Den ekonomiska
energiteorin
En annorlunda betraktelse av det marknadsekonomiska
systemet
”Människan är en fånge i sitt eget universum.
Hon är bättre rustad att lösa problem, än
att formulera dem. Vår upplevda helhet är
en subjektiv kollektiv värdering
formad i skuggorna av vårt förgångna.
Insvepta i vår egen uppfattning,
finner vi sanningar som blir så entydiga
att de hindrar oss att se den värld
i vilken vi själva befinner oss.
Träden omkring oss skymmer
den skog i vilken vi lever”.
S5Manus v14.0
Innehållsförteckning
1. Den värdeskapande processen
2. Grundläggande teori
Enhetskostnad
Efterfrågan
Tillväxtmotorn
Industriella revolutionen
Anteriore och posteriore
Energikvoten – enhetskostnadens sammansättning
Energikostnadens inverkan på enhetskostnaden
Transportkostnadens inverkan på enhetskostnaden
Marknadsekonomins utopia
Tjänsteeffekten
Vad kommer sedan?
Sysselsättning
Export av arbetstillfällen
Entreprenörer
Tjänstesektorn
Energikvot vs enhetskostnad
Penningpolitik
Banksystemet
3. Människan i perspektiv
4. Energifrågan
Produktion
Distribution
Energikostnaden
Energitillgången
5. Sveriges och EU:s energipolitik
6. Några ytterligare frågeställningar
IT – ett verktyg
Fördelningspolitik
Överstatlighet och solidaritet
Kapitalets koncentration
Samtal om den ekonomiska energiteorin
Den ekonomiska energiteorin
Ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fritid
Kapitalägare
Kunskap
Tjänsteeffekten
Energi och miljö
Ismer
Utvecklingsländer vs industriländer
Marknadsekonomins utopia
Ordlista
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
2
S5Manus v14.0
Inledning
Är det möjligt att betrakta det marknadsekonomiska systemet från en annan utgångspunkt än
dagens allmänt accepterade nationalekonomiska lagar? Finns det andra samband mellan
begrepp som ekonomisk tillväxt, sysselsättning, globalisering och rummets upplösning? Och
om (!) det finns en annan utgångspunkt, kan vi då inte förmoda att det bör finnas ytterligare
utgångspunkter som vi ännu inte studerat? För om det finns två (!), varför skulle det då inte
finns tre eller kanske fyra..?
Den ekonomiska energiteorin försöker förklara den marknadsekonomiska utvecklingen
utifrån en modifierad marxistisk värdeteori, marknadsekonomins utbuds- och efterfrågeteori
och fysikens energilagar. Det har varit författarens strävan att så långt möjligt undvika
svårtolkade beskrivningar eller alltför komplexa definitioner. Slutsatser och
rekommendationer, samt deras bevekelsegrunder, redovisas så långt möjligt, och bygger
endast till mindre del på etablerade argument, utan växer fram genom ett resonemang
omkring marknadsekonomins centrala begrepp, dess samband och relationer.
Syftet har varit att ge läsaren förmågan att betrakta det marknadsekonomiska systemet
utifrån ett nytt perspektiv, och med stöd av den kunskapen, få en annan förståelse för den
marknadsekonomiska utvecklingens konsekvenser.
Läsarens bör lägga märke till teorins grundläggande definitioner. Teorin använder begreppet
marknadsekonomi i dess vidaste bemärkelse. Det marknadsekonomiska systemet har
fungerat, mer eller mindre bra, alltsedan sedan människan lyckades tämja elden för tiotusen
år sedan, men har genom historien bytt ”förklädnad”, vilket tagit sig uttryck i olika ideologier.
Feodalism, kapitalism, socialism och kommunism är samtliga olika uttrycksformer för
samhällets strävan att öka produktiviteten. Feodalismens drivkraft var att organisera och
effektivisera människans eget arbete. Kapitalismen uppnår de marknadsekonomiska målen
genom att privata intressen investerar i produktionen av varor och tjänster medan det
socialistiska systemet överför investeringar och äganderätt till staten.
Kostnadsbegreppet är betydligt snävare definierat än i allmänhet och står närmare Marx och
Ricardos ekonomiska teori medan marknadsvärdet definieras i enlighet med klassisk
marknadsekonomisk teori.
Det kan vara befogat att redan här varna, framförallt den insatta läsaren, att teorin betraktar
det marknadsekonomiska systemet från en annorlunda utgångspunkt. Den oerfarne har
förmodligen en fördel, eftersom etablerade föreställningar inte behöver omprövas i relation till
teorins slutsatser. En medelålders ekonom kan därför ha svårare att göra de nödvändiga
tankevurpor som behövs för att förstå det bärande budskapet.
Första kapitlet beskriver marknadsekonomins värdeskapande process. Hur uppkommer
samhällets ekonomiska och sociala välstånd? Läsaren rekommenderas att läsa igenom
kapitlet hastigt för att därefter läsa om kapitlet mer ingående.
Det andra kapitlet beskriver de lagar och samband som reglerar den marknadsekonomiska
tillväxten. I det tredje kapitlet görs en kortfattad filosofisk redovisning som placerar
människan i ett längre tidsperspektiv. Det fjärde kapitlet beskriver dagens energisituation. I
det femte kapitlet diskuteras Sveriges och EU:s energipolitik och vilka konsekvenser den kan
förväntas medföra, och i det sjätte kapitlet redovisas några kompletterande frågeställningar,
bland annat informationsteknologins betydelse och behovet av en fungerande
fördelningspolitik.
Den teoretiska beskrivningen har kompletterats med en fristående uppsättning frågor & svar
– Samtal om den ekonomiska energiteorin - vilken tjänar som en ytterligare vägledning. De
teoretiska sambanden diskuteras utifrån olika perspektiv i ett försök att förtydliga teorins
samband och konsekvenser.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
3
S5Manus v14.0
1. Den värdeskapande processen
I det primitiva samhället är kostnad ett relativt begrepp som uppstår först när det ställs i
relation till ett yttre objekt. En vara producerad av en ensam bonde på en avlägsen plats utan
förbindelse med omvärlden saknar kostnad därför att kostnadsbegreppet inte är relevant.
Bonden finner ingen anledning att värdera varor och tjänster utifrån det abstrakta begreppet
kostnad eftersom det saknar betydelse i hans väl avgränsade värld. Bonden utför ett arbete
och producerar därmed både varor och tjänster, men han gör det i ett eget ”universum”,
avskild från övriga världen.
Det är först när bonden får kontakt med omvärlden som kostnadsbegreppet blir relevant och
får en betydelse. Bonden kommer nu att kunna relaterade de av honom producerade varorna
och tjänsterna i relation till andra varor och tjänster, producerade av andra. Tio liter vildhallon
har nu en kostnad som motsvarar en liter murklor och omvänt har en liter murklor en kostnad
som motsvarar tio liter vildhallon. I relation till andra människor formas kostnadsbegreppet till
en gemensam nämnare med vars stöd varor kan mätas och göras utbytbara.
Detsamma gäller för tjänster. När bonden lever isolerad finns det ingen anledning att ställa
en tjänst mot en annan tjänst eftersom bonden inte ämnar bedriva handel med sig själv. I
relationen till andra människor blir tjänsten att plocka tio liter vildhallon en tjänst motsvarande
en liter murklor och omvänt blir tjänsten att plocka en liter murklor en tjänst motsvarande tio
liter vildhallon.
I båda de beskrivna fallen, varan respektive tjänsten, kommer vi fram till samma resultat
vilket leder till två grundläggande slutsatser:
För det första saknar varan vildhallon och varan murklor en kostnad så länge de inte
relateras till andra människor. När individen lever ensam och isolerad är kostnadsbegreppet
irrelevant därför att det inte finns något att relatera det till. Bonden har vildhallon eller murklor
eller också har han varken det ena eller det andra. Han har ingen möjlighet att införskaffa
murklor alldeles oavsett hur många vildhallon han har plockat och vise versa.
För det andra är den kostnad som uppstår när en vara eller tjänst relateras till andra
människor, lika stor alldeles oavsett om vi väljer att representera den som en vara eller som
en tjänst. Resultatet blir exakt detsamma om bonden väljer att plocka dubbelt så mycket
vildhallon och byta bort hälften mot murklor (plockade av en annan människa) än om han
väljer att plocka både murklor och vildhallon själv.
Murklor och vildhallon växer av egen kraft. De behöver varken planteras, gödslas eller
vattnas. Den naturliga frågan blir då hur en kostnad kan uppstå när vildhallonen respektive
murklor byts mot varandra. Hur kommer det sig att bonden kan hävda kostnaden en liter
murklor för tio liter vildhallon? Varför är inte kostnadsrelationen annorlunda? Varför begär
inte bonden tio liter murklor i ersättning för tio liter vildhallon?
Svaret ligger naturligtvis i det faktum att det är lättare att plocka tio liter vildhallon eftersom de
oftast påträffas inom ett begränsat område. Det kan vara betydligt besvärligare att plocka tio
liter murklor som ena året växer inom ett område, för att nästa år växa inom ett helt annat
område.
Det som sammanför varan och tjänsten i vårt exempel är således den tid bonden får avsätta
för att utföra arbetet att plocka vildhallon respektive att plocka murklor. I vårt exempel tar det
lika lång tid för bonden att plocka en liter murklor som det tar att plocka tio liter vildhallon.
Detta är anledningen till att kostnaden för varan och för tjänsten blir exakt densamma.
Tjänsten är lika kostsam som varan.
Men vi kan dra ännu en slutsats: det nedlagda arbetet är den kostnad som kan relateras till
varan. Det i varan nedlagda arbetet blir därmed dess kostnad.1
1
Samtliga kostnader, även varukostnader, är inget annat än en till en vara relaterad tjänst, eftersom kostnadsbegreppet alltid är förbundet
med mänskligt arbete. Skillnaden ligger i det faktum att den i varan nedlagda kostnaden för muskelkraft kan lagras och konsumeras vid en
senare tidpunkt medan den i tjänsten nedlagda kostnaden för muskelkraft konsumeras omedelbart. Det är uppenbart att en frisörs muskelkraft
(tjänst) till skillnad från möbelsnickares bord (vara) måste konsumeras omedelbart. Möbelsnickaren kan lagra muskelkraften i varan (en soffa
eller ett bord) och konsumera den vid en senare tidpunkt medan frisören utför tjänsten att klippa sina kunder vid en given tidpunkt. Varans
fysiska och tjänstens handgripliga natur får betraktaren att felaktigt uppfatta objekten som kostnadsmässigt åtskilda när båda i själva verket
representerar en tjänst eller kostnaden för mänskligt arbete.
Vi kommer därför till den något märkliga slutsatsen att varan och tjänsten är varandras spegelbilder och att kostnaden för en vara därför
måste definieras som en kristalliserad tjänst.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
4
S5Manus v14.0
Det är viktigt, att i detta sammanhang noga särskilja varans värde och varans kostnad. En
varas värde är en subjektiv värdering medan en varas kostnad är något absolut. En liter
murklor har samma kostnad som tio liter vildhallon alldeles oavsett allt annat, därför att de
representerar en viss mängd nedlagt arbete. Kostnadsrelationen förändras inte om
murklorna blir liggande i solen och blir delvis förstörda eller om vildhallonen är av bättre
kvalitet det ena året i jämförelse med det andra. Det i murklorna och vildhallonen nedlagda
arbetet är detsamma och därmed förblir kostnadsrelationen 1:10 oförändrad.
Det torde dock vara helt uppenbart att de delvis förstörda murklornas värde inte kan förbli
oförändrat efter det att solen värme förstört delar av dem.
Det är av största vikt för det fortsatta resonemanget att noga särskilja begreppet kostnad och
begreppet värde. En kostnad motsvarar det i varan nedlagda arbetet medan värdet är en
varas subjektiva uttrycksform. En osåld2 oljemålning från 1500 talet har en given kostnad
men kan över tiden ha olika värde. Oljemålningen kan vara dubbelt så mycket värd under
1700 talet och tio gånger så mycket värd på 1900 talet.
Det är ett annat faktum att bonden som lever isolerat och avskärmat från omgivningen, inte
förväntas relatera sina varor och tjänster till de vilda djur som omger honom. Bonden
förväntas inte byta varor och tjänster varken med fåglar eller med älgar. Det kan tyckas som
ett självklart faktum att haren eller vildsvinet inte kan bedriva handel med bonden, utan att
de, i likhet med vår isolerade bonde, lever i ett eget universum, avskilt från övriga världen.
Men det är viktigt att konstatera att kostnadsbegreppet saknar betydelse eftersom det inte
kan ställas i relation till ett yttre objekt. Detta trots att vildhallon är utmärkt föda för vildsvinet
och murklor skulle uppskattas av älgen. Vildhallon och murklor har således ett värde för de
djur som lever i den isolerade bondens omgivning, men de kan inte omvandlas till en
kostnad, eftersom kostnader endast uppstår i relationen mellan människor. Den isolerade
bonden är, trots närheten till naturen, innestängd i ett eget universum, avskild från övriga
världen. En fågel kan inte bedriva handel med människor. Detsamma gäller för älgen eller
delfinen. Ett djur kan inte överföra en kostnad till människans värld. Vi lever på samma
planet men kostnadsmässigt i helt olika universum. Vi kan inte överföra kostnader mellan
oss. Ett djur kan däremot skapa ett värde i människans värld.
Om vi tänker oss att vår ensamma isolerade bonde arbetar i skogen och drar fram en viss
mängd timmer under en vecka. Han beslutar sig för att fånga in och tämja en vildhäst med
vars hjälp han kan öka produktionen av timmer. Han drar nu fram betydligt mer timmer ur
skogen under en vecka. Varan är fortfarande densamma (timmer) men
produktionskapaciteten har förbättrats. Bondens produktion ökar med stöd av hästens
arbete. Hästen har således ökat bondens produktionskapacitet och bidragit till att öka
bondens producerade värde.
Men hästens kostnad är och förblir noll!
Hästen utför arbetet kostnadsfritt. Hästen skapar ett värde genom att femfaldiga bondens
produktion utan att öka bondens sammanlagda kostnad. Detta kan vid första påseendet
upplevas märkligt, men vi har redan konstaterat att bonden och hästen lever i två skilda
universum och att det inte finns någon möjlighet att överföra kostnader mellan dem. Därför
måste vår slutsats bli att hästen, nu i bondens tjänst, fortsatt inte kan utgöra en kostnad.
Bonden som lever isolerad från omvärlden har fortfarande inget behov av något
kostnadsbegrepp eftersom det inte finns något objekt att relatera kostnaden till.
En häst behöver både foder och vatten, varför bonden bygger en spilta med någon form av
uppvärmning. Vi kan nu förledas att tro att dessa objekt; fodret, vattnet, spiltan och
uppvärmning är kostnader relaterade till hästen. Vi kan missledas att tro att hästen faktiskt är
en kostnad. Om bonden inte hade någon häst så skulle han inte behöva vare sig fodret,
vattnet, spiltan eller uppvärmningen. Hur kan vi trots denna logik påstå att hästen inte är en
kostnad?
Vi måste här skilja på konsekvensen av att ha en häst och den faktiska hästen. Det är
visserligen sant att fodret, vattnet, spiltan och uppvärmningen medför en kostnad den dag
2
Vi kommer senare att visa hur säljarens försäljningspris omvandlas till köparens kostnad. I vårt enkla exempel låter vi därför tavlan förbli
osåld genom århundradena.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
5
S5Manus v14.0
bonden väljer att byta timret mot andra varor och tjänster, men det är inte av hästen skapade
kostnader utan endast av hästen framkallade kostnader. Hästen i sig, och det arbete hästen
utför, saknar kostnad, men för att hålla hästen livskraftig krävs ett antal åtgärder som i sig
framkallar kostnader.
Låt oss börja med hästens vatten.
Vatten, i likhet med den luft vi andas, är utan kostnad. Ingen skulle komma på tanken att
börja kostnadsrelatera den luft som vi andas. När bonden arbetar i skogen eller hemma på
gården är den luft och det syre hans kropp förbrukar kostnadsfri och kan disponeras fritt.
Detsamma gäller det vatten som omger honom. Han kan utan kostnad dricka vattnet i sjöar
och vattendrag.
Vattnets kostnad är och förblir noll!
Samma resonemang kan överföras på alla råvaror. Om bonden bryter järnmalm eller
kopparmalm ur berget eller samlar ihop sten till en mur runt åkrarna, så är järnmalmen,
kopparmalmen och stenarna kostnadsfria.
Den enda kostnad som kan relateras till det vatten som hästen får att dricka, är det arbete,
den muskelkraft, som bonden lagt ner på att hämta vatten i sjön och ställa det i hästens
spilta3.
Låt oss nu övergå till hästens foder.
Hästen behöver gräs (eller hö) för att leva. När hästen utför ett arbete i skogen där det finns
tillgång till bete så är det tämligen uppenbart att gräset inte har någon kostnad. Gräset växer
av egen kraft och hästen kan äta när tillfälle så medges. Under lediga dagar kan bonden
släppa ut hästen i hagen där den kan äta sig mätt. Kostnaden för det gräs hästen då äter är
uppenbarligen noll.
När vintern kommer och snön lägger sig över fälten kan hästen inte längre tillgodogöra sig
något gräs. Bonden skördar därför hö under sommaren som han ger hästen under vintern.
Hö, som i praktiken är torkat gräs, växer på fälten och är nästan gratis. Men bara nästan. Till
skillnad från gräset i hagen på sommaren krävs att bonden utför ett arbete. Åkern ska
beredas, sådden spridas, höet bärgas och lagras. Det av bonden utförda arbetet blir till en
kostnad.
Vi kommer därför till samma slutsats som med vattnet, att endast det i höet nedlagda
mänskliga arbetet blir till en kostnad. Hö i sig, är i likhet med vatten, en fri tillgång.
Hur är det då med spiltan?
Låt oss anta att bonden bygger spiltan själv. Han tar råmaterialet från skogen, sågar upp
trädstammarna i lämpliga längder och snickrar själv hästens spilta. I likhet med vatten och hö
är råmaterialet, trädstammarna, utan kostnad. Träden har vuxit i skogen under sextio - sjuttio
år och var plantor redan innan bonden var född. Man skulle kunna hävda att solen
producerat träden (och höet) men eftersom solen är oförmögen att hävda sin rätt, är
trädstammarna kostnadsfria och bonden kan disponera dem fritt.
Vi närmare eftertanke inser vi att hästens spilta endast kan belastas med kostnaden för den
tid som bonden lagt ner på att framställa den4. Det går därför att hävda att spiltans kostnad
består av kristalliserad muskelkraft5.
Till sist övergår vi till uppvärmningen.
Spiltan värms, för enkelhetens skull, av en kamin som eldas med ved (vi återkommer till
andra energikällor längre fram). Återigen kan vi konstatera att bonden kan fälla träd i skogen,
såga upp dem i lämpliga längder och använda det som värmekälla under årets kalla
månader. Råvaran är, som vi konstaterat tidigare, kostnadsfri, och bondens enda kostnad för
att värma spiltan är hans egen arbetsinsats.
Kostnaden, som den definieras ovan, är av fundamental betydelse för att se igenom
marknadsekonomins slöjor. När vi förstår kostnadens ursprung kan vi tränga in i och
analysera marknadsekonomins innersta struktur. Det faktum att det i människans värld
3
Vilket blir tydligare om vi tänker oss att bonden anställer en dräng som får i uppgift att hämta vatten till hästen. Den tid det tar för drängen
att hämta vatten är direkt proportionell mot vattnets kostnad.
4
Vilket återigen blir tydligare om bonden låter en dräng bygga spiltan.
5
Ett av Karl Marx definierat begrepp för värde.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
6
S5Manus v14.0
endast finns en kostnad försätter hela den traditionella ekonomiska teorin i ett nytt ljus.
Kostnadsbegreppet är för marknadsekonomin, lika fundamental som energibegreppet för
fysiken6.
Det är lätt att förvillas i ovanstående resonemang. Det är viktigt för den fortsatta
redovisningen att noga särskilja begreppet värde och begreppet kostnad. Det är alldeles
uppenbart att hästen genom sitt arbete i skogen skapar ett större värde än om bonden själv
utför arbetet. Hästen ökar värdet av bondens arbetsinsats på ett dramatiskt sätt. Om en
bonde av egen kraft drar fram tio timmerstockar per dag så kan han dra fram femtio
timmerstockar per dag med en häst. Hästen skapar därmed ett fyrfaldigt större värde utan att
tillföra någon kostnad.
Nu protesterar kanske läsaren, eftersom vi har konstaterat att en viss mängd muskelarbete
nedlagts i vattnet, fodret, spiltan och uppvärmningen, vilket, om det ställs i en relation till ett
yttre objekt (en annan människa), kan definieras som en kostnad. Och att dessa kostnader
är direkt hänförbara till hästen, varför de borde redovisas till hästen. Vilket är i linje med
klassisk marknadsekonomisk redovisning (direkta kostnader).
Låt oss konstatera att diskussionen är filosofisk (men därmed inte oviktig) eftersom
kostnaden är densamma alldeles oavsett betraktelsesätt. Det sammantagna resultatet är
exakt detsamma alldeles oavsett om bonden väljer att redovisa hästen som en kostnad eller
om han väljer att inte belasta hästen med de kostnader som uppstår. Det är således inte de
rent matematiska sambanden som förändras, utan det sätt varpå vi betraktar situationen.
Exemplet med bonden beskriver en process som i sak inte förändrar någonting annat än att
den förflyttar betraktaren till en annan utgångspunkt. Bonden, hästen och spiltan är exakt
desamma som tidigare, det uppnådda resultatet likaså.
Vi ska trots detta komma till insikt om att denna lilla justering av vår världsuppfattning leder
till andra, betydligt större och märkligare, slutsatser.
Vi konstaterar således att hästen ökat bondens produktion men att bondens sammanlagda
kostnad inte påverkats alls.
Låt oss nu analysera marknadsvärdet.
Det torde vara uppenbart att den isolerade bonden utan omvärldskontakt, inte har något
behov av att sätta ett värde på sina producerade varor och tjänster eftersom det inte finns
någon människa med vilken han kan bedriva handel. För älgen, vildsvinet och kaninen gäller
samma resonemang som för kostnaderna; att det inte finns någon anledning för djuren att
sätta ett värde vare sig på murklorna eller vildhallonen eller timret. Djuren lever och verkar i
ett eget universum, med vilka bonden inte kan bedriva handel, och därmed blir frågan om
marknadsvärde, eller lagen om utbud och efterfrågan meningslös.
Både begreppet kostnad och begreppet (marknads-)värde uppstår först i relation till ett yttre
objekt, till en annan människa. I samma ögonblick som bondens isolering bryts blir båda
begreppen, kostnad och marknadsvärde, relevanta och får en innebörd.
Marknadsvärdet för en vara eller en tjänst är helt skild från varan eller tjänstens kostnader. I
det tidigare exemplet med murklorna som blev delvis förstörda av solens värme förblir
murklornas kostnad konstant medan marknadsvärdet kan förväntas sjunka.
Marknadsvärdet styrs av lagen om utbud och efterfrågan och är därför summan av både en
objektiv (mängden vara eller tjänst) och en subjektiv (affektionsvärde) mänsklig värdering.
Värderelationen vid handel med varor och tjänster kan förskjutas även om kostnaden är
densamma. Bonden kan få två liter murklor för tio liter vildhallon bara av den anledningen att
bären är osedvanligt fina eller att murklorna inte är av samma höga kvalitet som tidigare år.
Värdet 10:2 (istället för 10:1) beror av en subjektiv värdering mellan de parter som erbjuder
varandra varor.
När flera aktörer uppträder på en marknad, och utbudet av varor och tjänster ökar, kommer
den faktiska utbudsvolymen att påverka relationen mellan murklorna och vildhallonen.
Marknadsvärdet styrs nu av hur väl utbudsvolymen balanseras av efterfrågan. Om utbudet är
6
The conservation of momentum, of angular momentum, and energy are the fundamental rules that seem to govern all processes that may
possible accrues in nature; Fundamental University Physics, Volume 1, Mechanics and Thermodynamics
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
7
S5Manus v14.0
mindre än efterfrågan stiger varans eller tjänstens värde och om utbudet är större än
efterfrågan sjunker varans eller tjänstens värde. Resultatet kan nu bli 10:3 eller 10:5
beroende av den för tillfället gällande balansen.
Vi kan konstatera att en varas eller en tjänsts marknadsvärde förutsätter en relation mellan
människor och att marknadsvärdet är helt fristående från varans eller tjänstens kostnader.
Dessutom kan marknadsvärdet förändras över tiden även om varan eller tjänsten förblir
exakt densamma.
Ur ett marknadsperspektiv är det irrelevant om tillverkningskostnaden är hög eller låg. I en
marknadsekonomi är det kunden som avgör varans eller tjänsten värde. Om varans
marknadsvärde är högre än dess kostnad uppstår ett överskott. Om varans marknadsvärde
är lägre än dess kostnad uppstår ett underskott. Vilket är helt i linje med klassisk
marknadsekonomisk teori.
Det uppkomna överskottet eller underskottet (skillnaden mellan marknadsvärdet och
kostnaden) kan delas upp och definieras på olika sätt. Enligt marxismen lägger kapitalisten
beslag på en del av det värde (arbete) som arbetaren tillför varan och ur det arbetet uppstår
mervärdet. Inom den klassiska marknadsekonomin är överskottet (alt. underskottet) den
vinst (alt. förlust) som återstår när alla kostnader som kan förknippas med produktionen av
varan eller tjänsten är fråndragna.
I den marxistiska teorin förkommer definitionen, att varans värde representerar mänskligt
arbete. Vi använder oss av en definition som kan tyckas förvillande lika varför den kräver en
ytterligare förklaring.
Marxismen indelar en varas värde i flera olika värdeformer som bruksvärde, bytesvärde och
mervärde, och som alla relateras till mänskligt arbete. Det mänskliga arbetet uppdelas även i
multiplar av enkelt arbete beroende av relationen mellan det enkla genomsnittsarbetet och
det mera komplicerade arbetet. Det komplicerade arbetet förväntas skapa ett större värde än
det genomsnittliga arbetet, varför det mänskliga arbetet i en vara eller en tjänst redovisas
som en multipel av det enkla arbetet. Mervärdet definieras som det mänskliga arbete som
arbetaren utan ersättning överlämnar till produktionsmedlens ägare.
Det finns tre avgörande skillnader mellan vår definition av kostnad och marxismens definition
av värde:
För det första utgår den ekonomiska energiteorin endast från ett ekonomiskt värde. Vårt syfte
är att inte att skapa en politisk plattform för någon samhällsklass eller intressegrupp, utan
endast att beskriva de processer som leder fram till ett samhällsvärde. Indelningen av värdet
i olika fraktioner mellan t.ex. arbetaren och ägaren av produktionsmedlen, förekommer inte i
vår redovisning. Hur värdet fördelas inom samhället är av underordnad betydelse. Vi tar
ingen fördelningspolitiskt ställning utan för endast ett resonemang om den värdeskapande
processen i sig.
För det andra är samtliga kostnader (i det av människan skapade marknadsekonomiska
systemet) relaterade till kostnaden för mänsklig arbetskraft. Med detta menas att alla varor
och tjänster har en av människan applicerad kostnad och att den kostnaden är relaterad till
det mänskliga arbetet som är nedlagd i varan eller tjänsten. Vi hävdar dessutom att det inte
finns någon annan kostnad.
Det är av största vikt att understryka skillnaden mellan marxismens värde och den
ekonomiska energiteorins kostnad.
Marxismen formulerar att:
Varans värde representerar mänskligt arbete, förbrukning av mänskligt arbete
överhuvudtaget.
Till skillnad från vår definition att:
Varans kostnad representerar mänskligt arbete, förbrukning av mänskligt arbete
överhuvudtaget.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
8
S5Manus v14.0
Ett värde är något relativt. När marxismen ska bedöma värdet av det genomsnittliga eller det
komplicerade arbetet krävs ett införande av multiplar eftersom värdet av det kvalificerade
arbetet måste anses vara större än värdet av det genomsnittliga arbetet.7
En kostnad är något konkret. När vi redovisar en kostnad så är det kostnaden för det i varan
eller tjänsten nedlagda arbetet. Varken mer eller mindre. Det kan vid första anblicken
upplevas som märkligt att samtliga varor i vår omgivning; en lampa, en matta, en bil, eller en
väg, endast består av den i varan nedlagda (investerade) kostnaden för mänskligt arbete. Vi
kommer längre fram att återkomma till detta faktum.
För det tredje använder vi oss uteslutande av den marknadsekonomiska utbuds- och
efterfrågeteorin vid fastställande av värde, alldeles oavsett andra faktorer. Arbetskraftens
kostnad värderas utifrån samma princip. En yrkesarbetares eller en tjänstemans arbete kan
därför motsvara ett högre eller lägre värde beroende av marknadens förutsättningar. Ett
marknadsvärde som omvandlas till en kostnad när den överförs till (appliceras på) varan eller
tjänsten.
Man skulle kunna hävda att vi sammanför två, till det yttre helt motsägelsefulla teorier, och
formulerar en tredje. Kostnadsbegreppet har till viss del sin grund i den marxistiska
värdeteorin medan vår värdeteori helt bygger på marknadsekonomins utbuds och
efterfrågeteori.
Låt oss nu återvända till vår bonde. Hans verksamhet växer och han bedriver en allt större
handel. Hans producerar femtio stockar timmer per dag, men han har lagt märke till att det
finns en möjlighet att öka produktionen eftersom efterfrågan på timmer ökar. Han beslutar att
investera i en traktor med vilken han kan fördubbla produktionen.
Bonden gör en översyn av leverantörers produkter på marknaden. Det finns mindre och
större traktorer, med eller utan olika funktioner, till olika marknadsvärde. Han gör en
helhetsbedömning och beslutar att införskaffa en traktor med medelstor kapacitet. Han gör
upp affären med leverantören och de kommer överens om att betalningen sker med ett
större parti timmer som bonden lagt upp under vintern.
Bondens kostnad för traktorn kan nu relateras till den mängd arbete timret representerar.
Vilket överensstämmer med vårt tidigare resonemang.
Men hur är det med traktorn?
Traktorn tillverkas vid en fabrik där en del av monteringsarbetet utförs manuellt av utbildade
montörer. Den administrativa avdelningen ansvar för in- och utbetalningar.
Försäljningsavdelningen marknadsför och säljer traktorer och den verkställande ledningen
ansvar för den övergripande styrningen av verksamheten.
Det arbete de anställda avsätter för att producera traktorn blir, i likhet med bondens nedlagda
arbete i det producerade timret, det sammantagna arbete som investeras i (appliceras på)
traktorn. Det administrativa arbetet och försäljningsarbetet måste likställas med montörernas
arbete eftersom samtligas nedlagda arbete är nödvändigt för att traktorn ska kunna
färdigställas. Summan av det nedlagda arbetet blir den i traktorn investerade kostnaden.
Vi konstaterade tidigare att en kostnad är något konkret och att kostnaden motsvarar det i
varan nedlagda arbetet. Men vi konstaterade dessutom att begreppet marknadsvärde, i linje
7
Socialismens fader Karl Marx beskriver i Kapitalet att en vara har ett varuvärde:
Vid närmare påseende förstår man vidare, att i vårt kapitalistiska samhälle en given mängd mänskligt arbete, alltefter arbetsefterfrågans
växlande inriktning, omväxlande tillföres i form av skrädderi eller i form av väveri. Denna arbetets formväxling försiggår måhända inte utan
friktion, men den måste försiggå. Det produktiva arbetet utgör egentligen, om man bortser från dess bestämda nyttokaraktär, endast
förbrukning av mänsklig arbetskraft. Skrädderi och väveri är, ehuru kvalitativt olika produktiva verksamheter, dock bägge produktivt
utnyttjande av mänsklig hjärna, muskler, nerver, händer osv., och i denna mening är bådadera mänskligt arbete. De är endast två olika former
för utnyttjande av mänskligt arbete. Visserligen måste den mänskliga arbetskraften själv vara mer eller mindre utvecklad för att kunna
utnyttjas i den ena eller andra formen. Varans värde representerar emellertid helt enkelt mänskligt arbete, förbrukning av mänskligt arbete
över huvudtaget. I det borgerliga samhället spelar en general eller en bankir en stor roll, en vanlig människa däremot en struntroll. På samma
sätt är det med det mänskliga arbetet. Detta innebär förbrukning av den enkla arbetskraft, som varje normal människa utan särskild
utbildning äger i sin kropps organism. Det enkla genomsnittsarbetet självt växlar karaktär i olika länder och under olika kulturepoker men är
dock i varje existerande samhälle något givet. Komplicerat arbete betecknar endast potentierat eller snarare multiplicerat enkelt arbete,
sålunda att ett mindre kvantum komplicerat arbete är lika med ett större kvantum enkelt arbete. Att denna reduktion beständigt försiggår,
visar erfarenheten. Även om en vara är produkten av det mest komplicerade arbete, så är dock dess värde likvärdigt med produkten av enkelt
arbete och representerar därför självt endast ett bestämt kvantum enkelt arbete. Källa: Karl Marx; Kapitalet Första boken; Första
Avdelningen Vara och Pengar; Första kapitlet Varan; 2. Dubbelnaturen hos det i varorna nedlagda arbetet
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
9
S5Manus v14.0
med marknadsekonomin utbud och efterfrågeteori, är skild från kostnaden, och att den
dessutom kan förändras över tiden. Säljaren efterstävar ett så högt marknadsvärde som
möjligt vilket medför att köparens marknadspris inte behöver vara detsamma som den
kostnad säljaren investerat i traktorn. Säljaren erhåller normalt ett överskott vid försäljningen
av varor och tjänster, som uppstår i mellanskillnaden mellan varans kostnad och dess
marknadsvärde.
Hur går det att förklara att säljarens vinst omvandlas till köparens kostnad, när vi konstaterat
att alla kostnader är relaterade till mänsklig arbetskraft? Vinsten tycks på något sätt uppstå
av sig själv och inte genom ett nedlagt arbete och ändå omvandlas den i perspektivet av
köparen till en kostnad!
Det är lätt att låta luras till att tro, att vinsten är något annat än ersättning för nedlagt arbete. I
resonemanget med den ensamma isolerade bonden väljer vi att redovisa det nedlagda
arbetet som en kostnad eftersom det finns en uppenbar fysisk relation mellan mängden
producerade timmerstockar och bondens arbetsinsats. I samma stund som bonden relaterar
sitt arbete till andra människor uppstår ett marknadsvärde, vilket blir en referens med vars
stöd bondens arbetsinsats kan värderas. Vi kan (felaktigt) uppleva att de timmerstockar som
bonden erbjuder som ersättning för traktorn endast består av kristalliserat arbete eftersom de
representerar bondens nedlagda arbete och ingenting annat. Men stockarna värderas i
relation till köparens subjektiva värdering vilket innebär att även bondens stockar kan
innehålla en vinst (eller förlust) på samma sätt som traktorn. Därav slutsatsen att
traktorförsäljarens uppdelning av traktorns marknadsvärde i en vinst (eller förlust) och en
kostnad endast är av definitionsmässig betydelse eftersom de båda representerar mänskligt
arbete. Den ena formen är ”fast” och förändras inte omedelbart (löner) och den andra är
rörlig och förändras allteftersom marknadsvärdet ändras (vinsten alt. förlusten). Om fabriken
vore ett kooperativ där samtliga medarbetare delade överskottet (alt. underskottet) mellan
sig, så blev begreppen lön och vinst irrelevanta, eftersom det inte sker någon uppdelning av
överskottet mellan arbetarna och ägaren av produktionsmedlen (eftersom de är en och
samma person).
Trots denna semantiska förvirring är och förblir både vinsten och lönerna en kostnad som
relateras till det av människan nedlagda arbetet. Därför sker ingen omvandling av
kostnadsbegreppet när en vara eller en tjänst övergår från en säljare till en köpare. Det i
traktorn kristalliserade kostnaden är inget annat än en ersättning för nedlagt arbete.8 Alldeles
oavsett hur vi väljer att definiera den.
Vid försäljningstillfället går det att värdera graden av kvalificerat arbete genom att beräkna
den arbetstid som nedlagts i fabrikens traktor respektive bondens stockar eftersom de båda
representerar samma marknadsvärde. Om traktorn representerar sammanlagt 1000
arbetstimmar och stockarna motsvarar en arbetsinsats på 2000 timmar så får vi en relation
1:2 mellan fabrikens i detta fall dubbelt så kvalificerade arbete som bondens. Innan bonden
skaffade hästen var relationen mer till bondens nackdel (1:8). Graden av kvalificerat arbete
styrs därför av den produktivitet, eller som vi senare kommer att förstå, den utväxling som
arbetet har. Om två arbetare utför exakt samma arbetsuppgift och den ena producerar
dubbelt så mycket som den andra arbetaren, så utför den första arbetaren ett dubbelt så
kvalificerat arbete som sin kollega (1:2). Det kvalificerade och okvalificerade arbetet har
således både med produktivitet och marknadsvärde att göra. Det räcker inte att utföra ett
högkvalitativt arbete om marknadsvärdet är obefintligt eftersom behovet av varan eller
tjänsten saknas trots en hög kvalitet.
Bonden fördubblar produktionen med stöd av traktorn och producerar nu etthundra
timmerstockar per dag. Han gör sig av med hästen och bygger om spiltan till ett garage.
Låt oss nu studera vad som händer med bondens kostnader.
Tidigare kunde bonden försörja sig själv och finna det han behövde för produktionen i sin
omedelbara närhet. Råvaror och bränsle fanns i tillgängligt omfattning för att bonden skulle
8
Slutsatsen ligger helt i linje med det faktum att människan lever i sitt eget universum varför en kostnad helt enkelt inte kan uppstå på något
annat sätt än genom mänskliga insatser. Därför måste varje kostnad, oavsett om den definitionsmässigt uppstått som en vinst eller som en
lön, anses vara en kostnad för mänskligt arbete. Det finns helt enkelt ingen annan möjlighet.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
10
S5Manus v14.0
kunna driva verksamheten relativt oberoende av samhället i övrigt. Den nya situationen gör
bonden mer beroende av omgivningen. Traktorn behöver service, reservdelar och drivmedel.
Det torde vara ganska uppenbart att traktorns service innebär en kostnad och att
reservdelarna leder till samma resonemang som vi förde vad avser investeringen i traktorn.
Men hur är det med drivmedlet?
Låt oss anta att bonden använder dieselbränsle till sin traktor. Diesel framställs av råolja och
måste därför inhandlas utifrån.
När vi redogjorde för hästen konstaterade vi att hästens ”drivmedel” var kostnadsfritt så
länge bonden producerade bränslet själv. Om han däremot hade producerat och sålt hö till
andra hästägare så hade kostnadsbegreppet fått en annan och relevantare innebörd.
Bonden skulle då ha sålt hö till ett marknadsvärde vilket därmed hade blivit bondens ”lön”,
vilket för de andra hästägarna framstått som höets kostnad. På motsvarande sätt blir nu
dieselbränslet en kostnad.
Låt oss analysera hur denna kostnad uppkommer.
Vi nämnde tidigare att luft och vatten saknar kostnad. Detsamma gällde järnmalm eller
kopparmalm, eller när bonden samlade sten för att bygga en mur runt åkrarna. Ett
resonemang som är allmängiltigt för alla råvaror utan undantag.
Råolja saknar därför kostnad. Den är med andra ord kostnadsfri.
Den kostnad som bonden förknippar med dieseln till traktorn är inget annat än kostnaden för
mänskligt arbete. Oljeprospektering, oljeutvinning, transporter och raffinering är förknippat
med kostnader eller mänskligt relaterade åtgärder. Oljan i sig, i sin fysiska form, kostar inte
någonting, någonsin. Dess kostnad är endast de till den fysiska varan relaterade handlingar
utförda av människor.
Det tål att upprepas: alla råvaror är kostnadsfria! De saknar i sin fysiska form alla former av
kostnad (vilket inte ska förväxlas med det faktum att en råvara som saknar kostnad mycket
väl kan ha ett marknadsvärde, vilken i sig omvandlas till en kostnad i nästa led). Kostnaden
uppstår endast i råvarans möte eller relation till mänskligt arbete; endera som en lön eller
som en vinst.
Vi luras till att tro att varan dieselbränsle har en kostnad, när det i själva verket är den i
dieselbränslet nedlagda mängden arbete som är dieselbränslets kostnad. Det i
dieselbränslet investerade mänskliga arbetet blir dieselbränslets kostnad.9
Det läsaren nu kan uppfatta som semantik, en lek med ord, är i själva verket av fundamental
betydelse för att förstå marknadsekonomins bakomliggande drivkraft. Dieselbränslet kan
sägas vara bärare av mänskligt relaterade tjänster som motsvaras av den kostnad som finns
nedlagt i, eller kan relateras till, varan. Varje enskild aktivitet; prospektering, utvinning,
raffinering och levereras, ger vid varje sekvens ett litet kostnadspåslag som förknippas eller
binds till varan. Vi kan se detta tydligare om vi föreställer oss en situation där samtliga
personer som arbetar med prospektering, utvinning, raffinering och transporter plötsligt skulle
utföra sina tjänster kostnadsfritt. Det blir då uppenbart att oljan skulle sakna kostnad när den
når fram till kunden (däremot påverkas inte marknadsvärdet) eftersom varan i sig är
kostnadsfri. Nu protesterar den ekonomiskt insatte läsaren och menar att kapitalkostnaden
för maskiner och andra investeringar fortfarande kräver en viss avkastning vilket gör att
dieselbränslet inte kan levereras kostnadsfritt till kunden.
Men även detta är en synvilla.
9
Den belgiske ekonomen Ernest Mendel beskriver under 1960 talet, varuvärdet i skriften Inledning till Marxismens ekonomiska teori på
följande komplicerade sätt:
”Priset på en vara kan återföras på ett antal beståndsdelar: amortering av maskiner och byggnader, vilket vi kallar återställande av det fasta
kapitalet, lönen och slutligen allt som är mervärde: vinst, räntor, arrende, skatt osv.
Vad dessa båda sista element, lönen och mervärdet beträffar, så vet vi redan att de består av arbete och ingenting annat. Vad råvarorna angår
består priset hos de flesta till stor del av arbete. Så utgörs exempelvis 60 % av priset på kol av löner. Om vi förutsätter att en
genomsnittsvaras pris sönderfaller i 40 % löner, 20 % mervärde, 30 % råvaror och 10 % fast kapital, och vidare antar att 60 % av råvarornas
pris består av arbete, så har vi redan reducerat 78 % av det ursprungliga priset till arbete. Resten av varornas pris sönderfaller i kostnader för
andra råvaror – i sin tur till 60 % reducerbara till arbete – och kostnader för amortering av maskiner. Kostnaden för maskinerna består till stor
del av arbete (t.ex. 40 %) och råvaror (kanske också 40 %). Arbetets andel av varornas pris ökar alltså successivt till 83 %, 87 %, 89,5 % osv.
Det är uppenbart att om vi fortsätter denna sönderdelning tenderar priset att reduceras till arbete och inget annat än arbete”.
Enligt vårt resonemang är alla kostnader relaterade till (detsamma som) mänskligt arbete, det finns helt enkelt ingen annan möjlighet, varför
ovanstående teoretiska resonemang är tämligen onödigt.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
11
S5Manus v14.0
Låt oss se hur Karl Marx beskriver hur kostnader10 (egentligen värde; se fotnot) överförs från
maskinen till varan.
I likhet med varje annan beståndsdel av det konstanta kapitalet skapar maskineriet ingen
kostnad i sig men avger sin egen kostnad till produkten, som den bidrar till att alstra. I den
mån den har en kostnad och därmed överför kostnad till produkten, bidrar det till en av
beståndsdelarna i produktkostnaden.
och
Om den proportion är given, vari maskineriet överför kostnad till varan, så beror storleken
av denna kostnadsdel på maskineriets egen kostnadsstorlek. Ju mindre arbete den självt
innehåller, desto mindre kostnad tillför den varan. Ju mindre kostnad den avger, desto mer
produktivt är maskineriet, desto mer närmar den sig naturkraften, och maskinernas kostnad
minskar i samma grad som de själva produceras med hjälp av maskiner.
och
Det är klart, att endast en omflyttning av arbete äger rum, att summan av det arbete som
krävs för att framställa en vara inte minskar, och att arbetets produktivkraft inte ökar, när
det kostar lika mycket att tillverka en maskin som man inbesparar genom att använda den.
Skillnaden mellan det arbete, som en maskin kostar, och det arbete, som den inbesparar,
eller graden av dess produktivitet, beror tydligen inte på skillnaden mellan dess egen
kostnad och kostnaden av det verktyg, som den har ersatt. Skillnaden existerar, så länge
maskinens arbetskostnader och därmed dess kostnadsdel, som tillsättes produkten, förblir
mindre än den kostnad, som arbetaren med sitt verktyg skulle tillföra arbetsföremålet.
Maskinens produktivitet mätes därför av den grad, i vilken den ersätter mänsklig
arbetskraft.11
Det i maskinen nedlagda arbetet (kostnaden) överförs till de varor som maskinen medverkar
till att skapa, i samma grad som maskinen i genomsnitt förlorar genom nedslitning. Således
är det samma process som leder fram till kostnaden för en maskin som den process som
leder fram till kostnaden för en mängd dieselbränsle. I båda fallen är det kostnaden för den
muskelkraft som kan relateras till maskinen respektive bränslet. I själva verket går det
utmärkt att betrakta maskinen som en vara vilken som helst.
Således kan vi konstatera att den ekonomiskt insatte läsaren till viss del gjorde en korrekt
anmärkning när han protesterade mot resonemanget att dieselbränslet skulle vara
kostnadsfritt om samtlig personal utförde sina tjänster kostnadsfritt. Den förslitning av
maskiner som sker vid utvinningen, transport och raffinering av oljan överförs till varan varför
dieselbränslet, trots allt, kommer att ha en mindre kostnad vid leveransen till konsumenten.
Men hur vi än vänder och vrider på begreppen är denna ”förslitningskostnad” inget annat än
en kostnad för muskelkraft. Det enda kostnad som kan relateras till varan är kostnaden för
muskelkraft. Återigen kan vi konstatera att det bara finns en kostnad och det är kostnaden för
arbete (muskelkraft).
I vårt exempel med bonden ökade produktionen från tio till femtio stockar timmer per dag när
bonden införskaffade en häst. Om vi förutsätter att marknadspriset för timmer förblir konstant
även vid det ökade utbudet om fyrtio stockar, så kommer bonden att öka omsättningen och
lönsamheten med fyrahundra procent. Hur är detta möjligt? Hur kan en ensam bonde
plötsligt, ”bara” genom att skaffa en häst, öka lönsamheten så radikalt?
Det kan förefalla alldeles självklart att bonden genom att rationalisera arbetet ökar
produktiviteten och därmed med största sannolikhet även ökar den disponibla inkomsten
(vilken beror av marknadsvärdet). En grupp med ekonomistuderande skulle konstatera att
kostnaden per timmerstock minskar, eftersom produktionsprocessen blir effektivare. Därmed
ökar inkomsterna under förutsättning att stockarnas marknadsvärde är konstant. Sambanden
är så självklara att de inte tycks kräva någon djupare analys eller någon mer ingående
förklaring.
10
Författaren väljer här att använda Marx definitioner men ändrar värdebegreppet och ersätter det med kostnadsbegreppet. Varje ändring
anges i texten med kursiv stil.
11
Karl Marx; Kapitalet Första boken; Fjärde Avdelningen, Produktionen av det relativa mervärdet; Trettonde kapitlet Maskiner och
storindustri; 2 Överföring av värde från maskineriet till produkten
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
12
S5Manus v14.0
Men varför minskar kostnaden per timmerstock? Varför är inte kostnaden per enhet
konstant?
Det som kan tyckas vara en kuggfråga är i själva verket en av marknadsekonomins allra
viktigaste förutsättningar. För att förstå vad det är som händer får vi vända blicken åt ett helt
annat håll och ta hjälp av fysikens lagar.
Låt oss nu diskutera energibegreppet.
Ett ständigt flöde av energi är nödvändigt för allt levande. Det är energin från solen som
värmer oss en varm sommardag och energin från veden som värmer oss när vi tänder en
brasa på vintern.
Människans förmåga att ”tämja” elden är ett av hennes viktigaste landmärken. Det gav
henne helt nya möjligheter. Bosättning och matlagning förändrades och hennes livsformer
utvecklades. Men energin kunde även utgöra ett hot och krävde därför hennes kontroll.
Skogsbränder kunde ödelägga stora områden. Elden var därför något hon tvingades lära sig
att behärska och att balansera.
De senaste trehundra åren har vår kunskap om energibegreppet utvecklats och förståelsen
fördjupats. Vi vet idag att energi kan utvinnas på många olika sätt, som lägesenergi
(vattenkraft), kemisk bunden energi (batterier, fossila bränslen) och nukleär energi
(fusionsenergi från solen, fissionsenergi från kärnkraftverk). Vi vet också att energi kan
omvandlas; som när solens värme (strålningsenergi) får vattenångan att stiga (lägesenergi)
och falla ner som regn och bilda sjöar och vattendrag, som omvandlas till elektricitet
(elektrisk energi) i kraftverkets turbiner (rörelseenergi). Energin är en evig, den upphör aldrig,
den kan inte förstöras; den kan ändra form, den kan omvandlas, men den upphör aldrig att
existera. Summan av universums totala energi är alltid konstant.
Trots att det finns ett överflöd av energi i vår omedelbara närhet så lever vi i en tid när det
talas om energikris och att våra energitillgångar håller på att ta slut. Detta har att göra med
energins koncentration; för att kunna utnyttja energi på ett effektivt sätt förutsätts en hög
koncentration. När koncentrationen minskar, innebär det inte att energin försvinner, utan
endast att den finfördelas så att vi inte längre kan använda den till ett aktivt arbete.
Processen kallas med ett vetenskapligt ord för entropi, att universums energi strävar efter att
utjämnas. Entropi betyder egentligen oordning och universums oordning (entropi) ökar. Berg
eroderar och blir till grus, solen ”förbränner” sin energi och omvandlar den till värmestrålning
osv.
Energi kan omvandlas och byta skepnad utan att det märks. Vi kan betrakta en pendel som
svänger fram och tillbaka. I punkterna A och B befinner sig pendeln i viloläge på en höjd h
ovanför punkten C. Punkten C är banans lägsta punkt i vilken pendeln har högst hastighet
när den passerar. Det finns ett samband mellan höjdskillnaden h och pendelns hastighet
som inom fysiken beskrivs med formeln
mgh = 1/2mv2
där m är pendelns massa, g är gravitationen (tyngdkraftens acceleration), h är höjden och v
är pendelns hastighet.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
13
S5Manus v14.0
B
A
H
C
I punkterna A och B har pendeln lägesenergi men ingen rörelseenergi medan pendeln i
punkten C har rörelseenergi men saknar lägesenergi. Den oförstörbara energin övergår från
en form till en annan.
När en bil bromsas in vid ett trafikljus övergår bilens rörelseenergi till den värmeenergi som
utvecklas av fordonets bromsar. När föraren accelererar frigörs den i bensinen kemiskt
bundna energin (lagrad solenergi) till värmeenergi som via motorrummets kolvar överförs till
bilens hjul som rörelseenergi. Energin försvinner inte men övergår från en högre till en lägre
koncentration, dess entropi ökar, vilket innebär att energin blir alltmer ”utspädd” och därmed
svårare att använda.
När vi stänger en dörr överförs muskelkraften från armens muskel till dörren och omvandlas
till rörelseenergi vilket gör att dörren slår igen. När dörren stängts har rörelseenergin övergått
till friktionsenergi i dörrens gångjärn.
Denna övergång och utjämning mellan olika energikällor sker överallt, inte bara på jorden
utan i hela universum. Energin ändrar form samtidigt som den påverkar omgivningen, men
totalsumman är alltid densamma. Energin transformeras men bevaras. Detta kallas inom
fysiken för energilagen eller energiprincipen.
Det finns således ingen evighetsmaskin, perpetuum mobile, som kan hållas i rörelse utan
tillförsel av energi. Det behövs en ständig tillförsel av ny energi för att värma våra hus eller
driva våra fordon. Även människan måste ständigt fylla på bränsledepåerna genom att äta
och dricka.
Det är viktigt att förstå att energi kan framställas och lagras på olika sätt, men att resultatet,
den faktiska energin som utvinns, är densamma alldeles oavsett dess källa. Inom fysiken
finns endast ett energibegrepp; e, oavsett om energin är producerad genom
sammanslagning av vätemolekyler till helium, vid ett vattenkraftverk eller av människans
muskler. Energin kan överföras genom skilda medier som strålning, elektricitet eller beröring,
men är hela tiden densamma. Energin mäts i storheten; Joule12 .
Det finns endast ett energibegrepp och det betecknas med bokstaven e.
Summan av universums energi är konstant men dess entropi ökar.
Energi kan övergå från en form till en annan.
Människans muskelkraft kan jämställas med vilken annan energikälla som helst.
Läsaren ställer sig nu frågan vad denna redogörelse har med vår marknadsekonomiska
sammanställning att göra? Varför en diskussion om ekonomi och produktivitet plötsligt
sammanförs med termer som entropi och energi?
12
En betydligt vanligare storhet är kilowattimme som är lika med det arbete som utförs av en maskin med en effekt på en kilowatt (1 000 W)
under en timme. 1 kilowattimme (kWh) = (103 W)(3,6’103 s) = 3,6*106 J
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
14
S5Manus v14.0
Muskelkraft är människans viktigaste energikälla. Våra avlägsna förfäder använde
muskelkraften till att jaga och fiska. Senare lärde hon sig att använda andra energikällor för
att öka sin sammanlagda energikapacitet. Hon lärde sig att använda oxen och hästen.
Därefter vattenkraften och ångmaskinen.
Idag är energiproduktionen helt avgörande för samhällets funktion. Bäst inser vi det om vi
stänger av den elektriska strömmen och ser vad som händer. Energin har fått en central
betydelse i det moderna samhället.
Vi har konstaterat att muskelkraft kan jämställas med vilken annan energikälla som helst.
Muskelkraft, hästkraft eller dieselbränsle gestaltar samma begrepp - e -. Men trots detta
konstaterad vi tidigare att hästen inte är någon kostnad i människans värld.
Hur kan man då förklara att den muskelkraft (mänskligt arbete) som används för att
transportera fram nyavverkat timmer till en uppläggningsplats kan särskiljas från samma
mängd arbete (i naturvetenskapligt mening) utfört av en häst eller en traktor; när det arbete
(den energi) som åtgår för att transportera de nyavverkade timmerstockarna till
uppläggningsplatsen är densamma i båda fallen?
Produktiviteten inom skogsindustrin har ökat dramatiskt under de senaste hundra åren
samtidigt som arbetarnas löner ökat. Hur är detta möjligt i en situation när det faktiskt utförda
arbetet per timmerstock (i naturvetenskaplig mening) hela tiden är konstant? Det är ingen
skillnad på det nödvändiga arbete (i naturvetenskaplig mening) som utfördes för hundra eller
tusen år sedan och som fortfarande utförs idag. Det krävs exakt samma arbete, då som nu,
att transportera de nyavverkade timmerstockarna fram till uppläggningsplatsen. Trots detta
fysikaliska faktum har arbetet i skogen rationaliserats och produktiviteten höjts. Det skulle
vara konkurrentmässigt otänkbart att upprätthålla dagens produktionsnivå med samma
metoder som för hundra år sedan utan att arbetarna skulle svälta ihjäl, därför att
produktiviteten på marknaden ökat till den grad, att den rena muskelkraften inte längre kan
konkurrera. Den skog som tidigare tog veckor att avverka och dra fram till en
uppläggningsplats med hjälp av häst och vagn, utförs idag av en maskin på någon dag.
Kostnaden per producerad timmerstock (även om det fysikaliskt åtgår samma mängd arbete
per timmerstock) är dag betydligt lägre än för ett sekel sedan.
Men detta besvarar inte den grundläggande frågan, varför muskelkraften (det mänskliga
arbetet) särredovisas, i jämförelse med andra energikällor. Om en fabrik använder sig av
energi från olja, el, gas, kärnkraft eller människans muskler är i rent fysikalisk mening av
underordnad betydelse. Men det går en skarp gränslinje mellan den fysiska verklighetens
lagar och marknadsekonomins sätt att betrakta världen.
Hur uppstår detta värde som medeltidsmänniskan aldrig fick ta del av? Vi kan naturligtvis
hävda att vi är betydligt klokare och intelligentare idag än på medeltiden, vilket må stärka vår
tro på oss själva, men knappast håller för en djupare analys. Det finns absolut inget som
säger att den romerske kejsaren Augustus (63 f.Kr. - 14 e.Kr.) hade haft körkort och egen bil
om han levt idag. Eller att medeltidens människa hade klarat sina studier och åkte på
charterresa under semestern som vilken annan modern människa som helst. Det är inte
människan som förändrats under de senaste trehundra åren utan hennes sätt att relatera sig
till omgivningen.
Den engelske fysikern Isaac Newton publicerade den allmänna gravitationslagen 1665 (den
publicerades 1684) vilken visar att naturen följer bestämda fysikaliska lagar alldeles oavsett
var vi befinner oss. Världen blev med Newton både förutsägbar och kontrollerbar vilket
skapade förutsättningen för stordrift och massproduktion. Människans förändrade
världsuppfattning i kombination med hennes marknadsekonomiska erfarenhet gjorde att hon
tog naturens i sin tjänst och använde dess krafter till sin egen fördel. Hon övergick från att
leva i naturen till att leva av naturen. Den industriella revolutionen i England på 1750 talet
byggde på en insikt om att naturen har ett konsekvent orsak-verkan samband. Magin och
mysticismen fick träda tillbaka, till förmån för en logiskt-rationell världsuppfattning.
Hade människan insett detta redan under antiken så skulle världens energireserver av kol
och olja tagit slut för länge sedan. Nu blev det inte så.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
15
S5Manus v14.0
Vårt resonemang leder här fram till en avgörande skiljelinje. Fysikens lagar hävdar att det
endast finns ett energibegrepp - e - som visserligen kan ändra gestalt men aldrig upphör och
som gäller för hela universum.
