KAROLINSKA INSTITUTET
Institutionen Neurotec
Sektionen för arbetsterapi
Examensarbete i arbetsterapi, 10 poäng
C-nivå
Vårterminen 2004
Tio invandrares upplevelser av möjligheter
och hinder för aktivitetsutövande i Sverige.
Ten immigrants experiences of possibilities and hindrances
concerning occupational performance in Sweden.
Författare: Ann-Sofie Edlund
Linn Viita
Handledare: Birgit Heuchemer
1
SAMMANFATTNING
Sveriges befolkning består i början av 2000talet av nästan 12 procent utrikes födda. Flera
rapporter har på senare tiden visat att dessa invandrare inte har samma möjligheter i samhället
som de inrikes födda med svensk bakgrund. Att inte ha möjlighet att utöva aktivitet i den grad
man vill och behöver har konsekvenser för hälsan. Detta har uppmärksammats inom
arbetsterapin genom Elisabeth Townsend som myntat begreppet "Occupational Justice".
Syftet med denna studie är att utifrån invandrares egna utsagor undersöka vilka möjligheter
och hinder som upplevs i aktivitetsutövande i Sverige. Urvalet bestod av 10 personer, en man
och en kvinna, från Bosnien-Hercegovina, Chile, Finland, Iran, och Somalia. Data insamlades
genom kvalitativ intervju och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en
intervjuguide. En komparativ analys av insamlade data genomfördes. Resultatet visar att
respondenterna upplevde att demokratin, skattesystemet och jämställdheten möjliggör
aktivitet i Sverige. Hinder för aktivitet upplevdes utgöras av diskriminering, fördomar,
bristande språkkunskaper och det kalla klimatet i Sverige. Delar av den svenska kulturen så
som individualismen och brist på spontanitet upplevdes även det utgöra hinder. Faktorer som
upplevs påverka aktivitet är bemötandet från den egna familjen och att rollen som invandrare
ofta beskrivs och uppfattas som negativ. Slutligen diskuterades resultatet ur ett
hälsoperspektiv utifrån begreppet Occupational Justice.
Keywords: Migration, Occupational Justice, Immigration
2
ABSTRACT
By the beginning of the 21st century approximately 12% of Sweden’s population consists of
inhabitants born in foreign countries. Several recent reports have shown that these
immigrants do not have the same opportunities in Swedish society as those born in Sweden
with a Swedish background. To not have the opportunity to engage in occupation to the extent
that one wants and needs has negative health consequences on the individual. This has, in
occupational therapy, received a lot of attention by Dr Elisabeth Townsend who coined the
concept “Occupational Justice”. The aim of this study was to investigate, using statements
from immigrants, what the possibilities and hindrances are concerning occupation in Sweden.
10 persons, consisting of one man and one woman, each from Bosnia-Herzegovina, Chile,
Finland, Iran and Somalia were used in the study. Qualitative interview was the method of
investigation and semi-structured interviews were performed with the assistance of an
interview guide. A comparative analysis of the gathered data was made. The result shows that
the respondents feel that the democracy, the taxation system and the equality of the sexes
facilitate occupation in Sweden. Perceived obstructions are discrimination, prejudices, lack of
knowledge of the Swedish language and the cold climate in Sweden. Some aspects of
Swedish culture, such as individualism and lack of spontaneity, are also seen as hindrances
regarding occupation. Other influencing factors are the attitudes of the immigrant’s own
family and that the role of immigrants is often described and perceived in a negative manner.
