Aspuddens skola
Utbildningsförvaltningen
2017-07-14
LPP- geografi, tema: Handel & Transport, år 8
Var kommer maten ifrån?
Att det finns mat från alla världens hörn på våra matbord är idag inga konstigheter, ej heller
att vi köper allt billigare teknikvaror och kläder, tillverkade i länder på långt avstånd ifrån
Sverige. Men hur kommer det sig att det kan vara billigare att t.ex, köpa fisk från Vietnam
istället för svensk? Hur påverkas vår miljö med alla transporter av varor från världens hörn?
Är den globala världshandeln rättvis för alla? Vad menas med export och import? Hur har
människors försörjning och handelsvägar förändrats över tiden? Det är några frågor som vi
ska besvara under den här kursen i geografi.
Syfte
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt
medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om,
och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska
även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska
kunskaper är viktiga och användbara.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att;
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och
förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar
av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av
kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden
kring etik och hållbar utveckling.
Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Telefon 08-508 45 900. Fax 08-508 45 913
Undervisning
Kursen pågår vecka. 47 – 50. Läxor till måndagar.
Vi kommer att se olika filmer i ämnet samt använda oss av lärobok: Geografi 7-9, SOL 3000.
Vecka 47
Introduktion. Basnäringar.
”Varifrån kommer maten” Vi jobbar med olika geografiska begrepp med hjälp av sidorna
228-240 + frågor (46-51 + frågor i stencil sid. 25-28) i läroboken på tema: Basnäringar.
Läxa till måndag 26/11: Varifrån kommer maten i kylskåpet? Stencil + frågor.
Vecka 48
Skogsbruk, gruvor och metall.
Svensk exportindustri, hur har den förändrats? Nya marknader och nya konkurrenter. Vi
jobbar med sidorna 249 – 269 + frågor (56-67 + frågor i stencil sid. 31-35) i läroboken och lär
oss olika begrepp.
Läxa till måndag 2/12: Lämna in sammanfattning enligt nedan.
Läs sidorna och sammanfatta texten utifrån följande rubriker och frågeställningar:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Förklara hur skogen kan ses som ett kretslopp.
Vilka 4 skogsregioner har vi i Sverige och vad kännetecknar dem?
Ge exempel på produkter som utvecklas i skogsindustrin.
Vilka metaller kan man utvinna ur malm?
Vad menas med att en metall ej är återvinningsbar?
Vad menas med att stålet är ett halvfabrikat?
Vecka 49
Tillverkning, handel och transport.
Beskriv en produkts väg från tillverkningslandet till hemmet. Vi arbetar med sidorna 269 –
298 + frågor (68-79 + frågor i stencil sid. 36-39).
Lär dig att förklara följande begrepp: råvara, investeringar, arbetskraft, marknad,
multinationellt företag, global, export, import, kommunikation, europaväg, tull, frihandel,
EU.
Läxa till 9/12: Beskriv en produkts väg från tillverkningslandet till hemmet. Stencil
med frågor.
Vecka 50
Arbete tema, en produkts ursprung till hemmet.
Bedömning
Redovisning av läxor (individuellt arbete), inlämning av sammanfattning av text, redovisning
av ett större arbete på tema en produkts ursprung till hemmet.
Kunskapskrav
Förmåga
Kunskapskrav E
Kunskapskrav C
Kunskapskrav A
utforska och analysera
samspel mellan
människa, samhälle och
natur i olika delar av
världen,
Eleven har grundläggande
kunskaper om samspelet
mellan människa, samhälle
och natur, och visar det
genom att föra enkla och
till viss del underbyggda
resonemang kring detta.
Eleven har goda kunskaper
om samspelet mellan
människa, samhälle och
natur, och visar det genom
att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang kring detta.
Eleven har mycket goda
kunskaper om samspelet
mellan människa, samhälle
och natur, och visar det
genom att föra
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
kring detta.
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett
i huvudsak fungerande
sätt.
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett
relativt väl fungerande
sätt.
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett
väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och
konsumeras, och beskriver
då enkla geografiska
mönster av handel och
kommunikation samt för
enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om hur dessa mönster ser
ut och hur de har
förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och
konsumeras, och beskriver
då förhållandevis
komplexa geografiska
mönster av handel och
kommunikation samt för
utvecklade och relativt
väl underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och konsumeras,
och beskriver då komplexa
geografiska mönster av
handel och kommunikation
samt för välutvecklade och
väl underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och
konsumeras, och beskriver
då förhållandevis
komplexa geografiska
mönster av handel och
kommunikation samt för
utvecklade och relativt
väl underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och konsumeras,
och beskriver då komplexa
geografiska mönster av
handel och kommunikation
samt för välutvecklade och
väl underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
Hur kan du handla
miljövänligt?