Marknadsekonomin delar upp energibegreppet i två energikällor; muskelkraft samt övriga
energikällor.
Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler
producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste
hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft,
skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en
kostnad.
Vi kommer i vårt fortsatta resonemang visa hur ekonomins kostnadsbegrepp och fysikens
energibegrepp interagerar med varandra och driver den ekonomiska utvecklingen framåt.
Det vi i dagligt tal benämner ekonomisk tillväxt.
En häst kan skapa ett värde i människans värld men är ingen kostnad.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
16
S5Manus v14.0
2. Grundläggande teori
Det marknadsekonomiska systemet bygger på det filosofiska antagande att människan kan
springa hundra meter allt snabbare. Förbättrad utbildning, avregleringar och en växande
globalisering leder till ständigt nya världsrekord. Trots det faktum att människan inte kan löpa
hundra meter på noll sekunder, är marknadsekonomins förespråkare övertygade om att
världsrekorden aldrig kommer att upphöra. Människans enastående resultatförbättringar
förväntas fortsätta i evighet. Den marknadsekonomiska resan är både nödvändig, naturlig
och en aldrig sinande källa till mänsklighetens fromma. Marknadsekonomins ständiga
strävan att öka samhällets produktivitet anses i slutänden leda till största möjliga lycka, för en
allt större andel av världens befolkning. Världsekonomin befinner sig endast i sin linda och
det potentiella utrymmet, i det korta perspektivet över några hundra år, anses obegränsat.
Det går att effektivisera och höja produktiviteten genom en ständigt utökad frihandel mellan
världens länder och inom nationer. Det marknadsekonomiska hjulet kommer att snurra allt
snabbare och världsrekorden kommer att fortsätta avlösa varandra.
Andra är av motsatt uppfattning och hävdar att det allt snabbare produktionshjulet en dag
kommer att nå en yttre gräns. De fortlöpande världsrekorden kommer till sist att upphöra.
Och när världsrekorden upphör så kommer marknadsekonomin, som vi känner den idag, att
förlora sin kraft. Vi kommer inte längre att kunna producera det överflöd av varor och tjänster
som är helt nödvändiga för att ens upprätthålla den nuvarande ekonomiska och sociala
standarden. Samhället riskerar att komma in i en djup och långvarig ekonomisk stagnation
som marknadsekonomins inte klarar av att hantera, eftersom den inte är konstruerad för
nolltillväxt. Det marknadsekonomiska systemet förutsätter ekonomisk tillväxt och ständigt nya
världsrekord. Det är marknadsekonomins yttersta konsekvens.
Dudley Dillard professor i Ekonomi vid University of Maryland 13
Erfarenheterna från mellankrigstiden utgör ett dramatiskt exempel på att en
marknadsekonomi inte kan stå stilla och ändå blomstra. Den måste antingen växa eller
stagnera. Den amerikanska marknadsekonomin växte under tjugotalet och stagnerade
under trettiotalet.
Sjuttiotalets diskussion om ett långsiktigt, uthålligt nolltillväxtsamhälle i ekologisk balans är
lika otänkbar idag som den var utopisk på sjuttiotalet. Med facit i hand kan vi idag konstatera
att ett politiskt beslut om nolltillväxt under sjuttiotalet skulle ha medfört förödande
konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.14 Dagens politiker talar mer i termer av
”nödvändig ekonomisk tillväxt”. Ett samhälle som inte växer går i praktiken bakåt.
Med vad är egentligen ekonomisk tillväxt och hur uppstår den?
En ökning av ett lands bruttonationalprodukt BNP är ett (av flera) mått på ett lands
ekonomiska tillväxt. Den svenska nationalencyklopedin ger följande beskrivning under
rubriken bruttonationalprodukt:
Den viktigaste uppgiften för BNP-måttet är att ge information om kortsiktiga svängningar i
den ekonomiska aktiviteten. Vid jämförelser av BNP över längre tidsperioder (årtionden)
krävs större försiktighet, eftersom de trendmässiga förändringar av BNP som kan
observeras delvis beror på grundläggande förändringar i samhället snarare än på
förändringar i produktionens storlek. Så har t.ex. kvinnornas ökade förvärvsarbete inneburit
att barntillsyn, åldringsvård, matlagning och sömnad i större utsträckning ombesörjs i
offentlig regi eller av privata företag och därmed inräknas i BNP, vilket inte är fallet när
sysslorna utförs som oavlönat arbete i hemmet.
I realiteten används BNP-måttet ofta som jämförande mått på länders utvecklingsgrad. Inte
sällan fördelas då BNP på antalet invånare i resp. land - BNP per capita. Det är i sådana
jämförelser viktigt att komma ihåg att BNP inte innehåller några fördelningskriterier eller
13
Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 31 Tillväxt och stagnation inom den amerikanska
ekonomin under mellankrigstiden: 1920-talet, högkonjunkturens årtionde
14
Nordkorea kan i detta sammanhang tjäna som ett belysande exempel.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
17
S5Manus v14.0
kvalitativa kriterier. Att BNP per capita i ett land stigit betyder inte nödvändigtvis att
genomsnittsmedborgaren fått det bättre.15
Den stora oenigheten om begreppet ekonomisk tillväxt försvårar diskussionen om tillväxtens
möjligheter och begränsningar redan innan den inletts. För någon är ”tillväxt” som att svära i
kyrkan, medan andra menar att det är världens frälsning. Och däremellan finns hela skalan
av åsikter. Några menar att större utbildningsinsatser, förbättrade finansiella system,
försämrade arbetslöshets- och sjukförsäkringar, en reducerad offentlig sektor, sänkt skatt på
arbete, ett ekologiskt samhälle, en tydligare äganderättslagstiftning etc. leder till högre
ekonomisk tillväxt.
Låt oss ta ett exempel från Dagens Nyheters ledarsida; 200416
.. tillväxt är ju inget annat än att göra saker bättre för människor, alltså detsamma som
humanism. Om fler får jobb och kan producera varor och tjänster med högre kvalitet blir
friheten och valmöjligheterna större. Hur ska ni som politiker ha något att fördela om det
inte finns tillväxt?
Kanske är det själva ordet som leder tankarna fel. Tillväxt betyder ju inte att vi ska springa
runt ännu fortare, till lägre lön, i system som inte fungerar eller som förstör miljön. Det är
precis tvärt om .. Kanske borde vi tala om mänsklig tillväxt snarare än ekonomisk tillväxt,
så skulle blå och gröna liberaler använda samma språk ..
Medan Naturskyddsföreningens miljöekonom17 i en krönika i samma tidning menar att den
hållbara tillväxten kan göras på ett miljövänligt sätt:
Den ekologiska omställningen sägs vara en motor för en grön tillväxt. Fjärran är 70talsdebatten om behovet av nolltillväxt och att tillväxten i sig är roten till miljöförstöringen.
Finns det inte längre någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och god miljö? Finns det
en hållbar grön tillväxt och hur ser den i så fall ut?
Ibland får jag höra att den som tror på oändlig tillväxt på en ändlig planet måste antingen
vara idiot eller ekonom! Kanske är det inte så enkelt. För vi måste komma ihåg att
ekonomisk tillväxt innebär en ökning av värdet (mätt i pengar) av de varor och tjänster som
producerats under ett år, t.ex. är ett energisnålt kylskåp värd ett högre pris eftersom det är
billigare att använda. Ekonomisk tillväxt behöver alltså inte med automatik innebära att vi
ökar nyttjandet av olja, el, metaller m.m. även om det historiskt har varit så. Idag kan vi
t.ex. se att den ekonomiska tillväxten ökar, samtidigt som vattenanvändningen och
energianvändningen inte ökar.
Mer av vad då?
Tänker man efter är tillväxtförespråkare och tillväxtkritiker fångade i samma fälla.
Översätter man ordet ”tillväxt” med ordet ”mer” förstår man hur naiv debatten är. Vem är för
eller emot ”mer”? Fråga ett barn om den vill har ”mer” så får du den självklara följdfrågan –
”mer” av vad då? Tyvärr saknas den självklara följdfrågan i den politiska debatten
fortfarande. Ska vi producera mer krigsmateriel och motorvägar eller ska vi sanera
förgiftade sjöar och utveckla ”fossilfria” bilmotorer. Svaret blir avgörande för om tillväxten är
attraktiv eller ej. Men varför använda ett tillväxtbegrepp som inte skiljer på plus- och
minusåtgärder? Det är lika dumt som att navigera med en båt där man vet hastigheten men
inte riktningen!
Talet om ”hållbar tillväxt” är glädjande nog ett försök att ge BNP-måttet ett mer kvalitativt
innehåll.
Listan över olika åsikter och nödvändiga åtgärder kan göras hur lång som helst. LO vill ha
tillväxt på sju nivåer; 200418:
Sju trappsteg för tillväxt levererade LO på torsdagen. Det gäller att öka produktiviteten,
manade Wanja Lundby-Wedin, medan chefsekonomen Dan Andersson ansåg att
regeringen måste höja överskottsmålet med 0,5 procent för att vi ska vara rustade när 40talisterna går i pension och börjar kosta.
15
Bo Sandelin, Harald Dickson , Pecca A. Luukkainen
DN 2004-05-30; Del av ett öppet brev till Maria Wetterstrand, Miljöpartiet; Signerat Niklas Ekdal, politisk redaktör
17
Svante Axelsson är miljöekonom och bitr. generalsekreterare för Naturskyddsföreningen
18
DN 2003-11-07
16
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
18
S5Manus v14.0
Detta bör ske när det är möjligt och senast 2006. Däremot ville LO:s ordförande Wanja
Lundby-Wedin över huvud taget inte diskutera sänkt eller borttagen förmögenhetsskatt eller
några andra skattesänkningar i kombination mot att till exempel bolagsskatten höjdes.
”Vi tror inte att tillväxt ökar om man tar bort förmögenhetsskatten och vi vill inte ta ut
enskilda saker, som näringslivet gör. Vi vill ha en totallösning och den bestämmer
regeringen” var Wanja Lundby-Wedins ståndpunkt.
LO:s tillväxttrappa ser ut så här - den går alltså nedifrån och upp:
Individens resurser
Infrastruktur
Ordning och reda
Företagsamhet
Arbetslinjen
Omvandling
Stabiliseringspolitik
Andra menar att den privata konsumtionen övertagit industrins roll som samhällets
ekonomiska motor; 200419.
Detaljhandeln har länge haft låg status i Sverige. Det har betraktats som lite fult att shoppa,
politiken har sett snett på vår näring och omgärdat den med lagar och regleringar samtidigt
som den trots det bara vuxit och vuxit. Det är som med skvallertidningarna. Ingen vill
erkänna att de läser eller köper dem, ändå säljs de i hundratusentals exemplar, säger
Gunnar Mässing.
Han borde veta vad han snackar om. Han har varit stormarknadschef på Coop,
varuhuschef på IKEA, VD på NK cityfastigheter. Han tycker att shopping – både som
upplevelse och företeelse – är värd lite mer respekt än den hittills fått.
”Det är bara att inse att det är den privata konsumtionen som får Sverige att rulla.
Detaljhandeln har ersatt industrin som samhällets motor. Utan oss blir det sämre
pensioner, så är det bara”.
Enhetskostnad
Vi konstaterade i förra kapitlet att (människans) muskelkraft,20 i fysikalisk mening, är en
energikälla21 bland andra energikällor, men att muskelkraften särskiljs i det
marknadsekonomiska systemet genom att den kan skapa ett värde och att den är en
kostnad. Vi konstaterade vidare att marknadssystemet inte gör någon skillnad på varans
värde huruvida den var resultatet av muskelkraft eller andra energikällor. En hammare
tillverkad i en maskinell process eller en hammare tillverkad genom yrkesskickligt hantverk
har samma marknadsvärde. I båda fallen tillgodoser hammaren ett mänskligt behov och
marknadsvärdet fastställs enligt lagen om utbud och efterfrågan. Den energikälla som
använts för att tillverka hammaren; muskelkraft, kärnenergi, fossila bränslen etc. är
oväsentlig för marknadsvärdet.
Däremot är hammarens tillverkningskostnad direkt relaterad till den energikälla som används
vid tillverkningen. Generellt gäller att den hammare som är tillverkad med ren muskelkraft
(handarbete) kostar mer än den hammare som tillverkas med stöd av andra energikällor.
Övergången från muskelkraft till andra energikällor leder till billigare varor och tjänster. En bil
tillverkad enligt löpandebandprincipen kostar mindre än en bil tillverkad av hantverkare. En
glasskål producerad i en fabrik kostar mindre än motsvarande glasskål tillverkad för hand av
glasblåsare.
En av marknadsekonomins största hemligheter ligger dold i energibegreppet. Människans
egen muskelkraft har en begränsad kapacitet. Genom att bygga fabriker och massproducera
varor skapar människan en större utväxling på sin begränsade muskelkraft. Man skulle
kunna likna det med att hon använder andra energikällor för att förstärka sin handrörelse.
19
DN 2004-06-27; Sverige shoppar för livet
Författaren väljer medvetet att bruka en viss grad av våld på begreppet ”kraft” vilket för en fysiker är ett effektbegrepp (p) och inte ett
energibegrepp (e).
21
Egentligen är muskelkraft, likhet med olja och kol, en energitransportör, men eftersom man i det allmänna språkbruket använder
begreppet energikälla, väljer författaren att kalla muskelkraften för en energikälla.
20
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
19
S5Manus v14.0
En
lse..
liten röre
.. som
rk
förstä
s ..
m
eno
.. g
r
and
er..
rm
gifo
ner
e
a
Utväxlingseffekt
Låt oss återvända till vår bonde. När han var ensam, producerade han tio stockar timmer per
dag. Hästen ökade produktionen till femtio stockar, för att med stöd av traktorn öka till hundra
stockar per dag.
I vårt exempel sjönk inte stockarnas marknadsvärde, trots det ökade utbudet från tio till
hundra stockar, vilket gjorde att bondens försäljningsintäkter ökade. Men vi kunde även
konstatera att bonden, som producerade allting själv när han var ensam och bedrev en
utökad verksamhet med stöd av hästen, inte på något sätt förändrade den sammanlagda
kostnadsmassan, trots att produktionen flerfaldigats. Nettoeffekten blev att bonden ökade
lönsamheten med fyrahundra procent.
Vi ser i detta enkla exempel, hur arbetet (den energi – e –) som hästen bevisligen
producerar, inte relateras till någon extra kostnad eftersom bonden i vårt exempel lever
ensam och endast omdisponerar det egna arbetet på ett sådant sätt att utväxlingen blir den
största möjliga.
I nästa steg när bonden investerar i en traktor och ökar produktionen från femtio till hundra
stockar per dag leder även det till en kraftig lönsamhetsökning (vi förutsätter att
marknadspriset per timmerstock är konstant). Kostnaden ökar nu något, eftersom bondens
inköp av drivmedel, däck och reservdelar, leder till en något högre kostnadsstruktur. Vi kan
därför förvänta oss att bondens sammanlagda kostnad visserligen ökar, men att
enhetskostnaden (kostnaden per timmerstock) ändå sjunker, vilket leder till en kraftigt
förbättrad lönsamhet.
I marknadsekonomiska sammanhang brukar detta beskrivas som att bonden uppnår
stordriftsfördelar22. Genom investeringar i produktionsprocessen sjunker enhetskostnaden
fortlöpande. Det är troligt, att bonden i nästa steg, bygger ut kapaciteten ytterligare med syfte
att öka produktionen och sänka enhetskostnaden.
En annan effekt av bondens åtgärder är, att den sjunkande enhetskostnaden ger en
möjlighet att sänka stockarnas marknadspris och därmed, öka marknadsandelen. En
växande marknad skapar utrymme för ännu fler investeringar, ökad produktion och en ännu
lägre enhetskostnad, vilket leder till en ännu bättre lönsamhet osv.
Bondens situation kan appliceras på alla marknadsekonomiska processer inom alla
branscher. Det är ingen skillnad mellan timmer, parfym eller tidningar. Den grundläggande
principen är densamma.
22
Det kan vara på sin plats att understryka att enhetskostnaden inte enbart påverkas av stordriftsfördelar och därför inte kan likställas med
stordrift. Stordrift kan leda till en sänkt enhetskostnad men är inte detsamma som (eller lika med) den sänkta enhetskostnaden.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
20
S5Manus v14.0
Men varför anställer inte bonden fyra drängar istället för hästen eller nio drängar istället för
traktorn? Produktionsresultatet, femtio respektive hundra stockar timmer blir detsamma.
Läsaren tycker kanske att frågeställningen är irrelevant eftersom fördelarna med en häst eller
en traktor är så uppenbara. Det marknadsekonomiska systemets värderingar är så djupa och
så omfattande att vi inte ifrågasätter, eller ens reflekterar över deras självklarhet.
Det som i själva verket sker i vårt exempel är att enhetskostnaden sänks genom att
mänskligt arbete (muskelkraft) ersätts med (eller utväxlas på) andra energikällor. Om vår
bonde anställer fem eller nio drängar kommer produktion av timmerstockar visserligen att
öka, men det sker till en konstant eller nästan konstant enhetskostnad (det är sannolikt att
gruppen av arbetare kommer att kunna genomföra begränsade rationaliseringsåtgärder vilka
höjer produktionen något per capita, men att man inte når samma låga enhetskostnad som i
fallet med hästen respektive traktorn).
Marknadsekonomins uppdelning av energibegreppet i muskelkraft och övriga energikällor
leder till en ständig strävan att rationalisera muskelkraften, vilket formar en lång rad
slutsatser, utifrån vilka flera samhällsförändringar kan förklaras.
SEK
Marknadspris
Ensam bonde
Kraften/motorn i den
ekonomiska tillväxten
Häst
En
het
sk
ost
n
Vilken ger
tillväxt
i ekonomin
ad
Traktor
Ökad
mekanisering
Tid
Man skulle kunna säga att det marknadsekonomiska systemet strävar efter att utjämna
obalansen mellan kostnaden för olika energisystem. När en förhållandevis dyr energikälla
(muskelkraft) ersätts med en billigare energikälla (dieselbränsle) uppstår den ekonomiska
tillväxt som genererar ekonomiskt och socialt välstånd. Det är denna tillväxtmotor, i sin
(ständiga) strävan att sänka enhetskostnaden, som driver den marknadsekonomiska
utvecklingen framåt.23
23
Enhetskostnaden representeras av muskelkraftens kostnad i en vara eller i en tjänst. Den kostnad som uppstår när en vara eller en tjänst
produceras motsvarar producentens enhetskostnad. När producenten säljer sin vara eller tjänst indelas hans intäkt i en enhetskostnad och i ett
ekonomiskt överskott (alt. ekonomiskt underskott) medan försäljningspriset övergår och blir till konsumentens (köparens) enhetskostnad.
Producentens och konsumentens enhetskostnad är normalt inte identiska, men de representerar samma storhet; nämligen muskelkraftens
kostnad.
Låt oss ta ett exempel:
En vara produceras till enhetskostnaden 8 SEK och säljs för 10 SEK. Det uppstår således ett ekonomiskt överskott (en vinst) på 2 SEK. De
anställdas ekonomiska ersättning ingår som en del i producentens enhetskostnad på 8 SEK medan överskottet på 2 SEK är att betrakta som
producentens ekonomiska ersättning. Konsumentens enhetskostnad blir i vårt exempel 10 SEK.
Konkurrensen på marknaden sänker nu marknadspriset från 10 till 9 SEK.
Producenten kan nu välja mellan att sänka sin ekonomiska ersättning (vinsten) från 2 SEK till 1 SEK och samtidigt hålla enhetskostnaden på
8 SEK konstant, vilket innebär att producenten sänker sin ekonomiska ersättning med femtio procent. Konsumentens (och samhällets)
enhetskostnad sänks motsvarande från 10 till 9 SEK.
Producenten kan också välja att öka sin produktivitet och sänka sin enhetskostnad från 8 till 7 SEK och därmed behålla sin ekonomiska
ersättning på 2 SEK. Konsumenten (och samhället) enhetskostnad påverkas inte utan är fortfarande 9 SEK.
En sänkning av producentens enhetskostnad kan åstadkommas endera genom en reducering av arbetstiden per enhet (ökad produktion per
muskelkraftstimme t.ex. genom permittering av arbetare) eller genom en reducering av den ekonomiska ersättningen (sänkning av arbetarnas
ekonomiska ersättning). Den för producenten, konsumenten och samhället sänka enhetskostnaden motsvaras därför av en sänkning av
kostnaden för muskelkraft.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
21
S5Manus v14.0
Efterfrågan
Det marknadsekonomiska systemet tillgodoser mänskliga behov. Det finns en allmänt
utbredd nationalekonomisk uppfattning att det är efterfrågan som skapar samhällets
ekonomiska tillväxt. I en lågkonjunktur bör därför efterfrågan stimuleras och i en
högkonjunktur bör den dämpas.
I en lågkonjunktur förväntas offentliga investeringar ”sätta fart på ekonomin” genom att
stimulera efterfrågan, varför man kan förledas till att tro, att den ökade efterfrågan (i sig) ger
en större ekonomisk tillväxt. När staten investerar i ett nytt järnvägsavsnitt får
tillverkningsindustrin nya order. Entreprenörernas och underentreprenörernas inkomster
ökar. De anställda och deras familjer får en tryggare och bättre ekonomisk situation varför de
kan förväntas öka sin konsumtion. Konsumtionen leder till en ökad handel av varor och
tjänster. Handelsföretagen anställer personal, arbetslösheten sjunker och statens
skatteintäkter ökar.
Men det torde vara uppenbart för läsaren att ett ökat behov i sig inte skapar ett större värde. I
vårt tidigare exempel med den ensamma bonden som saknade både häst och traktor, så
skulle olika leverantörers marknadsaktiviteter kunna förlänga bondens önskelista avsevärt
utan att efterfrågan påverkades, eftersom bonden saknar det nödvändiga ekonomiska
utrymmet att tillgodose sina önskemål. Om bonden försökte låna pengar till privat
konsumtion skulle han med stor sannolikhet få avslag därför att hans privatekonomi saknade
de nödvändiga förutsättningarna.
Ett banklån är trots allt endast ett förskott på en framtida konsumtion, varför den marginella
efterfrågeökning som vår bonde skulle åstadkomma momentant, senare skulle komma att
leda till en lika stor framtida sänkning av efterfrågan när lånet amorterades. En
konsumtionsökning med stöd av lån är därför ett nollsummespel. Lånet i sig skapar ingen
värdeökning och därmed ingen ekonomisk tillväxt.
En investering kan dock, som en sekundäreffekt, ge en tillväxtstimulans. Låt oss anta att den
ensamma bonden överväger att utöka verksamheten genom att investera i en traktor. Han
hör talas om en statlig investering i ett nytt järnvägsavsnitt och bedömer att behovet av
träslipers kommer att leda till en ökad efterfrågan på timmer. Bonden gör en grundlig
genomgång av förutsättningarna, kontaktar banken, beviljas ett lån, som han investerar i en
traktor. Bonden har nu ökat den momentana efterfrågan genom att ta ett lån och köpa en
traktor men han har dessutom bidragit till samhällets ekonomiska tillväxt, vilket vi visade
tidigare, genom att traktorn reducerar bondens och därmed samhällets enhetskostnad. I den
bemärkelsen leder statens kapitalinjektion till att ekonomin växer. Den bankränta bonden får
betala finansieras med en del av den sänkta enhetskostnad som traktorn skapar, medan
lånet endast är att betrakta som en förskjutning av konsumtionen över tiden. Det är
fortfarande inte behovet i sig utan den sänkta enhetskostnaden som skapar ett större
ekonomiskt utrymme och därmed en ekonomisk tillväxt. Behovet kan sägas stimulera till
tillväxt men den är inte detsamma som tillväxt. Ekonomisk tillväxt uppstår endast genom att
enhetskostnaden24 sänks.25
Den ekonomiska energiteorin skiljer på begreppet behov och begreppet efterfrågan. Ett
behov är en önskan, något som människan vill tillgodogöra sig, medan en efterfrågan är icke
tillgodosedd behovstillfredsställelse som kan, men ännu inte har, realiserats. Behovet är en
förutsättning för, medan efterfrågan är en konsekvens av, en sänkt enhetskostnad.
Konsumtion är att betrakta som en realiserad efterfrågan.
24
Påståendet är en sanning med modifikation eftersom energikvoten (som redovisas längre fram) interagerar med enhetskostnaden och är den
egentliga förutsättningen för ekonomisk och social tillväxt. Den ekonomiska och sociala tillväxt som är direkt relaterad till enhetskostnadens
storlek beror av rummens inbördes relation (i anteriore och posteriore, som redovisas längre fram) medan energikvotens förändring (ökning)
skapar ekonomisk och social tillväxt helt oberoende av rummens inbördes relation.
25
En vara eller en tjänst, vars behov saknas, sänker inte samhällets enhetskostnad alldeles oavsett produktiviteten. I det fall varan eller
tjänsten inte motsvarar ett behov och tillgodoser en efterfrågan fördelas dess kostnad på andra varor och tjänster varför samhällets
enhetskostnad ökar. Eller med andra ord: en vara eller en tjänst som inte tillgodoser ett behov är och förblir endast en kostnad därför att dess
enhetskostnad går mot oändligheten (varan eller tjänstens kostnad delas med enheten noll). Något annat vore orimligt. Ett samhälle som
producerar allt billigare varor och tjänster som inte behövs skapar inte ett större ekonomisk utrymme. Ett sådant resonemang faller på sin
egen orimlighet.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
22
S5Manus v14.0
Tillväxtmotorn
När bolagskatten sänks reagerar näringslivet positivt även om åtgärden naturligtvis kommer
för sent och är alldeles otillräcklig eftersom bolagskatten helt borde avskaffas eller
åtminstone sänkas ytterligare. Låga (helst obefintliga) bolagsskatter anses vara en
förutsättning för nyetablering av företag och nyinvesteringar i maskiner och utrustning. Det
man i sammanhanget ofta förbiser är att bolagsskatten spelar en mindre, eller nästan
obetydlig roll, i företagens och organisationernas dagliga rationaliseringsarbete.
En styrelse eller en företagsledning har, trots det yttersta ansvaret, endast en begränsad
möjlighet att styra ett företags eller en organisations utveckling. En styrelse kan utse och
avsätta en verkställande direktör, godkänna eller avslå en kapitalinvestering, men har inga
taktiska och operativa befogenheter.
En arbetsledare vid det löpande bandet eller en avdelningschef i ett tjänsteföretag formar
inte besluten utifrån huruvida bolagsskatten är hög eller låg. När en investeringskalkyl
upprättas redovisas möjligen bolagskatten längst ner, som en ”schablonkostnad” vilken inte
går att påverka. En investeringskalkyl innehåller betydligt mer ”jordnära” komponenter som
arbetsgivaravgifter, löner och övriga driftskostnader.
Bolagskatten inriktas främst mot aktieägare och företagsledning, medan energiskatter
(inklusive arbetsgivaravgifter26) främst inriktas mot den enskilda medarbetaren.
Energiskatterna får, till skillnad från bolagskatten, ett omedelbart genomslag i en kostnadsoch intäktskalkyl varför de blir en grundläggande drivkraft i företagens och organisationernas
ständigt fortlöpande rationaliseringsarbete.
Arbetsgivarnas paraplyorganisationer argumenterar att sänkta kostnader för arbete kommer
att leda till fler arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Även inom arbetarrörelsen och
miljörörelsen framförs krav på sänkta arbetsgivaravgifter för att stimulera företagens
nyanställningar och därmed skapa fler jobb.
Den ekonomiska energiteorin förnekar inte att en sänkning av kostnaden för muskelkraft, i
det korta perspektivet, kan ha en viss positiv inverkan på sysselsättningen. Företag och
organisationer kan förväntas, att i viss omfattning, övergå till muskelkraft. Men det råder
ingen tvekan om att muskelkraftens utväxling är så begränsad i relation till övriga
energikällor, att sysselsättningseffekten endast kan bli kortvarig. Istället kan vi förvänta, att
en sänkning av kostnaden för muskelkraft, i ett långsiktigt perspektiv, har en direkt
kontraproduktiv inverkan på den ekonomiska och sociala tillväxten.
Vi kommer fram till motsatt slutsats, att samhället bör bedriva en ekonomisk politik som leder
till att kostnaden för arbete (muskelkraft) blir relativt sett högre än för övriga energikällor.
Således bör arbetsgivaravgifterna höjas alternativt energikostnaden sänkas med syfte att
främja den långsiktiga ekonomiska tillväxten. En slutsats som är helt oberoende av politisk
ståndpunkt eller social tillhörighet. Både arbetsgivare och arbetstagare kommer i längden att
vinna på en ekonomisk politik som medför, en relativt sett, lägre kostnad för övriga
energikällor samt en högre kostnad för muskelkraft.
Skatter och avgifter på muskelkraft vs övriga energikällor är således av alldeles avgörande
betydelse för enhetskostnadens sänkning och därmed för den ekonomiska tillväxten27. En
större kostnadsskillnad mellan muskelkraft och övriga energikällor leder till en större och
stabilare långsiktig ekonomisk tillväxt.
Det är värt att notera att det inte finns något absolut samband mellan en låg energikostnad
och ekonomisk tillväxt. Det är kostnadsskillnaden mellan muskelkraft och övriga energikällor
som driver den marknadsekonomiska utvecklingen.
26
Diesel, kol och muskelkraft är att betrakta som energikällor, varför arbetsgivaravgiften kan redovisas som en energiskatt på muskelkraft.
Energiskatter används i dess vidaste bemärkelse, dvs. skatt i alla dess former på olika typer av energi. Den ekonomiska energiteorin
betraktar olja, kol, och kärnreaktorbränsle, på samma sätt som muskelkraft, vilket medför att direkta och indirekta skatter på arbetskraft
(arbetsgivaravgifter), jämställs med energiskatter och punktskatter på övriga bränslen. Energiteorin ser enbart till arbetet och till vilken
energikostnad detta arbete utförs. Muskelkraft eller kärnkraft är i denna betraktelse likställda.
27
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
23
S5Manus v14.0
Schematisk beskrivning över sambandet mellan
muskelkraft, övrig energi och ekonomisk tillväxt
Energi
kostnad
Kraften/motorn i den
ekonomiska tillväxten
Muskelkraft
Vilken ger
tillväxt
i ekonomin
Övrig energi
Industriländernas energipolitik under senare delen av 1900 talet har minskat
kostnadsskillnaden mellan muskelkraft och övriga energikällor (bl.a. genom en konsekvent
skatteväxling). I Europa har energiskatterna höjts drastiskt i ett försök att minska
konsumtionen och reducera oljeberoendet. De svenska drivmedelpriserna består till mer än
sjuttio procent av skatt vilket inte skiljer sig nämnvärt från övriga europeiska länder. I USA
kan man se en annan utveckling; låga skatter både på muskelkraft och på övriga
energikällor. Både den europeiska och amerikanska skattepolitiken missgynnar den
ekonomiska tillväxten eftersom den reducerar styrkan i marknadsekonomins ”tillväxtmotor”
genom att företag och organisationer i större utsträckning väljer att effektivisera arbetskraften
istället för att sänka enhetskostnaden genom investeringar i andra energikällor. Stressen på
arbetsplatserna ökar och den som inte klarar av det ökade arbetstempot slås ut. Om
kostnaden för övrig energi tillåts sjunka genom ett större energiutbud i kombination med
sänkta energiskatter så skulle samhällets enhetskostnad kunna sänkas utan att
muskelkraftens produktivitet behöver öka lika mycket 28 (ett viktigt undantag från denna
allmänna regel är den så kallade tjänsteeffekten29, där samhällets sänkning av kostnaden för
övrig energi leder till högre krav på individens produktivitet).
Energipolitiken bör utformas så att den stimulerar de små, men ständigt återkommande,
produktivitetsförbättringarna i vardagen. Vilket kan åstadkommas genom att tillförsäkra en
långsiktigt stabil energitillförsel till en låg kostnad, i kombination med höga sociala avgifter på
muskelkraft.
Företag och organisationer flyttar inte verksamhet till låglöneländer av illvilja utan baserat på
rationella ekonomiska överväganden som innefattar både bolagsskatter och driftskostnader.
Om det finns ett större incitament att fortlöpande investera i billigare produktionsprocesser så
kan fler arbetstillfällen räddas kvar i industriländerna.
En politik med höga skatter på arbete och höga skatter och avgifter på övrig energi
stimulerar företag och organisationer att flytta produktionen av varor och tjänster till
låglöneländer. Den svenska politiken (vilket det finns exempel på även i andra länder) att
erbjuda tillverkningsindustrin skattefrihet för elenergi mildrar effekterna och ger dessutom en
långsiktigt högre ekonomisk tillväxt.
Det finns tyvärr en risk att EU kommer att sätta stopp för den politiken genom att hindra
Sverige från att bedriva en ”subventionering” av tillverkningsindustrin. EU:s agerande kan
medföra att en allt större andel av den svenska industriproduktionen överförs till andra
länder, både inom och utanför den europeiska unionen.
28
29
Detta gäller Europa. Motsvarande åtgärd i USA vore att höja arbetsgivaravgiften.
Energikvotens betydelse och tjänsteeffekten redovisas separat längre fram.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
24
S5Manus v14.0
Skatteschock för industrin efter elrabatt; 200430
Svenska företag kan råka ut för en skattesmäll på 100 miljoner kronor. EU-kommissionen
anser att den svenska elskatterabatten till tillverkningsindustrin är otillåtet statsstöd.
Kommissionen ska på onsdag besluta om hur mycket av rabatten som företagen måste
betala tillbaka till staten. Enligt vad TT erfar föreslår EU:s konkurrenskommissionär Mario
Monti 100 miljoner kronor. Den summan är ett resultat av förhandlingar som en längre tid
pågått mellan finansdepartementet och Monti.
Bakgrunden till uppgörelsen är att EU-kommissionen ansett att den befrielse från elskatt
som tillverkningsindustrin har haft är olagligt statsstöd. Det har regeringen bestridit.
Finansminister Bosse Ringholm har dessutom i ett brev till Mario Monti hävdat att det vore
ett brott mot svensk grundlag att retroaktivt kräva elskatt av företagen.
Industriella revolutionen
I England utvecklades det marknadsekonomiska systemet enastående snabbt under slutet
av 1700 talet och första hälften av 1800 talet. Aldrig tidigare hade världen upplevt en så
enastående snabb ekonomisk utveckling. I E.J. Hobsbawms klassiska bok Industry and
Empire, redovisas flera faktorer som blev direkt avgörande för den industriella utvecklingen
bl.a. kraftigt sänkta transportkostnader31, den inhemska efterfrågan, Englands unika
exportposition och myndigheternas positiva agerande. Redan före den industriella
revolutionen genomgick den engelska kolproduktionen en kraftig utbyggnad32 och uppmättes
i miljoner ton, varför den redan var en etablerad industri när det industriella behovet av
energi ökade. Det fanns således goda förutsättningar att inleda en industriellt och
kontinuerligt sänkt enhetskostnad.
E.J. Hobsbawn, Industry and Empire skriver:
The early Industrial Revolution (1780-1840) was technically rather primitive not because no
better science and technology was available, or because men took no interest in it or could
not be persuaded to use it. It was simple because, by and large, the application of simple
ideas and devices, often of ideas available for centuries, often by no means expensive,
could produce striking results. The novelty lay not in the innovations, but in the readiness of
practical men to put their minds to using the science and technology which had long been
available and within reach; and in the wide market which lay open to goods as prices and
costs fell rapidly. It lay not in the flowering of individual inventive genius, but in the practical
situation, which turned men’s thought to soluble problems.33
Den industriella revolutionen i England utgick från redan tidigare känd teknik som i
kombination med god tillgång på energi (både muskelkraft och andra energikällor)
sammanfördes till stordrift med syfte att sänka enhetskostnaden och därmed expandera
marknaden. Det ”primitiva” engelska samhället övergick i mitten av 1700 talet, genom den
industriella produktionens lägre enhetskostnad till en, i det närmaste obegränsad marknad.
Lönsamheten förbättrades trots att marknadspriset per enhet sjönk. I praktiken var de sänkta
enhetskostnaderna och marknadspriserna en förutsättning för förbättrade ekonomiska och
sociala villkor.
Det skulle dröja till senare delen av 1800 talet innan samma industriella process inleddes i
Sverige. Japan var under 1960-1970-talet det första globaliseringsskräcken, en beteckning
som senare övertogs av Sydkorea. Nu står Kina, Indien, Ungern och många andra länder
inför samma industriella utveckling. Det finns dessutom anledning att förvänta, att den
industriella utvecklingen i dessa länder kommer att gå snabbare än någonsin, eftersom den
kan genomföras med dagens tillgängliga teknologi. Dagens industriländer producerar med
en ”äldre” teknisk plattform vilken kommer att ta decennier att ersätta. Det går att studera
30
DN 2004-06-29
Hobsbawm nämner bland annat, att den kraftiga utbyggnaden av inhemska kanaler minskade transportkostnaden per ton med åttio procent
mellan Manchester och Birmingham.
32
För att tillgodose uppvärmningsbehovet i de engelska städerna
33
E.J. Hobsbawn; Industry and Empire; Kapitel 3 The Industrial Revolution 1780-1840
31
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
25
S5Manus v14.0
motsvarande ”fördel” i industrialismens barndom under senare delen av 1800 talet när USA34
och Tyskland systematiskt ”lånade” tekniska fördelar som kombinerades med modern
vetenskap och goda idéer till ett mångsidigt, samordnat driftsystem. Den tyska industriella
utvecklingen var enastående trots att landet var fattigt på naturtillgångar. I motsats till den
tyska hade den brittiska industrin vid 1800 talets senare del en föråldrad eller halvt föråldrad
utrustning som endast förnyades långsamt.
Motsvarande utveckling skedde i USA.
Dudley Dillard professor i Ekonomi vid University of Maryland35
De särskilda omständigheter som är utmärkande för fallet Amerika och förklarar landets
fenomenala prestation kan formuleras på följande sätt:
Den engelska industriella revolutionens maskinteknologi kunde användas vid den snabba
exploateringen av de oerhört rika naturtillgångarna på den amerikanska kontinenten, som
svetsades samman till en enda ekonomi genom ett revolutionerande nytt transportmedel,
järnvägen, själv en produkt av den nya teknologin. Det mest dynamiska, det vill säga det
historiskt sett betydelsefullaste inslaget utgjordes av teknologin. Denna teknologi gav
kontroll över naturen, inberäknade naturtillgångarna och avstånden. När den brittiska
teknologin anpassades till Amerika med dess brist på arbetskraft blev resultatet ett
mirakulöst effektivt system som tillät massproduktion för en väldig marknad vilken
betjänades med hjälp av masstransporter. Massproduktion var följden av att den nya
teknologin anpassades till bristen på arbetskraft och överflödet av råvaror. Den väldiga
marknaden var delvis följden av lyckliga politiska omständigheter, som integrerade ett stort
geografiskt område till en enda politisk enhet med en konstitution som förbjöd sådana
konstgjorda skrankor för handeln, som utgjorde en belastning för Europa och hindrade det
fria handelsutbytet i stora delar av världen.
I slutet av 1800 talet övertar Tyskland och USA den industriella utvecklingens ledarflagga
och deras ekonomier utvecklas snabbt. England, som under mer än ett hundra år hade varit
den industriellt dominerande nationen i världen förlorar sin marknadsledande position.
Dudley Dillard professor i Ekonomi vid University of Maryland 36
Mot slutet av 1800-talet började ledningen av världens industri övergå från Storbritannien
till andra nationer. Den brittiska tillbakagången var snarare relativ än absolut, och därför
kan en fullständig överblick uppnås först efter att Tysklands och Förenta staternas
frammarsch har beskrivits.
Storbritanniens relativa tillbakagång är av vikt eftersom den ledde till en omkastning i de
industriella maktförhållandena som hade existerat nationerna emellan i två århundraden.
De talrika fördelar britterna hade åtnjutit som banbrytare för den industriella revolutionen
innefattade inte förmågan att ständigt behålla ledningen. England gjorde allt mindre skäl för
namnet ”världens verkstad”. Till orsakerna till den relativa nedgången hörde:
1. exporten av industrialismen (maskiner, kapital, tekniska kunskaper och yrkesutbildade
arbetare)
2. industrialiseringen av större och folkrikare nationer med rikare naturliga tillgångar
3. nackdelarna med att ha varit en första nation som började begagna sig av
maskinteknologin
4. det brittiska undervisningssystemets brister
34
The Gilded Age - den amerikanska industriella epok i slutet av 1800 talets då laissez-faire kapitalismen hade ett starkt fäste i den
amerikanska ekonomin.
35
Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 19; Faktorer av betydelse för USA:s industriella
överlägsenhet
36
Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 15; Den brittiska industrikapitalismens relativa
tillbakagång
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
26
S5Manus v14.0
Anteriore och posteriore
I mitten och slutet av 1800 talet var en majoritet37 av befolkning fortfarande sysselsatt inom
jordbruket. Kraftiga rationaliseringsåtgärder höjde jordbrukets produktivitet och frigjorde
arbetskraft som kunde överföras till annan produktion. Det fanns en enastående stor och
outnyttjad produktivitetspotential, som kunde frigöras med stöd av befintlig och ny teknik,
vilket ledde till en snabb ekonomisk tillväxt.
Efter börskraschen 1929 upphörde marknadsekonomins produktivitetsökning och därmed
samhällets ekonomiska tillväxt. Konsekvensen blev trettiotalets massarbetslöshet i vars spår
det formades politiska krafter som var nära att lägga världen i ruiner.
Efter andra världskriget, när stora delar av den industrialiserade världen låg i spillror, fanns
ett uppdämt behov, som genom en snabbt sjunkande enhetskostnad skapade en stor
efterfrågan. Situationen var unik, på så sätt att det fanns en allmänt hög teknikkunskap redan
före andra världskriget, en teknik som förfinades under kriget, och som nu kunde appliceras
på en civilisation i ruiner. Ekonomiskt befann sig den industrialiserade världen, efter andra
världskriget, i en tillväxtsituation som den inte upplevt sedan den industriella revolutionen.
Marknaden och den ekonomiska tillväxtpotentialen var ”obegränsad” och en allt större andel
av befolkningen engagerades i produktionen av varor och tjänster. Kvinnornas inträde på
arbetsmarknaden och den offentliga sektorns utbyggnad var en konsekvens av den
ekonomiska utvecklingen.
I mitten och slutet av 1800 talet fanns det ett växande behov av arbetskraft, under 1930 talet
var massarbetslösheten omfattande, efter andra världskriget var behovet av arbetskraft stor,
för att återigen sjunka i dagens industriländer. Vi har fått lära oss ett nytt begrepp, jobless
growth, en samhällsekonomisk situation som kännetecknas av ekonomisk tillväxt genom
ökad produktivitet samtidigt som sysselsättningen är oförändrad eller minskar.
Samhällsekonomin växer, till synes på bekostnad av en stabil eller högre arbetslöshet och
sänkta löner.
Generellt gäller att det marknadsekonomiska systemet ständigt strävar efter att reducera
kostnaden för muskelkraft genom att ersätta den med andra billigare energikällor, dvs. det
marknadsekonomiska systemet strävar efter att maximera utväxlingen på samhällets
muskelkraft.
I en omogen, instabil marknad, anteriore38, är efterfrågan ”obegränsad” vilket ger ett
ekonomiskt utrymme som möjliggör ett större engagemang av muskelkraft utan att
enhetskostnaden ökar. Tvärtom leder den stora efterfrågan till att enhetskostnaden sjunker39
trots att samhällets sammanlagda muskelkraft ökar. I ett samhällsperspektiv omvandlas t.ex.
kvinnans improduktiva (ekonomisk sett) arbete i hemmet (som är oavlönat) till ett produktivt
(ekonomiskt sett) arbete i produktionsprocessen. Det är under detta ekonomiska
uppbyggnadsskede (anteriore) som den offentliga sektorn växer. Den offentliga sektorns
barntillsyn och åldringsvård leder till en lägre (alternativt stabil) sammanlagd enhetskostnad.
Det går att studera samma ”fenomen” under den industriella revolutionen i England i början
av 1800 talet då kvinnor och barn ”tvingades” ut i produktionen vilket författare som Charles
Dickens och ekonomer som Karl Marx har skildrat ingående.
I en mogen marknad40, posteriore41, leder inte marknadsekonomin ständiga krav på sänkt
enhetskostnad till en större marknad. Konsekvensen blir därför smärtsamma
omställningsprocesser med ett sjunkande behov av muskelkraft i produktionsprocessen och
en allmänt försämrad ekonomisk och social situation. Drivkraften i anteriore och posteriore är
densamma (en sänkt enhetskostnad) men det upplevda resultatet skiljer sig avsevärt.
Den muskelkraft som i anteriore omdisponerades till produktionsprocessen tvingas i
posteriore bort från produktionsprocessen.
37
I Sverige var 85 % av befolkningen sysselsatt inom jordbruket vid sekelskiftet 1900.
Främre, före, föregående
39
Produktiviteten ökar
40
Här åsyftas mogen, i bemärkelsen välutvecklad marknad, i relation till andra marknader; vilket inte bör förväxlas med begreppet mogen i
relation till energikvoten som vi återkommer till längre fram.
41
Bakre, senare, efterkommande
38
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
27
S5Manus v14.0
Marknads
pris
Vinst
Anteriore
Enhets
kostnad
Fö
rs
äl
jn
in
gs
vo
lym
Vinst
Enhets
kostnad
Posteriore
Egentligen är anteriore och posteriore olika sidor av samma mynt. Det är endast de yttre
omständigheterna, obegränsad eller begränsad marknad, som skiljer dem åt. En vara eller
en tjänst (i likhet med ett samhälle) vars enhetskostnad är väsentligt lägre än omgivningen
har en så stor marknadsfördel att man kan hävda att dess marknad är obegränsad och att
den därmed befinner sig i anteriore. På motsvarande sätt har en vara eller en tjänst (i likhet
med ett samhälle) med en väsentligt högre enhetskostnad än omgivningen, en så stor
marknadsnackdel att dess marknad är begränsad och att den därmed befinner sig i
posteriore.
Drivkraften, att sänka enhetskostnaden, är densamma i båda fallen, medan konsekvensen är
olika. I anteriore kan man förledas att tro att det är behovet i sig, som höjer samhällets
samlade köpkraft. Men för att ett samhälle ska kunna uppnå en högre köpkraft krävs en
sänkt enhetskostnad. Den fattige medborgaren får inte automatiskt en större köpkraft endast
av det skälet att hans behov eller hans aptit på livets goda ökar. Det som krävs är att ”många
bönder” skaffar sig en häst med vars hjälp de kan öka produktionen utan att samtidigt öka
kostnaderna lika mycket. I anteriore ökar samhällets sammanlagda kostnad för muskelkraft
och i posteriore minskar samhällets sammanlagda kostnad för muskelkraft, samtidigt som
enhetskostnaden sjunker både i anteriore och i posteriore.
Det ”mini anteriore” som formades efter andra världskriget hade dessutom exceptionella
förutsättningar, eftersom en hög kunskapsnivå applicerades på en marknad med stora
fysiska behov. Den momentana produktivitetsökningen (kraftigt sänkt enhetskostnad) blev
därför mycket stor, vilket skapade ett extraordinärt ekonomiskt utrymme. Det är som om
bonden i vårt exempel skulle hoppa över hästen och investera direkt i en traktor.
Samhällets utveckling kan indelas i fyra olika stadier:
Det primitiva samhället där enhetskostnaden är (relativt sett) stabil och den
marknadsekonomiska utvecklingen ännu inte inletts.
Den omogna marknadsekonomin, anteriore, där låg ekonomisk ersättning (löner, bonus,
vinst) i kombination med ett snabbt växande energiutnyttjande ger en lägre
enhetskostnad och därmed en ”obegränsad” marknad.
Den mogna marknadsekonomin posteriore där en krympande marknad pressar
marknadsvärdet och sätter press på enhetskostnaden.
Marknadsekonomins utopia där enhetskostnaden är noll, eller närmar sig noll (som vi
återkommer till längre fram).
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
28
S5Manus v14.0
Medborgarna i dagens industriländer är uppvuxna i anteriore och har därför en positiv
erfarenhet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. 42 Enhetskostnaden har sänkts
samtidigt som antalet veckoarbetstimmar minskat och medborgarnas köpkraft ökat.
När konkurrensen från världens utvecklingsländer ökar och många industrialiserade länder
övergår i posteriore, blir konsekvensen av marknadsekonomins sänkning av
enhetskostnaden betydligt mer påtaglig för den enskilde medborgaren. I posteriore leder inte
den sänkta enhetskostnaden till en ökning av köpkraften. Traditionella politiska åtgärder som
att öka penningmängden eller att öka statens utgifter, i syfte att stimulera efterfrågan, får
endast en begränsad och tillfälligt stabiliserande effekt, eftersom samhällets enhetskostnad
är fortsatt högre än omvärldens. Det krävs kraftfullare politiska åtgärder än att höja den
allmänna efterfrågan för att komma tillrätta med situationen. I posteriore tvingas samhället
genomföra radikala politiska åtgärdsprogram, vilka på kort sikt kan få kännbara ekonomiska
och sociala samhällskonsekvenser. Den politik som med framgång bedrivs i anteriore
fungerar inte lika självklart i posteriore. I en global ekonomi med transnationella företag
kommer investeringar att styras till de samhällen, där potentialen i enhetskostnadens
sänkning är som störst, eftersom det ger största möjliga avkastning på investerat kapital.
Den, i industrivärlden, under 1900 talet välsignelse marknadsekonomin, håller i början av
2000 talet på att byta ”ansikte”, genom övergången från anteriore till posteriore. Det
ekonomiska och sociala utrymme marknadsekonomin skapade i anteriore vänds i posteriore
till sin motsats. En allt större andel av arbetskraften friställs samtidigt som utrymmet för
ekonomiska och sociala förbättringar minskar. Medborgarna köpkraft reduceras och de har
inte längre möjlighet att handla varor och tjänster i lika stor omfattning som tidigare.
Industriländerna tycks stå inför en Walmartisering, konkurrens genom lägre kostnader, lägre
löner och sämre anställningsvillkor, vars (race to the bottom) konsekvenser tycks
oöverblickbara.
Anteriore
Posteriore
Anteriore och posteriore är marknadsekonomins janusansikte*; brist
på arbetskraft eller arbetslöshet, ekonomisk välfärd eller stagnation, framtidstro
eller pessimism. I anteriore framstår marknadsekonomin som samhällets och
medborgarnas vapendragare medan den i posteriore tycks vända de blankslipade
vapnen mot sina forna allierade och tvinga dem till underkastelse.
*Dubbelansikte; bildlig beskrivning av något som har två olika aspekter.
Det marknadsekonomiska systemet skiljer inte på energikällan ”muskelkraft” och övriga
energikällor, utan strävar hela tiden efter att minska kostnaden för all energi, oavsett källa.
Men eftersom kostnaden endast är relaterad till muskelkraft blir konsekvensen att alltmer av
samhällets muskelkraft ersätts med andra energikällor. En utveckling som går att studera
inom många samhällsektorer.
42
Författaren bortser här från de kraftiga konjunkturnedgångar som uppstod efter energikriserna 1973 och 1979, vars konsekvenser det
marknadsekonomiska systemet trots allt balanserade relativt väl
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
29
S5Manus v14.0
Det finns en teoretisk yttersta situation när muskelkraften blivit så fragmenterad att tekniken
tagit överhanden och börjat konkurrera ut även den sämst betalda medborgaren. Teoretiskt
skulle slutmålet för marknadsekonomin vara ett samhälle, så utomordentligt rationaliserat,
och med en enhetskostnad så låg, att ingen människa längre kan konkurrera utan att riskera
att svälta ihjäl. Karl Marx menade att en sådan utveckling var ofrånkomlig. Det finns stora
likheter mellan dagens diskussion om Walmartiseringens effekter och den ödesteori som var
allmänt spritt inom vänsterkretsar långt in på 1900 talet. Enligt marxismen/socialismen
ackumuleras världens rikedomar alltmer till ett fåtals händer. I kapitalismens sista högst
utvecklade stadium, leder arbetarklassens allt lägre ersättning och därmed avtagande
efterfrågan till den marknadskollaps som slutligen förgör det kapitalistiska systemet.
Leif Lewin (1936 - ); Planhushållningsdebatten; 1930-talet
Sedan Marx skrivit sina verk, hade det faktiskt inte blivit så, att allt färre kapitalister lade
under sig allt större del av förmögenheten, medan arbetarna sjönk djupare i armod43.
Tvärtom förbättrades de senares ställning avsevärt, och dessutom uppträdde en allt
mäktigare medelklass, något som Marx inte alls räknat med. Men det var ju just
rikedomsanhopningen i ett fåtals händer under kapitalismens sista, högst utvecklade
stadium, som skulle förorsaka den avsättningskris, vilken skulle göra slut på det
kapitalistiska systemet och föra över i det socialistiska samhället. Nu uppmanade
partiledarna världen över arbetarna att ansluta sig till det socialdemokratiska partiet för att
med socialpolitiska reformer successivt förbättra sin ställning. Men samtidigt eldade man
åhörarna med tal om klasskamp och kapitalismens förestående katastrof. Det är med
utgångspunkt från denna motsägelse, som Tingsten44 levererade sin inträngande kritik av
socialdemokratins idéutveckling. ”Varför denna lidelsefulla kamp för det, som vid ett visst
stadium var ofrånkomligt? Hur skulle den stora förutsägelsen (om en katastrof för
kapitalismen) kunna slå in, om maningen till politiskt arbete blev framgångsrikt följd?”
Möjligheten att slippa ifrån denna ekonomiska ödestro, som marxismen kunde sägas
implicera, för att istället aktivt ingripa i utvecklingen och omdana samhället efter ens egna
ideal – det hade just varit den fråga Wigforss45 tagit upp i skriften ”Klasskampens
nödvändighet i vår egen tid” från 1908.
Walmartiseringens i likhet med ödesteorins slutsatser kan diskuteras. I ett samhälle där
enhetskostnaden kontinuerligt sänks, genom marknadsekonomins strävan att minska den
sammanlagda kostnaden för muskelkraft, blir de varor och tjänster som produceras allt
billigare. Till sist kommer kostnaden för varor och tjänster, i likhet med arbetarnas löner, att
närma sig noll, varför en fortsatt sjunkande enhetskostnad inte nödvändigtvis behöver leda
till att marknaden kollapsar, därför att konsumenterna tycks förlora köpkraft.
Den omedelbara faran ligger snarare i att den marknadsekonomiska processen bromsas upp
eller avstannar vilket skulle omöjliggöra det marknadsekonomiska systemets förmåga att
upprätthålla den ekonomiska och sociala standarden. Den paradoxala slutsatsen, att
människan bör bli allt bättre på att ”friställa” sig själv (genom en konsekvent övergång från
43
Starkt förenklat har den marxistiska teorin skildrats på följande sätt: Det kapitalistiska (borgerliga) samhället innehåller frön till sin egen
undergång, menade Marx. Den s k koncentrationsteorin anger tre väsentliga faktorer, som åstadkommer detta:
a) På företagssidan sker en allt starkare maktkoncentration till få jätteföretag, som får oinskränkt makt över marknaden.
b) Lönerna pressas undan för undan, arbetarna utarmas (utsugningsteorin).
c) Uppkomsten av svåra kriser kan inte hindras. Det blir korta perioder med överproduktion och efter dessa våldsamma depressioner. Dessa
kriser kommer efter hand tätare och får alltmer förödande verkningar.
Det hela slutar med en katastrof, hela det ekonomiska systemet bryter samman och därmed är vägen öppen för revolution och arbetarnas
övertagande av makten. Så här beskriver Ernst Wigforss detta slutstadium ”i anslutning till Kommunistiska Manifestets framställning av de
alltmera härjande kriserna ..”
Kapitalisterna måste för att under konkurrensen kunna nedbringa produktionskostnaderna producera i allt större skala. Då de samtidigt för
profitens skull söka trycka ner arbetslönen, ökas icke de växande proletärmassornas köpkraft. Varuavsättningen kan sålunda endast
försiggå genom en oavbruten utsträckning av den yttre marknaden. Men även denna utväg måste en gång bli stängd, och de förut
periodiskt återkommande kriserna sluta i en världskris, då överproduktionen å ena sidan och arbetslösheten och nöden å den andra nå en
sådan höjd, att enda räddningen från undergång för hela samhället ligger i proletariatets erövring av den politiska makten och ett
överförande av produktionsmedlen i samhällets ägo att användas till fyllande av detta behov. Källa: Lindblom Paul; Ernst Wigforss
Socialistisk idépolitiker; 1977
44
Herbert Tingsten (1896-1973)
45
Ernst Wigforss (1881-1977)
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
30
S5Manus v14.0
muskelkraft till övriga energikällor) för att kunna stabilisera (eller höja) den ekonomiska och
sociala standarden, kan leda till en politisk handlingsförlamning vars konsekvenser kan bli
ödesdigra.
En direkt jämförelse av löneläget mellan t.ex. Kina och Sverige blir missvisande eftersom
ländernas enhetskostnad i princip är densamma.46 Utvecklingsländernas exceptionellt låga
löner är en nödvändig förutsättning för att de ska kunna konkurrera med industriländernas
enhetskostnad, som till betydligt större del baseras på den låga kostnaden för övriga
energikällor.
Slutsatsen blir därför inte att industriländernas arbetare ska sänka den ekonomiska
ersättningen till motsvarande löneläge som i utvecklingsländerna. Den avgörande frågan är
hur industriländernas och utvecklingsländernas sammanlagda energistruktur ser ut och i
vilken takt utvecklingen fortskrider.
När Kina nu kombinerar låga kostnader för muskelkraft med en större användning av andra
billigare energikällor och samtidigt importerar industriländernas tekniska plattform så kommer
Kinas enhetskostnad att sjunka mycket snabbt. Kina inleder en synnerligen snabb, för att inte
säga exceptionell, ekonomisk tillväxt. Den marknadsekonomiska potentialen i Kina och
Indien är enorm, med tanke på att en tredjedel av jordens befolkning bor i dessa länder. Ett
faktum som sannolikt, under en lång följd av år (men inte i evighet!) kommer att kvarhålla
dagens mogna industriländer i posteriore. De politiska systemen i dagens mogna
industriländer står därmed inför en av sina största utmaningar någonsin.
