2011-06-23
Abu Dhabi
Landrapport Bahrain
Basfakta
Officiellt namn: Kingdom of Bahrain
Landareal: 712 km²
Huvudstad: Manama
Befolkningsmängd: 1,06 milj (2010) varav 0,5 milj bahrainska medborgare
(2010)
Religion: Omkring 80% muslimer (40% sunni , 60% shia ) cirka 10% av
befolkningen är kristna och omkring 10% tillhör andra religioner
Språk: Arabiska (officiellt språk), engelska, persiska, urdu
Valuta: Bahraini dinar (BHD)
Växelkurs: 0,376 BHD = 1 US dollar. 0,05 BHD= 1 SEK (2011)
BNP/capita USD PPP (2010)= 25, 788
Export: 15 bilj. USD (2010)
Främsta exportvara: Olja, petrokemiska produkter, aluminium
Största exportpartners: Indien, Saudiarabien, Japan, USA
Import: 12 bilj. USD (2010)
Främsta importvara: Råolja, maskiner, kemikalier
Största importpartners: Saudiarabien, Frankrike, USA, Kina
Export till Sverige: 8 milj sek (2010)
Import från Sverige: 113 milj sek (2010)
Inflation: 2,5% (2010)
Statsskick: Konstitutionell monarki (infördes 14 februari 2002)
Statsöverhuvud: Kung Hamad bin Isa al-Khalifa
Premiärminister: Sheikh Khalifa bin Salman al-Khalifa
Diplomatisk representation: Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten
Bahrains London ambassadör är sidoackrediterad i Stockholm
2(6)
Inrikespolitik och MR
Kungariket Bahrain består av ett 30-tal öar och är beläget i den Arabiska
viken mellan Saudiarabiens kust och halvön Qatar. År 1782 lyckades en
beduinstam från fastlandet erövra öarna från de då styrande perserna, och
förde den nuvarande härskarfamiljen al-Khalifa till makten. Al-Khalifa
familjen styrde också över Qatar men fördrevs 1867 av den styrande familjen
al-Thani. Efter territoriella krav från perser och ottomaner sökte al-Khalifa
skydd av Storbritannien. Ett skyddsfördrag undertecknades 1861.
Redan 1933 började olja utvinnas i Bahrain vilket möjliggjorde landets
utveckling mot en modern välfärdsstat. Bahrain blev självständigt år 1971 när
Storbritannien reducerade sin närvaro öster om Suezkanalen. Den styrande alKhalifa-familjen tillhör landets arabiska sunniminoritet, medan den fattigare
och socialt svagare majoriteten av befolkningen är shiamuslimer av arabiskt
och persiskt ursprung. Efter att landet blivit självständigt genomförde den
styrande familjen demokratiska reformer och instiftade ett parlament. Ett år
senare skakades landet av upplopp när oppositionella grupper krävde
ytterligare reformer.
Efter parlamentsvalen 1973 ledde motsättningarna mellan parlamentets
ledamöter och den styrande familjen till att emiren upplöste parlamentet.
Landet styrdes en period med undantagslagar. Efter den islamiska
revolutionen i Iran 1979 upphörde de demokratiska reformerna under två
decennier. Under 80-talet förekom två misslyckade shiamuslimska statskupper
och till mitten på 90-talet skedde flera upplopp och demonstrationer i landet.
Senare delen av 90-talet eskalerade det politiska våldet och flera attentat
utfördes. Mellan 1994-1997 dödades cirka 30 personer i mordbränder,
väpnade attentat och upplopp.
När Emiren Sheikh Hamad bin Isa al-Khalifa tog över styret 1999 rådde en
sorts väpnad fred mellan opposition och regering. I samverkan med
oppositionen inledde den nye emiren en process för demokratisering och
modernisering av Bahrain. Politiska fångar släpptes och oppositionella i exil
tilläts komma tillbaka. I folkomröstningen i februari 2001 fick emirens förslag
om politiska reformer, National Action Charter (NAC ), ett starkt stöd och
Bahrain omvandlades till en konstitutionell monarki.
Vid parlamentsvalen 2006 gick de shiamuslimskt dominerade politiska
rörelserna framåt. De lyckades vinna 18 av de 40 mandaten i den folkvalda
3(6)
nationella församlingen. De sunnimuslimska partierna och de oberoende
grupper som stödde dem lyckades samtidigt erövra 22 mandat. Bahrains
största sekulära politiska grupp, allierad med den shiamuslimska gruppen, fick
inget mandat. De behöll därför kontrollen över parlamentet. Valet innebar
samtidigt att den tidigare utomparlamentariska oppositionen nu deltog i det
parlamentariska arbetet och fick en väsentlig röst. För första gången i
Bahrains historia valdes en kvinna till det folkvalda parlamentet och en
shiamuslim till en av de tre vice premiärministerposterna.
