Den svenska skogen

Den svenska skogen
kan
motverka vår tids största
miljöhot -
klimatförändringen
Ökad tillväxt
- Ökad upptagning och
bindning av koldioxid
- Ökad tillgång på förnyelsebar skogsråvara
Skogens tillväxt och koldioxidbindning
Miljoner kubikmeter
Virkesförrådet i den svenska skogen
3000
2000
1000
0
1926
1946
1966
Tall
Gran
1986
2003
Löv
Skogsstyrelsen
miljoner ton
Gran
Tall
Totalt
6000
4000
Träd
2000
Mark
0
Skogsmarksarealen i Sverige uppgår till ca 23 miljoner hektar eller 55 % av landarealen. Det sammanlagda förrådet av virke i landets skogar är ca
3100 miljoner kubikmeter, fördelat på 42% gran,
40 % tall och 18% lövträd. Mellan 1926 och 2003
har virkesförrådet ökat med 1350 miljoner kubikmeter, till följd av att tillväxten har varit större än
avverkningen.
Upptagen och bunden koldioxid
Förändring av bunden koldioxid i
svenska barrskogar 1926-2000
8000
Virkesförrådet ökar
1926 2000 1926 2000 1926 2000
År 2000 fanns 7600 miljoner ton bunden koldioxid
i den svenska barrskogen. Under 75 år mellan
1926 och 2000 ökade mängden bunden koldioxid
med 1500 miljoner ton i träden och 480 miljoner
ton i marken. Under samma tid har 4300 miljoner
m3sk virke avverkats och vidareförädlats till papper, hus, möbler etc., eller använts för energiproduktion. Den sammanlagda mängden bunden koldioxid i detta virke är ca 3300 miljoner ton .
Ågren et al 2007
Upptagningen större än
summan av Sveriges utsläpp
Årlig bindning av koldioxid
1926-2000 samt utsläpp 2005
Miljoner ton
80
Övrigt
60
17
Energi
44
40
Transp
21
Avv
Träd
20
20
29
Mark
6
0
Årlig bindning
Utsläpp 2005
Trädålder och årlig skogstillväxt
10
3
m sk/ha
8
6
4
2
0
0
21- 41- 61- 81- 101- 121- 141Åldersklass
Skogsstyrelsen
Den sammanlagda genomsnittliga nettoupptagningen av koldioxid i skogen har varit 70
miljoner ton per år mellan 1926 och 2000. Det
är mer än summan av alla utsläpp av växthusgaser i Sverige under 2005. Av upptagningen är 30% bundet i levande trädbiomassa, 8% bundet i marken, medan 62% finns i
det virke som varje år avverkats.
Koldioxidupptagning och
tillväxt under omloppstiden
Efter en avverkning finns ingen barr– eller bladmassa som kan ta upp koldioxid via fotosyntesen.
Först när ett plantbestånd har etablerats, ökar
koldioxidupptagningen och tillväxten i skogen. I
ungskogsstadiet när barr/bladmassan har uppnått
tillräcklig storlek, tar träden upp och binder mera
koldioxid än som avges. Upptagningen och trädtillväxten ökar i takt med att beståndet blir allt tätare, och når sitt maximum i 50-årsåldern, när det
mesta av solljuset tas upp och används i trädens
fotosyntes. I den medelålders välslutna skogen är
upptagningen av koldioxid och tillväxten fortsatt
hög, men avtar sedan alltmer med ökande trädålder. Den årliga koldioxidbindningen och tillväxten
är bara hälften så stor i den hundraåriga skogen
som i den femtioåriga.
Koldioxidupptagningen och tillväxten kan ökas
Ton/ha
Trädbiomassaproduktion under 8 år
58
60
40
20
0
37
16
3000/ha
20000/ha
20000/ha+ gödsling
Gödsling av tallungskog
En tät ungskog av tall och björk i Västerbotten, med ca 20000 stammar/ha, röjdes till 3000 stammar/
ha resp. gödslades årligen med 100 kg kväve per ha. Den beräknade mängden trädbiomassa i starten
av försöket var 17 resp. 6 ton torrsubstans per ha för oröjt och röjt. Efter 8 år hade trädbiomassan ökat
med 16 ton i den röjda, 37 ton i den oröjda och 58 ton i den oröjda och gödslade skogen. Den totala
mängden koldioxid som bands i träden var 37, 85 och 134 ton, respektive för de tre behandlingarna.
Den större beståndstätheten resulterade således i att tillväxten mer än fördubblades, och i kombination med gödsling blev mer än tre gånger så stor som i den röjda ungskogen med 3000 stammar per
ha.