Vi har beskrivet hur enhetskostnaden sänkning skapar ett utrymme för ekonomisk
expansion. Vi har berört olika åtgärder som påverkar enhetskostnadens storlek och att den
globala enhetskostnaden ständigt sänkts sedan inledningen på den industriella revolutionen i
mitten av 1700 talet.
Enhets
kostnad
Principskiss över enhetskostnadens utveckling
från 1750 talet fram till idag
1750
1800
1900
2000
År
Den uppmärksamme läsaren har kanske reagerat över det faktum att enhetskostnaden i
dagens industriländer påstås vara något högre än i utvecklingsländerna. Konsekvensen av
ett sådant resonemang borde bli att industriländernas enhetskostnad vid någon tidpunkt har
ökat (!)
För att förstå det måste vi studera på vilket sätt enhetskostnaden är uppbyggd.
46
Kinas enhetskostnad är något lägre (vilket placerar Kina i anteriore och Sverige i posteriore), men som vi ska se i längre fram, skiljer sig
Kinas och Sveriges energikvot på ett avgörande sätt.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
31
S5Manus v14.0
Energikvoten – enhetskostnadens sammansättning
Vi har hittills konstaterat att marknadsekonomisk tillväxt sker genom en fortlöpande sänkning
av enhetskostnaden genom en övergång från muskelkraft till andra energikällor. I själva
verket är det hastigheten i enhetskostnadens sänkning, och hastigheten i övergången från
muskelkraft till övriga energikällor som skapar det ekonomiska utrymmet för en högre
ekonomisk och social standard.
Vi diskuterar således två skilda frågeställningar samtidigt: dels den sänkta enhetskostnaden,
dels enhetskostnadens konstruktion, dvs. enhetskostnadens fördelning mellan muskelkraft
och övriga energikällor uttryckt som energi.
Det är enhetskostnadens nivå som avgör rummets position i förhållande till andra rum vilket
därmed definierar rummets placering i anteriore och posteriore. Men det är
enhetskostnadens konstruktion som avgör rummets mognadsgrad.
Låt oss nu förklara varför.
För det första befinner sig flera av dagens utvecklingsländer i anteriore och flera av dagens
industriländer i posteriore. Utvecklingsländerna enhetskostnad är således (något) lägre än
industriländernas enhetskostnad. Därmed är utvecklingsländernas marknad ”obegränsad”
och kan teoretiskt bli hur stor som helst, under förutsättning att utvecklingsländernas
enhetskostnad kan behållas på en fortsatt lägre nivå i relation till omvärlden.
För det andra är utvecklingsländernas enhetskostnad till betydligt större andel uppbyggd av
muskelkraft än övriga energikällor, vilket får som konsekvens, att utvecklingsländerna, för att
kunna vidmakthålla en lägre enhetskostnad, tvingas till en lägre ekonomisk ersättning för
muskelkraft än i dagens mogna industriländer. Den lägre kinesiska enhetskostnaden
förutsätter låg ekonomiskt ersättning för muskelkraft, medan den svenska arbetarens högre
ekonomiska ersättning, finansieras genom en större utväxling på andra energikällor.
Låg energikvot
Hög energikvot
Enhets
kostnad
Kina
Sverige
Man skulle kunna säga att utvecklingsländernas arbetare (muskelkraft) konkurrerar med
kostnaden för industriländernas maskiner (övriga energikällor); därav den stora
löneskillnaden mellan Kina och Sverige. Det handlar således inte om att sänka de svenska
lönerna till 2,50 SEK47 per timme utan att höja den kinesiska arbetarens ersättning genom en
övergång till andra energikällor.
Industriländerna har under flera decennier höjt den ekonomiska och sociala standarden
samtidigt som enhetskostnaden sänkts eller på grund av en allt lägre enhetskostnad. Men
det är bara halva sanningen, eftersom det sätt varmed enhetskostnaden sänkts, relationen
47
Om vi antar att kostnaden för en kinesisk industriarbetare uppgår till 400 SEK/månad och att den genomsnittliga arbetstiden uppgår till 160
timmar per månad blir den Kinesiska timlönen 400 SEK/160 timmar = 2,50 SEK/timme. Vi återkommer till den kinesiska arbetarens
månadskostnad längre fram, under rubriken Export av arbetstillfällen.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
32
S5Manus v14.0
mellan muskelkraft och övriga energikällor, har en avgörande betydelse för samhällets
ekonomiska och sociala standard. Det är denna energikvot (övriga energikällor genom
muskelkraft uttryckt som energi – e -), som avgör samhällets, eller det marknadsekonomiska
systemets, mognadsgrad. En omogen marknadsekonomi har en låg energikvot medan en
utvecklad marknadsekonomi har en hög energikvot.
Energikvot = 0
Energikvot = 1
Energikvot =
8
Enhetskostnadens sammansättning
i relation till marknadsekonomins mognadsgrad
100 %
0%
Primitiva
samhället
Indien
Tyskland
Marknadsekonomins
utopia
Det skulle vara omöjligt för Kina och Indien att växa med mer än tio procent per år om det
inte skedde genom en ökad energianvändning. Det finns därför anledning att förvänta sig att
Kina och Indien kommer att ha ett ”omättligt” behov av energi under de kommande
decennierna. Dagens utvecklingsländer tvingas öka energikonsumtionen per capita i syfte att
höja energikvoten, och därmed förbättra medborgarnas ekonomiska och sociala
levnadsstandard. Bara under 2004 beräknas Kinas efterfrågan av råolja stiga med 12
procent. Trots att Kina har en egen oljeproduktion som är ungefär lika stor som Norges, ca
3,5 miljoner fat48 per dag, så räcker den inte för att täcka landets ökade behov av energi.
30 kärnkraftverk ska mätta Kinas elhunger; 200449
Kina planerar att mätta sin energihunger genom att bygga 30 kärnkraftverk för uppåt 275
miljarder kronor.
Utländska företag ska spela en stor roll i utbyggnaden.
Energikrisen är redan ett faktum. Industrin förbereder sig för ideliga strömavbrott under
sommaren då luftkonditioneringen anstränger elnätet till bristningsgränsen. Det ledande
exportområdet i sydkinesiska Guangdong har tvingats införa elransonering.
De flesta kraftverken är koleldade. Samtidigt bygger landet ut vattenkraften med bland
annat världens största damm i Yangtzefloden.
Ekonomin går på högvarv. Industriproduktionen ökade i april (2004) med 19 procent jämfört
med samma månad i fjol.
Kina har nio kärnkraftverk i Guangdong och i trakten av Shanghai. De 30 nya ska ligga
längs östkusten och byggas före 2020. De ska femdubbla kärnkraftskapaciteten, uppger
den ledande japanska affärstidningen Keizai Shimbun. Regeringen räknar med cirka 40
procents utländsk finansiering.
Kinas energibehov bidrar till att driva upp olje- och bensinpriserna i världen till rekordnivåer.
Många fabriker i Sydkina skaffar diesel eldade extra generatorer för att klara
strömavbrotten, något som också ökar oljeimporten.
48
49
1 Fat = 157 liter = 1 Barrel
Dagens Industri 2004-05-14
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
33
S5Manus v14.0
Landet är redan världens näst största energianvändare. En del bedömare tror att
regeringen kanske inte behöver göra mer för att dämpa ekonomins överhettning än att bara
låta strömavbrotten ha sin gång.
Energikostnadens inverkan på enhetskostnaden
Energikvotens storlek har en avgörande betydelse vid energiprisförändringar.
Om världsmarknadspriset på energi stiger så leder det till en betydligt högre höjning av
enhetskostnaden i industriländerna än i utvecklingsländerna. Utvecklingsländernas
konkurrenskraft gynnas på industriländernas bekostnad eftersom enhetskostnaden ökning i
relation till industriländerna blir relativt lägre. Industriländerna har betydligt svårare att
”parera” en höjd energikostnad och kan därför (kortsiktigt) tvingas till att kompensera den
högre enhetskostnaden genom att sänka kostnaden för muskelkraft. Löner och andra
ekonomiska ersättningar riskerar att sänkas i industriländerna när det ekonomiska utrymmet
minskar.
Om världsmarknadspriset på energi sjunker blir effekten den motsatta. Industriländerna, vars
energikvot är högre, får en relativt sett, större sänkning av enhetskostnaden än
utvecklingsländerna. Den sänkta enhetskostnaden i industriländerna ger ett större
ekonomisk och socialt utrymme. Utvecklingsländerna tvingas till motsvarande sänkning av
den ekonomiska ersättningen för muskelkraft, vilket medför en relativt ”mindre” inverkan
eftersom andelen muskelkraft är hög, varför effekten per capita blir låg.
Effekten på enhetskostnaden vid en höjning av
energipriserna med 10 %
Enhets
kostnad
En förändring av energipriserna får en större
inverkan på medborgarnas
ekonomiska situationen i
industriländerna än i utvecklingsländerna.
Enhets
kostnad
Tid
Utvecklings
länder
Industri
länder
Enhetskostnadens sammansättning leder därför till att industriländerna (vars energikvot är
högre) påverkas betydligt mer vid förändringar i energipriset än utvecklingsländerna, vilket
leder till en ”energikänsligare” samhällsekonomi. Redan en mindre höjning eller sänkning av
den genomsnittliga energikostnaden kan få en mogen marknadsekonomi att gå över i
posteriore eller in i anteriore50. Effekten av en förändring i världsmarknadspriset på olja (så
länge olja är den helt dominerade energikällan i världen) kommer att öka allteftersom den
sammantagna globala energikvoten stiger.
Transportkostnadens inverkan på enhetskostnaden
Sänkta transportkostnader leder till större konkurrens och därmed högre ekonomisk tillväxt,
eftersom fler företag och organisationer konkurrerar om marknaden. Höjda
transportkostnader leder till motsvarande sänkning av den ekonomiska tillväxten därför att
50
Ju högre energikvot desto känsligare blir samhället för förändringar i energipriset. Utvecklingsländernas konkurrenskraft stärks
(industriländernas konkurrenskraft försämras) när energipriset går upp och industriländernas konkurrenskraft stärks (utvecklingsländernas
konkurrenskraft minskar) när energipriset går ner. Därav möjliga förskjutningar av ett samhälle mellan anteriore och posteriore.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
34
S5Manus v14.0
allt färre företag och organisationer konkurrerar. Trycket på enhetskostnaden ökar respektive
minskar. Det ligger därför i samhällets intresse att verka för låga transportkostnader vilket
stärker konkurrensen och samtidigt ger glesbygden en större möjlighet att konkurrera. Höga
drivmedelskostnader har därför en långsiktigt negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten.
Låg transportkostnad
Hög transportkostnad
Aktionsradie
På motsvarande sätt leder en investering i ett vägavsnitt, som minskar avståndet mellan två
punkter A och B, både till en sänkt energikostnad (minskade bränslekostnader) och till en
sänkt kostnad för arbete (eftersom den nödvändiga arbetstiden reduceras). Ett lands
infrastruktur har därför en stor inverkan på ett lands (eller en regions) ekonomiska utveckling.
Tillspetsat skulle man kunna säga att transportkostnader i allmänhet och kostnaden för
internationella transporter i synnerhet kan likställas med tullar och andra handelshinder.
Marknadsekonomins utopia
Låt oss anta att vi befinner oss i ett samhälle med obegränsad tillgång till energi. Vi befinner
oss då i marknadsekonomins utopia där enhetskostnaden närmar sig noll och den mänskliga
muskelkraften, genom automatiserade processer, har en utväxlingseffekt som närmar sig
oändligheten. Genom den obegränsade tillgången på energi, har samhället kunnat utvecklas
inom nästan alla områden. Naturtillgångar som tidigare var begränsade produceras i
tillräcklig omfattning. Livsmedel produceras i klimatområden som tidigare var omöjliga att
exploatera, eftersom uppvärmningskostnaden är försumbar. Medborgarna har sänkt den
genomsnittliga veckoarbetstiden i omgångar allteftersom behovet av muskelkraften avtagit.
Det som historiskt var en nödvändighet, att arbeta, är sedan länge, inte längre en självklar
livsuppgift.
Samhället verkar under helt andra betingelser än idag. Människan har för första gången i
historien förverkligat visionen om ett samhälle där människor inte behöver svälta. Den
kontinuerliga processen att ”tvätta” förorenade sjöar och vattendrag, förbättra luftkvaliteten
och återställa regnskogen i tidigare ökenområden, leder till en fortsatt men gradvis förbättring
av jordens ekologiska balans.
Marknadsekonomins utopia, det slutmål mot vilket det marknadsekonomiska systemet
strävar, behöver inte alls leda till armod och svält även om de (globala) fördelningspolitiska
frågorna, hur det samlade värdet ska fördelas på vägen fram till marknadsekonomins utopia,
kommer att bli svårlösta.
Det marknadsekonomiska systemet strävar ytterst efter att avskaffa samhällets kostnad, men
eftersom kostnaden är direkt relaterad till muskelkraft, leder det till att människan friställs. I
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
35
S5Manus v14.0
marknadsekonomins utopia är människan helt fri att ägna sig åt vad hon vill eftersom hennes
kundkraft51 mer än väl räcker till för att driva samhällets produktion av varor och tjänster.
Uppvärmning av fastigheter och drivmedel till fordon är gratis. Elföretagen distribuerar energi
utan att ta betalt. Telefonräkningen är ett minne blott.
Paradoxalt nog blir ”kostnaden” för muskelkraft allt större ju närmare utopia det
marknadsekonomiska systemet kommer, samtidigt som muskelkraftens ”värdeskapande”
förmåga går mot noll, när energikvoten går mot oändligheten. Medborgarens egen
arbetsinsats blir, i relation till den effekt som uppnås genom utväxling med andra
energikällor, försumbar. I ett samhälle där en vara (t.ex. en glasskål) kan tillverkas helt gratis
blir ”värdet” av människans muskelkraft (glasblåsarens handarbete) obefintligt.
Den uppmärksamme läsaren lägger märke till att övergången; att närma sig utopia och att
befinna sig i utopia, är av avgörande betydelse, och att gränsen är otydlig även om
konsekvenserna är dramatiska. Det sannolika scenariot är att marknadsekonomin ständigt
kommer att närma sig utopia men aldrig nå ända fram. Det kommer alltid att finnas någon
liten kostnad kvar i samhället hur långt vi än driver processen mot en övergång till andra
energikällor.
Därför kan vi förmoda att enhetskostnaden sannolikt aldrig upphör även om
marknadsekonomin alltid kommer att sträva efter en nollkostnadsnivå. Faktum är att det är
svårt att föreställa sig marknadsekonomins utopia. Det är betydligt enklare att resonera om
utvecklingen fram mot utopia, hur nära utopia utvecklingen än kommer. En samhällsekonomi
som befinner sig i utopia blir så otydlig att flera av våra normala begrepp helt enkelt inte
längre fungerar. Ord som produktivitet och tillväxt förlorar sin innebörd och måste därför
ersättas med något annat. Marknadsekonomin kan inte växa mer, eftersom det saknas ett
utrymme för en fortsatt produktivitetsökning.
I marknadsekonomins utopia när utväxlingseffekten går mot oändligheten, går
muskelkraftens egenvärde mot noll samtidigt som kostnaden för muskelkraft går mot
oändligheten.
Vi kan se de första indikationerna av framtidens samhälle i de kundkraftstrategier som
genomförs redan idag. Människans utväxlingseffekt leder till, att hon utför alltmer arbete med
några enkla handgrepp och på ett sätt, som hon inte uppfattar som obetalt arbete. De flesta
av oss tänker inte ens på det faktum, att vi ”tvingas” fylla våra varukorgar i stormarknadernas
butiker, istället för att vänta på vår tur framför handlarens disk. Vi upplever tvärtom en
befrielse att själva få botanisera bland vinflaskor och slippa nummerlappen i systembolagets
traditionella kö system. Vi köper möbler på IKEA och ”tvingas” montera dem själva. Vi
”tvingas” tanka bilen vid obemannade bensinstationer och ”tvingas” betala våra räkningar
över Internet. Kundkraftsutvecklingen hade inte varit möjlig utan tillgång till billig energi och
tekniska innovationer som motiveras genom en ständigt sänkt enhetskostnad. Det är billigare
att tanka på en obemannad bensinstation eller handla i en stormarknad. Konkurrensen leder
till att företag och organisationer ständigt försöker rationalisera verksamheten genom att
överlåta alltmer av ”arbetet” till kunden. Det är bara bankerna och systembolaget som lyckats
med bedriften att vidmakthålla inkomsterna samtidig som man infört omfattande
kundkraftstrategier.
Hemmafixare spenderar 28 miljarder; 200452
Nya byggvaruhus växer som svampar ur jorden och alla händiga tv-stjärnor med sina
fixartips är deras bästa marknadsförare. I dag kaklar, spikar, skruvar, målar, borrar, sågar,
gräver och planterar herr och fru Svensson för 28 miljarder kronor om året, och branschen
ser ingen hejd på fixandet.
51
52
Ett systems strävan att få kunden att göra så mycket som möjligt av det administrativa arbetet själv.
DN 2004-05-25
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
36
S5Manus v14.0
”Gör det själv” utvecklingen kommer att fortsätta expandera. Medborgarna kommer att göra
alltmer av samhällets nuvarande arbete ”gratis” på allt kortare tid, som en naturlig del av
vardagen. Kostnaden för varor och tjänster kommer på motsvarande sätt att sjunka.53 Hela
ekvationen går ihop därför att utväxlingseffekten ökar. Den enskilda medborgaren kommer
att kunna utföra alltmer ”produktivt” arbete genom en enkel ”knapptryckning”.
Marknadsekonomins utopia kan upplevas både kontroversiell och destruktiv. Är det verkligen
människans yttersta mål att avveckla, eller åtminstone minimera, sin egen roll i produktionen
av varor och tjänster?
När man redovisar marknadsekonomins utopia för en äldre generation stöter man ofta på en
oförståelse inför marknadsekonomins yttersta konsekvens, medan en yngre generation kan
uppfatta den som både naturlig och lockande. Människans syn på arbete håller sakta på att
förändras. Den äldre generationens självförverkligande genom sextio eller sjuttio timmars
arbetsvecka håller på att försvinna. Titlar och status förlorar alltmer av sitt sociala värde. En
professor har inte tillnärmelsevis samma självklara status idag som för femtio år sedan.
Dagens ungdomar vill leva vilket inte alls behöver vara detsamma som att arbeta i sitt
anletes svett. Fritiden får en allt större betydelse i människans liv och den självklara frågan
”Vad jobbar du med?” ersätts av vilka fritidsintressen man har.
Fritiden viktigast för dagens unga; 200354
Fritiden är meningen med livet. Men på sikt vill de flesta unga ha både fast arbete och
familj. Att hitta sin identitet och ta ansvar för sina egna handlingar är en viktigare
vuxenfaktorer än att bli klar med studierna.
Ända sedan mitten av 1950-talet har fritiden blivit viktigare för de unga, men de senaste
åren har det blivit än tydligare, visar Ungdomsstyrelsens stora undersökning. Det är inte
bara så att fler studerar, unga studerar längre och det tar längre tid att etablera sig på
arbetsmarknaden. Familjebildningen får vänta och synen på när man blir vuxen förskjuts.
För dagens unga mellan 16 och 29 år är fritid en lika viktig faktor som att skapa en god
framtid för barnen. För dåtidens unga, 1955, var det viktigast att skaffa sig ekonomisk
trygghet, få fast arbete och därefter skapa en god framtid för barnen.
Tjänsteeffekten
Vad kommer att ske inom de samhällssektorer där tjänsten är (består av) mänskliga
relationer? En läkare eller en sjuksköterska kan inte ersättas helt av maskiner eftersom en så
stor del av verksamheten bygger på mänskliga relationer. En brandman kommer sannolikt
aldrig att kunna ersättas med en helautomatisk släckningsmaskin. En lärare kommer bara i
en viss utsträckning att kunna ersättas med distansundervisning och datorer.
Generellt gäller, att den muskelkraft som inte kan ersättas med andra energikällor, kommer
att utsättas för ett allt större produktionskrav. Resultatet blir ett ständigt högre
produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka produktiviteten och/eller
sänka den ekonomiska ersättningen. Denna (redan idag) ”smygande” tjänsteeffekt blir
tydligare om vi analyserar marknadsekonomins utopia där energikvoten går mot
oändligheten. De personalintensiva samhällssektorernas situation blir då helt ohållbar
eftersom de förväntas utföra ett arbete med samma utväxlingseffekt som samhället i övrigt.
Konsekvensen blir längre arbetsdagar, mera stress och en sänkt ekonomisk ersättning
(eftersom muskelkraftens värdeskapande förmåga avtar, för att helt upphöra i
marknadsekonomins utopia).
Låt oss anta att en vara har samma konstruktion år 1950, 1975, 2000 och i
marknadsekonomins utopia. Eftersom produktionsprocessen ständigt effektiviseras kan vi
53
Hur kan kostnaden för tjänster sjunka samtidigt som muskelkraftens värdeskapande förmåga går mot noll och kostnaden för muskelkraft
går mot oändligheten? Påståendet är visserligen motsägelsefullt men ändå korrekt under antagandet att kundkraften fortsätter att expandera.
Alltfler tjänster blir ”kostnadsfria” i den bemärkelsen att de övergår till kundkraft, frivilliga tjänster, både som ett resultat av en ökad
tjänsteautomatisering men även genom ett större frivilligt engagemang allteftersom den genomsnittliga veckoarbetstiden sänks. Tjänster och
gentjänster kommer att bli allt vanligare. ”Jag hjälper dig med att reparera bilen om du hjälper mig att lägga om mitt golv”.
Däremot drabbas t.ex. den professionella vården på ett synnerligen olyckligt sätt, vilket beskrivs i tjänsteeffekten.
54
Metro 2003-04-30; Källa: TT
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
37
S5Manus v14.0
förmoda att den i varan nedlagda arbetstiden (och därmed kostnaden) ständigt minskar, för
att (teoretiskt) helt upphöra i marknadsekonomins utopia. Det nödvändiga antalet
veckoarbetstimmar sjunker från 40 timmar år 1950 till 0 timmar i marknadsekonomins utopia.
1950
Antal veckoarbetstimmar 40
1975
30
2000
20
Utopia
0
Låt oss anta att vården av en handikappad motsvarades av 40 veckoarbetstimmar år 1950.
Vi kan förmoda att vården effektiviseras men det är inte rimligt att förvänta samma
produktivitetsförbättring som för den redovisade varan. Någon (en människa) måste trots allt,
per definition, ta hand om, och vårda den handikappade. Det nödvändiga antalet
arbetstimmar kan därför förväntas sjunka från 40 timmar år 1950 till 25 timmar i
marknadsekonomins utopia.
1950
Antal veckoarbetstimmar 40
1975
35
2000
30
Utopia
25 (!)
Vi inser nu att relationen mellan varuproduktionen och ”produktionen” av handikappvård
förändras till vårdens nackdel. Varans produktivitetsökning går mot oändligheten medan den
vårdrelaterade produktiviteten ”endast” ökar med sextio procent.55 Relationen mellan varan
och tjänsten i vårt exempel ser därför ut på följande sätt:
1950
1
Vårdkostnaden
1975
1,2
2000
1,5
Utopia
∞
Trots att vården effektiviseras, ökar dess kostnad i relation till samhällets sjunkande
enhetskostnad, för att gå mot oändligheten i marknadsekonomins utopia. Kostnaden för att
vårda den handikappade blir således större allteftersom samhällets energikvot ökar och
samhällets enhetskostnad sjunker. Och detta trots att produktiviteten inom vården, i vårt
exempel, ökar med sextio procent!
Enhets
kostnad
Energikvot 0,33
Energikvot 1,0
Energikvot 0,14
12,5
25
När samhällets
energikvot stiger
ökar produktivitetskraven på den enskilda
arbetstagaren,
inom de
samhällssektorer
där muskelkraften
är hög, t.ex. inom
sjukvård och barnomsorg,
mer än i samhället
i övrigt
50
75
Samhällets energikvot ökar..
50
87,5
..
.. medan energikvoten inom vård
och omsorg endast
förändras långsamt
Vi inser nu att samhällets växande energikvot drabbar personalintensiva samhällssektorer på
ett synnerligen oförtjänt sätt. Den av samhället upplevda effekten, blir en allt sämre vård till
en allt högre kostnad, inte därför att vårdens kostnad ökar, utan därför att samhällets
energikvot stiger. Konsekvensen blir att samhället tvingas allokera alltmer av de samlade
55
1950 kostade en ”vårdenhet” 0,025 (1/40) och i utopia kostar en ”vårdenhet” 0,04 (1/25) vilket ger en produktivitetsökning på 60 procent.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
38
S5Manus v14.0
resurserna till personalintensiva områden för ett ens kunna behålla befintlig servicenivå.
Alternativt tvingas personalen acceptera en ständigt lägre ekonomisk ersättning.
Det kommer således att krävas allt större ekonomiska medel (relativt sett) för att upprätthålla
sjukvården, skolorna och åldringsvården. Personalintensiva samhällsområden kommer att
behöva ständigt nya ekonomiska tillskott för att ens upprätthålla befintlig ”produktion”,
eftersom sänkningen av t.ex. sjukvårdens enhetskostnad inte sker (och inte kan ske!) i
samma takt som i övriga samhället. Det kan därför upplevas som om personalintensiva
samhällssektorer ständigt blir ineffektivare (och höjer sina kostnader) när det i själva verket
är övriga samhället som fortlöpande sänker enhetskostnaden genom en höjning av
energikvoten. Sjukvården och skolan tycks kosta alltmer utan att medborgaren får något i
utbyte. Politiker tvingas förklara varför vårdkostnaderna ökar samtidigt som vårdköerna blir
längre och personalen arbetssituation allt sämre.
Sjukvården och åldringsvårdens enhetskostnad kan inte jämställas med samhället i övrigt,
därför att förutsättningarna helt enkelt saknas. Resultatet av en sådan politik blir att
personalintensiva samhällssektorer helt upphör i marknadsekonomins utopia och att
skolbarn, psykiskt sjuka och pensionärer får ta hand om sig själva. En obefintlig
enhetskostnad och en oändligt hög energikvot ger inget utrymme för en personlig vårdsektor
eller tröstande dagispersonal. Vård av unga och gamla får ske på fritiden utan kostnad, med
stöd av kundkraft.
Det är denna tjänsteeffekt som naturbonden Styrbjörn Ejneby ger uttryck för när han
beskriver sin oro över det faktum, att han idag (2001) måste avverka fem gånger så mycket
skog för att kunna köpa en bil än för fyrtio år sedan.
Bonden Styrbjörn Ejneby; 200156
När jag började med skogsbruk för fyrtio år sedan kunde man stämpla ett par hundra
kubikmeter och sen köpa en ny bil. Det motsvarade ungefär det. Nu måste man avverka
fem gånger så mycket för motsvarande pengar och det hinner man knappt på en vinter om
man bara hugger själv. Vi har fått ett helt annat skogsbruk med stora kalhyggen. Orsaken
till det är många gånger att man, för att få ihop ett netto – måste ta stora ytor och det
drabbar naturen. Man undrar var detta ska sluta? Det troliga är att svensk skog kommer att
bli intresselöst framöver när man bygger ut kapaciteten i sydliga länder med andra träslag
som råvarubas.
Dagens teknik sätter inga gränser för att omforma ett landskap. Människan kan, om hon
vill, helt ändra naturbilden. Det var andra förhållanden tidigare. Man fick ofta gå runt, bygga
över – eller på annat sätt passera landskapets värsta hinder. Med dagens teknik försvinner
de mjuka linjerna – de blir räta istället.
Vi måste ändra synsätt på vår vistelse här. Vi kan inte fortsätta exploatera våra
naturtillgångar på det sätt som sker idag.
När naturbonden Styrbjörn Ejneby kommer fram till (den felaktiga) slutsatsen att skogen blir
allt mindre värdefull så är det i själva verket Styrbjörns egen muskelkraft som blivit mindre
värd. Han tvingas att avverka fem gånger så mycket skog för att uppnå motsvarande
köpkraft som för fyrtio år sedan.
56
Svt Dokumentär; Bondens tid på jorden
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
39
S5Manus v14.0
Varans och tjänstens relativa enhetskostnad
Enhetskostnad
8
Tjänster
100
Varor
0
Primitivt samhälle
Utopia
Vad kommer sedan?
I marknadsekonomins utopia har det marknadsekonomiska systemet uppnått sitt yttersta
mål, fullgjort sin uppgift och avvecklat sig själv. Det går naturligtvis endast att spekulera om
det ekonomiska system, post ultimus57, som kommer att ersätta dagens
marknadsekonomiska system.
Enhets
kostnad
Post ultimus
Marknadsekonomi
Marknadsekonomins utopia
g på
sat tillgån
Obegrän
fri energi
kostnads
?
Tid
Det monetära systemet syftar till att påskynda processen fram mot marknadsekonomins
utopia. I det fulländade utopia kommer valutor som euro, dollar och kronor att gå mot sin
upplösning eftersom alla kostnader58 går mot noll.
I själva verket är detta inte en så märklig slutsats som det först kan tyckas. Vid en närmare
eftertanke inser vi dagens sedlar och mynt, inte är något annat än ett prioriteringssystem för
att allokera människans begränsade resurser. I marknadsekonomins utopia, där allting är
57
Latin: Efter det yttersta, bortom det yttersta
Egentligen finns det bara kostnader i ett samhälle eftersom begreppet intäkter endast är en återspegling av den ständigt sjunkande
enhetskostnaden. Vi har tidigare diskuterat denna ambivalens när vi redovisade hur säljarens försäljningspris (som består av en kostnad och
en vinst alternativt förlust) för köparen helt övergår och omvandlas till en kostnad. Intäkter är endast en förtäckt kostnad som gäckar oss i sin
ambivalens.
58
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
40
S5Manus v14.0
”gratis”, finns inte längre något behov av att göra några prioriteringar, varför hela det
monetära systemet faller på sin egen orimlighet. Vad ska medborgarna med euro och dollar,
när allting är gratis!
Just denna insikt, att dagens monetära system kan betraktas som ett ”poängsystem” där den
som har mest poäng får företräde är en märklig insikt som leder till eftertanke.
Historiskt motiverades införandet av pengar (vilka till skillnad från marknadsekonomin är
uppfunna59 av människan) med att handeln underlättades. Det var otympligt att bedriva
handel i utbyte mot andra varor och tjänster, vilket blir uppenbart i beskrivningen av vår
bonde som skulle behöva använda timmerstockar som betalningsmedel vid köp av traktorn
eller som entréavgift till en fotbollsmatch. Mynt och sedlar blev en praktisk värdemätare med
vars stöd olika varor och tjänster kunde relateras till varandra. En viss mängd timmerstockar
motsvarar en viss mängd kapital på samma sätt som en traktor motsvarar en viss mängd
kapital. Genom att överföra värdet till ett oberoende betalningsmedel, som i sig inte har
något egenvärde (till skillnad från timret och traktorn), så kan ekonomiska transaktioner
utföras oberoende av varandra. Försäljning av timret kan ske på en plats vid en tidpunkt och
köpet av traktorn kan ske på en annan plats vid en annan tidpunkt. Kapitalet bildar den
brygga över tid och rum som är en grundförutsättning för dagens marknadsekonomiska
utveckling.
Denna historiskt nödvändiga förutsättning, håller på att undermineras i dagens globala
ekonomi. I en marknadssituation där alltmer av kapitalet (sedlar och mynt) omvandlas till
”elektroniska pengar” som blixtsnabbt överförs mellan olika konton utan att någonsin uppstå i
”fysisk” form håller det traditionella kapitalbegreppet på att luckras upp. Vad är egentligen
”pengar”? Och varför kan inte sedlar och mynt lika gärna representeras av stockar och
traktorer i den elektroniska världen? Man kan med rätta ställa sig frågan vad sedlar och mynt
fyller för funktion, alldeles särskilt i ett samhälle där en allt större andel av de ekonomiska
transaktionerna är virtuella dvs. endast existerar som ett elektroniskt saldo som tar aldrig
fysisk form.
En annan märklig iakttagelse är att samhällets lånefinansierade konsumtion ökar samtidigt
som vi kan förvänta att hastigheten med vilken enhetskostnaden sänks kommer att minska
allteftersom energikvoten ökar. Ett banklån är att betrakta som ett förskott på framtidens
ekonomiska tillväxt, dvs. på framtidens sänkta enhetskostnad. Då borde den logiska
konsekvensen bli, att samhällets lånefinansierade konsumtion minskar över tiden, för att helt
upphöra i marknadsekonomins utopia. I dagens samhälle är utvecklingen den rakt motsatta.
Sedan mitten av 1900 talet finansieras en allt större del av industrisamhällets konsumtion
med lån. Lån som ska återbetalas med en sjunkande enhetskostnadspotential. Det finns
anledning att misstänka att den växande lånefinansieringen fungerar som en kortsiktig åtgärd
som kompenserar för den tillväxt som trots den politiska ambitionen inte infinner sig i
posteriore.
Dagens monetära system har omvandlats till en struktur som alltmer lever ett eget liv. Vi har
genom historien övergått till att betrakta ”pengar” som vilken annan vara eller tjänst som
helst, vilket den ekonomiska energiteorin visar att den inte är.
Det kommer nog, trots allt, att finnas någon form av ”prioriteringssystem” kvar i post ultimus
för att allokera begränsade resurser, som t.ex. ett stycke mark eller Leonardo da Vincis
porträtt av Mona Lisa. Hur detta, troligen nödvändiga (!?), prioriteringssystem kommer att
vara konstruerat är en helt öppen fråga för framtiden.60
59
Det marknadsekonomiska systemet är en konsekvens av människans (som kollektiv) otillräckliga tillgångar, och därmed inte att betrakta
som en mänsklig uppfinning, även om det förutsätter närvaro av människor.
60
Läsaren kan ifrågasätta värdet av att analysera marknadsekonomins utopia eftersom marknadsekonomins regelverk inte längre är
applicerbart. I utopia och bortom, i post ultimus, har enhetskostnader, energikvoter, intäkter och kostnader upphört att fungera på det sätt vi
känner dem idag, eftersom de inte längre tjänar något syfte.
Anledningen till att vi trots detta väljer att resonera om marknadsekonomins utopia är inte ett försök att spekulera i post ultimus utan att få en
bättre förståelse för den marknadsekonomiska utvecklingen fram till marknadsekonomins utopia. En bättre förståelse för
marknadsekonomins yttersta konsekvens ger oss en bättre förståelse för den ekonomiska utvecklingen både idag och imorgon.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
41
S5Manus v14.0
Bibliotekariens muskelkraft ersätts
alltmer av mekaniska processer för att
slutligen helt upphöra i post ultimus där
bibliotekets böcker lagras elektroniskt
i cyberspace. Men vad händer
då med marknadsvärdet på timmer
och vem författar böckerna?
Sysselsättning
Den snabba sänkningen av enhetskostnaden under 50 och 60 talet, när det industrialiserade
samhället befann sig i anteriore, skapade ett utrymme för en utbyggnad av den allmänna
välfärden. Barnomsorg och sjukvård byggdes ut. Socialförsäkringssystemen förstärktes.
Bostadsstandarden höjdes. Kontrasterna mellan 30 talet och 60 talet är stora, och ändå
skiljer det bara några decennier.
Industrinationernas ekonomiska anteriore avbröts tvärt 1973, när oljepriset plötsligt
chockhöjdes. Det inleddes en klappjakt på nya energikällor som kunde balansera det
växande oljeberoendet från Persiska viken.
Idag befinner sig stora delar av den industrialiserade världen i posteriore. Företagen
reducerar antalet anställda. Medarbetare rekommenderas att arbeta hemma. Barnen
förväntas ta ett större ansvar för sina pensionerade föräldrar. Robotisering61 och
rotationseffekten62 slår ut allt fler arbetstagare från arbetsmarknaden. Energiskatterna höjs i
en strävan att minska samhällets energibehov.
Samtidigt visar offentliga utredningar att pensionsåldern bör höjas eftersom fler medborgare
bör kvarstanna på arbetsmarknaden för att samhällsekonomin ska gå ihop. Många
industrinationer har höjt, eller planerar att höja, pensionsåldern samtidigt som allt fler
medborgare blir förtidspensionerade eller erbjuds avtalspension före sextio års ålder.
Dagens ungdomar börjar yrkesarbeta allt senare och får allt svårare att etablera sig på
arbetsmarknaden.63
Hur kan en enad yrkesgrupp av nationalekonomer hävda att medborgarna måste arbeta
alltmer i framtiden, samtidigt som den faktiska pensionsåldern64 sjunker?! Den klassiska
61
Ledarstil med syfte att minska kreativiteten till fördel för mekaniska moment/processer.
När konsekvensen av att High flyer gjort det generella ledarskapet till en egen profession genom delegering som princip, leder till ett ökat
utbud av ledare och därmed avtagande löner. Det märkliga resultatet av High flyers egen strävan att frigöra sig från den operationella
verksamheten blir till en ”robotisering” vars konsekvens leder till försämrade ekonomiska villkor.
63
Arbetslösa akademiker; Sverige
2006 var andelen nyutexaminerade akademiker utan jobb 20 procent
2005 var 26 procent utan jobb
2004 var 20 procent utan jobb
2003 var 16 procent utan jobb
2002 var 12 procent utan jobb
2001 var 8 procent utan jobb
Källa: Jusek; Metro 2006-05-03
64
Pensionsåldern i Sverige är lägre än någonsin. Statistik från riksförsäkringsverket, RFV, visar att den faktiska pensionsåldern i landet är
den lägsta som RFV hittills registrerat. Den genomsnittliga pensionsåldern för kvinnor under 2002 var 58,2 år. För män var snittåldern 59,5
år. Förändringen mellan 1998 och 2002 är markant och har gått snabbt. 1998 var den faktiska pensionsåldern 60,5 år för kvinnor och 61,1 år
för män.
62
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
42
S5Manus v14.0
nationalekonomins teoretiska slutsatser tycks överensstämma allt sämre med den faktiska
samhällsutvecklingen.
När den klassiska nationalekonomin förespråkar att ett samhälle i posteriore bör öka inslaget
av muskelkraft (höjd pensionsålder, längre arbetsvecka, kortare semester), hävdar den
ekonomiska energiteorin motsatsen; att samhället bör sänka enhetskostnaden genom att
påskynda övergången från muskelkraft till andra energikällor, genom att höja
arbetsgivaravgifterna och sänka energiskatterna. För att förstå detta motsatsförhållande
måste vi hålla isär vad som krävs för att behålla nuvarande ekonomiska och sociala
standard, och den standard som är möjligt att upprätthålla. Det är två helt olika
frågeställningar.
Den klassiska nationalekonomin svarar på den första frågan; vad krävs utifrån matematiska
samband för att samhället ska balansera intäkter och utgifter. Den ekonomiska energiteorin
försöker att forma en slutsats omkring den andra frågan; vilken standard är möjlig att
upprätthålla i samhället och belyser de faktorer som är avgörande för den ekonomiska och
sociala standarden.
Det är inte antalet arbetstimmar som bestämmer samhällets välstånd i posteriore utan den
hastighet varmed enhetskostnaden sänks. I klartext innebär det att en marknadsekonomi i
posteriore kräver en snabb(are) och effektiv(are) övergång från muskelkraft till andra
energikällor. Just hastigheten i omvandlingsprocessen blir avgörande för samhällets
ekonomiska och sociala välstånd. Vilket leder till den märkliga slutsatsen att en
marknadsekonomi i posteriore, vars energikvot ökar, har ett sjunkande behov av muskelkraft.
En marknadsekonomi i posteriore som inte lyckas reducera antalet (muskel-) arbetstimmar
(egentligen kostnaden för muskelkraft) genom en övergång till andra energikällor stagnerar
eller går bakåt.
Det kan upplevas synnerligen förvillande att förstå denna grundläggande skillnad, som tycks
så lika, men ändå är så olika; att en marknadsekonomi i anteriore sysselsätter allt fler medan
en marknadsekonomi i posteriore sysselsätter allt färre. Och att båda dessa tillstånd kan leda
till en stabilare eller bättre ekonomisk och social standard. Paradoxalt nog kan65 det
minskade behovet av muskelkraft i posteriore vara ett positivt tecken på att enhetskostnaden
och samhället utvecklas åt rätt håll.
Export av arbetstillfällen
I en globaliserad ekonomi riskerar en allt större andel av produktionen att flyttas till
låglöneländer66. Begreppet låglöneländer är intressant, eftersom det innefattar en värdering
som antyder att kostnaden för arbetskraft i industriländerna är för hög i relation till omvärlden
och därför måste sänkas, annars lämnar alltfler företag och organisationer de
industrialiserade länderna. Aktieägare och arbetsgivare hävdar att bolagskatten och
arbetsgivaravgifterna och lönerna bör sänkas för att rädda jobben kvar. Näringslivets
företrädare jämför lönekostnaden i Kina med den svenska industriarbetaren och redovisar att
det går sjuttiofem (75) kinesiska arbetare på varje anställd vid Volvos löpande band i
Göteborg67. Hur kan den industrialiserade världen överhuvudtaget inbilla sig att något
”okvalificerat” arbete ska kunna kvarstanna på lång sikt. Löneskillnaderna är så
överväldigande att det tycks meningslöst att ens försöka hålla emot.
Ett ögonvittne berättar från ett besök i Kina; 2004
Författaren väljer medvetet verbet ”kan” eftersom slutsatsen beror av energikvotens förändring. Om energikvoten ökar är det minskade
behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social utveckling; om energikvoten minskar är det minskade behovet av muskelkraft ett
tecken på ekonomisk och social kräftgång.
66
Arbetskraftskostnad i SEK/timme; Lön, arbetsgivaravgifter och andra arbetsgivarkostnader för den anställde.
Danmark
261,9
Sverige
258,3
Tyskland
242,1
Spanien
122,4
Polen
47,7
Estland
33,3
Källa: Eurostat; DN 2004-07-06
67
Beräknat på 30000 SEK/månad (inklusive arbetsgivaravgifter) i Sverige och 400 SEK/månad i Kina.
65
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
43
S5Manus v14.0
”Arbetsgivaren vänder sig till den lokala myndigheten på orten och framställer sitt behov av
lokaler och arbetskraft. Den lokala myndigheten ordnar fram industrilokaler, rekryterar unga
arbetare från landsbygden och ser till att de har någonstans att bo. Företaget betalar 200
kronor per månad till arbetaren och 200 kronor per månad till den lokala myndigheten.
Sedan får arbetarna, oftast unga ogifta kvinnor, utföra enformiga arbeten som kommer att
utveckla ledskador inom tio – femton år. Om en arbetare inte håller måttet byts hon ut och
ersätts av en annan. Kina är ett enda stort Manpower. Den industrialiserade världen har
inte en chans att konkurrera med denna form av modernt slavarbete. Det kommer endera
att sluta med att Kina tar över det mesta av den industrialiserade världens arbetstillfällen
inom klassisk produktion såvida inte den utbredda korruptionen inom Kina förgör landets
möjligheter att expandera. Hur ska en industriarbetare i väst kunna konkurrera med en
arbetare i Kina som kostar 400 kronor per månad? Det är helt omöjligt. Ekvationen går inte
ihop hur man än räknar”.
Industriländernas ledare har sannerligen anledning att oroas om vi enbart ser till kostnaden
för arbete (muskelkraft). Nedanstående sammanställning anger kostnaden per timme för
svenska konsulter 2001 vilket kan jämföras med kostnaden på 400 SEK per månad i
exemplet ovan.
Svenska konsultarvoden 200168 (SEK/timme exklusive moms)
Patentingenjör
1 900
Jurist
1 700
Varumärkesspecialist
2 600
Marknadsförare
1 500
Senior datakonsult
1 600
Datakonsult
1 000
Teknisk support (Civil ing.)
900
Teknisk support (allmänt)
500
Copy writer
1 200
PR-konsult
1 400
Språklärare (intensiv utbildning)
600
Det tycks både uppenbart och självklart att industriländerna måste bevaka och skydda sina
ekonomiska och sociala intressen. Domedagspredikare menar att en globaliserad ekonomi
driver dagens industriländer tillbaka till medeltiden. Tyska, svenska och franska medborgare
kommer att få sälja hus och bilar för att få mat på bordet. Det finns ett omfattande statistiskt
”bevismaterial” som inte går att tolka på något annat sätt, än att skyddstullar och andra
protektionistiska åtgärder helt enkelt är oundvikliga.
Innanför de höga tullmurarna kan staten gynna den egna industrins avsättning på den egna
marknaden. Landets medborgare ”tvingas” köpa inhemska varor och tjänster. Produktionen
inriktas på det egna landets behov och konkurrensen minskar. Protektionismens
självförsörjning förväntas leda till stabilare ekonomi, högre sysselsättning och ett oberoende
av den internationella handelns nyckfullhet.
Den ekonomiska energiteorin visar varför en protektionistisk handelspolitik endast ger ett
kortvarigt andrum. Det protektionistiska samhällets minskade tryck på enhetskostnaden ger
en lägre långsiktig ekonomisk tillväxt. Priserna på hemmamarknaden hålls uppe. Industrins
möjligheter att exportera varor och tjänster till andra länder minskar och hotar till sist att helt
upphöra. Samhället leds in i en negativ ekonomisk spiral.
Nordkorea, Kina och Kuba är exempel på länder under efterkrigstiden som valde att ”stänga”
ekonomin, i en strävan att utveckla ett oberoende från den internationella handeln. Idag kan
vi utläsa resultatet, i en ekonomisk utveckling som ligger långt efter andra, internationellt
inriktade länder.
68
Exempel på konsultkostnader i Stockholmsområdet under 2001 baserade på författarens egna erfarenheter.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
44
S5Manus v14.0
Protektionismens försvarare kan hävda att ett lands enhetskostnad, genom politiska
åtgärder, kan sänkas i linje med, eller till och med mer, än på den internationella marknaden.
Frågan är då varför ett land överhuvudtaget bedriver en protektionistisk politik eftersom
landet då befinner sig i anteriore och kan öka försäljningen av varor och tjänster genom en
utvidgad internationell handel. I anteriore är en protektionistisk politik, med höga tullmurar,
direkt motsägelsefull. Tvärtom bör ett land i anteriore på alla sätt, och med alla medel, sträva
efter en så stor internationell frihandel som möjligt.
Detsamma gäller för ett land vars ekonomi är i posteriore. En protektionistisk politik är inget
annat än en kortsiktig framskjutning av en ekonomisk nedgång, som endast blir djupare och
svårare att hantera ju längre den får fortgå.
En protektionistisk politik genom tullar, exportsubventioner, handelskvoter etc. är under alla
omständigheter negativ alldeles oavsett anteriore eller posteriore. Handelshinder är endast
tillfälliga åtgärder vars långsiktiga effekt alltid blir mer kostsam än dess initiala förmildrande.
Den globala enhetskostnaden fortlöpande sänkning medför att varje försök att ”kliva av”
utvecklingen, endast leder till växande svårigheter ”att komma ikapp”, ju längre tid den
protektionistiska politiken får pågå. Förr eller senare får ett samhälle som bedriver en
protektionistisk politik betala det tillfälliga ”ekonomiska andrummet” med ränta.
Protektionismen leder marknadsekonomin in i en återvändsgränd. Protektionismen är inte
någon framgångssaga – det är vägen till fattigdom.
Det kan upplevas som motsägelsefullt att föra en politik vars huvudsyfte är att friställa
människor, men vid en närmare eftertanke är det både en nödvändig, klok och helt naturlig
ekonomisk politik. För det första erbjuder det marknadsekonomiska systemet inget alternativ.
Varje åtgärd att bromsa den marknadsekonomiska utvecklingen är i praktiken dömd att
misslyckas. En ”oppositionspolitik” leder endast till en lägre ekonomisk tillväxt och en stabil
eller sänkt ekonomisk standard.
För det andra kommer en strävan att reducera samhällets muskelkraft att initiera processer,
vars syfte är att utveckla och tillverka fler och bättre robotar åt verkstadsindustrin och att
utveckla fler och bättre programvaror för tjänstesektorn. Vilket i sig skapar nya arbetstillfällen
och utvecklar samhällets know-how.
Och för det tredje, vilket redan nämnts, erbjuds företag och organisationer ett alternativ till att
flytta sin produktion till låglöneländer eftersom de låga energikostnaderna stimulerar till
investeringar i den egna regionen. En region eller ett land kan därigenom bromsa
utflyttningen av arbetstillfällen till låglöneländer och behålla en större andel av basindustrin.
Det är helt enkelt meningslöst, för att inte säga förödande, för ett lands eller en regions
ekonomiska välstånd att försöka göra motstånd mot marknadsekonomins drivkraft. Tvärtom
bör den politiska ledningen, varse sig den är socialistisk, liberal eller konservativ, föra en
politik som strävar efter att påskynda muskelkraftens ”avveckling” i posteriore, till förmån för
andra energikällor.
Ett industriland som vill behålla den ekonomiska och sociala standarden på en rimlig nivå har
ingen annan möjlighet än att påskynda den produktivitetsprocess i vilken muskelkraften
ersätts med andra billigare energikällor. Förändringshastigheten är avgörande för rummets
förmåga att behålla eller öka den ekonomiska standarden.
När samhällets energikvot stiger i posteriore, blir den genomsnittliga arbetsveckans längd,
samhällets enskilt viktigaste fördelningspolitiska instrument. I syfte att motverka
reduktionsarbetslösheten69 bör arbetsveckan i ett första steg sänkas med några timmar för att
i ett moget stadium sänkas ytterligare. Det kommer att bli helt nödvändigt, om den
ekonomiska och sociala standarden ska kunna upprätthållas inom breda samhällsgrupper,
att föra en fördelningspolitik som baseras på andra faktorer än de traditionella. Hur denna
69
Den arbetslöshet som uppkommer som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets anpassning i posteriore (i posteriore är den
minskade sysselsättningen en naturlig konsekvens av enhetskostnadens sänkning genom en höjning av energikvoten).
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
45
S5Manus v14.0
fördelningspolitik ska genomföras och på vilka grunder, ligger utanför målsättningen för
denna sammanställning.70
Johan Norberg; Till världskapitalismens försvar; 2001
Den tid vi alla arbetar har minskat i takt med ökat välstånd, helt enkelt därför att vi tack vare
tillväxten kan – om vi vill – arbeta mindre för samma betalning. Jämfört med
föräldragenerationen kommer de flesta av dagens anställda till arbetet senare, går hem
tidigare, har längre lunch- och kafferaster, längre semester och fler helgdagar.
Enligt amerikansk statistik är arbetstiden i dag ungefär hälften av vad den var för hundra år
sedan, och har minskat tio procent bara sedan 1973, motsvarande 23 dagar om året. I
genomsnitt har amerikanska arbetare fått fem extra år av vaken fritid sedan 1973. Det
beror också på att vi börjar arbeta senare i livet, pensionerar oss tidigare och lever längre.
1870 hade en västerländsk arbetare två timmar ledigt för varje arbetad timme, utslaget
över hela livet, 1950 hade den fördubblats till fyra timmar ledigt, för att återigen fördubblas
till ca åtta timmar ledigt per arbetad timme i dag. Den ekonomiska utvecklingen, delvis
beroende på att vi genom handel kan specialisera oss, gör att vi har kunnat minska vår
arbetstid betydligt, och höja vår materiella standard. Vi har aldrig förtjänat vårt uppehälle på
kortare tid än idag.
Det dröjde till sextiotalet innan Sverige fick femdagarsvecka. Ännu i början av sextiotalet gick
barnen i skolan på lördagar. I praktiken har den utvecklingen fortsatt men det har skett under
delvis andra, och inte lika tydliga former. Studie- och föräldraledighet, delpension och
sabbatsår är arbetstidsförkortningar som ofta glöms bort när man diskuterar arbetsveckans
längd. I praktiken har arbetsveckan förkortats ordentligt sedan sextiotalet och den
utvecklingen kommer att fortsätta. Många fackliga europeiska organisationer kräver att
arbetsveckan i ett första steg förkortas till 35 timmar och att den därefter sänks till 32 timmar
och fyradagarsvecka.
Vilket är helt i linje med vad den ekonomiska energiteorins förespråkar, under förutsättning
att samhället har en fortsatt god tillgång på billig energi.
Veckoarbetstid; timmar71
Japan
USA
Grekland
EU:s nya medlemsländer
Irland
Luxemburg
Portugal
Sverige
Spanien
EU-snitt
Österrike
Belgien
Italien
Tyskland
Finland
Norge
Storbritannien
Danmark
42,872
42,773
40,0
39,7
39,0
39,0
39,0
38,8
38,6
38,6
38,5
38,0
38,0
37,7
37,5
37,5
37,2
37,0
70
Den uppmärksamme läsaren inser att den genomsnittliga arbetsveckan längd är det enskilt viktigaste fördelningspolitiska instrument
rummet förfogar, varför det med rätta kan hävdas att den ekonomiska energiteorin, trots allt, tar fördelningspolitisk ställning. Huvudsyftet är
dock att förklara sambanden, inte att fastställa den faktiska nivån.
71
Antal timmar i genomsnitt enligt avtal; Eiro; SvD 2004-07-09
72
Metro 2004-07-27; Källa: Eiro, DN
73
Metro 2004-07-27; Källa: Eiro, DN
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
46
S5Manus v14.0
Nederländerna
Frankrike
37,0
35,0
Semesterdagar i Europa74
Sverige
Nederländerna
Danmark
Tyskland
Italien
Luxemburg
EU-snitt
Österrike
Finland
Frankrike
Norge
Portugal
Storbritannien
Grekland
Irland
33,0
31,3
30,0
29,1
28,0
28,0
25,9
25,0
25,0
25,0
25,0
24,5
24,5
23,0
20,0
Entreprenörer
Det finns en allmänt spridd uppfattning, att det är utbudet av innovativa, riskbenägna,
anställningsvilliga och expansionsglada företagsledare som avgör ett lands framtid.
Entreprenörskap anses vara en förutsättning för utveckling, förnyelse och tillväxt, samhällets
attityd till företagande likaså.
Den ekonomiska energiteorin visar att företagarnas innovationskraft är av stor betydelse för
samhällsutvecklingen, även om den ekonomiska tillväxten inte är liktydigt med eget
företagande. En sänkning av enhetskostnaden inom sjukvården, trafiksäkerhetsverket,
hemtjänsten eller av den lokala hantverkaren, påverkar samhällets enhetskostnad lika
mycket.
Men det ställs större krav på industriländernas entreprenörer idag än för femtio år sedan,
eftersom enhetskostnadens lägre nivå, samt energikvotens storlek, gör entreprenörens
situation svårare. I en mogen marknadsekonomi, med en hög energikvot, är den rena
muskelkraften mindre ”värd” eftersom en allt större del av samhällets produktion sker genom
en utväxling med andra energikällor. Och omvänt: i en omogen marknadsekonomi, med en
låg energikvot, är den rena muskelkraften mera ”värd” eftersom endast en mindre del av
samhällets produktion sker genom en utväxling med andra energikällor.
74
Antal semesterdagar per år i genomsnitt enligt avtal; Eiro; SvD 2004-07-09
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
47
S5Manus v14.0
Ar
be
tsk
Primitiva
samhället
ra
fte
ns
k
Ene
rgikv
ot
Muskelkraftens relativa värde minskar när
det marknadsekonomiska samhället mognar
on
ku
rre
ns
k ra
ft
Marknadsekonomins
utopia
Det ställs således större krav på en entreprenör i Tyskland än motsvarande entreprenör i
Indien. Den tyska entreprenören är verksam i ett mognare marknadsekonomiskt samhälle
där den ekonomiska utväxlingen ställer högre krav på ett effektivt utnyttjande av andra
energikällor för att kunna konkurrera. Den tyska entreprenören som är beredd att arbeta
arton timmar om dygnet, sju dagar i veckan, i en lagerlokal, kommer trots sin entusiasm, ha
svårare att tillverka tillräckligt med varor per tidsenhet för att uppnå en rimlig ekonomisk
ersättning. Konkurrensen är för stor och marknadspriserna för låga.
Den indiska entreprenören är i en helt annan situation. Om han investerar motsvarande
arbete i en lagerlokal i Indien, kommer han ha betydligt bättre möjligheter att konkurrera på
marknaden och sälja sina produkter med vinst. Den indiska entreprenören kommer till och
med att kunna exportera varor till Tyskland och sälja dem med god förtjänst. Vinsten ger den
indiska entreprenören möjlighet att investera och utöka tillverkningen. Han kan bygga ut
produktionen och öka försäljningen samtidigt som hans privatekonomi förbättras.
Den tyska och den indiska entreprenören befinner sig i två helt olika marknadsekonomiska
situationer. Den tyska entreprenören konkurrerar i en högt utvecklad marknadsekonomi vars
stora utväxling på andra energikällor gör muskelkraften relativt sett mindre värd. Teoretiskt
skulle den tyska entreprenören kunna sänka den ekonomiska ersättningen till den indiska
entreprenörens nivå, vilket skulle ge honom samma konkurrensfördel, men vi inser det
omöjliga i situationen, eftersom den tyska entreprenören inte kan leva på en indisk lön i
Tyskland. Tyskland befinner sig helt enkelt i en mognare marknadsekonomi där
entreprenörens ”inträdeströskel” är betydligt högre än i utvecklingsländerna. Det krävs ett
större startkapital och effektivare processer av den tyska entreprenören än av hans indiska
motsvarighet75. Det är därför mer osannolikt att IKEA och H&M hade kunnat utvecklas i
Sverige efter 1970 alldeles oavsett graden av entusiasm hos de unga entreprenörerna.
Uttrycket att ”han/hon började med två tomma händer” kommer att användas alltmer sällan i
den industrialiserade världen.
Dagens Industri; 2003-02-24
Enligt Nutek har inget av Sveriges 50 största företag grundats efter 1970. Under
efterkrigstiden är det egentligen bara två företag som vuxit sig stora, IKEA och H&M.
