Ekonomiavdelningen
Joakim Karlsson
Linnèuniversitetets ekonomimodell/kodsträng from
2013
Rev 16-11-18
Mål med ekonomimodellen
Ekonomimodellen ska skapa förutsättningar för att på ett effektivt sätt sköta verksamhetens
ekonomi och samtidigt vara så flexibel att den klarar att följa upp verksamheten över tid även
om det kommer organisatoriska förändringar. Informationen ska på ett effektivt sätt och med
hög kvalitet kunna tas fram ur ekonomisystemet
Informationen ska på ett effektivt sätt kunna läggas in i ekonomisystemet, och varje koddel
bör vara så renodlad som möjligt, vilket innebär att endast en kontodimension ska fånga
måttet. Vidare är målet att indirekta koddelar/samband ska används i så stor utsträckning som
möjligt och att ”inbyggda” logiker ska undvikas.
Kodsträng
Baskonto
Organisation
Verk- Kostnads Motpart
samhet bärare
Anläggning
Användare
Resurs
Baskonto (4-5 pos) obligatoriskt fält
Konto är den del av kodsträngen som beskriver det ekonomiska måttet dvs varje ekonomisk
händelses inverkan på organisationens ekonomiska resultat/ställning. Universitetet använder
den av ESV rekommenderade baskontoplanen med vissa justeringar. Kontoklass 9 avser
konto för interna mellanhavanden. Kontoplanen uppdateras kontinuerligt och justeras vid
behov. En aktuell baskontoplan med beskrivningar över användningen finns alltid tillgänglig
på intern web, under ekonomihandboken.
1
Fritt
Organisation (4 pos) obligatoriskt fält
Beskriver den lägsta organisatoriska nivå med ekonomiskt ansvar d v s den institution eller
avdelning som ska bära kostnaden eller intäkten. Både Primulas och Agressos elektroniska
flöden styrs av organisationskoden.
Kodstrukturen är upplagd enligt:
Position 1: Fakultetsprefix
1 - Förvaltningens ledning, styrelse, bibliotek mm
2 - Förvaltningens stödverksamheter mm
3 – Nämnden för lärarutbildningen
4 – Fakulteten för samhällsvetenskap
5 – Fakulteten för konst och humaniora
6 – Fakulteten för teknik
7 – Ekonomihögskolan
8 – Fakulteten för hälsa och livsvetenskaper
Position 2-3: Institution/avdelning
00 – Används alltid till fakultetens administrativa ledning och fakultetsgemensamt
10 – Används alltid till fakultetens kansli
Position 4: Underavdelning till institutionerna/förvaltningens avdelningar
Verksamhet (4 pos) obligatoriskt fält
Beskriver den indelning av universitetets verksamhet som anges i regleringsbrevet. Används
även till att särredovisa universitetets indirekta kostnader enligt SUHF-modellen.
Internt används koden även för särredovisning av lärarutbildningen genom att 7 anges i
position 4 t ex 1107 = anslagsfinansierad utbildning mot lärarutbildningen.
Struktur på verksamhetskoder
Pos 1 skiljer på utbildning, forskning
Pos 2 skiljer på anslagsfinansiering, beställd utbildning/bidragsfinansiering,
uppdragsfinansiering, särredovisning av gemensamma kostnader
Pos 3 används för att särredovisa utbildning på forskarnivå och utbildningsrelaterad
verksamhet med externfinansiering
0=Utbildnings/forskningsområden
1=Utbildning på forskarnivå
Pos 4
0= För anslag eller bidragsfinansierad verksamhet
7=Skiljer på lärarutbildningen
2
1100 Anslagsfinansierad utbildning; Universitetets utbildningsuppdrag definieras i det
regleringsbrev som utbildningsdepartementet årligen skickar till universitetet.
Utbildningsuppdraget finansieras av grundutbildningsanslaget och omfattar utbildning på
grund och avancerad nivå. Det kan även kopplat till utbildningsuppdraget förekomma intäkter
från utomstående. Exempel på detta är olika typer av försäljning av undervisningsmaterial,
kompendier mm (enligt §4 avgiftsförordningen). Verksamheten kan även omfatta
konferenser, mässor mm som är kopplade till utbildningsuppdraget.
Däremot ska utbildningsrelaterad verksamhet med extern finansiering, t ex
stipendieverksamhet, samarbetsprojekt mm inte redovisas på 1100, utan på verksamhetskod
1150/1157.
