Design: [email protected]
Malmö mot Diskriminering
Malmö mot Diskriminering (MmD)
MmD är en antidiskrimineringsbyrå vars syfte och mål är att tillvarata enskildas
rättigheter i diskrimineringsfrågor och verka opinionsbildande kring anti­
diskriminering. Byrån ger kostnadsfri juridisk rådgivning till enskilda, medlar mel­
lan parter och driver diskrimineringsärenden gentemot diskriminerande part.
MmD arbetar även med utbildning och informationsspridning om mänskliga
rättigheter och den svenska diskrimineringslagen.
Bostadsdiskriminering
Vilket ansvar har du som
fastighetsägare utifrån diskrimineringslagen?
De svenska antidiskrimineringsbyråernas uppdrag definieras i förordning [SFS
2002:989] och av 6 kap 2 § diskrimineringslagen följer även att organisationen kan
som part driva mål om diskriminering vid domstol.
Hur kan du och din personal arbeta för att era
hyresgäster inte ska uppleva att de diskrimineras?
MmD är en ideell förening där medlemmarna utgörs av föreningar och organisa­
tioner från det civila samhället. Den operativa verksamheten utförs av anställda på
byrån, däribland jurister.
Vad gör Malmö mot Diskriminering?
Med vänlig hälsning,
Malmö mot Diskriminering
Kontakt: [email protected]
Tel: 040-636 51 40
Malmö mot Diskriminering
Detta är en informationsbroschyr som är framtagen för fastighetsägare och andra aktörer på
Malmös bostadsmarknad. Broschyren är en del i Malmö mot Diskriminerings projekt om
bostadsdiskriminering. Projektet påbörjades i mars 2013 och drivs i samarbete med
Hyresgästföreningen Skåne med stöd av Malmö stad.
MmD
Carl Gustafs väg 42
040-636 51 40
[email protected]
www.malmomotdiskriminering.se
Vilket ansvar har du som
fastighetsägare utifrån diskrimineringslagen?
Fyra frågor om diskriminering på bostadsmarknaden
DISKRIMINERING
Lagen anger inga krav för hur du som fastighetsägare ska fördela lägenheter som blir
lediga eller vilka krav som du får ställa på blivande hyresgäster, så länge urvalet och
kraven är neutrala i förhållande till diskrimineringsgrunderna. Det som lagen för­
bjuder är att någon väljs bort eller får ett annat bemötande när denna söker bostad på
grund av att personen t.ex. har ett namn som antyder en annan bakgrund än ”svensk”
eller för att personen har en funktionsnedsättning.
Den svenska diskrimineringslagen omfattar sju diskrimineringsgrunder; kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, religion och ålder.
Diskriminering i juridisk mening är enkelt förklarat när någon behandlas annorlunda än en annan person på grund av tillhörighet till någon av grunderna. I lagen
anges detta som att någon missgynnas i en jämförbar situation. Lagen är även til�­
lämplig när någon utsätts för kränkningar/trakasserier på grund av sin tillhörighet.
Det finns även ett så kallat repressalieförbud som skyddar den som har påtalat att den
utsatts för diskriminering, eller medverkat vid en utredning om
diskriminering, från att bli bestraffad för det.
Måste en hyresvärd ha ett kösystem?
I förhållande till diskrimineringslagens bevisregler och för att kunna ge ett bra
bemötande till hyresgäster och blivande hyresgäster är det däremot viktigt att ha ett
tydligt kösystem och klara kriterier för vad som krävs av de som söker bostad. Att
undvika missförstånd och ha en öppen och transparent fördelning av lägenheter är
enkla sätt att undvika diskriminering.
ANSVAR
Kan bristande underhåll av en lägenhet vara diskriminering?
Alla som utanför den egna privata sfären hyr ut, säljer eller på något annat sätt
tillhandahåller en bostad omfattas av diskrimineringslagen. Detta betyder att såväl
privatpersoner som juridiska personer kan komma att bli ansvariga för diskrimine­
ring. Avgörande för ansvaret är vem som är eller skulle ha blivit den diskriminerades
avtalspart. En fastighetsägare ansvarar för anställd personals handlingar och kan
även komma att bli ansvarig för inhyrd personal såsom vakter, hantverkare eller
andra som utför arbete för dennes räkning.
