C-uppsats - Malmö högskola

Hälsa och samhälle
”PERVERTERAD DEMON
ELLER VANLIG KILLE”
DEN SVENSKE MANNEN SOM KÖPARE AV
SEXUELLA TJÄNSTER
LINN STENERYD
CECILIA QUITTBERG
Examensarbete i socialt arbete
41-60p
Socionomprogrammet
December 2006
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
e-post:postmasterhs.mah.se
”PERVERTERAD DEMON
ELLER VANLIG KILLE”
DEN SVENSKE MANNEN SOM KÖPARE AV
SEXUELLA TJÄNSTER
“PERVERTED DEMON OR
THE MAN ON THE
STREET”
THE SWEDISH MALE AS PURCHASER OF
SEXUAL SERVICES
LINN STENERYD
CECILIA QUITTBERG
Steneryd, L & Quittberg, C. ”Perverterad demon eller vanlig kille.” Den svenske
mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10
poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete,
2006.
Bakgrund: Flertalet av de män som köper sexuella tjänster är gifta eller
sammanboende och har barn. De flesta män som köper sex har en livssituation
som skiljer sig betydande från de prostituerade kvinnornas bakgrund, inkomst och
social status. Mannen som köper sexuella tjänster kommer från alla
samhällsklasser och yrkeskategorier och representerar ett tvärsnitt av den manliga
vuxna befolkningen. Köparnas motiv varierar men tycks röra sig om känslomässig
flykt, avstressning och ansvarsfrihet.
Syfte: Vi vill uppmärksamma komplexiteten i fråga om svenska heterosexuella
mäns köp av sexuella tjänster och även undersöka varför den ensidiga bilden
dominerar. Vi hoppas alltså kunna bidra till en slags avdemonisering av mannen
som köper tjänsten – han kanske inte alls är perverterad utan en vanlig man.
Metod: En semistrukturerad djupintervju med två socionomer samt
litteraturstudier på utvald litteratur.
Resultat och slutsats: Efter genomgång av intervjumaterialet och litteraturen
kom vi fram till att männen som är köpare av sexuella tjänster inte bör betraktas
som perverterade avvikare. Vi menar att dessa mäns handlingar bör förstås och
behandlas utifrån en tanke om bakomliggande strukturella möjliggörare. Vi ser att
fokus på genusperspektivet har stor betydelse i sammanhanget.
Nyckelord: Genus, manlighet, livssituation, sexköp och sexualitet.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning
3
INLEDNING
4
PROBLEMFORMULERING
4
SYFTE
4
FRÅGESTÄLLNING
4
METOD OCH MATERIAL
Presentation av valda författare
Etiska överväganden
Disposition
Urvalsprinciper
Validitet
Reliabilitet
5
5
7
7
7
8
8
BEGREPP
Uppsatsens huvudbegrepp
Definitioner av begreppen
8
8
8
FAKTA KRING MÄN OCH SEXKÖP
10
LAGSTIFTNING OCH FÖRARBETEN
Bakgrund
Nuvarande lagstiftning
Reflektioner
10
10
11
12
HJÄLPORGANISATIONER
KAST, köp av sexuella tjänster
Intervju med två socionomer på KAST-projektet
SLAA, sex and love addicts anonymous
Dysberoendekliniken
Köp av sexuella tjänster på Internet
13
15
19
19
19
LITTERATURSTUDIE
Huvudbegreppen i litteraturen
Tre män pratar om manlighet och män som köper sex
23
23
28
AVSLUTANDE DISKUSSION
Slutdiskussion
30
REFERENSER
32
BILAGOR
Intervjuguide
Förkortningar
34
35
36
3
Inledning
”Bara de inte ser mig som en billig, äcklig torsk.”
Så uttalade sig en svensk man i trettioårsåldern, inför en resa ner till Tyskland och
fotbolls-VM 2006. Mannen hade tidigare köpt sexuella tjänster av prostituerade
kvinnor och hade inför resan till Tyskland sökt information om en särskild bordell
där. I intervjun med mannen, som återges i tidningen ETC (2/3 2006), växer en
bild av en människa fram - en människa som verkar kluven inför det han planerat.
Samtidigt som han talar om det planerade bordellbesöket som något positivt och
där kvinnorna måste ses som fria att själva avgöra hur deras kroppar skall
användas, märks också en oro och tvekan. Mannen vill inte att hans kollegor skall
se honom som ”en billig, äcklig torsk”. Han säger att den svenska debatten
påverkat honom och gjort honom försiktig. Han förväntar sig inte en manlig
uppslutning eller acceptans kring bordellbesöket. I vår studie har vi koncentrerat
oss på heterosexuella män som köpare och kvinnor som säljare. Vi har intresserat
oss för vilken bild som allmänt verkar finnas av den svenske mannen som köper
sex. Vi har bland annat försökt titta närmare på just detta manliga grupptryck och
vad den kan tänkas ha för betydelse för hur männen som köper sexuella tjänster
ser på sig själva. Vi menar alltså att den manlige sexköparens bild av sig själv
borde hänga ihop med den allmänna samhällssynen (och kanske i synnerhet?)
andra mäns uppfattning om företeelsen och handlingen.
Problemformulering
Bilden av en svensk heterosexuell man som köper sexuella tjänster av
prostituerade kvinnor (på gatan eller genom att använda Internet) tenderar att vara
ensidig, förenklad och onyanserad. I sammanhanget förblir han ofta anonym eller
beskrivs som ett sexuellt rovdjur eller en perverterad, sjuk individ.
Syfte
Vårt syfte med uppsatsen är att visa på komplexiteten i fråga om svenska
heterosexuella mäns köp av sexuella tjänster och även titta närmare på varför den
ensidiga bilden dominerar. Detta för att vår utgångspunkt är att könsrollernas
effekt på individen utgör en bidragande faktor till mäns köp av sexuella tjänster
och då vi menar att arbetet för ett jämställt samhälle, försvåras om sexköpande
män avfärdas och betraktas som en liten grupp perverterade individer fristående
från påverkan i ett genomgripande manligt könsrollsmönster. Denna utgångspunkt
har vi valt, då vi i litteraturen, i samtal med professionella och efter att ha tagit del
av sakkunnigas uttalanden, anser att vi inte bör bortse från det manliga
könsrollmönstrets betydelse i sammanhanget. Vi tror därför att vi bäst uppnår vårt
syfte genom att använda oss av ett av Malmö högskolas tre perspektiv. Detta
genusperspektiv är tänkt att finnas som en röd tråd i vår uppsats.
Frågeställningar
Köper fler män än kvinnor sex och i så fall varför? Vad medför det att ha en
biologistisk utgångspunkt i diskussionen kring män och sexköp? Upplever män
som söker hjälp för sina sexköp, situationen som mer positiv om den prostituerade
kvinnan förefaller uppskatta den? Hade män sökt hjälp för sina sexköp om
företeelsen i Sverige varit mer legitim och socialt accepterad? Verkar män som
köper sex behöva prostitutionen? Vad har personerna som söker hjälp för sina
sexköp gemensamt?
4
Metod och material
Vi kommer att använda oss av skriftligt material som vi fått från KAST-projektet i
Malmö (Köp Av Sexuella Tjänster i Öresundsregionen). I detta material finns
utdrag från Internet och olika chattforum där män utbyter personliga erfarenheter,
tankar och generella tips kring nätprostituerade kvinnor,
eskortserviceförmedlingar samt den egna rollen i sammanhanget. Vi tycker att
detta material har en stor bredd och visar på komplexiteten i fråga om män och
könsköp. Vi ser också materialet som viktigt då det konkret belyser den grupp vi
har för avsikt att undersöka. I KAST-projektets material finns också analys och
utvärdering gjord av två socionomer – Gabriella Scaramuzzino och Svante
Malmström. Dessa två yrkespersoner kommer vi att intervjua och tala med om de
erfarenheter de har av män som söker sig till KAST-projektet i syfte att diskutera,
minska eller upphöra med sina sexköp. I intervjun uppehåller vi oss vid tre
huvudbegrepp, formulerat i ovan nämnda frågeställningar. Intervjun görs skriftligt
på plats. Vi kommer att ha ett kapitel i uppsatsen som översiktligt behandlar vad
Internetprostitution är. Detta för att Internet är en relativt ny arena vad gäller
kommunikation och interaktion. Det kan också vara viktigt att känna till vad
Internet har för betydelse i fråga om prostitution. Vi kommer för att kunna
analysera uppsatsens huvudbegrepp, vidare att använda oss av litteratur och
artiklar som berör ämnet genus, män, manlighet, manligt grupptrycks betydelse,
sexualitet och prostitution. Nedan följer en kort presentation av författarna till
vald litteratur.
Presentation av författare till vald litteratur
Göran Bolin och Karin Lövgren (Om unga män).
Göran Bolin är lärare och har doktorerat i Medie- och kommunikationsvetenskap
vid Stockholms universitet. Karin Lövgren är etnolog och intendent vid Nordiska
museet i Stockholm.
Jerker Jansson (Män och sex).
Artikelförfattare till Manliga Nätverkets skrift Män och Sex – en skrift om män
och jämställdhet.
Thomas Jansson (Det första könet? – mansforskning som reflexivt projekt).
Thomas Johansson är docent i sociologi och leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Han är även verksam som lektor i socialpsykologi vid högskolan i Skövde.
Johansson har producerat ett stort antal böcker och artiklar inom områden som
mansforskning, pskulturteori och socialpsykologi.
Barbro Lenneér-Axelson (Männens röster – i kris och förändring).
Barbro Lenneér-Axelson är lärare och forskare i psykologi vid Göteborgs
universitet. Hon är också leg. psykolog och familjeterapeut.
Rita Liljeström (Det erotiska kriget).
Rita Liljeström är knuten som docent till sociologiska institutionen vid Göteborgs
universitet. Hon har också givit ut flera böcker.
5
Ylwa Elwin-Novak och Heléne Thomsson (Att göra kön – om vårt
våldsamma behov av att vara kvinnor och män).
Ylwa Elwin-Novak är specialiserad på psykologiska aspekter av könstillhörighets
och jämställdsproblematik. Hennes specialområde handlar om hur familjeliv och
arbetsliv är kopplade till könstillhörighet, vår tids syn på barn och kopplingen
mellan organisation och kön. Driver tillsammans med medförfattaren till
ovanstående bok, företaget Transferens.
Heléne Thomsson är specialiserad på psykologiska aspekter av könstillhörighets
och jämställdhetsproblematik. Hennes specialområden är organisation, stress,
hälsa, mångfald och förändringsarbete.
Stephan Mendel-Enk (Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om
manlighet).
Stephan Mendel-Enk är journalist och krönikör. Han har bland annat skrivit i
fotbollsmagasinet Offside, skrivit krönikor i DN samt arbetat på Sveriges Radio.
Moa Karlberg (ETC – Etcetera)
Författare till artikeln ”Visst kan fotbollen räddas från torskarna” i tidskriften
Etcetera som kallar sig ”oberoende, nyskapande och aktuell”. Tidskriften
publicerar reportage, artiklar och intervjuer om litteratur, konst, idédebatt, såväl
etablerade som oprövade röster, internationella utblickar och konstprojekt.
Linnea Nilsson (ETC)
Författare till artikeln ”Men tänk på alla stackars ledsna och handikappade
(män)”.
Andreas Gustavsson (ETC)
Författare till artikeln ”Tänk om de ser mig som en billig, äcklig torsk”.
Louise Eek (Att köpa eller köpas).
Louise är journalist och författare. Louise kom med sin debut 2001, en
självbiografisk berättelse Spelat liv som blev mycket uppmärksammad. Spelat liv
handlar om hennes väg ut i sexindustrin, vad som höll henne kvar och
svårigheterna att ta sig ur.
Sven-Axel Månsson (Sexualitetens ansikte)
Sven-Axel Månsson är professor i socialt arbete. Prodekanus vid Malmö
Högskola, Hälsa och Samhälle där han huvudsakligen forskar inom områdena
kön, sexualitet och socialt arbete. Sexualitetens ansikte har han skrivit
tillsammans med Annulla Linders.
Eva Hedlund (Sexualitetens irrgångar och Män med sexuell
beroendeproblematik)
Eva Hedlund är legitimerad psykoterapeut med många års erfarenhet från RFSUkliniken och Psykoterapiinstitutet. Hon är dessutom hedersdoktor vid Stockholms
universitet. Hon har skrivit flera böcker om sexuellt våld ur både offrets och
gärningsmannens perspektiv. Eva Hedlund vill med sina böcker öka beredskapen
att möta människor med sexuell problematik av olika slag.
6
Etiska överväganden
Inför vår studie av sexköpare hade vi naturligtvis en del etiska överväganden att ta
hänsyn till. Vi visste att en undersökning som bygger på intervjuer skulle bli
enormt svår att genomföra och att vi förmodligen skulle stöta på praktiska hinder.
