Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt
respekterar invånarnas mänskliga rättigheter (MR) finns utrymme för
förbättringar. Flera grundläggande konventioner rörande mänskliga rättigheter
har ännu inte ratificerats. Konstitutionen från 2001 innebar en legal
förstärkning. Där föreskrevs bland annat rätten för landets medborgare att
välja regering vart fjärde år baserat på en rotation mellan landets öar. Sådana
val genomfördes för första gången 2004.
Domstolsväsendet skall enligt konstitutionen vara skilt från den exekutiva
makten vilket i stort sett respekteras men det finns brister främst beroende på
resursbrist. Det finns också ytterst få juridiskt utbildade advokater i landet.
Ytterligare reformer av rättsväsendet håller på att genomföras. Rätten till
mötesfrihet respekteras generellt. Utbildnings- och hälsosektorerna är
underutvecklade och i stort behov av stöd.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna
rörande mänskliga rättigheter
Komorerna har varken ratificerat eller undertecknat konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga
och politiska rättigheter eller konventionen angående flyktingars rättsliga
ställning.
Komorerna har anslutit sig till följande konventioner:
- Konventionen mot alla former av rasdiskriminering har ratificerats
- Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
tillträddes den 31 oktober 1994. Tilläggsprotokollet om enskild
klagorätt har ännu inte undertecknats.
- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning undertecknades den 22 september 2000.
2
- Konventionen om barnets rättigheter har ratificerats. De bägge
tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter respektive handel med
barn, barnprostitution och barnpornografi har ännu inte undertecknats.
- Den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens
rättigheter har ratificerats.
Komorerna har inte inlämnat sedvanliga rapporter till
konventionskommittéerna avseende de konventioner som ratificerats, förutom
en rapport inom ramen för barnkonventionen som ingavs i april 2005.
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Den nya konstitutionen förbjuder tortyr och annan omänsklig behandling. Inga
rapporter om tortyr har noterats under året.
Det finns inga rapporter om politiskt motiverade ofrivilliga försvinnanden.
Förhållandena i fängelserna är svåra.
4. Dödsstraff
Lagstiftningen föreskriver dödsstraff för vissa grövre brott. Det finns inga
rapporter om verkställigheter eller att någon skulle ha dömts till dödsstraff
under år 2005.
5. Rättssäkerheten
Konstitutionen föreskriver ett oberoende domstolsväsende. Det finns
emellertid under tidigare år exempel på påverkan från president och regering.
Brister i rättsäkerhet är också förknippade med bristande resurser inom
domstolarna både personella och materiella. Det finns ytterst få advokater i
landet vilket begränsar möjligheterna till juridiskt biträde för den enskilde.
Det finns inga rapporter om politiska fångar.
6. Personlig frihet
Den nya konstitutionen förbjuder godtyckliga arresteringar. Det finns inga
rapporter om inrikes eller utrikes reserestriktioner.
7. Yttrande- och mediafrihet med mera
Den nya konstitutionen tillförsäkrar yttrande- och mötesfrihet, vilken också i
praktiken i stort respekterades under året.
Det finns åtminstone två oberoende tidningar, vilka också tillåts att kritisera
regeringens politik. Det finns två nationella radiokanaler, en
regeringskontrollerad och en oppositionell.
3
Religionsfrihet föreskrivs i den nya konstitutionen. Av historiska skäl är i
princip närmare 100 procent av befolkningen muslimsk. Det finns både
katolska och protestantiska kyrkor. Myndigheterna begränsade emellertid
användandet av dessa kyrkor till personer som inte är medborgare i
Komorerna.
8. De politiska institutionerna
Den politiska situationen på Komorerna har varit instabil sedan landets
självständighet 1975 med återkommande militärkupper och politiska uppror. I
december 2001 antogs med klar majoritet en ny konstitution som ger de tre
öarna Maroni, Mohéli och Anjouan långtgående självbestämmanderätt med
egna presidenter. Landets enhet skall dock bevaras med en gemensam nationell
president som handhar bland annat försvar och utrikesärenden.
Den 14 april 2002 valdes Azali Assoumani till landets president. Denne hade
tidigare tagit makten i en militärkupp 1999. Enligt konstitutionen skall
presidentämbetet rotera mellan de olika öarna vart fjärde år. Den första
presidenten kom från ön Grand Comore. Under 2006 ska en president från
Anjouan väljas. Det finns över tjugo politiska partier på Komorerna.
