Kunskap och verklighet(FI03)

Kunskap och verklighet(FI03)
*Enligt läroplanen bör följande element tas upp i
kursen:
http://www.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/filosofi/filosofi3/index.shtml
*Fördjupning i ämnet hittas på följande sida:
http://www.filosofi.gotland.se/
(Välj under Filosofi
A:arbetsområde:ontologi+kunskapsteori samt under
Filosofi B: arbetsområde:vetenskapsfilosofi)
Kunskap och verklighet(FI03)
Inledning
*I den filosofiska kunskapsteorin och i
vetenskapsfilosofin funderar man på grunden för vårt
vetande och hur de olika vetenskapsgrenarna
undersöker verkligheten.
*Metafysiken och ontologin tar behandlar frågor om
hur vi skall förstå vad verkligheten ytterst består av
och vad som menas med att något är verkligt.
*Kunskap ses ofta som något vi har nytta av(ex. när vi
söker information i dagens informationssamhälle).
*Kunskap finns till för oss åtminstone på två olika
sätt.
-I skrifter, läroböcker via tv:n eller media(påståenden
om verkligheten).
-Förankrad i oss själva(allt vi vet och kan)
*Kunskapen kan värderas utgående från vad vi
verkligen har nytta av.
*Kunskapen bygger dessutom upp vår egen
världsbild.
*Vetenskapen strävar efter att hitta en sann
välgrundad eller bevisad kunskap. Vetenskaplig
kunskap är undersökt och granskat vetande. Inom
vetenskaperna söker man nå objektiv och allmängiltig
kunskap.
*När man talar om verkligheten skall man komma
ihåg att det finns en objektiv verklighet och vårt
subjektiva perspektiv(den yttre och inre verkligheten).
-Dessa två former av verklighet undersöks i
metafysiken och ontologin.
*Inom skepticismen har man tvivlat på att vi
överhuvudtaget kan veta något med säkerhet. Kan vi
uppnå säker kunskap överhuvudtaget?
Metafysiken
*Inom metafysiken funderar man ofta på frågor som
hur är verkligheten uppbyggd. Som exempel kan
nämnas den mentala(själsliga) och
materiella(kroppsliga) verkligheten.
*Ontologin undersöker främst frågan vad består
verkligheten egentligen av, skillnaden mellan sken och
verklighet samt förhållandet mellan enhet och
mångfald.
*Metafysiken som anses vara det större området dit
ontologin hör undersöker även andra slags frågor. T.ex
världens ursprung och uppkomst, frihet och
determinism om det mänskliga själslivets natur.
*Nuförtiden kan man säga att metafysiken inte längre
ses som lika väsentlig eftersom en stor del av de
frågor som metafysiken bygger på har vetenskaperna
lyckats besvara.
*Nutida metafysik har kanske främst relevans under
följande frågeställning. Hur ska mänsklig handling
förstås och hur fri är egentligen människans s.k fria
vilja?(deskriptiv metafysik).
*De var redan de antika naturfilosoferna som sysslade
med metafysiska frågor. Vad är urämnet som allt annat
består av(Ex Thales, vatten)
*Grekerna gjorde redan skilland mellan
trosföreställningar(doxa) och riktig
kunskap(epistéme).
*Platons idélära är ett ställningstagande om
verklighetens natur. Platon ansåg att det som aldrig
förändras måste vara mer verkligt än allt annat. Därför
ger han en så hög status åt sin idévärld.(ex s.28)
*Aristoteles godkänner ej Platons lösning om en
självständig idévärld utan menar att tingens former
alltid är bundna till tingen. Materia och form-läran.
*Aristoteles är känd för en teleologisk världsbild där
det alltid finns en avsikt eller ändamål med det som
sker i naturen.
*Kant har en annorlunda syn på metafysiken. Detta
har även att göra med framväxten av den empiriska
naturvetenskapen.
-Kant säger att de metafysiska frågorna ligger utanför
det som kan undersökas vetenskapligt och att
metafysikens teser aldrig kan bevisas. Trots detta
säger han att vissa metafysiska teser är sanna trots att
vi ej kan bevisa dem. Exempel på detta är att världen
är enhetlig och begriplig och att vi har en fri
vilja(annars kan vi inte syssla med vetenskap eller
diskutera frågor om moralens grundval).