I sexköpens värld är ju köparen den mest anonyma av parterna och detta är
därmed lika med otillgänglighet. Vi insåg alltså att det skulle vara etiskt vanskligt
att genomföra intervjuer med sexköpare och att urvalet inte skulle vara
tillförlitligt. Det handlar om människor som utför en handling som inte är
accepterad i vårt samhälle vilket skulle kunna få till följd att dessa personer inte
under några omständigheter, skulle vilja riskera att få sin identitet röjd. Vårt goda
samarbete med KAST hade visserligen kunnat underlätta för oss att få fram ett
urval men de etiska aspekterna vägde över och vi beslutade att inte genomföra
intervjuer av dessa slag. Vi valde därför att koncentrera oss på en litteraturstudie
samt att intervjua professionella som arbetar med vår målgrupp. De professionella
samt deras verksamhetschef vi valt att intervjua har innan intervjun gett sitt
skriftliga samtycke. (Denscombe, 2000)
Disposition
Vi inleder vår uppsats med en presentation av våra begrepp och förklarar ingående
om dessa. Nästa avsnitt tar upp bakgrunden till Lagen om förbud mot köp av
sexuella tjänster och den nuvarande ordningen. I detta avsnitt lägger vi bland
annat fram förslag som uppkommit i och med betänkanden samt olika utredningar
som genomförts i samband med ett lagförslag. Det följs av ett avsnitt om KAST,
en genomgång av vårt möte med de två socionomer som arbetar på KAST och om
deras projekt som även behandlar området åtgärder. Vidare i vårt arbete tar vi upp
andra organisationer, bland annat en frivillig organisation som fungerar som en
stödgrupp för människor med sexuella problem - däribland människor som köper
sex. Vidare presenterar vi vår litteraturstudie som inleds med en presentation av
de valda författarna. Därefter följer vår tolkning av vald litteratur som avslutas
med en reflektion. Vi avslutar vår studie med en diskussion som innefattar våra
egna meningar och slutsatser om ämnet.
Urvalsprinciper.
Vårt syfte med vår studie är bland annat att bidraga till en annan bild av männen
som köper sex. Att presentera männens röster ser vi här som viktigt då vi menar
att prostitution hittills felaktigt ofta behandlats som en kvinnofråga. Genom att
intervjua de två socionomerna på KAST anser vi att vi valt en enhet som är rik på
information. En undersökning där vi skulle ha intervjuat männen som söker sig till
KAST är inte genomförbar rent etiskt eftersom vi utforskar ett så pass känsligt
område. Enligt Rosengren och Arvidsson (2002) är valet av undersökningsenhet
grundläggande i all empirisk forskning, med andra ord så är det oerhört viktigt att
utföra urvalet på ett korrekt sätt. Det är forskningens syfte och forskningsintresset
som avgör hur urvalet går till. Vi har även gjort vårt urval utifrån den litteratur
som vi haft till förfogande genom biblioteken och genom Internet. Litteraturen vi
valt behandlar ämnet vi belyser och vi anser därför att den är förenlig med våra
diskussioner. Vi har dock valt bort litteratur som endast behandlar prostitution och
som då exkluderar männen. Själva litteratursökningen har gjorts på Malmö
högskolas bibliotek på Hälsa och samhälle, Malmö stadsbibliotek samt via olika
sökmotorer på Internet. Sökning har gjorts via Malmö högskolas databas,
Rättsbanken och via Google för att få fram gällande lagstiftningar samt
7
betänkande och propositioner. Vi har dessutom sökt information på hemsidor
tillhörande olika föreningar och organisationer som behandlar ämnet.
Validitet och reliabilitet
Validitet används i de allra flesta vetenskapliga sammanhang för att symbolisera
giltighet. Så kallade validitetsbedömningar är ledande för all vetenskaplig
forskning. Reliabilitet står för tillförlitligheten i mätningen. För att vår studie ska
erkännas tillförlitlighet krävs att den uppfyller såväl god validitet som reliabilitet.
Vi kan åstadkomma denna validitet om den litteratur vi använt oss av är utvalt på
ett representativt sätt och efter att vi tolkat litteraturen på ett korrekt sätt och inte
förvrider det som är skrivet. Vi inser att den litteratur vi valt ut inte har
fullständiga svar på de frågor vi vill ha svar på utan att det framöver kommer att
uppstå fler och kanske även bättre teorier som kan ge mer uttömmande svar. Att
vara två författare till denna uppsats ser vi som en stor fördel. En av fördelarna är
att vi kan diskutera vår litteratur och ifrågasätta varandras tolkningar av det vi läst.
Detta kan underlätta vårt mål att uppnå god reliabilitet. Dessutom har vi
genomfört en intervju där vi använt oss av en intervjuguide som är konstruerad på
ett sådant sätt att vi mäter det vi verkligen avser att mäta. Vi har i vår
intervjuguide fokuserat på de grundläggande tankarna och på så sätt sökt
förhindra att vi mäter fel saker. Detta för att få fram valida data från våra
informanter. (Rosengren och Arvidsson, 2002)
Uppsatsens huvudbegrepp
Vi kommer i vår uppsats att fokusera på begreppen genus, behovet av den glada
horan samt vad svenska män själva säger om sexköp. Det sista begreppet avser
inte enbart de citat och kommentarer vi presenterar från KAST: s verksamhet eller
forum där män köper sex eller artiklar där män som köper sex intervjuas. Vi
kommer också att presentera reflektioner hämtade från litteratur och artiklar, från
män som inte köper sexuella tjänster. Detta då vi tror att mansrollen och allmänna
manliga attityder borde inverka på hur männen som köper sexuella tjänster ser på
sig själva och sin handling.
Våra definitioner av huvudbegreppen
Vi börjar med att definiera uppsatsens första huvudbegrepp - genus. Genusteori
talar om att vårt kön skapas. Att vara man eller kvinna, rymmer en mängd
förväntningar, normer och tillskrivna roller, i vilka vi socialiseras in i från det att
vi föds. Att agera i enlighet med de förväntningar som finns inrymt i det kön vi
kommit att tillhöra, innebär belöningar av olika slag – gemenskap, gillande,
uppmuntran, kärlek. Att bryta mot förväntningarna innebär att utsättas för
sanktioner - ogillande, utfrysning, misstänksamhet, osynliggörande (ElwinNovak, Y & Thomsson, H, 2004).
Att använda genusteori i vår uppsats blir viktigt då vi tar upp ämnen som ofta
förklaras utifrån genusteoretisk utgångspunkt – att män blir män genom en
socialiseringsprocess, eller med en biologistisk utgångspunkt – att mäns
förhållningssätt och agerande kommer av medfödda och nedärvda drifter. Syftet
med uppsatsen är att lyfta fram komplexiteten i en fråga som ofta tenderar att bli
förenklad och onyanserad. Vi menar att genusteori är en bra förklaringsmodell att
använda i fråga om mäns köp av sexuella tjänster. Genom denna teori tror vi att vi
ger utrymme för fenomenet på ett nyanserat sätt, till skillnad från om vi förklarat
handlingen (sexköpet) som driftstyrt (biologistiskt) och därmed på sätt och vis
som något som skulle vara omöjligt att komma tillrätta med för alla inblandade.
8
Vi definierar vidare uppsatsens andra huvudbegrepp - vad män säger om köp av
sexuella tjänster. I det material vi fått från KAST, där bl.a. utdrag från olika
chattsidor ingår, talar män på olika sätt om sina handlingar och om prostituerade
kvinnor. Vi tycker att detta är viktigt att visa eftersom det tydliggör att män som
köper sexuella tjänster är en grupp som utgörs av män med olika sociala
bakgrunder, som har olika förklaringar till handlingen och skilda förhållningssätt
och attityder till den, men ändå förefaller ha ett slags gemensamt behov av den. Vi
tror att det är genom att fokusera på detta – mäns personliga åsikter och syn på
handlingen – som det viktigaste redskapet för förändring finns. I flertalet artiklar i
en tidning vi använt oss av, uttalar sig även svenska män, som inte köpt sex, om
sexköp och manlighet. Vi tycker det är viktigt och intressant att inkludera även
dessa män i diskussionen då vi tror att de sexköpande männens röster inte bör ses
som fristående från den ”generella manlighetens”. Vid ett flertal tillfällen betonas,
i litteraturen och av män som köper sexuella tjänster, det manliga grupptryckets
inverkan. Vi ser det därför som viktigt att inte bortse från detta och alltså försöka
ge en vid bild av företeelsen män och sexköp. Genom detta hoppas vi alltså kunna
bidra till en slags avdemonisering av mannen som köper tjänsten – han kanske
inte alls är perverterad utan en vanlig man. Detta ser vi som kärnan i vårt arbete.
Tanken om kvinnan som fri i sin sexualitet och med en självvald uppgift att
tillfredsställa (och tillfredsställas av) män efter en ekonomisk transaktion, verkar i
den litteratur vi använt oss av, hos de sexköpande männen vara utbredd. Vi tycker
att det är intressant att titta närmare på detta och har valt att definiera vårt tredje
huvudbegrepp som behovet av den glada horan. Vi tror att detta begrepp
tillsammans med fokus på männens egna personliga upplevelser av sitt (och andra
mäns) köp, bäst kan användas för att undersöka hur dessa ser på sin roll i
sammanhanget. Man talar på chattforumen om fri sexualitet. Vi tycker det är
intressant att diskutera uttrycket och vems fria sexualitet man möjligen avser. Att
hävda den glada horan tror vi dels kan fungera som en vilja att förklara sina
handlingar men också som ett uttryck för en önskan om ett samhälle där det
kanske inte skulle innebära så mycket skam och obehag inför att utföra sexköpet.
Vi tror också att den sociala kontext vi lever i, och där tvåsamhetens ömsesidighet
är det "sanna" och "rätta", borde inverka starkt på hur de flesta människor som
befinner sig inom den, ser på sexualitet. Det är just detta ”behov” av en frivillig
säljare vi är intresserade av att undersöka. Avslöjar det behovet, parat med att man
på chattsidorna sällan nämner pengar eller ord som prostituerad, torsk och hallick,
ett annat större, egentligt behov? Vi ser också behovet av den glada horan som
intressant därför att det (betraktad som sanning) ofta får utgöra grunden för tanken
om ett icke-kontrollerat och fritt samhälle. Som motpol skulle ett moralsamhälle
med tabubelagd sexualitet stå för kontroll och motarbeta sexuell utforskarlusta
och sexualitet överhuvudtaget. Vi tycker också att det är intressant att just
prostitutionen som företeelse, bland annat på chattforumen, omskrivs som
grunden för ett frigjort och ohämmat samhälle och inte som en konstruerad
situation av sexuell natur med överenskommelse och obligatorisk ekonomisk
transaktion.
9
”Män av alla sorter köper sex” – några fakta kring män och sexköp
 Straffet för att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster är böter eller fängelse
i högst sex månader.

Majoriteten av de män som köper sexuella tjänster är gifta eller
sammanboende och har barn. De flesta män som köper sex har en
livssituation som skiljer sig markant från de prostituerade kvinnornas vad
gäller bakgrund, inkomst och social status.

Mannen som köper sexuella tjänster kommer från alla samhällsklasser och
yrkeskategorier och representerar ett tvärsnitt av den manliga vuxna
befolkningen.

Köparnas motiv varierar men tycks röra sig om känslomässig flykt,
avstressning och ansvarsfrihet (Utdrag ur Prostitutionsrådgivningen, i Män
och Sex 2005).
Upprätthållande och legitimerande mekanismer
Enligt den senaste prostitutionsutredningen är män 50 gånger fler än kvinnorna i
den svenska könshandeln. Levinson och Siring (2003) menar därför att män kan
betraktas som prostitutionsmarknadens motor. På forumen där män som köper
sexuella tjänster utbyter erfarenheter, råd och tankar kring företeelsen, menar
författarna till studien att en tydlig homosocialitet uttrycks och upprätthålls. Med
detta menar författarna att broderskapsliknande praktiker syftar till att legitimera
könshandeln. Författarna menar att prostitutionen inte är ett problem som pågår i
samhällets utkanter och bedrivs av avvikare. De menar att könshandeln handlar
om ett socialt fenomen som kan sättas i relation till samhälleliga strukturer och
handlar om en pågående maktobalans mellan könen (KAST 2006).
Lagstiftningen
Här kommer vi att presentera bakgrunden till den lagstiftning vi har idag samt en
översikt av de nya bestämmelserna som började gälla 1 april, 2005. Lagen
(1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster upphörde då att gälla. Vi vill
här först ta upp bakgrunden till denna lag. Den huvudsakliga motiveringen bakom
riksdagens beslut om att kriminalisera sexköparen var att kvinnans underläge
utnyttjas.
