Tal för 4.11.2011 i Närpes:
"Ett region- och landsbygdspolitiskt perspektiv på EU 2020 strategin för hållbar
tillväxt"
EU2020 strategin
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:2020:FIN:SV:PDF
Först några ord om den så kallade EU2020-strategin. Strategin, som
egentligen heter strategin för hållbar tillväxt, godkändes av medlemsstaterna
i juni 2010.
Syftet med strategin är att på EU-nivå gemensamt konkretisera de frågor som
är avgörande för att få Europa tillbaka på rätt spår för en hållbar tillväxt.
Därför ställer strategin fem mätbara mål som sedan har omvandlats till
nationella mål:
o sysselsättning - för Finlands del är målet att 78 % av befolkningen i
åldrarna 20–64 ska ha ett arbete (det europeiska målet är 75 %). År
2010 var motsvarande siffra i Finland 73 %.
o forskning och innovation - för Finlands del är målet att 4 % av EU:s
BNP ska investeras i forskning och utveckling (det europeiska målet är
3 %). År 2010 var motsvarande siffra i Finland 3,88 %.
o klimatförändringar och energi - för Finlands del ska
växthusgasutsläppen minskas med 16 % (20 % på europeisk nivå).
Från 2008 till 2009 var minskningen i Finland 6 %, från 2007 till 2008
11 %. 38 % av energikonsumtionen ska vara förnybar energi (20 % på
europeisk nivå) och energieffektiviteten ska ökas. I Finland var
andelen förnybar energi år 2008 30,5 %.
o utbildning - för Finlands del ska andelen ungdomar som slutar skolan i
förtid ska vara under 8 % (10 % på europeisk nivå). I Finland var
motsvarande siffra år 2010 10,3 %. Därtill ska minst 42 % av den 30-34
åriga befolkningen (40 % på europeisk nivå) ha avslutat en utbildning
på tredje stadiet. År 2010 var motsvarande siffra i Finland 45,7 %.
o fattigdomsbekämpning - Antalet personer som hotas av fattigdom ska
minska med 150 000 personer i Finland (i Europa 20 miljoner). År
2010 var 16,9 % av den finska befolkningen hotade av fattigdom.
EU-kommissionen övervakar hur medlemsstaterna uppfyller målen. Samtidigt
övervakas
också
större
helheter
(makroekonomiska
faktorer,
tillväxtfrämjande faktorer och offentliga finanser) inom ramen för den
europeiska planeringsterminen (European Semester).
o Terminen inleds i januari med kommissionens årliga tillväxtöversikt.
Europeiska rådet drar sedan upp de politiska riktlinjerna för
finanspolitiken, de makroekonomiska strukturreformerna och de
tillväxtfrämjande åtgärderna. EU-länderna presenterar sedan sina
budgetstrategier på medellång sikt i stabilitets- eller
konvergensprogrammen. Utifrån kommissionens utvärderingar av
strategierna utfärdar sedan rådet landsspecifika råd. Om
rekommendationer inte följs kan varningar utfärdas.
o Kan noteras att ett liknande ramverk för övervakning fanns inte för
Lissabonstrategin, dvs. 2020-strategins "föregångare". Det här är en
av de främsta orsakerna till varför Lissabonstrategin i många
avseenden misslyckades, medlemsstaterna gjorde inte tillräckliga
insatser för att faktiskt förverkliga de olika delarna och
målsättningarna i strategin. Men trots att ett ramverk för övervakning
nu ingår i EU2020, har det riktats mycket kritik till medlemsländerna
för att de inte möjliggjort en övervakningsmekanism med mera
befogenheter att ta itu med länder som inte gör tillräckligt för att
uppfylla målsättningarna.
Utöver det här ingår även i strategin sju "huvudinitiativ" som avspeglar
strategins prioriteringar om smart, hållbar tillväxt för alla. Dessa sju är:
o ”Innovationsunionen” ska förbättra de grundläggande villkoren och
tillgången till finansiering för forskning och innovation så att
innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar
tillväxt och arbetstillfällen.
o ”Unga på väg” ska stärka utbildningssystemens resultat och
underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.
o ”En digital agenda för Europa” ska påskynda utbyggnaden av
höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre
marknad för hushåll och företag.
o ”Ett resurseffektivt Europa” ska bidra till att koppla isär ekonomisk
tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen till en
koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor,
modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet.
o ”Industripolitik för en globaliserad tid” ska förbättra företagsklimatet,
särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en
stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft.
o ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” ska
modernisera arbetsmarknaderna och ge människor ökad egenmakt
genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka
deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgången och
efterfrågan på arbetsmarknaden, inbegripet genom arbetskraftens
rörlighet.
o ”Europeisk plattform mot fattigdom” ska garantera social och
territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens
fördelar kommer många till del och att människor som drabbats av
fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt
delta i samhället.