Det tredje och senaste parlamentsvalet hölls i oktober 2010. Valet föregicks av
oroligheter och en arresteringsvåg. Valresultatet blev att oppositionspartierna
tillsammans fick 18 platser i parlamentet. Endast en kvinna lyckades bli invald
till parlamentet.
Regeringen har genom åren mött kritik från framförallt den shiitiska
befolkningen gällande bostadsbrist, hög arbetslöshet och diskriminering på
arbetsmarknaden.
Kraven på reformer och proteströrelserna runt om i Mellanöstern ledde till
omfattande demonstrationer även i Bahrain under våren 2011. Oppositionen
ställde krav på politiska, konstitutionella och ekonomiska reformer. Flera
människor dödades i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna. Regimen
utlovade en nationell dialog under kronprinsens ledning, men tilltagande
demonstrationer och kaos i kombination med ökande krav på förändring
gjorde att regimen valde att inte inleda någon dialog. I mitten på mars lät
regeringen istället införa undantagstillstånd och en GCC-styrka med saudisk
militär och emiratiska poliser inbjöds att komma in i landet. En upprensning
och omfattande arresteringsvåg av oppositionella inleddes av bahrainska
säkerhetsstyrkor. Arton parlamentsledamöter avgick i protest mot tillslagen.
Rättegångar pågår i juni månad 2011 fortfarande mot de fängslade.
Undantagslagarna upphävdes den 1 juni 2011 och fyllnadsval till parlamentet
har aviserats. En ny nationell dialog har aviserats till den 1 juli.
Bahrain rankas som nummer 144 av 168 i organisationen reportrar utan
gränsers globala årliga pressfrihetsindex (2010). I FN:s Human Development
Index ligger landet på 39:e plats(2010). För mer information om mänskliga
rättigheter i Bahrain finns ambassadens MR Rapport 2010 på regeringens
hemsida: www.manskligarattigheter.se
4(6)
Andra användbara källor är UNDP:s årliga Human Development Report som
finns på www.undp.org samt reportrar utan gränsers pressfrihets barometer
på http://en.rsf.org/
Internationella relationer
Bahrain befinner sig i en komplicerad utrikespolitisk situation. Landet har
starka ekonomiska band till Saudiarabien vad gäller handel, olja och finansiellt
stöd. Saudiarabien är också den enda förbindelsen till fastlandet. Det är av
intresse för Saudiarabien att det är råder stabilitet i Bahrain bl.a. av hänsyn till
shiabefolkningen i sina östra oljerika provinser. Bahrain har ett komplicerat
förhållande med grannen Iran som länge gjorde anspråk på landet.
Utrikespolitiken domineras av samarbetet med Gulf Cooperation Council,
GCC och Arabförbundet. GCC är en regional ekonomisk och politisk
organisation med sex medlemsländer: Saudiarabien, UAE, Bahrain, Kuwait,
Oman och Qatar. För vidare information se GCC:s hemsida
http://www.gccsg.org/eng/
Bahrain har nära förbindelser med USA liksom Storbritannien på det
säkerhetspolitiska området. USA: s femte flotta finns i Bahrain. De nära
banden till USA, goda relationer till de arabiska grannländerna, och den egna
etniska sammansättningen, innebär sammantaget att utrikespolitiken bygger
på en komplex blandning av relationer i syfte att värna Bahrains suveränitet.
Det amerikanska stödet för Israel i konflikten med palestinierna har vid en rad
tillfällen lett till betydande demonstrationer mot USA i Bahrain. Krigen i
Afghanistan och Irak har också lett till anti-amerikanska manifestationer. Den
huvudsakliga utrikespolitiska frågan är grannlandet Irans kärnvapenprogram.
Spänningar tenderar att öka i Gulfstaterna, inklusive Bahrain, när
internationella påtryckningar utförs mot Iran. Bahrain har sedan hösten 2004
ett frihandelsavtal med USA.
Ekonomisk och handelspolitisk utveckling
Bahrain har en lång historia som finansiellt centrum i regionen.
Landets geografiska läge, centralt bland de arabiska nationerna, med en
utbildad arbetskraft samt ett stabilt regelverk, har bidragit till att Bahrain
etablerat sig som ett regionalt finansiellt centrum.
Bahrain är i flera avseenden annorlunda från GCC-länderna. Landet är till
ytan den minsta Gulf-staten och har begränsade olje- och gastillgångar.
5(6)
Landets välstånd beror i hög grad på förmågan att diversifiera ekonomin,
d.v.s. minska beroendet av oljeintäkter och skapa nya arbetstillfällen.