Bakgrund
1977 tillsattes en prostitutionsutredning vars uppgift vara att ingående studera
prostitutionen som samhällsföreteelse i Sverige. Utredningen kartlade
prostitutionens strukturer och utsträckning som lade grunden för de övervägande
som presenterades i betänkandet (SOU 1981:71) Prostitution i Sverige, bakgrund
och åtgärder. I betänkandet föreslogs det att offentliga pornografiska
föreställningar skulle förbjudas och att ett nytt straffansvar för hyresvärdar skulle
införas. Generellt ville utredarna dock inte kriminalisera vare sig köp eller
försäljning av sexuella tjänster. Det ansågs föreligga vissa risker med just en
sådan kriminalisering och dessa var bland annat att verksamheten skulle gå under
jorden. Man menade även att det fanns risker för båda parter samt att bevisningen
skulle bli försvårad. Även svårigheter med att kontrollera efterlevnaden av ett
sådant förbud ansågs föreligga och att den ”dolda” könshandeln skulle bli fortsatt
svåråtkomlig. Det framkom dock även en del argument för en kriminalisering,
man ansåg att en kriminalisering kunde verka avskräckande för såväl köpare som
10
säljare. Utredarna tog alltså avstånd från en generell kriminalisering men en
begränsad sådan fanns det förslag om. Denna begränsning bestod i att straff skulle
införas för den som köpte tillfällig sexuell förbindelse av en person som köparen
visste var narkotikapåverkad. Utredarna ansåg att en sådan handling var särskilt
hänsynslös och värd att straffa. Bland ovanstående förslag på förändringar var det
endast förbudet mor offentliga pornografiska förställningar som antogs och
infördes i 10 § i allmänna ordningsstadgan. Förbudet finns numera i 2 kap
ordningslagen. (SOU 1981:71)
Under hela 1980-talet har frågan om olika åtgärder för att motarbeta prostitution
behandlats i riksdagen. Det gjordes en ny omfattande kartläggning av
prostitutionen i Sverige 1991 som ledde till att riksdagen föreslog en total översyn
av samhällets åtgärder mot könshandeln. Kraven på en kriminalisering av såväl
köpare som säljare ökade och 1993 tillsattes en ny prostitutionsutredning som
skulle utarbeta förslag på samhälleliga insatser för att förhindra könshandeln.
Utredningens arbete resulterade i betänkandet ”Könshandeln” (SOU 1995:15)
som kom våren, 1995. I betänkandet kan man läsa att utredarna konstaterat att
prostitutionens omfattning är liten i jämförelse med andra europeiska länder samt
att vid en internationell jämförelse är antalet svenska män som köper sex relativt
få. Detta kan bero på att Sverige har haft en annan tradition när det gäller synen på
prostitution enligt utredarna. Vidare förklaras detta med att samhället har en
strävan mot jämställdhet mellan män och kvinnor samt att det sociala arbetet mot
prostitution betytt mycket. Utredarna kom även fram till att det uppskattningsvis
då fanns 2500 kvinnor som sålde sexuella tjänster i Sverige. Kvinnor i ”ren”
gatuprostitution uppskattades till 650 stycken. Den så kallade
inomhusprostitutionen, bland annat eskortservice och lägenhetsprostitution,
antogs ha ökat. Eftersom gatuprostitutionen är mer synlig är denna också lättare
att kartlägga samt att införskaffa sig kunskap om. I betänkandet framkom det att
andelen utländska kvinnor samt andelen kvinnor med psykiska besvär har ökat på
senare år. Bland ungefär hälften av kvinnorna förekom missbruk av alkohol
och/eller narkotika. Unga kvinnor var dock ovanligt bland gatuprostitutionen och
enligt utredarna berodde detta på socialtjänstens och polisens preventiva arbeta
mot unga kvinnors etablering på gatan. Utredarna pekar även på att könshandeln
förändras i takt med övriga samhället och att nya former av handeln tillkommer
konstant. (SOU 1995:15)
Den tidigare prostitutionsutredningen kom fram till att uppskattningsvis 10 % av
svenska män har erfarenhet av sexköp och de avviker inte från
genomsnittsmannen gällande yrke, ekonomi eller civilstånd. Men enligt utredarna
avviker han när det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor. Rapporten Sex
i Sverige, Om sexuallivet i Sverige som utkom 1996 av Folkhälsoinstitutet tar upp
en annan beräkning som säger att åtminstone 13 % av männen i Sverige har någon
gång köpt en sexuell tjänst. (Prop. 1997/98:55)
Nuvarande ordning
I Sverige finns det inte någon lagstiftning som förbjuder prostitution som sådan,
det är alltså inte förbjudet att mot ersättning erbjuda sexuella tjänster. Det är
däremot förbjudet att under vissa villkor köpa sexuella tjänster. Lite om dessa
villkor kommer vi nu att ta upp samt den gällande lagstiftningen. I propositionen
2004/05:45 läggs förslaget om att Lagen 1998:408 om förbud mot köp av sexuella
tjänster upphävs och att man istället inför nya bestämmelser i brottsbalken. Det är
dessa nya bestämmelser som i nuvarande ordning finns i Brottsbalken 6 kap
11
”11 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta
kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot
ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller
fängelse i högst sex månader. Vad som sägs i första
stycket gäller även om ersättningen utlovats eller getts av
någon annan.”
Bestämmelserna som presenterades överensstämde till stor del med den gamla
lagstiftningen men nytt var att det även skulle innefatta den som nyttjar en
tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar. Dessutom skulle
brottsbenämningen ändras till köp av sexuell tjänst. Enligt sexköpslagen räcker
det att skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse vid enstaka tillfällen för att
straffas. Man ville ha en annan utformning av lagtexten eftersom den gamla var
missvisande och kunde antyda att det krävdes flera tillfällen av sexköp för att an
skulle kunna straffas. Den nya benämningen skulle lyda enligt följande: köp av
sexuell tjänst istället för som tidigare sexuella tjänster. Detta innebar att man
minskade risken för feltolkningar av lagtexten. (Prop. 2004/05:45)
Reflektion
Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, menar att
prostitution är ett manligt problem. Han förklarar detta med att män som har
svårigheter med relationer till kvinnor löser dessa genom att köpa sexuella
tjänster. Månsson säger också att det därför vore totalt fel att straffa den kvinnliga
säljaren (ETC 2/3 2006).
Det är intressant att notera synen på den prostituerade och den sexköpande
mannen om man tittar närmare på de förslag som låg till grund för sexköpslagen.
Man hade från utredande håll förefallit ha en stor tilltro till att mannen som köpare
av sexuella tjänster skulle ha ett slags socialt patos. Den som genomförde
sexköpet trots att den prostituerade var påverkad av narkotika, borde bestraffas.
Att vänta sig att män som köper sex borde vara den som har kontroll över
situationen och skulle bestraffas om han inte lyckas med det, tycker vi antyder en
syn på män och kvinnor som här cementeras. Mannen förväntas vara den
”starkare”, ende vuxne i situationen, samtidigt som han ju tydligtvis är så
oförmögen att styra sig själv och sina impulser att han måste uppsöka en
prostituerad. Vi tror att de förväntningar som finns inrymt i våra könsroller här
kommer till starkt uttryck. Man betraktar mannen som någon som å ena sidan vare
sig kan eller förväntas kunna stå emot sina drifter och betalar en person för att få
tillfredsställelse. Å andra sidan, när han gör detta som samhället erkänt som en
manlig normativ företeelse, så bör han ha så pass mycket självkontroll att han kan
avläsa situationen. Vi ser det som tydligt att förväntningar på ”manligheten” inte
bara är en samling driftstyrda, sexuella makthandlingar utan att dessa också skulle
innebära en stark självkontroll (och kontroll över situationen i stort). Förslaget
antyder också en syn på viss prostitution som ”är hänsynslös” och därmed också
att det finns prostitution som inte skulle vara det. Vi tror också att denna attityd,
om än ej uttalad, också tydligt finns i vårt samhälle idag. Man talar om
prostitution som är otäck och förnedrande. Men samtidigt så finns tanken om viss
prostitution som skulle vara frivillig och ömsesidig och skulle kunna finnas under
ordnade former. Med den inställningen så tror vi att man legitimerar och därmed
förminskar det elände som prostitution för med sig för de inblandade. En
överslätande ”boys will be boys-attityd” menar vi i stort skulle se manligheten,
12
och då de män som köper sexuella tjänster, som på sätt och vis bortom hopp. En
legitimering av viss prostitution, menar vi skulle på samma gång som män
”tillåts” hantera sin sexuella tvångsproblematik under ordnade former, också vara
som att ignorera mäns motvilja mot att leva upp till sin könsrolls förväntningar. Vi
tror att en lag av sexköpslagens art, ligger rätt i tiden och på sätt och vis kanske är
oundviklig i ett samhälle där strävan mot jämställdhet är stark. Vi tror också att
samhället idag måste erkänna att det medför stora praktiska och emotionella
problem för män med ett tvångsmässigt förhållande till sex, utan att skilja på
prostitution och prostitution. Detta ser vi som ett stort framsteg i strävan efter att
ta gruppen män som söker hjälp, på allvar. Vi menar att attityder till manlighet,
sexualitet och förväntningar som följer därmed, kan inverka starkt på många män.
Att se dessa män som personer med personliga problem kan kanske medföra att
dessa män i större utsträckning vågar söka hjälp. Det är viktigt att samtidigt med
en lagstiftning öppna upp för rehabilitering och rådgivning för män som köper
sex. Det är även av vikt att se hjälpbehovet och inte bara se det beteende som
sexköparna har. Ser man bara beteendet föreligger det en risk att männen enbart
ses som ett kriminellt vilddjur som inte förtjänar någon hjälp.
I betänkandet från 1981 menar man alltså att den köpare som inte kunnat, velat
eller förmått märka att den prostituerade varit narkotikapåverkad skulle vidare
enligt utredarna kunna bestraffas. Förslaget kom inte längre men visar ändå på en
särskild attityd till män som köper sex. Tanken om den prostituerade som offer
verkar genomsyra hela förslaget och ligga till grund för lagförslaget. Vi ser
ingenting som tyder på att bilden av den sexköpande mannen skulle vara
nyanserad eller att fenomenet skulle angripas från flera håll. Vi menar att det
verkar ensidigt att betrakta den prostituerade som offer (för ett ojämställt samhälle
där denna behöver lagstadgat skydd) utan att samtidigt vara öppen för möjligheten
att kanske även män skulle vara offer i ett sådant samhälle. Sven-Axel Månsson
beskriver prostitution som ett manligt problem och att män löser sina oförmågor
med relationer med att gå till prostituerade. Månsson talar om problemet som
manligt. Vi tror att det kan vara svårt att ta detta ”manliga problem” med dess
manliga offer på allvar om vi inte öppnar upp för en vidare diskussion kring
könsroller, sexualitet och makt. Därmed kan också de attityder som ”tillåter” män
att hantera upplevda oförmågor och psykosociala problem genom att köpa
sexuella tjänster av kvinnor, uppmärksammas.
Bakgrund – KAST
KAST – Köp av sexuella tjänster är ett projekt som påbörjades i januari 2006 och
till en början kommer att pågå under 18 månader. Projektets målgrupp är personer
i södra Sverige som köper eller funderar på att köpa sexuella tjänster. Syftet med
arbetet är att minska efterfrågan på sexuella tjänster och därmed också minska
smittoriskerna av sexuellt överförbara sjukdomar. Programmet är
kommunövergripande och utgör en del av prostitutionsenheten i Malmö. Förutom
rådgivning via Internet, telefon och personliga samtal finns delmål i projektet. Att
bedriva uppsökande arbete, förebyggande insatser och opinionsbildning samt
införskaffa kunskaper om sexköp i Öresundsregionen är exempel på några av
dessa delmål. Socialsekreterarna vi varit i kontakt med, Svante Malmström och
Gabriella Scaramuzzino berättar att man på KAST samarbetar en hel del med
Centrum för sexuell hälsa, Kriscentrum för män, familjerådgivningen och RFSL
och RFSU. KAST finns också i Göteborg och en rad andra länder i Europa, bl a
England, Italien, Frankrike och Spanien.
13
I kartläggningen KAST gjort beskriver man hur man gått tillväga för att skapa sig
en allmän bild av hur det ser ut på Internet. Författarna skriver att de under arbetet
med detta fått en förståelse för hur oerhört tidskrävande det är att klicka sig runt
på nätet, något som Svante Malmström säger att man också i samtal med männen
som söker upp dem, får bekräftat och kan vara en orsak till social isolering och
svårigheter att sköta ett arbete eller ha ett familjeliv. Gabriella Scaramuzzino har
kategoriserat och systematiserat sajter på nätet vilka haft tydliga kopplingar till
prostitution. Tyngdpunkten i kartläggningen har legat på Sekreterarakademin,
Sveriges största nätforum för personer som säljer och köper sex. Genom att där
studera samtal, interaktion, diskussioner och fantasier har man på KAST försökt
få en ökad förståelse för den komplexitet som finns i prostitutionen och närmare
undersöka hur personer som köper sex ser på sin roll. Detta, menar Svante
Malmström, är nödvändigt för att kunna ha en dialog med de hjälpsökande
männen (KAST 2006).