Slutligen betonas i strategin att existerande verktyg måste användas
effektivare för att nå målsättningarna. Här framhålls särskilt verktygen för att
fördjupa den inre marknaden och investera i tillväxt.
Det region- och landsbygdspolitiska perspektivet
Inom de flesta av strategins mål och initiativ finns aspekter som berör
regionalpolitiken, landsbygden och jordbruket. Följaktligen ingår där både
utmaningar och möjligheter, men som ska ses i ljuset av deras syfte, dvs. att i
slutändan bidra till att få Europa tillbaka på fötterna och främja hållbar
tillväxt.
Många av EU2020-strategins målsättningar gäller landsbygden och
regionalpolitiken, både direkt och indirekt.
Sysselsättningsmålsättningen ställer sina särskilda krav på landsbygden.
Särskilt den finländska landsbygden som präglas av långa avstånd som
kombinerat med de höga levnadskostnaderna i Finland medför vissa
utmaningar, särskilt i jämförelse med vissa andra EU-länder. De traditionella
sysselsättningsgrenarna som jord- och skogsbruk på landsbygden måste
naturligtvis bibehållas, men samtidigt också förbättras till att bättre motsvara
dagens behov. Här behövs framför allt satsningar på och incitament till
företagsamhet. Det här innebär inte enbart tillgång till startkapital och
finansiering utan också fungerande företagsrådgivning och minskad byråkrati.
Det är något symboliskt över att stå och säga detta här i Närpes, där man tack
vare visioner, vilja och stark framåtanda har en av de lägsta
arbetslöshetssiffrorna i Finland och en beundransvärd företagsanda där
särskilt växthusnäringarna och metall- och verkstadsindustrin rönt framgång.
I Närpes har man också haft en positiv attityd till arbetskraftinvandring och
lyckats göra det till en konkurrensfördel. Helt problemfritt är det inte alla
gånger, men faktum är att vi i Finland på grund av den demografiska
strukturen behöver arbetskraftinvandring, särskilt när det gäller
primärnäringarna. Övriga delar av Finland har mycket att lära sig av Närpes i
det här avseendet. Här började man redan på 1980-talet ta emot flyktingar
vilket har lett till en anmärkningsvärd andel utländsk befolkning (idag uppgår
till ca 10 % om man tar med de som är födda utomlands och nu är finländska
medborgare och de som jobbar tillfälligt i Närpes).
Men företagsamhet i sig självt räcker inte, för att kunna uppfylla
sysselsättningsmålsättningen krävs förstås också en infrastruktur som stöder
landsbygden. Här ska EU inte diktera villkoren, det ska vara upp till de
nationella, regionala och lokala beslutsfattarna att avgöra hur man bäst
förstärker infrastrukturen, helt i enlighet med EU:s subsidiaritetsprincip. Men
här har EU goda möjligheter att ekonomiskt stöda satsningarna på
utvecklingen av infrastruktur, ett gott exempel på detta är satsningarna här i
Närpes på det fiberoptiska nätet, som för övrigt är helt i enlighet med
initiativen inom ramen för EU2020-strategin.
Infrastrukturfrågan berör direkt de klimat- och energipolitiska
målsättningarna i strategin. Utmaningarna är stora för Finland som har det
nordligaste läget i Europa. Våra kalla vintrar kräver sitt. Men Finland har
också mycket potential när det gäller förnybar energi och energieffektivitet.
Det finns goda förutsättningar för att göra det till en konkurrensfördel.
