Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Bahrain 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Bahrain var fram till helt nyligen ett traditionellt emirat som sedan slutet av
1800-talet styrts av familjen Al-Khalifa. Befolkningen uppgår till ungefär
700 000 invånare, varav en tredjedel utländska medborgare. En majoritet av
landets medborgare är shiamuslimer medan den styrande Khalifafamiljen
bekänner sig till sunniislam. Efter sitt tillträde 1999 inledde emiren, shejk
Hamad bin Isa Al-Khalifa, en politisk reformprocess som syftade till att
modernisera landets styrelseskick. Han tillät opposition, politiska fångar
frisläpptes och politiska flyktingar tilläts återvända. I en folkomröstning
2001 fick emirens förslag om politiska reformer, det så kallade NAC,
National Action Charter, brett stöd. En ny författning, till stor del baserad
på NAC, antogs 2002. Bahrain omvandlades genom den till en
konstitutionell monarki.
De första valen till lokala och nationella församlingar hölls 2002. Män och
kvinnor fick rätt att rösta och kandidera. Ingen av de kvinnliga kandidaterna
röstades dock in. Valen genomfördes i laga ordning. De bojkottades av flera
stora oppositionsgrupper som ansåg att den folkvalda kammaren borde ha
större vikt än den av kungen utsedda andrakammaren, shuran. Nya val hölls
den 25 november 2006 utan bojkott av oppositionen och resulterade i att
den största oppositionsgruppen Al Wefaq erhöll 17 av 40 platser i den
folkvalda kammaren. Denna Shiainspirerade grupp och två andra religiöst
inspirerade sunnigrupper erhöll tillsammans 27 mandat. Bara ett mandat
tillföll en oberoende ”liberal” kandidat. Valet övervakades av Bahrain
Human Rights Society (BHRS) men internationella valobservatörer var inte
tillåtna. Oppositionen har rest anklagelser efter valet om oegentligheter som
man anser präglat valet. Det har till exempel gällt vad man anser vara
2
politiskt bestämda valkretsindelningar, naturaliseringar av utländska
medborgare som ansetts mer benägna att rösta på sunnigrupper.
I maj 2001 bildades BHRS som första enskilda organisation för mänskliga
rättigheter i landet och bland GCC-staterna. (GCC: Gulf Cooperation
Council, det vill säga Gulfstaternas samarbetsråd som består av Qatar,
Bahrain, Oman, Förenade Arabemiraten UAE, Kuwait och Saudiarabien).
Därefter bildades även Bahrain Centre for Human Rights, BCHR. Vidare
har också ett kvinnoförbund samt ett stort antal intresse- och
fackföreningar bildats. År 2006 fanns det cirka 400 olika enskilda
föreningar. Det finns en lag om arbete och fackföreningar som ger
arbetstagare begränsad strejkrätt. Oberoende medier har bildats. Den
presslag som antagits kan dock leda till självcensur eftersom journalister kan
åtalas för vad de skriver i vissa känsliga frågor.
Enligt FN:s utvecklingsprogram, UNDP:s (United Nations Development
Programme) Human Development Index, rankas Bahrain som nummer 43 i
världen, sju platser nedanför Bahrains BNP-rankning (36) (BNP =
bruttonationalprodukt).
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna
om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Bahrain har ratificerat följande centrala konventioner:
- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning (CAT). Det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr har varken undertecknats eller
ratificerats.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering
(CERD).
- Konventionen om barnets rättigheter (CRC) inklusive dess två
tilläggsprotokoll om handel med barn och om barn i väpnade
konflikter.
- Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
(CEDAW) (med flera reservationer baserade på religiösa och
kulturella hänsyn). Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
har varken undertecknats eller ratificerats.
Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) har
undertecknats. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
(ICCPR) och dess två fakultativa protokoll om enskild klagorätt och
avskaffandet av dödsstraffet har varken undertecknats eller ratificerats.
3
Detsamma gäller konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter (ICESCR).
Bahrain har enligt FN:s kommissarie för de mänskliga rättigheterna inte
kommit in med rapporter till de fyra ratificerade FN-konventionernas
kommittéer under 2005 och 2006. De rapporter som Bahrain tidigare
lämnat har ofta varit flera år försenade.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Av statsmakten sanktionerade politiskt motiverade mord förekommer inte.
Tortyr och annan omänsklig behandling är förbjuden i lag. Tortyr förekom
under den nu avskaffade lagen om nationell säkerhet. Ingen tjänsteman har
straffats för de tortyrbrott som då begicks. Frågan om stöd och ersättning till
tortyroffer verkar ännu inte vara löst.
Uppgifter om övervåld vid olagliga demonstrationer har förekommit.
