Ekonomiavdelningen
Ärendenr: 2016/275
Fastställd: KS 2016-09-07
Reviderad: -
RIKTLINJE
Lokal utvecklingsreserv
(sociala investeringar för
tidiga insatser)
Innehållsförteckning
Bakgrund .........................................................................................................3
Definition Social investering .............................................................................3
Syfte ................................................................................................................4
Mål ..................................................................................................................4
Vem kan ansöka om medel från den lokala utvecklingsreserven? ................... 4
Kriterier ............................................................................................................5
Beslutsordning .................................................................................................5
Uppföljning och utvärdering .............................................................................5
Återföringsmodellen .........................................................................................6
Kostnadskalkyl.................................................................................................6
Ekonomisk redovisning ....................................................................................7
Källförteckning/Litteratur: .................................................................................7
Bilaga 1 - Mall för ansökan ..............................................................................8
Bilaga 2 - Mall för kostnadskalkyl och beräkning av nyttoeffekter..................... 9
Bilaga 3 – Stödmaterial projektansökan enligt Logikmodell (Källa: Skl Uppdrag
Psykisk hälsa)................................................................................................10
Dokumentansvarig: Controller
Giltighetstid: Tillsvidare
Foto: Mostphotos
Bakgrund
I samband med bokslutet för år 2013 beslutades att avsätta medel för att inrätta en Lokal Utvecklingsreserv (LUR). Medlen i den lokala utvecklingsreserven ska kunna disponeras för:
- Förebyggande sociala insatser
- Investeringar/Satsningar som stärker kommunens utveckling
Särskilda riktlinjer skall upprättas för disposition och redovisning av medel från
den lokala utvecklingsreserven.
Ursprungligen avsatta medel till lokal utvecklingsreserv uppgick till 12.092 tkr,
motsvarande de återbetalade medlen från AFA –sjukförsäkringsavgifter år
2013.
Eftersom medlen är begränsade kommer riktlinjerna för användning av medel
från lokal utvecklingsreserv att begränsa sig till satsningar på det sociala verksamhetsområdet. Medel för investeringar/satsningar för kommunens utveckling får därför prövas och behandlas inom ordinarie budgetarbete.
De riktlinjer som är framtagna bygger till stor del på de projekt som bedrivits i
kommunsverige gällande sociala investeringar.
Definition Social investering
(Källa definition: Skl Uppdrag Psykisk Hälsa)
En social investering är en insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället. Med ekonomisk vinst menas att kostnaden för
insatsen idag är lägre än summan av framtida kostnadsbesparingar och intäktsökningar. Insatsen ska vara avgränsad i tid och omfattning samt följas
upp med avseende på mänskliga och ekonomiska utfall. Investeringsbegreppet betonar ett långsiktigt perspektiv, både vad gäller effekten av insatsen och
det som på kort sikt är en kostnad.
Sociala investeringar innebär att medel avsätts för avgränsade insatser för att
förbättra situationen för en målgrupp eller minska ett socialt problem. Insatserna ska vara evidensbaserade eller inbegripa metodutveckling, med ett underliggande antagande om ett samband mellan insats och utfall. Insatserna följs
upp noga och utvärderas både avseende mänskliga och ekonomiska effekter
och kostnader, ur ett samhällsperspektiv.
Vad skiljer arbete med sociala investeringar från ordinarie tidiga och förebyggande insatser?
Sociala investeringar är ett sätt att genomföra tidiga och förebyggande insatser. Tidiga insatser är insatser som sker tidigt i ålder eller tidigt i en process för
att minska ett indikerat problem. En förebyggande insats görs ett steg tidigare
än en tidig insats, det vill säga innan det finns ett indikerat problem. En förebyggande insats kan antingen vara generell eller riktad mot vissa grupper som
bedöms ha en högre risk för ett negativt utfall. Sociala investeringar innehåller
vanligtvis tidiga insatser eller förebyggande insatser som är riktade mot riskgrupper.