Redovisning av intäkter; anslagsintäkter redovisas under kontoklass 30 och intäkter enligt § 4
anslagsförordningen under kontoklass 31, offentligrättsliga avgifter under kontoklass 33.
1101 Grundutbildning betalstudenter; Från och med 2016 redovisas intäkter och kostnader
för avgiftsskyldiga studenter under egen verksamhetsgren. Kostnaderna får beräknas som
schablon, baserat på antal hst för de enheter som har avgiftsstudenter.
Redovisning av intäkter; Intäkter för studieavgifter från utländska studenter från tredje land
redovisas under konto 3326. Intäkter av administrationskostnader återbetalande studieavgifter
redovisas på konto 3328.
1150 Utbildningsrelaterad verksamhet med extern finansiering; Verksamheter som inte
kan klassas som forskning, eller stämmer in på definitionerna för beställd utbildning eller
uppdragsutbildning ska räknas till den anslagsfinansierade verksamheten men särredovisas på
egen kod 1150 – utbildningsrelaterad verksamhet med externfinansiering. Exempel på detta är
olika typer av samarbetsprojekt, stipendieverksamhet mm, tex TEMPUS, Linneaus Palme,
Erasmus, MFS-stipendier mm. Observera att om samfinansiering krävs i denna typen av
projekt skall detta alltid tas från utbildningsanslaget.
Redovisning av intäkter, bidragsfinansiering redovisas under kontoklasserna 35, 36 och 37
1200 Beställd utbildning; Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga
universitet och högskolor och enskilda utbildningssamordnare med relevant examenstillstånd.
Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildningen på det lärosäte som
köper utbildningen och som finansieras av statliga anslag statsbidrag hos uppdragsgivaren.
Sådana kurser skall av det säljande lärosätet klassificeras som beställd utbildning. Det är alltid
beställaren som avräknar hst/hpr, dvs registrerar i LADOK.
Redovisning av intäkter; intäkter av beställd utbildning redovisas under kontoklass 33
1300 Uppdragsutbildning; Är en typ av verksamhet som universitetet har mandat att driva
vid sidan av den anslags- och bidragsfinansierade verksamheten. Uppdragsutbildningar avser i
regel personalutbildning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I universitetets regleringsbrev
framgår att vi får bedriva uppdragsutbildning och detta regleras i avgiftsförordningen.
3
Verksamheten skall bedrivas med full kostnadstäckning. Uppdragsverksamhet karaktäriseras
av att det föreligger ett uppdrag från en kund som vill köpa forskning eller utbildning från
universitetet där resultatet tillfaller kunden med äganderätt. Forskarutbildning kan aldrig ges
som uppdrag.
Redovisning av intäkter, intäkter av uppdragsutbildning redovisas under kontoklass 33.
2100 Anslagsfinansierad forskning; Universitetets anslag för forskning definieras i det
regleringsbrev som utbildningsdepartementet årligen skickar till universitetet. Här bokförs
samtliga intäkter och kostnader som avser anslagsfinansierad forskning och som inte är
forskarutbildning. Även här kan intäkter enligt § 4 avgiftsförordningen förekomma.
Redovisning av intäkter, anslagsintäkter redovisas under kontoklass 30 och intäkter enligt § 4
anslagsförordningen under kontoklass 31
2110 Anslagsfinansierad forskarutbildning; Anslagsfinansierad forskarutbildning omfattar
4 års studier på heltid. Alternativt kan doktorander högst tjänstgöra 20 % i annan
institutionstjänst. Studietiden förlängs i så fall med ett års heltidsstudier. Kostnaden för
forskarutbildningen innefattar:
Samtliga kostnader för doktoranden i forskarutbildningen (annan tjänstgöring konteras
på den verksamhetsgren där den hör hemma, t ex i anslagsfinansierad
grundutbildning)
Handledningskostnader t ex av professorer
Kostnader för disputation
Kostnader för examen
Redovisning av intäkter, intäkten av anslag fördelas från grundanslaget till konto 93011
2200 Bidragsfinansierad forskning; Den externfinansierade forskningen kan vara
finansierad antingen via bidrag eller avgifter. För att verksamheten skall anses vara
bidragsfinansierad får inga krav på motprestation föreligga. Det får inte heller finnas några
krav på ensamrätt till resultatet av forskningen. Villkoren måste tydligt framgå av det avtal
som träffas mellan parterna.