Slaveri förekommer inte men uppgifter finns om människohandel där
enskilda utnyttjas till att arbeta under förnedrande omständigheter.
Fängelserna genomgår förbättringar. Den överbeläggning som tidigare rådde
har lättat. GCC-medborgare och västerlänningar verkar generellt sett bli bättre
behandlade än övriga fångar. BHRS har besökt fängelser under året.
4. Dödsstraff
Dödsstraff utdöms men verkställs sällan. Senast kända avrättning ägde rum
1996. Enligt uppgift sitter ett par personer ännu i fängelse dömda till döden,
utan att straffet har omvandlats. Det förekommer ingen offentlig diskussion
om dödsstraffet.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Grundlagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Polisen kan kvarhålla en
misstänkt person i högst 48 timmar utan tillstånd från domstol. För att polisen
skall kunna genomföra husrannsakan krävs tillstånd av domare. Det finns inga
uppgifter om politiska fångar i Bahrains fängelser.
Medborgare får inte påtvingas exil eller förvägras återresa till hemlandet.
4
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet är i grundlagen tillförsäkrat en oberoende ställning.
Domstolsväsendet är uppdelat i brottsdomstolar, civildomstolar och religiösa
shariadomstolar för sunni- eller shiamuslimer. Samtliga domstolar har
överinstanser för överklagande. Landets militärdomstolar behandlar endast
mål som berör militär personal. Den åtalade kan välja sin egen advokat och,
om medel saknas, få en av justitieministeriet utsedd försvarsadvokat i
brottmål. Domare utses av kungen och domstolarna övervakas av en högsta
domstol där kungen är ordförande. Domstolarna anses vara relativt
självständiga och advokatkåren överlag självständig i förhållande till
myndigheterna.
Det finns inga formella skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till
rättsväsendet. Däremot innebär tillämpningen av sharia att vissa skillnader
finns ifråga om män och kvinnors juridiska rättigheter.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer även om exakta uppgifter saknas om omfattningen.
Immunitet gäller för parlamentariker i den folkvalda församlingen men den
kan återkallas av talmannen. Ett annat exempel är den amnesti som utfärdats
för MR-brott begångna av myndighetspersoner under lagen om nationell
säkerhet.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Bahrain rankas som nummer 111 av 168 i den Parisbaserade organisationen
Reportrar utan gränsers globala årsrankning avseende pressfrihet.
Censur råder i inrikespolitiskt känsliga frågor. Kritik av kungafamiljen är
förbjuden. Utöver den formella censuren tillämpas självcensur av pressen.
Den presslag som tillkom 2002 för att förbättra journalisternas arbetssituation
mötte stark kritik eftersom den ansågs begränsa det fria ordet. Regeringen
sägs överväga vissa ändringar av lagen men ännu har det inte skett. TV är
statsägd. Kontroll av Internet förekommer men inte av satellit-TV. Utländska
journalister får i allmänhet verka fritt.
Förenings- och församlingsfriheten är grundlagsfäst. Politiskt inriktade möten
och demonstrationer tillåts men tillstånd krävs. Politiska partier förekommer
inte men däremot politiska föreningar, som i praktiken motsvarar partier, och
som varit mycket aktiva inför parlamentsvalet den 25 november 2006.
Fackföreningar tillåts och förekommer i den privata sektorn.
5
MR-organisationer är accepterade och MR-frågor debatteras. Dock stängdes
MR-organisationen BCHR i slutet av september 2004. Dess vice ordförande
Abdul Hadi al-Khawaja arresterades, dömdes till ett års fängelse på grund av
att han uttryckt kritik mot premiärministern personligen under ett
fattigdomsseminarium. Han benådades sedan omedelbart.
Islam är statsreligion. Andra trosinriktningar är tillåtna och kan utövas fritt,
men inte missionerande aktiviteter. Att konvertera från islam är förbjudet.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Bahrain styrs sedan länge av Al-Khalifa-familjen, normalt i konsultation med
ett ministerråd. Allmänhetens möjligheter att påverka landets styre byggde
historiskt på det inflytande som var möjligt för enskilda medborgare inom de
traditionella stamstrukturerna. Med den år 2002 antagna konstitutionen
moderniserades styresskicket.
Enligt konstitutionen skall kommunerna styras av folkvalda representanter.
De deputerade i den ena av de båda kamrarna i det nya parlamentet utses i
allmänna val. De deputerade i den andra kammaren (shuran) utnämns på
traditionellt sätt av kungen. Valen till kommuner och parlament är öppna för
män och kvinnor. Politiska partier är inte tillåtna. Istället tillåts politiska
föreningar. En i juli 2005 antagen lag för politiska föreningar säger att
föreningarnas politiska program inte ska baseras på klasstillhörighet, yrke och
religion. Minimiåldern för medlemskap är 21 år. Lagen reglerar möjligheten till
politiska tidskrifter. Den förbjuder ekonomiskt stöd från utlandet och rätten
att utöva politisk aktivitet i utlandet. De politiska föreningarna måste också
informera justitieministeriet tre dagar innan de möter representanter för
utländska partier.
