1
2
Kraftkoll 2016.
Fina energitips från
Skellefteå kommun
och de kommunala
bolagen.
3
4
Klimathotet
Mänskligheten står inför sin största utmaning; att begränsa den
globala uppvärmningen.
Enligt FN:s klimatpanel och Naturvårdsverket måste vi i Sverige
sänka våra klimatpåverkande utsläpp från tio till ett ton per person
och år om vi solidariskt ska kunna hålla den globala uppvärmningen
på en ickekatastrofal nivå (max två graders uppvärmning).
El- och annan energianvändning är direkt kopplade till utsläpp av
växthusgasen koldioxid.
Koldioxid i atmosfären över tiden
PPM
850
750
650
550
450
350
250
150
1 500
1 600
1 700
1 800
1 900
2 000
2 100
År
1 PPM = 1 miljondel
5
6
Hållbar utveckling
Kommande
generationer ska
också ha möjligheter till ett
gott liv
Effektivisera
energianvändningen
Varje sparad
energikrona
behövs!
Minskad energianvändning hejdar
koldioxidökningen
i atmosfären och
sparar pengar
72 000 kommunmedborgare gör
skillnad
Handla
klimatsmart
Varje åtgärd kan
verka liten men
tillsammans är de
mycket viktiga
Energismarta
vanor
7
Energiinventering
Skellefteå kommun, inklusive de kommunala bolagen, förfogar över
och hyr årligen ut cirka 1,2 miljoner kvadratmeter lokalyta till olika
verksamheter. 2009 påbörjades en energiinventering i syfte att minska
energianvändningen. Från årsskiftet 2009/2010 och sju år framåt ska
energianvändningen för hela kommunkoncernen kartläggas.
Ett av de första områdena som inventerades var skolbyggnader.
Energifördelning skolfastigheter 2009
Värme 56,3 %
Ventilation 25,6 %
Belysning 8,7 %
Utrustning 4,1 %
Kök 1,6 %
Pumpar 1,6 %
Övrigt 1,4 %
Motorvärmare 0,7 %
8
Elanvändningen ökar
Besparingar har gjorts i kommunens fastigheter genom olika justeringar och
förbättringsarbeten. Bland annat har driften effektiviserats och värmeåtgången
anpassats till utetemperaturen, så kallad väderkompensering. Ändå ökar ständigt verksamheternas elförbrukning. Det beror till viss del på att vi använder
mer elektronisk utrustning. En annan anledning är att apparater och belysning
står på även när de inte används.
Släck och
stäng av!
9
10
Sant och falskt om elanvändning
Sant
• Datorer får längre livstid om de stängs av under natten.
Bland annat sparar man på datorns fläkt och hårddisk om den är avstängd.
• Platta skärmar drar också åtskilligt med el även när datorn är
avstängd. Enda sättet är att stänga av med knappen på skärmen.
• Den strömrusning som sker när man tänder lampor är så kort att den
tjänas igen omedelbart.
• Lampor klarar att tändas och släckas ofta. Tiden som lampan lyser
begränsar livslängden.
Falskt
• Datorn går sönder om man stänger av den för ofta.
• Skärmsläckaren (d v s rörliga bilder på skärmen) sparar energi.
• Platta skärmar drar så lite att man lika gärna kan lämna dem på.
• Det är ingen idé att släcka ljuset för en kort stund eftersom belysning drar
mer energi just när den tänds.
• Glödlampor och lågenergilampor går sönder om man stänger av dem ofta.
11
12
Fakta om apparater och datorer
Bildskärmen är en del av datorutrustningen som drar elenergi. Stäng av
med knappen på skärmen även för kortare raster och när datorn stängs av.
Viloläge eller standbyläge räcker inte för att minimera elanvändningen.
Grenuttag med strömbrytare är praktiskt för all kringutrustning
som inte kräver eftergångstid (vilket t ex projektorer gör).
Kopiatorn är ofta den mest energislukande kontorsmaskinen, även i viloläge.
Batteriladdare som lämnas kvar i uttag även när de inte används förbrukar el.
Driftskostnaden betyder mer för totalekonomin än vad inköps­priset gör.
vid
annan utrustning
are, kopiator och
riv
sk
r,
to
da
av
g
ter
• Stän
r du går på semes
er helgen eller nä
dagens slut, öv
er
rmen helt vid paus
• Stäng av bildskä
parater
parläge på alla ap
• Aktivera energis
torn
vänd timer till kopia
stängning eller an
av
r
fö
er
tin
ru
p
• Gör up
t
idigt och sparsam
• Kopiera dubbels
ergiprestanda
köps in har god en
m
so
ing
stn
ru
ut
t
• Ställ krav på at
13
14
Belysning
I kommunens fastigheter går närmare 30 procent av elanvändningen
till belysning. Med rätt placerad modern belysning kan elanvändningen
minskas betydligt samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Glödlampor,
lysrör, lågenergilamor och LED-lampor är konstruerade för att kunna
tändas och släckas ofta. Lågenergilampor alstrar mindre värme och
minskar kylbehovet på sommaren.
Glöm inte att lågenergilampor innehåller kvicksilver och måste
lämnas till återvinning.
GlödlampaLågenergilampa
Effekt: 60 W
Effekt: 15 W
Livslängd: 1 000 h
Livslängd: 10 000 h
Pris: 6 kr
Pris: 60 kr
Total kostnad
för 10 000 h: 660 kr Total kostnad
för 10 000 h:
210 kr
Elpris: 1 kr/kWh
• Släck all bely
sning som inte
används
• By t till lågene
rgi- och LED (d
iod) -lampor
• Använd tim
er till belysnin
gen
15
16
Värme, kyla och vatten
En av byggnadens största energitjuvar är dess fönster. Använd därför
persienner eller gardiner för att reglera ut- och instrålningen. På sommaren
är det särskilt viktigt att inte belysning och IT-utrustning är igång i onödan
eftersom värmen som alstras kan behöva kylas bort. Värme- och kylsystem
har stor termisk tröghet och reagerar långsamt när temperaturen förändras.