I det arbete som växt fram i Sverige kan sociala investeringar särskiljas
gentemot ordinarie insatser i att sociala investeringar ofta bedrivs som verksamhetsöverskridande, strategiskt utvecklingsarbete. För att genomföra framgångsrika sociala investeringar behövs i praktiken också:
•
•
•
•
ett strikt arbetssätt med behovsanalys
utveckling av insatser
uppföljning och utvärdering samt
implementering och uppskalning
Det är framför allt det strikta arbetssättet samt kopplingen till ekonomiska utfall
som i praktiken skiljer sociala investeringar från traditionellt förebyggande arbete.
Syfte
Syftet med sociala investeringar skall vara att stimulera till och möjliggöra genomförandet av tidiga insatser för att nå de medborgare som annars riskerar
att hamna i utanförskap, stora sociala eller ekonomiska problem.
En högre kostnad uppstår på kort sikt, men innebär positiva mänskliga som
kommunal- och samhällsekonomiska effekter och besparingar på längre sikt.
I förlängningen handlar det om att förändra synen på förebyggande och tidiga
insatser samt deras möjligheter att förändra människors framtidsutsikter.
Mål
Det främsta målet med sociala investeringar är att uppnå ett minskat utanförskap och att färre hamnar i djupa sociala eller ekonomiska problem. För att nå
det målet behövs nya sätt att arbeta och tänka och inom ramen för sociala
investeringar finns verktyg och resurser för detta..
Sociala investeringar ska:
• utgöra tidiga och förebyggande insatser
• vara målgruppsfokuserade insatser
• vara samverkande mellan olika aktörer
• vara utvecklande och nytänkande insatser
• vara uppföljningsbara och möjliga att beräkna, värdera och mäta
• leda till minskade resursbehov i framtiden
• kunna leda till uppskalning för att ingå i ordinarie verksamhet
• inte vara ett allmänt ramtillskott
Vem kan ansöka om medel från den lokala utvecklingsreserven?
Inledningsvis är huvudregeln att det är kommunala verksamheter som får möjlighet att ansöka om medel från den lokala utvecklingsreserven. Kravet är att
minst två förvaltningar eller verksamheter ska beröras av satsningen.
Om även andra aktörer från det civila samhället (t ex föreningar, stiftelser,
kooperativ, välgörenhetsorganisationer eller liknande) berörs får en sådan
ansökan prövas från fall till fall.
Kriterier
Vid ansökan om medel ur Tidaholms kommuns medel för Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar) krävs att ett antal kriterier är uppfyllda för att ansökan ska anses som kvalificerad. Dessa kriterier är:
•
•
•
•
•
•
•
•
Satsningen ska uppfylla de ovan nämnda definitionerna och kraven på
en social investering
Tidsperioden för satsningen ska specificeras och kan pågå mellan ett
och tre år, med möjlighet till förlängning efter omprövning
Satsningens problemformulering ska baseras på forskning eller annan
erfarenhet och kunskap
Målsättningarna, effekterna och resultaten ska vara mätbara
Minst två förvaltningar eller verksamheter ska beröras av satsningen
En kostnadskalkyl och en beräkning av nyttoeffekter ska bifogas ansökan. Mall finns i Bilaga 2.
Plan för återbetalning ska vara förankrad
Ansökan ska vara undertecknad av samtliga berörda förvaltningschefer
Beslutsordning
•
•
Ansökan inlämnas till kommunledningsförvaltningen.
Kommunstyrelsen beslutar i ärendet efter politisk beredning av arbetsutskottet.
I beslutet anges när medlen från den lokala utvecklingsreserven kan börja
disponeras och i vilken omfattning årsvis.
I beslutet redovisas även återbetalningsplanen för projektet i form av minskade kommunbidrag kommande år som följer projektets planerade effekter för
den kommunala verksamheten i enlighet med återföringsmodellen.
Uppföljning och utvärdering
•
•
•
Fortlöpande avrapportering skall ske i samband delårsrapporteringen och
årsredovisningen varje år under projekttiden.
Efter projektavslut skall överlämnas en slutrapport till kommunstyrelsen.
Ekonomichefen får i uppdrag att kontinuerligt följa och bevaka projektet
under projekttiden.