Det inbördes förhållandet mellan den folkvalda kammaren och shuran samt
fördelningen av valkretsar har kritiserats. Enligt nuvarande ordning ska
kamrarna vid oenighet samlas till gemensamt ting med shurakammarens
talman som ordförande med utslagsgivande röst.
Män och kvinnor har rätt att rösta och kandidera. En kvinnlig kandidat blev
invald till den nationella församlingen 2006. Kungen utnämnde också tio
kvinnor till shuran. (se även kapitel 14).
6
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Bahrain har ratificerat åtta ILO-konventioner (International Labour
Organization) varav fyra av de åtta viktigaste om icke-diskriminering i
arbetslivet (111 men inte 100), förbud mot tvångsarbete (29 och 105) och
förbud mot barnarbete (182 men inte 138). Bahrain har trots bildandet av
fackföreningar inte ratificerat konvention 87 och 98 om föreningsfrihet och
förhandlingsrätt.
Landet har under längre tid haft en hög arbetslöshet, 15 procent enligt
officiella uppgifter. Arbetsrätten är lagstadgad.
Enligt lag ska minst hälften av de privata företagens arbetsstyrka utgöras av
bahrainska medborgare.
År 2002 tillkom lagstiftning som ger arbetare och anställda rätt att bilda
oberoende fackföreningar, förhandla kollektivt med arbetsgivare och att
genom strejk försvara sina rättigheter. På så vis får gästarbetare samma
rättigheter som landets medborgare. Den 1 maj är offentlig helgdag.
Rapporter förekommer om att lågutbildad arbetskraft utnyttjas och att deras
löner ibland hålls inne under långa perioder. Hushållsanställda omfattas inte
av arbetsrättslig lagstiftning vilket kan innebära långa arbetstider till låga löner.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Medborgare har rätt till sjukvård mot en mindre patientavgift. Det finns inga
rapporterade skillnader beträffande tillgången till allmän hälsovård. Däremot
kan variationer förekomma på grund av sociala och ekonomiska faktorer
beträffande mer kostnadskrävande vård.
12. Rätten till utbildning
Standarden på skolor uppges variera beroende på geografiskt område.
Bahrainska barn såväl som utländska barn har rätt till fri skolgång till och med
gymnasiet. Enligt bahrainska uppgifter går det ungefär 15 barn per lärare.
Utbildningen är anpassad till det traditionsbundna samhällets normer.
MR-organisationen BHRS drev tidigare frågan om att få undervisa om
mänskliga rättigheter i skolan. Någon ny läroplan som innehåller
undervisning i frågor om mänskliga rättigheter har ännu inte tagits fram.
7
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i Bahrain är generellt sett hög. I UNDP:s så kallade
Human Development Index rankas landet på 43:e plats.
Grundlagen tillförsäkrar landets medborgare lika rättigheter. Dessa varierar i
praktiken beroende på bland annat social bakgrund och kön. Eftersom den
styrande kungafamiljen är sunnimuslimer har denna riktning av islam
historiskt dominerat såväl det politiska som ekonomiska livet.
Tillgången på bostäder har överlag förbättrats genom av regeringen
subventionerat bostadsbyggande.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Den 18 juni 2002 tillträdde Bahrain konventionen om avskaffande av
diskriminering mot kvinnor, men med vissa reservationer på grund av
religiösa och kulturella hänsyn. Det nationella kvinnoförbundet godkändes
formellt av myndigheterna samma år. Rätten för kvinnor att rösta och
kandidera i allmänna val finns inskriven i konstitutionen. Bahrainska kvinnor
utgör en fjärdedel av arbetskraften och uppges äga cirka en tredjedel av
företagen. De är dessutom representerade i flertalet yrkeskategorier men sällan
på högre befattningar.
Bahrain har två kvinnliga ministrar. Inför årets val kandiderade 18 kvinnor
jämfört med 34 kvinnliga kandidater år 2002. Inget av de stora partierna med
religiös anknytning hade kvinnliga kandidater. En kvinnlig kandidat fick plats i
den folkvalda församlingen då hon stod ensam i sin valkrets. Kungen
utnämnde dock tio kvinnor till den andra kammaren varav en var kristen och
en judinna.
På universiteten är de kvinnliga studenterna i majoritet. Kvinnokränkningar
äger ofta rum inom familjen och blir sällan domstolssak. De många utländska
hushållsanställda kvinnor som finns i Bahrain har ett generellt dåligt
arbetsrättsligt skydd. Uppgifter har ibland förekommit om att kvinnliga
utländska hushållsanställda utsatts för fysiskt och sexuellt våld.