-Kant tar upp något som heter tinget-i- sig och menar
med detta att vi kan uppfatta tingens existens trots att
vi aldrig kan nå fram till den av sinnena oberoende
världen. Till skillnad från tinget-i-sig presenterar han
också tinget-för-oss.
-Kant menar att all kunskap bygger både på sinnena
och förstånd. M.h.a kategorierna blir våra sinnens
tolkningar förståeliga(transcendentalfilosofi).
http://www.filosofi.gotland.se/kant_kun.htm
3.Vem är där materian eller anden?
*Den vanligaste uppfattningen i dagens läge är
materialismen(hänger ihop med vår
naturvetenskapliga bild).
-Endast fysiska kroppar och deras rörelse existerar i
egentlig mening.
-Finns det en själslig, mental eller andlig verklighet
vid sidan av den materiella?Denna fråga faller in
under kropp-själ problematiken(body-mind).
-Emergensteorin försöker förklara problemet på
följande sätt: psyket är i grund och botten
neurofysiologiska skeenden som har sin yttersta
förklaringsgrund på den materiella nivån, men där
processerna är så pass komplex att ger upphov till nya
egenskaper. Hur går det med människans fria vilja
enligt denna teori?
*Många filosofer har försökt lösa gåtan med den fria
viljan utan större framgång men något som alla skulle
vara ense om. Kant talar t. ex om naturens rike som
kontrast till frihetens rike dvs det finns två olika
verkligheter.
4.Var är samhället, hur finns språket till?
*Hur skall vi förstå den sociala verkligheten?(ex
samhället,språk, pengar och vetenskapliga teorier.)
Vi antar att det finns trots att vi ej kan direkt kan
observera detta.
M.h.a språket anses vi få svar på att sociala företeelser
finns.
-Ett försök att förklara hur den sociala verkligheten
finns till görs av Karl Popper. Popper bygger upp tre
världar som förklarar den sociala verklighetens
existens.(bok 1 s.45)
Kapitel 3 kunskapens grunder
*Inom kunskapsteorin skiljer man mellan
trosföreställningar och vetande.
Kunskap kan vi ge argument för medan
trosföreställningar saknar argument.
*Enligt den klassiska kunskapsdefinitionen är
kunskap en sann välgrundad uppfattning.
http://www.filosofi.gotland.se/kunskaps.htm
*Det är skäl att hålla isär påståendekunskap från
praktisk kunskap(skrinna, cykla,gå) inom filosofin.
*Inom kunskapsteorin dyker ofta frågan upp ifall
kunskap kräver säkra grunder?Om
påståendekunskapen kräver såpass välgrundade
föutsättningar som den gör, kan vi då alls ha
påståendekunskap?
-Fundamentismen säger att vi kan ha säker kunskap
om vi hittar en absolut säker grund kunskapen vilar
på. Om vi spinner vidare på detta kommer vi fram till
filosofin som en kungsvetenskap(som söker absoluta
och eviga filosofiska sanningar ex Platon och
Descartes)
*Genom tiderna har empirikerna(litar på att
kunskapen bygger på sinnena och erfarenheten) stridit
med rationalisterna(litar på att kunskapen baserar sig
på förnuftsinstinkter).
*Inom empirismen kan man nämna bl.a David Hume
och John Locke. Bägge anser att den enda säkra
erfarenheten vi har är baserad på sinnesintryck och
minnesbilder. Ett problem uppstår dock. Hur kan det
som finns i medvetande användas som grund för det
som finns i omgivningen(bild s.51)
*Tanken om att grunden för att något är sant beror på
hur väl uppfattningarna passar ihop med andra kallas
för kunskapsteoretisk kohenterism.Även den syn har
vissa problem.Vems uppfattningar bör beaktas?