In the discussion the result was put in a perspective of health and was discussed based on the
concept Occupational Justice.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING................................................................................................................ 1
BAKGRUND............................................................................................................... 1
INVANDRING TILL SVERIGE............................................................................................... 1
Begreppet invandrare ...................................................................................................... 2
INTEGRATION - ASSIMILATIONS MODELLER ................................................................ 2
AKTIVITET - ETT CENTRALT BEGREPP INOM ARBETSTERAPIN............................... 3
Aktivitetens betydelse för hälsa ...................................................................................... 4
OCCUPATIONAL JUSTICE .................................................................................................... 4
KUNSKAP OM INVANDRARE OCH AKTIVITET IDAG.................................................... 5
Arbetsmarknad................................................................................................................. 5
Utbildning ......................................................................................................................... 6
Språk ................................................................................................................................. 6
Boendesegregation............................................................................................................ 6
Invandrares hälsa............................................................................................................. 7
Diskriminering.................................................................................................................. 7
MÖJLIGHETER OCH HINDER FÖR AKTIVITET................................................................ 8
SYFTE ........................................................................................................................ 9
METOD....................................................................................................................... 9
URVAL ...................................................................................................................................... 9
DATAINSAMLING ................................................................................................................ 10
DATABEARBETNING........................................................................................................... 10
ETISKA ASPEKTER .............................................................................................................. 10
RESULTAT .............................................................................................................. 11
DET SVENSKA SAMHÄLLSSYSTEMET PÅVERKAR AKTIVITETSUTÖVANDET.... 11
Det demokratiska samhällsklimatet möjliggör aktivitet ............................................ 11
Det generella välfärdssystemet möjliggör aktivitet..................................................... 11
Strukturell och institutionell diskriminering hindrar aktivitet ................................. 12
OMGIVNINGENS BEMÖTANDE PÅVERKAR AKTIVITETSUTÖVANDET ................. 13
Fördomar hindrar aktivitetsutövandet ........................................................................ 13
Bemötande från familjen inverkar på aktivitetsutövandet ........................................ 14
Självbilden inverkar på aktivitetsutövandet................................................................ 15
4
ATT LEVA I EN NY KULTUR PÅVERKAR AKTIVITETSUTÖVANDET ...................... 16
Spontant aktivitetsutövande försvåras av den svenska kulturen .............................. 16
De svenska könsrollerna underlättar aktivitetsutövande........................................... 17
Den individualistiska kulturen i Sverige försvårar aktivitetsutövande i samspel med
andra................................................................................................................................ 17
BRISTANDE SPRÅKKUNSKAPER FÖRSVÅRAR AKTIVITETSUTÖVANDET............ 18
DET SVENSKA LANDSKAPET OCH KLIMATET FÖRSVÅRAR
AKTIVITETSUTÖVANDET.................................................................................................. 18
DISKUSSION ........................................................................................................... 19
METOD DISKUSSION........................................................................................................... 20
RESULTAT DISKUSSION..................................................................................................... 21
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING .............................................................................. 23
REFERENSLISTA.................................................................................................... 25
LITTERATUR ......................................................................................................................... 25
ARTIKLAR OCH RAPPORTER ............................................................................................ 25
INTERNET .............................................................................................................................. 26
BILAGA 1................................................................................................................... 1
1
INLEDNING
Vi som gör denna studie har båda gått i skola i invandrartäta områden och haft mycket
kontakt med människor som invandrat från världens alla hörn. Vi har på nära håll sett de
möjligheter och svårigheter som kommer med att vara invandrare i Sverige. Under
utbytesstudier i Chile och migration till England har vi själva upplevt hur det är komma in i
ett nytt samhälle och anpassa sig till en ny kultur och hur det känns att vara annorlunda. Från
dessa erfarenheter så vet vi att migration påverkar aktivitetslivet på olika sätt, men vi vet inte
precis vilka områden eller fenomen som upplevs bjuda på möjligheter och vilka som upplevs
utgöra hinder för de invandrare som kommit till Sverige. Syftet med denna studie är därför att
få en tydligare bild av vad de människor som invandrat till Sverige upplever utgör möjligheter
och hinder för olika typer av aktiviteter i sitt dagliga liv.
BAKGRUND
INVANDRING TILL SVERIGE
Människors passerande av nationella gränser är ingenting nytt. Invandringen till Sverige har
en lång historik. På 1200-talet var tyskarna den största invandrargruppen i Sverige och på
1600- talet stimulerade den svenska staten invandrare från Skottland, Holland och Tyskland
att arbetsinvandra till Sverige. På 1920- talet kom den största invandrargruppen, efter norrmän
och finländare, från USA. Större delen av dessa invandrare var ättlingar till de svenska
migranter som på 1800-talet bosatt sig i Amerika, men som nu valt att återvända till Sverige
(Olsson, 2003). I samband med 2:a världskriget kom en mängd flyktingar från Tyskland,
Baltikum och våra nordiska grannländer. Mängden flyktingar i Sverige uppgick under den här
perioden till 180 000, vilket bidrog till att mängden utrikes födda ökade med fyra gånger sin
storlek på 20 år. Många av dessa återvände senare till sina hemländer. På 50-talet fortsatte en
kraftig arbetsinvandring, nu även från Sydeuropa och länder som Italien, Jugoslavien och
Ungern (Olsson, 2003). I mitten av 1980-talet började asylsökande från Iran och Irak,
Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea att öka i antal i hela Västeuropa och även i Sverige.