Ibland kan det vara svårt att entydigt definiera vad ett bidrag är. Några omständigheter som
talar för att det är ett bidrag är (ESV:s handledning 2005:14):
Bidraget betalas ut efter ansökningsförfarande
Bidragets storlek fastställs innan arbetet är utfört eller ens har startat, förutsatt att det
inte är fråga om fast pris enligt offert eller prislista
Bidraget betalas t ex ut av stiftelse med syfte att främja forskning eller motsvarande
Arbetet är inte närmare specificerat
Bidragsgivaren saknar inflytande över utformningen av den aktivitet som bidraget ska
finansiera samt möjligheten att övervaka och kontrollera att tjänsten utförs på ett visst
sätt
Bidragsgivaren har inte rätt att kräva ekonomisk ersättning om arbetet är bristfälligt
utfört
4
Bidraget har ett allmänt syfte och det är svårt att hitta ett samband mellan det utförda
arbetet och det mottagna bidraget
Att bidragsgivaren begär en rapport över hur bidraget har använts innebär inte att det
föreligger en motprestation.
Om däremot bidragsgivaren ställer konkreta krav på hur forskningsarbetet skall bedrivas och
genomföras eller ställer krav på att få del av forskningsrapporten för eget bruk tyder detta på
att ett uppdragsförhållande i stället föreligger och bidraget är i stället ersättning för utförda
forskningstjänster.
Redovisning av intäkter, intäkter av bidragsfinansierad forskning redovisas under kontoklass
35, 36 och 37.
2210 Bidragsfinansierad utbildning på forskarnivå; forskarutbildning finansierad via
bidrag, definition se ovan 2200
Redovisning av intäkter, intäkter av bidragsfinansierad utbildning på forskarnivå redovisas
under kontoklass 35, 36 och 37.
2300 Uppdragsforskning; Uppdragsverksamhet karaktäriseras av att det föreligger ett
uppdrag från en kund som vill köpa forskning eller utbildning från universitetet där resultatet
tillfaller kunden med äganderätt. Betalningen sker oftast efter utfört uppdrag.
Redovisning av intäkter, intäkter av uppdragsforskning redovisas under kontoklass 33.
Struktur och redovisning av indirekta kostnader
Fakultetsgemensamma funktioner och förvaltningsgemensamma funktioner redovisas i
samma sex huvudfunktioner, men utan uppdelning på verksamhetsområde. Fördelningen
mellan utbildning och forskning görs genom bokföring av triggrarna för indirekta kostnader,
månadsvis. Inför varje nytt budgetår görs en genomgång av de gemensamma kostnaderna på
respektive nivå, och där fördelningen mellan forskning och utbildning avspeglar sig i den
procentuella påläggssatsen som man kommer fram till.
I den nya organisationen 2013 finns det endast undantagsvis institutionsgemensamma
funktioner/kostnader. Därför behålls möjligheten att kunna fördela institutionsgemensamma
kostnader.
De gemensamma kostnaderna struktureras i sex huvudfunktioner för var och en av de olika
nivåerna.
Avser
Motbokning OH utbildning
Motbokning OH forskning
Ledning
Institutionsgemensamma
kostnader
9500
9600
9701
FakultetsGemensamma
Kostnader
9501
9601
9801
Förvaltningsgemensamma
kostnader
9502
9602
9901
5
Utb- och Forskningsadm
Ekonomi- och Personaladm
Infrastruktur och service
Bilbliotek
Nivåspecifikt
Utbildningsadministration
betalstudenter
9702
9703
9704
9705
9706
9802
9803
9804
9805
9806
9811
9902
9903
9904
9905
9906
9911
Gemensamma principer och exempel på vad som redovisas som indirekta kostnader
Principen om fullständig kostnadsfördelning gäller vid kalkylering, budgetering och
redovisning. Detta innebär att samtliga direkta och indirekta kostnader kalkyleras och
redovisas på kostnadsbärarna. Kostnaderna ska fördelas neutralt oavsett vilken finansiering
kostnadsbärarna har avtalat om.