*Wittgensteins lösning på problemet om vi kan ha
säker kunskap om något ser ut på följande sätt:
-Vi vet att vi har en kropp eftersom kroppen är ett
förgivettagande för vårt sätt att leva.I många
vardagliga handlingar ingår vår kropp som en
självklar bakgrund.
*Färdigheter som att cykla,skrinna eller simma räknas
vanligtvis som praktisk kunskap dvs något vi kan.
-Som en undergrupp till den praktiska kunskapen
räknas den tysta kunskapen dvs något vi besitter utan
att kunna beskriva den med ord(ofta något man lär sig
genom att ta efter andra).
*Charles Peirce säger att kunskap alltid förutsätter en
koppling till någon form av mänsklig verksamhet.
Detta kom senare att bli grunden för pragmatismen.
Pragmatismen anser att ny kunskap alltid uppstår i
situationer där våra uppfattningar rubbas av att
någonting ovanligt händer. Uppfattningar får i
pragmatismen betydelsen av en handlingsvana.
Kunskap handlar således om att vara övertygad om
något och att uppvisa ett bestämt beteendemönster.(ex
s. 57)
*Inom kunskapsteorin förekommer även
sanningsteorier.
-Koherensteorin för sanning säger att sanning skall
förstås utgående från det sammanhang som bildas
mellan satser vi tror på.
-Korrespondensteorin säger att påståendet är sant då
det stämmer överens med verkligheten.
-Den pragmatiska sanningsteorin säger att det vi kallar
för sant helt enkelt bara är satser som det är bra att tro
på. Kolla länken för närmare exempel:
http://www.filosofi.gotland.se/kunskaps.htm
Kapitel 4 Teori och metod
*Vetenskapen använder sig av flera olika metoder för
att komma fram till rätt lösning på ett problem.
-I fallet om kloke Hans (se s.64) används en metod
som kallas för den hypotetisk-deduktiva metoden.
-Andra vanliga metoder som vetenskapen använder
sig av är den deduktiva metoden samt induktion.(se
exempel i länken ovan).
*Den hypotetisk-deduktiva metoden kräver vissa
kriterier för att genomföras:
1.Uppställning av hypotes
2.Härledning av konsekvens
3.Formulering av test för att avgöra om konsekvensen
gäller eller ej.
4.Observationer som fastställer testresultatet.
5.Slutsats:Hypotesen förkastas eller har erhållit stöd.
*Slutledningar där premisserna ger stöd för slutsatsen
utan att utgöra fullständiga bevis kallas för
induktioner, till skillnad från deduktioner där
slutsatsen logiskt kan härledas från premisserna.
*Inom vetenskapen anses strävan att finna
förklaringar som en viktig del eftersom man då ofta
motiveras av viljan att lära sig kontrollera ett
fenomen. Här ser vi också orsakerna till varför man
ville finna ett svar på varför kloke Hans kunde räkna.
*Vetenskapen nöjer sig vanligtvis inte med enbart en
förklaring utan försöker även förklara något med stöd
av en teori. Varför?
På detta sätt hittar vi lagbundenheter till det som
förklaras eller orsakssammanband mellan olika
fenomen.
(Egna anteckningar)*Vetenskapsteorin granskar
vetenskapens rättfärdigande dvs. studiet av
vetenskapernas logiska och metodologiska grundvalar.
*Den vetenskapliga forskningen kräver:
1. en logik= en uppsättning (ofta outtalade) regler
för vad som uppfattas som giltiga slutledningar.
Här kan vi dra en parallell mellan vetenskapen
och schackspelet. Logiken eller reglerna talar om
hur schackpjäserna får flyttas.
2. En metodologi(ex. induktion)=En
forskningsstrategi. En forskare bör alltid redogöra
för vilken metodologi han har använt.
Metodologin talar om hur man bör flytta
schackpjäserna för att vinna spelet.
3. Kreativitet(intuition). Man blir inte en skicklig
schackspelare bara genom att kunna reglerna och
ett antal spelstrategier.
*Vetenskapernas klassificiering.