Under slutet av 80-talet började också asylsökande från Somalia, Kosovo och flera av de
forna öststaterna att sälla sig till köerna av asylsökande. Detta är relaterat till att det
kommunistiska förtrycket bröt samman i dessa länder vilket ledde det till att det blev lättare
för människor att lämna sitt land samtidigt som levnadsförhållandena i det förstone snarast
blev sämre än bättre (Migrationsverket, 2004-03-17). 90-talet bjöd på både positiva och
negativa politiska erfarenheter. På den positiva sidan fanns det kalla krigets slut,
demokratiseringen och den begynnande ekonomiska utvecklingen i flera av de tidigare
2
kommunistdiktaturerna. Vidare så upphörde flera långvariga krigstillstånd, till exempel i
Libanon, Eritrea, Iran-Irak, och antalet asylsökande började över lag att minska. På den
negativa sidan fanns det jugoslaviska sammanbrottet med åtföljande, uppdelning av landet,
krig, terror och etnisk rensning. Det drev, för första gången sedan andra världskriget,
rekordstora mängder människor på flykt mitt i Europa. I Sverige fick drygt 100 000 f.d.
jugoslaver, företrädesvis bosnier, ett nytt hemland (Migrationsverket, 2004-03-17). Andra
faktorer som de senaste decennierna lett till en ökad migration är utvecklingen av en global
ekonomi och kommunikationsteknologins framfart kombinerat med politisk oro (Dyck,
2000). Sverige hade år 2002 1 053 463 utrikes födda invånare av totalt 8 940 788 invånare
(SCB, 2002). Den största gruppen utrikes födda är från Finland följd av grupper från forna
Jugoslavien och Iran och Irak (SCB 2002).
Begreppet invandrare
I vår studie använder vi begreppet invandrare för någon som är utrikes född och som själv har
invandrat till, i det här fallet, Sverige. I Nationalencyklopedin definieras begreppet invandrare
som ”En person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid,
enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år” (Nationalencyklopedin, 2004-03-25). Denna
definition återkommer även i en slutrapport från regeringen. Där rekomenderas att
författningar som utfärdas av regeringen och av myndigheter bör använda begreppet
invandrare om någon som själv har invandrat i Sverige och som är folkbokförd
(Regeringskansliet, 2000).
INTEGRATION - ASSIMILATIONS MODELLER
Den utsträckning man tillåts ta plats i ett samhälle påverkar ens möjligheter till
aktivitetsutövande (Kielhofner, 2002). Tre olika riktningar kan presenteras när det gäller
värdnationens bemötande av sina invandrare. Assimilation model - Invandrare blir med tiden
mer och mer lika majoritetskulturen och med tiden förlorar de sin gamla kultur och går helt
upp i majoritetskulturens beteenden och idéer (Dyck, 2000). Amalgamation model Samhället är som en smältdegel där syntes uppstår mellan olika kulturer. Specifika etniska
kulturer är inte distinkta, idéer och värderingar från olika kulturer bildar en ny egen kultur
(Dyck 2000). En tredje modell är ett pluralistiskt förhållningssätt där olika etniska grupper
lever sida vid sida. Man följer de egna gruppens normer och värden och accepterar utan att
lägga sig i andra gruppers religion, språk etc. (Dyck 2000).
3
AKTIVITET - ETT CENTRALT BEGREPP INOM ARBETSTERAPIN
Aktivitet är det mest grundläggande begreppet inom arbetsterapi liksom inom
aktivitetsvetenskap (Occupational Science). Begreppet aktivitet är endast en alternativ
översättning till svenska, andra begrepp som används är sysselsättning eller arbete. Ann
Wilcock (1998), som är en framträdande forskare inom aktivitetsvetenskap, definierar
begreppet som genom att citera engelska ordböcker under det senaste århundradet.
Sammantaget menar hon att begreppet mycket allmänt betyder att vara upptagen, sysselsatt
eller engagerad i något. Hon förklarar begreppet ytterligare genom att beskriva fem andra
engelska ord som hon menar faller under det mycket allmänna begreppet ”occupation”;
praxis, work, labor, leisure och activity.