Den rapportering som inkommer efter att halva tidsperioden för satsningen har
passerat ska även innehålla reflektioner kring en eventuell implementering av
insatsen i ordinär verksamhet (implementering och eventuell uppskalning).
Om större avvikelser uppstår under projekttiden inom satsningens budgetering
ska de godkännas av kommunstyrelsen.
Återföringsmodellen
För att säkra framtida medel tillämpas en återföringsmodell.
Återbetalningsplaner upprättas för de verksamheter vars kostnader på sikt
kommer att minska till följd av satsningarna och medel förs tillbaka till den lokala utvecklingsreserven och arbetet med sociala investeringar. På så sätt kan
nya satsningar genomföras.
Återbetalningen sker genom minskade budgetramar för de verksamheter som
bedöms få effekter av insatsen.
I samband med att uppföljning och slutrapport av genomförda insatser behandlas av kommunstyrelsen, kan beslutad tidplan för återbetalning justeras.
Exempel:
Återföring till Lokal
utvecklingsreserv
Besparing/Effekt
Medel från Lokal
utvecklingsreserv för
finansiering av
kostnader för projektet.
Bilden ovan visar ett exempel på hur finansieringen av en insats kan se ut.
Satsningen har beviljats 4 milj kr som får disponeras för projektet under två års
tid. Under de följande två åren sker en återbetalning. De kostnadsminskningar
och effekter som uppkommer åren därefter är resultatet för projektet (”ekonomisk vinst”).
Kostnadskalkyl
Satsningarna som genomförs med hjälp av medel från den lokala utvecklingsreserven innebär ökade kostnader i en verksamhet idag, men reducerade
kostnader i verksamheten och/eller i en annan verksamhet i framtiden.
•
•
•
•
En noggrann kostnadskalkyl beräknas till respektive insats för att ge en
bild av hur mycket medel satsningen tar i anspråk. Mall för kostnadskalkyl
återfinns i Bilaga 2.
En uppskattad alternativkostnad, det vill säga den kostnad som beräknas
uppstå om satsningen uteblir, skall även anges.
En kalkyl över förväntade nyttoeffekter ska fyllas i. Mall för beräkning av
nyttoeffekter återfinns i Bilaga 2.
Även satsningens förväntade andra nyttoeffekter som inte kan beräknas,
men som är minst lika väsentliga är viktiga att lyfta fram.
Ekonomisk redovisning
Rådet för kommunal redovisning (Rkr) har uttalat sin syn på begreppet sociala
investeringar (artikel i Kommunal ekonomi nr 6 år 2012) där man uttalar att det
inte är möjligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser av den art som
det här blir frågan om.
Utgifter för sociala investeringar skiljer sig inte från annan driftverksamhet.
Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och redovisas i resultaträkningen det år då insatsen genomföres (kommunens externa redovisning).
Källförteckning/Litteratur:
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
Skl_Psykisk hälsa barn och unga – ”Vänta inte! Guide för investeringar i
tidiga insatser för barn och unga” (2012)
Skl_Psykisk hälsa barn och unga – ”Guide för effektutvärdering av sociala
investeringsprojekt (2014)
Skl_Psykisk hälsa barn och unga – ”Sammanfattning av seminarium, Almedalen” (2015)
Skl_Psykisk hälsa barn och unga – ”Organisering-och-styrning-av-socialainvesteringar” (2015)
Skl_Psykisk hälsa barn och unga – ”Vad är sociala investeringar – 17 frågor och svar” (2015)
Skl_Psykisk hälsa barn och unga – Logikmodellering (Från utbildning
social investeringar 2016-04-26)
Lars Hultkrantz – ”att_utvardera_sociala_investeringar” (2015)
Lars Hultkrantz – ”Sociala investeringsfonder i Sverige – fakta och lärdomar” (2015)
Skl – ”Sociala investeringar i Sveriges kommuner och Landsting/Regioner
– Resultat från enkätstudie” (2015)