Det nationella parlamentet har enligt konstitutionen 33 medlemmar av vilka
femton skall väljas av respektive lokalt parlament (fem från vardera Maroni,
Mohéli och Anjouan) och resterande arton väljs i allmänna val. Val hölls under
2004 och tre regionala och ett nationellt parlament har etablerats.
9. Rätten till arbete och relaterade frågor
Oberoende fackföreningar tillåts att bildas. Strejkrätt föreskrivs i den nya
konstitutionen och har också utövats vid flera tillfällen.
Det finns inga minimilöner och regeringen har under senare år vid flera
tillfällen inte betalt ut löner till de anställda eller betalt ut löner sent.
10. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsosektorn är otillräcklig i relation till efterfrågan. Särskilt på landsbygden är
situationen besvärlig med bristande sjukhusfaciliteter och begränsad tillgång till
mediciner. Andelen undernärda uppgick år 2000 till 42 procent och över halva
befolkningen saknar tillgång till adekvat hälsovård.
11. Rätten till utbildning
Utbildningsnivån är generellt låg. Utbildning är kostnadsfri fram till 10 års
ålder. Det är brist på läromedel och många skolor, framför allt på Anjouan,
behöver repareras. Vissa framsteg har skett sedan Världsbanken gått in med
stöd.
4
12. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än 1 USD per dag. Nivån på
fattigdomen skiljer sig något mellan öarna. Anjouan är den fattigaste.
Hälsosektorn är underutvecklad, särskilt på landsbygden. Närmare 75 procent
av befolkningen har inte tillgång till rent dricksvatten, vilket medför svåra
hälsoproblem, till exempel tarmsjukdomar.
OLIKA GRUPPERS SITUATION
13. Kvinnans ställning
Komorerna har en matriarkalisk tradition enligt vilken kvinnor har rätt att äga
jord. Generellt sett diskrimineras inte kvinnor i familjerättsliga och arvsrättsliga
frågor. Av tradition behåller till exempel kvinnan det hus som hennes familj
givit brudparet för den händelse de skiljer sig. Däremot förekommer
diskriminering vad gäller rätt till utbildning och anställning. Våld mot kvinnor
inom familjen förekommer, men endast i mindre utsträckning.
Könsstympning tillämpas generellt inte.
Kvinnans ställning skiljer sig mellan stad och landsbygd. På landsbygden
förekommer diskriminering från samhällets sida mot kvinnor med mindre
möjligheter till anställning och utbildning. Det finns en kvinna i det nationella
parlamentet och en i ett av öarnas parlament. I regeringen finns det en kvinnlig
minister och en biträdande minister.
14. Barnets rättigheter
Utbildning är obligatorisk fram till det att barnen fyller 10 år. Ungefär 60
procent av barnen deltar i primärskola medan endast 34 procent går vidare till
sekundärskola.
Barnarbete förekommer i viss utsträckning. Det finns exempel på unga barn
som arbetar som hemhjälp med långa arbetsdagar. Tvångsarbete för barn är
inte förbjudet i lag och några fall har rapporterats.
15. Olika befolkningsgruppers situation
Den nya konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av bland annat
etnisk och religiös tillhörighet. Det förekommer emellertid diskriminering av
kvinnor.
16. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Komorerna har
inte funnits att tillgå. Homo-, bi- och transsexuellas sociala situation är i och
med denna brist på underlag svår att uttala sig om.
5
17. Flyktingars rättigheter
Det finns ingen asyllagstiftning på Komorerna. Landet samarbetar med FN:s
flyktingkommissariat. Det saknas rapporter om tvångsvis utvisning av personer
till länder där de kan utsättas för förföljelse.
18. Funktionshindrades situation
Det finns inga rapporter som tyder på att det förekommer diskriminering mot
funktionshindrade vad avser anställning, utbildning och andra statliga
serviceområden.
ÖVRIGT
19. Oberoende organisationer för de mänskliga rättigheterna
Det finns ett antal både internationella och enskilda organisationer verksamma
på området för mänskliga rättigheter. Dessa kan på central nivå verka utan
några restriktioner från regeringens sida. Under 2004 har konsultationer hållits
vid ett flertal seminarier med det civila samhället för att skapa en National
Commission for Human Rights. Det förefaller som om en sådan kommer att
inrättas under 2006.