Svante Malmström tror att det tar mycket lång tid för en person att söka sig till en
myndighet, i synnerhet med ett problem som är så pass privat och inte bara rör det
djupt personliga. Han menar att dessa män också känner av samhällets värderingar
och syn på dem. Gabriella Scaramuzzino tror inte det finns ett samhälle som har
en helt öppen och accepterande attityd till köp av sexuella tjänster eller
pornografi. Även om tongångarna är olika ute i Europa och samtalsforumen på
nätet ofta framstår som otvungna sidor med tester av prostituerade kvinnor eller
restips till ställen med prostituerade, tror han att skammen och känslan av
nederlag ofta finns där. Båda två bekräftar att närheten till övriga Europa, främst
Tyskland och Danmark med andra attityder till sexköp, ställer krav på KASTprojektet i Malmö. Innan männen kommer till själva samtalet och rådgivning vid
personligt möte med de professionella på KAST, har man oftast talats vid ett par
gånger på telefon. Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström brukar träffa
den hjälpsökande tillsammans vid ett första möte. Där får så den hjälpsökande
möjlighet att känna efter vilken av dem han önskar ha fortsatt samtalskontakt
med. Svante Malmström menar att det är omöjligt att bortse från vilket kön man
har som socionom, i synnerhet i en fråga som rör brukarens förhållande till
sexualitet. Gabriella Malmström säger att många av männen som söker hjälp,
uttrycker att de vill samtala med en kvinna.
Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström framhåller att det är svårt att ha
en behandlingsmodell eller en teori att hålla sig till. Dels för att projektet är under
uppbyggnad och inte innehåller några ”sanningar” och dels för att varje individ
måste fångas upp där i processen som just denne befinner sig. Man arbetar dock
lösningsfokuserat och lyssnar, försöker läsa mellan raderna och ställa rätt frågor.
För en människa som byggt hela sitt vuxna varande kring pornografi och sexköp
kan det vara skrämmande att se ett slut på just detta. Eftersom en stor del av
identiteten faktiskt kan kretsa kring det här, tror Gabriella Scaramuzzino att det är
viktigt att gå varligt fram. Härav KAST: s budskap om att man som hjälpsökande
får minska eller diskutera sin tvångsmässiga sexkonsumtion – utan att behöva
sluta, även om det så klart är målet med projektet. Att vara nyfiken, fortbilda sig,
hålla sig a jour med hur verkligheten ser ut för männen som söker sig till KAST
samt i alla lägen undvika att demonisera och moralisera, tror Både Svante
Malmström och Gabriella Scaramuzzino är en förutsättning för ett bra arbete.
14
Intervju med två socionomer i KAST-projektet
Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino har tidigare presenterats i
uppsatsen. De är socionomer och arbetar med samtal och rådgivning för de män
som frivilligt söker sig till SDF Centrums lokaler i Malmö. Under en intervju med
dessa två valde vi att uppehålla oss vid uppsatsens tre huvudbegrepp – genus,
behovet av den glada horan samt vad svenska män själva säger om sexköp.
Till varje huvudbegrepp ställde vi två frågor till våra informanter (frågeställningar
i kap.1). Dessa fick sedan tala fritt i ämnet och deras svar nedtecknades. Nedan
följer intervjun.
Begrepp a; genus
Om man antar att män köper sexuella tjänster i större utsträckning än
kvinnor, varför tro ni det är så?
Svante Malmström hänvisar till en enkätundersökning Sex i Sverige 2006, där 1314 procent av de svenska männen uppger att de någon gång köpt sexuella tjänster
av något slag. Han tror vidare att genus är en viktig faktor att diskutera i
sammanhanget och att genusdiskussionen också bör följas av en diskussion kring
andra påverkande faktorer för en person, till exempel klasstillhörighet, etnisk
tillhörighet etc. När förståelse för hur dessa faktorer samspelar finns möjligheten
att se handlingen som något som fyller en faktisk funktion. Svante Malmström
och Gabriella Scaramuzzino menar att det är en förutsättning för deras arbete att
acceptera och respektera de människor som söker sig till KAST. De menar att
detta naturligtvis inte innebär att de accepterar själva handlingen. Gabriella
Scaramuzzino säger att hon i samtalet med männen möter varje individ där han
befinner sig. Båda menar att det gäller att frikoppla sig från sina tankar om
samhälleliga maktstrukturella förklaringar, just i det omedelbara mötet med
männen. I det mötet bemöts varje person som en enskild individ. De säger därför
att det är viktigt att människor som arbetar på andra nivåer, använder sig av t ex
könsmaktstrukturella förklaringsmodeller eftersom ett ojämställt (beträffande kön
och klassklyftor) samhälle bidrar till att möjliggöra prostitution.
Svante Malmström tror vidare att många av de män som köper sexuella tjänster är
opportunister – sexköpet kanske inte är planerat men genomförs eftersom tillfälle
finns. Gabriella Scaramuzzino säger att hon tror att det är viktigt att känna till
historien. Hon menar att män tidigare, i större utsträckning, setts som subjekt, att
de haft tillgång till en sexualitet på ett annat sätt än kvinnor. Män har i större grad
setts som drivna av sin sexualitet och som aktiva medan kvinnor i stort betraktats
som passiva. Hon tror att detta långsamt håller på att förändras och att kvinnor till
följd av en ökad jämställdhet i högre grad blir subjekt än objekt. Svante
Malmström menar att män tidigare haft stort utrymme för att definiera fenomen
och företeelser, men att de ”egna problemen” lämnats utanför detta. Svante
Malmström tror att samhällets syn på sexualitet, kön, etnicitet, klass etcetera,
återspeglar sig i hur prostitutionen ser ut.
15
Finns en risk med att ha en biologistisk utgångspunkt i diskussionen kring
män, sexualitet och sexköp?
Gabriella Scaramuzzino menar att biologin kan fungera som mycket begränsande
i ämnet. Svante Malmström instämmer och menar att ett biologistisk synsätt på
människor verkar snävt och på sätt och vis uppgivet – t ex ”män är såhär, så har
det alltid varit”. Med en så begränsande syn på människor tror Svante Malmström
och Gabriella Scaramuzzino att det skulle vara i stort sett omöjligt att arbeta med
och för männen som söker sig till KAST-projektet. Båda två tror att förklaringar
till varför vi handlar som vi gör står att finna i vår uppväxtmiljö och omgivning.
Svante Malmström refererar till en föreläsare i ämnet manlighet; biologin kan
liknas vid tangenterna på ett piano. De finns där, men man kan spela dem på olika
sätt.
Begrepp b; Behovet av den glada horan
Upplever männen som söker sig till er situationen med den prostituerade
kvinnan, som mer ”lyckad” om de antar att hon uppskattar situationen?
Svante Malmström tror att männen har skiftande idéer om hur en ”lyckad akt” ser
ut, precis som människor i stort. Han menar också att männen har olika motiv till
varför de söker upp prostituerade kvinnor och betalar för sexuella tjänster. I
många fall kan det handla om ett sökande efter någon som bekräftar en grandios
(och mycket skör) självbild. Med en person som har fått betalt, är chansen att
ständigt få självbilden bekräftad stor. I andra fall kan det handla om en man som
inte orkar prestera – den prostituerade kvinnan fyller en funktion. Svante
Malmström tror att männen innerst inne är medvetna om att den prostituerade
kvinnan inte skulle utfört de handlingar hon utför eller skulle uppvisat tecken på
njutning om den ekonomiska transaktionen inte funnits.
Gabriella Scaramuzzino menar att allt måste ses och förstås utifrån den sociala
kontext som råder. Hon menar vidare att vi lever i ett samhälle som just börjat
erkänna kvinnan som en sexuell varelse och att tanken om sex med orgasmer och
ömsesidig njutning, är något som börjat genomsyra vårt samhälle och att detta
återspeglar sig även i prostitutionen. Svante Malmström tror att männen har en
tanke om vad närhet och intimitet är, och är medvetna om att den närhet de skaffar
sig är konstruerad. Gabriella Scaramuzzino tror att insikten om detta
självbedrägeri i sig skapar ångest och skam hos männen. Hon fortsätter och menar
att samhällsidealet kring den aktiva människan, som väljer själv och är ”herre”
över sitt liv och sina beslut, kan påverka hur prostitutionen ser ut. Hon berättar om
prostituerade kvinnor som talar om det de gör, som något inte vem som helst
klarar av – de uppvisar en slags stolthet över det sätt de tjänar sitt uppehälle på.
Svante Malmström berättar att somliga av de män som söker sig till KAST
eftersträvar och söker någon slags äkthet i affärsuppgörelsen med den
prostituerade kvinnan – en jämställd akt där båda njuter. Gabriella Scaramuzzino
tror att detta är ett tecken på en ökad jämställdhet i samhället. Hon menar också
att det är en svår balansgång att å ena sidan se männen som en del i något större –
en manlig norm, samtidigt som varje enskild individ måste betraktas som en unik
person. Hon menar också att vår omvärld bidrar till att forma tankemönster och
idéer hos oss. Vi skall alla kunna välja och vara aktiva konsumenter och
medborgare, det framhåller samhället ideligen. Gabriella Scaramuzzino tror att
handlingen som sådan framstår som mindre förkastlig om den sexköpande
mannen utgår från att den prostituerade kvinnan själv valt att utföra handlingen.
16
Om prostitution varit en mer legitim och socialt accepterad företeelse i
Sverige, hade då män sökt sig till KAST?
Svante Malmström berättar att KAST bland annat finns i länder som Tyskland och
Frankrike, där man allmänt ser på prostitution på ett annat sätt än i Sverige.
Gabriella Scaramuzzino och Svante Malmström är eniga i att de personliga
problem ett sexköp medför för köparen, finns där oavsett ett prostitutionsvänligt
samhälle eller inte. Gabriella Scaramuzzino framhåller tvånget som det som gör
tillvaron svår för männen som söker sig till KAST. Att stressa hem från arbetet för
att tvångsmässigt leta efter uppdateringar på ”sina” sidor på internet, onanera tills
man får sår på huden eller köra runt med bilen på prostitutionsstråken på nätterna,
är saker som borde försvåra livet i vilket land man än befinner sig i. Det blir svårt
att sköta ett arbete och att skaffa och upprätthålla relationer som inte inbegriper
ekonomiska transaktioner.
Svante Malmström tror inte att det finns något samhälle någonstans där män som
köper sexuella tjänster egentligen har någon hög status. Svante Malmström menar
också att bara för att prostitutionen i andra länder är mer synlig, innebär den inte
färre problem för de inblandade. Gabriella Scaramuzzino instämmer och berättar
att studier av konsekvenserna av länder med ”ordnad” prostitution, gjorts. Man
har där funnit att de kick-sökare som utgör en stor del av männen som köper
sexuella tjänster, där befinner sig inom samhällets ramar, lagligt och
förhållandevis accepterat. De måste då skaffa sig en kick genom att ytterliggare
tänja på gränserna. Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino menar att en
legalisering av prostitution och en tillåtande attityd till sexköp inte innebär ett steg
framåt i något avseende. Hon säger att studierna snarare visar på att andra avarter
än prostitution med vuxna inblandade, inom sexindustrin har ökat.
Begrepp c; Männen och könsköpet
Ger männen som söker sig till er sken av att behöva vetskapen om att
prostituerade finns?
Svante Malmström tror att det kan upplevas som skönt att inte bli ifrågasatt. Han
menar dock att det finns män som gör sitt yttersta för att prestera inför den
prostituerade kvinnan och att det krävs oerhört mycket för att kunna prestera
sexuellt i en så pass konstruerad situation. Gabriella Scaramuzzino instämmer i att
frågan om män och könsköp är komplex och att det inte finns något enkelt svar på
frågan. För vissa män kan det innebära en viss trygghet, för andra enbart något
som upprätthåller självbedrägeriet.
Vad har personerna som söker sig till KAST gemensamt?
Svante Malmström och Gabriella Scaramuzzino säger att den stora gemensamma
nämnaren är att de alla är män. De tror inte heller att en mans sexköp sker av en
slump utan att ytterliggare en gemensam faktor är att alla har ett motiv och att den
prostituerade kvinnan i alla sammanhang fyller en funktion. Svante Malmström
menar också att samtliga män som söker sig till KAST upplever att sexköpen
inverkar negativt på deras liv. Gabriella Scaramuzzino tycker att männen har ett
stort mod och en enorm kraft – att dels erkänna att man betalar för sex eller har ett
tvångsmässigt förhållande till sex och därigenom medverkar till problem som
följer i prostitutionens spår, är svårt, i synnerhet inför en främling. Svante
Malmström menar också att ett gemensamt drag är att männen inte upplever att de
förmår upprätthålla äkta relationer, att de upplever att något är fel. Många av dem
kan ha till synes välfungerande liv, äktenskap och arbete. Svante Malmström
17
menar att detta är kärnan – de här männen utmärker sig inte på något särskilt
synbart vis. Han tror att det är viktigt att inte betrakta de här männen som en
samling sjuka eller perversa människor, utan att dels skilja handlingen från
personen och dels se företeelsen heterosexuella män och könsköp i ett vidare
perspektiv, där mansrollen och socioekonomiska faktorer, inverkar på de val vi
gör och de handlingar vi utför.