3
årlig tillväxt m sk/ha
Tillväxteffekt av näringstillförsel till gran
20
15
10
5
0
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999
Ingen gödsling
Årlig gödsling
Efter Linder
Näringsoptimering av ung gran
Den årliga tillväxten ökade från 2 till 18 m3sk/ha
efter 12 års årlig näringsoptimerad gödsling av en
20-årig granskog i Västerbotten. År 12 var det 13
m3sk mer än i den ogödslade skogen. Tack vare
tillförseln av näring kunde träden bygga ut sin
barrmassa och på så sätt öka fotosyntes och tillväxt. Den sammanlagda tillväxten efter gödsling
var 117 m3sk/ha, d v s mer än tre gånger så
mycket som utan gödsling. Koldioxidbindningen
var totalt 156 ton/ha i gödslade träd och 45 ton/ha
i ogödslade.
Tillväxtoptimerad skogsskötsel
Simulerad tillväxt för normal och
tillväxtoptimerad skogsskötsel
10
Årlig
75 år
m 3sk/ha/år
8
Medel
6
4
2
95 år
0
0
20
40
Normal skötsel
60
80
100
Optimerad skötsel
Med hjälp av ökad beståndstäthet och kvävetillförsel, som ger en större barr– och bladmassa,
kan således tillväxten minst tredubblas under ett
tiotal år. Det är sannolikt att man skulle kunna öka
tillväxten under en hel omloppstid med åtminstone 50%, dvs 1/6 av vad som erhållits i försöken
ovan. I det simulerade exemplet till vänster illustreras detta med en ökning av medeltillväxten
från 4 till 6 m3sk per ha och år. Efter 20 år är tillväxten mer än dubbelt så stor för tillväxtoptimerad
skogsskötsel (OPT) som för normal (NORM). Tillväxten kulminerar för OPT efter 40 år på 9 m3sk/
ha och för NORM efter 55 år på drygt 6 m3sk/ha .
Optimal slutavverkningstidpunkt är 75 år för OPT
och 95 år för NORM. Efter 75 år är den sammanlagda trädtillväxten 300 m3sk/ha för NORM och
470 m3sk/ha för OPT, motsvarande 400 resp. 630
ton bunden CO2. Den sammanlagda koldioxidinlagringen i marken uppskattas bli 52 resp 81 ton/
ha.
Ökad tillväxt kan motverka klimathotet
150
125
100
75
50
25
0
+ 25%
2005-
2015-
2025-
2035-
2045-
Ackumulerad ökad upptagning
och bindning av koldioxid
miljoner ton
milj. m 3sk
Möjlig medeltillväxtökning i Sverige
1600
1200
800
400
0
2005-
2015Mark
2025-
2035-
2045-
Träd
Möjliga ökningar av koldioxidupptagning och skogstillväxt
En ökad tillämpning av mera tillväxtoptimerade skogsskötselmetoder kan leda till att skogstillväxten
om 40 år är 25% större än nu. Det skulle innebära att år 2055 har nästan 1200 miljoner ton extra koldioxid bundits i trädbiomassan och 150 miljoner ton extra koldioxid bundits i skogsmarken. Under
samma tid kommer den sammanlagda tillgången på skogsråvara att ha ökat med nästan 900 miljoner
kubikmeter. Den genomsnittliga årliga ökningen av koldioxidupptagningen, tack vare den ökade tillväxten, blir då 26 miljoner ton under de kommande 50 åren, dvs mer än alla utsläpp från transportsektorn 2005.
Vilka tillväxtökningar kan erhållas i praktisk skala ?
Fältförsök i Norrbotten
Gödsling och mätning
av spridningsjämnhet
Under 2006-2008 anläggs försök med tillväxtoptimerad skogsskötsel i praktisk skala på sammanlagt ca 800 ha av Sveaskogs mark i Norrbotten.
Syftet är dels att undersöka vilka tillväxteffekter
och vilken koldioxidbindning som kan erhållas vid
praktisk tillämpning, och dels att undersöka vilka
miljöeffekter som kan uppstå i skogsekosystemet.
Försöken omfattar :
- mineralgödsling, SkogCan 300 ha
- bionäring (torkade slamgranuler) 300 ha
- beståndsbehandling, röjning/gallring
¨Mineralgödsel
Bionäring
¨Ogödslat
Gödslingen utförs med traktorspridare, och spridningsjämnheten mäts. Med hjälp av GPS registreras spridningsvägarna på karta över varje bestånd, som även innehåller en ogödslad kontrolldel. I varje bestånd mäts och registreras träddata,
som möjliggör senare uppskattning av ökad koldioxidbindning och trädtillväxt. Näringsstatus i träden kontrolleras med hjälp av barranalyser.
I markvatten undersöks ev läckage av kväve från
gödslingen och i bär analyseras tungmetaller.
Försöken kommer att i första hand följas t o m
2012, då den första grundliga utvärderingen görs
av vilken ökning av koldioxidupptagningen och
tillväxten, som har erhållits.
Kenneth Sahlén, SLU, Inst för skogens ekologi och skötsel, Umeå