Lithodes maja
Trollkrabba
NE
NA
Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur
LC
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Malacostraca (storkräftor), Ordning: Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj: Lithodidae (trollkrabbor),
Släkte: Lithodes, Art: Lithodes maja - trollkrabba (Linnaeus, 1758) Synonymer: Cancer maja Linnaeus, 1758
Kännetecken
En art som normalt påträffas utanför kusten på mer än 50 meters djup i svenska vatten. Den känns lätt igen på den
taggiga kroppen och de långa, likaledes taggiga benen. Den är rödorange på översidan, benen har vita fläckar och
undersidan är vit. Hittills den enda arten i familjen längs svenska västkusten, men det finns en annan art i
Nordnorge som kanske skulle kunna påträffas här. Skillnaden mellan dessa två arter, Lithodes maja och
Paralithodes camtschaticus, är att den förstnämnda har kluven panntaggsspets och tredelat andra
bakkroppssegment, medan den sistnämnda har enkelspetsig panntagg och femdelat andra bakkroppssegment.
Paralithodes camtschaticus och har dessutom korta och trubbiga taggar.
Totallängd: ryggsköld max 110 mm lång. Panntaggen är välutvecklad och formad som en lång tagg med kluven spets.
Ryggskölden är något avlång och saknar hår men är försedd med stora kanttaggar, vilkas längd normalt överstiger
avståndet mellan dem. Ryggsköldens översida har ett flertal tydliga och ofta stora taggar av varierande längd. De är
spridda över hela ryggskölden och många av dem är långa och spetsiga, speciellt marginaltaggarna runt ryggskölden.
Antenntaggen når upp till minst 30 % på det andra synliga segmentet av andra antennen. Ögonskaftet är långsmalt
och saknar hår, och ögat är litet med ungefär samma diameter som skaftet och är normalt pigmenterat. Första
antennens basala segment saknar tydliga distala taggar, tredje segmentet (när antennen är fullt utsträckt) börjar mitt
för ögat. Antennplatta finns vanligen på andra antennen men den är tydligt reducerad (kallas då antennutskott) och
når inte upp till underkanten av ögat. Den ser mest ut som en tagg, eventuellt med någon eller några små extra
taggar.
På tredje paret käkfötter når yttergrenens andra segment upp till slutet av innergrenens merus (fjärde segmentet
räknat utifrån). Tandad kant (crista dentata) på käkfotens tredje segment, ischium (segmentet närmast innanför
merus) saknas.
På första paret gångben (pereopod I) är höger och vänster sidas klosegment tydligt olika i storlek men mer likartade i
form. Första benparets högerklo är oval i tvärsnitt, normal i storlek med rundad form. Utsidan är glest täckt med
större taggar och korta glesa hår och överkanten har vassa taggar. Carpus (tredje segmentet räknat utifrån) yta är
täckt av trubbiga taggar men saknar hår, överkanten har stora vassa taggar och den distala kanten har 2-4 större
taggar. Carpus är kortare än merus. Första benparets vänsterklo har glesa korta hår, vassa taggar men inga
taggrader. Överkanten har vassa taggar och underkanten har små trubbiga taggar. Carpus har några få stora, vassa
taggar och lite fler små, trubbiga taggar samt några små taggar distalt. Carpus är lika lång som eller något kortare än
merus. De övriga gångbenen är långa och täckta med många taggar.
Stjärten är löst invikt och hos honan är den vinklad något åt sidan under kroppen. Andra bakroppssegmentet är
uppdelat i en mittdel med en ytterdel på vardera sidan.
Utbredning och status
Trollkrabba påträffas längs svenska kusten från Skagerrak via Kattegatt ner till Öresund. Utanför Sverige är den
känd från södra Island, Grönland, Spetsbergen och Barens hav och vidare längs norska kusten, Färöarna och Nordsjön
samt söderut ner till södra kusten av Irland.
Ekologi
Trollkrabba finns normalt på bottnar med lera, sandblandad lera och skalgrus.
Djup (generellt) 15-250 m.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Namngivning: Lithodes maja (Linnaeus, 1758). Originalbeskrivning: Cancer Maja. Systema Naturae, 10:e upplagan,
1: 824 sidor. + i-iii. Synonymer: Cancer Maja Linné, 1758; Cancer horridus Linné, 1767; Parthenope Maja Fabricius,
1798; Inhacus Maja Fabricius, 1798; Lithodes arctica Lamarch, 1801; Lithodes Maia Leach, 1815; Lithodes Maja
Leach, 1816.
Etymologi: maja, eller riktigare ”maia” (lat.) = farmor/mormor eller den store/äldste. Aristoteles i antika Grekland
använde namnet som beteckning för den största krabban i sin skrift ”Djurens historia”.
Författare
Matz Berggren 2016 (bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken).
ArtDatabanken - artfaktablad
2
