected]
Teoretiska utgångspunkter
Socialkonstruktionism
Språket formar och (om)formar vår
förståelse av världen/verkligheten (Burr,
2003)
Praktikteori
’Zooma in’ och ’zooma ut’ praktiker
(Nicolini, 2013)
Practice
architectures (Kemmis et al. 2014)
Makt (Foucault, 2002)
Lill [email protected]
Practice architectures
(Kemmis & Grootenboer, 2008)
Kulturellt-diskursiva
arrangemang
Social-politiska
arrangemang
En praktik
sayingsdoingsrelatings
Materielltekonomiska
arrangemang
Lill [email protected]
Vad lärare talar om – några
exempel
Hur får man omotiverade
elever att arbeta?
Hur ska jag få elevernas
respekt?
Hur ska vi säkra halvklass när
det måste vara h-klass?
Hur ska jag hinna se alla elever
i överfulla grupper
Hur får vi ett fungerande
arbetslag?
Hur klara inkludering av en
diagnostiserad elev
kunskapsmässigt?
Hur får jag elva olika kulturer
och språk att fungera i ett
klassrum
Disciplinära problem
Lärarrollen
Organisation
(Arbetslags-)Relationer
(ämnes-)Undervisning
Kollegialt lärande för att
utveckla sin: gemensamma
professionella yrkeskunskap,
yrkesetik och praktik
Lill [email protected]
Nine Steps to Heaven?
Disciplinerande
processer
Demokratiserande
processer
Utvecklande
processer
(Langelotz, 2013)
Nine Steps to Heaven?
Lill [email protected]
Nine steps to heaven?
Lill [email protected]
Vad gör en skicklig lärare?
En skicklig lärare:
Samarbetar
Lyssnar
Kommunicerar
Individen kan
bli och vara subjekt med
möjlighet till verkligt
handlande; en
demokratisk kvalitet
Demokratiska
situationer möjliggörs
Lill [email protected]
Hur är det möjligt?
Livslångt lärande,
Kollegialt lärande
Kulturelltdiskursiva
Nordiskt folkbildningsideal
arrangemang
PRAKTIK
Arbetslag, rektor
Forskningsansats
Socialtpolitiska
arrangemang
Kollegial
kompetensutveckling
som främjar
demokratiska
processer
Tid, handledningsmodell
Materiellt –
ekonomiska
arrangemang
Lill [email protected]
Nine Steps to Heaven?
Disciplinerande
processer
Demokratiserande
processer
Utvecklande
Processer
(Langelotz, 2013)
Utmaningar/begränsningar
Marknadsdiskurs
Kulturelltdiskursiva
’den Andre’
arrangemang
Arbetslag, rektor
forskare/expert
Socialtpolitiska
arrangemang
PRAKTIK
Kollegial
kompetensutveckling
som främjar
demokratiska
processer
Försämrad
ekonomi
Materiellt –
ekonomiska
arrangemang
Lill [email protected]
Konklusion
Olika
ideologiska och epistemologiska
utgångspunkter; som man frågar (gör) får
man svar
Strukturella betydelser för hur det
kollegiala lärandet (möjlig)‘görs’ (t ex
kultur, diskurser, politik och ekonomi)
Vad är det som är utbildningsmässigt
önskvärt?
Lill [email protected]
Tack för att ni lyssnade
Lill [email protected]
Det demokratiska uppdraget
Det
är inte tillräckligt att i undervisningen
förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska värderingar. Undervisningen
ska bedrivas i demokratiska arbetsformer
och förbereda eleverna för att aktivt
delta i samhällslivet (Lpf 11, kap 1.)
Lill [email protected]
En skola i förändring
’Ny’
elevgrupp – ’mångkulturella’ elever
från förorten
’Baylanpengar’- modersmålsstödjare, saslärare, språkstödjare
Kompetensutvecklingsdag kring
handledningsmodeller
majoriteten
av lärarna i ett arbetslag vill pröva
kollegahandledning
Lill [email protected]
