VIRUS
Cecilia Svedman
2016
Varicella –Zoster virus
(tillhör herpesvirus gruppen)
• Varicella, vattenkoppor, primärinfektionen
• Herpes Zoster, bältros, sekundärinfektionen
• Efter varicella infektionen vilar viruset i sensoriska ganglier och kan
sedan via nerverna sprida sig till huden men även tex pleura.
• Vattkoppor är en välkänd, mycket smittsam men för det mesta mild
utslagssjukdom. De flesta smittas av vattkoppor som barn.
•
En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande
vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros.
Herpesvirus utmärker sig bland annat av att virus efter den primära
infektionen ligger latent i kroppen och kan reaktiveras senare i livet.
Inkubationstiden för vattkoppor är 14–16 dygn (10–26 dygn). För bältros kan
någon inkubationstid inte anges utan sjukdomen kan uppstå när som helst
under livet efter att man har haft vattkoppor.
Vattkoppor smittar från person till person främst via luften runt den som är
sjuk. Smittsamheten är mycket hög redan någon till några dagar innan de
vätskefyllda blåsorna uppstår.
Smittsamheten kvarstår så länge nya utslag uppstår.
Bältros är inte särskilt smittsamt, men kan smitta via direktkontakt med
sårvätska från blåsorna. Den som smittas kan då få vattkoppor om den ej
haft det tidigare. En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande
vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros. En person med
bältros kan inte smitta en annan person så att den får bältros.
Varicella
Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen
något dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar
först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla. Klådan är
ofta besvärande. Hosta ingår ofta i bilden (vattkoppor i luftrörens
slemhinnor).
Hudblåsorna kan bli sekundärinfekterade, annan komplikation är
lunginflammation samt hjärnhinneinflammation (se infektionsmomentet).
Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt
immunförsvar eller drabbar ett nyfött barn till en mor, som just i anslutning
till förlossningen insjuknat i vattkoppor
Varicella
Dermatologiskt ”blandbild”, dels papler, dels vesikler dels krustor som kommer
under längre period. Mest utslag på buk och huvud. I munnen ofta afte liknande
förändringar och blåsor .Pat har ofta mkt klåda. Mängden blåsor kan variera
stort mellan individer. Oftast uppstår nya blåsor i ungefär en veckas tid.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om smittor i förskola är barnet smittfritt när
krustorna torkat in.
Ett vaccin finns tillgängligt för i första hand särskilda medicinska riskgrupper.
Hur yttrar sig bältros?
• Ensidig värk /smärta /klåda/hyperestesi i det/de
nervsegment där blåsorna sedan kommer
föregår hudutslagen
• Halvsidiga segmentella grupperade vesikler.
Stark rodnad runt blåsorna.
• 50% thorakal segmentet 15% trigeminus.
Blåsorna kan vara hemorraghiska, övergå i pustler
och ibland ses krustor.
Förlopp över ca 2 veckor.
Unga patienter kortare förlopp och lindrigare
symtom. Hos äldre ofta svåra neuralgier som
resttillstånd.
• Drabbar ofta människor med försämrat
immunförsvar(leukemi, HIV) , då oftare
mer symtom; kan tom få mer
generaliserad zoster
• Komplikationer; neuralgi, sek bakteriell
infektion, ibl även ärrbildning, blindhet
(Zoster ophtalmicus), akut pares kan ses
speciellt vid engagemang av ansikte tex
facialis pares.
Zoster ophtalmicus
• Drabbar övre trigeminus grenen
• 50% får corneainfektion, särskilt vid
engagemang av nästippen
Diagnos/diffdiagnos/beh
• Vid behov prov från blåsbotten. Immunologi eller
PCR detektering
• Diff diagnoser; Herpes simplex, akut allergiskt
kontakteksem, bullös impetigo
• Behandling: Antiviralterapi, aciklovir, valaciklovir,
famciklovir. Ges systemiskt vid generaliserad
zoster, svårare fall med komplicerande
grundsjukdom eller till äldre pat (pga ökad
neuralgirisk hos dessa). Insättes helst inom 2-3
dagar.
Herpes
Herpes simplex orsakas av 2 olika DNA virus, herpesvirus hominis typ I och 2.Typ 2 sprids
huvudsakligen sexuellt och ger vanligen genital herpes (se föreläsning STI).
Primärinfektion med herpes typ I sker vanligen innan skolstart. De flesta vuxna bär
antikroppar. Hos barn ofta symtomlös infektion alt gingivostomatit. En ovanlig allvarligare
typ är den generaliserade hud varianten som kan uppstå vid primärinfektion hos patient
med atopiskt eksem (eczema herpeticum, som kräver antiviral behandling och bör
handläggas av specialist).
Recidiverande herpes är den vanliga kliniska bilden, förutsätter primärinfektion,
kvarvarande virus i lokala sensoriska ganglier.
Vanligast på läppar eller genitalt men kan ses överallt på kroppen.
Klinisk bild små grupperade vesikler på rodnad botten. Föregås ofta av klåda eller sveda.
Regional lymfkörtel svullnad vanligt. Torkar in på 8-10 dagar, lämnar ej ärr hos
immunkompetent individ
Patient rapporterar ofta korrelation med sol, stress, menstruation.
Att komma ihåg om herpes!
Vid infektionstillfället kan viruset utsöndras i många veckor, därefter endast vid
återkommande symtom.
Symtom och komplikationer
•Förstagångsinfektion (primär) – icke genital: Många får inga kliniska symtom av
primärinfektionen. Barn som smittas kan dock insjukna med feber och blåsor i
munnen och på läpparna. Tillståndet är smittsamt vid direkt kroppskontakt. Ibland
leder HSV-1 till en infektion i ögonen och den drabbade kan få svåra skador i
hornhinnan.