Vi inser att energikvoten på flera sätt avgör ett samhälles ekonomiska situation. När Karl
Marx beskriver den industriella revolutionen vid inledningen av 1800 talet så befann sig
England i anteriore. Marknaden för de varor och tjänster som producerades var
”obegränsad” vilket Marx redovisar på följande sätt.
75
Vilket inte ska förväxlas med kraven på enhetskostnadens storlek, vilken är lika stor för både den tyska och den indiska entreprenören.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
48
S5Manus v14.0
Karl Marx (1818 - 1883)76
Låt oss anta, att en engelsk och kinesisk bomullsspinnare arbetar lika många timmar och
med samma intensitet. Bägge frambringar då på en vecka lika stora värden. Men trots
denna likhet är det en oerhörd stor skillnad mellan värdet av engelsmannens veckoprodukt,
producerad medelst en väldig automatisk maskin, och kinesens, som använder sig av en
spinnrock. Under loppet av den tid kinesen använder för att spinna ett pund bomull, spinner
engelsmannen flera hundra pund. Han överför därför till sin produkt råmaterial, som är flera
hundra gånger mera värda och som samtidigt har fått en ny och användbarare form, som
sedan kan fungera som kapital.
Enhets
kostnad
Vid industrialismens
genombrott i England
på 1750 talet ledde en
marginell förändringen av
energikvoten till en så
stor sänkning av
enhetskostnaden att
den engelska marknaden
växte obegränsat.
Kina
England
Den initiala fördel England hade under industrialismens ”barndom” förändrades med tiden.
När det industrialiserade samhällets energikvot gradvis ökade förändrades relationen mellan
industriländerna och de ”primitiva” länderna till de ”primitiva” ländernas fördel. Det blev
oundvikligt att den långsamt växande skillnaden i energikvotens storlek, förr eller senare,
utlöste en industriell revolution i länder som Indien och Kina.
Tjänstesektorn
DN debatt 200477
Tre fjärdedelar av alla som arbetar i Sverige producerar tjänster. De är allt från servitörer,
programmerare och hårfrisörer till taxichaufförer, arkitekter och läkare. Tjänsternas andel
av samhällsekonomin har vuxit stadigt; ju rikare ett land blir, desto mer tjänster produceras.
Ändå är endast en femtedel av vår totala export tjänster. Handeln med tjänster har ökat
snabbare än handeln med varor på senare år, men från en mycket låg nivå. Rimligen finns
här en mycket stor potential för att öka tjänstehandeln – inte minst tack vara ny teknik.
I posteriore finns det en övertro på att samhället kan skapa sin egen marknad genom service
och handel med de egna medborgarna, när alltmer av produktion ofrånkomligt (!) överförs till
låglöneländer. Den verksamhet som av fysiska skäl inte kan flytta till låglöneländer förväntas
växa. Här nämns regionala och lokala transporter, vård av gamla och sjuka, rengöring av
gator och torg.
76
Kapitalet, Tjugoandra kapitlet, Kampen mellan arbetare och maskin
Enligt ett inlägg i DN 2004-06-03; Signerat Owe Danemar Chefsekonom, Almega; Johnny Munkhammar
EU-expert på Svenskt Näringsliv
77
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
49
S5Manus v14.0
När fyrtiotalistgenerationen inte längre själva kan tillgodose högt ställda krav förväntas de
köpa tjänsterna på marknaden. Därav många prognosmakares uppfattning, att
servicesektorn, som till skillnad från produktionsindustrin inte kan (eller anses kunna)
överföras lika enkelt till låglöneländer, kommer att växa när de traditionella industrijobben
rationaliseras bort.
Frågan är om resonemanget fungerar ens i teorin, när samhällets växande produktivitetskrav
får som konsekvens, att en snabbt växande servicenäring inte kan finansieras, även om
behoven ökar. Vi konstaterade tidigare i vårt exempel med bonden, att efterfrågan inte ökar
bara därför att önskelistan blir längre. Det krävs en värdeskapande process som skapar den
efterfrågan som kan tillgodose ett behov. De industrialiserade länderna förväntas utveckla en
stark tjänsteekonomi omkring en kundgrupp vars huvudsakliga inkomstkälla är de allmänna
medel som länderna (rummen) förfogar över. En persons, en familjs, en stads, en regions,
ett lands eller en kontinents ekonomi bygger på en balans mellan utgifter och inkomster. Om
kostnaderna överstiger intäkterna så tvingas både medborgaren och landet till nedskärningar
och rationaliseringar.
Här konfronteras återigen den ekonomiska teorin med verklighetens situation:
Hemtjänsten fungerar allt sämre. Det visar en färsk enkät med kommunernas
biståndshandläggare som gjorts av HSB. Stora neddragningar har skett i hemtjänsten. I var
fjärde kommun erbjuds städning bara högst var tredje vecka. Hjälp att duscha kan det ofta
bara bli en gång i veckan. Social samvaro i form av dagcentraler har försvunnit; 200478
Den allmänt vedertagna sanningen att ”vissa arbeten bara kan utföras i en lokal marknad” är
många gånger missledande. Halvfabrikat och ny teknik har gjort målarens och rörmokarens
arbete enklare och billigare. Den tekniska utvecklingen kommer inte att avskaffa den lokala
målaren eller rörmokaren, men den sammanlagda arbetstid som ett samhälle investerar i
målningsarbete och rördragning kommer med all sannolikhet att minska. Och en stor del av
den ”tidsvinsten” kommer att kunna överföras till låglöneländer.
Varför ska en röntgenbild från en Kirunapatient undersökas av specialister vid Umeå
universitetssjukhus när motsvarande arbete kan utföras till halva kostnaden vid
universitetssjukhuset i Bombay? Eller varför ska en lokal videodistributör förse sina kunder i
närområdet med film, när filmen kan distribueras till en tredjedel av kostnaden från ett företag
i Sydamerika?
Martine Aubert; Analytiker på banken CCF (numera en del av bankjätten HSVBC) om
utvecklingen i Frankrike; 200479
”Det är inte regeringen som skapar de nya jobben, utan nischer i det privata näringslivet.
Industrijobben flyttar utomlands, till låglöneländerna. Det är ofrånkomligt. Därför måste vi
här satsa på servicenäringarna, sådant som bara kan utföras här, budfirmor och
hemservice”.
Samtidigt skickar svenska landsting, på skattebetalarnas bekostnad, patienter på
rehabilitering till Gran Canaria, Mallorca eller Thailand istället för att vårda dem i Sverige.
Landstingets enhetskostnad sjunker, därför att vårdkostnaden utomlands mer än väl
kompenserar för de extrakostnader resan medför.
Korttidsvård av äldre på Mallorca; 200480
I början av november kan en första grupp om 20 äldre få fyra veckor på ett seniorboende i
centrala Palma.
Korttidsvård för äldre vid en toppmodern anläggning på Mallorca. Detta marknadsförs nu till
Sveriges kommuner av HSB Omsorg. Redan i höst kan en första grupp på tjugo äldre få
åka för fyra veckors vård om kommunerna nappar.
78
DN Debatt 2004-07-21
DN 2004-04-21
80
DN 2004-06-03
79
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
50
S5Manus v14.0
Täby kommun och moderate kommunalstyrelseordföranden Stefan Klåvus har drivit på
idén om äldrevård i solen.
”Vi vet att kropp och själ mår bra av ljumma vindar och sol och dessutom är många av
dagens äldre resvana” säger han.
Redan nu står en tomt och väntar i Telde på Gran Canaria, där ett spanskt byggföretag vill
bygga ett äldreboende skräddarsytt för svenska behov.
HSB Omsorg, som är den entreprenör som nappat på idén, vill nu starta i försiktigare skala
i ett redan befintligt äldreboende på Mallorca.
På onsdagen har representanter för tretton kommuner samlats till ett möte, enligt HSB
Omsorg finns intresse i minst fyrtio kommuner.
Torill Findeisen VD för HSB omsorg som driver äldreboenden i flera kommuner, tror detta
är något för framtiden, bland annat för att utlandsvård gör det lättare att locka personal.
I början av november kan en första grupp på 20 äldre få fyra veckors korttidsvård på
seniorboendet Font Sana i centrala Palma på Mallorca. Det är ett nybyggt privat spanskt
seniorboende med 135 platser, som har ledig kapacitet.
Bilder som visar något som liknar ett fyrstjärnigt hotell med pool, rymliga rum och trevlig
matsal. Det är handikappanpassat och här finns vårdpersonal dygnet runt. Dessutom
erbjuds en rad aktiviteter – allt från besök på vingård till målarkurser.
Två svenska ledsagare skulle resa med och stanna under hela tiden och dessutom ska
svensk värdinna finnas på plats.
Der hela skulle dessutom bli billigare än i Sverige för kommunerna – drygt 1 000 kronor per
vårddygn mot cirka 1 800 här hemma. Vem som ska betala flygresan – den äldre själv eller
kommunen – är ännu inte avgjort.
Om det hela slår väl ut kan HSB Omsorg sedan ordna kontinuerliga resor året om.
Men vad innebär det för ett land om stora delar av vårdsektors tjänster överflyttas
(exporteras) till Gran Canaria, Mallorca eller Thailand? Den globala enhetskostnaden
kommer visserligen att sjunka, vilket leder till en ökad global ekonomisk tillväxt, medan den
negativa effekten för ett lands sjuksköterskor och vårdbiträden är uppenbar.
I exemplen Gran Canaria och Mallorca finns en möjlighet för EU kan medverka till en
fördelningspolitik mellan länderna, vilket knappast kan bli aktuellt med Thailand.
Energikvot vs enhetskostnad
Relationen mellan energikvoten och enhetskostnaden kan förvirra. Låt oss därför analysera
sambanden ytterligare något.
I första kapitlet konstaterades att:
Vatten, i likhet med den luft vi andas, är utan kostnad. Ingen skulle komma på tanken att
börja kostnadsrelatera den luft som vi andas. När bonden arbetar i skogen eller hemma på
gården är den luft och det syre hans kropp förbrukar kostnadsfri och kan disponeras fritt.
Detsamma gäller det vatten som omger honom. Han kan utan kostnad dricka det vatten
som finns i sjöar och vattendrag.
Vattnets kostnad är och förblir noll!
Samma resonemang kan överföras på alla råvaror. Om bonden bryter järnmalm eller
kopparmalm ur berget eller samlar ihop sten till en mur runt åkrarna, så är järnmalmen,
kopparmalmen och stenarna kostnadsfria.
Den enda kostnad som kan relateras till det vatten som hästen får att dricka, är det arbete,
den muskelkraft, som bonden lagt ner på att hämta vatten i sjön och ställa det i hästens
spilta.
I andra kapitlet, i resonemanget om tillväxtmotorn, konstaterades att marknadsekonomin
ständigt strävar efter att reducera kostnaden för muskelkraft och ersätta den med andra
billigare energikällor, dvs. det marknadsekonomiska systemet strävar efter att maximera
utväxlingen på samhällets muskelkraft. Övergången från muskelkraft till andra energikällor
leder till billigare varor och tjänster.
Men hur förhåller sig dessa två resonemang till varandra? I det första kapitlet konstateras att
kostnadsbegreppet alltid är förknippat med (är det samma som) muskelkraft (vilket gör att
alla råvaror är kostnadsfria) och i det andra kapitlet konstateras att marknadsekonomins
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
51
S5Manus v14.0
drivkraft sker genom en övergång från muskelkraft till övriga energikällor. Men om den enda
kostnaden för övriga energikällor är muskelkraft så tycks slutsatsen motsägelsefull.
Enhets
kostnad
Övriga energikällor
Muskelkraft
Enhetskostnaden är konstruerad av muskelkraft och övriga energikällor (definierad som
kostnad). Energikvoten (definierad som energi), mellan dessa båda energikällor är ett mått
på det marknadsekonomiska systemets mognadsgrad. I det primitiva samhället är
energikvoten låg medan den går mot oändligheten i marknadsekonomins utopia. Det
marknadsekonomiska systemet strävar efter att öka den ekonomiska och sociala standarden
genom att minska andelen muskelkraft till förmån för övriga energikällor; därav den ständigt
sjunkande enhetskostnaden och den växande energikvoten. Enhetskostnaden sjunker när
den sammanlagda kostnaden minskar allteftersom energikvoten ökar.
Men samtidigt leder resonemanget fram till den logiska, men märkliga, slutsatsen att
enhetskostnaden endast består av kostnaden för muskelkraft! Den kan omöjligt bestå av
något annat, eftersom alla råvaror är kostnadsfria och den enda kostnad som kan relateras
till en vara eller en tjänst är kostnaden för mänskligt arbete. Således är ”traktorn” i bilden
ovan endast en ”kostnadsrepresentant” för muskelkraft. Det går därför att hävda att hela
enhetskostnaden representerar muskelkraft, varför den ekonomiska energiteorin tycks falla
på sin egen orimlighet, eftersom en övergång från muskelkraft till muskelkraft (representerat
av övriga energikällor) skulle vara marknadsekonomins drivkraft. Vilket tycks vara en
inkonsekvent logik.
Problemet lösning är att förstå de skilda utgångspunkter från vilken enhetskostnaden
betraktas.
I första kapitlet konstaterades att:
Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler
producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste
hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft,
skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är
en kostnad.
Enligt fysikens lagar gäller energibegreppet – e – för muskelkraft, kärnkraft, vindkraft eller
vilken annan energikälla som helst. Det arbete som utförs kräver ett lika stort arbete alldeles
oavsett vilken energikälla som används.
Enhetskostnaden är uppdelad i energi från muskler och andra energikällor (bensin, diesel,
uran etc.). Det går tydligt att identifiera övergången från den ena till den andra energikällan.
När vår bonde införskaffade en häst och senare en traktor, så förändrades
enhetskostnadens energikvot; andelen muskelkraft minskade och andelen övrig energi
ökade. En tydlig övergång som kan mätas och beräknas.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
52
S5Manus v14.0
Men energibegreppet ingår som ett av två grundelement i enhetskostnaden. Det andra
elementet är kostnad. Och det är kombinationen energi och kostnad som förvillar.
I det andra kapitlet konstaterades att:
En av marknadsekonomins största hemligheter ligger dold i energibegreppet. Människans
egen muskelkraft har en begränsad kapacitet. Genom att bygga fabriker och
massproducera varor skapar människan en större utväxling på sin begränsade
muskelkraft. Man skulle kunna likna det med att hon använder andra energikällor för att
förstärka sin handrörelse. Hästen och traktorn blir bondens redskap att öka sin produktion.
Utväxling bygger på det faktum att alla råvaror är kostnadsfria men trots det redovisas som
en kostnad (”traktorn” i enhetskostnaden) därför att råvaran (bensin, diesel, uran) belastats
med den i varan investerade mängden muskelkraft för prospektering, lagerhållning,
distribution etc.
I den perfekta marknadsekonomin, utopia, är samhällets faktiska energiuttag mycket stort
men dess enhetskostnad noll. Muskelkraftens ”egenkostnad” är oändlighet stor eftersom
dess värdeskapande ”upphör” när övrig energi är ”gratis”.
Vilket vi formulerade på följande sätt:
I marknadsekonomins utopia när utväxlingseffekten går mot oändligheten, går
muskelkraftens egenvärde mot noll samtidigt som kostnaden för muskelkraft går mot
oändligheten.
Enhets
kostnad
Primitiva
samhället
Marknadsekonomins
utopia
Läsaren bör observera att relationen mellan enhetskostnaden och energikvoten endast
beskrivs övergripande. De stapeldiagram som används, kan därför, vid en fördjupad analys,
upplevas missvisande eftersom energikvoten inte alltid förändras på det sätt som
diagrammen visar81. Om vi tänker oss en situation där kostnaden för övriga energikällor
plötsligt halveras så innebär det att enhetskostnaden sänks medan energikvoten förblir
fortsatt stabil av det skälet att enhetskostnaden är en kostnad och energikvoten är ett
energirelaterat begrepp (energirelationen förändras inte bara därför att kostnaden för övriga
energikällor sänks). I de diagram som används framkommer inte denna förändring på ett
entydigt sätt, vilket är en pedagogisk kompromiss vars syfte är att förenkla resonemanget av
det något mer komplicerade sambandet mellan enhetskostnaden och energikvoten.
81
Diagrammen åskådliggör energikvoten ”felaktigt” som en kostnad.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
53
S5Manus v14.0
Penningpolitik
Det är inte helt uppenbart hur en förändring av penningpolitiken relaterar till enhetskostnaden
och på vilket sätt en aktiv penningpolitik påverkar den ekonomiska tillväxten. Vi kommer inte
att göra någon djupgående analys, eftersom det inte är syftet med denna sammanställning,
utan redovisar endast de huvudsakliga sambanden.
Traditionell nationalekonomi hävdar ett tydligt samband mellan låg låneränta och ekonomiskt
tillväxt, eftersom en låg låneränta stimulerar till konsumtion och investeringar, vilket ökar
efterfrågan på kort sikt och förväntas ge större ekonomisk tillväxt på lång sikt. En hög
låneränta ”kyler” på motsvarande sätt av en överhettad ekonomi genom att dämpa
konsumtion och investeringar.
Den ekonomiska energiteorin har en delvis annorlunda åsikt om räntesänkningens effekter
eftersom det finns en inbyggd motsägelse i det traditionella resonemanget.
En räntesänkning stimulerar företag och organisationer att investera i maskiner och
processer, vars syfte är att sänka enhetskostnaden, vilket därmed leder till en ökad
ekonomisk tillväxt. Investeringarna ger en omedelbar efterfrågan på arbetskraft och leder
samtidigt till en långsiktigt sänkt enhetskostnad.
Men en lägre låneränta stimulerar även till en högre allmän konsumtion vilket leder till att
samhällets allmänna efterfrågan höjs. Marknadspriserna på kapitalvaror som bostäder, bilar
och aktier stiger. Byggvaruhusens omsättning ökar, marinor och bilförsäljare får mer pengar i
kassan. Den allt snabbare omsättningen gör att konjunkturen förbättras; huspriserna stiger,
hushållen tillförsikt ökar, bankerna lånar ut allt mer kapital osv.
Samhälles penningmängd kan i princip växa och bli hur stor som helst82 så länge den
ekonomiska tillväxten fortlöpande skapar ett ekonomiskt utrymme för att finansiera
bankernas räntekostnader. Att kapitalet har ”eget fristående liv” var känt redan under 1700
talet.83
Penningpolitikens begränsning ligger inte i banksystemet, eftersom banken kan låna ut
”samma kapital” hur många gånger som helst. Begränsningen ligger i vår bondes möjlighet
att skapa ett ekonomiskt utrymme som kan finansiera bankens låneränta. Om vår bonde
väljer att lånefinansiera en investering så kommer en del av den ekonomiska tillväxt bonden
genererar när han sänker enhetskostnaden att betala bankräntan84. Banklånet i sig leder inte
till en högre ekonomisk tillväxt, men kan vara en förutsättning för högre tillväxt, på samma
sätt som ökade statsutgifterna kan stimulera till investeringar i en lågkonjunktur. Låneräntan
är en ersättning för den risk banken tar, om bonden i vårt exempel inte lyckas sänka sin
enhetskostnad. Bonden erbjuds att tidigarelägga sin ”konsumtion” (av traktorn) mot att en del
av hans framtida sänkta enhetskostnad betalas i låneränta till banken.
Vi har under efterkrigstiden fått en ekonomisk situation som bygger allt mer på konsumtion.
Keynes ursprungliga ekonomiska teori att använda penningpolitiken för att ”kicka igång” en
ekonomi i stagnation, har under efterkrigstiden, omvandlats från ett syfte till ett medel. En allt
större andel av dagens ekonomiska och sociala standard är lånefinansierad och därmed
intecknad i framtidens sänkta enhetskostnad. En tidigarelagd överkonsumtion som bygger på
82
Finansinspektionen och andra nationella myndigheter ålägger låneinstituten olika kvoter vars syfte är att balansera inlåning vs utlåning så
att kvoten inte når en orimligt hög nivå. I en globaliserad värld där kapitalet rör sig fritt blir statens kontrollmöjlighet och dess förmåga att
bedriva en aktiv penningpolitik alltmer begränsad.
83
Adam Smith (1723 – 1790); Folkens välstånd 1776; Om kapital som utlånas mot ränta
Dessa kapital kunna vara huru mycket som hälst större än de penningbelopp, som tjäna till att överflytta dem, eftersom samma mynt gång
efter annan användas vid olika lån, liksom de kunna användas till många olika köp. A lånar t.ex. W ett tusen pund, med vilka W genast
köper av B för tusen pund varor. Eftersom B inte har användning av pengarna själv, lånar han X alldeles samma mynt, med vilka X genast
av C återigen köper för tusen pund varor. C lånar Y dem på samma sätt och av samma skäl, och denne köper så med dem varor av D. På
så sätt kunna samma pengar, i myntade metallstycken eller i papper, under loppet av några få dagar, göra tjänst vid tre olika
låneoperationer och tre olika köp, av vilka vart rör sig om samma värde som penningsumman. Vad de tre penningmännen A, B och C
försträcka de tre låntagarna W, X och Y, är förmågan att göra dessa köp. I denna förmåga består både värdet och nyttan av lånen. Det
kapital som utlånas av de tre penningkarlarna, är lika med värdet av de varor, som kunna köpas därför, och detta är tre gånger större än
pengarna, med vilka köpen göres. Alla dessa lån kunna emellertid vara fullkomligt säkra, i det att de varor, de olika låntagarna köpt,
använts så, att de i vederbörlig tid ge igen med profit samma värde i myntad metall eller i papper. Och liksom samma pengar på så vis
kunna göra tjänst som lånemedel vid olika lån till tre, ja till trettio gånger sitt eget värde, så kunna de ävenledes i tur och ordning tjäna
som återbetalningsmedel.
84
Amorteringen är att betrakta som en återbetalning av förskotterade medel medan bankräntan är en kostnad för nämnda medel.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
54
S5Manus v14.0
medborgarnas förtroende för det ekonomiska systemets inneboende stabilitet. Ett förtroende
som ytterst vilar på förmågan till en fortsatt sänkt enhetskostnad.
Vid en kraftig höjning av världsmarknadspriset på energi kan vi förvänta att nationer, företag
och medborgare kortsiktigt lånefinansierar en allt större del av ekonomin. Framförallt kommer
dagens industrinationer sannolikt att öka statsskulderna i ett försök att ”hålla konsumtionen
uppe”, en ekonomisk politik som kan fungera under en begränsad tidsperiod, men som till
slut riskerar att falla samman om inte energipriset sänks. Med en allt större obalans mellan
utbudet av energi och en ständigt ökad ”virtuell” efterfrågan blir den lånefinansierade
världsekonomin alltmer instabil. Det finns en risk att den växande lånefinansierade
världsekonomin brister och vi står inför en ny omfattade ekonomisk tillbakagång, vars
konsekvenser ingen kan förutse. En lånefinansierad samhällsekonomi, alldeles oavsett i
vilken del av samhället lånen uppstår, förutsätter en fortsatt sänkning av enhetskostnaden,
varför en kompensation av höjda energipriser genom större budgetunderskott är lika socialt
nödvändigt som ekonomiskt riskabelt.
Den ekonomiska tillväxten förutsätter ett stabilt samhälle. Det kan därför vara försvarbart att
bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det
går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad
samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat.
Det finns en stor risk att alltmer av samhällets ”upplevda” tillväxt är en tidigarelagd
konsumtion som ska finansieras med framtidens ekonomiska tillväxt. Samhället förskottering
leder till en ”uppblåst” ekonomi där trycket på enhetskostnaden minskar vilket paradoxalt nog
medför att den ekonomiska tillväxten avtar. Den expanderande fastighetsmarknaden85 är ett
av många exempel på ”snabba pengar” under de senaste decennierna som ett resultat av en
allt liberalare penningpolitik. I perspektivet av en växande lånefinansierad samhällsekonomi
blir kravet på ekonomisk tillväxt ännu större eftersom en inbromsning av ekonomin kan få
dramatiska konsekvenser. En växande andel av samhällets bruttonationalprodukt under
efterkrigstiden består av privat konsumtion.
Privata bolån fortsätter öka; 200586
Hushållen ökar kontinuerligt sina bolån medan företagen håller igen. Rekordlåga räntor
uppväger med råge skuldökningen. Hushållen ökade sin skuldsättning med hela 144
miljarder under 2004. Företagen höll däremot emot sin belåning konstant och för första
gången hade hushållen störst skuldbörda. Vid årsskiftet uppgick lånen till 1 386 miljarder
jämfört med företagens 1 325 miljarder enligt statistik från Svenska Bankföreningen. I allt
väsentligt är det för boende som hushållen skuldsätter sig. Av låneökningen ligger 110
miljarder på bostadsinstitut.
Banksystemet
Vilken roll kommer de traditionella bankerna att ha i framtiden? För femtio år sedan kunde en
låntagare endast vända sig till en nationell bank för att låna till en investering i ett företag
eller i en fastighet. 1980 talets genomgripande valutareformer öppnade upp
kapitalmarknaden och restriktionerna för överföring av kapital mellan länder togs bort. En
eftergift för en ekonomisk utveckling som helt enkelt inte gick att hejda i den snabbt växande
elektroniska ekonomin, där det inte längre finns någon möjlighet att kontrollera det
internationella valutaflödet.
Idag kan en medborgare ta ett lån på den internationella marknaden när hon önskar
investera i ett företag eller i en fastighet. Om räntan är lägre i England än i Sverige finns det
inget som hindrar att låntagaren överväger ett lån i London eller Manchester istället för i
Stockholm eller Malmö.
Det finns en gammal tumregel som säger att man ska låna i samma valuta i vilken man gör
investeringen. Tidigare, när många länder hade fast växelkurs, var denna rekommendation
85
Lägenhetspriserna i Stockholms innerstad kan tjäna som ett exempel. På 60 talet var priset för en lägenhet i det närmaste obefintligt. I
början av 70 talet var priset 1000 - 1500 SEK/m2. I början av 80 talet 3000 - 4000 SEK/m2 och i början av 2000 talet 40000 - 50000
SEK/m2.
86
SvD Näringsliv 2005-03-03
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
55
S5Manus v14.0
viktigare, än idag när de flesta växelkurser är rörliga. En ändring av den fasta växelkursen
kunde över en natt göra det utländska lånet betydligt kostsammare än tidigare. En låntagare
som investerat svenska kronor i en fastighet, men tagit lånet i engelska pund fick i händelse
av en plötslig devalvering av den svenska kronan, en högre investeringskostnad. Risken för
plötsliga valutaeffekter gjorde att många låntagare avstod från att låna i andra länders
valutor.
Rörliga växelkurser minskar risken för plötsliga kursförändringar. Om låntagaren väljer att ta
ett rörligt lån eller ett lån med kort bindningstid så kan lånet vid behov överföras till ett annat
lands valuta. Utvecklingen gynnas dessutom av att kontrollen av säkerheter (som banken
kräver för att bevilja lån) blir alltmer datoriserad. En bank i London och Manchester har idag
större möjlighet att få garantier och säkerheter utfästa för en låntagare i Sverige än för bara
några decennier sedan.
I perspektivet av en allt rörligare ekonomi blir även diskussionen om ländernas riksbanker av
intresse. Traditionellt styrs ett lands ekonomi av riksbankens reporänta87. Vid en
lågkonjunktur sänker riksbanken reporäntan för att stimulera ekonomin. Företag och
medborgare förväntats därmed öka konsumtionen. På motsvarande sätt bedriver riksbanken
en högräntepolitik när ekonomin riskerar att bli överhettad och inflationen ökar. Företag och
medborgare förväntas minska konsumtionen vilket därmed leder till en avmattning av
ekonomin.
I en mogen global ekonomi kommer dessa ”nationella” politiska åtgärder att få en allt mindre
betydelse. Företag och medborgare kommer att överföra sparade medel och lån till de
valutor och banker som ger den bästa avkastningen eller den lägsta kostnaden, alldeles
oavsett geografisk placering.
I den globala ekonomins förlängning kan man börja ifrågasätta vad kapitalet egentligen
representerar. En gång i tiden var sedlar och mynt ett praktiskt sätt att stimulera handel och
ekonomisk utveckling. Det skulle vara utomordentligt opraktiskt om restaurangens kunder
tvingades ta med sig varor och idka byteshandel med hovmästaren så snart de skulle betala.
Snickaren skulle köpslå med möbler och skomakaren med ett par skor. Införandet av
”pengar” gjorde det möjligt för snickaren och skomakaren att sälja varor på en marknad och
få ett intyg på det värde han producerat i form av mynt och sedlar. Dessa intyg kunde senare
användas som betalningsmedel på restaurangen.
Till en början ansågs det viktigt att samhälles kapital (sedlar och mynt) motsvarades av
samma värde av ädla metaller för att garantera de i sig värdelösa ”papperslapparna” och
”metallföremålen”.
Idag har vi övergivit guldmyntfoten. Våra sedlar och mynt håller på att omvandlas till
elektroniska saldon i cyberspace. Vi betalar våra räkningar över Internet och
restaurangnotan med kontokort.
Vilken roll kommer pengar (kapital), i traditionell bemärkelse, att ha i framtidens samhälle?
Kommer Internet att skapa en möjlighet att återgå till något som skulle kunna jämföras med
den traditionella byteshandeln? Och varför kan inte företag och medborgare låna direkt av
varandra i cyberrymden? Vad ska en alltmer globaliserad ekonomi egentligen med banker
till?
87
Den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Förändringar i reporäntan påverkar
marknadsräntorna och kallas därför ofta styrränta.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
56
S5Manus v14.0
3. Människan i ett perspektiv
Det kan vara värdefullt att betrakta däggdjuret88 människan i ett bredare och längre
perspektiv innan vi redovisar energifrågan.
Stjärnorna är inte likformigt fördelade i universum, utan samlade i stora grupper, galaxer,
skilda åt av väldiga, så gott som tomma områden. Alla stjärnor i vår egen del av rymden
hör till Vintergatan
, en diskusformad roterande galax med diametern
100 000 ljusår89 och tjockleken 10 000 ljusår. Inom denna ofattbart stora volym är antalet
stjärnor av storleksordningen 1011.90 Solen ingår som en tämligen ordinär representant på
en plats inte långt ifrån Vintergatans ytterområden. Mellan stjärnorna finns tunn interstellär
materia, som ofta anhopats till lysande eller mörka gasmoln.
Utanför vår Vintergata finns liknande stjärnanhopningar. Andromedagalaxen är den
närmast belägna större galaxen. Den är knappt skönjbar med blotta ögat och ligger på
ungefär två miljoner ljusårs avstånd. Aven om galaxerna i genomsnitt är skilda åt av flera
miljoner ljusår, uppskattar vi deras antal till över en miljard, inom den del av universum som
vi kan överblicka.
Avståndet till det mest avlägsna objekt vi kan observera uppskattas till ungefär tio miljarder
ljusår. Den elektromagnetiska strålningen (ljuset) behöver alltså tio miljarder år för att ta sig
därifrån till oss. Det betyder att vi nu får information om vad som hände på objektet för tio
miljarder år sedan. Att blicka utåt i universum innebär också att blicka bakåt i tiden.
Betraktar vi solen ser vi hur den såg ut för åtta minuter sedan, och observerar vi
Andromeda-galaxen får vi ingenting veta om vad som inträffat där de senaste två
årmiljonerna.91
Vår sol omvandlar varje dygn 3,5 miljoner ton av sitt innehåll till solenergi och kommer att
inleda sin dödskamp om ungefär fem miljarder år. Astronomerna vet genom studier av andra
döende stjärnor i universum att vår sol kommer att svälla upp och att jorden kommer att
uppslukas och förstöras. Hur vi än räknar är vår planet i det långa perspektivet dömd till
undergång. Av det skälet kan det naturligtvis finnas anledning för arten människa att studera
alternativa möjligheter i universum. Vi kanske kommer att finna en fristad i ett annat
solsystem när den dagen kommer, eller vi kanske har lärt oss att resa genom tid och rum på
ett sätt som vi idag inte förstår. Bara det faktum att vårt universum är obegränsat stort och
saknar ett slut, borde väcka till eftertanke i vårt sätt att betrakta oss själva och det lilla ”klot”
på vilken vi befinner oss i universum.
Vårt solsystem har funnit ungefär lika länge som den tid det har kvar att existera. Vi befinner
oss således i vårt solsystems medelålder.
Om vi låter texten i bibelns gamla och nya testamente motsvara jorden ålder, så
representerar de två sista tecknen, på allra sista sidan, i Uppenbarelseboken 21:21 ”Nåd från
Jesus åt alla” människans historia från Jesu födelse fram till idag. Om vi ställer två biblar
bredvid varandra och låter den andra bibeln representera den tid som vårt solsystem har
kvar, och eftertänksamt bläddrar fram till Första Mosebok 1:1 ”I begynnelsen skapade Gud
himmel och jord” så befinner vi oss vid år 42 000 efter Kristus vid inledningen av mening två.
Vi borde varje morgon påminna oss om vår historia och vår framtid och sätta vår egen tid i
perspektivet av de människor som var före oss och de människor som kommer efter. Vi är
88
Mammalia, den högst stående klassen bland ryggradsdjuren; föder (utom kloakdjuren) levande ungar, har mjölkkörtlar och ger di; omfattar
förutom människan bl.a. apor, halvapor, partåiga hovdjur, uddatåiga hovdjur, elefanter, klippgrävlingar, sirendjur, valar, säldjur, rovdjur,
bältor, myrkottar, jordsvin, gnagare, fladdermöss, insektsätare, pungdjur och kloakdjur. Källa: Prismas nya Uppslagsbok
89
Ett ljusår motsvarar det avstånd ljuset tillryggalägger under ett år.
90
100 000 000 000
91
Källa: Alphonce m.fl. Fysik för gymnasieskolan; Natur och kultur
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
57
S5Manus v14.0
och förblir inget annat än en liten, liten, kort länk i en lång, lång kedja av liv. Vi har ett ansvar
både mot dem som sett oss födas och de som kommer efter.
Något vi alltför ofta glömmer bort.
Uppenbarelseboken 21:21
(den sista meningen i Nya Testamentet)
Tids
axel
(år)
Nåd från Jesus
20000
16000
12000
8000
åt alla.
4000
före Kristus
0
2000
efter Kristus
De fossila bränslen i form av olja, gas och kol som förbrukas i allt snabbare tempo, är
solenergi som lagrats under en period som motsvarar bibelns hela längd. Vi förbrukar under
några hundra år den lagrade solenergi som tagit fem miljarder år att framställa. Även om vi
vaknar imorgon och får veta att världens oljereserver har fördubblats eller tiofaldigats så
förändrar det ingenting i sak. Jordens fossila energikällor är begränsade, vilka i kombination
med det marknadsekonomiska systemet, hotar att stjälpa vår civilisation. En förskjutning av
sluttidpunkten för kommersiellt tillgängliga fossila bränslen med femtio eller hundra år, har i
det längre perspektivet ingen annan betydelse än att det ger ett lite större handlingsutrymme.
Såvida inte växthuseffekten92 sätter andra hinder i vägen dessförinnan.
Låt oss nu övergå till energifrågan.
92
Jordens atmosfär kan liknas vid ett växthus som lagrar en del av de inkommande solstrålarna. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs
koldioxid och metan som förstärker växthuseffekten och höjer medeltemperaturen; vilket bl.a. kan leda till att glaciärerna smälter med
förödande konsekvenser för människans livsbetingelser.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
58
S5Manus v14.0
4. Energifrågan
En oproportionerligt stor andel av jordens oljereserver finns i Persiska viken. En labil, relativt
feodal region där västvärldens industrialiserade samhällsuppfattning ställs mot traditionellt
religiösa livsåskådningar.
Efter andra världskriget blev oljan det alltmer dominerande smörjmedlet i industriländernas
ekonomier. Det var en allmänt spridd uppfattning under 50 och 60 talet att oljetillgångarna
var obegränsade och att de aldrig skulle ta slut. Oljan skulle förbli en billig energikälla med
vars stöd västvärldens kunde öka sitt ekonomiska välstånd. Industriländernas omättliga
efterfrågan gav oljeexportörerna vid Persiska viken en ny sorts politisk makt; det så kallade
oljevapnet.
Sommaren 1973 varnade Saudiarabien USA för att driva en alltför sionistiskt politik i
mellanöstern. I händelse av krig mellan Israel och dess grannländer, förväntades USA
undvika all form av inblandning annars skulle reaktionerna i arabvärlden bli så starka att
oljevapnet skulle komma att användas.
President Nixons regering valde att ignorera varningarna. I oktober 1973 gick Egyptiska
trupper över Suezkanalen samtidigt som syriska trupper anföll Israel från norr. OPEC
bestämde sig för att använda oljevapnet som stöd för den arabiska sidan och sänkte sin
produktionsnivå. Världsmarknadspriset på olja ökade dramatiskt. Det arabiska oljeembargot
skapade panik och kaos i västvärlden.
I USA steg bensinpriset snabbt till aldrig tidigare skådade rekordnivåer och efter några
veckor var drivmedel en bristvara. Det fanns helt enkelt ingen bensin att tillgå i världens mest
fordonstäta nation. För det amerikanska folket innebar de långa köerna och den hårda
ransoneringen en direkt utmaning. Den industrialiserade världen vaknade upp till en insikt
om välfärdssamhällets beroende av olja från Persiska viken. Chocken var påtaglig på alla
samhällsnivåer. Den ständiga ekonomiska tillväxt som industrinationerna haft sedan andra
världskriget var plötsligt allvarligt hotad.93
Nationalekonomer hävdar att lagen om utbud och efterfrågan kan appliceras på alla
områden. När utbudet av en vara minskar stiger priset till dess att en ny utbuds- och
efterfrågebalans inträder. Det högre priset leder till ett större utbud av varor och tjänster
eftersom lönsamheten ökar, vilket leder till ett utbudsöverskott varpå priset sjunker tills dess
att en ny utbuds- och efterfrågebalans inträder.
Motsvarande resonemang används även på världens energiförsörjning. När utbudet av olja
minskar, stiger priset vilket leder till att konsumenterna reducerar konsumtionen samtidigt
som tidigare olönsamma energikällor kan tas i produktion. Lagen om utbud och efterfrågan
används för alla varor och tjänster, oavsett om det gäller skor, tandkräm, tegelstenar eller
energi.
Nationalekonomer menar att det var precis vad som inträffade efter oljekriserna 1973 och
1979. När råoljepriset steg inleddes en omfattande prospektering av världens ännu ej kända
oljetillgångar vilket medförde att världens redovisade oljereserver i stort sett var lika stora
1975 som år 2000 trots en omfattande ökning av världens energiförbrukning. Med facit i
hand från 80 och 90 talet har exploateringen av Nordsjön och andra off-shore områden
minskat världens energiberoende av Persiska viken.
Idag använder därför många nationalekonomer sjuttiotalets energikriser som ett argument för
marknadskrafterna när energifrågan kommer på tal. Brister i energiförsörjningen kan
visserligen leda till en tillfällig nedgång i världsekonomin, men den blir endast kortvarig, tills
dess att lagen om utbud och efterfrågan återställer balansen.
Enligt den ekonomiska energiteorin bör lagen om utbud och efterfrågan appliceras på skor,
tandkräm och tegelstenar och kan appliceras på energi, men energikostnaden är av så
grundläggande och fundamental marknadsekonomisk betydelse, att generella slutsatser
utifrån lagen om utbud och efterfrågan inte kan appliceras reservationslöst.
Världens energiförsörjning domineras idag till 80 procent av fossila bränslen. Olja står för 3540 procent, medan kol och naturgas står för 20 procent vardera. År 2001 stod kärnkraften för
93
Från 1950 fram till 1973 växte den svenska bruttonationalprodukten med i genomsnitt 4 procent per år och den understiger inte något år 2
procent. 1960 - 1965 var ökningstakten 6 procent per år.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
59
S5Manus v14.0
7 procent av världens elproduktion. Inom EU är motsvarade siffra drygt 30 procent. Ett land,
Saudiarabien, producerar idag (2004) 8-9 miljoner fat olja per dag av OPEC:s samlade
produktion på 23 – 25 miljoner fat.
Källa: Svensk Energi
Kinas ekonomi förväntas växa med 8-10 procent per år och landets energibehov kommer på
sikt att bli ”omättligt”. Beräknat på nuvarande energikonsumtion kommer Kinas 1 200
miljoner94 medborgare att öka sin oljeförbrukning från 6 till 60 miljoner fat om dagen för att
komma upp till samma förbrukningsnivå per capita som Tyskland. Om Kina uppnår
motsvarande per capita förbrukning som USA så ökar konsumtionen till 100 miljoner fat per
dag. Indiens 800 miljoner medborgare behöver höja sin förbrukning från 2,5 till 45 (Tyskland)
respektive 75 miljoner (USA) fat per dag.95
Vilket innebär en enorm ökning av världens energiförbrukning.
94
Uppgifterna om befolkningsmängden i Kina och Indien varierar. I denna sammanställning uppskattas Kinas befolkning till 1 200 miljoner
och Indiens befolkning till 800 miljoner. Andra uppgifter uppger att Kinas befolkning 2004 var 1 299 miljoner och kommer fram till 2040 att
växa till 1 450 miljoner; Indiens befolkning 2004 var 1 065 miljoner och kommer fram till 2040 att växa till 1 520. (SvD 2005-03-04). De
något högre befolkningsuppgifterna förändrar ingenting i sak.
95
Analysen är en överslagsberäkning som ger en indikation om Kinas och Indiens allt större energibehov. En mera grundläggande analys bör
även innefatta andra energikällor som kärnkraft och vattenkraft. Det torde dock vara uppenbart för läsaren vilka dramatiska konsekvenser
utvecklingen i dagens utvecklingsländer kommer att få för energiförsörjningen under de närmaste femtio åren.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
60
S5Manus v14.0
Oljeberoendet ökar
USA
+ 16 %
Japan
+7%
Kina
+ 192 %
Tyskland
Ryssland
-12 %
Efterfrågan 1980
Ingen uppgift
Efterfrågan 2002
Indien
+ 240 %
Sydkorea
+ 306 %
Brasilien
+ 88 %
Kanada
+ 12 %
Frankrike
- 12 %
0
5
10
15
20
25
Miljoner fat per dag
Källa: Financial Times / DN 2004-05-21
Konsekvenserna för industriländernas marknadsekonomier kommer att bli betydande och
bestående om inte energifrågan får en långsiktigt hållbar lösning. Alternativa bränslen är i ett
globalt perspektiv inget annat än en politisk fasad, vars syfte är att undvika en verklig
diskussion om vår framtida energiförsörjning och vinna lättförtjänta röster i allmänna val. Förr
eller senare kommer verkligheten ikapp och då kan det vara för sent att genomföra de helt
nödvändiga omställningar som framtidens samhälle kräver. När bensinpriset stiger, därför att
efterfrågan på fossila bränslen ökar i Kina, eller när det blir akut elbrist en kall januarimorgon,
då kommer debatten inte längre att handla om kärnkraftens avfallsfrågor eller
växthuseffekten. Istället kommer politiker, under trycket från medborgarna, att anpassa
politiken till verklighetens krav på ett sätt som kan bli långsiktigt olyckligt. Därför bör den
industrialiserade världens politiker ta ett ansvar för den långsiktiga energiförsörjningen långt
innan nästa stora energikris inträffar och finna en kommersiellt hållbar energilösning för minst
femhundra år framåt. Politiker måste beskriva verkligheten som den är, hur obehaglig den än
kan upplevas. Inte ens miljörörelsen undkommer diskussionen, eftersom ett samhälle utan
en stabil energiproduktion knappast ger utrymme för en aktiv miljöpolitik.
Världens samlade energireserver år 2000 mätt i antal års konsumtion96 dvs. hur länge de
idag kända reserverna beräknas räcka baserat på dagens konsumtionsnivå:
Kol
225 år
Olja
40 år
Naturgas
60 år
Uran
70 år97
DN:s ledare 2005-07-28
Kinas mirakulösa tillväxt måste åtföljas av en lika mirakulös omställning från fossila bränslen,
annars spelar det ingen roll om så hela övriga jordens befolkning börjar cykla.
96
Sammanställningen har inte tagit hänsyn till någon framtida konsumtionsökning utan är endast beräknad utifrån den faktiska
årskonsumtionen år 2000
97
Beräknat på årsförbrukningen av uranbränsle i konventionella lättvattenreaktorer
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
61
S5Manus v14.0
Produktion
Det finns fem grundläggande energikällor: solenergi, fusionsenergi, fissionsenergi,
geotermisk energi samt gravitationsenergi.98 Alla andra energislag finner sitt ursprung i någon
av dessa fem energikällor. Råolja, kol och elektricitet är exempel på energitransportörer
(råolja och kol är lagrad solenergi, medan elektricitet har sitt ursprung i vilken som helst av
de fem grundläggande energikällorna).
Fussionsenergi
Briderreaktor (FBR)
Fissionsenergi
Lättvattensreaktor (LWR)
Geotermisk energi
Solceller
Vattenkraft
Solenergi
Vindkraft
Generator
Elektrisk energi
Fotosyntes
Cellulosa
Kol
Olja
Bensin
Vätgas
Diesel
Naturgas
Bränslecell
Etanol
Metanol
Biobränsle
Biogas
Rapsolja
RME
Muskelkraft
Gravitationsenergi
Vågkraft
Solenergi
Solen är en absolut förutsättning för livet på jorden. Det är solen som driver den
fotosyntesprocess som får gräset att växa och träden att grönska om våren. Ett vindkraftverk
eller ett vattenkraftverk skulle inte fungera utan solens energitillförsel.
Delar av det organiska material som solen producerat under flera miljoner år har genom
bakterier, kemiska katalysatorer, värme från jordens inre och tryck från rörelser i
berggrunden omvandlats till små inneslutningar av olja och gas. I porösa sandstenslager
eller i sprickor av kalksten har oljan och gasen stigit uppåt tills den nått fram till hårdare
stenformationer i vars fickor fossilt material innestängs. Det är den olja och gas som vi idag
använder till uppvärmning av våra bostäder och som drivmedel till våra bilar. Den koldioxid
som genom fotosyntesen bundits till organiskt material under flera miljoner år, återförs nu till
atmosfären vid förbränningen av de fossila bränslena. Därav växthuseffekten. Råolja och
naturgas är inget annat än flera miljoner år gammal lagrad solenergi som nu friläggs i
värmepannor och explosionsmotorer.
Enligt fysikprofessor Kjell Aleklett vid Uppsala universitet kommer världens oljereserver att
ta slut och oljeproduktionen nå sitt maximum inom en 20 års period, eller troligen lite
tidigare;200499 .
Vindkraft, rapsolja och solceller är andra exempel på solenergi, omkring vilka det under flera
decennier pågått en intensiv forskning och utveckling, utan att det medfört något
kommersiellt genombrott. En stor kärnkraftreaktor på 1000 MW producerar under ett år lika
98
Den kemiskt bundna energi som frigörs i galvaniska processer bedöms vara av så ringa betydelse av den redovisas som en
energitransportör.
99
DN 2004-06-07
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
62
S5Manus v14.0
mycket energi som 1000 stycken 3 MW-vindkraftverk100 med den skillnaden att kärnkraften
produceras kontinuerligt under året medan vindkraften varierar med vindtillgången101.
Fusionsenergi (kärnenergi)
Det finns två grundläggande nukleära processer som ofta sammanblandas i den allmänna
debatten. I den ena nukleära processen slås lätta vätekärnor samman till tyngre
heliumkärnor samtidigt som det frigörs en betydande mängd energi. Den process där lätta
grundämnen fusionerar med varandra och bildar tyngre grundämnen kallas för fusion och
den energi som frigörs för fusionsenergi. Energiöverskottet i fusionsprocessen är betydligt
större än i någon annan nukleär process. Vi väljer här att särredovisa solen som egen
energikälla (solenergi) men solens värme är egentligen resultatet av en ständigt pågående
fusion som varje sekund omvandlar 3,5 miljoner ton massa till energi genom att lätta
väteatomer slås samman till tyngre heliumatomer under hårt tryck. Om fem miljarder år
kommer de mest lättillgängliga bränslet att vara förbrukat. Den värme som når jorden, 1 500
miljoner TWh per år, motsvarar en förbränning av två kilo av solens massa per sekund.
Det pågår flera forskningsprojekt vars syfte är att framställa fusionsenergi genom en
sammanslagning av väteatomer till helium. De tekniska utmaningarna är fortfarande stora
och det kommer med stor sannolikhet att ta lång tid innan den första fusionsreaktorn kan tas
i kommersiell drift. Om människan lyckas utveckla tekniskt hållbara lösningar är
fusionskraften en ”outtömlig” energikälla för flera hundra tusen år framåt.
Fissionsenergi (kärnenergi)
Den andra nukleära processen, när tunga atomkärnor klyvs till lättare atomkärnor, kallas
fission och den energi som frigörs för fissionsenergi. Tekniken används för framställning av
energi i dagens konventionella kärnkraftverk. Även om processen är densamma som för en
atombomb kan dagens konventionella kärnkraftverk (LWR) inte explodera. En okontrollerad
kedjereaktion i ett konventionellt kärnkraftverk leder istället till en härdsmälta, dvs. att
reaktorns bränslestavar bryts ner och skyddshöljet runt om reaktorn rämnar av den kraftiga
värmeutvecklingen.
Uran förekommer naturligt som uranoxid i naturen. Uranmalmen innehåller 0,7 % Uran235 och
99,3 % Uran238. Ett konventionellt kärnkraftverk kan endast använda Uran235 som
reaktorbränsle varför 99,3 procent av uranmalmen (uranoxiden) går ”förlorad” vid
produktionen av elektricitet..
Årligt
behov (produktion)
av uranoxid
Principskiss som visar på produktionsbehovet av uranoxid vid en utveckling där
kärnkraften byggs ut med konventionell LWR teknik och en utveckling där en allt
större del av kärnkraften utgörs av FBR reaktorer*.
LWR
LWR + FBR
2000
2050 År
*Principskissen byggd på en INFCE-studie från 1979 redovisad i JkA – 80 Nr 1 (Jernkontorets annaler)
100
I början av 2002 fanns det ca 600 vindkraftverk i Sverige. Andelen vindkraftsel är dock försvinnande liten, endast 0,3 procent av Sveriges
elproduktion.
101
Vattenfall; Vanliga frågor om vindkraft; 2004-07-07
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
63
S5Manus v14.0
En briderreaktor (FBR) är en typ av fissionsreaktor som kan omvandla Uran238 till klyvbart
Plutonium239 vilket innebär att reaktorn under en lång tid ”producerar nytt” bränsle och
således inte behöver någon ytterligare ”påfyllning” av ny uranoxid. Plutonium239 kan i likhet
med Uran235 klyvas varför en bred satsning på briderreaktorer (FBR) skulle kunna trygga
världens energiförsörjning under överskådlig tid på tusentals år, beroende på hur man
beräknar världens samlade urantillgångar och briderreaktorernas effektutnyttjade.
En briderreaktor kan inte explodera som en atombomb men det är ett oemotsägligt faktum
att produktionen av det klyvbara ämnet Plutonium239 i praktiken gör briderreaktorn till en
fabrik för tillverkning av bränsle för atombomber. Briderreaktorn kan därför sägas lösa ett
globalt problem men skapa ett annat, nämligen risken att mängden kärnvapen i världen ökar
påtagligt.
Det är ett oemotsägligt faktum är att dagens konventionella kärnkraftsreaktorer (som endast
utnyttjar 0,7 procent av uranoxiden) inte kommer att lösa världens långsiktiga energibehov.
Dagens konventionella kärnkraftverk är ett komplement till andra energikällor varför de
därmed skapar ett visst andrum under några få generationer (60 – 100 år), men de löser inte
energifrågan långsiktigt.
Många hävdar att briderreaktorn (FBR) är den enda idag tillgängliga energiteknik som kan
klara världens energiförsörjning under överskådlig tid till en rimlig kostnad. De hävdar vidare
att dagens konventionella kärnkraftreaktorer (LWR) är ett omoraliskt sätt att förbruka
världens reserver av uranoxid eftersom endast en mycket liten andel (0,7 procent) av uranets
energivärde utnyttjas.
Geotermisk energi (jordvärme)
Jordens inre har utretts grundligt först under senare delen av 1900 talet102. Forskningsresultat
gör gällande att jorden består av huvudsakligen tre lager. Ytterst den tunna, fasta och lätta
jordskorpan, som kan liknas med skalet på ett äpple och beräknas vara 7 - 70 kilometer
tjock103, med sina oceaner och kontinenter. Därnäst följer den tyngre och delvis smälta
manteln. Därefter ökar trycket och temperaturen, för att i jordens centrum uppgå till 6 000
grader. Det är värmen från kärnreaktioner i jordens inre och kvarvarande värme från tiden då
jorden skapades som fortfarande håller den inre kärnan glödande. Inom vissa områden på
jorden är ”äppelskalet” tunnare och värmen från jordens inre högst påtaglig. Andra områden
kännetecknas av sprickbildning som uppstår när jordens kontinentalplattor stöts mot
varandra och skapar djupa sprickor där lava kan strömma ut. Vulkanutbrott och
jordbävningar är vanliga i de instabila områden där kontinentalplattorna möts. Kraftiga
eruptioner sker fortlöpande runt om på jorden och kan förorsaka våldsamma kaskader av
aska, gas och ånga. Det första historiskt väldokumenterade vulkanutbrottet skedde den 24
augusti år 79 då vulkanen Vesuvius i södra Italien fick en eruption som begravde de
romerska städerna Pompeji och Herculaneum i aska och lava. Vulkaner
Kilauea på Hawaii är kanske den mest aktiva vulkanen på jorden som under 1900 talet i
genomsnitt har spytt upp fem m3 lava per sekund. Från en av kratrarna har lava strömmat
konstant sedan 1983.
Människans har inte lyckats tillgodogöra sig de väldiga mängder med energi som bokstavligt
talat finns under hennes fötter. Huvudorsaken är troligen svårigheten att lagra och distribuera
energi från lättillgängliga jordvärmekällor till de områden där energin konsumeras. Dagens
”öppna” källor skulle annars kunna byggas ut för produktion av t.ex. vätgas utan negativa
miljöeffekter. Ett annat skäl är avsaknaden av bra tekniska lösningar och tillräckligt effektiva
metoder, som kan motivera en exploatering av värmen från jordens innandöme.
Man kan med rätta fråga, hur världens energiförsörjning hade sett ut om det politiska
systemet hade valt att investera lika stora allmänna medel i jordvärmeutveckling som i
utveckling av kärnkraft? Eller varför det anses för tekniskt komplicerat att borra ett hål 40 - 50
kilometer rakt ner i marken när vi kan landa farkoster på månen och på Mars?
102
Teorin om kontinentaldriften etablerades så sent som på 1960 talet vilken revolutionerade geologin och synen på jorden i allmänhet.
Tjockleken på jordskorpan varierar kraftigt. Under oceanerna är den inte mer än 7 kilometer medan kontinentalskorpan är mellan 10 – 70
km, med ett genomsnitt på 40 kilometer.
103
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
64
S5Manus v14.0
Den kritiska betraktaren kan inte undgå tanken att ett extra djupt borrhål har en så låg
teknisk och politisk status, att ingen intresserar sig för dess möjligheter. Stora, massmedialt
uppmärksammade, forskningsprogram om atomens innersta väsen, eller Big bang vid
universums födelse, uppfyller fler och större grabbdrömmar än den tekniska möjligheten att
utvinna obegränsade mängder med energi ur jordens inre. Nästa nobelpris i fysik lär
knappast utdelas till den professor som lyckas borra ett så djupt hål i centrala Paris att
stadskärnan blir helt självförsörjande på energi från jordens innandöme104.
Gravitationsenergi (”månkraft”)
Månens och solens gravitationsfält sätter världshaven i rörelse, vilket ger det tidvatten, vars
nivåskillnader kan utnyttjas för att driva turbiner, vilka genererar vattenkraft. Turbinerna
byggs för att kunna fungera både vid flod105 och vid ebb dvs. de genererar energi oberoende
av vattnets strömriktning. Gravitationsenergin är en ”outtömlig” energikälla för produktion av
elenergi till en låg rörlig kostnad, och kan tjäna som ett komplement till energiproduktion i de
områden där tidvatteneffekterna är som störst.
Källa: Svensk Energi
Samhället bör allvarligt överväga det sätt med vilket vi allokerar dagens forskningsresurser
och hur vi hanterar frågan om en långsiktigt stabil energiförsörjning. Människan har all tid i
världen att utforska rymden hemligheter. Dagens samlade kunskap om universums planeter
och deras ursprung borde vara mer än tillräcklig för många sekler framöver. Bemanning av
Mars, eller utforskning av Saturnus ringar, kan ha ett visst uppmärksamhetsvärde, men i
perspektiv till mänsklighetens energibehov borde dessa kostnadskrävande projekt
nedprioriteras. Detsamma borde gälla de enorma försvarsutgifter som varje år investeras i
allt mer sofistikerade vapensystem med syfte att försvara regionala intressen. Pojkdrömmar
och revirtänkande bör sättas åt sidan, för mer akuta frågor, som framtidens energiförsörjning
och framtidens ekonomiska fördelningspolitik.
Om vi idag investerar i långsiktigt hållbara energilösningar som ger människan en
grundtrygghet under de närmaste tusen åren så kommer det att finnas både tid och resurser
för framtidens generationer att utforska universums alla upptänkliga hörn. Dessutom kan det
104
I Lund utnyttjas geotermisk värme sedan mitten av 80 talet. Hälften av stadens fjärrvärme kommer från geotermisk värme. Vatten med en
temperatur av 21 grader C pumpas upp från 700 meters djup. Efter värmeuttaget med hjälp av en värmepump återförs 4 gradigt vatten till
bergrunden för att värmas upp på nytt.
105
Havsytans höjning (flod) samt sänkning (ebb) sker två gånger per dygn.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
65
S5Manus v14.0
vara välgärning att medvetet överlämna delar, av ännu ej utforskade områden, till våra barn
och barnbarn.
Distribution
Energilagring och energidistribution är ytterligare några av vår tids stora utmaningar. Om det
fanns en avancerade energilagringstekniker med hög verkningsgrad till en låg kostnad, så
skulle en lång rad av överväganden kunna göras för att förbättra världens energiförsörjning.
Den geografiska obalansen mellan energiproduktion och energikonsumtion skulle kunna
utjämnas.