Begrepp
analysera hur naturens
egna processer och
människors verksamheter
formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar
av världen,
Varför handlar vi mat från
andra länder?
värdera lösningar på
olika miljö- och
utvecklingsfrågor utifrån
överväganden kring etik
och hållbar utveckling.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och
konsumeras, och beskriver
då enkla geografiska
mönster av handel och
kommunikation samt för
enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om hur dessa mönster ser
ut och hur de har
förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
Vilket land importerar vi
mest mat ifrån,
fördelar/nackdelar med det,
typ av transportväg och hur
påverkar det miljön.
Förklara varför det ena
transportssättet är bättre än
annat, sett ur ett miljö- och
ekonomiskt perspektiv.
Lycka till!
Marie-Therése
Introduktion basnäringar
Förklaring: en basnäring är en sysselsättning som tillhör grunden i ett samhälle.
Sverige:
I Sverige pratar vi om att: fiske, skogsbruk, jordbruk,industri (t.ex. malm), tjänster (service,
kommunikation (IT mm.), vård och omsorg) är basnäringar.
Sveriges utveckling under 1900-talet har gått från jordbrukssamhälle mot tjänste- och
industrisamhälle.
Idag är 7% av vår yta jordbruksmark. En stor del av tidigare jordbruksmark har idag blivit
vägar, städer mm.
Mer än hälften av vårt lands yta täcks av skog:
Det finns fyra stora skogsregioner:
Fjällregionen: längs med bergskedjan Skanderna. Kännetecknas av glesa och kortväxta trän
och kalfjäll.
Den norra barsskogsregionen: Norrland ner till till Dalarna och Värmland. Kännetecknas
främst av gran och tall.
Den södra barrskogsregionen:Stockholmsområdet upp till Gävle och ner mot Skåne. Här
växer sig främst gran och tall snabbt och blir stora.
Lövskogsregionen: Här växer lövträd som: björk, ek, bok, alm och lind
Sverige brukas delas upp i tre stora områden:
Norrland – från norr om Dalälven i Gävle upp till Riksgränsen i norr.
Svealand – Mälarregionen med Stockholm ner mot Skåne.
Götaland- Skåne.
Sverige har en lång erfarenhet av skogsbruk och det är en av våra främsta exportvaror - vi
säljer till utlandet.
Fiske
En näring som tidigare betydde mycket för Sverige. I och med att Östersjön blivit allt mer
förgiftat så har dock fisket minskat betydligt.
Fiskeområden:
Idag bedrivs fiske mest längs Västkusten ute på Kattegatt och Skagerak (Atlanten).
Fisket bedrivs mest inom svenskt terrotorial vatten (svensk gräns på havet) som är 22 km från
kustlinjen eller yttersta skärgårdsö. Men också på internationellt vatten – där är det tillåtet för
alla nationer att fiska.
Industri
Sverige har sedan mitten av 1900-talet varit en framgångsrik industrination. Produkter inom
järn, elektronik, bilar, textil, telecom, finmekanik har länge tillverkats i Sverige och gjort
många svenska företag stora ute i världen.
Stora industriområden:
Bergslagen, Västerås, Sundsvall, Luleå, Göteborg,
Från hamnar i våra kuststäder lastas varje dag ett flertal skepp med industriprodukter.
Tjänstesektorn
Inom den här branschen handlar det inte så mycket om att sälja en fysisk produkt utan mer om
att ge service och förmedla kontakter, tänk mäklare, IT-teknik. De som jobbar inom den här
branschen är oftast högskoleutbildade.
Områden:
I de större tätbefolkade städerna sker det i huvudsak produktion inom tjänste- och
finanssektorn (bank, kommunikation, service mm).
Uppgift:
1.
2.
a)
b)
c)
d)
Läs sidorna 228 – 240.
Svara på frågor:
1-3 sidan 233.
1. Sidan 235
1. Sidan 236.
2-3, sidan 240.
Handel och transport – uppgift vecka 49
LÄXA till måndag vecka 50 – 9/12.
Jobba med sidorna 269 – 298 i boken.
Du väljer själv vilken nivå du vill visa dina kunskaper på.
För att få A ska du svara på minst 3/5 A-frågor samt 3 C-frågor och alla E-frågor.
För att få C ska du svara på 5/7 C-frågor samt alla E-frågor.
För att få E ska du svara på alla E-frågor.
1. Förklara kort följande begrepp: råvara, investering, arbetskraft, marknad, näringsliv,
global, tull, frihandel, multinationell.
Nivå: E (Alla)
2. Föreslå en lämplig plats (lokalisering) och motivera varför du valt en sådan plats för
(sid 269-270):
a) En kemisk fabrik med olja som råvara
b) Ett specialstålverk med stor export
c) Ett bryggeri
d) En monteringsfabrik för mobiltelefoner.