Detsamma gäller jordbruket. EU-kommissionen publicerade 12.10.2011 sina
förslag på reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. I förslagen ingår
många aspekter som stöder det finländska jordbruket, till exempel när det
gäller de direkta stöden, utvecklingen av stöden för mindre gynnade
områden
(less
favoured
areas)
och
målsättningarna
för
landsbygdsutvecklingen. En av de största förändringarna är förslaget om att
binda en större del, 30 %, av det direkta stödet vid nya miljökriterier. Det här
har kritiserats skarpt av jordbruksorganisationerna. En del av kritiken är
befogad, särskilt när det gäller risken för ökad och icke-ändamålsenlig
byråkrati. Här är det viktigt att miljökriterierna inte medför orimliga krav för
dem som redan nu frivilligt bundit sig vid miljökrav och alltså redan vidtagit
åtgärder i denna riktning. Men här finns också möjligheter, särskilt i ljuset av
EU2020 strategin. Miljömässiga insatser kan och borde göras till en
konkurrensfördel. Till exempel satsningar på och uppskattning av
närproducerad mat är något som kan göras till en betydande
konkurrensfördel, med rätt verktyg och förutsättningar.
Både sysselsättningsmålsättningen och klimatmålsättningarna hänger i sin tur
ihop med satsningarna på forskning och innovation. Forskning är något som
behövs inom precis alla sektorer. Det är inte något som enbart universitet
sysslar med, forskning måste företas på alla nivåer. I Finland har till exempel
kunnandet på yrkeshögskolenivå och den tillämpade forskningen mycket
potential. Genom forskning skapar man nya möjligheter och innovationer,
med hjälp av vilka t.ex. energimålsättningarna kan uppnås eller jordbruk kan
effektiveras. I kommissionens förslag till mångårig finansieringsperiod har till
exempel 4,5 miljarder i forskningsprogrammet öronmärkts för
jordbruksforskning. Här finns mycket potential, fast jordbruket i Europa är
betydligt mer utvecklat än i många andra delar av världen, finns det alltid
utrymme för förbättring. Forskning är inte någon isolerad del av processen,
forskning behövs hela tiden.
EU2020-strategins målsättningar är alla värda att arbeta för. Men de kommer
inte gratis och kommer att kräva insatser på många olika plan. Det finns ett
behov för strukturella reformer inom så gott som alla samhällssektorer. Det
gäller också regionalpolitiken och landsbygden. Kommissionen har i sina
förslag till reviderad strukturfondslagstiftning (publicerades 6.10.2011) gjort
slag i saken och valt att fokusera investeringarna inom strukturpolitiken på
områden som är i enlighet med och främjar målsättningarna i EU2020strategin. När det gäller objekten för stöd från europeiska regionala
utvecklingsfonden vill man rikta resurserna till energieffektivitet, förnybar
energi, innovation, stöd för SMEs. Även när det gäller europeiska
socialfonden ska fokus i framtiden vara i linje med EU2020-målsättningarna
gällande arbetslösheten och fattigdom. Men i strukturfondsförslagen har
vissa aspekter av EU2020 betonats, så här går man faktiskt i viss mån från ord
till handling, vilket är värt att notera.
Det ligger i allas intresse att förbättra och förstärkta de samhälleliga
strukturerna så att konkurrenskraften och tillväxten gynnas. Alltför ofta finns
det oskälig rädsla för reformer, som om det nya automatiska skulle betyda
det sämre. Den inställningen måste vi komma ifrån och börja koncentrera oss
på att se möjligheterna istället för hoten.
Men samtidigt kan jag inte i dagens läge sticka under stol med att det finns
många hotbilder för tillfället. Den ekonomiska kris som pågår och den
osäkerhet den har skapat, riskerar ha långtgående konsekvenser. Men
samtidigt är det här en verklig väckarklocka, vi kan inte fortsätta på samma
bana som tidigare. Vi måste hitta nya vägar och möjligheter.
Strategier i all ära, men utan förtroende för varandra och för EU-projektet
kommer vi ingenstans. Även om strategier av detta slag ofta ger upphov till
en hel del cynism, har de ett stort mervärde i att man i strategiarbetet är
tvungen att stanna upp och se saker och ting från ett större sammanhang. Jag
tror cynismen skulle växa sig starkare om man inte gjorde detta. Men faktum
kvarstår att den kris som EU just nu befinner sig i är en den djupaste krisen
någonsin. Det är mycket som står på spel och bara genom att titta framåt och
faktiskt gå från ord till handling kan vi komma ur den och förstärka tillväxten.