Kärnkraftverk skulle kunna byggas i Förenta Nationernas regi på avlägsna platser där
kontroll och övervakning av kärnbränsle och kärnavfall skedde under betryggande former.
Områden med tillgång till geotermisk energi (t.ex. Island), skulle kunna producera energi för
export. Regioner med god tillgång till gravitationsenergi skulle kunna exploateras. Solenergi
skulle kunna produceras vid ekvatorn osv.
Elektriska batterier
Det pågår en intensiv forskning för att utveckla billigare batterier med hög kapacitet. Det är
sannolikt bara en tidsfråga innan den tekniska utvecklingen kommer så långt att
kommersiella elektriska batterier finns allmänt tillgängligt på marknaden, som i kombination
med ett väl fungerande distributionsnät skulle kunna förändra energidistributionen till
framtidens fordonspark.
Flexibelt elnät
Dagens elnät är konstruerat för distribution till fasta objekt, där förbrukaren och
fakturamottagaren förutsätts vara densamma, vilket inte tillåter att en tredje part t.ex. en
eldriven personbil, kan ladda fordonsbatterierna vid valfri uttagspunkt på ett sådant sätt att
”el-tankningen” bekostas av bilägaren istället för av uttagspunktens abonnent. Nuvarande
distributionssystem saknar den flexibilitet som är nödvändig för att en elbilsmarknad ska
kunna utvecklas på ett positivt sätt. Teoretiskt skulle en elbil kunna laddas vid en
bensinstation, men i praktiken är en sådan utveckling knappast tänkbar, eftersom ett batteri
även i framtiden kommer att kräva en relativt lång uppladdningstid. Det är inte rimligt att
framtidens bilförare ska behöva stanna på en ”tankningsstation” i trettio – sextio minuter efter
25 – 30 mils körning bara för att ”tanka” bilen med elenergi.
En elbil bör kunna laddas i ett parkeringsgarage, eller vid ett motorvärmaruttag, eller under
ett besök hos en släkting, eller i princip vid vilken uttagspunkt som helst. Men det kräver en
infrastruktur som medger att elbilens batterier kan laddas vid betydligt fler uttagspunkter och
på ett sådant sätt att energikostnaden följer fordonsägaren (förbrukaren) och inte
uttagspunkten (abonnenten). Genom att använda befintligt elnät även för kommunikation,
skulle en sådan struktur kunna byggas ut till en rimlig kostnad, med redan tillgänglig teknik.
En elbil kan då laddas genom valfritt eluttag, vilket därmed skapar helt andra förutsättningar
för distribution av ”drivmedel”. Effektivare uppladdningsbara batterier i kombination med ett
flexibelt elnät skulle på ett avgörande sätt öppna upp marknaden för framtidens elfordon.
Vätgas
Vätgas är, i likhet med elektroner och olja, en lagerhållare och transportör av energi. Vätgas
kan framställas utifrån många olika energikällor. Vätgas framställd med fossila bränslen
förstärker växthuseffekten medan vätgas producerad av vattenkraft eller kärnkraft inte ökar
atmosfärens sammanlagda koldioxidhalt.
En omfattande användning av vätgas som fordonsbränsle, baserat på fossila bränslen, leder
således inte till mindre utsläpp av koldioxid. Tvärtom finns en risk att omvandlingsprocessen
mellan olika bränslen kan leda till energiförluster och därmed en högre sammantagen
förbrukning av fossila bränslen. En förbättrad närmiljö sker då på bekostnad av ett större
globalt utsläpp av koldioxid.
Genom att tillföra energi omvandlas vatten till vätgas och syrgas; som i den omvända
processen, när vätgasen reagerar med luftens syre, återigen blir till vatten samtidigt som det
frigörs energi. Processen kan liknas vid ett uppladdningsbart batteri.
Vätgasen kan användas i bränsleceller, en teknik som utvecklats snabbt under de senaste
tio – tjugo åren och som idag finns tillgänglig för olika behovssituationer; från rymdfärjor,
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
66
S5Manus v14.0
bussar till miniräknare. Bränslecellerna ger en hög effekt även vid relativt låg belastning och
anses därför vara speciellt lämpliga för t.ex. städernas kollektivtrafik. Framtidens bussar
kommer i allt högre grad att vara drivna med bränsleceller vilka därmed kan ersätta dagens
diesel- och bensinmotorer. De lokala miljöfördelarna är naturligtvis stora. Utsläppen av
koldioxid, kväveoxid och partiklar kan minskas i städernas stadskärnor. Att ”tanka” en
vätgasdriven bränslecellbuss sker med dagens teknik på mindre än femton minuter vilket ger
en räckvidd på 20 – 25 mil.
Det är viktigt att understryka att elektricitet är en kostnadseffektiv energitransportör och inte
någon energikälla.
Den debatt som med jämna mellanrum uppstår om det samhällsriktiga i att använda
direktverkade el för uppvärmning av villor och fritidshus är missvisande, eftersom många
debattörer sammanblandar eldistribution med elproduktion. Miljöaktivister hävdar att
direktverkande el försvårar avvecklingen av kärnkraft eller leder till en höjning av
koldioxidutsläppen. Det finns ingen omedelbar relation mellan elektricitet som
distributionsform och det sätt varmed denna energiform framställs. Vi bör i själva verket helt
särskilja energitransportören elektricitet från energiproduktionen. Den samhällsstrategiska
frågan är inte huruvida vi ska ha direktverkande eluppvärmning, utan på vilket sätt framtidens
energiproduktion bör utformas. Tekniskt är det fullt möjligt att producera dagens
direktverkande el till villor och fritidshus genom vindkraft, vågkraft eller solenergi.
Hur vi än vänder och vrider på energifrågan så återkommer vi till utgångspunkten, att
världens energiförsörjning vilar på ett fåtal energikällor vars kapacitet för närvarande är
begränsad och vars miljökonsekvenser är mer eller mindre omfattande.
Energikostnaden
Råoljans andel av industriländernas energiförsörjning uppskattas idag till 35 – 40 procent,
varför råoljeprisets toleransnivå ger oss en uppfattning om den energikostnadsnivå dagens
industrialiserade samhälle klarar av att balansera utan att det uppstår en risk för ekonomisk
tillbakagång. En viktig indikator som inte är alldeles enkel att beräkna utifrån teoretiska
modeller.
USdollar
120
Råoljepriset omräknat med hänsyn till
amerikansk inflation
Under de goda åren på 1960 talet låg
råoljepriset på c:a 10 dollar per fat
i dagens penningvärde.
Oljekrisen 1973 motsvarar ett råoljepris på c:a
60 USA-dollar per
fat i dagens penningvärde.
Oljekrisen 1979 motsvarar ett råoljepris på
c:a 110 dollar per fat i dagens penningvärde.
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1972
1980
1990
2000
År
Källor: Ecowin och Bureau of Economic Analysis; DN 2005-09-10
En höjning av råoljepriset från 25 dollar/fat (”normalpriset” anses ligga mellan 22 - 28
dollar/fat) till drygt 42 dollar106 per fat107 riskerar att försätta hela världsekonomin i gungning.
Den långsiktigt övre toleransnivån är sannolikt omkring 40 – 45 dollar per fat även om konjunkturcykler, lånebaserad efterfrågan och
andra kortsiktiga ekonomiska faktorer kan balansera det ekonomiska systemet under en begränsad tid vid betydligt högre kostnadsnivåer.
106
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
67
S5Manus v14.0
Ökningen motsvarar en höjning med 0,80 SEK108 per liter råolja. Det säger en del om (framför
allt) industriländernas stora behov av billig energi. En höjning av råoljepriset med 0,80 SEK
per liter avgör skillnaden mellan ekonomisk balans och risk för en kraftig konjunkturnedgång.
Dagens Nyheter uttrycker det på följande sätt; 2004
Oljepriset slår rekord. På onsdagen klättrade oljepriset upp på nya rekordnivåer.
Europeiska finansministrar varnar för följderna och risken för att en ekonomisk
återhämtning dämpas. Ju länge priset stannar på höga nivåer, desto större blir inverkan.
Toleransnivån anger samtidigt den högsta kostnadsnivån för alternativa energikällor som
samhället kan balansera utan en negativ inverkan på enhetskostnaden. En satsning på ett
vindkraftverksprogram eller en större investering i solceller109 bör därför inte överstiga en
produktionskostnad motsvarande 40 - 45 dollar per fat råolja. Det finns ingen anledning att
tro att energin, bara därför att den är producerad vid ett vindkraftverk, inte skulle verka under
samma marknadsekonomiska lagar som råolja. Om världsekonomin långsiktigt påverkas
negativt av ett råoljepris på 40 - 45 dollar per fat, så kan vi förmoda att detsamma (om än i
mindre skala och vars effekter kan vara svåra att mäta) även gäller för vindkraftverk och
solceller. Vi resonerar nu utifrån en nettoproduktionskostnad dvs. exklusive skatter och
avgifter, men även exklusive subventioner.
En skattesubventionerad energipolitik med syfte att göra olönsamma energikällor
kommersiellt gångbara är ett stort självbedrägeri. Ingen sunt tänkande politiker skulle komma
på tanken att subventionera råoljepriset med tio dollar per fat men kan i nästa stund
subventionera alternativa energikällor med motsvarande flera kronor per liter råolja.
Konsekvenserna av en lönsamhetsoptimerad och/eller skattesubventionerad energipolitik blir
tydligare om vi ställer den i relation till ett företag. Energiföretagen kan då betraktas som ett
lands ”inköpsavdelning”:
När en regering (företagsledning) bestämmer sig för att premiera energiföretagen
(inköpsavdelningen) utifrån lönsamhet så uppstår en mycket bisarr situation.
Konsekvenserna är uppenbara. Energiföretagen (inköpsavdelningen) utnyttjar sin ställning
och optimerar lönsamheten samtidigt som landets (företagets) producerade företag
(marknadsavdelning) tvingas till kraftiga kostnadsbesparingar. I det korta perspektivet
kommer landets (företagets) ekonomi inte att påverkas nämnvärt eftersom landets
(företagets) samlade resultat blir ungefär detsamma som tidigare. I ett längre perspektiv
bäddar landets politiker (företagsledningen) för en ekonomisk stagnation/tillbakagång.
(läsaren rekommenderas att läsa ovanstående stycke flera gånger och omväxlande använda orden omedelbart före
parenteserna för att nästa gång använda orden inom parenteserna).
Effekten är ”dubbelt” negativ eftersom de producerade företagens kostnadsreduceringar i
mindre grad sker genom investeringar i ny teknik, utan istället genom en reducering av
personal och/eller överföring av verksamhet till låglöneländer. Effekterna av en
skattesubventionerad energipolitik blir på motsvarande sätt till ett ”moment 22”.110
Regeringen (företagsledningen) subventionerar energiföretagen (inköpsavdelningen)
genom att överföra medel från landets producerande företag (marknadsavdelningen) så att
landets producerande företag (marknadsavdelningen) får ett lägre inköpspris.
Beslutsfattande politiker bör med alla medel sträva efter en så låg energikostnad som möjligt.
En marknadsstyrd energipolitik är av detta skäl ett stort vågspel. Det finns en risk att
marknadens energiaktörer (i likhet med andra vinstdrivande företag) fokuserar på att
optimera den egna lönsamheten, vilket kan få långtgående negativa konsekvenser för
107
1 Fat = 157 liter = 1 Barrel
Dollarkurs 7,42 SEK; 2004-06-03; (42-25)*7,42/157
Problemet med solcellerna är fortfarande kostnaden, som enligt Vattenfall ger ett pris på 5-10 SEK per kilowattimme. Källa: Perspectives,
Forskning och utveckling inom Vattenfallkoncernen
110
Ett (omöjligt) resultat som bygger på sin egen förutsättning.
108
109
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
68
S5Manus v14.0
samhällets ekonomiska tillväxt. Energiföretagen kan frestas att minska utbudet av energi
genom att stänga eller lägga ”olönsamma” energikällor i malpåse, och därigenom sänka
energiutbudet och höja marknadspriset. En kortsiktig företagsekonomisk resultatoptimering
som kan få förödande långsiktiga konsekvenser för samhällsekonomin. Energiföretagen kan,
genom den starka marknadspositionen, göra synnerligen goda vinster (vilka dessutom
riskerar att driva upp energibranschens omkostnadsnivå) samtidigt som den producerande
industrins ekonomiska utrymme minskar.
Det är viktigt att understryka att energibolagens agerande sker helt i enlighet med allmänt
accepterade företagsekonomiska principer. Lagen om utbud och efterfrågan gäller även
energibolag på en fri marknad. Energibolagens verkställande ledning ansvarar för att
optimera verksamhetens lönsamhet alldeles oavsett om det gäller olja, el eller biobränsle.
Men, som jämförelsen med inköpsavdelningen ovan antyder, kan samhällsresultatet bli
förödande.
Energiindustrin (och politiker) försöker undkomma samhällskritiken genom att introducera
energibörser i syfte att försvara de kraftiga prisfluktuationerna och de höga energipriserna
genom att hänvisa till de ”fria marknadskrafterna”. En marknadsbörs kan per definition inte
styras, utan påverkas endast av marknadskrafternas fria rörlighet. I dagens upplysta och
moderna samhälle när ”börs” och ”fria marknadskrafter” har blivit en vedertagen självklarhet,
kan energimarknadens aktörer på ett skickligt sätt avfärda all kritik. Politiker och
energidirektörer kan försvara vinstnivåer som i vilken annan bransch som helst skulle
betecknas som oskäliga, eftersom ”de fria marknadskrafterna” styr börskurserna.
Oljeindustrin skyller på OPEC eller det allmänna internationella klimatet när priserna går upp
(vilket oljebolagen inte kan påverka) och inom el-industrin är det bristen på vattenkraft
(torrår) som gett de höga elpriserna (vilket elbolagen inte kan påverka). Det man väljer att
inte kommentera är det faktum att vinsten från de (alltför) höga energipriserna hamnar i
oljebolagens respektive de stora elbolagens egna fickor eftersom de äger och/eller
kontrollerar en så stor del av produktionen.
I detta sammanhang är det viktigt att skilja på produktion och distribution/försäljning.
Produktionen representerar utbudet medan distribution/försäljning representerar
efterfrågan.111 Inom produktionen finns råvarutillgångar, vattenkraftverk, oljeraffinaderier osv.
medan distribution/försäljning innefattar marknadsaktiviteter, kundbearbetning,
kundleveranser, etc. Produktionen säljer varor till börsen och det är distribution/försäljning
som köper varor från börsen. I enlighet med lagen om utbud och efterfrågan leder obalansen
mellan produktion och distribution/försäljning till att marknadspriserna varierar. Om utbudet
är högt och efterfrågan låg så sjunker börspriserna. Om efterfrågan är hög och utbudet lågt
höjs priserna.
Inom energibranschen kännetecknas produktionen av ett fåtal aktörer och
distribution/försäljning av ett stort antal aktörer. I praktiken är affärsverksamheten fram till
energibörserna att likna vid ett oligopol, med ett fåtal aktörer som tillsammans dominerar
marknaden. De energiföretag som har stora intressen både inom produktion och inom
distribution/försäljning kan därmed koncentrera lönsamheten till produktionen.
111
Egentligen behov.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
69
S5Manus v14.0
Produktion
(up-stream)
Ett fåtal aktörer
Producent
Distribution och försäljning
Börsen
(down-stream)
En mångfald av aktörer
Konsument
Med utgångspunkt från råoljans toleransnivå på +17112 dollar per fat (+0,80 SEK per liter), går
det att beräkna motsvarande toleransnivå för el. En kubikmeter råolja har ett energiinnehåll
på 10 000 kWh113. En liter råolja motsvarar således ett energiinnehåll på 10 kWh. Omräknat
skulle det innebära att smärtgränsen för el, uttryckt i kWh, skulle ligga på cirka + 0,08 SEK
per kWh114. Vilket ger en indikation på hur stora förändringar i elpriset ett samhälle kan
acceptera utan att drabbas av långtgående negativa ekonomiska konsekvenser.
Den politiska ambitionen
att ständigt höja energipriset med syfte att minska
samhällets energiberoende är att likna vid en friidrottare som, i en strävan att förbättra
resultatet på etthundratio meter häck, skjuter sig själv i foten.
Energitillgången
Den logiska konsekvensen av vårt resonemang blir att energiförbrukningen kommer att öka.
Det finns visserligen andra åtgärder (t.ex. kundkraft) som leder till högre tillväxt, men den helt
avgörande faktorn är trots allt tillgången och priset på energi. Allt billigare energi i relation till
kostnaden för muskelkraft driver den marknadsekonomiska utvecklingen framåt.
Energiexperter hävdar att energibehovet kommer att öka därför att världens befolkning ökar,
vilket kommer att medföra en ytterligare belastning på miljön, särskilt om behoven ska täckas
med fossila bränslen. Därför bör framtidens energiförsörjning bygga på en allt effektivare
energianvändning i kombination med förnyelsebara energikällor som bioenergi, vattenkraft,
vind och sol, utökas.
Vårt resonemang visar att energibehovet inte enbart påverkas av en växande befolkning
utan egentligen har andra, och mer grundläggande, drivkrafter.
Det råder knappas något tvivel om att lägre energipriser skulle öka behovet och leda till ett
större ”energislöseri” än vad som är fallet idag. Incitamentet att tilläggsisolera hus kommer
att minska. Nöjesåkningen med bilar kommer alldeles säkert att öka. Miljöaktivister kommer
att finna en lång rad argument varför energipriset bör höjas eller varför priset under alla
Skillnaden mellan ett ”normalpris” på 25 dollar och ett högstapris på 42 dollar per fat råolja.
11 000 kWh/ton; densitet 0,9
Utvecklingsländernas ”smärtgräns” är högre eftersom endast en mindre del av samhällsekonomi baseras på billig energi (låg energikvot).
Utvecklingsländernas och industrivärldens ”smärtgräns” kommer i framtiden att minska (när energikvoten ökar) eftersom en ständigt större
andel av samhällets välstånd kommer att baseras på billig energi.
112
113
114
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
70
S5Manus v14.0
omständigheter inte bör sänkas. Men vi vet också att energins priselasticitet är låg dvs. att
behoven endast påverkas marginellt vid en förändring av priset, helt enkelt därför att energi
blivit en allt viktigare del av vårt samhälle.
Omvandlingen från utvecklingsland till industriland går allt snabbare. Ny teknik och kunskap
kan överföras och introduceras i utvecklingsländerna betydligt snabbare än för hundra år
sedan. Det finns därför anledning att förmoda att industrialiseringen av Kina och Indien
kommer att ske inom några få decennier under förutsättning att den snabba
samhällsomvandlingen inte skapar en alltför stor social oro. En liknande ekonomisk
utveckling kan komma att ske i Ryssland och andra utvecklingsregioner inom de närmaste
femtio åren. Det globala energibehovet kommer därför inte endast att öka, utan eskalera i ett
tempo som världen aldrig tidigare skådat. Det marknadsekonomiska energibehovet under de
närmaste femtio åren är i perspektivet av vår historia enormt.
Om Kina och Indien, med en befolkning på mer än två miljarder människor, industrialiseras i
samma tempo som Japan, Sydkorea och Taiwan, så kommer det globala energibehovet mer
än fördubblats fram till år 2030, alldeles oavsett utsläppskvoter på koldioxid och ännu högre
skatter på fossila bränslen. Världens tillgängliga energitillgångar som vi känner dem idag
kommer obevekligen att ta slut, vilket får dramatiska samhällskonsekvenser. Den stora
politiska utmaningen blir att finna tekniskt, kommersiellt och miljömässigt långsiktigt hållbara
energilösningar som tillgodoser det globala energibehovet för generationer framåt. Och det
arbetet borde ha påbörjats för flera decennier sedan.
Den helt överskuggande frågan för att kunna behålla nuvarande ekonomiska och sociala
standard, beror av människan förmåga att lösa energifrågan på ett kommersiellt och
långsiktigt hållbart sätt inom 15 – 20 år.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
71
S5Manus v14.0
5. Sveriges och EU:s energipolitik
Vid avregleringen av den svenska elmarknaden 1996 var elbolagen övertygade om att den
intensivare konkurrensen skulle leda till att det historiskt goda elpriset på 23 - 26 öre per
kWh115 skulle komma att utsättas för stor prispress. De etablerade oljebolagen planerade att
etablera verksamhet på den tidigare stängda elmarknaden och erbjuda
kombivärmekunderna en komplett energilösning. I medierna hyllades dessa insatser.
Äntligen skulle de gamla elbolagsmonopolen utsättas för konkurrens. Oligopoltidens
samarbete var över och de fria marknadskrafterna skulle nu upprätta en bättre balans.
1997 var elbranschens strateger oroliga för prisutvecklingen. Vid vilken nivå kunde man
förvänta att det extremt låga elpriset skulle stabiliseras? Strategerna drog slutsatsen att
prisnivån på den nordiska marknaden visserligen skulle fluktuera något mellan torrår och
våtår, men att nivån skulle komma att stabiliseras på högst 22-23 öre per kWh, eftersom det
var den prisnivå, när det blev ekonomiskt lönsamt för danska intressen att investera i
naturgasdrivna turbiner, som dessutom kunde uppföras snabbt, till en rimlig ekonomisk risk.
De traditionella elbolagen satsade på varumärken och mervärdesaktiviteter i ett försök att
stärka kundernas lojalitet. Under några år i mitten av 90 talet var industrins fokus förflyttad
från produktion över till distribution/försäljning i syfte att sätta kundens, dvs. samhällets och
den enskilde konsumentens behov i centrum för verksamheten.
Avregleringens konstruktion gjorde att distributions- försäljningsbolagen kunde sälja el över
hela Sverige alldeles oavsett geografisk placering eftersom distributionen låg hos en tredje
part. Det innebar att ett distributions- försäljningsbolag i Östersund kunde fakturera kunder
både i Skåne och i Lappland. De traditionella elbolagens intensiva satsning på varumärken
och mervärden hjälpte inte, eftersom kunderna valde den billigaste elen alldeles oavsett alla
andra faktorer. Och elpriset sjönk drastiskt.
Men elbolagen insåg snart hur tandlöst det nya avreglerade systemet var. Visserligen blev
det några år i mitten av 90 talet med historiskt synnerligen låga elpriser vilket antydde att de
genomförda reformerna fått önskad effekt, men snart blev det uppenbart för aktörerna, att
det gick en skarp skiljelinje mellan produktion och distribution/försäljning. Produktionen på
den svenska marknaden dominerades av ett fåtal, 3-4 stycken aktörer, medan 130 –140
distributions/försäljningsaktörer köpte sin el på den nordiska elbörsen och konkurrerade om
den svenska slutkundsmarknaden.
Det inleddes ett intensivt arbete att anpassa den alltför stora produktionskapaciteten till
marknadens behov. Det var helt uppenbart att den tidigare monopolmarknadens
överkapacitet hade en negativ inverkan på prisbilden. Ingen klok marknadsaktör på någon fri
marknad investerar i en produktionskapacitet som överstiger marknadens behov eftersom
det ofelbart leder till lägre intäkter på hela produktionsvolymen. En mogen bransch bör noga
tillse att det ständigt finns ett litet, men tydligt, underskott i marknadsutbudet. I praktiken
innebär det att marknadens fria aktörer räknar med att kunden inte alltid ska erbjudas det
hon efterfrågar.
Konsekvensen blev att de stora elbolagen i slutet av 1990 talet koncentrerade sig alltmer på
produktionen. Genom att reducera tillförseln (alternativt: anpassa produktionen till
marknadens behov) på energi, minskade utbudet och börspriserna steg. I detta
sammanhang var nedläggningen av Barsebäck 1 1999 något av en osannolikt bra affär. Inte
nog med att den nordiska marknaden över en natt kraftigt reducerade energiutbudet, den
svenska staten betalade dessutom för nedläggningen av kraftverket. Om man kan använda
ordet jackpott i ekonomiska sammanhang så måste detta ha varit en av näringslivets största
succéer. Elaka, men initierade rykten, gör gällande att delar av Vattenfalls företagsledning,
vid tidpunkten för det politiska beslutet, låste in sig i ett konferensrum på plan femton vid
huvudkontoret i Råcksta och firade beslutet med champagne. De initierade källorna vägrar
naturligtvis att bekräfta detta officiellt, men det finns starka skäl att tro att den historien är
115
Kundens inköpspris kan delas upp i tre delar; försäljningskostnad (produktions- + marknads/försäljningskostnad) + distributionskostnad
(elnätbolagets kostnader) + skatter och avgifter. Här avses endast försäljningskostnaden
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
72
S5Manus v14.0
sann. Hur som helst måste de svenska elproducenterna ha varit mycket nöjda med sin
insats.116
Även på andra sidan Öresund, i Danmark, är den svenska energipolitiken en
framgångssaga. Lönsamheten vid de danska gaskraftverken är mycket god och den danska
politiska fasaden med en kraftig utbyggnad av vindkraftverk, har en god massmedial effekt.
Den fria nordiska elmarknaden i kombination med en framgångsrik lobbying för att stänga
Barsebäck 1, är ur alla perspektiv en lyckad affär för det danska samhället.
Man kan inte undgå reflektionen, att konstruktören av den svenska ”fria” elmarknaden
kopierat den internationella oljeindustrins synnerligen lyckade koncept av kontroll/styrning
och positiv massmedial exponering. Till skillnad från oljeindustrins långa erfarenhet att
hantera dessa frågor på ett ”korrekt” sätt, har de svenska elproducenterna lyckats alltför väl
med ansatserna att reducera produktionskapaciteten, vilket nu blir uppenbart för allt fler.
Före avregleringen kunde elproducenterna motverka effekten av ett torrår genom att vid
behov starta upp nödvändig reservkapacitet. Idag är den tidigare ”överkapaciteten” så kraftigt
reducerad att det uppstått ett produktionsunderskott. Problemet är, att samtliga
elproducenter på den nordiska marknaden, oberoende av varandra, resonerade på samma
sätt och reducerade produktionskapaciteten i slutet av 1990 talet, vilket nu leder till att
svängningarna i behoven är svåra att parera. Visserligen var syftet med effektreduktionen att
minska utbudet och få upp börspriserna, men i den allmänna euforin avvecklades en alltför
stor del av reservkapaciteten, vilket i kombination med flera torrår lett till så exceptionella
vinster att själva grundförutsättningen, den avreglerade elmarknaden, hotas.
Starka krafter är i rörelse, inte minst inom el-industrin, att få fram bättre verktyg med vars
stöd åtminstone de massmediala negativa effekterna kan reduceras. Producenternas
bristande erfarenhet av att parera (”styra” börskurserna) svängningarna mellan torrår och
våtår gör situationen alltför uppenbar.
Allmänhetens bristande förståelse för skillnaden mellan produktion och
distribution/försäljning utnyttjas av kraftindustrin, som låter försäljningsdirektörerna besvara
kritiken mot energibolagens ”monopolsituation”. Höga börspriser avfärdas i svepande
ordalag genom att hänvisa till låga internationella oljelager eller att vattenkraftsmagasinen
inte är fyllda vilket driver upp börspriserna.
Elbolagens strategiska inriktning att satsa på varumärke och erbjuda mervärden är det på
2000 talet inte längre tal om. Elbolagen har återvänt till det enda man har historisk erfarenhet
av: att leda och styra en oligopol verksamhet. Nu är produktionen åter kung och ordningen är
återställd.
Den var redan tidigt en allmänt spridd uppfattning inom den svenska kraftindustrin att de
historiskt låga nordiska energipriserna borde komma upp till den högre kontinentala
prisnivån. Polenkabeln (som installerades 1995) syftade till att integrera den svenska
energimarknaden med det kontinentala energisystemet vilket motiverade att den nordiska
marknaden inte längre kunde försvara de historiskt låga nordiska energipriserna.
Polenkabeln har naturligtvis endast en begränsad överföringskapacitet (600 MW) och tjänar
mer ett marknadskommunikativt syfte, att Sverige/Norden nu är sammanfogat med
kontinenten och därmed måste marknadsanpassa sin prisbild till övriga Europa.
Statliga Vattenfalls stora investeringar i Tyskland under i slutet av 1990 talet och inledningen
av 2000 talet har bidragit till att stärka kraftindustrins grepp om den tyska marknaden. Det
ligger även i Vattenfalls intresse att hålla priserna uppe i Tyskland, i syfte att få en nödvändig
avkastning på de tyska investeringarna. Vattenfall hade i början av 2000 talet ett uttalat mål
att bli stor på den tyska marknaden för att därmed ingå som en naturlig samarbetspartner
tillsammans med de övriga stora energiaktörerna.
Tyskland, som idag har 18 kärnkraftverk och är Sveriges enskilt största handelspartner,
beslutade år 2000 att genomföra en successiv avveckling av den tyska kärnkraften vilket
påbörjades 2003, då det första kärnkraftverket, Stade, stängdes.
116
Det bör påpekas att produktionen sker på en nordisk marknad och att den nordiska elbörsen är placerad i Oslo. De största svenska elproducenterna är noga med att understryka att den 80 % svenska produktionsdominansen i själva verket endast är en 25 % nordisk dominans
varför något ”produktionsoligopol” inte kan anses förekomma.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
73
S5Manus v14.0
Man skulle lite tillspetsat kunna säga att Vattenfalls agerande drabbar den svenska
basindustrin dubbelt eftersom vidmakthållandet av de högre tyska energipriserna medför en
sämre ekonomisk tillväxt i Tyskland vilket slår hårt mot den svenska exportindustrin. Det
skulle med största sannolikhet ligga både i Tysklands och i Sveriges intresse att Vattenfall
istället för att justera upp de nordiska och konservera de kontinentala energipriserna,
verkade för att sänka den tyska prisnivån till den tidigare lägre svenska nivån (före
avregleringen). Lägre energipriser skulle främja den ekonomiska tillväxten, både i Sverige
och i Tyskland!
Naturligtvis är ett sådant scenario otänkbart. Vattenfall är visserligen ägt av staten, men det
ligger i Vattenfalls och i alla andra aktiebolags intresse att i första hand optimera det egna
resultatet. Det vore ett direkt tjänstefel av Vattenfalls företagsledning att inte på alla sätt,
inom lagens ramar, optimera koncernens lönsamhet. Det är inte ett enskilt bolags ansvar att
tillvarata den stora allmänhetens intresse eller ta speciell samhällshänsyn. Dessutom har
den svenska regeringen tydligt deklarerat att man vid behov kommer att överföra vinstmedel
mellan gruppen av statligt ägda företag. Förlusttyngda bolag som Statens Järnvägar kan få
nytt kapitaltillskott genom Vattenfalls stora vinster, utan att politikerna behöver gå till
riksdagen och begära mera pengar. En fördel som berörda ministrar förmodligen är mycket
tacksamma över.
Den nu förda politiken handlar inte om någon i juridisk mening olaglig verksamhet, utan
endast om ett bra affärsmässigt upplägg, som visserligen kan klandras som moraliskt
förkastligt, men som ger stora fördelar för aktieägaren, svenska staten och privata
investerare, och för Vattenfalls ledning. De stora förlorarna är de svenska och tyska
medborgarna som på kort sikt får betala ett högre energipris och på lång sikt får en lägre
ekonomisk tillväxt.
Det som skulle behövas är en förändring av de spelregler omkring vilka de nuvarande
naturliga oligopolen är uppbyggda. En förändring som endast kan genomföras genom
kraftfulla politiska ingrepp med syfte att bryta upp produktionsoligopolen på samma sätt som
försäljningsmonopolen bröts upp på den svenska marknaden under 90 talet, alternativt att
återupprätta det politiska regelverket och åter börja styra produktionen av energi.
Vi bör påminna oss elpriset på den nordiska marknaden Nord Pool under 1997 – 2000 låg på
ca 10 öre/kWh för att därefter nå en toppnotering på 67 öre kWh i december 2002. I juni
2004 låg priset på 29 öre kWh.117
Elproducenterna håller priserna uppe; Finanstidningen; 2001-06-06, Nyhetsartikel
Elpriserna är högre i år än under motsvarande period förra året. De stora aktörerna
Vattenfall, Birka Energi och Sydkraft kan hålla priserna uppe genom att dra ner på
produktionen. Ett sätt är att minska produktionen av kärnkraftsel.
- Vi har noterat att kärnkraftsbolagen har laddat sina reaktorer med mindre mängd uran i år
jämfört med förra året. Och nu gör man de årliga produktionsavbrotten tidigare också, säger
Mårten Norgren, informationschef på Svenska Kraftnät.
På Nord Pool kontrollerar man om de stora bolagen drar nytta av sin starka ställning. Förra
året fann Nord Pool att Sydkraft och Vattenfall i början av maj utnyttjat sina starka ställningar.
Elbörsen skrev då ett brev till företagen och ingripandet stannade vid det.
Hälften (!) av Sveriges el produceras vid svenska kärnkraftverk.118 Efter folkomröstningen
1980 har avvecklingen av kärnkraften stått i centrum för energidebatten. Samtidigt har
117
Källa: Stockholm city 2004-07-01
Barsebäck 1 stängdes 1999. Barsebäck 2 stängdes 2005. Förhandlingar pågår om avvecklingen av alla reaktorer. Förhandlaren Bo Bylund
har räknat med cirka 40 år som en ungefärlig livslängd för en reaktor (andra menar att livstiden är 60 år); DN 2004-04-30
Kärnkraftverk
Effekt MW
Startår
Slutår ?
Forsmark 1
961
1980
2020
Forsmark 2
959
1981
2021
Forsmark 3
1155
1985
2025
Ringhals 1
830
1976
2016
Ringhals 2
870
1975
2015
118
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
74
S5Manus v14.0
riksdagen förstärkt skyddet mot de fyra, ännu ej utbyggda, Norrlandsälvarna, avreglerat
elmarknaden (vilket gett ett högre elpris), etablerat nya hinder för nyetablering av
energiproduktion och infört striktare utsläppskvoter för koldioxid119 än vad det internationella
samfundet kräver. Samtidigt har hushållens och näringslivets energiberoende ökat trots
omfattande effektiviseringsinsatser och energisparkampanjer.
Tekniskt120 kan Vattenkraften i Sverige ökas från 70 till 95 TWh bland annat genom en
utbyggnad av de sista fyra orörda älvarna; Torne-, Kalix-, Pite- och Vindelälven. En
utbyggnad som har stoppats genom riksdagsbeslut.
Den svenska energipolitiken är full av motsägelser. Statliga Vattenfall investerar 70 miljarder
SEK i tyska kärnkraftverk och brunkoltillgångar121 samtidigt som regeringen lägger ner
Barsebäck och gör oss mer beroende av importerad fossilkraft från Danmark, samtidigt som
vi vill framstå som ”bäst i klassen vad avser koldioxidutsläpp” och importerar uranbränsle
från bl.a. Australien, när vi själva har stora tillgångar som av politiska skäl inte får brytas.
När de negativa miljöeffekterna inte sker på svensk mark tycks det vara fritt fram att agera
efter eget tycke och smak, vilket gör att vi kan fortsätta att framhäva Sverige som miljöns
föregångsland på den internationella arenan. Frågan är vem som i slutänden egentligen lurar
vem?
Ranstad – en av världens största uranreserver; 1980122
Den svenska statsmaktens dåvarande önskan att av säkerhetsmässiga och
handelspolitiska skäl trygga en inhemsk försörjning med uran stadfästes den 1
september 1960 då Kungl Maj:t lämnade AB Atomenergi tillstånd att bearbeta och
kommersiellt exploatera alunskiffer inom ett drygt 1 600 ha stort område vid södra
Billingen i Västergötland.
Redan tidigare hade konstaterats att Billingen-Falbygdens alunskiffer i den s k uranrika
zonen innehåller totalt 1 000 000 ton uran varav 300 000 ton kan vara tekniskt brytvärt.
Alunskiffern i Billingen-Falbygden är en av världens största samlade uranreserver. Enligt
internationell statistik innehåller den 15 procent av världens och 80 procent av Europas
kända tillgångar (1980 förf.anm).
Internationellt sett är uranhalten låg – ca 300 ppm – men då malmen ligger väl tillgänglig
uppvägs detta till en del. Alunskiffern i Billingen ligger som en horisontell kaka under ett
område som är omkring femhundra kvadratkilometer stort. Skifferns mäktighet uppgår till
omkring 22 meter men det är endast den uranrika zonen på 3,5 – 4 meter som är
brytvärd.
Ringhals 3
920
1981
2021
Ringhals 4
915
1983
2023
Oskarshamn 1
445
1972
2012
Oskarshamn 2
602
1975
2015
Oskarshamn 3
1160
1985
2025
Barsebäck 1
600
1975
1999 (stängd)
Barsebäck 2
600
1977
2005 (stängd)
119
EU som helhet har i Kyoto-överenskommelsen åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med 8 procent från 1990 års nivå till perioden
2008-2012. Sverige har i den europeiska fördelningen av åtagandet rätt att öka sina utsläpp med 4 procent på grund av att det svenska
elsystemet redan är i stort sett fritt från koldioxid. Den svenska riksdagens har beslutat att minska utsläppen med 4 procent under åren 1990
till 2010.
120
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv finns det olika uppfattningar om potentialens storlek. Somliga hävdar att den ekonomiska
utbyggnadspotentialen är 17 TWh, andra hävdar att den är 30 TWh och ytterligare andra menar att det är ännu större. Vilket naturligtvis
beror av det allmänna kostnadsläget och vilka partintressen man företräder.
121
Vattenfalls expansion i Tyskland
April 2001
Vattenfall köper 25,1 procent i HEW, Hamburg
Maj 2001
HEW köper 63,9 procent i Bewag, Berlin
HEW köper 87,5 procent i Veag, Tysklands största brunkolsanvändare
HEW köper 92,5 procent i Laubag, gruvbolag som bryter brunkol
Vattenfall ökar ägandet i HEW till 55,9 procent
Augusti 2001
Vattenfall ökar sitt HEW-ägande till 73,8 procent
Februari 2002
HEW ökar till 89,6 procent i Bewag
Augusti 2002
Vattenfall köper resten av Hamburgs stads aktier i HEW
HEW och Veag slås samman till Vattenfall Europe AG
Källa: DN 2004-06-19
122
Artikel i (JkA – 80 Nr 1) Jernkontorets annaler (ISSN 0348-6559) skriven av verkställande direktören vid Ranstad Skifferaktiebolag
(RSA), civilingenjören (väg- och vattenbyggare, KTH) Owe Carlsson
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
75
S5Manus v14.0
Med vilken moralisk rätt kan ett litet land som Sverige undandra sig ansvaret att förse
världen med nödvändiga energileveranser? Hur skulle Sverige reagera om de
oljeproducerande länderna inom OPEC bestämde sig för att behålla en större andel av de
begränsade oljetillgångarna för att långsiktigt säkra det egna landets energibehov? Och hur
kan vi begära av andra länder, t.ex. Australien, ska bryta och exportera uran till svenska
kärnkraftverk? Var ska man dra linjen för det moraliska ansvaret, i en situation då Sverige
skulle kunna bli självförsörjande eller rent av nettoexportör av energi. Den diskussion som
pågick under 80 talet om direktverkande elvärme skulle kunna vändas till Sveriges fördel.
Koldioxidutsläppen skulle kunna reducerar kraftigt och vi skulle kunna exportera
utsläppsrättigheter till andra EU-länder vilket även skulle bidra till exportinkomster och
därmed till den inhemska försörjningen. Var går gränsen mellan en statsskuld som ökar, en
åldrande befolkning och en energipolitik som skulle kunna ge Sveriges medborgare ett
utökat ekonomiskt utrymme?
Sverige producerar drygt 600 TWh123 energi per år124
Kärnkraft (el)
70
Kärnkraft (spillvärme)
130
Vatten (el)
70
Vind (el)
0,4
Naturgas (el och värme)
10
Biobränsle (värme)
90 (t.ex. torv och pellets)
Kol och koks (värme)
30
Olja (värme och transport)
200
Den svenska ovilligheten att bryta uran, den svenska och tyska ambitionen att avveckla
kärnkraften och Italiens avsaknad av kärnkraftverk kan komma att få långtgående negativa
konsekvenser för EU:s ekonomiska tillväxt och därmed Europas framtid125. Den ekonomiska
tillväxttakten kommer att reduceras och omflyttningen av arbetstillfällen inom och utom EU
att intensifieras. Den sociala oro som kan förväntas uppstå i förändringsprocesserna kan få
konsekvenser för EU:s långsiktiga utveckling.
EU är världens enskilt största energiimportör och har, trots en större produktion, ökad sin
energiimport på grund av det ständigt växande behovet. Idag importerar EU ungefär hälften
av energibehovet vilket förväntas öka till över 65 procent under de kommande tjugo åren.
Det torde vara uppenbart för läsaren att den ekonomiska energiteorin och den nuvarande
svenska (och europeiska) energipolitiken står i ett direkt motsatsförhållande till varandra.
Den avreglerade svenska el-marknaden med dess all-time-high priser fungerar som en
effektiv drivkraft som flyttar energiintensiv verksamhet och energiintensiva investeringar
utomlands. Den suboptimering vi under de senaste åren sett inom energibranschen där ett
fåtal bolag dominerar utbudet av elenergi och därmed styr energipriserna mot maximal
kortsiktig lönsamhet, kommer att få stora negativa konsekvenser för svenskt näringsliv och
för Sveriges ekonomiska tillväxt.
Sveriges traditionella ekonomiska politik med låga energikostnader i kombination med höga
kostnader för muskelkraft har starkt bidragit till landets ekonomiska och sociala utveckling.
Visserligen har energipolitiken friställt arbetskraft som ersatts av maskiner och robotar, men
vi har kunnat behålla en stor del av basindustrin inom landets gränser. Naturligtvis kan inte
de globala ekonomiska effekterna gå ett litet land som Sverige förbi, men det råder knappast
någon tvekan om att den högkostnadspolitik som bedrivits de senaste åren på ett dramatiskt
123
T = tera = 1012 = 1000 000 000 000
Energimyndigheten; Aftonbladet 2004-03-29
125
Den nuvarande tyska energipolitiken (och den förmodade svenska) kommer enligt den ekonomiska energiteorin att leda till sänkt
ekonomisk ersättning för arbete. Det är en logisk konsekvens av en energipolitik som leder till ett mindre utbud och energi och stabila eller
högre energipriser. Det politiska alternativet är att göra precis tvärtom, att öka utbudet av energi och föra en medveten politik som syftar till
att sänka energipriset.
124
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
76
S5Manus v14.0
sätt reducerar landet långsiktiga tillväxtmöjligheter. Exporterade arbetstillfällen som med
största sannolikhet aldrig någonsin återkommer till Sverige igen.
Vattenfallannons; 2004126
Varför måste Vattenfall göra så enorma vinster?
Göran Linderquist, Lund
Jag kan förstå att du tycker det ser mycket ut Göran, och att du undrar varför ett statligt
bolag ska gå med vinst. Men faktum är att även vi är beroende av överskott för att överleva
långsiktigt.
En stor del av vår vinst använder vi till nödvändiga renoveringar och förnyelse av kraftverk
och elnät, så att vi ska kunna fortsätta leverera el även i framtiden. Bara under de
närmaste åren handlar det om investeringar på 35 miljarder. Två nya
vattenkraftsanläggningar till exempel. Många byggdes under 50- och 60- talet. Som det här
i lilla samhället Stalon, några mil norr om Vilhelmina, där jag ansvar för förnyelsearbetet
just nu. Fyrtio års trogen tjänst har satt sina spår på vattenvägar, turbiner och generatorer.
Effektiviteten blir långsamt sämre samtidigt som driftsäkerheten försämras. Inget vidare
hållbart scenario för framtidens energiförsörjning.
Mitt jobb handlar om att vi ska få ut den kraft vi behöver, nu såväl som i framtiden, och det
med så liten påverkan på miljön som möjligt. Då måste vi investera och därför behöver vi
vår vinst. Vill du se med egna ögon vart pengarna tar vägen är du hjärtligt välkommen upp
och hälsa på oss. Till sommaren börjar vi installera ny och renoverad utrustning här i
Stalon.
Robert Falk
Projektchef för förnyelsen av Stalons kraftverk
Elbolagen vill få allmänheten att tro att de nuvarande vinstmarginalerna är nödvändiga för att
upprätthålla standarden på redan gjorda investeringar. Det bör i sammanhanget noteras att
marginalen historiskt aldrig varit så hög som idag. Och historiskt hade industrin t.o.m. råd att
bygga ut produktionskapaciteten.
Det finns anledning att påpeka att ett genomsnittligt högre produktpris på 1 öre ger den
svenska elbranschen (beräknat på årsbasis) en sammanlagd extraintäkt på 1 400 MSEK127.
Överhuvudtaget är ett framtidsscenario med en alltmer kommersialiserad energisektor
synnerligen vanskligt. Inom EU pågår ett arbete med att öppna upp den monopoliserade
elmarknaden med syfte att ge konsumenterna rätten att välja leverantör och därmed öka
konkurrensen128. Vattenfall bedömer att de allra flesta större europeiska kraftbolag kommer
att vara börsnoterade redan under år 2005129. Det finns därmed en betydande risk att
marknadskrafternas kortsiktighet och brist på helhetsansvar kan få stora negativa
konsekvenser för framtidens energiförsörjning och därmed på EU:s ekonomiska tillväxt.
Medan USA planerar att bygga 1 200 nya kärnkraftverk130 under de närmaste tjugo åren
håller Europa på att montera ner redan befintliga kärnkraftsanläggningar. Samtidigt som
Svenska naturskyddsföreningen menar att den svenska satsningen på förnyelsebar energi
som biokraftsvärme och utbyggnaden av vindkraft gått i stå131.
Det vore synnerligen olyckligt för Europas ekonomi om utvecklingen blir densamma som i
Sverige. Vi kan då förvänta oss större vinster för elbolagen till priset av en högre
enhetskostnad, lägre tillväxt och en större utflyttning av arbetstillfällen till låglöneländer. Vad
EU behöver är en rejäl sänkning av energipriserna för att stimulera ekonomin, och inte som i
126
DN 2004-05-15
140 TWh*0,01 SEK
128
Elmarknadsdirektivet 96/92/EG
129
Vattenfall; Elmarknadsrapport 2003; Del 1, Översikt och nyckelfrågor
130
Enligt USA:s energidepartement; DN 2004-07-15
131
DN 2004-07-15; Svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson
127
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
77
S5Manus v14.0
Sverige, där elpriserna under perioder varit mer än dubbelt så höga som före avregleringen
1996.
Det finns inget egenintresse för ett land eller en region att vinstmaximera
energileveranserna. Tvärtom bör ett rum alltid och med alla medel sträva efter att sänka
energikostnaden.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
78
S5Manus v14.0
6. Några ytterligare frågeställningar
IT – ett verktyg
Enhetskostnaden påverkas både av den faktiska energikostnaden och av det sätt varmed
energin överförs till produktivt arbete. I exemplet med bonden är det uppenbart att
enhetskostnaden inte sänks bara därför att bonden får tillgång till en häst eller en traktor. Om
hästen blir stående i stallet, eller traktorn i garaget, och bonden fortsätter att dra fram timmer
för hand så sjunker inte bondens enhetskostnad. Bonden måste använda resurserna på ett
klokt sätt för att enhetskostnaden ska sänkas. Han kan komma att producera både fyrtiofem
och femtiofem timmerstockar per dag beroende på det sätt han använder sin häst.
Enhetskostnadens utveckling beror av en kombination av energikostnad och teknisk
innovation. Om vår bonde erbjuds gratis dieselbränsle men saknar en traktor eller om han
har en traktor men saknar dieselbränsle så ger det ingen effekt på enhetskostnaden. Det
krävs både billigt dieselbränsle och en traktor för att enhetskostnaden ska kunna sänkas.
En dator är, i likhet med bondens traktor, ingenting annat än en maskin. Den stora skillnaden
mellan en dator och en traktor är det potentiella användningsområdet. En traktor är i likhet
med de flesta maskiner utvecklad för ett väl avgränsat användningsområde. Ingen skulle
komma på tanken att använda en traktor i en kopieringsmaskin eller i en rymdraket. Men att
använda en dator i en traktor, i en kopieringsmaskin eller i en rymdraket är en självklarhet.
Datorn är den mest generella maskin som någonsin utvecklats och dess
användningsområde är nästan obegränsat. Datorns inverkan på samhällets enhetskostnad
under de senaste femtio åren går inte att underskatta.
Låt oss därmed inte förledas till att tro att informationsteknologin på något sätt skulle vara
”bättre” än någon annan åtgärd som sänker samhällets enhetskostnad. Syftet med ITinvesteringar, i likhet med Spinning Jenny132 på 1700 talet, och bondens traktor på 1900 talet,
är att reducera enhetskostnaden. Datorn är visserligen en generell maskin men den skiljer
sig i övrigt inte från andra maskiner.
När OPEC133 länderna 1973 använde oljevapnet och kraftigt reducerade oljeproduktion borde
världens industriländer ha stått inför en djup depression när enhetskostnaden plötsligt höjdes
på grund av de snabbt stigande oljepriserna. Det som räddade världen från en omfattande
depression under 70 och 80 talet var de stora investeringarna i informationsteknologi som på
ett entydigt sätt sänkte (eller snarare balanserade) enhetskostnaden vilket kompenserade för
det högre oljepriset. Den generella ”datamaskinen” togs i allmänt bruk inom alla
samhällssektorer, initialt med syfte att rationalisera befintliga administrativa processer och att
effektivisera varuproduktionen. Utvecklingen fortsatte under 80 talet då lednings- och
informationssystemen förbättrades vilket ledde till rationellare beslutsprocesser samtidigt
som IT-utvecklingen drabbades av sin egen ”medicin”, när allt fler företag och organisationer
började installera färdigutvecklade ”paketerade” system och rutiner.
I mitten av 90 talet ”exploderade” användningen av Internet vilket möjliggjorde ett
internationellt utbyte av varor och tjänster som saknar motstycke i människans historia.
Datamaskinens generella struktur och stora genomslag sänkte enhetskostnaden trots att
energipriset steg.
132
Spinnmaskin som James Hargreaves konstruerade 1764. Den tillät spinning av åtta trådar samtidigt och anses som den första egentliga
spinnmaskinen. Maskinen var gjord av trä och var handdriven. Den arbetade diskontinuerligt och förgarnet förtunnades, sträcktes, genom att
det drogs ut av en vagn på maskinen. År 1766 hade Hargreaves förbättrat maskinen så att 100 trådar kunde spinnas samtidigt. Han fortsatte
med ytterligare tillverkning trots att såväl hans bohag som flera maskiner förstördes av handspinnare, som befarade att de skulle bli
arbetslösa av uppfinningen. Benämningen är oklar; den syftar troligen inte på någon kvinnlig släkting Jenny utan torde vara slanguttryck för
"spinning engine". Källa: Nationalencyklopedin
133
Organization of the Petroleum Exporting Countries; upprättad 1960.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
79
S5Manus v14.0
Enhetskostnad
Produktivitetsvinster
genom datorisering
av befintliga (oftast
manuella) rutiner
1970
1980
Den Nya ekonomin var
det första försöket att
utveckla affärer och rutiner
där IT:s samlade potential
utnyttjades fullt ut.
Produktivitetsvinster
genom rationalisering
av IT utveckling och
IT drift (investering i
IT-paketlösningar)
1990
2000
2010
Den så kallade Nya ekonomin134 i slutet av 90 talet var det första försöket att utveckla affärer
och rutiner där informationsteknologins samlade potential utnyttjades fullt ut. Hittills hade IT
huvudsakligen används för att rationalisera befintliga processer inom befintliga strukturer.
Det fanns (och finns fortfarande) en synnerligen stor potential i att anpassa
informationsteknologin till helt nya processer och strukturer.
Det försök som genomfördes under slutet av 90 talet hade små möjligheter att lyckas därför
att de drevs av unga entusiastiska (men oerfarna) medarbetare och äldre (oförstående High
flyer135) beslutsfattare som båda saknade möjlighet att balansera den snabba utvecklingen.
För många av dagens beslutsfattare var 90 talets ”misslyckade” satsning på den Nya
ekonomin en bekräftelse på att det var en felsatsning, vilket flera ledare i början av 2000 talet
öppet uttalade. Den Nya ekonomin utmanade alltför stora delar av det etablerade samhället
för att kunna lyckas. Den back to basic136 strategi som nu breder ut sig i den industrialiserade
världen är inget annat än en kapitulationsstrategi137 som ger en kortsiktig arbetsro med risk
för långtgående negativa samhällskonsekvenser. Den stora utmaningen blir att återigen
betrakta informationsteknologin mera som en intäkt än som en kostnad. Det som krävs är
andra ledare, som ser möjligheterna och som är beredda att genomföra genomgripande
strukturella samhällsförändringar där organisationer och processer anpassas efter
informationsteknologins möjligheter och inte tvärtom. Det finns dessvärre en risk att det
kommer att dröja till 2015 - 2020 innan 90 talets unga intar rollen som beslutsfattare och den
Nya ekonomin kan utvecklas med full kraft.
Svenska företag sparar sig bort från IT-toppen; 2003138
Det svenska IT-undret tappar alltmer av sitt försprång och de svenska företagen har sparat
sig bort från IT-toppen. I stället har mer och mer av initiativet tagits över av grannen
Finland.
Sveriges plats som ledande IT-nation är på väg att gå förlorad. Det visar en ny stor
undersökning där 4 309 nordiska företag svarat på frågor om IT-utvecklingen. Orsaken till
tillbakagången är den spariver som följt i lågkonjunkturens kölvatten. En slutsats är att de
svenska företagen sparat sig bort från den ledande ställningen som IT-nation. IT-kraschen
134
En ekonomi där informations-, service-, och kunskapssamhällets nya värderingar kombineras med avreglering, kortare produktlivscykler
och globalisering, katalyseras av digitala världsomspännande kommunikationsnät och där tid, snabbhet, upplevelser, relationer, kreativitet
och kunskap skapar affärsmöjligheter som aldrig tidigare varit möjliga att förverkliga.
135
En generell ledare som gjort sitt ledarskap till en egen profession baserat på delegering som princip.
136
En verksamhet som återgår till sin kärnverksamhet/core business.
137
En strategi då individen stänger av sig känslomässigt och ”gör sitt jobb” utan engagemang.
138
DN 2003-11-30
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
80
S5Manus v14.0
har inte bara betytt att luften gick ur den finansiella bubblan utan skepsisen har spritt sig
och påverkar också nu mer direkt användningen och utvecklingen av IT inom företagen.
Hos grannen Finland har rekylen från IT-smällen inte blivit lika stark. Undersökningen visar
att finländska företag trots lågkonjunkturen vågat fortsätta investera mer i IT än de svenska
företagen. Sparkraven i de svenska företagen har gått ut över bland annat investeringarna i
IT. En förklaring till detta är att ansvaret för IT-utvecklingen ligger på olika nivåer i de finska
och svenska företagen. I Finland styrs 24 procent av inköpsbesluten för affärssystem av
försäljnings- och marknadsavdelningarna. Motsvarande siffra i Sverige är 8 procent. I
stället tas investeringsbesluten när det gäller IT-frågor av företagsledning och ägare vars
fokus under lågkonjunktur mer ligger på besparingar än expansion. Vilket fått
konsekvenser för Sveriges roll som ledande IT-nation.
Ett annat mått på de svenska företagens vacklande inställning till IT-utvecklingen, är
undersökningens resultat när det gäller de egna IT-avdelningarna. Av de tillfrågade
företagen planerar 12 procent att göra sig av med sina IT-avdelningar och köpa tjänsterna
av utomstående företag. För de finska företagen är motsvarande siffra endast 5 procent.
Undersökningen presenteras på måndag vid en stor konferens om e-handel och ITutvecklingen i företagen.
Fördelningspolitik
Dagens alltmer anonyma och diffusa ägarbild kan vara positiv för den ekonomiska
utvecklingen eftersom den sannolikt påskyndar en sänkning av enhetskostnaden. Det torde
vara helt uppenbart att de marknadsekonomiska krafterna inte kan, och inte heller bör, ta ett
samhällsansvar. Det finns inte, och bör inte heller finnas, något inom det
marknadsekonomiska systemet som påtvingar ägaren ett samhällsansvar, eftersom det
medför en reducering av enhetskostnadens sänkning. Samhället bör på alla sätt gynna den
ekonomiska tillväxten genom att skapa förutsättningar för företag och organisationer att
bedriva en verksamhet som sänker enhetskostnaden. Men det är samtidigt de politiska
systemens ansvar att bedriva en klok fördelningspolitik som förhindrar social oro.
För femtio år sedan hade det geografiska rummet en betydligt större betydelse än idag. Om
en industri i en stad konkurrerades ut och gick i konkurs, så övertogs oftast produktionen av
en annan industri samma stad eller samma land. Konkurrensens negativa effekter kunde
avgränsas och balanseras inom ett geografiskt område. Den ”förlust” som uppstod i en stad
kompenserades med den ”vinst” som uppnåddes i en annan stad (i samma land). Den
sammantagna effekten blev ett effektivare samhälle som skapade ett större värde genom en
allt lägre enhetskostnad. Samhället kunde bedriva en fördelningspolitik som kompenserade
marknadsekonomins konsekvenser. Ekonomiska medel kunde överföras från ekonomiskt
starka regioner till regioner med lägre ekonomisk tillväxt.
I en tid när det geografiska rummets betydelse kraftigt reduceras förändras situationen
radikalt. Många menar att vi lever i en tid när det geografiska rummet helt håller på att
upplösas vilket ger de fria marknadskrafterna ett allt större handlingsutrymme. Andra menar
att rummet redan är upplöst och att vi än så länge endast upplever en försmak av den
förändring som nu pågår med full kraft.