Nivå: C
3. Ge tre orsaker till varför företag har dotterbolag i andra länder? (sid. 271)
Nivå: E (Alla)
4. Vilken nytta har ett låglöneland/u-land och invånarna där av att utländska företag har
verksamhet i landet? (sid 271)
Nivå: C - A
5. Sverige har tidigare haft tillverkning av två bilmärken: Saab och Volvo. Saab är
numera nerlagt och Volvo ägs av kineser. Hur tror du att Sverige skulle kunna behålla
biltillverkning i landet? (sid 271)
Nivå: A
6. Vad får arbetslöshet för följder för enskilda människor, samhället i stort och hur kan
man motverka arbetslöshet?
Nivå: C-A
7.
a)
b)
c)
d)
Vilken bransch tillhör en (sid 274):
Chokladfabrik
Cykelfabrik
Möbelfabrik
Volvo
Nivå: E (Alla)
8. Hur många svenskar jobbar inom industri- och byggnadsverksamhet? (sid 275)
Nivå: E (Alla)
9. Vad tillverkar den svenska verkstadsindustrin. Ange företag och produkt.(sid 275)
Nivå: E (Alla)
10. Ange med hjälp av geografiska tabeller uppgifter om produktion och export av typiska
industriprodukter från de nordiska länderna? Hur klarar sig Norden i ”världsligan”?
(sid 280 – 283 samt kartbok)
Nivå: C - A
11. Ge exempel på fördelar respektive nackdelar att handla varor genom Internet. (sid
286)
Nivå: E - C
12. Ge exempel på vilka tjänster din mobiltelefon kan göra? (sid.286)
Nivå: E (Alla)
13. Vilket transportmedel skulle du välja för en last av pappersmassa från Finland till
Tyskland? Förklara varför? (sid 288)
Nivå: C
14. Vad heter de stora nordiska flygplatserna?: skriv namn, stad och land (sid. 293)
Nivå: E
15. Ge exempel på hur man kan skydda ett lands näringsliv från konkurrens utifrån? Vad
finns det för fördelar och nackdelar med sådana åtgärder? (sid 297)
Nivå: C - A
Basnäringar – uppgift vecka 48.
Var kommer maten ifrån?
So-läxa till måndag 25/11
Uppgift: Ta fram 5 produkter ur kylskåpet eller frysen hemma. Beskriv produkten enligt
nedan tabell.
PRODUKT URSPRUNGSLAND
(var produkten
tillverkad)
TRANSPORTVÄG
HUR HAR DEN
TRANSPORTEN
är (hur
tror
du PÅVERKAT
produkten
har MILJÖN?
kommit till affären?)
1.
2.
3.
4.
5.
OBS! Frågor på baksidan.
Dessutom ska du besvara följande frågor till måndag 25/11.
GE
FÖRSLAG
PÅ
ÄNDRAT
HANDLINGSMÖNSTER
HOS KUNDER FÖR
ATT
FÖRHINDRA
DÅLIG MILJÖ
Du ser att frågorna är indelade i E, C och A-nivå. För betyget E måste samtliga E-frågor
vara besvarade.
1. Varför importerar vi så mycket mat, om det finns liknande produkter i Sverige? (E)
2. Varifrån importerar vi de flesta frukterna? På vilket sätt transporteras dessa till Sverige
och hur påverkar det miljön? (E)
3. Varför kan det vara billigare att köpa varor från utlandet än svenska varor? Utveckla
ditt svar. (E)
4. Förklara varför den ena transportssättet är bättre än annat sätt, ur ett miljö- och
ekonomiskt perspektiv. (C)
5. Hur kan du handla miljövänligt. Ge flera exempel (C-fråga)
6. Beskriv hur lång tid och på vilket sätt det tar att leverera fisk från Vietnam? (C)
7. Vilket land importerar vi mest mat ifrån vc, fördelar/nackdelar med det, typ av
transportväg och hur påverkar det miljön. (A)
8. Ta reda på om ”dina” 5 produkter är milövänligt producerade. Om inte, varför? Ge
förslag på hur man ska göra så att det blir fler miljövänliga produkter i butikerna. (A)
UTVÄRDERING HANDEL & TRANSPORT
1. Vad tycker du har varit mest intressant att läsa om under den här kursen?
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………...
2. Vad tycker du om den lärobok vi har använt; den blå geografiboken?
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………….…
3. Under den här kursen har du själv haft klara möjligheter att påverka vilka
frågor, hur många och vilken kunskapsnivå de ligger på vid 2 läxor. Har
det underlättat dina möjligher att nå ett bra resultat? Om inte, förklara på
vilket sätt, eller varför det arbetssättet inte förändrar dina möjligheter att
nå ett bättre resultat.
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
4. Till sist. Vad tycker du skulle kunna ha gjorts annorlunda under kursen?
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
/Marie-Therése