-Vetenskaperna skiljer sig från varandra genom
följande:
a) De fenomen de undersöker
(ex.fåglar, romaner)
b) de metoder de använder
(ex. Experiment, intervjuer)
-Vetenskaperna kan indelas på olika sätt. En möjlighet
är följande:
1.*Naturvetenskaper(fysik, kemi,astronomi, biologi
medicin)
-Naturvetenskapernas metod är ofta hypotetiskdeduktiv.Vi uppställer hypoteser tillsammans med
observationer för att hitta allmängiltiga teorier.
2.
*Beteendevetenskaper(psykologi,sociologi,samhällsve
tenskaper)
-Det finns olika uppfattningar om den lämpliga
metoden inom beteendevetenskaper.
ex. Kan man ”mäta” mänskligt beteende på någon
skala?
ex. Hur tar vi reda på vilka regler som gäller i en
främmande kultur?
a) Genom att iaktta människors beteende
Problem:Vi kan tolka beteendet fel
b) Genom att fråga människor.
Problem: Denna metod ger inte nödvändigtvis
objektiv kunskap.
3. *Humanistiska vetenskaper(historia,
språkvetenskaper etc.)
Kan fenomen som dessa undersöker mätas på ett
objektivt sätt?
ex. Vi undersöker hur ofta det förekommer glada utrop
i Fänrik Ståls sägner.
Kan detta mätas?
Problem: Hur definierar vi vad som räknas som ett
glatt utrop?
Detta kräver tolkning. Tolkning är inte objektivt.
4.*Icke-empiriska vetenskaper(matematik,logik)
-Undersöker inte verkligheten i sig själv.
-Undersöker förhållandet mellan matematiska
storheter eller sanningsvärden hos satser.
*Som en skild vetenskap kunde man nämna den
positivistiska vetenskapen(logisk-positivism).
-Positivismen anser att beteendevetenskapernas metod
inte skiljer sig från naturvetenskapernas metod. Den
säger att beteendevetenskaperna kan vara
värderingsfria samt objektivt mätbara.
Ex Man kan mäta hur bra en bok är.
-Icke-positivister framhåller att människans beteende
måste tolkas och förstås i ett sammanhang.
*Vetenskapsetiken undersöker etiska problem som
kan uppkomma i samband med forskning.
*Speciellt vid undersökning av försöksdjur eller
försökspersoner kan sådana frågor bli aktuella.
-Mengeles tvillingexperiment i Auschwitz ses som ett
extremt exempel.
-Kan man hålla Einstein som skyldig till
atombomben?(utan Einsteins upptäckter skulle
atombomben inte ha upptäckts).
*Typiska frågor inom vetenskapsetiken är:
-Är djurförsök acceptabelt?
-Är det ok att använda människor som
försökspersoner i vetenskapliga tester?
-Vad allt får människan uppfinna i vetenskapens
namn?
Språkfilosofi
*Är det delområdet inom filosofin som intresserar sig
för språkets förhållande till verkligheten eller för de
olika funktioner språket kan ha.
*Referens(ords betydelse)
-”Morgonstjärnan och ”aftonstjärnan” har samma
referens dvs. de är olika namn för planeten Venus.
-En del begrepp saknar referens t.ex julgubben, älva
odödlig människa.
-Ibland är referensen osäker spöke, helvetet, kvark.
-Studiet av förhållandet mellan språket, begreppen och
den verklighet de beskriver kallas semantik.
-Man kan göra en semantisk distinktion(åtskilland
mellan språk, tankeinnehåll och verklig.
1.Språket består av satser och ord såsom katt.
2.Tankeinnehållet beskriver satsernas påståenden och
ordens begrepp eller idé. I fallet ovan skulle
tankeinnehållet av katt vara ett däggdjur med lång
svans och spetsiga öron.
3.Verkligheten beskriver hur sakförhållanden är samt
tingen.I fallet ovan skulle verkligheten uppenbara sig
för oss då vi ser en katt i verkligheten.
*Samma ord kan även uttrycka olika saker, dvs. ha
olika referens.
EX. a)Han är en man
b)Man bör vara artig
c) Hennes man är sjuk
d) Hästen har en man
-Ordens betydelse är även beroende av kontexten dvs.
det sammanhang det ingår i.