Begreppen frihandel och konkurrens har helt olika betydelse i det avgränsade geografiska
rummet än i en globaliserad värld. I det obegränsade rummet leder nedläggningen av en
fabrik i ett land till förmån för ett annat land att den sammanlagda globala ekonomin växer
(eftersom den globala enhetskostnaden sjunker) vilket dock under överskådlig tid kan
medföra stora sociala omvälvningar. Det land som ”förlorar” arbetstillfällen kommer inte
automatiskt att få tillgång till den globala tillväxtpotential överföringen medför (annat än i form
av billigare varor och tjänster), samtidigt som en fördelningspolitik mellan länder sällan är
möjlig (även om överstatliga organ som EU försöker att mildra de ekonomiska och sociala
konsekvenserna). Den omedelbara effekten blir en försämring av ”exportlandets” (av
arbetstillfällen) ekonomi och en förbättring av ”importlandets” ekonomi. Den sammanlagda
globala vinsten, som på lång sikt kommer samtliga medborgare tillgodo, hotas av den
proteströrelse som kan komma att utvecklas i ”exportländerna”. När den industrialiserade
världen ställs inför det faktum att utvecklingsländernas produktivitet ökar med tvåsiffriga
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
81
S5Manus v14.0
procenttal varje år, medan det egna landets ekonomi går bakåt, kan starka politiska krafter
sättas i rörelse.
Ett angrepp på den fria konkurrensens ohejdade utveckling anses fortfarande otänkbar, även
om många politiker börjar få svårt att försvara dagens export av arbetstillfällen, som nu i den
fria konkurrensens namn, överförs till låglöneländer. Den politiska retoriken blir ihålig och
mister sin klang. Permitterade arbetare vars arbetstillfällen överflyttas till låglöneländer ställer
sig frågan på vilket sätt en nedläggning av en fabrik i ett land, till förmån för ett annat land,
kan anses vara samhällsekonomiskt försvarbart. Politiker hänvisar till att den fria
konkurrensen. Det är bra för landets långsiktiga utveckling att icke-kvalificerade
arbetstillfällen överförs till låglöneländer. Därigenom kan det egna landets arbetskraft
överföras till andra, mer kvalificerade industrigrenar. Det är kort sagt, en helt nödvändig
process. Dessutom kommer det att leda till lägre konsumentpriser eftersom de importerade
varorna och tjänsterna blir billigare.
Debatten omkring denna enkla logik, huvudsakligen baserad på en enastående historisk
marknadsekonomisk utveckling, håller delvis på att förändras. Det börjar sprida sig en allmän
oro i den industrialiserade världen att konkurrens och frihandel kan skapa en omfattande
arbetslöshet. Arbetare som ser sina arbetstillfällen försvinna till låglöneländer börjar utöva ett
allt hårdare tryck på sina politiska företrädare. Det höjs krav på att skydda den inhemska
marknaden genom att föra en mer protektionistisk politik med tullar och andra handelshinder.
Traditionella politiska argument att frihandel och konkurrens är bra för samhället kommer inte
att räcka. Inte heller kommer historiska återblickar om marknadsekonomins enastående
framgångar att vara tillräckligt för att lugna de krafter som vill införa kraftfulla protektionistiska
handelsprogram.
Det som krävs är en förståelse för helheten och ett konsekvent genomfört fördelningspolitiskt
program som medborgarna accepterar.
Överstatlighet och solidaritet
Överstatliga organ som EU syftar till att avlägsna handelsbarriärer mellan länder och
människor, vilket påskyndar den ekonomiska utvecklingen. Men EU är också ett försök att
forma ett nytt och större rum med förmåga att balansera den snabba globaliseringens
regionala effekter. I det överstatliga rummet EU finns möjlighet att både sänka
enhetskostnaden och samtidigt bedriva en bra fördelningspolitik. Det är en politiskt ickeuttalad, men helt nödvändig konsekvens att den europeiska unionens konstruktion leder till
en statsbildning, ett rum av ”Europas förenta stater”, med rätt att internfördela alltmer av
Europas samlade resurser.
Om tjugo år är det inte längre freden och jordbrukspolitiken som kommer att stå högst på
EU:s dagordning utan hur den ekonomiska tillväxten kan förstärkas ytterligare och hur det
ekonomiska och sociala överskottet ska fördelas inom den europeiska unionen.
Hela EU:s framtid, och därmed medborgarnas ekonomiska och sociala standard, beror av
de politiska ledarnas förmåga, att på ett tydligt sätt, förklara sambandet mellan ekonomisk
tillväxt och nödvändiga fördelningspolitiska åtgärder. Ett samband som är så komplicerat att
EU:s ledare har svårt att redovisa det på ett enkelt sätt. Medborgarna leds därför in i den
europeiska gemenskapen under diverse välformulerade men tämligen intetsägande paroller.
Den allt större rörligheten och en växande frihandel inom EU kommer att skapa en grogrund
för meningsskiljaktigheter med risk för en utbredd populism139. När tyska industriarbetare
inser att jobben exporteras till andra EU-länder, kommer kraven på lägre avgifter till unionens
gemensamma kassa att växa sig allt starkare. Hur ska en tysk eller svensk politiker kunna
motivera höga EU-avgifter, när dessa används för att bygga upp industrier som konkurrerar
ut arbetstillfällen i det egna landet? Politikerna i Bryssel med garanterade livslånga
pensionsavtal försvarar det europeiska samarbetet medan industriarbetare i Gislaved eller
Köln permitteras till en osäker framtid när fabriken flyttats till Tjeckien.
139
En populist är en ledare utan helhetssyn som seglar med förenklade lösningar på vågor av missnöje.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
82
S5Manus v14.0
Och hur kommer EU att hantera pensionsfrågan140 om tjugo år, när man redan idag, av social
hänsyn, subventionerar tobaksodlingar i Grekland och olönsamma tomatodlingar i Spanien?
Varför ska pensionärer som lever under existensminimum på 2030 talet, på grund av landets
bristande förutseende i pensionsfrågan under 1900 talet, inte få ekonomiskt understöd?
Frågeställningarna är obehagliga, därför att de ställer begreppet solidaritet på sin yttersta
spets. Det är lätt att vara solidarisk och hävda alla människors lika värde när man har något
att fördela. Men vad händer när det ekonomiska utrymmet inte längre är lika stort? Vad kan
man förvänta av ett EU, som inte ens kan hejda tobaksodlingar i Grekland och onödiga
tomatodlingar i Spanien, när den regionala obalansen växer?
Vi återkommer till vårt mantra igen – större ekonomisk tillväxt - som ger ett nödvändigt
fördelningspolitiskt utrymme där ingen behöver lida nöd.
Den europeiska unionen kan ge medborgarna i Europa ett nödvändigt andrum i övergången
till en alltmer globaliserad ekonomi. I det globala rummet riskerar arbetstillfällen att försvinna
till Kina och Indien utan någon som helst möjlighet att bedriva en fördelningspolitik.
Det återstår att se om EU:s politiker kan övertyga medborgare om nödvändigheten att
harmoniera skatte- och fördelningspolitiken. Risken är stor att den enskilda medborgaren
upplever hur alltmer makt och beslut överförs till en liten politisk elit i Bryssel som lever ett
eget liv långt från vardagsmänniskan.
Kapitalets koncentration
Den lokala kvartersbutiken på 60 talet ersattes av livsmedelsbutiker på 70 talet, övergick till
stormarknader under 80 talet och blev till köpcentra under 90 talet. För femtio år sedan fanns
det hundratals mejerier i Sverige som omöjligt skulle kunna konkurrera med dagens stordrift.
Det finns oräkneliga exempel på hur mindre enheter köpts upp, slagits samman till större
effektivare enheter, som i sin tur blivit uppköpta och slagits samman till ännu rationellare
enheter.
Allteftersom energikvoten ökar och muskelkraftens relativa värde minskar överförs allt större
andel av samhällets samlade värde till kapitalägaren samtidigt som en allt mindre del (relativt
sett) kommer löntagaren (automatiskt) tillgodo. Detta är en nödvändig konsekvens av
marknadsekonomins övergång från muskelkraft till övriga energikällor, när det ständiga
kravet på en sänkt enhetskostnad leder till stordrift och därmed till en växande
maktkoncentration. Allt större produktionsenheter producerar allt fler varor och tjänster till en
allt lägre enhetskostnad.
Vi har även visat att den ständigt stigande energikvoten missgynnar samhällets
entreprenörer vilket ytterligare förstärker redan etablerade maktcentra.
Det finns en risk att den allt större maktkoncentrationen leder till en reducerad konkurrens
och en övergång till olika skyddsmekanismer som symbolproduktion, vars huvudsyfte är att
öka vinsten genom ett högre marknadspris istället för en sänkt enhetskostnad. Visserligen
kan man förledas att tro att en kompetent ledare kan åstadkomma både ett högre
marknadspris och en sänkt enhetskostnad, men historien visar med all tydlighet att det
nästan aldrig inträffar. När marknadspriset ”manipuleras” upp genom varumärken och
marknadsföring avstannar ”i bästa fall” enhetskostnaden varför det marknadsekonomiska
systemet riskerar att slå knut på den egna mognadsprocessen.
Under 1920-talet pågick en ständig koncentration av produktionsmedlen och äganderätten i
USA och allt fler marknader dominerades av ett fåtal aktörer. Bilindustrin dominerades av tre
företag - General Motors, Ford och Chrysler. Jordbruksmaskiner av International Harvester.
Järn- och stålproduktionen av U.S. Steel osv.
140
Äldreförsörjningskvot; procent av befolkningen; Källa: World Bank 1994
Land
1990
2000
2010
Frankrike
23
27
28
Italien
24
30
35
Japan
19
27
37
Kina
10
12
13
Sverige
31
29
33
Tyskland
24
28
36
USA
21
21
23
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
2020
40
42
48
18
40
41
31
2030
48
50
50
26
45
54
42
2050
46
66
59
36
43
53
44
83
S5Manus v14.0
Dudley Dillard professor i Ekonomi vid University of Maryland 141
Den viktigaste följden av den växande maktkoncentrationen var att den fria marknaden inte
längre var en automatisk regulator av ekonomin. Inom industrier som dominerades av
några få stora firmor bestämdes priset av en eller några få av säljarna och man var ovillig
att ändra dessa priser, särskilt i riktning nedåt. Företag som var djärva nog att avvika från
prisledarna löpte risk att råka i priskrig med mäktiga rivaler. Sådana ”administrerade” priser
stod i skarp kontrast till priserna på en fri marknad, vilka lätt fluktuerar allt efter förändringar
i tillgång och efterfrågan. Koncentrationen av produktionen till några få firmor resulterade
inte alltid i administrerade priser men vanligen gjorde den det. Ett karaktäristiskt drag hos
jätteföretag som höll administrerade priser var att de reagerade på sjunkande efterfrågan
på sin produkt med att hellre minska den mängd som producerades än att sälja till lägre
priser. Vid vikande konjunkturer leder detta slags beteende till att förhållandena förvärras
genom sysselsättningen minskar och därmed också efterfrågan på produktion i allmänhet.
De administrativa priserna berövade marknadsekonomin en välbehövlig flexibilitet,
befrämjade en oekonomisk allokering av tillgångarna, ledde till bristande anpassning i
förhållande till den sektor där konkurrens förekom (särskilt jordbruket) bidrog till
arbetslösheten och kom den ekonomiska tillväxten inom ekonomin som helhet att minska i
hastighet.
Principskiss över sambandet mellan marknadspris,
enhetskostnad och graden av maktkoncentration
Hög
Marknadsp
ris
En
he
tsk
os
tn
ad
ncentration
Graden av maktko
Låg
Tid
Ett samhälle vars varu- och tjänstesektorer inte strävar efter att sänka enhetskostnaden
kommer långsiktigt att begå ”harakiri”, eftersom de lånefinansierade kapitalinvesteringarna är
en tidigareläggning av framtidens sänkta enhetskostnad.
Vi återkommer till grundförutsättningen för ekonomisk utveckling; att ett rums (kommuns,
nations etc) enhetskostnad ständigt måste sänkas för att rummet ska kunna upprätthålla en
ekonomisk tillväxt.
Ett moget marknadsekonomisk samhälle med en växande maktkoncentration som strävar
mot att maximera marknadspriset istället för att sänka enhetskostnaden, befinner sig på en
”farlig väg”, som förr eller senare slår tillbaka mot den ekonomiska utvecklingen.142
141
Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 31 Tillväxt och stagnation inom den amerikanska
ekonomin under mellankrigstiden: Den ekonomiska maktkoncentrationen
142
I en väl fungerande marknadsekonomi, där konkurrensen får verka utan inskränkning, kommer det privata riskkapitalet förr eller senare att
bli en bristvara. När det marknadsekonomiska systemets mognadsgrad ökar, stiger investeringsbehovet, samtidigt som den outnyttjade
potentialen i framtidens enhetskostnad sjunker. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska utvecklingen kommer samhällets kollektiva
sparande, som redan idag stödjer egenintresset genom ett passivt ägande, att få en allt större betydelse för kapitalbildningen.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
84
S5Manus v14.0
Samtal om den ekonomiska
energiteorin
”Om du vill lära känna vägen framför dig,
bör du fråga dem som går åt motsatt håll”.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
85
S5Manus v14.0
Den ekonomiska energiteorin
Vad är egentligen den ekonomiska energiteorin?
Den är en analys av det marknadsekonomiska systemet som endast till mindre del baseras
på etablerade argument, utan växer fram genom ett resonemang omkring
marknadsekonomins centrala begrepp, dess samband och relationer.
Vad är syftet med denna sammanställning?
Detta är ett komplement till den teoretiska redovisningen. Huvudsyftet är att förtydliga några
viktiga samband, men den kan även läsas som en allmän beskrivning av teorins grunder.
Dessutom lämnas konkreta åtgärdsförslag i linje med teorins slutsatser och
rekommendationer.
Vad tillför den ekonomiska energiteorin till redan etablerade ekonomiska teorier?
Teorin betraktar det marknadsekonomiska systemet utifrån ett annat perspektiv. Det går att
placera jorden i centrum för solsystemet men det skulle leda till onödigt komplicerade
matematiska samband varför det är enklare att placera solen i centrum och låta Venus och
Jorden utföra en cirkulär rörelse. Utgångspunkten; jorden eller solen, förändrar ingenting i
sak, förutom att det ger betraktaren en helt annan infallsvinkel vars insikter inte kan
underskattas143. På motsvarande sätt förflyttar den ekonomiska energiteorin betraktaren till en
annan utgångspunkt; ger marknadsekonomin en början och ett slut, förklarar en rad
ekonomiska effekter, samt föreslår åtgärder som gör den marknadsekonomiska
mognadsprocessen både smidigare och angenämare.
Vad är teorins utgångspunkt?
Teorin söker nya svar genom att sammanföra den marxistiska värdeteorin med
marknadsekonomins utbuds- och efterfrågeteori samt kombinera dessa med fysikens
energilagar. Resultatet blir en delvis ny analys av det marknadsekonomiska systemet.
Kan vi inleda med att diskutera några av teorins grundläggande begrepp. Vad är, enligt den
ekonomiska energiteorin, en marknadsekonomi?
Begreppet marknadsekonomi används i dess vidaste bemärkelse. Det marknadsekonomiska
systemet har fungerat, mer eller mindre bra, allt sedan människan lyckades tämja elden för
tiotusen år sedan men har genom historien bytt ”förklädnad” vilket tagit sig uttryck i olika
ideologier. Feodalism, kapitalism, socialism och kommunism är alla skilda uttrycksformer för
det marknadsekonomiska systemets strävan att öka samhällets produktivitet. Feodalismens
drivkraft var att organisera och effektivisera människans egen arbetsinsats, kapitalismen
uppnår de marknadsekonomiska målen genom privatekonomiska investeringar, medan
socialismen och kommunismen överför investeringar och äganderätt till staten.
Det sker således en uppdelning mellan det marknadsekonomiska systemet och den ism,
eller politiska ideologi, som förknippas med den.
143
The Greeks assumed that the earth was at the geometric center of the universe and that the heavenly bodies moved around the earth. The
heavenly bodies known at that time were placed in the following order according to their average distance from the earth: moon, Mercury,
Venus, sun, Mars, Jupiter and Saturn.
The first hypothesis about planetary motion was that the above planets described concentric circles, with the earth at the common center.
This assumption, however, did not fit the observed motion of these bodies relative to the earth, and the geometry of planetary motion became
more and more complex. In the second century A.D. the astronomer Ptolemy of Alexandria developed his theory of epicycles to explain this
motion. In the simplest case the planet was assumed to describe, with uniform motion, a circle called an epicycle, whose center, in turn,
moved on a larger circle, concentric with the earth and called the deferent. The resulting path of the planet is thus an epicycloid. In some
instances a more complicated arrangement was required in order to describe planetary motions. In our present language, what the Greeks did
was to describe planetary motion relative to a frame of reference attached to the earth.
This description was accepted as correct until, in the sixteenth century, the Polish monk Nicolaus Copernicus (1473 – 1543), who was
looking for a simpler solution, proposed to describe the motion of all planets, including the earth, relative to the sun, which would be at the
center.
Alonso/Finn; Fundamental University Physics, Volume one, Chapter 13
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
86
S5Manus v14.0
Det kan man säga. Med marknadsekonomi åsyftas handel mellan människor, vilken har
förekommit alltsedan människor började leva i flock. Den ”ovanpå” applicerade ismen eller
ideologin syftar till att påskynda mognadsprocessen och fördela det ekonomiska överskottet.
Vad är marknadsekonomins drivkraft?
Marknadsekonomin strävar efter att sänka enhetskostnaden och därigenom skapa ett
växande ekonomiskt och socialt utrymme. I praktiken innebär det att kostnaden för varor och
tjänster med tiden blir allt billigare och billigare. Enhetskostnadens förändringstakt är
avgörande för samhällets välstånd.
Gäller detta verkligen både varor och tjänster? Blir inte tjänster, relativt sett, allt dyrare med
tiden?
Vi kan återkomma till den frågan när vi diskuterar tjänsteeffekten.
Ok. Låt oss istället resonera om kostnader i allmänhet och enhetskostnaden i synnerhet. Vad
är en kostnad?
Kostnadsbegreppet är betydligt snävare definierat än i allmänhet. Man kan säga att
kostnadsbegreppet står närmare Marx och Ricardos ekonomiska teori medan
marknadsvärdet definieras i enlighet med klassisk marknadsekonomisk teori.
Teorin betraktar det marknadsekonomiska systemet från en annan utgångspunkt än vad som
är brukligt. Den oerfarne har förmodligen en fördel, eftersom etablerade föreställningar inte
behöver omprövas i relation till teorins slutsatser. En medelålders ekonom kan därför ha
svårare att göra de nödvändiga tankevurpor som behövs för att förstå teorins bärande
budskap.
På vilket sätt är kostnadsbegreppet snävare definierat?
Det är en allmänt vedertagen uppfattning att en kostnad förknippas med ett objekt. En
pocketbok kostar sextio kronor, en liter bensin tio kronor och en bussbiljett femton kronor.
Den ekonomiska energiteorin hävdar att alla kostnader, alldeles oavsett var och hur de
uppstår, är relaterade till kostnaden för mänskligt arbete. Pocketboken, bensinen och
bussbiljetten representerar endast mänskligt arbete. Varorna i sig saknar kostnad.
Ursäkta, men det låter synnerligen filosofiskt, för att inte säga flummigt.
Människan är uppfostrad till att applicera kostnader till enskilda objekt. Tryckkostnaderna
relateras till boken, oljeprospekteringen till bensinen och bussens investeringskostnad till
bussbiljetten. Det är en så naturlig del av vår vardag att vi inte ens reflekterar över den.
Det är således fel att applicera en kostnad på en bok eller en liter bensin. Var anser den
ekonomiska energiteorin att kostnaden istället bör placeras?
Det är inte fel att applicera en kostnad till ett objekt, så länge vi förstår vad det är vi gör. Den
ekonomiska energiteorin använder begreppet enhetskostnad, vilket skulle vara omöjligt om
en kostnad inte kunde appliceras på ett objekt som en pocketbok eller en bussbiljett.
Vad är då problemet?
Den stora skillnaden ligger i att förstå kostnadens ursprung, var och hur den uppstår. En
kostnad både kan och bör appliceras på ett objekt, men kommer trots det aldrig att vara
något annat än en kostnad för mänskligt arbete. Det finns helt enkelt ingen annan kostnad!
Kostnadsbegreppet är skapat av människor för människor och existerar endast i människans
universum. Människan kan inte bedriva handel vare sig med en fågel eller med en häst.
Vilket är tämligen uppenbart för de flesta!
Men det är inte lika uppenbart att en häst kan skapa ett värde i människans värld men aldrig
är en kostnad.
Varken havre eller vatten är gratis!
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
87
S5Manus v14.0
Människan applicerar kostnader till havre och vatten som hon därefter låter applicera på
hästen. Men i grunden är alla dessa kostnader inget annat än en kostnad för mänskligt
arbete.
Varför är energifrågan så viktig för ett samhälle?
Energitillgången är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och eftersom det
marknadsekonomiska systemet inte fungerar tillfredställande, eller inte alls, vid nolltillväxt, så
är det nödvändigt för samhället att producera energi till en så låg kostnad som möjligt. Ju
lägre energikostnad desto bättre möjlighet har samhället att vidmakthålla och öka den
ekonomiska och sociala standarden. Det är övergången från muskelkraft till övriga
energikällor som skapar det ekonomiska och sociala välståndet.
Muskelkraft?
Den energi som människan producerar särskiljs från övriga energikällor som kärnkraft och
olja.
Varför jämförs mänsklig muskelkraft med energikällor som kärnkraft och olja?
Därför att muskelkraft är, i fysikalisk mening, en energikälla i likhet med kärnkraft och olja
eller vilken annan energikälla144 som helst. Om ett arbete utförs med en dieselmotor eller med
mänsklig muskelkraft gör ingen skillnad. Den energi som åtgår för att utföra arbetet är exakt
densamma.
Går det verkligen att jämföra mänskligt arbete med en dieselmotor?
Fysikaliskt går det alldeles utmärkt. Det åtgår samma mängd arbete145 att förflytta en stol från
första till femte våningen med muskelkraft via trapporna som med en hiss. Människans
muskelkraft är en energikälla bland alla andra.
Men är det ingen skillnad mellan mänsklig arbetskraft och en dieselmotor?
Det marknadsekonomiska systemet gör en tydlig skillnad mellan muskelkraft och övriga
energikällor. Det är det marknadsekonomiska systemet som definierar att en häst kan skapa
ett värde i människans värld men aldrig är en kostnad.
En häst producerar, i likhet med människan, muskelkraft! Eller?
Hästens muskelkraft jämställs med vilken övrig energikälla som helst. Det är endast
människans arbete som skiljer sig från alla andra energikällor genom att den, i det
marknadsekonomiska systemet, både kan framkalla ett värde och är en kostnad. En häst är
ingen kostnad i människans universum. Visserligen befinner sig människan och hästen
fysiskt i samma universum men marknadsekonomiskt befinner de sig i helt olika universum.
Den isolerade människan är, trots närheten till naturen, marknadsekonomiskt avskild från
övriga världen. En fågel kan inte bedriva handel med människor. Detsamma gäller för älgen
eller delfinen. Djur kan framkalla en kostnad, som en konsekvens, men är ingen kostnad. Vi
lever på samma planet men kostnadsmässigt i helt olika universum. Vi kan inte överföra
kostnader mellan oss. Ett djur kan däremot skapa, eller framkalla, ett värde i människans
värld.
Detta känns lite märkligt! Jag vet inte riktigt om jag förstår..
Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler
producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste
hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft,
skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en
kostnad.
Muskelkraft och olja är egentligen energitransportörer, men författaren väljer trots det att använda den ”felaktiga” definitionen
energikälla, eftersom begreppet är så allmänt vedertaget
145
Fysikaliskt är arbete ett uttryck för effekt (P), som i denna allmänna sammanställning redovisas som ett begrepp för energi (E)
144
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
88
S5Manus v14.0
Men återigen: en häst är inte gratis!! Den behöver både mat och dryck.
Alla kostnader i vår omgivning, alldeles oavsett var de uppstår är relaterade till mänskligt
arbete. Så länge som hästen inte kan ta betalt för sina tjänster, är alla kostnader relaterade
till mänskliga aktiviteter. Hästen är, ur ett marknadsekonomiskt perspektiv, kostnadsfri och
därmed gratis. De kostnader som människan direkt eller indirekt relaterar till hästen är med
nödvändighet kostnader för av människan nedlagt arbete. Hästen är under alla
omständigheter kostnadsfri även om bonden väljer att relatera kostnader som mat, vatten
och uppvärmning till sin häst.
Det är således skillnad mellan en kostnad och en till ett objekt relaterad kostnad?
Det finns mängder av varor och tjänster i vår omgivning till vilka människan väljer att relatera
kostnader, men som inte har någon egen inneboende kostnad.
Går det att ge något exempel på en vara som saknar ”egen” kostnad?
Luften vi andas. Det är en självklarhet för oss att luften är kostnadsfri. Det är så självklart att
vi inte ens ifrågasätter det. Ett annat exempel är råolja eller vilken annan råvara som helst.
Råoljan i sin ursprungliga form saknar helt kostnad.
Kan jag därmed betrakta nästa villaoljefaktura som ett bedrägeriförsök? En bluffaktura?
Om människan bryter järnmalm eller kopparmalm ur berget eller samlar ihop sten till en mur
runt åkern, så är järnmalmen, kopparmalmen och stenarna kostnadsfria. Den enda kostnad
som kan relateras till det vatten som hästen får att dricka är det arbete, den muskelkraft, som
använts för att hämta vatten i sjön och ställa det i hästens spilta. Detsamma gäller villaoljan.
Den kostnad som förknippas med villaoljan är inget annat än kostnaden för mänskligt arbete.
Oljeprospektering, oljeutvinning, transporter och raffinering är förknippat med kostnader eller
mänskligt relaterade åtgärder. Råoljan, i sin fysiska form, kostar ingenting. Dess kostnad är
endast, de till den fysiska varan relaterade handlingar, utförda av människor. Därav fakturan.
Varför är denna skillnad så viktigt att förstå?
Skillnaden i synsätt får dramatiska konsekvenser för det sätt varpå vi betraktar drivkrafterna i
det marknadsekonomiska systemet. Om vi förstår skillnaden och dess samband kan en rad
olika samhällsfrågor analyseras och förklaras. Framförallt går det att förklara de krafter som
påverkar den ekonomiska tillväxten och förstå konsekvenserna av olika åtgärder.
Ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fritid
Är ekonomisk tillväxt liktydigt med en övergång från muskelkraft till t.ex. kolkraft?
Fysikaliskt är det ingen skillnad mellan energikällan kol och energikällan muskelkraft.
Energikällorna jämställs med varandra utifrån den fysikaliska definitionen av energi. Det
marknadsekonomiska systemet strävar efter att minska samhällets kostnad genom att
ständigt välja den mest kostnadseffektiva energilösningen, vilket sänker samhällets
enhetskostnad och skapar ett utrymme för ekonomisk och social välfärd. En strävan som i
posteriore leder till reduktionsarbetslöshet om inte den genomsnittliga veckoarbetstiden
sänks.
Strävar således det marknadsekonomiska systemet efter att ersätta människor med
maskiner?
Huvudsyftet är att minska samhällets kostnad, men eftersom kostnadsbegreppet endast
relateras till mänskliga aktiviteter, så strävar det marknadsekonomiska systemet i posteriore
efter att reducera samhällets muskelkraft. En effekt som kan uppnås med stöd av maskiner,
varför det går att hävda, om än med viss reservation, att ett samhälle i posteriore strävar
efter att ersätta människan med maskiner.
Hur kan samhällets målsättning vara att öka arbetslösheten i posteriore?
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
89
S5Manus v14.0
Målsättningen är inte att göra människan arbetslös, utan att ge henne en allt större fritid
genom en övergång till andra energikällor. För hundra år sedan var den genomsnittliga
veckoarbetstiden över sjuttio timmar, idag är den under fyrtio timmar i de flesta
industriländer. Studie- och föräldraledighet, delpension och sabbatsår är
arbetstidsförkortningar som ofta glöms bort när man diskuterar arbetsveckans längd. I
praktiken har arbetsveckan förkortats radikalt sedan sextiotalet och den utvecklingen
kommer att fortsätta. Flera fackliga europeiska organisationer kräver att den genomsnittliga
veckoarbetstiden, i ett första steg, förkortas till 35 timmar och att den därefter sänks till 32
timmar och fyradagarsvecka. Vilket är helt i linje med den ekonomiska energiteorin, under
förutsättning att samhället har en fortsatt god tillgång på billig energi.
Kan det inte uppfattas stötande att människan bortrationaliseras?
Människans syn på arbete håller på att förändras. En äldre generation kan uppfatta
slutsatsen både kontroversiell och motbjudande. Är det verkligen människans yttersta mål att
avveckla, eller åtminstone minimera, den egna rollen i produktionen av varor och tjänster?
Medan en yngre generation kan uppfatta det som både naturligt och lockande. Den äldre
generationens självförverkligande genom sextio eller sjuttio timmars arbetsvecka håller på att
försvinna. Titlar och status har inte längre ett lika stort värde. En professor har inte
tillnärmelsevis samma självklara status idag som för femtio år sedan. Dagens ungdomar vill
leva vilket inte alls behöver vara detsamma som att arbeta i sitt anletes svett. Fritiden får en
allt större betydelse i människans liv och den självklara frågan ”Vad jobbar du med?” ersätts
av vilka fritidsintressen man har.
Innebär det att den ”fulla sysselsättningens” politik är förbi?
När det marknadsekonomiska systemet mognar i posteriore tvingas medborgarna dela på
tillgängliga arbetsuppgifter om inte arbetslösheten ska öka. En genomsittlig veckoarbetstid
på sjuttio timmar, med avsaknad av studieledighet, föräldraledighet, delpension och
sabbatsår skulle leda till en omfattande arbetslöshet i dagens industriländer. Den ”fulla
sysselsättningens politik” är ett relativt begrepp som förutsätter både en ekonomisk tillväxt
och en kortare arbetsvecka. Samhällets medborgare måste, i likhet med utvecklingen de
senaste tvåhundra åren, vara beredda att fortsätta dela på samhällets arbetsuppgifter.
Så kravet på 35 timmarsvecka är nödvändigt för att upprätthålla sysselsättningen.
Dagens mogna industrisamhälle, som till stora delar befinner sig i posteriore, har inget annat
val än att sänka den genomsnittliga veckoarbetstiden och låta medborgarna dela på
samhällets samlade behov av muskelkraft.
Men idag är utvecklingen i många industriländer den rakt motsatta; veckoarbetstiden ökar!
Om samhället genomför en veckoarbetstidsförlängning från 35 till 40 timmar med bibehållen
ekonomisk ersättning för muskelkraft, leder det till att företagens och organisationernas
tillgängliga muskelkraft ökar med fjorton procent. I en stabil marknadssituation tvingas
företag och organisationer att permittera överskottet på arbetare, annars sänks inte
enhetskostnaden. I posteriore leder den förlängda genomsnittliga arbetsveckan till större
arbetslöshet.
Borde samhället istället sänka arbetstagaren lön vid bibehållen veckoarbetstid?
Det är två sidor av samma mynt. I båda fallen sänks enhetskostnaden för muskelkraft,
endera genom att arbetstagaren arbetar mer för samma lön eller sänker lönen för samma
arbetsinsats. I Tyskland överväger näringsliv och fackföreningar att återinföra 40
timmarsvecka för att bromsa utflyttning av arbetstillfällen till Tjeckien; (2004).146 Det är endast
möjligt om enhetskostnaden för muskelkraft sänks, genom att den ekonomiska ersättningen
reduceras eller arbetare permitteras147, alldeles oberoende av arbetsveckan längd. Det
146
147
SVT Aktuellt 2004-05-30
Permitteringar ökar utbudet av arbetskraft vilket leder till sänkt ekonomisk ersättning för arbete.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
90
S5Manus v14.0
handlar således inte om att öka den genomsnittliga veckoarbetstiden utan om att reducera
enhetskostnaden för muskelkraft.148
Bör kampen för 35 timmars arbetsvecka med bibehållen ekonomisk ersättning således
fortsätta även under en lågkonjunktur?
Vi diskuterar nu två frågor samtidigt. För det första bör det mogna marknadsekonomiska
rummet i posteriore sänka veckoarbetstiden och låta medborgarna dela på antalet
arbetstillfällen, i syfte att upprätthålla sysselsättningen. Den genomsnittliga veckoarbetstiden
är samhällets enskilt viktigaste fördelningspolitiska instrument. För det andra är
medborgarnas efterfrågan, eller köpkraft, beroende av den ekonomiska tillväxten.
Medborgarna delar solidariskt på det ekonomiska utrymmet och reducerar arbetslösheten
genom att öka den individuella fritiden.
Men vi konstaterade tidigare att ekonomisk tillväxt är detsamma som en övergång från
muskelkraft till övriga energikällor. Vilket leder till arbetslöshet!
Det är hastigheten varmed muskelkraften utväxling ökar som avgör den ekonomiska
tillväxten. I posteriore blir konsekvensen att det marknadsekonomiska systemet strävar efter
att minska samhällets sammanlagda arbetstimmar genom en övergång till andra
energikällor.
Vilket leder till arbetslöshet!
Vi är tillbaka i en semantisk förvirring. Den ekonomiska tillväxten kan leda till arbetslöshet
men den kan även leda till en kortare genomsnittlig arbetsvecka och en större fritid. Det är en
definitionsfråga om vi väljer att kalla det arbetslöshet eller fritid.
Det är väl trots allt en väldigt stor skillnad mellan arbetslöshet och fritid!
Den stora skillnaden är den ekonomiska ersättningen. En arbetslös uppbär i bästa fall
arbetslöshetsersättning från samhället medan fritiden per definition är i avsaknad av inkomst.
I posteriore är relationen mellan arbetslöshet och fritid en fördelningspolitisk fråga.
Höjd veckoarbetstid ger en högre arbetslöshet medan en sänkt veckoarbetstid ger mera
fritid?
Så skulle man kunna spetsa till konsekvensen av veckoarbetstidens förändring i posteriore. I
båda fallen sänks enhetskostnaden.
Det marknadsekonomiska systemet erbjuder således medborgarna mer arbetslöshet eller
mer fritid!
Långsiktigt, över decennier och sekler, är det ett riktigt påstående. Kortsiktigt beror det även
på rummets positionering i anteriore eller posteriore.
Varför sänker inte alla industriländer veckoarbetstiden i syfte att eliminera arbetslösheten?
Därför att det saknas ekonomiskt utrymme att sänka veckoarbetstiden och bibehålla samma
ekonomiska och sociala standard som tidigare. En sänkning av veckoarbetstiden utan
motsvarande ekonomiska utrymme skulle leda till att arbetstagarna får en sänkt ekonomisk
148
Der Spiegel Deutschland: Exportweltmeister von Arbeitsplätzen; Nr.44/25.10.04
Bye-bye „made in Germany“.
Die Globalisierung erreicht eine neue Qualität: Sie bedroht die Basis der deutschen Wirtschaft – den industriellen Kern. Immer mehr
Konzerne und Mittelständler verlagern Teile der Produktion ins Ausland. Lässt sich dieser Prozess noch stoppen?
Irgendwann in den kommenden Wochen muss es passieren. Vielleicht geht der Arbeiter in Rente, oder er findet einen neuen Job im Büro,
oder er wird einfach entlassen. Jedenfalls wird er nicht mehr in der Industrie beschäftigt sein. Dann stellt die deutsche Wirtschaft einen
neunen Rekord auf. Einen traurigen Rekord.
Erstmals werden in Deutschland weniger als zehn Millionen Menschen in der Produktion arbeiten. Das Land der Maschinenbauer und der
Autohersteller, der Ingenieure, Mechaniker und Laboranten – allmählich verliert es seine industrielle Basis.
Zum Beispiel bei Volkswagen: Im VW-Konzern geht es um die Zukunft von 176 000 Stellen in Deutschland. Nur wenn die Personalkosten
um 30 Prozent gesenkt würden, hat der Vorstand errechnet, wären die Jobs zu sichern. Die Alternative ist klar: Arbeitsplätze würden in die
neuen Fabriken in Polen, Tschechien, der Slowakei und Ungarn verlagert. In Deutschland würden Tausende Stellen gestrichen – in
Wolfsburg, Hannover, Salzgitter, Braunschweig, Kassel und Emden. Sogar die Schließung eines Werks könnte drohen.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
91
S5Manus v14.0
ersättning och därmed en lägre ekonomisk och social standard. Det politiska priset för en
sådan åtgärd är för stort.
Nu gör många industriländer tvärtom; veckoarbetstiden förlängs.
Vilket i praktiken innebär att månadslönen är konstant medan timlönen sjunker och
arbetslösheten ökar. Syftet med hela åtgärden är att företag och organisationer kan höja
produktiviteten genom att sänka enhetskostnaden. Antalet disponibla muskelkrafttimmar
ökar, varför arbetskraft måste bortrationaliseras om produktiviteten ska kunna öka. Därför
leder en längre veckoarbetstid i posteriore till en större arbetslöshet.
Så hur vi än vänder och vrider på frågan så handlar det om kostnaden för arbetskraft.
Arbetslöshet, fritid, veckoarbetstimmar och ekonomisk ersättning är förbundna med varandra
och är ur samhällets synpunkt mer en fördelningspolitisk fråga än något annat. I slutänden
handlar det om hur samhällets tillgängliga ekonomiska utrymme ska fördelas.
Vilket tar oss tillbaka till utgångspunkten; ekonomisk tillväxt!
Den ekonomiska tillväxten skapar förutsättningar för en god ekonomisk och social standard
och till en bra fördelningspolitik. När den ekonomiska tillväxten bromsas upp finns inget
utrymme vare sig för det ena eller för det andra.
Men det är helt obegripligt hur ekonomisk tillväxt förutsätter en övergång från muskelkraft till
övriga energikällor som kol och vattenkraft. Den ekonomiska tillväxten framkallar därmed den
arbetslöshet den förväntas avskaffa?!
Historiskt finns det många exempel hur denna ”motsägelse” orsakat våldsamma upplopp och
häftiga ideologiska gräl. På 1700 talet förstörde en grupp arbetare i Nottingham de
mekaniska vävstolarna i protest mot att maskinerna övertog deras arbete. På 1800 talet
hade Karl Marx bestämda åsikter om maskinernas inverkan på människans livssituation.
Diskussionen är inte på något sätt ny men får en delvis annan förklaring med stöd av den
ekonomiska energiteorin, som visar att en övergång från energikällan muskelkraft till övriga
energikällor är helt nödvändig för den marknadsekonomiska utvecklingen.
Nu talar vi plötsligt i termer av maskiner och inte i termer av energi!
”Energikällan”149 människa använder en skruvmejsel eller en hovtång, medan energikällan
vattenkraft omvandlas till elektricitet som driver maskiner. Verktyg och maskiner är de
instrument med vilket energikällan omvandlas till produktion av varor och tjänster.
Energibegreppet är fortsatt grundläggande även om både verktygen och maskinerna också
är viktiga förutsättningar för enhetskostnadens sänkning.
Åter till grundfrågan; framkallar den ekonomiska tillväxten den arbetslöshet den förväntas
avskaffa?
Det beror av den situation i vilken marknadsekonomin befinner sig. I anteriore ökar behovet
av muskelkraft, medan behovet av muskelkraft minskar i posteriore. Men
grundförutsättningen, alldeles oavsett alla andra faktorer, är att den ekonomiska tillväxten är
nödvändig för att upprätthålla en stabil ekonomisk och social standard.
Det är inget entydigt svar på frågan!
Vi kan uttrycka det såhär: ett samhälle utan ekonomisk tillväxt leder tveklöst till ett sänkt
ekonomiskt och socialt utrymme, som kan återspeglas i högre arbetslöshet eller genom en
sänkt veckoarbetstid med en lägre genomsnittlig ekonomisk ersättning; medan ett samhälle
med en stabil ekonomisk tillväxt skapar ett ekonomiskt utrymme, och därmed en möjlighet att
sänka arbetsveckans längd med en stabil eller högre genomsnittlig ekonomisk ersättning och
en större fritid.
149
Egentligen energitransportören människa
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
92
S5Manus v14.0
Således bör invandring och barnbidrag begränsas. Människan håller ju på att avveckla sig
själv. Hon behövs ju inte i framtiden!
Frågan är vad som menas med att behövas. Den genomsnittliga veckoarbetstiden har sjunkit
från sjuttio till fyrtio timmar i de flesta industriländer under 1900 talet. Under 1920-talet gick
en majoritet av alla barn endast fem år i skolan; idag förutsätts en majoritet genomgå både
en nioårig grundskola och en flerårig gymnasieutbildning. Frågan huruvida människan
avvecklas var lika relevant i början av förra seklet som den är idag, även om innebörden är
något annorlunda. I ett längre tidsperspektiv ”avvecklades” arbetskraften då som nu.
Men åter till det konkreta; bör invandringen minska? Det kommer ju att finnas ett allt mindre
behov av muskelkraft!
Den ekonomiska energiteorin tar inte ställning, vare sig till invandring eller till barnbidrag,
utan konstaterar endast, under förutsättning att den ekonomiska tillväxten fortskrider, att
medborgarnas fritid kommer att fortsätta öka, precis som den gjort under hela 1900 talet.
Invandring och barnbidrag ligger således utanför den ekonomiska energiteorin, i den
”ovanpå” applicerade ismen eller ideologin.
Ja.
Omskrivning från arbetslöshet till fritid upplevs nästan som en bortförklaring! Är det inte bara
ett smart sätt att undgå en verklig diskussion om arbetslöshetens effekter?
Inte under förutsättning att det ekonomiska utrymmet växer. Däremot kan fritidsbegreppet
övergå till arbetslöshet i en stagnerande marknadsekonomi.
Men om ett samhälle består av bagare men behöver snickare då spelar det ingen roll för
sysselsättningen om veckoarbetstiden sänks.
Det är riktigt. Ett samhälle måste ständigt anpassa resurserna efter de behov som föreligger
annars sänks inte enhetskostnaden och tillväxten upphör. På samma sätt som en generell
sänkning av arbetslöshetsunderstödet inte minskar arbetslösheten om det saknas ett behov
av arbetskraft.
Vad är skillnaden mellan behov och efterfrågan?
Det marknadsekonomiska systemet tillgodoser mänskliga behov. Det finns en allmänt
utbredd nationalekonomisk uppfattning att det är efterfrågan som skapar samhällets
ekonomiska tillväxt. I en lågkonjunktur bör efterfrågan stimuleras och i en högkonjunktur bör
den dämpas. Den klassiska nationalekonomin menar att en ekonomisk konjunkturnedgång
inträffar när produktionen överträffar efterfrågan. Den ekonomiska energiteorin skiljer på
begreppet behov och begreppet efterfrågan. Ett behov är en önskan, något som människan
vill tillgodogöra sig, medan en efterfrågan är icke tillgodosedd behovstillfredsställelse som
kan, men ännu inte har, realiserats. Behovet är en förutsättning för, medan efterfrågan är en
konsekvens av, en sänkt enhetskostnad. Teorin utgår ifrån att människans behov är
obegränsat150 medan efterfrågan är begränsad.
En människa kan väl inte ha ett obegränsat behov av potatis eller kulspetspennor!
En människa kan bara äta en begränsad mängd med potatis under en given tidsperiod,
varför marknaden kan anses mättad när samtliga konsumenter uppfyllt sin konsumtionskvot.
Incitamentet att öka den fysiska produktionen av potatis upphör, därför att det inte längre
finns något behov av den överstigande produktionen, vilket leder till fallande priser och
minskade vinstmarginaler. I ett rum där alla ”livsnödvändiga varor” är tillgodosedda borde
således det marknadsekonomiska systemet stagnera. Den ekonomiska energiteorin visar att
behovsanalysen även måste innefatta kostnaden för den fysiska varan eller tjänsten.
150
Vilket inte behöver innebära att människans fysiska behov är obegränsat! Tvärtom kan den fysiska produktionen av varor och tjänster
stabiliseras eller tillåtas sjunka allteftersom det marknadsekonomiska systemet mognar. Vår definition medger att behovet är fortsatt
obegränsat även om produktionen av fysiska varor och tjänster avtar. Samhällets målsättning behöver således inte vara att lösa de
ekonomiska och sociala utmaningarna genom en ständigt växande fysisk produktion av varor och tjänster.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
93
S5Manus v14.0
Konsumentens fysiska behov av potatis kan visserligen mättas, men konsumentens behov
av allt billigare potatis är att betrakta som konstant, dvs. behovet av allt billigare potatis är
obegränsat även om det fysiska behovet av potatis är begränsat. Bönder kommer att
investera i åtgärder som leder till en allt högre produktivitet. Enhetskostnadens fortsätter
därmed att sjunka långt efter det att de fysiska behoven är tillgodosedda, av den enkla
anledningen att producenterna kontinuerligt sänker kostnaderna och därmed ”kliver över” i
en ”virtuellt” växande marknad.151 Och med den sjunkande enhetskostnaden uppstår ett
ekonomiskt överskott - en efterfrågan -. Påståendet att den ekonomiska tillväxten upphör när
de fysiska behoven är tillfredställda är således felaktig. Den marknadsekonomiska tillväxten
fortsätter ända fram till marknadsekonomins utopia även om marknaden i ”fysisk” mening
kommer att vara ”mättad” långt tidigare.
Människan blir således aldrig helt nöjd.
Teorin förutsätter att hon alltid önskar något mer.
Men då kommer ett samhälle alltid att få avsättning för producerade varor och tjänster!
Ett behov är en önskan medan en efterfrågan är möjlig, ännu ej tillgodosedd
behovstillfredsställelse. En människas behov kan vid en given tidpunkt vara obegränsat
samtidigt som hennes efterfrågan är försumbar. Då har hon helt enkelt ingen köpkraft.
Dessutom kan samhällets utbud komma i obalans med dess efterfrågan. Om ett samhälle
producerar varor och tjänster som inte efterfrågas så går dessa varors och tjänsters
enhetskostnad mot oändligheten.
Hur uppstår köpkraften?
Efterfrågan, som ofta benämns köpkraft, uppstår när enhetskostnaden sänks. Det är
enhetskostnadens sänkning som skapar efterfrågan. Om enhetskostnadens sänkning
elimineras så upphör den ekonomiska tillväxten och efterfrågan upphör. Vi befinner oss då i
ett nolltillväxtsamhälle.
Varför fungerar inte ett nolltillväxtsamhälle?
Människan strävar alltid efter att sänka enhetskostnaden. Det har människan gjort alltsedan
hon började leva i flock. En av hennes första primitiva åtgärder var att fördela arbetet mellan
flockens medlemmar; några jagade, andra lagade mat osv. På så sätt ökade produktiviteten
och enhetskostnaden sjönk. Flocken uppnådde en större sammanlagd produktion med
samma arbetsinsats. Den ekonomiska energiteorin kan således appliceras på alla mänskliga
samhällen fram till våra dagar. Det som skiljer under människans historia är effektiviteten i
den ideologi, eller ism, som applicerats på samhället. Den historiskt sett, effektivaste ismen,
fram till våra dagar, är kapitalismen. Ingen ism i människans historia har sänkt
enhetskostnaden så snabbt.
Men det måste ha funnits perioder med nolltillväxt sedan människan började bruka jorden för
10 000 år sedan. Och trots det sitter vi här idag!
Ett nolltillväxtsamhälle är inte detsamma som att människans livsbetingelser automatiskt
upphör. Men samhällets drivkraft avstannar vilket får allt större och mer dramatiska
konsekvenser ju mognare marknadsekonomin är. I det primitiva samhället, med en låg
energikvot, är nolltillväxtens effekter betydligt mindre än i ett moget marknadsekonomiskt
samhälle med en hög energikvot.
Energikvot?
Energikvoten definieras som övriga energikällor genom muskelkraft uttryckt som energi - e mätt i enheten Joule (Ws). I det primitiva samhället är energikvoten noll medan den går mot
oändligheten i marknadsekonomins utopia. Energikvoten är ett mått på samhällets
151
Att jämställa med en övergång från posteriore till anteriore.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
94
S5Manus v14.0
marknadsekonomiska mognadsgrad. En låg energikvot indikerar ett primitivt samhälle och en
hög energikvot ett moget samhälle.
Hur ska ett så abstrakt mått som - energikvot - mätas?
Den ekonomiska energiteorin ger inget konkret svar på hur energikvoten praktiskt ska mätas.
Det är en fråga som kräver ytterligare analys.
Men varför kan inte dagens mogna marknadsekonomi hantera en nolltillväxtsituation?
Om ett rum, en kommun eller en nation, befinner sig i nolltillväxt så kommer människans
drivkraft i andra rum, andra kommuner eller nationer, att fortsätta sänka enhetskostnaden,
vilket på sikt leder till allt billigare varor och tjänster i de andra rummen. Den egna
kommunen eller nationen kommer förr eller senare till en ohållbar situation och tvingas följa
efter. För det andra kommer dagens alltmer lånefinansierade efterfrågan, som är att betrakta
som ett förskott, eller en inteckning i framtidens sänkta enhetskostnad, att falla på eget
grepp. Ett nolltillväxtsamhälle innebär per definition att enhetskostnaden är stabil över tiden
och således skapas inget ekonomiskt utrymme för att betala av redan gjorda lån, vilket leder
till en ”omöjlig” situation.
Så om alla lån avskaffades och om alla medborgare i hela världen bestämde sig för att sluta
sänka enhetskostnaden så skulle ett nolltillväxtsamhälle kunna fungera?
Frågan är hypotetisk och omöjlig att besvara. Marknadsekonomins yttersta konsekvens leder
till ett samhälle där enhetskostnaden närmar sig noll och den lånefinansierade ekonomin
upphör. Men samtidigt upphör dagens ekonomiska begreppsapparat att gälla i
marknadsekonomins utopia och måste därför ersättas med något nytt. I denna, nya värld
som efterträder marknadsekonomin - post ultimus - gäller helt andra spelregler.
I detta, så kallade - post ultimus -, befinner sig samhället således i nolltillväxt?
Förmodligen; det är omöjligt att svara på med säkerhet. Vi vet inte ens om – nolltillväxt – är
relevant i post ultimus, eftersom alla ”normala” marknadsekonomiska begrepp går mot sin
upplösning när enhetskostnaden närmar sig noll. Ord som produktivitet och ekonomisk
tillväxt förlorar sin innebörd.
Hur kan samhället stimulera den ekonomiska tillväxten?
Eftersom det är övergången från muskelkraft till andra energikällor som sänker
enhetskostnaden, ökar produktiviteten och ger ekonomisk tillväxt, så bör samhället stimulera
en snabbare övergång från muskelkraft till andra energikällor. Det mest naturliga sättet är att
sänka kostnaden för energi och höja kostnaden för muskelkraft. Skillnaden i kostnad mellan
muskelkraft och övriga energikällor stimulerar företag och organisationer att påskynda
övergången till andra energikällor. Transporter, industrirobotar, datorer etc. blir billigare.
Investeringar i olika lösningar som rationaliserar bort muskelkraft stimuleras.
Vilket måste leda till arbetslöshet!!
Eller ökad fritid. I posteriore minskar samhällets behov av muskelkraft. Det är förskjutning
bort från muskelkraft över till andra energikällor som skapar det ekonomiska och sociala
utrymmet. Långsiktigt, över sekler, är det samma kraft, som sänker den genomsnittliga
arbetsveckans längd samtidigt som det ekonomiska och sociala välståndet höjs.
Det låter som en paradox, som en motsägelsefull sanning!
Det är en svårsmält insikt som det tar tid att acceptera. Det är hastigheten i denna
omvandling som långsiktigt avgör samhällets ekonomiska och sociala standard. En högre
omvandlingshastighet ger en snabbare ekonomisk tillväxt.
Och större arbetslöshet!
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
95
S5Manus v14.0
Inte nödvändigtvis! Den ekonomiska standarden i dagens industriländer har aldrig varit större
än den är idag, trots att den genomsnittliga arbetsveckan sänkts med nästan femtio procent
under 1900 talet.
Men strävar inte marknadsekonomin trots allt efter att friställa så många medborgare som
möjligt?
Samhället strävar efter att höja medborgarnas ekonomiska och sociala standard, samt att ge
dem en större fritid.
Det är ett positivt men svårtsmält budskap.
Den ekonomiska energiteorin kan upplevas motsägelsefull, men när man förstår dess logik,
och jämför med den faktiska utvecklingen, både historiskt och i nutid, så inser man att det
finns en hel del som talar för teorins slutsats.
Låt oss lämna sysselsättningsfrågan.. bara en sista fråga; vad sker med ett samhälle som
saknar tillgång till energi eller där energikostnaden är hög?
Den ekonomiska tillväxten förutsätter ett stort utbud av ”billig” energi. Brist på billig energi
leder till att samhällets ekonomiska tillväxt bromsas och i värsta fall avstannar.
Och det leder till arbetslöshet.
Det leder till en sänkt ekonomisk och social standard som kan komma till uttryck i en högre
arbetslöshet.
Ett samhälle bör således alltid sträva efter en god tillgång på billig energi.
Ja.
Kapitalägare
Men det ligger trots allt i kapitalägarens intresse att öka veckoarbetstiden istället för att sänka
den!
Det är inte veckoarbetstiden som är relevant, utan kostnaden; löner och sociala avgifter, per
tidsenhet. Frågan bör omformuleras; Ligger det i kapitalägarens intresse att sänka kostnaden
för arbetskraft istället för att öka den?; vilket är en delvis annan fråga.
Varför bör frågan omformuleras?
Det är inte veckoarbetstidens längd utan kostnaden som påverkar kapitalägarens
enhetskostnad och därmed lönsamheten. Om den genomsnittliga veckoarbetstiden höjs utan
motsvarande höjning av lönen så sänks i praktiken arbetstagarens ekonomiska ersättning,
vilket ger kapitalägaren en lägre enhetskostnad152 och därmed en större vinstmarginal. Hur
man än vänder och vrider på den genomsnittliga veckoarbetstiden så blir det till slut en fråga
om enhetskostnadens storlek.
Om vi omformulerar frågan på följande sätt: Ligger det i kapitalägarens intresse att sänka
kostnaden för arbetskraft istället för att öka den?
Det kan ligga i den enskilde kapitalägarens intresse att sänka kostnaden för arbetskraft
genom att höja veckoarbetstiden från 40 till 45 timmar med bibehållen ekonomisk ersättning,
men det ligger i kapitalägarnas kollektiva intresse att ”höja” kostnaden för arbetskraft genom
att sträva efter en sänkning av veckoarbetstiden från 40 till 35 timmar med bibehållen
ekonomisk ersättning.
Det är inte möjligt! Vad tjänar kapitalet som kollektiv på en höjning av kostnaden för
arbetskraft?
152
I posteriore, när marknaden är stabil eller i avtagande, innebär det att arbetstagare måste permitteras för att kapitalägarens enhetskostnad
ska sjunka.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
96
S5Manus v14.0
Det den enskilde kapitalägaren tjänar på att höja veckoarbetstiden, och i praktiken sänka
arbetstagarnas ekonomiska ersättning, sker på bekostnad av andra kapitalägare. Om alla
kapitalägare resonerar på samma sätt, undermineras förutsättningarna för den egna
marknaden. Den enskilde kapitalägarens bröd riskerar därmed att bli den andra
kapitalägarens död. Kapitalägarna som kollektiv har därför ett intresse av att åtminstone
stabilisera men helst öka arbetarnas ekonomiska ersättning.
Slutsatsen är helt orimlig! En kapitalägare och en företagsledare strävar alltid efter att
optimera sin vinst! Det är ett grundfundament i all ekonomisk teori alldeles oavsett om
kapitalet tillhör staten eller privata intressen.
I posteriore är det övergången från muskelkraft till andra energikällor som skapar ett större
ekonomiskt utrymme153 att fördela mellan kapitalägare, företagsledare, arbetare och
medborgare. Det ligger därför i kapitalägarnas intresse att påskynda den utvecklingen. En
ökad användning av muskelkraft är därför inget annat än en mycket kortsiktig ”lösning”,
vilken i praktiken är en långsiktig återvändsgränd.
Men sänkta löner leder till en sänkt enhetskostnad vilket är detsamma som ekonomisk
tillväxt!
Kortsiktigt kan en sänkt ekonomisk ersättning genom en förlängd veckoarbetstid ge en sänkt
enhetskostnad. Det beror av vilket rum vi betraktar. Företaget som sänker arbetarnas
ekonomiska ersättning får naturligtvis en lägre enhetskostnad.
Och företaget kan därmed sänka marknadspriserna..!
I posteriore sänker företaget den ekonomiska ersättningen för att förbättra ett redan dåligt
ekonomisk resultat dvs. för att förbättra vinstmarginalen. Redan avtagande lönsamhet leder
fram till beslutet att förlänga veckoarbetstiden med bibehållen ekonomisk ersättning.
Företagens ekonomiska problem överförs då på samhället. Det uppstår en arbetslöshet som
till stora delar finansieras av det allmänna.
Men syftet med arbetstidsförlängningen från 40 till 45 timmar med bibehållen ekonomisk
ersättning är ju att kunna behålla jobben.
För att kunna sänka enhetskostnaden efter att ha höjt den genomsnittliga veckoarbetstiden
från 40 till 45 timmar vid bibehållen ekonomisk ersättning måste endera produktionen öka
eller arbetare friställas. Annars sjunker inte enhetskostnaden. I en vikande eller stabil
marknad är risken stor att den längre veckoarbetstiden leder till att var åttonde arbetare
permitteras. Vilket leder till arbetslöshet.
Bara för att förstå detta ordentligt; upprepa en gång till: varför ligger det i kapitalägarnas
intresse att kostnaden för arbetskraft ökar?
Det är kostnadsskillnaden mellan energikällan muskelkraft och övriga energikällor som driver
den ekonomiska utvecklingen och som leder till ett större ekonomiskt utrymme att fördela
mellan kapitalägare, företagsledare, arbetare och medborgare. Det ligger därför i
kapitalägarnas kollektiva intresse att påskynda utvecklingen genom att öka
kostnadsskillnaden.
Om arbetarens ekonomiska ersättning fördubblas och kostnaden för övriga energikällor
halveras så blir alla glada?
Den ekonomiska energiteorin anger huvudinriktningen. I vilken takt förändringen bör
genomföras måste noga övervägas utifrån samhället som helhet.
Men går det inte att försvara en veckoarbetstidsförlängning när företag hotar att flytta
produktionen till Kina eller Indien?