Förvaltningsgemensamma funktioner har karaktären av myndighets-, stabs- eller
servicefunktion gentemot omvärlden eller inåt i organisationen. Vissa funktioner på central
nivå finansieras med direkt debitering till den som utnyttjar tjänsten. Detta gäller t ex
reprocentral, växel, vissa it-kostnader. Dessa kostnader ingår då inte i underlaget som fördelas
schablonmässigt.
Fakultetsgemensamma funktioner är lednings- och servicefunktioner som t ex dekan,
prefekt, controller, ekonom, studierektor, programansvarig, forskningssekreterare,
utbildningssekreterare, tekniker m fl för den direkta verksamheten.
Institutionsgemensamma funktioner har i och med ny organisation 2013 samlats under
fakultetsgemnsamt med ett par undantag.
Verksamhet kan delas in i antingen kärnverksamhet eller stödverksamhet. Nedan följer
principer och exempel som stöd i struktureringsarbetet för denna uppdelning.
Utgångspunkten är att totalkostnaden samlas för varje gemensam funktion: löner
inklusive sociala avgifter, drift, avskrivningar/utrustning och lokaler
Kostnader för specifika insatser för utbildning eller forskning, t ex studerandeservice
respektive projektrådgivning, eller för viss fakultet/institution särskiljs och fördelas
direkt på rätt verksamhetsgren respektive underliggande enhet.
Det är endast nettokostnaderna som ska fördelas. Intäkter och kostnader för t ex
extern- eller anslagsfinansierade projekt eller försäljning av varor/tjänster elimineras
så att de gemensamma kostnaderna återspeglar stödverksamhet, som ska finansieras av
kostnadsbärarna i kärnverksamheten.
Kostnader som klassificeras som gemensamma kostnader för personer inom
kärnverksamheten, hänförs till lämplig funktion. T ex forskares kost och logi vid
planeringsdagar för institutionen/fakultet kan tas upp under utbildnings- och
forskningsadministration.
Kostnader för indirekta uppdrag hos personer inom kärnverksamheten hänförs till
lämplig funktion. T ex fackligt uppdrag kan tas upp under ekonomi- och
personaladministration
Kostnader, som finansierar underliggande nivåers kostnader, t ex centrala
friskvårdssatsningar för hela universitetet, fördelas på berörda funktioner
Kostnader för administrativa stödsystem hänförs till respektive funktions totalkostnad.
6
Kostnader, som budgeteras för en hel nivå, t ex förvaltningsenheternas lokalkostnader
fördelas på respektive förvaltningsenhet och vidare till rätt funktion.
Ledning
-
Kostnader för högsta ledningen på nivån med tillhörande
stöd/stab/kanslipersonal, ledningsanknutna kostnader samt
styrelser och nämnder
Kostnader för chefer på mellannivåer vid centrala nivån
och fakulteter fakulteter, t ex personalchef, ingår normalt
inte i ledningsfunktion utan hör ihop med den funktion
som chefen representerar.
Kostnader för chefer under prefekten på en institution, i
den mån de ingår i institutionsledningen och finansieras
som en gemensam kostnad, förs till ledningsfunktionen.
För en administrativ chef/kanslichef vid en fakultet
proportioneras kostnaden mellan ledning och ekonomi/personaladministration
Fakultetsgemensamt
Ordförande/dekanus med kansli
Fakultetsnämnd/styrelse
Prefekt/motsvarande med stab
Institutionsledning
-
-
Universitetsgemensamt
Rektor med kansli
Universitetsdirektör med stab
Universitetsstyrelse
Internrevision
Förvaltningsjurist
Utbildningsrespektive
forskningsadministration
-
-
-
Universitetsgemensamt
Utbildningsenhet
Forskningsenhet
Studerandeservice
Externa relationer
Utbildningsadministration, forskningsadministration,
beredning, planering, styrning, kvalitets och
effektivitetsarbete, uppföljning/utvärderingar,
upphandling, verksamhetsadministrativa stödsystem etc.
Samverkan med omvärlden: internationalisering,
näringslivskontakter, regional utveckling,
kontakt/rådgivning, externfinansieringsstöd, EU-stöd,
juridisk service, administrativa stödsystem
Specifika kostnader inom utbildning: studieinformation,
rekrytering, antagning, studievägledning, examination,
validering, handikappåtgärder, högskoleprov,
schemaadministration, tentamensadministration,
studiedokumentation, studieadministrativa system
(LADOK, SUNET), kursutvärderingssystem, VHS,
studentnät, studentportal, kopieringsavtal BONUS,
studentförsäkringar, studenthälsan, internationellt
studentutbyte, arbetslivskontakter, stipendiehantering,
samordning av uppdragsutbildning/distansutbildning,
Alumniaktiviteter etc.