Ekonomin är relativt diversifierad med en mycket stor sektor för finansiella
tjänster, medan petrokemi, konstruktion och turism spelar en viktig roll
ekonomin.
Bahrain tillämpar inte skatter, varken inkomstkatt eller bolagskatt. Regeringen
vill kunna erbjuda villkor och förutsättningar som lockar till sig utländska
investeringar från grannländerna och andra länder. Det finns ett stort och
varierat banksystem som består av både konventionella och islamiska
institutioner. Försäkringsbolag, som i många fall har varit underutvecklade i
GCC området, visar på en positiv tillväxt i Bahrain.
Den privata hälso- och sjukvårdssektorn samt privata utbildningssektorn har
haft en positiv ekonomisk utveckling. Landets regering vill främja
turismnäringen bl. a genom att behålla en relativt liberal miljö för
investeringar för att attrahera turister i och utanför regionen. Bahrains första
Formel 1 Grand Prix-tävling år 2004 är ett exempel på turismfrämjande
ambitioner. Loppet, som brukar attrahera omkring 40 000 besökare, ställdes
in efter oroligheterna våren 2011.
Den politiska instabiliteten i Bahrain har haft en direkt inverkan på landets
ekonomi. Hotell- och restaurangföretag är några branscher som har blivit hårt
drabbade av den minskade besöksfrekvensen. En del åtgärder, som högre
oljepriser och saudiska investeringar i den offentliga sektorn, ger landet
möjlighet att kunna reparera förtroendet för handel och etableringen som
finansiellt nav, men än är det för tidigt för att tala om en ekonomisk
återhämtning. Dock råder en försiktig optimism då turister från andra
gulfländer sakta börjat besöka Bahrain igen.
Bahrain rankades fram till oroligheterna som en av de mest
konkurrenskraftiga ekonomierna i arabvärlden. Bland gulfländerna placerar sig
Bahrain på sjätte plats efter Qatar, Saudiarabien, Förenade arabemiraten,
Oman och Kuwait (2010-2011). För mer information se www.weforum.org
Bahrains ekonomi avtog markant med den globala krisen. Landets
finanspolitiska stimulanser och monetära lättnader, tillsammans med en
återhämtning i oljepriset bidrog till en vändning i tillväxten i slutet på 2009.
Regeringen tog betydande lån för att finansiera stimuleringen, vilket bidrog till
en kraftig ökning av statsskulden, men bidrog också till att landet kunnat hålla
6(6)
nere arbetslösheten som låg på 3,9% i april 2010. Efter protestvågen 2011 har
Bahrains ekonomi stagnerat och betydande frågetecken kvarstår kring
investeringsviljan så länge den politiska osäkerheten kvarstår.
Den lokala valutan är knuten till dollarn, vilket är ett av verktygen för att
attrahera utländska investeringar.
En rad stora infrastrukturella projekt är på gång, bland annat
Friendship-bridge som skall förbinda Bahrain med Qatar. Byggandet av bron
påbörjades 2006 och har mötts av förseningar, men är under påbyggnad.
Arbetslösheten har varit det största ekonomiska och sociala problemet i
landet. Bahrains utbildningssystem anses vara ett av de bättre i regionen, men
landet har brottas med stor arbetslöshet bland högutbildade akademiker och
har haft svårt erbjuda tillräckliga arbetstillfällen för nyutbildade ungdomar
under. Regeringens senaste arbetsmarknadspolitiska åtgärder är införande av
tidsbegränsande subventioner för att stimulera anställning av
nyutexaminerade studenter och därigenom minska arbetslösheten. Andra
åtgärder är lättnader i sponsorsystemet där införandet av flexibilitet för
utländska arbetare (exklusive gästarbetare från tredje land)att kunna flytta
mellan olika arbetsgivare, med eller utan tillstånd av den ursprungliga
sponsorn, har bidragit till en större rörlighet på arbetsmarknaden.
Bilaterala förbindelser
Diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Bahrain upprättades 1974. Ett
honorärkonsulat har upprättats under 2011. Ett 100-tal svenskar är bosatta i
Bahrain. Ett antal svenska företag bearbetar marknaden, företrädesvis via
lokala representanter. Några har etablerat dotter-eller joint venture-bolag.
Ericsson, ABB och Atlas Copco har kontor i Manama, samt en svensk
exportkonsult för regionen med Bahrain som bas.
Sveriges export till Bahrain uppgick 2010 till cirka 113 miljoner SEK.
Exporten bestod främst av verkstadsprodukter som
telekommunikationsutrustning och kemiska produkter. Sveriges import från
Bahrain uppgick till 8 miljoner SEK och bestod mest av verkstadsprodukter.
Läs mer på www.swedishtrade.se
