HAMMENS HÖG

HAMMENS HÖG
Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög
nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är
runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad
av sentida plöjning.
Högen innehåller en hällkista och kan dateras till bronsålderns
början, runt 1 800 f Kr. Enligt sägnen ligger Hammning begravd i
högen, och denna gravhög har givit namn åt hela byn och
socknen.
På 1850-talet grävdes högen ut av prosten J F Lundh, som mitt i
högen hittade en stor hällkista, som var nära 2,5 meter lång. Inne i
kistan hittades fyra kranier, en flintkniv och ett bronsföremål med
två hål i. I jorden ovan kistan påträffades en trasig bronsdolk och
en stenknapp. Föremålen förvaras i Stockholm.
På 1930-talet var ”Hammings hög” övervuxen med granar och en tät
hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.
FORNTID I
ÖSTERLENS BYAR
TVÅ UTGRÄVDA HÖGAR
Inte långt ifrån Hammens hög, öster om Smedstorpsvägen, finns
två gravhögar, som numera är i det närmaste bortplöjda (RAÄ 3).
De är runt 25 meter i diameter och en halv meter höga. Båda
högarna har undersökts vid olika tillfällen. Ibland är det oklart i
vilken av de båda högarna föremålen har hittats. Samtliga
föremål finns i Stockholm.
År 1854 grävde prosten Lundh ut en hällkista av kalkstenshällar på
denna plats. Den innehöll brända ben samt ett svärd, en krokkniv,
en pincett och en rakkniv av brons. Föremålen dateras till mitten
av äldre bronsålder, ca 1 300 f kr.
Å 1914 hittades på samma plats två skelett som låg begravda
liggande på sidan. På grund av vidskepelse grävdes de ned igen.
År 1927 undersökte F Hansen platsen och hittade då omrörda
skelettrester, en pilspets av flinta och två flintdolkar.
Ännu idag hittas fortfarande kalkstenshällar på denna plats.
Krumkniv och pincett av brons, hittade på 1850-talet
Pilspets av flinta,
hittad år 1927
FORNTID I
ÖSTERLENS BYAR
GÅNGGRIFTEN BACKEN
Gånggriften ”Backen” (RAÄ 2) ligger strax söder om de båda
utgrävda högarna, öster om Smedstorpsvägen, på Hammenhög
1. Gravkammaren är idag restaurerad och synlig, men har
ursprungligen varit täckt av en hög eller ett jordblandat röse.
Graven är runt 9 meter i diameter. Gånggriftens kammare består
av 12 stenar, och gången in till kammaren av 6 stenar.
Täckstenarna fanns ännu kvar i slutet av 1800-talet, men saknas
idag.
Graven grävdes ut år 1854 av prosten Lundh. I gången in till
kammaren hittade han ett mindre, sittande skelett och en
flintdolk. Inne i kammaren fanns ytterligare ett skelett. Detta skelett
visade sig ha haft ett benbrott, som var läkt. Med sig i graven
hade personen fått en flintdolk, en skafthålsyxa, en urna samt
rester efter kol, harts och bärnsten. Dessutom hittades djurben från
ren, hund och en häst.
Gånggrifter dateras till mitten av bondestenålder, ca 3 300 f Kr,
men graven kan ha återanvänts ända in i sen bondestenålder.
FORNTID I
ÖSTERLENS BYAR
ROHLS HÖG
Söder om gånggriften Backen ligger Rohls hög (RAÄ 4). Idag är
högen i princip helt borta, efter långvarig grustäkt på platsen. Men
de rika fynd som gjorts i denna gravhög tillhör ett av Skånes
märkligaste gravfynd från romersk järnålder, 0-400 e Kr.
Redan när fyndet gjordes, omkring 1854, hade man i flera år tagit
grus vid kullen. Plötsligt fann man ett skelett omgivet sten. Bredvid
skelettet låg ett svärd av järn med doppsko av brons. Svärdet var
tveeggat, långt och med tånge. Följande dag gjorde prosten
Lundh en noggrannare undersökning.
Mitt på skelettet hittades då en sköldbuckla av järn och på benet,
ungefär vid knäet, låg två bronsbeslag, troligen från svärdsslidan.
Något öster om skelettet låg en urna av bränd lera, en
sönderslagen glasbägare, 40 spelbrickor samt två avlånga,
fyrkantiga tärningar av ben. Vidare en guldbrakteat samt tio
pärlor av glas, karneol och agat.
FORNTID I
ÖSTERLENS BYAR
HÄLLKISTAN SÖDER OM BYN
Söder om byn, på Hammenhög nr 26 och 29 ligger en överplöjd
gravhög (RAÄ 5). Högen är runt 25 meter i diameter, men bara ett
par decimeter hög.
Här hittades redan på 1880-talet en hällkista vid plöjning. Fynden
glömdes dock bort, till år 1927, då F Hansen undersökte graven.
Den visade sig bestå av en hällkista med sidstenar av kalkstensflis.
Inne i kistan låg kringspridda skelettdelar och tre kranier. Dessutom
hittades gravgåvor i form av ett ornerat benföremål, en flintdolk,
små flintbitar samt en liten ring av bronstråd.
Graven dateras till övergången mellan sten- och bronsålder, ca
1800 f Kr.
FORNTID I
ÖSTERLENS BYAR