153
En sänkt enhetskostnad genom en högre energikvot skapar ett större ekonomisk och socialt utrymme.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
97
S5Manus v14.0
På kort sikt kan möjligen en sådan åtgärd motiveras. På lång sikt är den alldeles avgörande
frågan på vilket sätt en fortsatt övergång till andra energikällor kan stimuleras.
Är inte industriländernas arbetare chanslösa när Kinas 1,2 miljarder människor erbjuder sina
tjänster för en bråkdel av industriländernas lönenivåer?
Man måste studera den sammantagna energikostnaden för att få en bild av
konkurrentsituationen. Näringslivets företrädare jämför lönekostnaden i Kina med den
svenska industriarbetaren och redovisar att det går sjuttiofem kinesiska arbetare på varje
anställd vid Volvos löpande band i Göteborg. En jämförelse som på många sätt är
missvisande eftersom den inte redovisar helheten. Fabriken i Göteborg använder andra
energikällor, i kombination med maskiner och industrirobotar, för att uppnå en högre
utväxling per anställd.
Det handlar således inte endast om kostnaden för energi utan lika mycket om bra maskiner
och effektiva industrirobotar!
Det finns inget egenvärde i en liter bensin eller en liter diesel. Energin måste appliceras på
en produktionsapparat.
Kunskap
Men varför detta ständiga mantra om energikostnadens sänkning när maskiner och
industrirobotar är minst lika nödvändiga för att nå en lägre enhetskostnad?
Det är kostnadsskillnaden mellan muskelkraft och övriga energikällor som driver den
ekonomiska utvecklingen. Vilket även gäller utvecklingen av maskiner och industrirobotar!
Volvo investerar i industrirobotar därför att enhetskostnaden kan sänkas med stöd av andra
energikällor. Anledningen till att det överhuvudtaget finns ett behov av industrirobotar är att
industrins enhetskostnad kan sänkas. Därav detta ständiga mantra! En större
kostnadsskillnad mellan muskelkraft och övriga energikällor driver även utvecklingen av
maskiner och industrirobotar.
Det går att ifrågasätta den ekonomiska energiteorins mekaniska struktur och att allting kan
förklaras med en enda sak - enhetskostnaden -.
Det är det marknadsekonomiska systemet som sätter den begränsningen, inte den
ekonomiska energiteorin.
Hur ska man tolka det svaret? Många nationalekonomer hävdar att ett samhälles samlade
kunskap är avgörande för ekonomisk tillväxt.
Samhällets samlade kunskap kan ha en avgörande inverkan på den ekonomiska
utvecklingen. Kunskap i likhet med kapital är viktigt för den ekonomiska tillväxten, men
kunskap och kapital har inte något egenvärde. Det finns inget absolut samband mellan
samhällets utbildningsnivå, mängden tillgängligt kapital och den ekonomiska tillväxten. Det är
först när kunskap och kapital omvandlas till en sänkt enhetskostnad som den ekonomiska
tillväxten sker. En passiv kunskap eller ett slumrande kapital gör ingen samhällsnytta.
Däremot är det sannolikt, men bara sannolikt, att ett samhälle med en hög allmän
kunskapsnivå, med en god tillgång till kapital, har större möjlighet att sänka
enhetskostnaden. Vi bör påminna oss att det forna sovjetunionen hade en hög
utbildningsnivå med en urusel ekonomi.
Efterkrigstidens lösning på marknadsekonomins ständiga produktivitetsjakt har varit att satsa
på en bredare och mer avancerad utbildning. Genom att öppna den högre utbildningen för
allt fler medborgare, garanteras samhällets konkurrenskraft, när allt fler ”traditionella” jobb
överflyttades till låglöneländer.
Utbildning och grundforskning skapar inte nya arbetstillfällen med någon form av automatik.
Det gäller att omsätta nyvunnen och tillgänglig kunskap till en affärsverksamhet som
tillgodoser marknadens behov. En akademiker kan läsa den ena fackboken efter den andra,
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
98
S5Manus v14.0
genomföra den ena undersökningen efter den tredje, bara för att skriva en intressant rapport
och därefter göra något helt annat. Det finns en stor diskrepans mellan att vilja göra, och att
få det gjort.154 Det tycks som om en stor del av vår samtid handlar om just detta. Vi utbildar
oss och får därmed en kunskapsnivå som skulle kunna omvandlas till en konkurrensfördel,
men det förutsätter att det finns tillräckligt med entreprenörer som kan omvandla goda idéer
till en affärsverksamhet, och här är det tydligt att något saknas. Vår oförmåga att utveckla
och skapa något konkret, av alla de rapporter det akademiska systemet producerar, är tydlig
och påtaglig. Det blir allt svårare att gå från teori till praktik. Alltfler akademiker väljer att
kvarstanna i teorins värld. Jobbet anses utfört när rapporten är färdigskriven. Tio akademiker
på en öde ö kan inte använda den intellektuella processen för att skapa något värde i sig,
utan endast i relation till det produktiva arbetet. Börsnoterade konsultföretag värderas i
praktiken inte utifrån sitt brain ware155 utan från den potential denna tillgång har, om och när,
den överförs till produktionen av varor och tjänster.
Konsultföretagens höga börskurser återspeglar således inte, vilket man kan förledas att tro,
den samlade akademiska utbildningen och erfarenheten, utan det faktum att det förväntas
bidra till en utveckling av ekonomin genom en snabbare sänkning av enhetskostnaden. I en
mogen marknadsekonomi finns en risk att de alltmer omfattande utbildningsinsatserna mer
är att betrakta som ren konsumtion.
Ett samhälle med brist på kunskap och/eller kapital har sämre förutsättningar för ekonomisk
tillväxt?
Man kan säga att kunskap och kapital är en förutsättning för, men inte detsamma som, den
ekonomiska tillväxten. Ett samhälle som saknar kunskap och kapital har betydligt sämre
förutsättning för ekonomisk tillväxt. Men bristen utesluter inte ekonomisk tillväxt.
Men är det inte semantik; en lek med ord?
Det har en avgörande betydelse att förstå skillnaden mellan de faktorer som inverkar på
enhetskostnadens sänkning och därmed på den ekonomiska tillväxten.
Vad är det för skillnad på enhetskostnad och stordriftfördelar? Är inte det samma sak?
Skillnaden är att enhetskostnadens förändring kan innefatta så mycket mer än
stordriftsfördelar. En stordriftsfördel uppstår t.ex. när ett företag producerar fler varor och
tjänster med mindre, eller med befintliga, produktionsresurser. Enhetskostnaden är ett
begrepp för produktiviteten i t.ex. en vara, en tjänst, en region, ett land eller globalt. En
sänkning av energikostnaden ger en direkt inverkan på enhetskostnaden men kan inte
relateras till som en stordriftsfördel.
Vore det inte bättre att kostnaden för olja och el höjdes så att fler medborgare fick anställning
istället för maskiner och industrirobotar?
Det är naturligtvis ett fullt möjligt strategiskt ställningstagande, men det innebär att kostnaden
för muskelkraft på lång sikt skulle närma sig kostnaden för övriga energikällor.
Vilket skulle innebära fattigdom och elände?
Ja.
Vad bör ett samhälle således göra för att stärka den ekonomiska situationen långsiktigt?
Ett samhälle bör i första hand eftersträva att öka kostnadsskillnaden mellan muskelkraft och
övriga energikällor; först genom att sänka kostnaden för övriga energikällor och därefter
genom att öka kostnaden för muskelkraft.
154
Det är ett faktum att Sverige är bäst inom EU på att registrera nya uppfinningar (per capita) men sämst på att utveckla dem innanför
landets gränser. Det talas om den Svenska patentparadoxen.
155
Samlat begrepp för kompetens, erfarenhet och kunskap.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
99
S5Manus v14.0
Det är svårt att förstå hur alla kostnader, alldeles oavsett vilka de är, är relaterade till
muskelkraft. Hur går det att förklara att en företagsvinst i likhet med de anställdas löner båda
är relaterade till muskelkraft?
Vinstbegreppet är endast en definitionsfråga. Om vi tänker oss ett kollektivt företag, som ägs
av de anställda, går det att helt eliminera vinst- och förlustbegreppet och istället överföra hela
det ekonomiska överskottet till lön. Det i företaget tillgängliga kapitalet under ett år överförs
till de anställda dvs. ägarna, i form av lön. Vinst respektive lön är endast en uppdelning av
företagets disponibla medel. Den ekonomiska energiteorin betraktar därför både
vinstbegreppet och lönebegreppet som ersättning för arbete.
Det känns olustigt att betrakta människan som en energikälla bland många andra..
Vi diskuterar nu det marknadsekonomiska systemet utifrån den ekonomiska energiteorin. Det
vore olyckligt att överföra värderingarna till samhället i stort. Det marknadsekonomiska
systemet är trots allt till för människan och inte tvärt om.
Tjänsteeffekten
Vad är tjänsteeffekten?
Inom de samhällssektorer där tjänsten huvudsakligen består av muskelkraft blir det svårt, för
att inte säga omöjligt, att följa den allmänna höjningen av samhällets energikvot.
Konsekvensen blir att muskelkraftsintensiva samhällsområden framstår som ineffektiva och
alltmer kostnadskrävande. Vården försämras, egenavgifter inom sjukvård och äldreomsorg
ökar samtidigt som skatterna förblir oförändrade eller höjs. Denna smygande tjänsteeffekt,
som är en ofrånkomlig konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen,
upplevs som paradoxal av medborgaren.
På vilket sätt påverkar tjänsteeffekten personalen inom t.ex. skola och omsorg?
Inom muskelkraftintensiva samhällssektorer, där en övergång till andra energikällor endast
kan genomföras i begränsad omfattning, ökar effektivitetstrycket på personalen när
energikvoten höjs. Resultatet blir större klasser i skolan och sammanslagna vårdavdelningar
på sjukhus och ålderdomshem. I slutänden går det ut över medborgarna när skolan och
vårdens kvalitet försämras. Personalen tvingas producera alltmer och/eller sänka den
ekonomiska ersättningen.
Kan man säga att tjänsteeffekten är en orättvis konsekvens av marknadsekonomins
utveckling?
En sjuksköterska eller ett vårdbiträde kan inte påverka tjänsteeffekten utan tvingas
fortlöpande öka den egna personliga produktiviteten. Kraven på sjuksköterskans produktivitet
avtar aldrig, utan kommer ständigt att öka, år från år, vilket förr eller senare leder till en
ohållbar situation. En sjuksköterska måste ständigt producera alltmer vård per lönekrona av
egen kraft.
Men det gäller väl alla yrkesgrupper? Stressen ökar även vid Volvos löpande band i
Göteborg.
Det är alldeles säkert riktigt. Men industriarbetaren i Göteborg, som tillverkar personbilar, har
fler och större möjligheter att sänka sin enhetskostnad, än en sjuksköterska vid Sahlgrenska
sjukhuset. Industriarbetarens produktivitet kan höjas med stöd av robotar och effektivare
produktionsprocesser. Motsvarande möjlighet inom sjukvården är begränsad. Vilket leder till
att sjuksköterskans egen produktivitet måste öka snabbare än i samhället i övrigt. Beskrivet
med tekniska termer så utvecklas fabriksarbetarens energikvot snabbare än
sjuksköterskans, vilket medför att sjuksköterskans ”personliga” produktivitet måste öka
snabbare för att samhällets enhetskostnad ska balanseras. De samhällssektorer som inte
kan sänka enhetskostnaden genom en övergång till andra energikällor, ställs inför svårlösta
omfördelningsbeslut. Konsekvensen blir, att kraven på en lägre enhetskostnad kortsiktigt går
ut över personalens löneutveckling och antalet patienter per sal, och långsiktigt leder till en
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
100
S5Manus v14.0
större koncentration och sammanslagning till allt större enheter. Det senaste decenniet har
denna koncentration stött på allt intensivare motstånd vilket har föranlett en medveten
strävan att överföra mer av vården till patienten själv och patientens anhöriga. Det talas
alltmer om barnens ansvar för vården av sina åldrande föräldrar eller att de psykiskt sjuka
bör vårdas i hemmet. Denna form av kundkraft kan förväntas fortsätta öka.
Men det måste väl i så fall bero på att vården och skolan sköts allt sämre?!
Tjänsteeffekten är en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets mognad, vilken
inte har något med den faktiska vårdens eller skolans effektivitet att göra. Det är en
synnerligen orättvis effekt som uppstår när samhällssektorernas energikvoter utvecklas olika
snabbt. Samhället tvingas fördela en allt större andel av samhällets samlade resurser till t.ex.
sjukvården för att ens kunna behålla nuvarande kvalitet och standard. Vård och skola blir allt
dyrare utan att medborgarna får en utökad service.
Finns det ingen annan möjlighet?
Ett alternativ är att överföra vården till låglöneländer. När språkkunskaperna ökar och
transportkostnaderna sjunker kan det bli intressant att lösa vårdfrågan i andra länder. Det tar
fyra - fem timmar att resa från Stockholm till Göteborg med tåg eller bil, och under
motsvarande tid kan vi idag flyga ända till Afrika, dessutom till en allt lägre kostnad.
Vad händer med samhället när tjänstesektorer som sjukvård och åldringsvård exporteras till
andra länder med stöd av offentligt finansierade medel?
Det är en allmänt utbredd uppfattning att industriländernas varuproduktion med nödvändighet
kommer att överföras till låglöneländer och att industriländernas framtid finns inom
tjänstesektorn. Vårt resonemang leder till en delvis annan slutsats eftersom tjänstesektorn
har betydligt svårare att konkurrera med stöd av andra energikällor. Det är svårt, för att inte
säga omöjligt att ersätta sjukvården och åldringsvården med maskiner och industrirobotar.
Den enda ”maskin” som skulle kunna fördröja, men knappast hejda, utvecklingen är en ökad
användning av datorer. Det finns en stor risk att den allt dyrare tjänstesektorn börjar
exporteras till låglöneländer.
Men kommer inte tjänsteeffekten att öka om samhället väljer att producera allt mer och allt
billigare energi?
När samhällets energikvot stiger leder det ofrånkomligt till att tjänsteeffekten ökar.
Den marknadsekonomiska utvecklingen leder således till en nedmontering av skola och
sjukvård.
En snabbare ökning av energikvoten inom ”tekniska samhällsområden” leder till en allt
besvärligare situation inom ”mänskligt relaterade samhällsområden”. Det finns ingen annan
lösning än att samhället medverkar till en utjämning av tjänsteeffekten genom en bra
fördelningspolitik. Om standarden inom vård och skola ska kunna bibehållas måste
samhället ständigt tillföra mer resurser.
Sjukvård och skola måste alltså bli dyrare för varje år som går!
När samhällets energikvot stiger blir muskelkraften, relativt sett, allt dyrare.
Vad kan medborgarna göra när välfärdssystemet hotas?
Större delen av dagens välfärdsystem tillkom under efterkrigstidens anteriore, en gynnsam
period, med låg arbetslöshet och snabb ekonomisk tillväxt som ”automatiskt” gav ett växande
ekonomiskt utrymme. Ett anteriore vars positiva effekter sträckte sig fram till oljekrisen 1973.
I dagens posteriore blir tjänsteeffekten tydligare. Den offentliga samhällssektorns vård och
skola ställs mot den privata samhällssektorns tillverkningsindustri, samtidigt som
löneutvecklingen förväntas öka i samma takt, vilket innebär att välfärdstjänsterna utsätts för
ett ständigt växande produktivitetstryck. Den till synes logiska slutsatsen blir att privatisera
den offentliga sektorn med motiveringen att den privata sektorns produktivitet historiskt ökat
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
101
S5Manus v14.0
betydligt snabbare. En överföring av vård och skola till privata entreprenörer förväntas leda
till att välfärdstjänsterna kan utföras på ett effektivare sätt. Valfrihet och konkurrens, är orden
för dagen. Genom att medborgarna själva får disponera en större andel av skattemedlen kan
de välja den bästa lösningen inom daghem, äldreboende eller sjukvård. Den ökade
valfriheten bryter upp det offentliga monopolet vilket förväntas leda till en högre produktivitet.
Men är inte det bra?!
Problemet är att slutsatsen sker utifrån delvis felaktiga förutsättningar. Den offentliga sektorn
är, främst av historiska skäl, betydligt mer tjänsteinriktad än övriga samhällssektorer, och det
finns anledning att förmoda att det privata kapitalet historiskt har sökt sig till de
samhällsektorer som haft de bästa ekonomiska förutsättningarna. Dagens uppdelning i en
huvudsakligen privat industriell samhällssektor och en offentlig vård- och omsorgssektorer är
således inte enbart en politisk fråga. Diskussionen om skillnaden mellan det privata
näringslivet och den offentliga sektorns produktivitet är väldigt missvisande om man inte tar
hänsyn till tjänsteeffekten.
Varför ska man försvara offentliga monopol?
Det är inte en fråga om att försvara offentliga monopol, utan att istället förtydliga den
marknadsekonomiska situationen. En privatisering av den offentliga sektorn kommer att öka
konkurrensen vilket därmed kan leda till en sänkt enhetskostnad. Men det grundläggande
problemet kvarstår alldeles oavsett privat eller offentlig finansiering; att skolan och vården
kommer att kräva en allt större andel av samhällets samlade resurser. Det kommer att bli
nödvändigt med nya typer av finansiering, såsom egenavgifter, obligatoriskt sparande och
privata försäkringar i kombination med ett högre skatteuttag. Tjänsteeffektens konsekvenser
kan vi möjligen skjuta upp men aldrig undvika, alldeles oavsett privat eller offentlig
finansiering.
Det måste finnas något vi kan göra?!
Vi kan slå samman sjukhus till större enheter, bygga större skolsalar med fler elever och
färre lärare, bygga ut distansundervisning, överföra mer av eftervården till hemmet, engagera
barnen att ta hand om de åldrande föräldrarna, sänka de anställdas löner eller öka den
personliga produktiviteten, och, eller, överföra alltmer av samhällets samlade resurser till
muskelkraftsintensiva samhällsektorer.
Och privatisera..!
En privatisering i sig löser inte problemet! Möjligen kan den, genom förbättrad effektivitet,
skapa ett visst andrum, men på lång sikt kommer tjänsteeffekten obevekligen ifatt.
Vad är det egentligen för samhälle som den ekonomiska energiteorin utmålar? Samhället
kräver ständig ekonomisk tillväxt, vård och skola blir bara dyrare, energibehovet ökar..
Det finns fortfarande en stor ekonomisk potential i framtidens sänkta enhetskostnad. Men det
kommer att kräva aktiva åtgärder och en konsekvent genomförd politik.
Det är ett olustigt scenario! En framtidsvision som många medborgare med stor säkerhet
kommer att protestera mot.
Protesterna har redan börjat och vi kan förvänta oss att de kommer att tillta i styrka. Vad är
det för samhälle vi egentligen vill ha? Ska våra barn och gamla ha rätten till en social
trygghet eller inte? Det kommer att bli en allt viktigare fördelningspolitisk fråga.
Energi och miljö
Bör Sverige avveckla kärnkraften?
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
102
S5Manus v14.0
Sverige bör överväga att avveckla nuvarande lättvattenreaktorer eftersom de endast utnyttjar
0,7 procent av uranoxiden156, vilket innebär att 99,3 procent av uranbränslet inte användas,
utan blir en oanvändbar avfallsprodukt. Sverige bör istället överväga att investera i
briderreaktorer som kan utnyttja hela uranoxidens energikapacitet vilket gör att Sverige och
världens uranreserver räcker avsevärt längre än med dagens lättvattenreaktorer.
Men producerar inte briderreaktorer bränsle till atombomber?
En briderreaktor omvandlar det ”obrukbara” Uran238 till Plutonium239 som kan användas som
reaktorbränsle. Plutonium239 är det ”sprängmedel” som används i atombomber. Det går
därför att hävda, att en briderreaktor tillverkar material till kärnvapen även om varken en
briderreaktor eller en konventionell lättvattenreaktor kan explodera. Det blir därför av yttersta
vikt att briderreaktorns bränslestavar inte kommer i orätta händer.
Bör vindkraft, solfångare och andra miljövänliga alternativ byggas ut?
Det ligger i samhällets intresse att investera i alla kommersiellt gångbara energilösningar så
att det ständigt finns ett stort (över-) utbud av energi på marknaden. Om vindkraft, solceller
och andra småskaliga alternativ är kommersiellt konkurrenskraftiga bör de självfallet byggas
ut.
Är en subventionering av småskaliga alternativ en bra lösning?
Problemet med flera av dagens småskaliga energikällor är att produktionskostnaden är
alldeles för hög. Enligt Vattenfall är solcellskostnaden 5-10 SEK per kWh157 vilket ska
jämföras med ”normalpriset” 0,25 SEK per kWh. En subventionering av samhälles
energiproduktion är bedräglig. Den kan jämställas med att ett företags marknadsavdelning
subventionerar den egna inköpsavdelningen. En subventionering av samhällets
energiförsörjning i syfte att öka den ekonomiska tillväxten är ett självbedrägeri.
Men är inte miljön värd ett högre pris?
Om det finns ett ekonomiskt utrymme, med vilket en miljöförbättring kan finansieras, så kan
samhället överväga att förbättra miljön. Saknas det ekonomiska utrymmet kan samhället
varken subventionera energiproduktionen eller införa miljöförbättrande åtgärder. Det ligger
därför i miljörörelsens eget intresse att den ekonomiska tillväxten blir så stor, att det skapas
ett utrymme för miljöinvesteringar. Historien visar med all tydlighet att ett samhälle med brist
på ekonomiska resurser nedprioriterar miljöfrågan.
Bör alla miljösubventioner således upphöra?
Ekonomiska instrument kan och bör användas för att styra samhället i en bestämd riktning,
men en subventionering av samhällets energiförsörjning är av så grundläggande betydelse
för den ekonomiska utvecklingen att den blir direkt kontraproduktiv. En subventionerad
energikälla är alltid ett stort självbedrägeri.
Vilken är ställningstagandet till vattenkraften och Sveriges orörda älvar?
Sveriges samlade elproduktion uppgår till 140 TWh per år varav cirka hälften 70 TWh
kommer från vattenkraft. Beräkningar som gjorts visar att den svenska vattenkraften kan
byggas ut med ytterligare 25 TWh158. Med hänsyn till samhällsintresset bör den svenska
vattenkraften byggas ut till full kapacitet. Den rörliga kostnaden för dagens vattenkraft uppgår
till 2-3 öre per kWh.
Vad ska vi då med nya briderreaktorer till?
156
Uran i dess brytbara form (U3O8) och ur vilken utvinns 0,7 % U235 och 99,3 % U238. En konventionell lättvattenreaktor (LWR) kan endast
drivas på U235 medan en briderreaktor (FBR) kan omvandla U238 till Plutonium239 vilket kan användas som kärnbränsle.
157
Perspectives, Forskning och utveckling inom Vattenfallkoncernen; På jakt efter kommersiell solenergi
158
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv finns det olika uppfattningar om potentialens storlek. Somliga hävdar att den ekonomiska
utbyggnadspotentialen är 17 TWh, andra hävdar att den är 30 TWh och ytterligare andra menar att det är ännu större. Vilket naturligtvis
beror av det allmänna kostnadsläget och vilka partintressen man förespråkar.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
103
S5Manus v14.0
I framtiden kommer energibehovet att öka. En eller flera briderreaktorer skulle ge ett
värdefullt tillskott till energibalansen.
Vilken är uppfattningen om jordvärme?
Det finns ”obegränsade”, ”outtömliga” energimängder 40 - 50 kilometer under våra fötter.
Jordens yta kan liknas vid skalet på ett äpple. Vi befinner oss på en sval yta medan jordens
inre glöder från kärnreaktioner och kvarvarande värme från tiden då jorden skapades. I
jordens centrum är temperaturen 6 000 grader.
Varför utnyttjar vi inte värmen från jordens inre?
För det första är kunskapen om jordens innandöme relativt ung. Det dröjde t.ex. ända fram till
1960 talet innan forskarna kunde bevisa kontinentalplattornas rörelser. För det andra kan
man förmoda att ett borrhål förverkligar betydligt färre ”pojkdrömmar”, än att klyva urankärnor
eller studera Big bang. Det finns en obegränsad energipotential från den ”eviga” värmen i
jordens innandöme. I Lund utnyttjas geotermisk värme (jordvärme) sedan mitten av 80 talet.
Hälften av stadens fjärrvärme kommer från geotermisk värme. Vatten med en temperatur av
21 grader Celsius pumpas upp från 700 meters djup. Efter värmeuttaget som sker med hjälp
av värmepumpar återförs 4 gradigt vatten till berggrunden för att värmas upp på nytt.
Men är det inte tekniskt komplicerat att borra ett hål flera mil ner i marken?
Människan borrar efter olja från plattformar i Nordsjön, landar farkoster på Mars och
genomför rymdexpeditioner till planeterna Saturnus och Uranus. Det är alldeles säkert
förknippat med svårigheter att borra ett djupt hål i marken men det är trots allt
anmärkningsvärt hur lite som gjorts inom detta område. Det finns områden där ”äppelskalet”
är så tunt att vulkanutbrott regelbundet återkommer. Vulkanen Kilauea på Hawaii är kanske
den mest aktiva vulkanen på jorden som under 1900 talet i genomsnitt spytt upp fem m3 lava
per sekund. Från en av kratrarna har lava strömmat konstant sedan 1983.
Men om Sverige bygger ut vattenkraften och jordvärmen, behövs då kärnkraften?
En värmepump är ett ”kylskåp som går baklänges” och som kan koncentrera en låg
otillgänglig värme genom tillförsel av energi. För varje kilowattimme värmepumpen förbrukar
får man tre kilowattimmar tillbaka. En värmekälla vars temperatur överstiger sex – sju grader
kan omvandlas till 22 gradig inomhusvärme. Värmepumpen använder omgivningen låga
värme för att höja temperaturen, till skillnad från kylskåp som använder omgivningen för att
sänka temperaturen. Det innebär att det går att utnyttja värmen från jordens inre långt innan
temperaturen når kokpunkten vilket underlättar en utbyggnad av jordvärmeverk. Ett
värmekraftverk baserat på värmepumpar behöver inte ha ett lika djupt borrhål som ett
värmekraftverk som ska drivas med ”direktverkade” jordvärme. Energiproduktionen från de
svenska vattenkraftverken skulle teoretisk kunna fördubblas eller tredubblas vid en kraftig
utbyggnad av antalet värmepumpar. Ett samhälle behöver tillgång till så billigt energi som
möjligt. Om jordvärme visar vara ett konkurrenskraftigt alternativ till kärnkraften så bör
samhället välja den lösningen före andra energilösningar. Ett samhälle bör alltid eftersträva
ett stort energiutbud till lägsta möjliga energikostnad.
Bör energibolagen nationaliseras i samhällets strävan att sänka energikostnaden?
Ett samhälle bör, på alla sätt, och med alla medel, eftersträva en så låg
energiproduktionskostnad som möjligt. Om det målet uppnås på ett bättre och effektivare sätt
genom en nationalisering av energibolagen så är svaret på frågan JA. Om energibolagen
kan reducera energikostnaden bättre och effektivare i privat regi så är svaret på frågan NEJ.
För samhället är energikostnaden av helt överordnad betydelse.
Men om energipriserna sänks så kommer energiförbrukningen att öka?
Det marknadsekonomiska systemets tillväxt sker genom en övergång från muskelkraft till
andra energikällor. Det är ett ofrånkomligt faktum att energiförbrukningen kommer att öka om
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
104
S5Manus v14.0
den ekonomiska och sociala standarden ska kunna vidmakthållas eller förbättras. Det är en
grundläggande slutsats.
Vad händer då med miljöfrågorna? Bör de nedprioriteras?
Det finns inget absolut samband mellan en sämre miljö och en högre energiförbrukning.
Tvärtom visar vår historia att en ökad energiförbrukning kan leda till en bättre miljö. Vid en
ytterligare utbyggnad av elproduktionen skulle en allt större del av fordonsparken på sikt
kunna ersättas med eldrivna fordon. Vilket på flera sätt skulle bidra till en bättre miljö.
Blir det fler elfordon i framtiden?
Växthuseffekten och den minskande tillgången på olja kommer att skapa förutsättningar för
alternativa drivmedel. Dagens kända oljereserver förväntas räcka i 40 år baserat på världens
oljeförbrukning år 2000. Vi kan förvänta oss kraftigt höjda priser på oljebaserade drivmedel
under de kommande decennierna.
Och då är elmotorn och elbilen ett realistiskt alternativ?
Under förutsättning att det utvecklas nya, bättre och billigare batterier, samt att framtidens
distributionsnät av el förändras, så finns goda möjligheter för eldrivna fordon. Tekniken finns
redan, men batterikostnaden måste sänkas samtidigt som antalet laddningsstationer måste
mångfaldigas.
Det är väl bara att bygga om dagens bensinstationer med uttag för ”eltankning”?
En traditionell bensindriven personbil kan tankas på några minuter och har därefter en
aktionsradie på 60 - 100 mil. Framtidens elbilar tar betydligt längre tid att ”tanka” samtidigt
som elbilens aktionsradie blir mindre än med dagens ”konventionella” fordon. Ett
distributionssysystem för elfordon måste därför byggas utifrån helt andra principer än idag,
eftersom det kommer att bli nödvändigt att ladda fordonets batterier i stort sett var som helst;
i parkeringshus, i garage, vid rastplatser, vid kundbesök eller hos vänner och bekanta.
Distributionen i sig är ett mindre problem eftersom det moderna samhället har tillgång till
eluttag ”nästan överallt”. Den stora utmaningen blir att skilja på den fysiska uttagspunkten
och kunden. Flera kunder måste ges möjlighet att ”tanka” sitt fordon vid samma uttagspunkt.
Fakturan bör följa fordonet och inte uttagspunktens abonnent. Vilket var en av drivkrafterna
bakom Vattenfalls stora satsning på det intelligenta hemmet i slutet av 90-talet.
Satsningen på det intelligenta hemmet handlade väl om att kunna stänga av kaffebryggaren
och strykjärnet på distans visa mobiltelefonen eller Internet?
Avstängning av kaffebryggaren och strykjärnet var en konsekvens och inte en målsättning.
Projektets huvudsyfte var att bygga en helt ny infrastruktur159 som kunde skilja abonnenten
från uttagspunkten samt ge en effektivare övervakning av distributionsnätet.
Innebär det att framtidens elfordon skulle kunna tankas var som helst?
Tekniken har utvecklats och testats av Vattenfall. Tester med flexibel el genomfördes i slutet
av 1990 talet men marknaden bedömdes då inte kommersiellt intressant. Det fanns helt
enkelt andra och bättre sätt för industrin att tjäna pengar.
Men tekniken finns och antalet tankställen för el skulle kunna byggas ut?
Tekniken finns. Och förr eller senare kommer det att bli helt nödvändigt.
Och då kommer vi att kunna tanka våra elfordon var som helst?
Det beror helt på utbyggnadstakten. Det troliga är att samhället inledningsvis kommer att
prioritera begränsade geografiska områden och platser som är särskilt trafikintensiva, som
159
Intresserade läsare kan ta del av nedanstående (engelsk text)
http://predictum.se/works/pdf/SI.pdf
A method and a system for accessing services
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
105
S5Manus v14.0
städernas parkeringshus, flygplatsernas parkeringsplatser, motorvärmaruttag etc. för att
längre fram utvidga möjligheterna allteftersom behoven och marknaden växer.
Varför sker inte detta redan idag?
Elmarknaden har avreglerats och styrs nu helt på kommersiella villkor. Så länge det inte
finns tillräckligt många elfordon på marknaden är elbolagens intresse att investera i ett
flexibelt elkoncept begränsat. Det finns helt enkelt inga pengar att tjäna på kort sikt.
Hur kan man förvänta sig att antalet elfordon kommer att öka när det saknas
tankningsställen?
Det är en ”moment 22” situation. Marknadens aktörer låser positionerna och hindrar därmed
utvecklingen. Dessutom finns det stora ekonomiska intressen som vill behålla
explosionsmotorn både inom bilindustrin och inom oljeindustrin. Man kan bara föreställa sig
vad som kommer att hända med oljebolagens bensinstationer om marknaden för elfordon
utvecklas.
Borde inte världens utvecklingsländer satsa på flexibla elnät redan från början?
De länder som bygger nya distributionsnät, bör redan från början investera i en lösning för
flexibel el eftersom merkostnaden blir marginell. En förutseende investering som redan om
något decennium kan bli ett värdefullt komplement till dagens transportsystem.
Men leder inte elbilar och direktuppvärmda hus till ett ökat beroende av kärnkraft?
I den allmänna debatten sker ofta en sammanblandning av energikälla och energitransportör.
Det är viktigt att understryka att elektricitet är en kostnadseffektiv energitransportör och inte
någon energikälla. Det krävs energikällor i form av kärnkraft, vattenkraft etc. för att producera
el, som i sin tur kan omvandla vatten till vätgas, som i sin tur kan användas som drivmedel i
t.ex. bussar. Elektricitet kan vara mer eller mindre skadlig för miljön beroende på hur den har
producerats.
Det finns således inget absolut samband mellan fler elbilar och mer kärnkraft!
Energin till elbilar och direktuppvärmda fritidshus kan lika gärna produceras med vattenkraft
eller jordvärme. Elektricitet är en energitransportör och inte någon energikälla.
Finns det andra energitransportörer än el?
Vätgas är ett annat exempel på en energitransportör. Vätgas tillverkas när vatten
sönderdelas genom elektrolys till väte och syre. Vätgasen kan användas i så kallade
bränsleceller, en teknik som har utvecklats snabbt under de senaste tio – tjugo åren och idag
är tillgänglig för olika behovssituationer, allt från rymdfärjor, bussar till miniräknare.
Framtidens bussar kommer i allt högre grad att vara drivna med bränsleceller vilka därmed
ersätter dagens diesel- och bensinmotorer. Vätgasen kan uppfattas som den optimala
lösningen på våra miljöproblem men det är viktigt att se till helheten. Det råder knappast
någon tvekan om att bränslecellen kan bidra till att förbättra vår närmiljö, men om den
påverkar den regionala och globala miljön på samma positiva sätt, är en delvis annan fråga.
Miljöpåverkan beror således av det sätt med vilket vätgasen produceras.
Samma resonemang vi tidigare förde om energitransportören elektricitet kan överföras på
energitransportören vätgas. Vätgas producerad genom elektrolys med elektricitet från ett
kolkraftverk har en större miljöpåverkan än vätgas producerad genom elektrolys med
elektricitet från vattenkraftverk.
Borde det finnas fler energitransportörer?
Lagring och distribution av energi är en lika stor enskild fråga som produktion av energi. Om
det fanns bättre och effektivare lagrings- och distributionsformer skulle avståndet mellan
energiproduktionen och energikonsumtionen kunna överbryggas. Energiproduktionen skulle
kunna ske på en plats medan förbrukningen sker på en annan, betydligt mer avlägsen, plats.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
106
S5Manus v14.0
Islands lättillgängliga jordvärme, skulle kunna producera stora mängder energi för export.
Förenta nationerna skulle, under säkra former, producera energi från briderreaktorer på
avlägsna platser, för export till andra länder. Dagens lagrings- och distributionsformer är inte
tillräckligt kommersiellt gångbara. Elektriska batterier har fortfarande låg kapacitet, till en
alltför hög kostnad, för att bli ett kommersiellt alternativ till explosionsmotorn.
Men varför kan inte elproduktionen ske lokalt där behoven finns?
Det går att likna elindustrin med ett läckande såll. I varje givet ögonblick måste produktionen
styras så att den motsvarar efterfrågan. Balansarbetet pågår varje dag, dygnet runt, under
årets alla dagar. När elbehovet stiger ökar produktionen och när elbehovet sjunker minskar
produktionen på motsvarande sätt. Därav det läckande sållet som ständigt måste fyllas på
för att hålla nivån konstant. I princip finns det inget som hindrar en allt större produktion av
lokal el. När en industri producerar mer el än den förbrukar kan överskottet ”köras
baklänges” genom elmätaren och distribueras ut på det allmänna elnätet. Det skulle
dessutom innebära en automatisk kreditering på kommande elräkning, beräknat på antalet
producerade kilowattimmar. Men balanssituationen skulle försvåras varför det troligen krävs
en helt annan överordnad operatörsstruktur än idag.
Kan vi förvänta en allt större lokal energiproduktion i framtiden?
Det är högst tveksamt om dagens stora energiproducenter är intresserade av en utveckling
där tusentals små elproducenter levererar el till det allmänna distributionsnätet. Det är
knappast troligt att en utveckling mot småskalig produktion i stor skala kan ske utan stora
politiska påtryckningar från samhället. Dessutom skulle energibörsernas roll undermineras
vilket utmanar starka egenintressen.
Och att subventionera småskalig energiproduktion är inte tänkbart?
Alla former av energisubventioner är bedräglig. Samhällets energiproduktion bör alltid ske till
lägsta möjliga kostnad.
Ska Sverige bryta uran för eget bruk och för export?
Sverige har en av världens största uranreserver160 i Billingen-Falbygdens alunskiffer där den
uranrika zonen innehåller totalt 1 000 000 ton uran varav mer än 300 000 ton kan vara
tekniskt brytvärt. Det svenska uranet får av politiska skäl inte brytas. Istället importeras det
svenska kärnbränslet från bl.a. Australien. Sverige skulle således både kunna bli
självförsörjande på, och exportör av, uran till andra länder.
Det låter nästan som om Sverige kan bli helt självförsörjande på energi?
En kraftig utbyggnad av vattenkraften, en satsning på briderreaktorer och en fortsatt
exploatering av jordvärme, en utbyggnad av direktverkande el till fastigheter samt en
övergång till eldrivna fordon, skulle kunna göra Sverige helt självförsörjande på energi för en
överskådlig tid framåt. Koldioxidutsläppen skulle kunna reduceras kraftigt samtidigt som
utbudet av energi skulle kunna öka. Vilket på alla sätt skulle gynna svensk industri och
trygga medborgarnas ekonomiska och sociala standard.
Bör biobränsle och andra inhemska energikällor samtidigt avvecklas?
Det beror helt av produktionskostnaden. Alla inhemska energikällor som kan konkurrera av
”egen kraft” utan subventioner bör naturligtvis tillvaratas. Det finns inget egenvärde i att lägga
ner en ”billig” energikälla på bekostnad av en ”dyr” energikälla. Det absolut viktigaste är att
kostnaden per kWh blir den lägsta möjliga och att utbudet alltid möter, och helst överstiger,
behovet.
Kommer inte det att leda till ett samhälle där energiförbrukningen ökar kraftigt?
160
Enligt internationell statistik från 1980 (!) innehåller den 15 procent av världens och 80 procent av Europas kända tillgångar.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
107
S5Manus v14.0
Den logiska konsekvensen blir att energiförbrukningen ökar. Det finns visserligen andra
åtgärder som leder till högre ekonomisk tillväxt men den helt avgörande faktorn är trots allt
tillgången och priset på energi. Billigare energi i relation till kostnaden för muskelkraft driver
marknadsekonomin och tillväxten framåt. Men det bör återigen upprepas att det inte finns
något absolut samband mellan en högre energiförbrukning och en sämre miljö. Tvärtom kan
en ökad energiförbrukning leda till en högre ekonomisk tillväxt och en bättre ekonomisk och
social standard. Därmed skapas utrymme för ett aktivt miljöarbete.
Hur ska fortsatta investeringar i olika energibesparingsåtgärder kunna motiveras?
Ett samhälle kan inte energibespara fram en högre ekonomisk och social standard. Ett
samhälle som mognar ökar ständigt behovet av billig energi. Därmed inte sagt att riktade
energibesparingsåtgärder med syfte att t.ex. sänka en fastighets energiförbrukning är negativ
för den ekonomiska utvecklingen. Riktade energibesparingsåtgärder kan med fördel ingå
som en del av samhällets fördelningspolitiska program.
Bör energiskatterna avskaffas?
Energiskatten är ett exempel på en riktad fördelningspolitisk åtgärd. Skatten har två syften:
dels att tjäna som en statlig intäkt med vars stöd samhället kan finansiera den offentliga
sektorns verksamhet som barnbidrag, pensioner och sjukvård. Dels påverka den enskilda
medborgarens handlingsmönster. Höga energiskatter motiverar en fastighetsägare att
tilläggsisolera. Men den ekonomiska energiteorin pekar även på ett tredje syfte, nämligen att
energiskatter och arbetsgivaravgifter tjänar som en ekonomisk tillväxtmotor, som rätt
hanterad, sänker samhällets enhetskostnad.
Hur definierar den ekonomiska energiteorin arbetsgivaravgifter?
Arbetsgivaravgift är en energiskatt på muskelkraft. Samhälles ekonomiska tillväxt uppstår
genom en kontinuerlig övergång från muskelkraft till övriga energikällor. Därför får
energiskatter och arbetsgivaravgifter en stor betydelse för samhällets ekonomiska utveckling.
Vad anser den ekonomiska energiteorin om grön skatteväxling?
Den gröna skatteväxlingen syftar till att höja skatten på övriga energikällor och sänka den på
arbete. Syftet är behjärtansvärt eftersom det anses leda till fler jobb när arbetsgivarnas
kostnad för arbetskraft sjunker, samtidigt som samhällets energiuttag förväntas minska och
kärnkraftverk kan stängas. När skatten lyfts över från arbetskraften till kapital- och
energianvändningen ersätts miljöskadlig produktion med ekologiskt hållbara alternativ. En
grön skatteväxling ger en kortvarig lindring med långtgående negativa effekter på samhällets
ekonomiska och sociala standard. Den gröna skatteväxlingens politik är direkt
kontraproduktiv till samhällets långsiktiga utveckling.
Vad händer om den nuvarande ekonomiska politiken, med allt högre energikostnader,
fortsätter.
I värsta fall stiger samhällets enhetskostnad samtidigt som energikvoten sänks. Tillspetsat
skulle man kunna säga att muskelkraften får ersätta bristen på, andra billigare energikällor.
Och därmed sjunker den ekonomiska ersättningen och arbetslösheten?
Det är inte säkert att arbetslösheten minskar i samma utsträckning som den ekonomiska
ersättningen avtar eftersom samhället först måste kompensera för en stigande
enhetskostnad och först därefter kan sänka enhetskostnaden och skapa ett större
ekonomiskt utrymme.
Men om den ekonomiska ersättningen sänks med tjugo procent så måste det väl ändå bli fler
arbetstillfällen..
På kort sikt leder en kraftig sänkning av den ekonomiska ersättningen för muskelkraft till att
enhetskostnaden och därmed konkurrenskraften stärks. Antalet låglönejobb kan förväntas
öka eller stabiliseras. Men det ger endast en tillfällig förbättring, eftersom kraften i
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
108
S5Manus v14.0
tillväxtmotorn försvagas när det ekonomiska incitamentet att övergå till andra energikällor
minskar.
Så ett samhälle har inget annat alternativ än att öka energiförbrukningen och förstöra sin
miljö!
Det marknadsekonomiska systemet ger få valmöjligheter om nuvarande ekonomiska och
sociala standard ska kunna bibehållas eller höjas. Dessutom finns det inget absolut samband
mellan en högre energiförbrukning och ökad miljöförstöring. Det är hög tid att börja
ifrågasätta relationen mellan ett ökat energiuttag och en sämre miljö. Människans historia
bevisar ofta motsatsen; att ett högre energiuttag leder till en bättre miljö.
Är inte det ett kontroversiellt påstående i tider med växthuseffekt och kärnkraftsavfall!
Det får varje medborgare själv bedöma. Här redovisas endast den ekonomiska energiteorins
slutsatser och konsekvenser, alldeles oavsett om de är kontroversiella eller inte.
Finns det något som heter ekologisk tillväxt?
Miljöfrågan är nästan uteslutande fördelningspolitisk. Det krävs ett ekonomiskt överskott för
att kunna bedriva en miljöpolitik, eftersom miljörelaterade objekt sällan ingår i det
marknadsekonomiska systemet. Det ligger därför i miljörörelsens eget intresse att bedriva en
politik som leder till ett ökat ekonomiskt utrymme.
Behövs miljörörelsen överhuvudtaget i dagens samhälle?
De ekonomiska drivkrafterna har mer än en gång visat, att de är kapabla att underminera
samhället till den grad, att de hotar den marknadsekonomiska utveckling som är en
förutsättning för deras existens. Det är ingen tvekan om att miljörörelsen har bidragit till den
ekonomiska utvecklingen på ett positivt sätt, genom att tjäna som en motkraft till en alltför
”kapitalistisk” utveckling. Det råder inte heller någon tvekan om att miljörörelsen även i
framtiden, kan och bör, ha ett avgörande inflytande på samhällsutvecklingen. Den
marknadsekonomiska utvecklingen gynnas av ett samhälle i balans mellan olika
samhällskrafter.
Men det är väl ändå inte meningen att vi ska byta ut dagens lågenergilampor mot vanliga
”högförbrukande” glödlampor i en strävan att använda mer energi?
Samhället strävar efter att minska kostnaden. Varje kilowattimme energi har en kostnad och
därför ligger det i samhällets intresse att energiförbrukningen minskar.
Samhället bör friställa medborgare genom en övergång till övriga energikällor samtidigt som
användningen av övriga energikällor också bör minska!?
Vi bör påminna oss att det endast finns ett kostnadsbegrepp och det är kostnaden för
muskelkraft. Således är den kostnad som vi relaterar till när vi diskuterar övriga energikällor,
även den, en kostnad för muskelkraft. Därav slutsatsen att samhällets sammanlagda
energikostnad bör vara så låg som möjligt, vilket inte säger något om energiförbrukningens
storlek. Samhällets energikostnad kan minska samtidigt som dess energiförbrukning ökar,
vilket helt beror av energins enhetskostnad. I slutet av 1800 talet motsvarade kostnaden för
en ”svensk” kWh el tre arbetstimmar, 1940 var motsvarande arbetstid tio minuter och 1990
endast en halv minut.161 De svenska elpriserna har stadigt sjunkit sedan 1895 fram till
avregleringen av den svenska elmarknaden 1996.
Kan man dra slutsatsen att låga energipriser automatiskt leder till högre ekonomiskt
välstånd?
I ett längre perspektiv är låga energipriser en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt,
men i det korta perspektivet finns det inget absolut samband. I en sammanställning från
mitten av 1990 talet kostade hushållselen i Japan 1,67 SEK/kWh, Danmark 1,42 SEK/kWh,
161
Källa: Stockholms Ström, utgiven av Stockholm Energi, 1996
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
109
S5Manus v14.0
Tyskland 1,36 SEK/kWh, Frankrike, Portugal, Belgien, Italien och Spanien 1,20 SEK/kWh,
England 0,91 SEK/kWh, Sverige 0,69 SEK/kWh, Grekland 0,68 SEK/kWh, USA 0,54
SEK/kWh, Turkiet 0,53 SEK/kWh, Norge 0,52 SEK/kWh.162 Men det bör noteras att dessa
jämförelsekostnader även innefattar lokala skatter och avgifter.
Enligt den ekonomiska energiteorin borde Japan vara ett ekonomiskt utvecklingsland och
Norge ett ekonomiskt industriland! Eller..?
Det finns ingen omedelbar och direkt korrelation mellan ett lands elpris och landets
ekonomiska välstånd. I Sverige har stora delar av den svenska industrin haft ett betydligt
lägre elpris än de svenska hushållen. Om Sverige varit lika tätbefolkat som Danmark hade
svenskarna levt på ett område mindre än Svealand163 eller också hade Sveriges befolkning
uppgått till femtioåtta miljoner, vilket naturligtvis påverkat medborgarnas ekonomiska
standard. Det är kostnadsskillnaden mellan muskelkraft och övriga energikällor som skapar
förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Dessutom utgör elkonsumtionen endast en delmängd
av ett lands energiutbud. Det finns en lång rad av förutsättningar för ekonomisk tillväxt men
den ekonomiska energiteorin menar att den ekonomiska tillväxten endast uppstår genom ett
större och bättre energiutnyttjande; endera som en effektivisering av muskelkraften genom
att effektivisera mänskligt arbete eller genom en övergång till andra energikällor. Det kan
vara på sin plats att påpeka att den ekonomiska energiteorin är, som namnet gör gällande,
en teori; ett system av antaganden som försöker förklara ett större komplext sammanhang.
Teorin försöker sammanföra den marknadsekonomiska utvecklingen till en greppbar helhet
utan att för den skull omedelbart ge svar på alla frågor. Det kommer alltid att finnas nya
frågeställningar, eller nya infallsvinklar, som kräver analys och eftertanke.
Ismer
Är den ekonomiska energiteorin socialistisk eller kapitalistisk?
En politisk ideologi har två syften; underlätta och påskynda den ekonomiska utvecklingen
samt medverka till att fördela det av samhället skapade värdet till medborgarna. De
grundläggande mekanismerna är och förblir desamma alldeles oavsett vilken ism som för
tillfället appliceras på samhället. Feodalism, marxism, kapitalism och liberalism är exempel
på politiska strömningar med samma målsättning; att sänka enhetskostnaden och bedriva
mer eller mindre fördelningspolitik. Den ekonomiska energiteorin är således ingen ism.
Går det verkligen att särskilja ismerna från den ekonomiska utvecklingen?
Det finns naturligtvis ett tydligt samband mellan en ideologi och ett samhälle. Fascism,
socialism och kapitalism formar tre helt olika samhällen, främst vad avseende relationen
mellan egenintresset och allmänintresset, men enhetskostnadens sänkning är lika nödvändig
i alla samhällen.
Även i ett slavsamhälle?
I ett slavsamhälle separeras delar av mänskligheten från nämnda mänsklighet. Slaven är då
att betrakta som en häst eller en fågel. En slav kan tillföra ett värde i människans värld men
är ingen kostnad. Vilket är högst motbjudande!
Men även om slutsatsen är motbjudande så skulle den ekonomiska energiteorin fungera
även för ett slavsamhälle?
De grundläggande principerna kan även appliceras på ett slavsamhälle.
Innebär det att teorin skulle kunna bilda utgångspunkt för flera, ännu ej konstruerade ismer?
162
Priserna är inklusive lokala skatter och eventuell moms och är omräknade från US dollar till en kurs av 6,70 SEK och är ungefärliga.
Priserna är hämtade från 1993 – 1995. Källa: Stockholms Ström, utgiven av Stockholm Energi, 1996
163
Danmark har 5,1 miljoner invånare och en areal på 43 093 km2; Sverige har 9 miljoner invånare, vilket vid samma befolkningstäthet,
skulle motsvara en areal av Svealands storlek (81 012 km2, Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke, Värmland, Dalarna)
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
110
S5Manus v14.0
Det är en relevant fråga, i en tid när kapitalismen tycks vara den enda kvarvarande ismen,
helt i avsaknad av konkurrens. Fram till Berlinmurens fall 1989 fanns trots allt ett socialistiskt
alternativ som utmanade det kapitalistiska systemet. Människans historia visar tydligt att
makt alltid bör mötas av motmakt. En ohotad makt riskerar förr eller senare att förgöra sina
egna förutsättningar.
Det bör alltså finnas förutsättningar för nya ismer.
Kapitalet är en förutsättning för, men inte detsamma som, den värdeskapande processen.
Men det går att driva resonemang ytterligare ett steg genom att ställa sig frågan vad kapitalet
egentligen gör för ”nytta” i ett samhälle, när en allt större andel av dagens ”kapital” består av
lånade medel. Kapitalet har under de senaste tvåhundra åren ”fått ett eget liv” som det finns
anledning att ifrågasätta värdet av. Kapitalet, som en gång introducerades för att underlätta
handeln mellan människor, betraktas idag som vilken annan vara som helst, vilket den
bevisligen inte är. Själva kapitalbegreppet är en abstraktion till vilket människan genom
historien förlorat sin relation.
Hur skulle en ny ism kunna se ut?
En satsning på nya kostnadseffektiva, miljövänliga energikällor; kraftig satsning på IT; en
revidering av kapitalets roll och betydelse; en stegvis sänkning av den genomsnittliga
veckoarbetstiden; en tydlig fördelningspolitik; en politisk relation till tjänsteeffekten;
utbildningspolitik osv.
Det låter som en återgång till en ny form av socialism.
Det beror till stor del på fördelningspolitikens utformning.
Men hur ska man tolka: en revidering av kapitalets roll och betydelse?
Precis på det sätt som det är sagt. Det finns anledning att revidera kapitalets roll även om det
sannolikt kommer att finnas olika uppfattningar om resultatet av en sådan revidering.
Vilket i sin tur kan leda fram till nya ismer.
Det kan leda till ismer både i klassiskt kapitalistisk och klassiskt socialistisk riktning. Det går
inte att utesluta vare sig det ena eller det andra.
Utvecklingsländer vs industriländer
Kan den ekonomiska energiteorin även appliceras på ett utvecklingsland?
Teorins antaganden och slutsatser är oberoende av marknadsekonomins mognadsgrad och
fungerar därför både för ett utvecklingsland och för ett industriland, på samma sätt som den
kan appliceras på ett kapitalistiskt eller ett socialistiskt samhälle, en demokrati eller en
diktatur. Slutsatsen att den ekonomiska tillväxten skapas genom en sänkt enhetskostnad
gäller samtliga. Den ekonomiska energiteorin förblir oberoende av den ideologiska
överbyggnaden och marknadsekonomins mognadsgrad.
Indien och Kina bör således eftersträva en snabb övergång från muskelkraft till andra
energikällor, vilket kommer att leda till en enorm ökning av det globala energibehovet!
Det är en nödvändig konsekvens av den marknadsekonomiska utvecklingen. Om
utvecklingsländer som Indien och Kina vill höja den allmänna levnadsstandarden finns det
inget alternativ. Energiförbrukningen per capita måste helt enkelt öka.
En fjärdedel av jordens befolkning bor i Indien och Kina vilket innebär att två miljarder
människor kommer att höja energikonsumtionen per capita kraftigt!
Med tillgänglig energiteknik kommer dagens kända energireserver inte att balansera
framtidens enorma behov av energi. Det krävs helt andra energilösningar om världen ska
kunna fortsätta den marknadsekonomiska utvecklingen.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
111
S5Manus v14.0
Vad händer om energifrågan förblir olöst?
Världsekonomin riskerar att hamna i en djup och långvarig ekonomisk tillbakagång med
oöverskådliga konsekvenser. Energifrågan måste få en kommersiellt långsiktigt hållbar
lösning annars står den moderna civilisationen inför en av de största utmaningarna någonsin.
Men handlar inte framtidens ekonomi om en kamp, en allt hårdare konkurrens, mellan
utvecklingsländer och industriländer?
I ett samhälle där enhetskostnaden sjunker, skapas en större efterfrågan. Därför finns goda
möjligheter för en fortsatt god ekonomisk tillväxt både i utvecklingsländerna och i
industriländerna. Framtiden behöver inte innebära en ekonomisk och social kamp mellan
industriländer och utvecklingsländer.164
Men det förutsätter tillgång till alltmer energi!
Ja.
Marknadsekonomins utopia
Vad är marknadsekonomins utopia?
Det är marknadsekonomins yttersta konsekvens, det mål mot vilket det
marknadsekonomiska systemet strävar, men som det aldrig kommer att nå. Ett samhälle där
enhetskostnaden är noll, ingen arbetar, alla är lediga och allting är gratis. Vilket naturligtvis är
orimligt! Om människans behov är obegränsat och efterfrågan samtidigt har upphört
eftersom enhetskostnaden är noll, leder det till ännu en omöjlighet. Kostnadsbegreppet
upphör att existera och begreppet ”kapital” förlorar sin mening. Kaos infinner sig.
Det låter inte särskilt trovärdigt!
Det är inte trovärdigt! Marknadsekonomins utopia är och förblir ett ouppnåeligt tillstånd. Det
marknadsekonomiska systemet faller samman den dagen det når sitt mål. I
marknadsekonomins utopia har marknadsekonomin och det monetära systemet fullgjort sin
uppgift och upplösts.
Vad är syftet med att definiera något som aldrig kommer att realiseras?
Genom att studera marknadsekonomins mål får vi en bättre förståelse för effekterna fram
mot detta mål. Tjänsteeffektens smygande konsekvens i dagens samhälle blir tydligare när vi
studerar marknadsekonomins utopia. Dessutom leder det till en insikt om att vi någon gång,
troligen om flera hundra år, måste ersätta nuvarande marknadsekonomiska system med
något nytt. Det troliga är att samhället överger det marknadsekonomiska systemet och
övergår i - post ultimus - långt innan det når fram till marknadsekonomins utopia.
Och hur ser detta nya system – post ultimus – ut?
Det är helt omöjligt att svara på. Den ekonomiska energiteorin ger marknadsekonomin en
början och ett slut. Och efter slutet måste något nytt infinna sig. Det är allt teorin säger.
164
I perspektivet av det globala rummet (som är att betrakta som ett enda isolerat rum), blir det uppenbart att endast en högre energikvot kan
ge ett större ekonomiskt och socialt utrymme, eftersom enhetskostnaden omöjligt kan relateras till ett annat, yttre, rum. Vilket leder till den
viktiga slutsatsen att samtliga rum kan höja den ekonomiska och sociala standarden samtidigt genom att sträva efter en allt högre energikvot.
Den enes bröd behöver således inte innebära den andres död. Tvärtom kan alla rum gynnas av den marknadsekonomiska utvecklingen.
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
112
S5Manus v14.0
Ordlista
Administrerat pris
Ett ”marknadspris” som fastställs av marknadens aktörer.
”.. när de fria marknadskrafterna har satts ur spel och lagen om utbud och efterfrågan inte längre gäller..”
Jmf Kartell
Jmf Monopol
Jmf Oligopol
Jmf Ren konkurrens
Anteriore [-r’jo-]165
En omogen, instabil marknad, där efterfrågan är ”obegränsad” vilket ger ett ekonomiskt
utrymme som möjliggör ett större engagemang av muskelkraft utan att enhetskostnaden
ökar. Tvärtom kan den stora efterfrågan leda till att enhetskostnaden sjunker trots att
rummets sammanlagda muskelkraft ökar. Anteriore och posteriore beror av
enhetskostnadens storlek relativt andra rum; en relativt lägre enhetskostnad placerar rummet
i anteriore och en relativt högre enhetskostnad placerar rummet i posteriore.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Enhetskostnad
Jmf Janusansikte
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Posteriore
Jmf Produktivitet
Arbetande kapital
Ett kapital vars syfte är att sänka enhetskostnaden.