• Reaktivering av icke-genital herpes: HSV reaktiveras ofta lokalt i huden och på
slemhinnorna, men viruset kan också orsaka en ovanlig men mycket allvarlig
hjärninflammation som kan vara dödlig om den inte behandlas.
Diagnostik och behandling
Ofta är herpesinfektionen så typisk att det inte är nödvändigt att ta några prover.
Diagnosen kan dock säkerställas genom att ta sekret från en färsk blåsa eller ett sår
och skicka det till ett laboratorium för viruspåvisning. Det finns också metoder för att
snabbt påvisa virus i ryggmärgsvätskan från patienter med hjärninflammation.
Det finns ingen medicin som tar bort herpesviruset ur kroppen men däremot finns
antiviral terapi som skall ges så snart som möjligt efter debut av symtom. Behandling
kan även ges profylaktiskt (se STI)
VERRUCAE
Vanligaste virus infektionen inom dermatologin. Flera månaders
inkubationstid. Immunitetsförhållandet oklart men vårtor mkt vanligt i
skolåldern och relativt ovanligt hos vuxna. Vid immunbrist kan vårtorna bli
talrika och stora.
Etiologi :Humant papillomavirus. (DNA virus med 100 tal olika typer). Ger
upphov till många olika kliniska bilder ex verrucae vulgaris, kondylom,
cellförändringar.
Vg se seminarie övningar, boken samt STI föreläsningen.
Klinik: Fingrar: hyperkeratotiska papler, ofta konfluerande över nagelvallen
eller knogar. Plana vårtor vanliga hos barn.
Fotsulan: Vårtan pressas inåt pga tryck. Kan ömma. Mosiak vårtor kan ses;
konglomerat av flera vårtor.
Kropp: Plana vårtor och filiforma kan ses på läppar hos både barn och vuxna.
Differentialdiagnos: beror på lokalisation
Handvårtor: knuckle pads, mycobakterie infektion , ärr efter
vårtbehandling
Fötter; clavi
Prognos: Spontanläker på några år, kan dock kvarstå lång tid!!!
Molluscum contagiosum
• DNA-poxvirus
• Infektion ger proliferation av epidermala celler.
• Knappnålshuvudstora hudfärgade papler med
central innavling. I centrum destruerade
epitelceller som kan klämmas ut. Papeln kan
tillväxa till ca 0.5cm stor förändring.
• Förekommer anogenitalt, på bålen, men även annars på
kroppen, gärna i eksemhud hos atopiker.
• Spontanläker. Kan ta flera år. Ev curettage –OM
PATIENTEN SÅ ÖNSKAR! Ses oftast hos barn, men idag
ser man det ibland också som en ”sexuellt” överförbar
sjukdom dvs anogenitalt hos unga.
• Ses oftare hos atopiker.
Gianotti Crostis sjukdom
• Papular acrodermatitis of childhood
• Symmetriska papulösa utslag på extremiteter, ansikte
och gluteer.
• Associerat med hepatit B infektion och Epstein Barr
infektion. Främst men även andra virus infektioner.
• Drabbar vanligen barn, 6månader till 14 år. Medelålder 2
år. Vanligast på tidig sommar/vår.
• Föregås ofta av ÖLI
• Barnet vanligen opåverkat, ibland klåda, feber.
• Ibland ses lymfadenopati och även
hepatosplenomegali
• Vanligen försvinner utslagen på 3-4 veckor
Gianotti Crosti
VIRUS EXANTEM
Maukopapulöst utslag som kliniskt kan vara svårt att skilja från läkemedels
Exantem.
Vanligt förekommande spontant övergående
Kan utlösas av många virus sjukdomar, inte bara de barnsjukdomar som
föreläses på infektionsmomentet.
Mässling (morbilli)
Förekommer under vårvinter.
Inkubationstid 11 dagar
Feber katarrala symtom med
Irritation i ögon, snuva och
hosta.
(Här kan man se kopliks
fläckar i munslemhinnan.
3-4 dagar senare utslaget
Enstaka röda makulära
fläckar som sen konfluerar.
Febern stiger när utslaget
kommer. Smittsamhet hög i
det katarrala skedet.
Se i övr infektionsmomentet
Mässling
Röda hund (rubella)
RNA virus
Inkubationstid 17 dagar. Pat insjuknar med
lätta symtom, sjukdomskänsla, svullad
i körtlar i nacke hals vid öron. Efter några
dagar ett utslag som börjar i ansikte och
nedåt medan ansiktet bleknar.
I övrigt se infektionsmomentet.
Erythema infectiosum, 5:e sjukan
Parvo virus B19
Lätta katarrala symtom sen en fas med exanthem, koncentriska girlanger i
ansikte och på kropp. Drabbar framför allt barn i skolåldern. I övr se
infektions momentet.
Hand foot and
Mouth disease
• Infektionssjukdom med lätta allmänsymtom, pustler eller
vita, strimformade vesikler på händer och fötter samt
aphteliknande förändringar i munnen.
• Ibland ses små sår i munslemhinnan. Ibland lätt feber,
huvudvärk.
• Coxsackie-virus, oftast grupp A, nr 16 eller enterovirus.
• Inkubationstid 3-6 dagar.
• Vanligen insjuknar man på sommar/höst
• Försvinner på 8-10 dagar, barnen får vara hemma från
dagis.
Scarlatina (scharlakansfeber) OBS
bakteriell infektion!!
Streptococc infektion med erytrogent toxin
producerande stam.
Finprickigt utslag mest i armhålor och ljumskar.
Kinderna jämnt rodnade och perioral blekhet. På
tungan initialt en blek
Beläggning och sedan lossnar denna så man får
den klassiska smultrontungan med rodnad och
stora papiller. I efterförloppet fjällar patienten på