-Kontexten kan antingen vara språklig(som i a-d) eller
fysikalisk(beroende på innebörden)
ex. ”Det där är en åsna” beror på var satsen yttras.
*Ett ord uttrycker ett begrepp dvs ett ord har en
mening.
-Vad ger orden deras mening?
-Har ett visst ord ex människa samma mening för alla
som behärskar svenska?
-Kan ett ords mening existera oberoende av
människan?
-Om hela mänskligheten dog ut, skulle då de ord som
finns nedskrivna eller inspelade på band fortfarande
ha mening?
-Kan man upptäcka ett ords mening?
*Två olika synsätt beträffande ords mening:
a) Ord har en subjektiv mening som är vårt mentala
tillstånd när vi använder ordet.
b) Ord har en objektiv mening som framgår ur de
texter i vilka ordet ingår.
a) Den kausala meningsteorin.
Kausalitet= A orsakar B. Ex Det regnar vilket leder till
att marken blir våt.
När vi hör ett ord uppstår en viss effekt i vårt
medvetande. Denna effekt motsvarar ordets mening.
-Meningen är alltså ett mentalt tillstånd som orsakas
av ordet.
*Konsekvenser:
-Samma ord har olika mening för olika människor. Ex
ordet koncentrationsläger
-En dator kan inte förstå ett ords mening(datorn
saknar mentala tillstånd)
-Problemet blir då ifall ordens mening faktiskt är
beroende av våra personliga erfarenheter?
b) Den konventionalistiska meningsteorin
*Ett ords mening är en språklig
konvention(överenskommelse).
-Man förstår ordets mening om man kan använda
språket korrekt.
*Konsekvenser:
-En dator kan förstå ords mening(om den använder
orden korrekt).
-En poet som använder uttrycket "stjärnorna gråta" har
enligt denna teori inte förstått orden "stjärna", "gråta".
*Som en tredje teori finns även Poppers teori som
också går under namnet den objektiva meningsteorin.
-Popper säger att meningen hos ett ord är oberoende
av människan. Teorin baserar sig på Platons idélära.
-Popper ser ordens mening som objektiva idéer som
existerar i en idévärld.
-Ex meningen hos ordet häst avspeglar hästens idé och
är oberoende av människan.
-Enligt Popper existerar det saker som ingen människa
någonsin har tänkt på. Ex oändligt stora tal existerar
oberoende av människan.De finns i den tredje världen.
-Värld ett är således den fysikaliska världen(fysiska
föremål) medan värld två är medvetandets värld där
bl.a känslor och tankar finns. I värld tre finns teorier,
problem och saker som är oberoende av människan.
Värld tre existerar även om mänskligheten dör ut
enligt Popper.
*I språkfilosofin funderar man ofta på ord och
begrepp.
-Uppgift:Vilket är felet i följande resonemang?
1.Mars är en planet
2.Planet slutar på t
Slutsats: Mars slutar på t
Svar: Det sker en sammanblandning av ord och
begrepp(tankeinnehåll). I sats 2 kunde ordet planet ha
stått inom citationstecken för att betona att ordet
planet avses.
*Eftersom begrepp är tankeskonstruktioner kan de
förändras med tiden dvs. samma ord kan vid olika
tidpunkter betyda olika begrepp. Ex ordet fisk betydde
under medeltiden ett djur som lever i vatten(dvs
fiskar, valar, sälar). I dag avser vi ett vattendjur som
andas med gälar.
Språket: S S S
Begrepp:B1 B2 B3
*Olika typer av begrepp
-Klassbegrepp: Ex1. Alla människor med rött hår
faller under klassbegreppet ”rödhårig”.
Ex 2.Alla artnamn är klassbegrepp t.ex hund, katt,
häst. Begreppet häst inkluderar alla hästar men endast
hästar.
-Relationsbegrepp
Ex1 Helsingfors ligger öster om Stockholm
Ex 2 Kalle är längre än Pelle
-Variabelbegrepp
Ex 1 Enheten x har värdet v på variabeln y.
Ex 2 Pelle är 180cm lång=Pelle har värdet 180cm på
variabeln längd.