”.. bundet kapital t.ex. i en produktions- och tillverkningsprocess..”
Jmf Slumrande kapital
Arbetets gränsprodukt
Den extra produktion som åstadkoms genom att arbetsstyrkan får ett tillskott på en person
samtidigt som insatsen av kapitalutrustningen är given.
Jmf Enhetskostnad
Jmf Produktivitet
I princip anställer ett företag ytterligare personer ända till dess att kostnaden för den sist anställde precis svarar mot det belopp
som den extra produktkvantiteten kan säljas för. 166
kostnaden per anställd = arbetets gränsprodukt x produktens pris
Arbetsgivaravgift
Enligt den ekonomiska energiteorin är arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter att
betrakta som en (energi-)skatt på muskelkraft.
Jmf Tillväxtmotor
Arbetslinjen
En huvudprincip i svensk arbetsmarknadspolitik (alltsedan 1930-talets krisuppgörelse), vilken
innebär att arbetssökande i första hand ska erbjudas arbete eller arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Först när sådana åtgärder inte räcker till ska kontant arbetslöshetsunderstöd
lämnas.167
Jmf Arbetslös
Arbetslös
Ekonomiskt improduktiv person.
Dold arbetslöshet
Arbetslöshet som inte redovisas i den officiella statistiken.
Friktionsarbetslöshet
165
Italienska: Främre, föregående
Lars Werin; Ekonomi och rättssystem; 1982
167
Nationalencyklopedin
166
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
113
S5Manus v14.0
Arbetslöshet som beror av den tid det tar att söka ett nytt arbete och att människor inte
alltid finns på rätt plats med rätt kunskaper. Uppstår i skarven mellan två jobb.
Klassisk arbetslöshet
Orsakas av för höga reallöner (vid t.ex. löneglidning) som tvingar arbetsgivare att
permittera.
Konjunkturarbetslöshet
Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget.
Naturlig arbetslöshet
Den, enligt nyliberalismen, arbetslöshetsnivå som är naturlig för en samhällsekonomi i
balans.
Reduktionsarbetslöshet
Den arbetslöshet som uppkommer som en konsekvens av det marknadsekonomiska
systemets anpassning i posteriore.
Strukturarbetslöshet
Uppkommer vid en alltför stor skillnad mellan typen av jobb som erbjuds och de jobb som
de arbetssökande kan utföra. Ex. arbetslösa sömmerskor i Borås – lediga datajobb i
Stockholm.
Säsongsarbetslöshet
Arbetslöshet som uppkommer pga. t.ex. årstidernas variationer. Det är svårt att preparera
skidpister under sommaren och lägga asfalt på vintern.
Ärvd arbetslöshet
När generation efter generation saknar arbete.
”.. för den långvarigt arbetslöse och utfattige är friheten inte mycket värd..”168
Jmf Arbetslinjen
Jmf Jobless growth
Jmf Nyliberalism
Jmf Ärvd arbetslöshet
Barrel
Jmf Fat
Baskraft
Den energiefterfrågan som ett samhälle alltid behöver tillgodose alldeles oavsett tid på
dygnet.
”.. baskraften produceras på en jämn och stabil nivå..”
Jmf Toppkraft
Behov
Jmf Efterfrågan
Black box
En helt robotiserad process (fabrik) där tillverkningen sker utan mänskliga handgrepp.
Jmf Factory in a box
Jmf Jobless growth
Jmf Robotisera
BNP
Bruttonationalprodukt; ett mått på en nations samlade värde av varor och tjänster.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Den viktigaste uppgiften för BNP-måttet är att ge information om kortsiktiga svängningar i den ekonomiska aktiviteten. Vid
jämförelser av BNP över längre tidsperioder (årtionden) krävs större försiktighet, eftersom de trendmässiga förändringar av BNP
som kan observeras delvis beror på grundläggande förändringar i samhället snarare än på förändringar i produktionens storlek.
Så har t.ex. kvinnornas ökade förvärvsarbete inneburit att barntillsyn, åldringsvård, matlagning och sömnad i större utsträckning
ombesörjs i offentlig regi eller av privata företag och därmed inräknas i BNP, vilket inte är fallet när sysslorna utförs som
oavlönat arbete i hemmet.
I realiteten används BNP-måttet ofta som jämförande mått på länders utvecklingsgrad. Inte sällan fördelas då BNP på antalet
invånare i resp. land - BNP per capita. Det är i sådana jämförelser viktigt att komma ihåg att BNP inte innehåller några
168
Handelsminister Bertil Ohlin (1899-1979); 1944; Källa: Leif Lewin (1936 - ); Planhushållningsdebatten
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
114
S5Manus v14.0
fördelningskriterier eller kvalitativa kriterier. Att BNP per capita i ett land stigit betyder inte nödvändigtvis att
genomsnittsmedborgaren fått det bättre.169
George Soros (1930 - ); Den globala kapitalismens kris
Vi är vana att mäta framsteg med BNP, men det är liktydigt med att acceptera pengar som mänsklig värdering. BNP mäter det
monetära utbytet; ju mer social växelverkan antar formen av monetärt utbyte, desto större är BNP. Till exempel skulle aids, om
alla andra faktorer var oförändrade, öka BNP på grund av behandlingskostnaderna.
Brain ware
Samlat begrepp för kompetens, erfarenhet och kunskap.
Jmf Know-how
Briderreaktor
Fast Breeder Reactor (FBR), vanligen kallad ”briderreaktor” som kan ”producera” sitt eget
bränsle genom att omvandla en i uranstavarna icke-användbar uranisotop till klyvbart
bränsle.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf LMFBR
Jmf LWR
Jmf Perpetuum mobile
Jmf Synergieffekt
Jmf Uranoxid
En briderreaktor är en typ av kärnreaktor som kan omvandla Uran238 till klyvbart Plutonium239 vilket innebär att reaktorn under en
lång tid ”producerar nytt” bränsle och således inte behöver någon ytterligare ”påfyllning” av nytt bränsle (uranoxid). Plutonium 239
kan i likhet med Uran235 klyvas varför en bred satsning på briderreaktorer (FBR) skulle kunna trygga världens energiförsörjning
under överskådlig tid på flera tusen år, beroende på hur man beräknar världens samlade urantillgångar och briderreaktorernas
effektutnyttjade.
Dold arbetslöshet
Jmf Arbetslös
Down-stream
Inköp av varor från en marknadsbörs för distribution/försäljning till konsument.
”.. distribution/försäljning innefattar marknadsaktiviteter, kundbearbetning, kundleveranser, etc..”
”.. det är produktionen (up-stream) som säljer sina varor till börsen och det är distribution/försäljning (down-stream) som köper
sina varor från börsen..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Up-stream
Däggdjur
Mammalia, den högst stående klassen bland ryggradsdjuren; föder (utom kloakdjuren)
levande ungar, har mjölkkörtlar och ger di; omfattar förutom människan bl.a. apor, halvapor,
partåiga hovdjur, uddatåiga hovdjur, elefanter, klippgrävlingar, sirendjur, valar, säldjur,
rovdjur, bältor, myrkottar, jordsvin, gnagare, fladdermöss, insektsätare, pungdjur och
kloakdjur.170
Jmf High flyer
Ebb
Jmf Tidvatten
Effekt
Energiproduktion/förbrukning per tidsenhet med beteckningen - p - som mäts i enheten Watt
(Joule/s).
”.. en vanlig glödlampa har en effekt på mellan 40 – 100 W..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Energi
169
170
Svenska Nationalencyklopedin; Bo Sandelin, Harald Dickson , Pecca A. Luukkainen
Prismas nya Uppslagsbok
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
115
S5Manus v14.0
Efterfrågan
Den ekonomiska energiteorin skiljer på begreppet behov och begreppet efterfrågan. Ett
behov är en önskan, något som människan vill tillgodogöra sig, medan en efterfrågan är icke
tillgodosedd behovstillfredsställelse som kan, men ännu inte har, realiserats. Behovet är en
förutsättning för, medan efterfrågan är en konsekvens av, en sänkt enhetskostnad.
Jmf Konsumtion
Jmf Says lag
Ekonomisk infrastruktur
Ett lands försörjningssystem i form av hamnar, flygplatser, vägar, el- och vattenförsörjning
osv.
Jmf Infrastruktur
Ekonomiska energiteorin
En ekonomisk teori som förklarar den marknadsekonomiska utvecklingen utifrån energi- och
kostnadsbegreppet och som förutspår en framtida ”marknadsekonomins utopia” där
kostnadsbegreppet och det monetära systemet går mot sin egen upplösning.
Jmf Anteriore
Jmf BNP
Jmf Briderreaktor
Jmf Effekt
Jmf Energi
Jmf Energientropi
Jmf Energikvot
Jmf Enhetskostnad
Jmf Fat
Jmf Fördelningspolitik
Jmf Kristalliserad muskelkraft
Jmf KWh
Jmf LMFBR
Jmf LWR
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Muskelkraft
Jmf Nolltillväxtsamhälle
Jmf Perpetuum mobile
Jmf Post ultimus
Jmf Posteriore
Jmf PPM
Jmf Reduceringsfilosofin
Jmf Sysselsättningsgrad
Jmf Transnationell medborgare
Jmf Utväxlingseffekt (b)
Jmf Walmartisering
Jmf Vanmaktens optimism
Jmf Ödesteorin
Energi
Energi definieras som effekt multiplicerat med tid - e - och mäts i enheten Joule (Ws).
”.. 1 h = 3 600 s => 1 Wh = 3 600 J => 1 KWh = 3 600 000 J..”171
”.. 1 kWh håller en 40 wattslampa lysande i 25 timmar..”
Jmf Effekt
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Energikvot
Jmf Matematiska prefix
Jmf Muskelkraft
Energientropi
Den process där energins koncentration minskar vilket inte innebär att den försvinner, utan
endast att den finfördelas så att vi inte längre kan använda den till ett aktivt arbete.
Processen kallas med ett vetenskapligt ord för entropi, att universums energi strävar efter att
utjämnas. Entropi betyder egentligen oordning och universums oordning (entropi) tilltar över
tiden. Berg eroderar och blir till grus, solen ”förbränner” sin energi och omvandlar den till
värmestrålning osv.
Jmf Ekonomiska energiteorin
171
w = watt; h = hour (timme); s = sekund; j = joule; k = kilo (1000)
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
116
S5Manus v14.0
Energikvot
Energikvoten definieras som övriga energikällor genom muskelkraft uttryckt som energi - e mätt i enheten Joule (Ws). I det primitiva samhället är energikvoten noll medan den går mot
oändligheten i marknadsekonomins utopia. Energikvoten anger hur långt ett samhälle har
utvecklats mot marknadsekonomins utopia men ger samtidigt en viktig indikation på den
marknadsekonomiska nivå som ett samhälle befinner sig, i relation till andra samhällen.
Dessutom ger den en känslighetsanalys på hur stora energiprisändringar ett samhälle klarar
av att balansera. Den mogna marknadsekonomin är betydligt känsligare för förändringar i
energipriset än det primitiva samhället.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Energi
Jmf Enhetskostnad
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Primitivt samhälle
Jmf Tjänsteeffekt
Enhetskostnad
Kostnad per producerad enhet (vara eller tjänst). Ett centralt begrepp i den ekonomiska
energiteorin som hävdar att det marknadsekonomiska samhällets ständiga reduktion av
enhetskostnaden, genom en konsekvent överföring från muskelkraft till övriga energikällor,
leder till en ekonomisk tillväxt.
Jmf Anteriore
Jmf Arbetets gränsprodukt
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Energikvot
Jmf Muskelkraft
Jmf Nolltillväxtsamhälle
Jmf Posteriore
Jmf Produktivitet
Jmf Slumrande kapital
Jmf Stordriftsfördel
Jmf Tillväxtmotor
Jmf Utväxlingseffekt (b)
Enhetskostnaden representeras av muskelkraftens kostnad i en vara eller i en tjänst. Den kostnad som uppstår när en vara eller
en tjänst produceras motsvarar producentens enhetskostnad. När producenten säljer sin vara eller tjänst indelas hans intäkt i en
enhetskostnad och i ett ekonomiskt överskott (alt. ekonomiskt underskott) medan försäljningspriset övergår och blir till
konsumentens (köparens) enhetskostnad. Producentens och konsumentens enhetskostnad är normalt inte identiska, men de
representerar samma storhet; nämligen muskelkraftens kostnad.
Låt oss ta ett exempel:
En vara produceras till enhetskostnaden 8 SEK och säljs för 10 SEK. Det uppstår således ett ekonomiskt överskott (en vinst) på
2 SEK. De anställdas ekonomiska ersättning ingår som en del i producentens enhetskostnad på 8 SEK medan överskottet på 2
SEK är att betrakta som producentens ekonomiska ersättning. Konsumentens enhetskostnad blir i vårt exempel 10 SEK.
Konkurrensen på marknaden sänker nu marknadspriset från 10 till 9 SEK.
Producenten kan nu välja mellan att sänka sin ekonomiska ersättning (vinsten) från 2 SEK till 1 SEK och samtidigt hålla
enhetskostnaden på 8 SEK konstant, vilket innebär att producenten sänker sin ekonomiska ersättning med femtio procent.
Konsumentens (och samhällets) enhetskostnad sänks motsvarande från 10 till 9 SEK.
Producenten kan också välja att öka sin produktivitet och sänka sin enhetskostnad från 8 till 7 SEK och därmed behålla sin
ekonomiska ersättning på 2 SEK. Konsumenten (och samhället) enhetskostnad påverkas inte utan är fortfarande 9 SEK.
Entreprenör
Möjlighetsinriktad person med genomförandekapacitet som kan kvävas i en
organisationsstruktur men som utan omgivningens motstånd strax hotar sig själv.
Jmf Svenska patentparadoxen
Entropi
Jmf Energientropi
EUA – European Union Allowances
Rätten, i enlighet med Kyotoavtalet, att släppa ut ett ton koldioxid.
Jmf Kyotoavtalet
Jmf Nord Pool
Jmf Växthuseffekten
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
117
S5Manus v14.0
2005-02-28 invigdes världens första koldioxidbörs, där utsläppsrättigheter säljs och köps i kontinuerlig handel. Nord Pool, den
nordiska elbörsen, hann först. Men fler börser förväntas konkurrera om att bli marknadsledande. Den 16 februari i år (2005)
trädde Kyoto protokollet i kraft, vilket ska begränsa i första hand de europeiska ländernas utsläpp av gaser som påverkar
jordens miljö – som exempelvis koldioxid. För att investeringarna att begränsa utsläppen ska göras där de får störst effekt har
varje land fått rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Dessa rätter fördelas till landets industrier och andra verksamheter
och kan sedan köpas och säljas fritt. Ett företag som investerar i att begränsa sina koldioxidutsläpp kan i alla fall delvis
finansiera det med att sälja av en del av sina utsläppsrätter.
I första hand är handeln begränsad till Europa. En EUA (European Union Allowances) är en rätt att släppa ut ett ton koldioxid.
På Nord Pool utanför Oslo finns det tre kontrakt som det handlas med. EUADEC-05 är det närmaste kontraktet som gäller för
december i år. Det är vid årets slut som företagen måste räkna efter hur stor verksamheten har varit i förhållande till
utsläppsrätten. Har utsläppen varit större måste företaget köpa utsläppsrätter. 172
Factory in a box
Standardiserade produktionsenheter som kan kombineras samman till en fabrik.
”.. att montera ihop en produktionslina helt efter behov..”
”.. en containerfabrik..”
Jmf Black box
Tjänsten ”factory in a box” ska förpackas i en eller flera containrar, kunna köpas, hyras eller leasas för att monteras upp i en
fabrik - stationärt i flera år, eller tillfälligt för att klara ett produktionsstopp. Den ska också kunna flyttas runt i fabriken, lånas ut till
exempelvis en underleverantör, monteras ner och säljas eller hyras ut till ett annat företag.
En produktionslina som utvecklas i projektet består av moduler. En modul kan vara utvecklad för en svetsprocess på ett gjuteri,
en annan för automatmontering av en robotdetalj, en tredje för att stoppa piller i medicin askar och så vidare.
---- Det grundläggande syftet är att utveckla ett konkurrenskraftigt produktionsalternativ till billig manuell arbetskraft i andra länder.
Därför får det inte bli för dyrt, säger projektledaren Mats Jackson, professor i produktionsteknik på Mälardalens högskola. 173
Fat
Rymdmått; 157 liter.
”.. ett fat alternativt en barrel..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
FBR
Jmf Briderreaktor
Fissionsenergi
Utvinning av energi genom att tunga grundämnen klyvs (fission) till lättare grundämnen.
Tekniken används för framställning av energi i dagens konventionella kärnkraftverk (LWR).
Jmf Fusionsenergi
Jmf LWR
Flod
Jmf Tidvatten
Follow the sun
Strategiskt upplägg där en verksamhet delas upp i tre arbetsskift som följer dygnets ljusa
timmar runt jorden.
”.. kundservicekontoren var öppna från klockan 8.00 – 16.00 i London, Los Angeles och Beijing, 24 timmar om dygnet..”
”.. kunden ringde till kundservice som svarade på tre olika platser (London, Los Angeles eller Beijing) beroende på vilken
tidpunkt det var på dygnet..”
Jmf Robotisera
Fossilt bränsle
Bränsle som har sitt ursprung i resterna av växter och djur från äldre geologiska perioder
som i praktiken är att betrakta som lagrad solenergi; stenkol, brunkol, råolja, naturgas, torv.
Jmf Växthuseffekten
Friktionsarbetslöshet
Jmf Arbetslös
172
173
SvD 2005-03-01
Ny Tekniks webbsida 20041216
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
118
S5Manus v14.0
Fusionsenergi
Utvinning av energi genom att lätta grundämnen slås samman (fusion) till tyngre
grundämnen. Solens värme bildas genom att lätta väteatomer slås samman till helium.
Jmf Fissionsenergi
Fördelningspolitik
En inkomstfördelning så jämn som den kan åstadkommas utan att skada de
rikedomsbildande krafterna174.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf LAS
Jmf Moralspegel
Jmf Socialismens jämställdhetsideal
Jmf Solidaritetsmoral
Jmf Tjänsteeffekt
Gilded Age
Jmf The Gilded age
High flyer
En generalist som har gjort ledarskapet till en egen profession baserat på delegering som
princip.
”.. en karriär fixerad generalist som ingår i en eller flera systemkedjor..”
”.. ett skrå av High flyer..”
".. att klättra utanpå pyramiderna.."
Jmf Däggdjur
Jmf Rotationseffekt
Citat från tidningen Den Nya Ekonomin nr 1, 2000
”Jag är en sådan där average-människa. Jag är inte riktigt bra på någonting men ganska bra på allt. Jag har bra synk mellan
hjärnhalvorna”.
Holism
Åsikten att helheten är något mer än summan av dess delar. Det räcker således inte med att
studera träden för att förstå helheten eftersom skogen påverkar träden.
Jmf Ism
Jmf Reduceringsfilosofin
Jmf Synergieffekt
Härdsmälta
När en kärnreaktors bränslestavar bryts ner och skyddshöljet runt om reaktorn rämnar av
den kraftiga värmeutvecklingen.
Jmf LWR
Ideologi
Idélära; de bärande idéerna i ett politiskt system.175
Jmf Ism
Jmf Laissez-faire
Jmf Reaganomics
IEA
International Energy Agency.
Infrastruktur
Under eller bakomliggande struktur, underbyggnad, bassystem.176
”.. Jmf Ekonomisk infrastruktur
Ism
Ideologiskt budskap med en tydlig politisk inriktning.
”.. konservatism, kapitalism, liberalism, socialism, marxism..”
174
Eli Hecksher (1879-1952); Gammal och ny ekonomisk liberalism
Prismas nya Uppslagsbok
176
Sv. Akademins ordlista
175
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
119
S5Manus v14.0
Jmf Holism
Jmf Ideologi
Jmf Kapitalism
Jmf Protektionism
Janusansikte177
Dubbelansikte; bildlig beskrivning av något som har två olika aspekter/ansikten/sidor.
Jmf Anteriore
Jmf Posteriore’
Jobless growth
En samhällsekonomisk situation som kännetecknas av en ökad produktivitet samtidigt som
sysselsättningsgraden är oförändrad eller sjunker.
Jmf Arbetslös
Jmf Black box
Jmf Luddit
Jmf Produktivitet
Jmf Robotisera
Jmf Ödesteorin
Kanalisera
Förmågan att avleda (styra över) en kraft i en mindre hotfull alt. mera positiv riktning.
Jmf Pseudodebatt
Jmf Vanmaktens optimism
Kapitalism
Politisk och ekonomisk åskådning där marknadskrafterna, de enskilda medborgarna, äger
produktionsmedlen och statens engagemang reduceras till ett minimum.
”.. kapitalismen uppnår de marknadsekonomiska målen genom att privata intressen investerar i produktionen av varor och
tjänster medan det socialistiska systemet överför investeringar och äganderätten till staten..”
Jmf Ism
Jmf Laissez-faire
Kartell
Överenskommelse mellan marknadsaktörer med syfte att förhindra eller försvåra konkurrens.
Jmf Administrerat pris
Jmf Monopol
Jmf Oligopol
Jmf Ren konkurrens
Klassisk arbetslöshet
Jmf Arbetslös
Know-how
Ett system eller en organisations samlade kunskap och kompetens.
Jmf Brain ware
Jmf Kunskapssamhälle
Konjunkturarbetslöshet
Jmf Arbetslös
Konkurrens
Jmf Ren konkurrens
Konsumtion
Konsumtion är en realiserad efterfrågan.
Konsumtion är det enda syftet och ändamålet med all ekonomisk verksamhet.178
Jmf Efterfrågan
177
Janus. Romerska mytologin. Ingångens och dörrens skyddsgud som avbildas med två från varandra vända ansikten.
John Maynard Keynes (1883 - 1946); Engelsk nationalekonom; Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar; Åttonde kapitlet;
Konsumtionsbenägenheten, De objektiva faktorerna
178
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
120
S5Manus v14.0
Kristalliserad muskelkraft179
Den i varan kristalliserade kostnaden för muskelkraft.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Muskelkraft
Kundkraft
Ett systems strävan att få kunden att göra så mycket som möjligt av det administrativa
arbetet själv.
Jmf Robotisera
Kunderna trivs bäst på banken180
Kunderna trivs bäst på bankkontoren medan bankerna vill att de ska stanna hemma framför datorn.
Bankerna och deras kunder strävar inte åt samma håll. Medan kunderna helst söker sig till kontoren för att få personlig service
vill bankerna att de ska göra sina ärenden på nätet.
”Bankerna sparar kanske pengar, men relationen till kunderna blir svagare. Nätet ersätter inte behovet av kontorsbesök” säger
Peter Docherty, forskare vid Arbetslivsinstitutet, som nyligen publicerat en studie som visar att de kunder som huvudsakligen
använder kontoren är mer nöjda med sin bank än de som sköter sina bankkontakter via nätet.
En enkät som gjordes med 1 200 kunder visar att ju aktivare en kund är, desto mer uppskattar denne bankens tjänster vilket
också ökar kundernas vilja att vara trogna sin bank.
Kunskapssamhälle
Ett samhälle som säljer kvalificerad kunskap & kompetens, domineras av akademiker och
producerar helt kundanpassade problemlösningar.
Jmf Know-how
Jmf Nya ekonomin
Jmf Postindustriella samhället
Kunskapsföretagens produktion är:181
- icke standardiserad
- kreativ
- starkt individberoende
- komplext problemlösande
KWh
Kilowattimme.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Energi
Jmf Matematiska prefix
Kyotoavtalet
Ett internationellt avtal (undertecknades ursprungligen i Kyoto, Japan, 1997) som begränsar
utsläppen av koldioxid och fem andra växthusgaser. Ursprungligen lovade 39 industriländer
att gemensamt minska utsläppen med fem procent 1990 – 2012.
Jmf EUA
Jmf Växthuseffekten
Jmf Växthusgas
LAS
Lagen om anställningsskydd.
Jmf Fördelningspolitik
Jmf Solidaritetsmoral
Jmf Tjänsteeffekt
Laissez-faire
Ett samhälle utan moraliskt hänsynstagande eller ett ledarskap där underordnade är
fullständigt fria att fatta egna beslut utan hänsyn till andra.
Jmf Ideologi
Jmf Kapitalism
Jmf The Gilded Age
179
Ett av Karl Marx definierat begreppet för värde.
DN 2003-04-28
181
Karl Erik Sveiby, Anders Risling; Kunskapsföretaget; 1986
180
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
121
S5Manus v14.0
LMFBR
Liquid Metal cooled Fast Breeder Reactor. En briderreaktor (FBR) med flytande metall som
kylmedel.
Jmf Briderreaktor
Jmf Ekonomiska energiteorin
Luddit
I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för
förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya
mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter
sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ”ludditer”. Det symboliska oförståndet i deras
handlande bestod i att de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de
levande varelser, som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen.182
Jmf Jobless growth
Jmf Spinning Jenny
LWR
Konventionell kärnkraftsreaktor som drivs genom klyvning (fission) av U235 och använder
vanligt vatten som moderator (light water reactor).
Jmf Briderreaktor
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Fissionsenergi
Jmf Härdsmälta
Jmf Uranoxid
Mammalia
Jmf Däggdjur
Marshallhjälpen
Det amerikanska återuppbyggnadsstödet till Europas krigshärjade länder efter andra
världskrigets slut (1947 – 1951).
Marshallplanen för Europas återhämtning183
När det slutligen stod klart för alla hur stor förändringen i Europas handel och ekonomi var framträdde den amerikanske
utrikesministern George C. Marshall i enlighet med råd från sina tekniska rådgivare i ekonomiska och politiska frågor med ett
djärvt förslag att jämvikten inom Europas internationella betalningsbalans skulle återställas genom amerikansk finansiering i stor
skala och inom-europeisk planering. Europeiska statsmän under ledning av den brittiske utrikesministern Ernest Bevin följde
snabbt upp Marshalls förslag i juni 1947 genom att sammankalla till en konferens i Paris till vilken alla europeiska nationer utom
Tyskland och Spanien inbjöds. Västeuropas reaktion blev entusiastisk men länderna i Östeuropa som rättade sig efter
Sovjetunionen bojkottade konferensen och vägrade senare att ansluta sig till den plan som antogs. Alltifrån sin början blev
Marshallhjälpen alltså en återhämtningsplan för Västeuropa (European Recovery Plan, ERP) som skulle samordna sjutton
länders ansträngningar att återhämta sig och finansiera deras dollarbehov. Lagen om ekonomiskt samarbete (Economic
Cooperation Act) antogs av Förenta staternas kongress i april 1948 och den skulle träda i funktion omedelbart och gälla till slutet
av år 1952 med planerade utlägg på 17 miljarder dollar. För administrationen av Marshallplanen från den amerikanska sidan
skapades lagen Economic Cooperation Administration (ECA) och Paul Hoffman, f.d. direktör inom bilindustrin, blev
generaladministratör. De faktiska utlägg som Förenta staterna gjorde i samband med Marshallplanen uppgick till ungefär 12,5
miljard dollar, jämfört med de 17 miljarder dollar som ursprungligen nämnts, och de kom i praktiken att fungera inte fullt fyra år.
Marknadsekonomins utopia
Enligt den ekonomiska energiteorin det marknadsekonomiska systemets yttersta konsekvens
när utväxlingseffekten går mot oändligheten, muskelkraftens egenvärde mot noll samtidigt
som kostnaden för muskelkraft går mot oändligheten.
”.. i marknadsekonomins utopia går energikvoten mot oändligheten..”
Jmf Anteriore
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Energikvot
Jmf Muskelkraft
Jmf Nya ekonomin
Jmf Post ultimus
Jmf Posteriore
182
Georg Henrik von Wright (1916 - ); Filosof och professor;; Humanismen som livshållning; Del av ett inledningsanförande i Helsingfors
1972
183
Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 34 Återhämtningen efter kriget och
betalningsbalanskrisen i Europa
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
122
S5Manus v14.0
Jmf Postindustriella samhället
Jmf Primitivt samhälle
Jmf Utväxlingseffekt (b)
Marxistiska ödestron
Jmf Ödesteorin
Matematikmetoden
Kostnadsoptimering av en väl definierad process genom att metodiskt, konsekvent och
stegvis sänka kostnaderna i mindre, var för sig, obetydliga steg.
Jmf Produktivitet
Jmf Walmartisering
Matematiska prefix
Förkortat skrivsätt för stora tal.
K (kilo)
M (mega)
G (giga)
T (tera)
P (peta)
Jmf Energi
Jmf KWh
Jmf MDR
Jmf MSEK
Jmf PPM
betyder
betyder
betyder
betyder
betyder
1 000 eller 103
1 000 000 eller 106
1 000 000 000 eller 109
1 000 000 000 000 eller 1012
1 000 000 000 000 000 eller 1015
MDR
Miljard
”.. 1 mdr SEK = 1 000 000 000 kronor..”
Jmf Matematiska prefix
Jmf MSEK
MNF
Multinationellt företag med rötterna i en nation.
”.. ett företag med en nationell tillhörighet och identitet som verkar på den internationella marknaden..”
Jmf TNF
Monopol
En marknad som helt domineras av en enda tillverkare/producent eller säljare.
Jmf Administrerat pris
Jmf Kartell
Jmf Oligopol
Moralspegel
Den av samhället konstruerade moraliska spegel i vilken människan söker sitt personliga
ansvar mot det samhälle hon själv är en del av och i vilken den enskilda medborgaren får
den av samhället skapade samhällsmoralen bekräftad.
Jmf Fördelningspolitik
Jmf Solidaritetsmoral
MSEK
Miljon kronor.
”.. 1 MSEK = 1 000 000 000 kronor..”
Jmf Matematiska prefix
Jmf MDR
Jmf SEK
Multiplier
Jmf Multiplikatoreffekt
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
123
S5Manus v14.0
Multiplikatoreffekt184
En påverkan/aktivitet/investering som har en primäreffekt som sprider sig och leder till en
något lägre sekundäreffekt som sprider sig och leder till en ännu något lägre tertiäreffekt som
sprider sig … och vars sammanlagda effekt185 kraftigt överstiger primäreffekten.
”.. när en åtgärd sprider sig som ringarna på vattnet..”
Jmf Synergieffekt
Muskelkraft
Energikällan - mänskligt arbete - som enligt den ekonomiska energiteorin mäts i den
fysikaliska enheten - e - som alla andra energikällor.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Enhetskostnad
Jmf Energi
Jmf Kristalliserad muskelkraft
Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler producerade energin och alla andra
energikällor. En av marknadsekonomins djupaste hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av
muskelkraft, skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en kostnad.
Naturlig arbetslöshet
Jmf Arbetslös
Nolltillväxtsamhälle
Ett marknadsekonomiskt samhälle där enhetskostnaden förblir konstant över tiden.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Enhetskostnad
Dudley Dillard professor i Ekonomi vid University of Maryland186
Erfarenheterna från mellankrigstiden utgör ett dramatiskt exempel på att en marknadsekonomi inte kan stå stilla och ändå
blomstra. Den måste antingen växa eller stagnera. Den amerikanska marknadsekonomin växte under tjugotalet och stagnerade
under trettiotalet.
Nord Pool
Den nordiska elbörsen i Oslo.
Jmf EUA
Nya ekonomin
En ekonomi där informations-, service-, och kunskapssamhällets nya värderingar
kombineras med avreglering, kortare produktlivscykler och globalisering, katalyseras av
digitala världsomspännande kommunikationsnät och där tid, snabbhet, upplevelser,
relationer, kreativitet och kunskap skapar affärsmöjligheter som aldrig tidigare varit möjliga
att förverkliga.
”.. när världen plötsligt krymper och blir större på samma gång..”
”.. den nya ekonomin uppstod 1997 och var dödförklarad redan fem år senare..”
Jmf Kunskapssamhälle
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Postindustriella samhället
Nyliberalism
Den under 1970 talet framväxande ekonomiska rörelse som hävdade att ett samhälle
utvecklades bäst genom fritt företagande och frihandel, sänkta skatter och mindre statlig
styrning.
”.. Milton Friedman är nyliberalismens frontfigur..”
”.. nyliberalerna menar att det finns en ”naturlig arbetslöshet”, att arbetslösheten får bli vad den blir..”
Jmf Arbetslös
184
Central term hos Keynes och Stockholmsskolan
Nationalekonomi: the multiplier
186
Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 31 Tillväxt och stagnation inom den amerikanska
ekonomin under mellankrigstiden: 1920-talet, högkonjunkturens årtionde
185
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
124
S5Manus v14.0
OECD
Organization for Economic Cooperation and Development.
Oligopol
En marknad som domineras av några få tillverkare/producenter eller säljare.
Jmf Administrerat pris
Jmf Kartell
Jmf Monopol
Jmf Ren konkurrens
OPEC
Organization of the Petroleum Exporting Countries; upprättad 1960.
Passivt kapital
Jmf Slumrande kapital
Perpetuum mobile
Evighetsmaskin. En apparat eller maskin som hålls i rörelse utan tillförsel av energi och som
därför är omöjlig att konstruera.
”.. det finns ingen perpetuum mobile..!!”
Jmf Briderreaktor
Jmf Ekonomiska energiteorin
Populist
En ledare utan helhetssyn som seglar med förenklade lösningar på vågor av
missnöje.
Jmf Vanmaktens optimism
Post ultimus187
Det ekonomiska system som, enligt den ekonomiska energiteorin, någon gång i framtiden
ersätter marknadsekonomin.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Postindustriella samhället
Enhets
kostnad
Post ultimus
Marknadsekonomi
Marknadsekonomins utopia
g på
sat tillgån
Obegrän
fri energi
kostnads
?
Tid
187
Latin: Efter det yttersta, bortom det yttersta
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
125
S5Manus v14.0
Posteriore [-e’rjo-]188
En mogen marknad, där marknadsekonomins ständigt sänkta enhetskostnad inte leder till en
större marknad och vars konsekvens blir smärtsamma omställningsprocesser med risk för
högre arbetslöshet och lägre ekonomisk ersättning.
”.. posteriore och anteriore är det marknadsekonomiska systemets janusansikte..”
Jmf Anteriore
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Enhetskostnad
Jmf Janusansikte
Jmf Marknadsekonomins utopia
Postindustriella samhället
Ett tillstånd där industrins produktionsförmåga kommit så långt att antalet industrianställda
successivt minskar, medan människor i växande utsträckning övergår till servicetjänster.
Samhället har överflöd på materiella tillgångar, och alla människor förfogar över goda
materiella resurser.189
Jmf Kunskapssamhälle
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Nya ekonomin
Jmf Post utlimus
Jmf Primitivt samhälle
PPM
Parts Per Million; miljondelar
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Matematiska prefix
Primitivt samhälle
Ett samhälle där det marknadsekonomiska systemets sänkning av enhetskostnaden genom
en medveten strävan att övergå från muskelkraft till andra energikällor ännu ej inletts.
”.. i det primitiva samhället är energikvoten noll eller nästan noll..”
Jmf Energikvot
Jmf Marknadsekonomins utopia
Jmf Postindustriella samhället
Proaktivera
De aktiviteter en individ/avdelning/organisation själv genomför (ansvarar för) för att
nå sina mål.
".. att vara proaktiv.."
".. att ta ett eget ansvar.."
”.. att själv skapa sin egen framtid och att inte enbart lita på andra..”
“Om du längtar efter blommor – plantera en trädgård!
Om du hatar mörkret – tänd ett ljus!”
Produktivitet
Produktionseffektivitet. Produktion per arbetad timme och per investerad krona. Leverera
varor och tjänster till en allt lägre enhetskostnad.
”.. företagets produktivitet måste höjas om vi ska klara den allt tuffare konkurrensen..”
”.. är meningen med livet en högre BNP och en lägre statsskuld..?!”
”.. det finns ingenting vi gör idag som vi inte kan göra bättre imorgon..”
Jmf Anteriore
Jmf Arbetets gränsprodukt
Jmf Enhetskostnad
Jmf Jobless growth
Jmf Matematikmetoden
Jmf Stordriftsfördel
Protektionism
Politik som syftar till att skydda verksamhet mot (utländsk) konkurrens genom lagstiftning,
skyddstullar etc.
188
189
Bakre, senare, efterkommande
Curt Nicolin (1921 - 2006); bl.a. f.d. VD i SAS och ASEA; Makt och ansvar; 1973
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
126
S5Manus v14.0
”.. protektionism leder marknadsekonomin in i en återvändsgränd. Protektionismen är inte någon framgångssaga – det är vägen
till fattigdom..”
”.. att föra en protektionistisk politik..”
Jmf Ism
Pseudodebatt
En debatt vars enda syfte är att undvika en debatt.
Jmf Kanalisera
Jmf Vanmaktens optimism
Reaganomics190
En statsmans kyliga passiva konservatism dold under ett varmt leende och gigantiska
budgetunderskott som används för att underminera varje offentligt åtagande utom militären.
”.. att ställa till med århundradets fest och låta nästa generation betala kalaset..”
Jmf Ideologi
Reduceringsfilosofin
Uppfattningen att vi kan lära oss förstå komplexa system genom att undersöka de isolerade
delarnas egenskaper.
”.. genom att studera träden formas en uppfattning om skogen..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Holism
Reduktionsarbetslöshet
Jmf Arbetslös
Ren konkurrens
Ett marknadsläge där det finns många aktörer som har frihet att ge sig in i eller lämna en
marknad, och där varje aktör är så liten i förhållande till marknadens storlek att den inte
påtagligt kan inverka på marknadens prissättning.
Jmf Administrerat pris
Jmf Kartell
Jmf Oligopol
Robotisera
Ledarstil med syfte att reducera kreativiteten till fördel för mekaniska
moment/processer.
Jmf Black box
Jmf Follow the sun
Jmf Jobless growth
Jmf Kundkraft
Jmf Rotationseffekt
Jmf Spinning Jenny
Rotationseffekt
När konsekvensen av att High flyer gjort det generella ledarskapet till en egen profession
genom delegering som princip, leder till ett ökat utbud av ledare och därmed avtagande
ekonomisk ersättning.
”.. det märkliga resultatet av High flyers egen strävan att frigöra sig från den operationella verksamheten blir till en ”robotisering”
vars konsekvens leder till försämrade ekonomiska villkor..”
Jmf High flyer
Jmf Robotisera
Rum
Den yttre begränsning som definierar vi och dem och som normalt förknippas med en
geografisk begränsning (t.ex. staden, nationen eller världsdelen) men som även kan
definieras utifrån mer abstrakta objekt som ett system (t.ex. multinationella företag) eller en
intressegemenskap (t.ex. språklig och kulturell förankring) eller social ställning.
Jmf Samhälle
190
Efter Ronald Reagans (1911- 2004) ekonomiska politik som USA:s president 1981-1989
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
127
S5Manus v14.0
Samhälle
Ett rum där individerna (oftast som medborgare) via en mångfald av system sammanlänkas
till en virtuell, upplevd, helhet. Samhället uppstår i interaktionen mellan systemen och dess
individer.
”.. en by, en stad eller en nation är exempel på ett samhälle..”
Jmf Rum
Says lag191
Enligt denna lag från 1800 talet kan inte någon allmän överproduktion av varor förekomma
eftersom utbudet skapar sin egen efterfrågan.
Jmf Efterfrågan
SEK
Svenska kronor.
Jmf MSEK
Skatteväxling
En omfördelning av skatteunderlaget från ett område till ett annat utan att det samlade
skattetrycket förändras.
”.. den gröna skatteväxlingen syftar till att höja skatten på övriga energikällor och sänka den på arbete..”
Jmf Tillväxtmotor
Slumrande kapital
Ett kapital som inte aktivt påverkar enhetskostnaden.
”.. bundet kapital i t.ex. konst, ädelstenar och obligationer som inte tillåts ”arbeta”..”
Jmf Arbetande kapital
Jmf Enhetskostnad
Smoms
Skatt (moms) på skatten. Skattebaserad mervärdeskatt.
Solidaritetsmoral
En samhällsmoral byggd på förnuft och rättskänsla med ekonomisk utjämning som grundval.
Jmf Fördelningspolitik
Jmf LAS
Jmf Socialismens jämställdhetsideal
Socialismens jämlikhetsideal
Man ska kräva av var och en efter hans förmåga och ge var och en efter hans behov.
Jmf Fördelningspolitik
Jmf Solidaritetsmoral
Jmf Tjänsteeffekt
Spinning Jenny
Spinnmaskin som James Hargreaves konstruerade 1764. Den tillät spinning av åtta trådar
samtidigt och anses som den första egentliga spinnmaskinen. Maskinen var gjord av trä och
var handdriven. Den arbetade diskontinuerligt och förgarnet förtunnades, sträcktes, genom
att det drogs ut av en vagn på maskinen. År 1766 hade Hargreaves förbättrat maskinen så
att 100 trådar kunde spinnas samtidigt. Han fortsatte med ytterligare tillverkning trots att
såväl hans bohag som flera maskiner förstördes av handspinnare, som befarade att de
skulle bli arbetslösa av uppfinningen. Benämningen är oklar; den syftar troligen inte på
någon kvinnlig släkting Jenny utan torde vara slanguttryck för "spinning engine"192.
Jmf Luddit
Jmf Robotisera
191
192
Jean Baptiste Say 1767 - 1832
Källa: Nationalencyklopedin
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
128
S5Manus v14.0
Stordriftsfördel
En ökad produktion av varor och tjänster med befintliga produktionsresurser vilket leder till
en lägre kostnad per producerad enhet.
Jmf Enhetskostnad
Jmf Produktivitet
Strukturarbetslöshet
Jmf Arbetslös
Svenska patentparadoxen
Det faktum att Sverige är bäst inom EU på att registrera nya uppfinningar men dåliga på att
utveckla dem innanför landets gränser.193
Jmf Entreprenör
Synergieffekt
Den samlade effekten av flera aktiviteter vars resultat överstiger sin egen summa.
".. två plus två blir fem.."
Jmf Briderreaktor
Jmf Holism
Jmf Multiplikatoreffekt
Sysselsättningsgrad
Antalet sysselsatta i åldern 15-64 år, som andel av den totala befolkningen i samma
åldersgrupp. Som sysselsatt och i arbete räknas en person om han/hon under mätveckan
utför minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri
yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma
hushåll194.
”.. den svenska sysselsättningsgraden mellan 20 och 64 år är idag (2004) 77 procent men skulle behöva höjas till 80
procent för att klara samhällets utgifter utan ytterligare skattehöjningar..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Procent av befolkningen 15-64 år
Säsongsarbetslöshet
Jmf Arbetslös
Tankeförbudslag
Lag som hindrar, försvårar eller förbjuder forskning och utveckling inom ett visst område.
193
194
Svenska Uppfinnare Föreningen SUF 2002
Källa: SCB
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
129
S5Manus v14.0
Fredrick Federley; Förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf); Om kärnkraftens framtid; 2005195
En första åtgärd en borgerlig regering bör ta sig an är att avskaffa den så kallade tankeförbudslagen, som satte stopp för fortsatt
forskning kring kärnkraften.
Svenska forskare ska självklart vara med och finna lösningar på avfallsproblemet. Lösningen på kärnkraftens avfall kan inte
vara att förbjuda forskning. Att som strutsen stoppa huvudet i sanden leder aldrig utvecklingen framåt.
Forskning i sig kan aldrig vara ett problem, eftersom forskningen skapar möjligheter att lösa problem.
The Gilded Age196
Den amerikanska industriella epok i slutet av 1800 talets då laissez-faire kapitalismen hade
ett starkt fäste i den amerikanska ekonomin.
Jmf Laissez-faire
Tidvatten
Månens och solens gravitationsfält sätter världshavens i rörelse vilket ger upphov till
tidvatten. Havsytans höjning (flod) samt sänkning (ebb) sker två gånger per dygn.
Tillväxtmotor
Enligt den ekonomiska energiteorin strävar det marknadsekonomiska samhället efter att
utjämna obalansen i kostnader mellan olika energisystem. Den ekonomiska tillväxten uppstår
när marknadssystemet strävar efter att balansera energikostnaderna. När en förhållandevis
dyr energikostnad ersätts med en billigare energikostnad uppstår den tillväxt som är
nödvändig för att marknadsekonomin ska kunna upprätthållas. Det är denna tillväxtmotor,
som i sin (ständiga) strävan att uppnå jämvikt, driver den ekonomiska utvecklingen framåt.
”.. att öka kraften i tillväxtmotorn genom att beskatta kostsamma energikällor hårdare än billigare alternativ..”
Jmf Arbetsgivaravgift
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Enhetskostnad
Jmf Skatteväxling
Schematisk beskrivning över sambandet mellan
muskelkraft, övrig energi och ekonomisk tillväxt
Energi
kostnad
Kraften/motorn i den
ekonomiska tillväxten
Muskelkraft
Vilken ger
tillväxt
i ekonomin
Övrig energi
Tjänsteeffekt
Den smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett
generellt hårdare direkt kostnadstryck därför att endast en mindre del av muskelkraften kan
ersättas med andra energikällor. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den
enskilda medarbetaren som tvingas öka sin produktivitet och/eller sänka sin ekonomiska
ersättning.
Jmf Energikvot
Jmf Fördelningspolitik
195
DN Debatt; 2005-01-30
The Gilded Age; Mark Twain & Charles Dudley Warner. Först publicerad 1873. Titeln gav hela den industriella revolutionen i USA dess
namn. Boken är en svidande satir över den rådande korruptionen inom politiken, affärslivet och domstolarna.
196
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
130
S5Manus v14.0
Jmf LAS
Jmf Socialismens jämlikhetsideal
Jmf Walmartisering
Den av samhället upplevda tjänsteeffekten blir en allt sämre vård till en allt högre kostnad, inte därför att vårdens kostnad ökar,
utan därför att samhällets energikvot stiger. Den ekonomiska energiteorin leder till slutsatsen att samhället tvingas att allokera
alltmer (relativt sett) av sina samlade resurser till personalintensiva områden för ett ens kunna behålla befintlig servicenivå.
Alternativt tvingas personalen acceptera en ständigt lägre ekonomisk ersättning. I marknadsekonomins utopia blir
konsekvensen helt paradoxal eftersom vården av handikappade och gamla då måste ske helt på frivillig basis.
TNF
Transnationellt eller statslöst företag.
”.. ett företag utan nationell tillhörighet eller identitet, styrd av en internationell företagsledning..”
”.. hemma överallt men ingenstans..”
Jmf MNF
TNM
Jmf Transnationell medborgare
Toppkraft
Den fluktuerande energiefterfrågan som ett samhälle behöver tillgodose över dygnets
timmar.
”.. det produceras mer eller mindre toppkraft beroende av den omedelbara energiefterfrågan..”
Jmf Baskraft
När efterfrågan ökar, därför att de svenska hushållen lagar middag eller frukost, så strömmar större mängder vatten genom
kraftverkens turbiner (toppkraft). När medborgarna släcker sänglampan på kvällen drar kraftbolagen ner på
vattenkraftproduktionen medan kärnkraftproduktionen (baskraft) inte påverkas nämnvärt av dygnsfluktuationerna.
Torrår
Den svenska och nordiska elbalansen är beroende av fyllnadsgraden i vattenkraftverkens
magasin. Ett år med låg nederbörd (torrår) ger ett lågt vattenstånd i magasinen vilket leder till
ett lägre energiutbud och därmed högre elpriser. Ett år med riklig nederbörd (våtår) ger ett
högt vattenstånd vilket leder till ett högre energiutbud och därmed lägre elpriser.
Jmf Våtår
Transnationell medborgare
Transnationell eller ”statslös” världsmedborgare för vilken hela världen är hennes hem.
”.. den internationella människa som uppstår när det geografiska rummet går mot sin upplösning i den globala ekonomin..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Transparenteffekt
Selekteringsprocessen; 2004
Framtidens människa är i likhet med förtagen internationell. Hon håller på att förvandlas till en världsmedborgare. Individens
relation till världen går igenom samma metamorfos som den internationella ekonomin med den skillnaden att den ekonomiska
förändringen sker snabbare och är mera påtaglig. Den transnationella människan anser att nationsgränser och pass enbart är
löjliga, utdöende kvarlevor från en inskränkt tid. Behöver hon bensin till sin bil så ska inte någon arabisk prins tro att han kan
stoppa henne bara därför att prinsen råkar befinna sig på den plats där världens råolja är lagrad.
”Jag är en världsmedborgare,
alltså tillhör jordens tillgångar mig och alla andra människor,
oavsett om det är regnskog, rent vatten eller råolja”.
Transparenteffekt
Benämning för det faktum att ett öppnare samhälle leder till ökad insyn i traditionellt
självklara maktsfärer vilkas inflytande därför gradvis minskar.
Jmf Transnationell medborgare
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
131
S5Manus v14.0
Up-stream
Utvinning och produktion av varor fram till ett utbud på en marknadsbörs.
”.. produktion innefattar råvarutillgångar, vattenkraftverk, oljeraffinaderier osv..”
”.. det är produktion (up-stream) som säljer sina varor till börsen och det är distribution/försäljning (down-stream) som köper sina
varor från börsen..”
Jmf Down-stream
Uranoxid
Uran i dess brytbara form (U3O8) och ur vilken utvinns 0,7 % U235 och 99,3 % U238. En
konventionell lättvattenreaktor (LWR) kan endast drivas på U235 medan en briderreaktor
(FBR) kan omvandla U238 till Plutonium239 vilket kan användas som kärnbränsle.
Jmf Briderreaktor
Jmf LWR
Urbanisera
Göra belevad eller ge stadskaraktär. Inflyttning från landsbygd till storstad. Förtätning av
samhället.
Utväxlingseffekt
Benämning för en liten avvikelse/förändring som kan medföra stora konsekvenser.
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Enhetskostnad
Jmf Marknadsekonomins utopia
Enligt den ekonomiska energiteorin ligger en av marknadsekonomins största hemligheter dold i energibegreppet. Människans
eget arbete har en begränsad kapacitet. Genom att bygga fabriker och massproducera varor skapar människan en större
utväxling på sin begränsade muskelkraft. Man skulle kunna likna det med att hon använder andra energikällor för att förstärka
sina handrörelser. Hennes utväxlingseffekt ökar vilket leder till en sänkt enhetskostnad.
E
relse..
n liten rö
.. som
rk
förstä
s ..
ndr
ma
eno
.. g
er..
rm
gifo
r
e
n
ae
Utväxlingseffekt
Walmartisering
Konkurrens genom lägre kostnader, lägre löner och sämre anställningsvillkor.
”.. a race to the bottom..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Matematikmetoden
Jmf Tjänsteeffekt
Göran Rosenberg (1948 - ); Journalist och författare; Ett kulturreportage om Det nya USA197
Wal-Mart är USA:s största privata arbetsgivare med 1,4 miljoner anställda och en årsomsättning på 245 miljarder dollar (hela
Sveriges BNP för 2002 motsvarande ungefär 370 miljarder dollar) och tretusen lågprismarknader över hela USA.
197
DN 2004-01-11
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
132
S5Manus v14.0
Walmartisering av Amerika har blivit ett begrepp och betyder konkurrens genom lägre kostnader, lägre löner och sämre
anställningsvillkor. Wal-Mart består av gigantiska stormarknader som säljer allting från bildäck och glasögon till underkläder och
kyckling till oftast betydligt lägre priser än andra snabbköpskedjor.
I ett tidningsreportage från en facklig strejk vid några av de livsmedelskedjor som med hänvisning till konkurrensen från WalMart aviserat trettioprocentiga lönesänkningar och försämrade sjukförsäkringsvillkor för sina anställda, läser jag att även de som
strejkar handlar på Wal-Mart.
Liksom alla de som inte har råd att handla någon annanstans.
Liksom alla de som inte längre kan få jobb i något annat slags företag.
En del säger att detta bara är som det ska vara i Amerika. Att Wal-Mart bara är en ny tids början på den amerikanska drömmen
för människor som måste börja från början.
Andra säger att Wal-Mart är slutet på den amerikanska drömmen eftersom Wal-Mart inte erbjuder någon fortsättning. Att WalMart har blivit symbolen för ett Amerika där det inte längre är möjligt att lönearbeta sig från botten till framgång – eller ens till en
grundläggande social och ekonomisk trygghet.
Vanmaktens optimism
Det mentala tillstånd då en underliggande pessimism leder till formandet av en falsk trygghet
av intet förpliktande försäkringar och utfästelser.
”.. när människor själva inser att det bara inte kan fortsätta som tidigare; men att de trots allt hoppas, bara man ger sig till tåls,
att saker på något sätt ändå ska bli bättre..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Kanalisera
Jmf Kyotoavtalet
Jmf Nedsippringseffekt
Jmf Populism
Jmf Populist
Jmf Pseudodebatt
Filosofen och professorn Georg Henrik von Wright (1916 - );1993:198
När man betänker den klyfta som råder mellan å ena sidan saker som enligt en utbredd mening borde ske, och å andra sidan
de risker som världen utsätts för om de faktiskt sker, är det svårt att undgå intrycket att man står inför en omöjlighet. Bättre
därför att blunda för svårigheterna, fortsätta leva med huvudet i busken. Utvecklingen måste ha sin gång, säger man. Små
åtgärder kan naturligtvis vidtas.
Och då kan man ju hoppas att småningom, bara man ger sig till tåls, sakerna ska bli bättre, människorna själva börja inse att
det inte kan fortsätta såhär. Man försjunker i det som jag i Myten om framsteget kallat vanmaktens optimism. Jag tycker mig
känna igen detta mentala tillstånd i de oftast till intet förpliktande försäkringar och utfästelser som industriländernas regeringar
avger enskilt eller i grupp; men också i uttalanden från konferenser och seminarier i etablerade kretsars regi.
Växthuseffekten
Den från solen inkommande solenergin omvandlas till värmestrålning vid jordytan vilken
hindras från att lämna jordens atmosfär av det lock av växthusgaser som omger den. Ju mer
växthusgaser atmosfären innehåller desto mer värmestrålning studsar tillbaka mot jorden
istället för att försvinna ut i rymden och därmed stiger atmosfärens medeltemperatur.
Jmf EUA
Jmf Kyotoavtalet
Jmf Växthusgas
Barry Commoner (1917 - ) beskriver växthuseffekten på följande sätt i den uppmärksammande boken Cirkeln sluter sig199 från
1971:
Koldioxid har en alldeles speciell effekt. Denna gas släpper nämligen igenom större delen av solstrålningen utom den som faller
inom spektrumets infraröda område. I det avseendet liknar koldioxid glas, som lätt släpper igenom synligt ljus med reflekterar
den infraröda strålningen. Det är den egenskapen som gör glas till ett så värdefullt material i växthus på vintern. Synlig solenergi
tränger in genom glaset, absorberas av jorden i växthuset och omvandlas till värme som återstrålas från jorden som infraröd
energi. Men när denna infraröda strålning når växthusglaset studsar den tillbaka och stannar kvar i växthuset som värme. Det är
förklaringen till att det är varmt inne i oeldade växthus på soliga vinterdagar. Precis som glaset fungerar koldioxiden i jordens
lufttäcke som en gigantisk energiventil. Synlig solenergi tränger lätt igenom koldioxiden och omvandlas till stor del till värme när
den når jorden. Den infraröda strålning som blir resultatet hålls kvar inom lufttäcket på grund av att jordens koldioxid reflekterar
värmen.
Ju högre koldioxidhalt luften har desto större del av solstrålningen stannar alltså kvar vid jordytan som värme. Det förklarar
varför jordens medeltemperatur närmade sig den tropiska i ett tidigt skede av jordens historia, då koldioxidkoncentrationen var
hög. När sedan stora mängder växter omvandlade åtskilligt av denna koldioxid till vegetation – som övergick i fossil form som
kol, olja och gas – sjönk lufttemperaturen. När vi i våra dagar har förbränt dessa fossila bränslen och omvandlat dem till
koldioxid har atmosfärens koldioxidhalt stigit. Vilken inverkan detta kan ha på jordens temperatur är nu (1971; förf. anm.) en
livligt debatterad fråga.
198
199
Georg Henrik von Wright (1916 - ); Filosof och professor; Att förstå sin samtid; Om de yttersta tiderna; 1993
Kapitel 2 Ekosfären
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
133
S5Manus v14.0
Växthusgas
Gaser med störst förmåga att blockera värmestrålning. De viktigaste är vattenånga, koldioxid
och metangas. Förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas förstärker den
naturliga växthuseffekten.
Jmf Fossilt bränsle
Jmf Kyotoavtalet
Jmf Växthuseffekten
Utsläpp av växthusgaser miljoner ton/år
8000
7020
7000
6000
5000
4070
4000
3000
3000
2000
1385
1525
Japan
Ryssland
1000
79
0
Sverige
Kina
EU
USA
Källa: DN 2005-02-17
Våtår
Jmf Torrår
Ärvd arbetslöshet
När generation efter generation saknar arbete.
Jmf Arbetslös
Erika Bjerström (1962 - ); Porslinsmålerskan från Limoges200
Gruvstaden Charleroi i Belgien, är känt för sin höga arbetslöshet, 2006 låg den på över tjugo procent. Idag talar sociologerna
om ärvd arbetslöshet, där generation efter generation i nedlagda industristäder saknar jobb. Barnen har aldrig sett sina föräldrar
arbeta och saknar därför drivkraft att studera. Föräldrarna är bidragsberoende och bittra och ser ingen framtid för sina barn,
därför kan de inte heller motivera dem att gå ut skolan.
Ödesteorin
Enligt marxismen/socialismen ackumuleras världens rikedomar alltmer till ett fåtal händer. I
kapitalismens sista högst utvecklade stadium, leder arbetarklassens allt lägre ersättning och
därmed avtagande efterfrågan till den marknadskollaps som slutligen förgör det kapitalistiska
systemet.
”.. produktionskrafterna, vilka bestämmer historiens förlopp, kan endast driva utvecklingen i en riktning: mot en allt mera
utvecklad kapitalism, vilken till slut gå under och ersätts av marxismen..”
Jmf Ekonomiska energiteorin
Jmf Jobless growth
200
Porslinsmålerskan från Limoges
© 2004–2006 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se
134
