Vänsterskolan
Ekonomi
1
Vad är ekonomi? En vetenskap uppfunnen av
överklassen för att komma åt frukten av underklassens
arbete.
August Strindberg, ur Liten katekes för underklassen
1. Vänsterns kritik av den politiska
ekonomin
•
•
•
Grundläggande teoretiska skiljelinjer
Att inom givna ramar ”bäst hushålla med knappa resurser…”
…eller föra en kamp om hur ”produktionen” och
”reproduktionen” i samhället ska organiseras?
1. Vänsterns kritik av den politiska
ekonomin
•
•
•
”Klassuppdelningen bygger på människors olika förhållande
till produktionen av varor och tjänster”
(ur partiprogrammet).
Liberaler ser bara individer – inte klasser eller ekonomiska
strukturer
Maktförhållandena döljs bakom marknadsrelationer
1. Vänsterns kritik av den politiska
ekonomin
•
Den stora majoriteten av världens kvinnor och män tjänar sitt
uppehälle genom att lönearbeta – sälja sin arbetskraft – i
privata företag eller i den offentliga sektorn. De äger inte så
mycket kapital att det ger någon makt, de har ingen
beslutanderätt över produktionen och de kontrollerar inte
andras arbete. De utgör arbetarklassen (ur
partiprogrammet).
1. Vänsterns kritik av den politiska
ekonomin
•
•
Mot dem står borgarklassen. Det är den lilla minoritet som
äger och kontrollerar kapital i en sådan utsträckning att det
ger en avgörande makt över samhället. De bestämmer över
produktionen och kontrollerar andras arbete och de värden
som det skapar (ur partiprogrammet).
Det ”ekonomiska tvånget” att sälja sin arbetskraft gör att
kapitalet kan exploatera arbetets ”mervärde”
1. Vänsterns kritik av den politiska
ekonomin
•
•
•
•
•
Kapital – en maktrelation mellan klasser
Vinstintressen och konkurrens dominerar
samhällsutvecklingen
Den ekonomiska utvecklingen framstår som ”naturlig”
Klyftor och kriser, spekulation och oligopol: naturliga inslag i
kapitalismen
Ojämlik internationell ekonomisk utveckling
1. Vänsterns kritik av den politiska
ekonomin
•
•
•
•
”Gratis” naturresurser och (kvinnors) obetalda arbete är
förutsättningar för kapitalismen som både liberaler och
socialister ofta bortsett från.
Vänsterns perspektiv idag: en syntes av marxistiska,
feministiska och ekologiska perspektiv – och en hel del
keynesianskt inspirerad politik
Demokratiskt styrd ekonomi: socialism som utgår från behov
och ekologi istället för vinstmaximering
På kort och lång sikt
2. Hur är det idag och varför?
•
•
•
•
Statens roll avgörande
Ekonomisk politik påverkar det mesta
Penningpolitik och finanspolitik
Keynesianisk stimulanspolitik och välfärdsstat
2. Hur är det idag och varför?
•
Val av ekonomisk politik avgörande för jämställdheten
2. Hur är det idag och varför?
Från keynesianism och vänsterkritik till kriser och
nyliberal normpolitik
Diagram 16 Sysselsättningsgrad, 16-64 år Diagram 17 Arbetslöshet, 16-64 år
månadsdata, trendvärden
månadsdata, trendvärden
86
14
Män
Totalt
Kvinnor
84
82
Män
Totalt
Kvinnor
12
10
80
78
8
76
6
74
4
72
2
70
68
feb-87
feb-92
feb-97
feb-02
Källa: SCB (AKU)
feb-07
feb-12
0
feb-87
feb-92
Källa: SCB (AKU)
1
1
feb-97
feb-02
feb-07
feb-12
2. Hur är det idag och varför?
•
•
•
•
Sveriges ekonomiska politik idag
Räntan påverkar aktiviteten
Riksbanken håller arbetslösheten uppe
Teorier som menar att full sysselsättning är omöjligt
2. Hur är det idag och varför?
.