Reflektion kring intervju
Våra informanter menar att genusbegreppet är viktigt att uppmärksamma i ämnet
män och köp av sexuella tjänster. De tror att biologistiska argument för att mäns
tvångsmässiga användande av sex och prostituerade, skulle vara något driftstyrt,
inverkar negativt på synen på människor. Våra informanter menar att omgivning
och miljö är större påverkande faktorer och att biologistiska tankar verkar snäva
och cementerande i fråga om män och könsköp. Detta tror vi är en viktig
utgångspunkt att ha i arbetet med och för män som söker hjälp för sina sexköp. Vi
tror att en biologistisk utgångspunkt medför en slags uppgivenhet – såhär är män,
har alltid varit och så kommer det att vara. Våra informanter menar också att fler
förklarande faktorer än genus behövs för att man skall kunna skaffa sig en
helhetsbild av mannen med tvångsmässigt förhållningssätt till sex. Sådana
faktorer är till exempel socioekonomiska faktorer och etnicitet som påverkar hur
man går tillväga och innebär en skillnad i synsätt på sig själv och upplevelsen av
handlingen.
De menar också att alla former av orättvisor i samhället är bidragande orsaker till
sexindustrins upprätthållande. Våra informanter betonar också att det är en svår
balansgång att i viss mån lägga ”politiken på hyllan”. De menar att man givetvis
kan ha en idé om grundläggande mekanismer som orsaker till problemet, men
talar också om att de som terapeuter samtidigt är skyldiga att se varje individ som
uppsöker dem, som just en individ. Vi tror att det är mycket viktigt i arbetet med
och för män som söker hjälp för tvångsmässigt förhållningssätt till sex, att
betrakta och möta den människan där den befinner sig just där och då. Vi
instämmer samtidigt i informanternas tankar om att det på andra plan, än just i det
terapeutiska samtalet, måste finnas kunskap om strukturella förklaringar och fokus
på hur dessa kan lösas. Samtidigt tycker vi att det är intressant att notera den
försiktighet som man talar om strukturella förklaringar och orsaker. Vad gäller
männen som söker sig till KAST, tror vi tror att det kan finnas ett motstånd mot
att se sig och sin problematik som en del av något större. Man kanske vill hitta
personliga förklaringar ur ett psykoanalytiskt perspektiv. I ett utsatt läge, som
dessa män befinner sig är skammen och skulden stor. Bara att ha tagit en första
kontakt per telefon kräver, enligt våra informanter stort mod och beslutsamhet. Vi
menar att tanken om att det skulle finnas ett motstånd mot att se sig som någon
som representerar en grupp (i det här fallet gruppen män), kanske är felaktig.
Kanske skulle män i behandling och under rådgivning uppleva det som en lättnad
att också få fokusera på vad det i stort innebär att vara man. Kanske är ett sådant
redskap en tillgång (och förutsättning) för ett gemensamt förändringsarbete?
Vi talar under intervjun också om varför män i större utsträckning än kvinnor
köper sexuella tjänster. Våra informanter menar att anledningen till att det är fler
män än kvinnor som köper sex kan bero på att kvinnor först på senare tid erkänts
som ett subjekt i sexualiteten. Vi ser det härav förväntat och logiskt att män i
större mån ”tillåts” må dåligt genom att tvångsmässigt använda just sex. Att män i
större mån än kvinnor haft ekonomisk makt tror vi också borde ha en påverkan
18
idag på prostitutionen. Vi tror att historien, med kvinnor i underordnad position
och som objekt, tillgängliga för mäns sexualitet, avspeglar sig som att det är just
kvinnor som upplåter sina kroppar medan män efterfrågar tjänsten och betalar för
den. Våra informanter tror också att den sociala kontext som råder bestämmer hur
prostitutionen ser ut. Att prostitutionen i Sverige efter sexköpslagen till stor del
flyttat inomhus och pågår över internet, borde alltså vara ett tecken på detta.
SLAA – Sex and Love Addicts Anonymous
SLAA är till skillnad mot KAST en självhjälpsgrupp och betyder Sex and Love
Addicts Anonymous. Organisationen bildades i USA 1976 och finns numera över
hela världen. I Sverige finns för närvarande SLAA i femton städer. SLAA har ett
behandlingsprogram som ursprungligen kommer från AA: s (anonyma
alkoholister) 12-stegs program. SLAA är öppet för alla med ett sexberoende och
för de som har en önskan om att sluta agera ut ett mönster av sex- och
kärleksberoende. Organisationen är självförsörjande genom medlemmarnas
frivilliga bidrag. På SLAA: s hemsida kan man läsa att de inte har något
samarbete med andra organisationer eller rörelser. De värnar väldigt mycket om
sina medlemmars identitet och undviker kontakt med media. (www.slaa.nu)
Dysberoendekliniken
Dysberoendekliniken i Sundsvall erbjuder behandling och terapi för sexuellt
dysberoende. Kliniken drivs av Samverkansgruppen AB som är ett av Sveriges
äldsta företag inom bland annat behandling. Dysberoendekliniken startade som en
försöksverksamhet i oktober 2004 och eftersom efterfrågan på denna typ av
behandling var stor utvecklades verksamheten. Personalen består av erfarna och
välutbildade alkohol/drogterapeuter och har inga moraliska värderingar kring
sexuellt beteende eller sexuell orientering. Vidare så är klinikens helhetskoncept
en behandlingsmodell som innebär att de skräddarsyr behandlingen. Med andra
ord så är behandlingen individanpassad utifrån den sökandes behov. Deras
grundläggande behandlingsfilosofi är att alla människor har potential att avstå från
destruktiva sexuella mönster och tillfriskna. Kliniken börjar normalt med ett
utredningssamtal som följs av ett bedömningssamtal och därefter hänvisas
personen till samtal antingen ensam eller i grupp. Behandlingen på
dysberoendekliniken betalas av socialtjänst, arbetsgivare, kriminalvård, psykiatri
m.fl. eller av den sökande själv. (www.sexuellrehab.se)
Köp av sexuella tjänster på internet
Internet har under det senaste decenniet kommit att spela en stor roll för
kommunikation och interaktion mellan människor. En sökning på ordet ”sex” gav
i mars 2006 ett antal träffar som uppgick till 720 miljoner (KAST 2006).
Internet är i ständig utveckling och förändring. Det kan finnas svårigheter med att
definiera köp av sexuella tjänster på internet. Räknas det bara som köp när det
handlar om kropp mot kropp eller skall webcam-sex (sex utan fysisk beröring med
en aktör som poserar eller utför sexuella handlingar framför en kamera)
inkluderas? Internet har öppnat upp en sexmarknad som erbjuder en stor
tillgänglighet. En annons som läggs ut på nätet kan ge hundratals svar från
intresserade köpare. För många kan tillgängligheten till sex på nätet skapa behov
som inte fanns tidigare. Med en större tillgänglighet och anonymitet kan
prostitutionen nå ut till en stor kundkrets och personer som kanske inte skulle ha
sökt upp prostitution annars. Somliga kunder menar att internet gjort de
prostituerade kvinnorna mer överskådliga – mer information och bilder finns
samtidigt som man kan sitta hemma och titta i lugn och ro. På nätsidorna finns
19
ofta flera subforum med varierande innehåll och ämnen. Man kan diskutera
hemsidan och få råd och tips om prostituerade, deras utseenden och kvalitet och
kostnader. Blir man medlem i något forum skaffar ofta ett smeknamn, ordspråk
eller motton, som man kan klicka på för att få se personliga profiler. Dessa
profiler brukar, till skillnad från de prostituerades profiler, ofta vara väldigt
sparsmakade. Detta kan bland annat förklaras med anledning av kriminaliseringen
av köp av sexuella tjänster (KAST, 2006).
Tre organisationer – en analytisk jämförelse
Vi har samlat information om Dysberoendekliniken i Sundsvall, SLAA i Malmö
samt KAST-projektet. Medan det sistnämnda är drivet i kommunens regi är
SLAA en utpräglad självhjälpsgrupp utifrån 12-stegsprogrammet.
Dysberoendekliniken i Sundsvall är som ett mellanting mellan dessa båda – 12stegsmodell med inslag av terapeutiska samtal med addiktologer (alkohol och
drogterapeuter). Vad är det som gör att människor går med i självhjälpsgrupper?
De som går med i exempelvis SLAA gör ju det helt frivilligt och kan vara
lockande just därför. Trivs man inte i gruppen så slutar man eller byter grupp.
Valmöjligheterna är helt enkelt större än hos de professionella. De som söker sig
till en självhjälpsgrupp som SLAA blir förstådda av varandra på ett annat sätt.
Dessutom är SLAA i princip helt kostnadsfritt för både samhället och den
enskilde.
Vem ska ha ”makten” att definiera en persons problem? Ska det vara den
professionella eller personen själv? Kan man verkligen jämföra de två
kunskaperna, den professionella och den erfarenhetsbaserade. Den
erfarenhetsbaserade kunskapen bygger ju på individens egna erfarenheter av ett
gemensamt problem. Självhjälpsgrupper har en utveckling som helhet men även
de enskilda individerna utvecklas i gruppen. Som deltagare i en grupp hittar man
sitt eget sätt att betrakta sitt problem på och ser sig själv som överlevare. Man
hittar en väg som hjälpligt hanterar de problem man har gemensamt i gruppen.
De två socionomerna vi talat med i KAST-projektet berättar om sina samtal med
männen. Man försöker fånga upp var och en av männen där just denne befinner
sig. Man går försiktigt fram och låter den enskilde leda samtalet och själv besluta
sig för om han vill sluta med sitt sexuella beteende eller bara diskutera saken. En
metod eller teori, berättar socionomerna, blir för snäv att tillämpa på alla. En stor
hänsyn verkar alltså tas till varje individs livshistoria, personlighet och egen syn
på problemet och dess verkan. De professionella i KAST-projektet tycker vi
verkar ha en mer flexibel inställning till verksamheten och en människosyn som
inrymmer mer förståelse. De två socionomer vi talat med berättar om vikten att se
varje individs plats i sin personliga process och ”fånga upp” denne där. De talar
också om att förstå utan att acceptera, att det inte finns några rätt eller fel. Vi
tycker att KAST därför har en mer seriös framtoning. De utgår inte från någon
absolut sanning och menar att de inte följer någon teori undantagslöst. Utrymme
för flexibilitet och fokus på varje människas livshistoria, tror vi är en förutsättning
för ett lyckat förändringsarbete.
Citat från chattsidor på internet 2006
Det största sub-forumet på Sekreterarakademin för människor som köper sexuella
tjänster och diskuterar pornografi heter ”Allmän diskussion”. Nedan följer några
citat som vi valt från KAST: s kartläggning 2006 därför att de tydliggör att tankar,
känslor och förhållningssätt till ämnet varierar starkt mellan männen.
20
/…/Vad är det jag gör? Det här skulle folk veta att jag gjorde. Jag
som kallar mig feminist. Jag som skrivit uppsatser utifrån
genusperspektiv. Är jag en hycklare? Jag tror på det fria valet.
Individens frihet. Men är hon fri Är det hon som valt detta? Jag har
aldrig tvekat så mycket inför ett sexköp som den här gången./…/
/…/Samtidigt har jag på sistone fått allt för många komplimanger
från glädjetösen om att det var jävligt bra för henne också, vilket
ärligt talat börjar bli lite enerverande. Jag känner mig ganska dum
som svarar "Åh, tack”, när jag förmodar att en riktigt kompetent
helproffessionell gudinde är skicklig på att fejka orgasmer, även
sammandragningarna i det andra hålet från nacken, skälvandet i
kroppen osv. Kanske denna fråga verkar fånig och bara leder till att
jag blir mobbad här i forumet, men jag kan inte låta bli att ställa
den: Finns det några sätt man kan se om en orgasm är fejkad eller
äkta?
”Jaha då har man blivit dumpad av tjejen, precis innan semestern!
Tänkte ta en tur till det förlovade landet och vara med så många
tjejer som möjligt för att bedöva sorgen. Några som har
erfarenheter från att bara beställa Dansk & fransk? Hur lite tid har
man på sig? Är ju van att köra på hur länge som helst med
flickvännen tidigare! Är det helt värdelöst, ska man ta en halvtimme
istället?