Kvinnor har full rättskapacitet. De kan till exempel utan hinder resa ut ur
landet eller söka arbete utanför hemmet. I frågor om arv respektive
vårdnaden av barn tillämpas sharia. Skillnader föreligger i tillämpningen av
sharia mellan shia- och sunnimuslimska kvinnor. I händelse av skilsmässa
8
ges fadern regelmässigt vårdnaden av gemensamma barn. Vanligtvis får
modern temporär vårdnad fram till dess att barnen uppnår nio (flickor)
respektive sju (pojkar) års ålder.
Prostitution är förbjudet i lag men förekommer. Handel med kvinnor för
prostitution förekommer. Kvinnor som ertappas arbeta som prostituerade
deporteras. Inga kvinnohärbärgen finns för kvinnor utsatta för sexuell
exploatering.
15. Barnets rättigheter
Bahrain har ratificerat konventionen om barnets rättigheter inklusive dess
två tilläggsprotokoll om handel med barn och om barn i väpnade konflikter.
Barnarbete uppges inte förekomma. Lagen förbjuder barnprostitution och
inga fall har rapporterats under 2005 och 2006. Barnmisshandel anses
förekomma. Oberoende föreningar finns som aktivt hjälper till med
rådgivning, biträde i rättsliga frågor och i vissa fall också med bostad och
finansiellt stöd åt behövande barn och familjer.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga
och religiösa minoriteter samt urfolk
Författningen talar om jämlikhet och lika möjligheter, om rätten till sjukvård,
utbildning, bostad och arbete. I praktiken varierar inte sällan ekonomiska och
sociala rättigheter beroende på status, etnisk tillhörighet eller kön. Ingen
formell diskriminering tycks förekomma inom rättsväsendet mot minoriteter.
Två tredjedelar av befolkningen är bahrainare och av dem är ungefär två
tredjedelar shiamuslimer och en tredjedel sunnimuslimer. Shiamuslimer
uppges enligt amerikanska State Departments MR-rapport ha svårare att få
arbete på högre nivå i den offentliga sektorn samt inom polis och försvar. På
arbetsmarknaden är likabehandling lagfäst.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexualitet är förbjuden i lag och bestraffas formellt enligt sharia.
Frågan är tabubelagd och diskuteras sällan offentligt. Ytterligare uppgifter är
svåra att få eller belägga.
18. Flyktingars rättigheter
Bahrain har inte anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. Politiska
flyktingar accepteras i princip inte. Det fåtal som lyckas ta sig in får inte
utlämnas. Landet saknar egentlig flyktingpolitik och det finns därför varken
ett ordnat mottagningssystem eller en fungerande asylprocedur.
9
19. Funktionshindrades rättigheter
Myndigheterna verkar för att förbättra de funktionshindrades situation. Man
försöker genom ekonomiska bidrag och lagstiftning integrera dem i samhället
och på arbetsmarknaden. Exempelvis måste arbetsgivare med fler än 100
anställda anställa minst två funktionshindrade. Det finns specialskolor och
statligt stödda föreningar för funktionshindrade barn, som behandlas väl, och
uppges ha tillgång till lämplig vård.
ÖVRIGT
20. Frivilliga organisationers arbete för mänskliga rättigheter
I maj 2001 bildades Bahrain Human Rights Society, BHRS. Den följdes
sedermera av Bahrain Center for Human Rights, BCHR, som skapades av
en utbrytargrupp ur BHRS. BCHR stängdes i slutet av september 2004 och
dess vice ordförande Abdul Hadi al-Khawaja arresterades, dömdes till ett
års fängelse för att sedan omedelbart benådas på grund av att denne uttryckt
kritik mot premiärministern personligen under ett fattigdomsseminarium.
BCHR hade redan vid två andra tillfällen hotats med stängning.
Bahrain Human Rights Watch Society, BHRWS, bildades i december 2004.
Dialog förekommer mellan regering och MR-organisationerna men de får
inte ägna sig åt partipolitisk verksamhet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Bahrains MR-organisationer bedriver fältarbete genom att besöka fängelser
och utbilda polisen. De driver även frågan om MR-utbildning i skolorna.
Både BHRS och BHRWS samarbetar med FN:s MR-kommission, UNDP,
Amnesty International, International Federation for Human Rights och
Arab Organization for Human Rights.
Bahrain inbjuds regelmässigt att nominera deltagare till Sida-finansierade MRkonferenser i Raoul Wallenberginstitutets regi och har även deltagit i vissa av
dessa under 2005 och 2006. Ambassaden har regelbunden kontakt med BHRS
och BHRWS.