•
•
Ett budgetramverk som behöver reformeras
Ökad investeringskvot krävs
Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP. Övre linjediagram total investeringskvot, mellan näringslivets och nedre
offentlig sektors. Källa: SCB och Macrocrbond – redovisat i Ekonomifakta
2. Hur är det idag och varför?
Arbetslöshet 15-74 år
Sysselsättningsgrad 15-74 år
67
66
65
64
63
Okt 2006
1
4
Mars 2013
2. Hur är det idag och varför?
Växande inkomstklyftor
60
50
40
30
20
10
0
-10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
2. Hur är det idag och varför?
Antal långtidsarbetslösa
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2. Hur är det idag och varför?
Växande klyftor mellan kvinnor och män
2. Hur är det idag och varför?
Allt fler fattiga – störst ökning bland kvinnor
500 000
14
Kvinnor
Män
400 000
12
300 000
10
200 000
8
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2. Hur är det idag och varför?
Utvecklingen av den relativa barnfattigdomen
14
12
10
8
6
4
2
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2. Hur är det idag och varför?
• Varför för regeringen en sådan här politik?
• Full sysselsättning och starka fackföreningar
nyckelfråga för arbetarrörelsen
• Regeringens samlade politik upprätthåller
arbetslösheten och försvagar facket och
löntagarna
2
0
2. Hur är det idag och varför?
•
•
Massarbetslöshet stärker arbetsgivarna
Löneandelen av BNP sjunkit (EU 15-länderna respektive
Sverige 1960-2000)
2. Hur är det idag och varför?
•
•
•
•
•
•
Teorin om effektiva marknader har kapsejsat i och med
krisen
Ökade klyftor grunden till krisen
Världens finansiella tillgångar tre och en halv gång så stora
som real BNP
Svenska bankers omsättning 4,5 gånger Sveriges BNP
Förlusterna socialiseras – vinsterna privatiseras
Regeringens politik förvärrar krisen
3. Vänsterpartiets alternativ –
Vår ekonomiska politik är verktyg
•
•
•
•
•
Jämlikt och jämställt samhälle
Jämlika samhällen mår bättre
Omfördelning alltid bra, men särskilt vettigt när ekonomin
krisar
Kvinnors deltagande i arbetslivet både en demokratifråga
och en nyckelfråga för ekonomin
Full sysselsättning
Hur fixar vi fler jobb?
•
•
•
•
•
Nytt ramverk för statsbudgeten
Direkta jobb i den offentliga sektorn istället för
skattesänkningar
Samhällsnyttiga investeringar
Ökad jämlikhet stimulerar ekonomin – socialförsäkringar och
a-kassa
En aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik
Alternativt ramverk för full sysselsättning
•
•
•
•
•
•
•
Sysselsättningsmål ska ingå i finans- och penningpolitiken
Åtgärdsplaner för full sysselsättning
Överskottsmålet ersätts med ett mål om balans över en
konjunkturcykel
Ettåriga utgiftstak
Demokratisering av penningpolitiken
Balanskravet på kommunerna ska gälla över en
konjunkturcykel
Införande av investeringsbudget
Satsningar på välfärdsjobb
•
•
•
•
Direkta jobb i den offentliga sektorn istället för
skattesänkningar
Storsatsning på hemtjänst och äldreomsorg
Utökad barnomsorg och fler lärare i skolan
Mer pengar till kommunerna
Öka kvinnors sysselsättning
•
•
•
•
•
Satsningar på välfärdsjobb
Barnomsorg på obekväm arbetstid
Individualiserad föräldraförsäkring
Rätt till fasta jobb på heltid
Slopad 75-dagarsregel vid deltidsstämpling
Samhällsnyttiga investeringar
•
•
•
•
Grön omställning inom infrastrukturen
Gröna satsningar på energiomställning och
klimatinvesteringar
Statligt stöd till byggande av hyresrätter och upprustningar
Satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik
Fler jobb med Vänsterpartiets politik
Direkta jobb och utbildningsplatser, exempel hösten 2012
Tabell 12 Direkta jobb i Vänsterpartiets budgetförslag
antal personer, netto jmf med regeringen
2013
2014
2015
30 200
41 100
53 500
±0
±0
±0
Infrastruktursatsningar
4 400
5 200
6 900
Övriga verksamheter
7 700
6 700
6 900
Övergångsjobb
14 000
14 000
14 000
Lärlingsanställningar
11 000
8 100
8 100
Traineeanställningar
11 500
11 500
11 500
4 000
6 300
6 500
82 800
92 900
107 400
Kommunala välfärdssatsningar
Bostadssatsningar ersätter ROT
Utbildningsvikariat m.m.