Specifika kostnader för forskning: kontakt/rådgivning,
externfinansiering, forskningsdatabas etc.
Fakultetsgemensamt
Beredning/handläggning
Studerandeservice
Programansvar
Forsknings-studierektor
7
Affärsjurist
Akademiska högtider
Ekonomi- och
personaladministration
Ämnesföreträdares ind kostnader
Utbildningsledare
Forskningsledare / forskningssamordnare
Utbildningsadministratör
Projektadministratör
-
-
Universitetsgemensamt
Ekonomienhet
Personalenhet
Infrastruktur och
service
-
-
-
Universitetsgemensamt
Fastighetsenhet
IT-enhet
IT-teknisk plattform
Informationsenhet
Reception
Registratur
Bibliotek
-
Ekonomi: administration, styrning, planering,
resursfördelning, kalkylering, budgetering, redovisning,
uppföljning, bokslut, årsredovisning,
ekonomiadministrativa system. Etc.
Personal: administration, anställningsärenden,
lönehantering, arbetsmiljö, rehabilitering, lönebildning,
personalpolicy, uppföljning/statistik,
reseräkningshantering, personaladministrativa system,
anställningsnämnder, personalstiftelse, facklig
verksamhet etc.
Fakultetsgemensamt
Anställnings/rekryteringsnämnd
Ekonom
Ekonomiadministratör
Lönehandläggare/administratör
Fastighetsplanering: lokalplanering, säkerhetsmiljöfrågor etc.
IT-drift och underhåll: teknisk plattform och utveckling
av strategier och policys etc. Licenser för administrativa
stödsystem hänförs till respektive funktion.
Information/kommunikation: telefoni, telefonväxel,
intern/extern information/kommunikation,
marknadsföring, marknadsföringsstrategier, policy,
hemsidor, web, personaltidning, studiebesök, sponsring,
public relations, presstjänst, varumärke, grafisk profil
etc.
Logistik och service: administrativ service, post- och
godshantering, vaktmästeri, reception, diarieföring,
arkivhantering, ärende- och dokumenthanteringssystem,
parkeringshantering etc.
Fakultetsgemensamt
IT-tekniker
Webredaktör
Registrator
Biblioteksverksamhet: kundrelationer/service,
8
Universitetsgemensamt
Universitetsbiblioteket
Nivåspecifikt mm
Universitetsgemensamt
Utbildningsadministration
betalstudenter
-
studiemiljö, katalogisering, mediainköp,
samlingar/tidskrifter, kursböcker, sökstationer,
publikations-/artikeldatabaser etc.
Kostnader för t ex ledning och ekonomihantering är en
del av totalkostnaden
Fakultetsgemensamt
Fakultet/institutionsbibliotek/filialer
Kostnader för övriga åligganden och åtaganden
Kostnader för extraordinära/nivåspecifika poster
Kostnaderna specificeras i projektkalkylen
Fakultetsgemensamt
-
Universitetsgemensamt
Kostnader som är extra och som specifikt avser
verksamheten med avgiftsstudenter
Finansieras med avgifter från studenter från
tredje land
Kärnverksamhetens intäkter och kostnader
redovisas på verksamhetsgren 1101
Fakultetsgemensamt
Kostnadsbärare (8 pos) obligatoriskt fält
Kostnadsbärare är den lägsta obligatoriska nivån för uppföljning av verksamheten. En
kostnadsbärare delas in i löpande kostnadsbärare respektive projekt och ska innehålla åtta
tecken med en nummerlogik enligt följande:
Pos 1 – Fakultetsprefix (följer organisationsstrukturen)
Pos 2-3 – Institutionsprefix (följer organisationsstrukturen under respektive
fakultet/avdelning)
Pos 4 – Typ av kostnadsbärare, 0= löpande kbärare, 1= projekt
Löpande kostnadsbärare är en underindelning av institutionens verksamhet, används för
redovisning och uppföljning av del av verksamhet där det finns ett behov och som inte kan
ske på något annat sätt i modellen. Behovet ska inte endast vara tillfälligt och vara av
väsentlig omfattning.