RKR, Rådet för kommunal redovisning – Uttalande angående redovisning
(2012)
Riktlinjer för sociala investeringar (exempel):
Örebro kommun
Norrköpings kommun
SkolFam.se, SkolaFam Manual - ”En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola”
Bilaga 1 - Mall för ansökan
Samtliga nedanstående punkter ska finnas med i ansökan:
1. Namn på satsningen och dess tilltänkta tidsperiod (ett till tre år)
2. Beskrivning av satsningens innehåll och problemformulering
3. Redogörelse för evidens/forskning som styrker problemformuleringen
4. Beskrivning av metod för satsningen
5. Beskrivning av vilka verksamheter som deltar i satsningen och dess
roller
6. Målgrupp för satsningen och hur den ska identifieras
7. Kostnad för satsningen, fördelat över tidsperioden (Bilaga 2)
8. Effekter (Bilaga 2):
a. Beskrivning av vilka effekter satsningen kommer att ge för den identifierade målgruppen
b. Tidpunkt för när de förväntade effekterna förväntas inträffa
c. Beskrivning av metod för att mäta effekterna, samt tidpunkt för mätning
9. Återföring av medel:
a. Beskrivning av satsningens bidrag till en minskad kommunal totalkostnad
b. Beskrivning av i vilka verksamheter kostnadsminskningarna sker samt
en uppskattning av kostnadsminskningarnas omfattning
c. Tidsperiod för förväntade kostnadsminskningar
d. Beskrivning av tilltänkt återbetalning
10. Beskrivning av eventuella följdinvesteringar som kan genomföras för
att bevara effekten av satsningen under en längre tid
11. Underskrift av samtliga berörda förvaltningschefer, inklusive chefen för
den förvaltning vars verksamheter får minskade budgetramar till följd
av återbetalning
Ansökan ska även kompletteras med kostnadskalkyl och beräkning av nyttoeffekter, se Bilaga 2.
Till stöd för projektbeskrivning och ansökan samt för uppföljningen och utvärderingen skall bifogade stödmaterial användas enligt s k Logikmodellen. Se
Bilaga 3.
Bilaga 2 - Mall för kostnadskalkyl och beräkning av nyttoeffekter
(Länk mall i excel: Mall LUR Kostnad_Nytta )
Kostnader/Slag av kostnad
År 1
År 2
År 3
Summa
Kostnad 1
Kostnad 2
Kostnad 3
Kostnad 4
Kostnad 5
Kostnad 6
Summa
Alternativkostnad
(den kostnad som uppstår om satsningen uteblir)
Nyttoeffekter:
Nyttoeffekt 1
Nyttoeffekt 2
Nyttoeffekt 3
Nyttoeffekt 4
Nyttoeffekt 5
Summa
Nyttoeffekt som ej kan beräknas:
Effekt 1
Effekt 2
Effekt 3
Effekt 4
Effekt 5
Effekt 6
År 1
År 2
År 3
Summa
Ange verksamhet där
effekt uppstår
Bilaga 3 – Stödmaterial projektansökan enligt Logikmodell (Källa: Skl Uppdrag Psykisk hälsa)
Interventionslogik
Indikatorer
Datakällor
Antaganden/Hot
Övergripande
syfte och mål
Vad förväntas satsningen
uppnå på längre sikt?
Hur kan det mätas?
Vilken data kan användas för mätning?
Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningen ska
uppnå de långsiktiga utfallen?
Resultat och utfall
Vilka resultat förväntas
satsningen uppnå på kort
sikt?
Hur kan det mätas?
Vilken data kan användas för mätning?
Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningens
kortsiktiga utfall uppnås?
Aktiviteter och
pro cessmått
Vilka aktiviteter ska genomföras i satsningen?
Hur mäts aktiviteternas
genomförande och att
målgruppen nås?
Vilken data kan användas för mätning?
Vilka antaganden är en förutsättning för att satsningens
aktiviteter kan genomföras?
Hur kan det mätas?
Vilken data kan användas för mätning?
Vilka antaganden är en förutsättning för satsningens insatta
resurser?
Resurser
Vilka resurser, verktyg och
strukturer behövs för att
genomföra satsningens aktiviteter?
Utfall/resultat/kortsiktiga effekter
Långsiktiga effekter/påverkan
Logikmodellering:
Resurser
Aktiviteter
Processmått/Prestationer