Totalt
Tabell 13 Utbildningsplatser i Vänsterpartiets budgetförslag
utbildningsplatser, jmf med regeringen
2013
2014
2015
26 600
29 850
35 625
Yrkeshögskolan
8 000
6 500
6 500
Högskola
8 600
8 600
8 600
Arbetsmarknadsutbildning
10 000
10 000
10 000
Totalt
53 200
54 950
60 725
Komvux inklusive yrkesvux
2
9
Fler jobb med Vänsterpartiets politik
3
0
Ungdomsgaranti
•
•
•
•
•
Aktiva insatser från första dagen man skrivs in på
Arbetsförmedlingen
Inom 90 dagar ska man erbjudas arbete till avtalsenlig lön
eller utbildning
Fyra former av arbete: garantijobb, utbildningsvikariat,
lärlingsanställning och traineeanställning
Fyra former av utbildning: arbetsmarknadsutbildning,
yrkeshögskola, yrkesvux och komvux
Sammantaget 57 000 jobb- och utbildningsplatser mer än
regeringen
A-kassa och sjukförsäkring
•
•
A-kassan ska gå att leva på – den ska hjälpa till att
upprätthålla lönenivåer
Sjukförsäkringen måste ge ersättning till alla som är sjuka
Riktlinjer för skattepolitiken
•
•
•
•
•
•
Få fler i arbete
Trygga välfärden
Öka jämlikhet och jämställdhet
Bidra till hållbar utveckling
Likformig beskattning
Skatt efter bärkraft
Skattepolitik – inkomstskatt
•
•
•
•
Gör inkomstskatten mer rättvis
Nu: avtrappat av jobbskatteavdrag från månadslöner på över
30 000 kr
På sikt: likformig beskattning
Inför skatteavdrag för medlemskap i a-kassa och fack
Skattepolitik – kapital
•
•
•
•
•
Beskatta ägda bostäder mer än idag
Ta bort fastighetsskatten på hyreshus
Inför förmögenhetsskatt och skatt på arv
Bolagsskatten ska vara konkurrenskraftig
Skatt på finansiella transaktioner
Skattepolitik – miljö
•
•
•
•
Miljöfarlig verksamhet ska beskattas – ”förorenaren betalar”
Höj koldioxidskatten – kompensera landsbygd och
låginkomsttagare
Inför flygskatt
Beskatta handelsgödsel och bekämpningsmedel – satsa
pengarna på miljöåtgärder i jordbruket
Förändrad syn på ekonomisk politik
•
•
•
•
Borgerliga ledarsidor förespråkar Keynes
Historiska exempel förskräcker
Riksbankens räntepolitik kritiseras inifrån
Flera tunga internationella ekonomer kritiska
Hur vi vinner allierade?
•
•
•
•
Samsyn med Vänsterpartiet om den ekonomiska politiken
LO och TCO står delvis för samma ekonomiska politik som vi
Kommunicera ekonomisk politik begripligt
Koppla till sånt som är viktigt i människors vardag