Jajamensan. Det är liksom normalläget om man lämnar västvärlden
och träffar betaltjejer. Att få en GFE (girl friend experience) är det
normala om man åker runt i såväl väst- som Östafrika eller för den
delen i Karibien eller Latinamerika eller Asien. Vill påstå att
tjejerna i Sverige är ointressant dyra i förhållande till det
engagemang som man får. Vill man ägna sig åt betalsex i
Västeuropa skulle jag rekommendera Tyskland. Kostnaden för att
åka till Frankfurt över dagen och ha sex där är inräknat flygbussar,
flygbiljetter och betalning till tjejen lägre än vad priset är för 1
timme här i Sverige. Då kan man dessutom äta en schysst middag
och köpa billig whisky innan man kommer hem, allt inkluderat
fortfarande till lägre peng än normalpris för en timme i Stockholm.
Jag söker en kvinna som skulle vilja vara intresserad av att åka med
mig till Romantiska Paris den 4-7/5 för att helt enkelt ha roligt, se
en oerhört vacker stad och njuta av våren men inte minst av
varandra. Jag är en kille som ser bra ut, 30 år och har både charm
och vett som söker dig som gillar ett äventyr Självfallet står jag för
resa, boende och middagar Om du är intresserad så
rekommenderar jag dig att maila mig. Självfallet kan vi träffas,
pratas vid innan så att du känner att det funkar bra, känns bra!
Sugen på att komma ifrån och verkligen njuta? Mvh Thomas
/…/Som 30-årig oskuld (vilket jag förresten numera proklamerar för
världen i min avata så är detta en oerhört tröstande tanke. Även om
21
jag ännu inte utnyttjat möjligheten, så är det skönt att veta att den
finns - hade den inte gjort det tror jag att jag hade varit oerhört
mycket mer påverkad av min situation, blotta vetskapen att jag
aldrig skulle få uppleva en naken kvinnas kropp intill min skulle
långsamt tära på förståndet. Nu finns den alltid där - möjligheten,
alternativet till evigt celibat./…/
Analys
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka en allmän syn på heterosexuella
män som köpare av sexuella tjänster och som tvångsmässiga ”surfare” på nätets
pornografiska sajter. Vad avslöjar då de olika organisationernas
behandlingsmetoder för värderingar och människosyn? Vi börjar med att titta på
självhjälpsbaserad verksamhet, SLAA, och Dysberoendekliniken i Sundsvall
(dock med professionella inslag). Vi tror att det kan finnas en fara i
självhjälpsgrupptanken. Detta med tanke på att det kan bli ”ensidigt” med den
homogena gruppens synsätt och erfarenheter. Vi tror att utan inslag av
professionell hjälp kan missbruksidentiteten överskugga ens personliga,
individuella identitet. Om styrkan att ta sig ur ett missbruk eller komma igenom
problem av olika slag, endast kommer ifrån gemenskapen med likasinnade kanske
man glömmer bort sig själv. I 12-stegsbaserad självhjälpsgrupp saknas också
ledare. Informella ledare, de som ”tar på sig” rollen som ledare kan då stjäla
utrymme från andra – en hierarki byggs upp i gruppen.
I dessa grupper utvecklas alltså vissa tankar om gruppen och individen. Den
världsbild man tillsammans utvecklar blir en ”sanning” utan att för den skull
kanske kunna ge en nyanserad bild av livet, samhället och verkligheten. Som
medlem i en självhjälpsgrupp bör man vara mycket verbal annars finns risken att
man inte kommer till tals och då faller hela konceptet med självhjälpsgruppen. Vi
tycker att Dysberoendekliniken och SLAA beskriver sin syn på de hjälpsökande
männen som utan moraliska värderingar kring sexuellt beteende. De menar att
deras behandling utgår från en avsaknad av fördömande. De verkar se problemen
som individbaserade. Vi tycker dock att både SLAA och Dysberoendekliniken
framstår som ganska rigida i sin syn på männen i verksamheten. På
Dysberoendeklinikens hemsida omnämns enstaka porrtidningsköpande som en del
i ett sexmissbruk – att inte inse att porren är kvinnoförnedrande.
Sådana uttalanden tror vi man som hjälporganisation bör vara försiktiga med. Att
diskutera könsroller och mönster ur ett individperspektiv bör vara möjligt utan att
skuldbelägga. Att tala om ett gemensamt ansvar utan att tala om gemensam skuld
och värdera vad som är ”normalt” tror vi borde vara mer effektivt. Här menar vi
alltså att 12-stegsmodellen emotsäger sig själv. Vi har även funderat på tre
frågeställningar kring självhjälpsgrupper. Finns de för att staten inte har resurser
att uppfylla vissa behov? Finns de för att staten inte har skäl att uppfylla vissa
behov eller för att förmågan saknas?(Karlsson, M 2006).
Vi tror att det i fråga om sexuellt dysberoende kan vara en kombination av främst
de två sistnämnda orsakerna. Det ämne vi valt att skriva om är komplext och alla
inblandade – könsköpare och prostituerad - har naturligtvis sin personliga
upplevelse av vad som händer, dess orsak och verkan. För varje enskild individ är
just den personliga upplevelsen och ens erfarenheter det viktiga, sanningen.
Genom att ta del av KAST: s kartläggning av köp av sexuella tjänster i
Öresundsregionen har vi kunnat läsa männens egna inlägg och samtal på
22
debattforum och pornografiska sajter. Oavsett vilka rollerna i situationen med
sexköpet blir, om mannen som köper sex eller tittar på en kvinna framför en
datorskärm, upplever sig som undergiven och maktlös eller inte, så har han aktivt
sökt upp kvinnan och köpt tjänsten. Vi tror också att den sexualproblematik
gruppen heterosexuella män som köper sex uppvisar, säger en del om det
samhälle vi lever i. Att omnämna mannen som köper sex som "missbrukare" ser
vi också som ett ställningstagande. En människa med missbruk är sjuk - ärftlig
faktor eller medicinska orsaker ligger bakom. Genom att betrakta gruppen
sexköpande män som en grupp sjuka individer, menar vi att fokus försvinner från
de intressanta frågeställningarna - frågeställningar som, om de betraktades som
centrala i frågan om män ock sexköp, skulle föranleda omvälvande förändringar i
samhället, på alla plan. För varför finns i så fall då denna särskilda gen i så stor
utsträckning hos män? Varför nedärvs inte anlagen i lika många fall till kvinnor?
Hur kan denna "sjukdom" vara så manlig?
Vi har fått intrycket av att många män som skriver på chattsidorna inte upplever
sig som den starkare, den med kontroll och medel att styra situationen. För många
verkar det handla om ett evigt sökande som inte ger det resultat man önskar. En
man som vi citerade frågar om någon kan hjälpa honom med att ta reda på om den
prostituerade fejkar sin njutning. En annan städar lägenheten innan den
prostituerade kvinnan kommer. Flera män söker dominor – kvinnor som
förnedrar, slår eller binder. Somliga ser sig som ”gentlemän” som har sköna
stunder med ”härliga kvinnor”. Många talar om somliga erfarenheter med
prostituerade kvinnor som en upplevelse av GFE och att detta skulle vara något
eftersträvansvärt och något som skapar en särskild sorts tillfredsställelse. Något
som vi tycker verkar mindre vanligt som omnämnt i chattrummen är just själva
könsköpet – pengarna, kostnaderna, ord som torsk och hora. Genom samtal med
de två socionomerna på KAST framstår också en bild av männen som människor,
som upplever ett personligt haveri varje gång tvånget gör sig påmint. Detta parat
med den faktiska lättnaden, utdelningen, ett kort ögonblick innan allt måste börja
om igen.
Genus, kön och sexualitet – en litteraturstudie
Enligt Sex i Sverige, en omfattande undersökning av svenskars sexliv 1996, har
13-14 % av de svenska männen någon gång köpt sexuella tjänster (Manliga
Nätverket, Män och Sex 2005).
Våra informanter talar i intervjun om genusbegreppet som ett viktigt begrepp i
diskussionen kring ämnet män, sexualitet och könsköp. De menar att manligheten
i historien fram till relativt nyligen varit ensam om att ha en erkänd sexualitet med
begär och lust. Sexualupplysaren Erik Centerwall har arbetat med sexualitet och
könsroller sedan 1960-talet. Han säger i skriftserien utgiven av Manliga Nätverket
2005, att han tror att svenska män är relativt nöjda med sitt sexliv. Till skillnad
från människor i många andra länder menar han att man i Sverige ofta kanske
pratar om sex på ett mer öppet sätt och att kommunikationen mellan män och
kvinnor får sägas fungera ganska bra. Centerwall talar vidare om en utbredd
ängslighet hos mannen att inte räcka till. Han tror att genusbegreppet och
könsrollmönster här spelar in och att en del i problematiken handlar om att vi
envist håller fast vid att män och kvinnor är varandras motsatser. Att kvinnan skall
vara passiv och mannen aktiv ställer olika krav på oss. Centerwall menar också att
en könsmaktsordning lär kvinnor och män att uttrycka sig på olika sätt för att
konstruera och betona skillnaderna mellan könen. Han tror vidare att män för att
23
bevara sig själva också måste värna sin manlighet och sitt oberoende vilket,
resulterar i en rädsla för intimitet och kan ses som en koppling till pornografins
genomslagskraft. Centerwall menar att män inte alls behöver vara identiska med
sina konstruktioner - att manligheten inte bara är gener eller kultur utan också en
problematik som ges en social dräkt.
Våra informanter är i intervjun noga med att betona att också andra faktorer än
kön och genus måste betraktas kring ämnet män och sexköp. De menar att
socioekonomiska faktorer och etnicitet är viktiga att ta hänsyn till för att skaffa sig
kunskap och förståelse och att männen som köper sexuella tjänster är en del av
manligheten men samtidigt är en grupp individer. Michael Forsman skriver i Om
unga män (1995) om sexuell stereotypi och könsroller. Han menar att sexualiteten
alltmer frikopplats från reproduktionen och istället kommit att symbolisera en
ökande individualisering. Barbro Leneér-Axelsson skriver i Männens röster
(1994) om erotiseringen i samhället. Den sexuella lusten och tillfredsställelsen
har, menar författaren, blivit en alltmer viktig måttstock och en bekräftelse på vår
könstillhörighet. Rita Liljeström skriver i Det erotiska kriget (1983) om genus,
könstillhörighet och kulturmönster. Författaren menar att samhällen organiserar
sin sexualitet. Hon menar att våra föreställningar kring könen och sexualiteten är
grundade på socialt bestämda krav. En av våra informanter talade också om
historiens betydelse för en sådan organisering. Hon menade att respektive köns
sexualitet och handlingar måste ses och förstås mot bakgrund av den sociala
kontext dessa aktörer befinner sig i.
Prostitution är ett jämställdhetsproblem menar Louise Eek i boken Att köpa eller
köpas (2005). Boken tar upp heterosexuell prostitution som en idé och går in på
det heterosexuella köpet där kvinnan är säljaren och mannen är köparen. Louise
Eek menar att fokus även måste läggas på köparen som faktiskt begår en kriminell
handling och där sexköpet synliggör makten och saknaden på jämställdhet blir
uppenbar. De sexköpare som Louise intervjuat i samband med skrivandet av sin
bok vill minimera sin egen roll och föra över ansvaret på kvinnan. De ser kvinnan
som lockande, förföriska och manipulativa, männen ses som "ännu mer män".
Hon förklarar detta med att männen inte kan stå emot sina upplevda drifter. Vad
menas då med drifter? Eek talar om behovet av bekräftelse eller om behovet av att
fria ensamhetskänslorna. Intressant är också att författaren inte talar om biologi
utan om upplevelsen av driften. Kanske måste man också se att män har möjlighet
att köpa sex och att många rent av gör det av gammal vana. Vidare tar författaren
upp frågan om makt och menar att det i sexköpsögonblicket finns en part som
(köparen) som kanske vill tillfredsställa sin fantasi samt en asexuell part som
behöver/vill tjäna pengar. Detta gör att den asexuella parten, i de flesta fall
kvinnan, hamnar i en beroendeställning på grund av sin ekonomiska
underlägsenhet. Maktpositionen är alltså till fördel för den som har pengarna – att
välja. Hon skriver också att sexköpsögonblicket ofta sätts i samband med den
traditionella patriarkala synen på sexuellt umgänge där kvinnan ska
betjäna/underordnas mannen. Louise uppmanar till en diskussion om de allmänna
dubbla koderna. Uppdelningen av könen är en kod som i stort sett utesluter
mellanformer. Denna dubbla kod länkar samman kön med sexualitet. Hon anser
att män måste ta ansvar för sina sexuella handlingar och inte acceptera myten om
den manliga könsdriften. Eek menar att männen måste ifrågasätta de tankebanor
som än idag innebär att det är acceptabelt att köpa en annan människa för pengar.