Vilka krav som kan ställas på en fastighetsägare avseende underhåll och renovering
av en lägenhet eller en fastighet regleras av hyreslagen och inte diskrimineringslagen.
Däremot har det drivits ärenden mot fastighetsägare på grund av att man inte har
gett samma service till alla hyresgäster och där den som t.ex. inte har fått sin lägenhet
renoverad har upplevt att anledningen till detta är att hyresvärden inte är lika be­
hjälplig till hyresgäster med viss etnicitet eller religion.
SANKTION
Den följd som diskriminering enligt lagen kan få är att den som diskriminerat döms
att betala diskrimineringsersättning till den eller de som utsatts. Diskrimineringsersättning är inte likställt med skadestånd utan ska sättas högre än vad som följer
av skadeståndslagen. Det finns inte möjlighet att utifrån diskrimineringslagen ställa
några andra krav på den som har diskriminerat.
BEVISNING
I diskrimineringstvister föreligger en så kallad delad bevisbörda. Det är den som
har blivit utsatt för diskriminering som måste bevisa att ett missgynnande har skett
och göra det antagligt att en annan person skulle ha behandlats annorlunda i samma
situation. Jämförelsen kan vara verklig eller hypotetisk. När detta har gjorts så går
bevisbördan över och det är den som påstås ha diskriminerat som ska visa på att det
som hänt har haft en annan orsak än personens tillhörighet till en diskriminerings­
grund.
För att undvika situationer där hyresgäster upplever att de diskriminerats är det allra
viktigaste att säkerställa att alla behandlas lika. Det är viktigt att den som lämnar ett
klagomål eller felanmälan får ett snabbt svar på detta och en tydlig förklaring av vilka
riktlinjer som finns.
Vem ansvarar för trakasserier?
Om en person utsätts för trakasserier på grund av t.ex. sin könsidentitet, etnicitet
eller sexuella läggning av sina grannar så är det utifrån diskrimineringslagen och
hyreslagen hyresvärdens ansvar. Får du som hyresvärd vetskap om att detta sker så
måste du agera och bemöta den som har trakasserat.
Detsamma gäller om någon som är anställd eller utför arbete för fastighetsägaren
t.ex. uttalar sexistiska kommentarer eller uppträder rasistiskt mot någon hyresgäst.
För trakasserier som är grövre kan det för den enskilde även bli aktuellt med polisanmä­
lan. Brotten olaga diskriminering, ofredande, hets mot folkgrupp etc. ställer till skillnad
mot diskrimineringslagen personen som utfört handlingen som ansvarig. Du som
fastighetsägare bär inte straffansvar för vad någon annan har gjort.
Ett bra sätt att arbeta förebyggande för att trakasserier inte ska ske är att ha en tydlig
policy kring dessa frågor och att kontinuerligt utbilda anställda i diskrimineringsfrågor
och bemötandefrågor.
Kan en uppsägning vara diskriminering?
Utifrån vilka grunder en fastighetsägare får säga upp eller vräka en hyresgäst följer av
hyreslagens bestämmelser och är en fråga som ytterst prövas av domstol. Dessvärre
finns det ett flertal fall som rör uppsägningar/vräkningar och diskriminering och som
har drivits av diskrimineringsombudsmannen. I de fallen har det oftast rört sig om
att det först efter att en person har flyttat in har kommit fram att denna tillhör en viss
etnisk grupp eller religion. Att på grund av detta bryta ett hyreskontrakt är givetvis inte
tillåtet vare sig utifrån avtalslagen, hyreslagen eller diskrimineringslagen. Att i den
situationen hänvisa till att det är andra boende i fastigheten som inte önskar ha denna
person som granne är inte en anledning som kan frånta hyresvärden ansvar.