Justera därför termostaterna i små steg och vänta sedan upp till ett dygn så
blir det jämvikt. Meddela alltid fastighetsskötaren om något verkar felaktigt.
• Vädra snabbt och effektivt om föns
vädring är nödvändig
• Sänk termostaten på elementet
det fönster du öppnar
ter-
under
• Möblera så att värme kan spridas
i rummet
• Åtgärda drag
• Åtgärda droppande kranar
turen sänker
• 1 grads sänkning av innetempera
med cirka 5 %
ning
energiåtgången för uppvärm
17
18
I fikarummet
När du tinar mat i kylskåpet tar du tillvara kylan istället för att sprida den
i rummet. Att använda vattenkokare sparar minst 30 procent av energin
jämfört med att koka på platta. Använd så kort diskprogram som möjligt.
Koppla bort torkfunktionen. Den behövs bara om du ska diska flera gånger
efter varandra. Lämplig temperatur är +5 grader för kylen och -18 grader
för frysen. Frosta av med jämna mellanrum och håll baksidan fri från damm.
Se till att luften kan cirkulera fritt kring kylelement. En frostig frys drar
flera gånger mer el än en avfrostad.
• Stäng av kaffebryggar
en efter användandet
• Tina matlådan i kylskå
pet
• Diska och skölj inte un
der rinnande varmvatten
• Använd vattenkokare
! Koka bara upp så my
cket
vatten som du behöver
• Fyll diskmaskinen he
• Håll rätt temperatur
lt innan körning
i kyl /frys
19
20
På väg
En motorvärmare som står på längre än två timmar innan avresa gör
ingen nytta och slukar energi i onödan. Många av kommunens utomhusparkeringar har tidsreglerade motorvärmarstolpar. Kupévärmare sparar
inget bränsle vid start. Portar, ytterdörrar och fönster som står öppna
länge släpper ut och slösar dyrbar värme. Ta för vana att kontrollera att
det är släckt och avstängt när du går hem.
du får motion på köpet
• Ta trapporna i stället för hissen,
har händerna fria
• Använd inte dörröppnare när du
• Använd motorvärmare max två
timmar före star t
21
22
Hur kan vi få en bättre framtid?
Spartipsen kan bidra till förbättrad energieffektivitet,
ekonomi och framtidstro på din arbetsplats.
Tipsen kan du även ha nytta av i din egen bostad.
Dessutom – se över
• Resandet
• Maten
• Inköpen
Tänk långsiktigt
och på helheten
Varje lång
vandring startar
med ett steg
i rätt riktning!
Engagera dig i
miljöfrågan och
därmed en bättre
framtid för alla
23
Om Kraftkoll 2016
Stora miljövinster och ekonomiska besparingar är möjliga genom
effektivare energianvändning.
Med start 2010 fram till den 31 december 2016 driver Skellefteå kommun
tillsammans med de kommunala bolagen projektet Kraftkoll 2016. Målet
är att sänka verksamhetens totala energianvändning med 20 procent, samt
bidra till en hållbar lokal och global utveckling.
Projektet omfattar kartläggning, åtgärder, beräkningar, utbildning och
framtagande av energi- och klimatstrategi. Områden som utreds är värme,
kyla, ventilation, klimatskal, belysning, vattenförbrukning, maskiner, pumpar,
motorvärmare, effektstyrning, elektroniska apparater och kontorsutrustning.
Uppföljning sker årligen under hela projektperioden där den aktuella
energiminskningen presenteras. Genomförda insatser redovisas varje
tertial med möjlighet att visa enskilda sparresultat.
24
Vill du veta mer?
Kontaktpersoner:
Skellefteå kommun, tel 0910-73 50 00, www.skelleftea.se
Margareth Johansson, Gunnar Olofsson, Stefan Johansson,
Andreas Boman, Per Andersson, Jan Nilsson , Folke Hedenström,
Peder Johansson
Skebo, tel 0910-73 65 00, www.skebo.se
Patrik Sundberg
Polaris, tel 0910-73 56 20, www.polaris.skelleftea.se
Leif Hedlund
Skellefteå Airport, tel 0910-576 00, www.skellefteaairport.se
Per-Erik Morén
Skellefteå Kraft, tel 0910-77 25 00, www.skekraft.se
Pär Forsberg, Fredrik Westerlund, Therese Niemann
Projektledare: Therese Niemann
25
Vad kan du själv göra?
Att förbättra beteenden och spara för en energismart framtid är inte bara
upp till kommunens bolag, hyresgäster och anställda. Våra medborgare
spelar också en viktig roll. Genom att föra kunskap vidare till alla de som
vistas i våra offentliga utrymmen kommer vi långt i vår gemensamma
utveckling. Nyttja gärna de utbildningsmöjligheter som finns inom projektet. Givetvis hjälper det att läsa den här broschyren en gång till.
Många små och ständiga
förändringar är mycket bättre
för jordens klimathälsa än
några få stora och tillfälliga.
26
Grundmaterial hämtat från Energismart i Norr.
Helsidesillustrationer förutom framsida: Robert Nyberg
Den här broschyren är
tryckt på miljövänligt papper.
Svanenmärkning 341732.
170 g Cyclus Offset.
27
www.krux.se
www.skelleftea.se