24
”Alla män är potentiella könsköpare”, står skrivet i boken Sexualitet utan ansikte
(1984) av bl a Sven-Axel Månsson. Författarna förklarar detta med att mäns köp
av prostituerade kvinnor ligger inom ramen för den manliga könsrollen. I den
manliga sexuella fostran finns inslag som predisponerar för rollen som sexköpare.
Om så inte är fallet undrar författarna hur man förklarar den faktiska skillnaden
mellan könen som gör att män (i huvudsak) köper sex.
Behovet av den glada horan – en litteraturstudie
Erotiseringen och sexualiseringen i vårt samhälle kan innebära att den sexuella
lusten och tillfredsställelsen blivit en viktig måttstock och en bekräftelse på
manlighet (och kvinnlighet) (Lenneér-Axelsson, B Männens röster 1994).
Om sexualiteten innebär en utsatthet så kan man tänka sig att den ingår i ett slags
socialt arv som förs vidare över generationerna. En spänning kan uppstå mellan
kollektiv könsmakt och den enskilde mannens vanmakt. Om ojämlikheten då
skulle framkalla ett slags passivt motstånd hos kvinnor, leder det möjligen till
skillnader i mäns och kvinnors sexuella intresse och mannen utvecklar ”erotiska
strategier” (Liljeström, R 1983, Det erotiska kriget).
Författaren skriver vidare om att de sexuella handlingarna måste ses i förbindelse
med de sociala normer som gäller för vardera könet. Hos män kan denna norm ta
sig uttryck i ett slags självhävdande försök att visa vad man går för, medan det hos
kvinnor kanske finns en strävan att bejaka sin ”partners” försök och bekräfta hans
självbild. Denna person (kvinnan) ”hämtar tillfredsställelse” ur att se den andre
”lyckats” att prestera och uttrycker detta och detta är det mönster vi skulle känna
till och förknippa med en ”lyckad akt”. Liljeström fortsätter och menar att mäns
tankar om den otillfredsställda kvinnan förstärker en rädsla för hennes egna
erotiska impulser och att dessa i så fall skulle hota hans manlighet och
heterosexualitet. O´Connell Davidson (i KAST 2006) menar att den äkta
orgasmen hos den prostituerade kvinnan varit återkommande i hennes intervjuer
med män som köper sex. Förhoppningen, menar författaren, är att kvinnan
visserligen njuter under ”akten” men att hon inte skall göra det med alla kunder.
Detta, hävdar författaren, skulle vara det ultimata tecknet på att man övervunnit
den prostituerade.
Levinsson och Siring (i KAST 2006) beskriver diskussionerna på
Sekreterarakademin – en chatt där sexköpare kan samtala och byta erfarenheter.
Författarna menar att äktheten i den prostituerades orgasm inte förefaller vara det
väsentliga, men att hon skall kunna spela den trovärdigt. I KAST: s material finns
vidare exempel på prostituerade kvinnor som annonserar med sin förmåga att få
orgasmer. Kunder som ser kvinnans orgasm som en del av upphetsningen kan
tilltalas av detta, stämma träff och ”tävla” med andra kunder om sin förmåga att
tillfredsställa. Detta Casanovakomplex kan ofta innebära att den sexköpande
mannen på sätt och vis är åskådare till sin egen akt och ideligen försöker få sin
manlighet bekräftad (KAST 2006).
Det finns inga lyckliga horor någonstans i den verkliga världen, kvinnorna är i
varje fall inte lyckliga på grund av att de är prostituerade. Så skriver Louise Eek
(Att köpa eller köpas, 2006) och menar att kvinnor som hamnat i prostitution på
ett eller annat sätt inte är kvar på grund av att det skapar någon lycklig tillvaro.
Eek menar även att det är nödvändigt för kvinnor att kräva mer jämställdhet och
trygghet, sett ur många aspekter, bland annat ekonomiskt, socialt, kulturellt och
juridiskt. Vidare säger författaren att endast då kan kvinnor i prostitution återgå
25
till ett normalt liv om de så skulle önska. En engelsk studie gjord 2002 visade att
många kvinnor i sexindustrin var så deprimerade att de tog livet av sig. Det är här
författaren anser att fokus inte riktas tillräckligt på köparen och menar att köparen
kan vara helt lugn, i periferin.
Författarna till boken sexualitet utan ansikte tar upp om mäns deltagande i
sexköpet och menar att på avstånd kan det verka som om männen har full
kontroll. Detta på grund av deras aktiva deltagande. Författaren menar dock att
faktum är att männen är helt beroende av kvinnan. Alltså är kvinnans
tillgänglighet till yttersta vikt för män. Vidare menar författarna att könshandeln
fyller en viktig funktion för många av männen som köper sex, med andra ord är
det så männen upplever det. Funktionerna som genom könsköpet fylls kan vara av
sociala, psykologiska och sexuella karaktärer. Kvinnan ska ge mannen sexuell
tillfredsställelse mot betalning och det är helt kravlöst från mannens sida, bortsett
från betalningen. Han behöver inte heller ge några komplimanger för att få
tillgång till kvinnans kön. Detta är en av de största myterna bland sexindustrin och
i denna myt framställs kvinnan som alltid villig att behaga mannen. Här skildras
kvinnan som om hon medverkar med en äkta inlevelse och respons.
Eva Hedlund skriver i sin bok Sexualitetens irrgångar (2006) om ny forskning
kring sexköpet. Män som deltagit i denna undersökning menade att kvinnan säljer
sin kropp frivilligt och att njutningen var ömsesidig. Författaren anser att detta
kan vara ett försök där männen kan rättfärdiga sitt handlande eftersom detta är en
handling som fördöms av omvärlden. Trots detta var männen i de flesta fall
välmedvetna om att prostitution hade stora konsekvenser för kvinnorna.
Hur män talar om köpet av den sexuella tjänsten – en litteraturstudie
”Bara de inte ser mig som en billig, äcklig torsk”
”Om läget och stämningen är rätt, så…”
Mats är i trettioårsåldern och bor i en mellansvensk stad. Tillsammans med några
kollegor skulle han, när tidningen ETC intervjuade honom, inom ett par dagar åka
ner till fotbolls-VM 2006 i Tyskland. Mats berättar att han tidigare köpt sexuella
tjänster vid två tillfällen, båda gångerna utomlands under semesterresor. Mats
berättar att han tycker att Tyskland är ”välkomnande”. Han har inför resan sökt
information kring en särskild bordell som han hört talas om. Mats menar att han
måste ta det lugnt och att han absolut inte kommer att smyga undan och gå dit
ensam – om stämningen och läget är rätt; ”om sexköp är OK”, kommer han att
slippa riskera att ”göra bort sig” inför kollegorna och då kan det bli möjligt att
besöka bordellen. Mats vill inte att kollegorna från företaget ser honom som en
”billig, äcklig torsk”.
”Det är som med larmen om fågelinfluensan”
Mats tror att det kan vara väldigt känsligt att tala om köp av sexuella tjänster även
om han inte anser att det borde vara det. Han tror att debatten som förts i Sverige,
och som handlat om trafficking och bojkott, kan ha bidragit till detta. På frågan
om den debatten fått honom att ändra inställning till prostitution svarar Mats nej.
Han menar att det är som med larm om fågelinfluensan och om att man kan få
cancer av att äta chips – de rönen påverkar inte hur han lever sitt liv. Mats tror att
sunt förnuft räcker längst och menar att "det han själv ser är det som är sant”.
Mats tror dock att det skulle vara mer effektivt att föra en kampanj i Sverige där
män som åker ner till VM uppmanas att ”hålla ett öga på sina vänner” så de inte
26
går till prostituerade. Han tror att detta skulle vara ”mer direkt”, än en bojkott.
”Jag skulle nog falla för grupptrycket”
På frågan om Mats skulle kunna påverkas av grupptrycket från manliga bekanta
att inte köpa sex under VM, svarar han ja. Han tror att han då bara skulle fokusera
på matcherna istället. Mats tycker att JämO och ”feministerna i Sverige” pratar
om små ryska skolflickor som Lilja 4-Ever, men att han har en helt annan bild av
vad prostitution handlar om. Mats säger att nästan alla prostituerade gillar sex och
att de har förstått att de kan tjäna pengar på sin hobby. Mats menar att ingen borde
lägga sig i detta och att de prostituerade kvinnorna borde få göra som de vill med
sina egna liv och kroppar. Mats säger att han inte tycker att det är fel att han skulle
kunna ha sex när han har lust och att han aldrig skulle kunna göra någon illa eller
”utnyttja en tjej” (ETC, 2/3 2006).
Eva Hedlund (Sexualitetens irrgångar, 2006) säger att det är direkt olämpligt att se
kvinnan som offer och mannen som gärningsman eftersom det försvårar en mer
nyanserad bild av deltagarna. Genom att få en mer nyanserad bild kan förståelsen
för komplexiteten öka. Männen i undersökningar gjorda som Eva Hedlund tar upp
i sin bok menar att de upplever sexköpen som problematiska och var för
rådgivning. Dessa problem kan vara en vanmakt som uppkommer när mannen
upptäcker att han har ett behov av den prostituerade som är större än det behov
hon har av honom. Här ansåg männen att en rådgivning för sina skuld-eller
skamkänslor skulle vara en fördel. Författaren har sammanfattat sexköparen i
artikelform och kom då fram till att sexköparen har behov och längtan efter frihet
som varit svåra att uppnå. Efter att ha gått i terapi ser han bakåt och ser sig själv
då som barnslig och har förväntningar om att i framtiden kunna tänka och
resonera bättre. Han ser också fördelarna med att inte handla oöverlagt och fly
från verkligheten.
I boken Män med sexuell beroendeproblematik, berättar samma författare om ett
möte med en sexköpare som kallas Charlie. Charlie är 49 år och har köpt sexuella
tjänster i 30 år. Charlie har aldrig levt tillsammans med en kvinna och säger sig
inte vilja ha ”frivillig sex”. Han litar helt enkelt inte på kvinnor. Han träffar en
kvinna som är "rar och omtänksam" men de har ingen sexuell relation. Charlie vill
inte ha sex med denna kvinna eftersom kvinnor har någon baktanke om de nu
skulle vilja ha honom. Sex skaffar han sig enbart genom prostituerade. Han tror
själv att han är uppskattad bland "flickorna" eftersom han betalar bra och "är
reko". Många gånger har Charlie funderat över vad det är som driver honom till
att köpa sexuella tjänster och är tidvis deprimerad. Samtidigt tycker han synd om
många av flickorna och säger att många av de unga är tunga missbrukare. Han
oroar sig för framtiden och har fastnat i sin depression och har en tomhetskänsla.
Charlie fruktar att han till sist hamnar på ett av "socialtjänstens hotellrum", hans
sexköp har kostat en förmögenhet. Författaren träffar Charlie då han kommit på
konsultation men Hedlund befarar att han resignerat och inte är tillräckligt
motiverad att förstå sitt eget tvång.
27
Tre män pratar om manlighet och män som köper sex – ”jag tror att
manligt grupptryck är det enda som fungerar”
”Björn” (B), ”Micke” (M), ”Per” (P) och ”Stefan” (S) är fyra män i
trettioårsåldern som i tidningen ETC inför sommaren 2006 års fotbolls-VM,
samtalar kring prostitution och män som köper sexuella tjänster. De har alla
planerat att åka ner till Tyskland för att se Sverige spela.
Nedanstående stycke kan naturligtvis inte betraktas som en ”sanning” om vad
svenska män i trettioårsåldern har för attityder i fråga om detta, men kan ändå
vara intressant att ta upp. Detta eftersom de berör en del som Mats i föregående
stycke talade om – grupptryck, påverkan och allmänna attityder och vilken kraft
dessa faktorer kan ha.
B tror att prostitution är fel och olyckligt men att det möjligen kan finnas frivillig
prostitution. Ett helt fritt val tror han dock inte att det handlar om. M tycker att
hela tanken med prostitution känns motbjudande och obehaglig. Han menar att det
är detta med att ”ta del av en annan kropp som inte känner något mer för mig än
mina pengar” som är otäck. P säger att han sedan länge tycker att prostitution är
”fel och vidrigt”. S säger att han tror att situationen för prostituerade ser olika ut,
men att den som upplever sig ha andra möjligheter till försörjning sannolikt inte
väljer att prostituera sig. B tror att mannen som köper sexuella tjänster främst är
ute efter att få kontroll över en annan människa. S tror att många män inte vill ha
”något krångel” eller för att man har svårt att hitta en partner att ha sex med. P tror
att ”torsken” ser det som sin mänskliga rättighet att ha sex om och när han vill det.