Följande registreras i agresso:
Projekt: Numret för kostnadsbärare därefter namn
Proj.typ: Löpande kostnadsbärare
9
Proj.ledare: Anges ej
Org: Organisationskod
Verks: Verksamhetskod
Från datum: tidigast tillåtet att bokföra på (normalt årets första dag)
Till datum: 2099-01-01
Projekt definieras som en grupp aktiviteter som kräver en sammanhållen redovisning samt
Att projektet har en bestämd arbetsuppgift och ett väl angivet mål
Att uppgiften är tidsbegränsad och upphör därefter
Att projektet tilldelas en i förväg bestämd resursram
Att projektet genomförs av en särskilt utsedd ansvarig
Vid projektupplägg är kravet att det finns en ifylld blankett med budget och att kontrakt/avtal
är bifogat.
Följande registreras i agresso:
Obligatoriskt
Projekt: Numret för kbärare därefter namn
Proj.typ: Externa projekt (EP) eller externa projekt med samfinansiering (ES)
Proj.ledare: Kod för projektledare anges (=användar-ID)
Org: Organisationskod där projektet har sin hemvist
Verks: Verksamhetskod som gäller för projektet
Huvudprojekt: I regel samma som för projekt, men olika när delprojekt eller flera finansiärer
som behöver särredovisas.
Från datum: Startdatum för projektet
Till datum: Ekonomiskt slutdatum för projektet, styr inom vilken tidsram det är möjligt att
bokföra på projektet.
Slut datum: Datum då aktiviteterna ska vara slutförda enligt projektplan
Beslutsdatum: Datum för beslut enligt kontrakt/avtal
Diarienummer LNU: Kontrakt/avtal ska vara diariefört innan det läggs upp/görs
bokningsbart
Diarienummer bidragsgivare: Framgår av kontrakt/avtal
Forskningsämne: Forskningsämne SCBs nomenklatur (förval/lista finns).
Finansiär: Ursprunglig finansiär registreras
Valfria uppgifter
Fullständigt namn: Kontrakts namn bör fyllas i om det skiljer sig från
Bevakningsdatum: vid behov; rekvirering, rapportering, revisorsintyg etc.
Motpart (4 pos) obliagatoriskt fält
Används framför allt till att definiera motparten för alla inomstatliga intäkter/kostnader och
fordringar/skulder. Används även till att eliminera interna transaktioner (forsknings och
grundutbildningsanslag) och för momsredovisningen.
Ursprunglig finansiär fångas i den nya ekonomimodellen vid uppläggning av kostnadsbärare.
Motpart är obligatoriskt vid konteringen, men grupperas/slås samman i motpartskoden för
utomstatliga transaktioner.
10
Följande motpartskoder används:
1xxx – Inomstatliga motparter enligt ESV
3000 – Övriga svenska organisationer/Ideella föreningar
4100 – Kommuner
4200 – Landsting
5000 – Internationella organisationer
5001 – Nordiska ministerrådet
6000 – Statliga affärsdrivande verk/bolag
7000 – Svenska privata företag/ekonomiska föreningar
7001 – Byggtjänster
7500 – Utländska privata företag / ekonomiska föreningar
8000 – Branschorganisationer
9000 – Svenska privatpersoner
9500 – Utlänska privatpersoner
FO01 – Forskningsanslag
GU01 – Grundutbildningsanslag
EJEM – Ej EU-moms
TJ06 – EU moms tjänster EU-land 6%
TJ12 – EU moms tjänster EU-land 12%
TJ25 – EU moms tjänster EU-land 25%
TJOV – EU moms tjänster utanför EU 25%
VA06 – EU moms varor EU-land 6%
VA12 – EU moms varor EU-land 12%
VA25 – EU moms varor EU-land 25%
Anläggning (5 pos)
Här anges anläggningsnummer. Detta läggs upp centralt. Hur fältet kommer att användas är
standardiserat och ekonomiavdelningen ansvarar för detta.
Användare (6 pos)
Används för distribution av EFH-fakturor.
Resurs (6 pos)
Möjliggör uppföljning av intäkter/kostnader kopplade till person . Användar-ID används.
Fritt (6 pos)
Används fritt av institutionerna/avdelningarna efter behov.
Använda fakultetsprefix (första siffran i organisationskoden) i position 1 + löpnummer i
position 2-5
11