M säger att han skulle säga ifrån om han befann sig i en grupp med män där det
talades om att uppsöka prostituerade. Han menar att en del av problemet är de
män som sitter tysta och inte reagerar och tror att manligt grupptryck är det enda
som fungerar i frågan. P menar att det manliga grupptrycket också är så starkt att
det kan ha motsatt effekt – om den tongivande i gruppen har en positiv eller
oreflekterande inställning till sexköp. S tycker att det man som man först och
främst kan göra för att inte bidra till sexindustrin är att själv inte köpa sex. B tror
att vi i Sverige måste acceptera att alla inte har samma inställning till prostitution
som vi, men säger samtidigt att han hoppas att den svenska debatten påverkar
andra länder. M berättar att han har ”mycket avlägsna bekanta” som han vet har
köpt sexuella tjänster i Amsterdam och att han aldrig skulle kunna bli vän med en
person som har sådana värderingar. Han tycker att det ibland kan kännas som om
bekanta är ”totalt förtappade”. Han menar att han vet att han starkare borde visa
att han inte håller dem om ryggen och ”låter dem tro att de är vanliga, normala
män”, men att han inte riktigt orkar. B tycker att någon borde ”gå ut” och säga att
könshandel är sjukt och att det handlar om ett sjukt beteende hos män. Han menar
att vi inte ”får ursäkta dem som köper sex”.
Reflektion
Vi har tidigare betonat att vare sig Mats eller de fyra männens uttalanden
naturligtvis kan sägas stå för någon sanning ifråga om vad män (som köpare av
sex eller inte) tycker. Vi tror dock att deras meningar och synsätt till viss del
avslöjar något om vilka attityder till män, manlighet, sexualitet och sexköp som
finns i Sverige idag. Om vi dessutom också uppmärksammar flera av männens
tankar om manligt grupptrycks inverkan och värde, så blir detta viktigt att ta fasta
på.
28
Mats är rädd för vad hans kollegor skall tycka om hans inställning till att besöka
prostituerade på bordellen. Han utgår alltså inte ifrån att de skulle dela hans syn
på bordellbesöket utan menar att han måste gå försiktigt fram och känna av
stämningarna i gruppen. Han vill inte göra bort sig. Mats säger att debatten i
Sverige förmodligen har bidragit till att ämnet är så ”känsligt”. Debatten har alltså
inte bara påverkat Mats kollegor som nu kan ”vara livrädda för allt som ens liknar
prostitution”. Den har också påverkat Mats och gjort honom försiktigare i fråga
om att uttrycka vad han tänker och känner. Det manliga grupptrycket verkar var.
oerhört viktigt – det förefaller ju i Mats fall som om detta kan vara avgörande för
om han går till bordellen eller inte. Han menar dock att han själv inte ändrat
inställning – ”det är som med larmen om fågelinfluensan”. Vi tror dock att han
kanske upplever det som att många andra män gjort det. Detta skulle i så fall
kanske få Mats att känna ett större utanförskap – det manliga stödet är inte
självklart att räkna med. Mats talar vidare om sina erfarenheter kring de
prostituerade kvinnorna. Han känner inte alls igen bilden av Lilja-4Ever-flickor
som tvingas till att sälja sig. Mats menar att han aldrig skulle kunna göra illa
någon och att kvinnorna helt enkelt upptäckt att de kan tjäna pengar på sin hobby
– att ha sex med män. Mats vill kunna ha sex när han har lust och tycker att det är
de prostituerades rätt att göra vad de vill med sina egna kroppar. De fyra männen
som talar om prostitution och sexköp är i stort eniga – det är förkastligt att köpa
sexuella tjänster av kvinnor. Någon i gruppen säger först att det möjligen finns
frivillig prostitution men ändrar sig sedan och menar att prostitutionen
förmodligen är en sista utväg och hur frivillig kan man i så fall kalla den? De fyra
männen tror att andra män går till prostituerade för att slippa engagera sig och för
att de vill ha kontroll. Någon känner någon som köpt sexuella tjänster men är
noga med att betona bekantskapens avlägsenhet. Han menar att han inte skulle
kunna vara vän med någon som har sådana värderingar.
Flera av männen talar om sin egen mansroll i sammanhang där positiva attityder
till sexköp skulle komma till uttryck. Man menar att det då är viktigt att ta avstånd
och säga ifrån. Någon av männen beskriver män med positiv inställning till
sexköp som ”totalt förtappade”. Han vill inte att de ska tro att de är vanliga,
normala män, men orkar inte alltid kommentera.
Flera av männen betonar det manliga grupptryckets värde i sammanhanget.
Någon menar att detta grupptryck borde utgöra den starkaste påverkansfaktorn.
Om vi leker med tanken att dessa fyra män var Mats kollegor som reste ned till
Tyskland så skulle Mats, enligt egen utsago, förmodligen inte besökt någon
prostituerad. Vi tror att mäns behov av bekräftelse från andra män många gånger
också ökar förutsättningarna för sexköp av opportunistisk art. Det vill säga, om
det i en grupp män tydligt framgår att det är accepterat (och till och med önskvärt)
att man gör ett bordellbesök, kanske någon i gruppen som inte alls funderat på
detta tidigare, gör det för att tillfälle finns och för att handlingen uppmuntras.
Ingen av de fyra männen verkar ge uttryck för någon förståelse för män med ett
tvångsmässigt förhållningssätt till sex (män som köper sexuella tjänster). Vi tror
att detta kan förklaras på många sätt. Vi lever i ett samhälle där lagstiftning och
debatt vittnar om att vårt idealsamhälle är jämställt. Till stor del tror vi att den
allmänna samhällsattityden till att jämställdhet och prostitution inte hör ihop,
inverkar på de tankar vi har kring ämnet. Vi ser också att tanken om att mannen
som köper sex är en sjuk och perverterad avvikare, är stark. Detta tror vi kan
förklaras dels som en vilja att bli separerad från den som utför en handling som
samhället i stort tar avstånd ifrån - ett slags ”samhällsgrupptryck”. Vi tror också
att insikten om att mannen som köper sexuella tjänster möjligen skulle vara en
29
vanlig man, någon som en själv, i ett större perspektiv skulle medföra
konsekvenser. Några sådana konsekvenser skulle till exempel kunna vara att man
tvingas syna sitt ”normala” själv, sina ”vanliga” värderingar och ”hyggliga”
attityder. En sådan granskning av även den ”friska” manligheten skulle kosta i alla
avseenden. Vi tror dock att den granskningen av manligheten i stort skulle vara en
bra början till att slå hål på myten om att mannen som köper sexuella tjänster är en
perverterad demon.
Slutdiskussion
Sven-Axel Månsson pratar om att pojkar i sin erotiska socialisation får lära sig att
kontrollera och dominera sexuella förhållanden till kvinnor. Han menar att detta i
förlängningen kan innebära att pojken kommer att utveckla en opersonlig
sexualitet där han då ser alla kvinnor som lovliga och möjliga. (Månsson och
Linders, 1984)
Louise Eek talar om att vid ett tillfälle då hon föreläste och drog parallellen
barnagelagen/sexköpslagen då en polisman bland åhörarna reste sig och
protesterade mot den jämförelsen. Polismannen menade att sexköpslagen
handlade om drifter och att dessa lagar inte gick att jämföra. Louise menar att
detta uttalande av polismannen tydligt visar på den mytiska synen av mäns
sexualitet, en biologistisk-fundamentalistisk syn där man ser männens sexualitet
som okontrollerbar. (Eek, 2005)
Ett sådant biologistiskt synsätt på män ser vi som en av den största möjliggöraren
för heterosexuella svenska mäns köp av sexuella tjänster. Den avslöjar också
något som vi ser som en slags uppgivenhet – män är som de är och att de köper
sex är förväntat. Är inte en sådan syn på män också detsamma som att förminska
den problematik de söker hjälp för? De professionella vi samtalat med och
flertalet debattörer och författare vi citerat och vars böcker vi använt oss av, talar
till stor del om män som befinner sig i kris. Män som har ångest och svårt att
hantera relationer och livet i stort. Eftersom vår uppsats har fokus på
genusbgreppet tror vi det är viktigt att ifråga om män och sexköp utgå från detta
begrepp och hävda att män varken är som de är eller skulle vara hopplösa fall. Att
genom en socialiseringsprocess så att säga lära sig vilka metoder som är (om inte
accepterade så kanske på sätt och vis förväntade) förenliga med det kön man
kommit att tillhöra. Borde det alltså inte vara mer intressant och viktigt att tala om
hur vi blir de vi blir, snarare än att stanna vid att vi är som vi är?
Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka ge en mer nyanserad bild av män
som köper sexuella tjänster av prostituerade kvinnor. För att göra detta har vi
intervjuat professionella, läst inlägg på Internet, läst böcker och artiklar kring
ämnet. Vi har också intresserat oss för det manliga grupptrycket, detta efter att vi i
vårt använda material hittat tankar om just det manliga grupptrycket som en slags
upprätthållande mekanism. Genom att i vårt arbete belysa den mekanismen,
könsstrukturer och andra strukturella förklaringsmodeller i samhället hoppas vi ha
bidragit till en vidare helhetssyn på mannen som köpare av sexuella tjänster.
Kärnan i vår uppsats och utgångspunkten vi haft i vårt arbete hela tiden har
framträtt mer tydligt ju längre arbetet fortskridit. Denna kärna är att den svenske
heterosexuella mannen som sexköpare följaktligen inte alls är eller behöver vara
en perverterad demon och i allra högsta grad inte en sjuk individ. Som en del av
en samhällelig könsstruktur är han förmodligen vem som helst, är det så tror vi att
30
denna manliga problematik och dess förödande konsekvenser för alla inblandade
inte bemöts och betraktas med det allvar det borde förrän samhälleliga strukturer
och andra möjliggörare för prostitution kraftfullt ifrågasätts och nedmonteras.
31
Referenser
Bolin, Göran och Lövgren, Karin (1995) Om unga män. Lund: Studentlitteratur.
Dencombe, Martyn (2000) Forskningshandboken - för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen, Lund: Studentlitteratur
Eek, Louise (2005) Att köpa eller köpas. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Elwin-Novak, Ylva och Thomsson, Heléne (2004) Att göra kön.
Hedlund, Eva (1999) Män med sexuell beroendeproblematik. Stockholm:
Carlssons bokförlag.
Hedlund, Eva (2006) Sexualitetens irrgångar. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Johansson, Thomas (2000) Det första könet - mansforskning som reflexivt projekt.
Lund: Studentlitteratur.
KAST - Kartläggning av köp av sexuella tjänster på Internet
i Öresundsregionen, Malmö. 2006.01.01- 2006-07-31
Karlsson, Magnus (2006) Självhjälpsgrupper – teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Lenneér-Axelson, Barbro (1994) Männens röster: Bokförlaget Natur och Kultur
Liljeström, Rita (1983) Det erotiska kriget. Stockholm: Liberförlag
Mendel-Enk, Stephan (2004) Med uppenbar känsla för stil. Falun: Bokförlaget
Atlas.
Månsson, Sven-Axel och Linders, Annulla (1984) Sexualitet utan ansikte. Malmö:
Carlsson och Jönsson Bokförlag.
Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. Malmö:
Liber.
32
Offentligt tryck
SOU 1981:71. Prostitutionen i Sverige. Bakgrund och åtgärder, Betänkande
av 1977 års Prostitutionsutredning.
SOU 1995:15. Könshandeln, Betänkande av 1993 års
Prostitutionsutredning.
Prop. 1997/98:55. Kvinnofrid.
Prop. 2004/05:45. En ny sexualbrottslagstiftning.
Prop. 2004/05:45. En ny sexualbrottslagstiftning.
Internetsidor
Dysberoendekliniken (2006) http://www.sexuellrehab.se/ 2006-12-12.
SLAA. Anonyma sex- och kärleksberoende (2006) http://www.slaa.nu/ 2006-1222
33
BILAGOR
1. Intervjuguide
2. Förkortningar
34

Intervjuguide
Genusperspektiv

Om man antar att sexköpare oftast är män. Varför är det så tror ni?

Finns det en risk med en biologisk utgångspunkt – ett allmänt antagande
om män som sexuella våldsamma rovdjur?
Behovet av den glada horan

Om sexköpet i Sverige varit mer legitimt och socialt accepterat, hade då
män sökt sig till KAST?

Upplever era ”klienter” att sexköpet blir mer lyckat eller legitimt som
handling om ”säljaren” verkar uppskatta akten – en ömsesidig och
jämställd handling?
Mäns egna röster

Grundtryggheten, att det alltid finns någon som vill ta emot en?

Gemensamt huvuddrag bland männen hos er – vad söker de? Vad är
dragningskraften?
35
Förkortningar
SOU – Statens Offentliga Utredningar
GFE – Girlfriend-experience, den prostituerade kvinnan agerar efter
överenskommelse som en “flickvän” till mannen som köper tjänsten.
KAST- Köp av sexuella tjänster. I denna uppsats hänvisar vi till KASTprojektet.
RFSU – Riksförbundet För Sexuell Upplysning.
RFSL - Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande.
PROP – Proposition.
36