I alla betydelsefulla arbetsterapeutiska modeller finns aktivitet/occupation med som det mest
centrala begreppet i definitionen av vetenskapen och yrket arbetsterapi. I de två stora
modellerna inom arbetsterapi Model Of Human Occupation (2002) samt Canadian Model of
Occupational Performance (2002) fastställs att man i det arbetsterapeutiska arbetet använder
aktivitet som mål och medel i syfte att främja individens hälsa.
Definitionen av aktivitet (occupation) kan variera och de två största arbetsterapeutiska
teorierna definierar begreppet på olika sätt.
MoHO’s definition av aktivitet (occupation):
Aktivitet (occupation)är en del i att vara människa. Aktivitet
(occupation) definieras som arbete, lek eller det dagliga livets
aktiviteter (ADL) inom en tidsmässig, fysisk och sociokulturell kontext.
(Kielhofner, 2002, sid. 1)
CMOP’s definition av aktivitet (occupation):
Grupper av aktiviteter (activities) och uppgifter i det dagliga livet,
namngivna, organiserade samt givna värde och mening av individer
och en kultur. Det är allting människan gör för att sysselsätta sig själv,
inklusive, personlig vård, fritidsaktiviteter och produktivitet.
(Townsend, 2002, sid. 181)
I denna studie har alla av ovanstående definitioner tagits i åtanke för att öka bredden och
förståelsen för begreppet. Under intervjuerna lämnas det upp till respondenterna att definiera
”vad de gör”, ”vad de inte gör” och ”vad de vill göra” (se Bilaga 1).
4
Aktivitetens betydelse för hälsa
En betydelsefull tes inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap är kopplingen mellan aktivitet
och hälsa (Kielhofner, 2002; Townsend, 2002; Wilcock, 1998). Begreppet hälsa definieras till
exempel enligt CMOP (Townsend, 2002) som att ha förmåga och möjlighet att kunna välja
och engagera sig i meningsfulla aktivitetsmönster. Ann Wilcock (1998) har forskat i
förhållandet mellan människans aktiva natur och hälsa. Hon menar att det som skiljer
människan från djuren är att människan har något hon kallar ett aktivitetsbehov (occupational
needs) som går utöver de instinktiva beteendemönstrena hos djuren. Dessa behov motiverar
människan till att använda sina biologiska förmågor och att möta sociokulturella
förväntningar.
Enligt Wilcock (1998) är aktivitet en förutsättning för hälsa samtidigt som ohälsa innebär en
risk för berövande eller förlust av aktivitet. Berövande av aktivitet borde därför teoretiskt sätt
innebära ohälsa. Detta motiverar till vikten av att möjliggöra aktivitet, inte bara för fysiskt och
psykiskt handikappade utan även för att förebygga ohälsa hos särskilt utsatta grupper så som
till exempel invandrare.
OCCUPATIONAL JUSTICE
Ett ganska nytt begrepp som myntats av Elisabeth Townsend och Ann Wilcock, som båda
nämns ovan, är ”occupational justice”. Begreppet ”justice”, eller rättvisa på svenska, innebär
rättigheter, skyldigheter och friheter relaterade till individer, varierande aktivitetsbehov,
styrkor och potential (Townsend & Wilcock, 2004).
Konceptet ”occupational justice” bygger på en idé om att individer är olika och har olika
behov. De olika behoven uttrycks genom vardagens aktiviteter då människor är självstyrande,
aktiva varelser. Man menar att människan behöver och vill vara aktiv i syfte att uppnå hälsa
och livskvalitet samt för att uppehålla familjer och samhällen. En ”occupationally just” värld
är en värld som gör det möjligt för individer att leva och verka genom att göra vad som är
meningsfullt och fördelaktigt för dem och för deras familjer, samhällen och nationer. De tre
följderna av ”occupational injustice” är aktivitetsförlust, aktivitetsfrämlingskap samt obalans i
aktivitet (Townsend & Wilcock, 2004). En grupp som troligtvis utsätts för detta dagligen är
invandrare i Sverige och i andra länder.
5
”Occupational justice” är en fråga om makt och rättvisa och är därför ofta kritiserad för att
leda arbetsterapin i en alltför politisk riktning. Townsend (2003) menar dock att det är en lika
stark politisk ståndpunkt att inte ta upp ämnet.
KUNSKAP OM INVANDRARE OCH AKTIVITET IDAG
Den svenska arbetsterapeutiska litteraturen i detta ämne är mycket begränsad. Litteratur finns
däremot representerad inom angränsande områden så som sociologi och inom statsvetenskap.
En färsk rapport från Integrationsverket (2004) ger en översikt över områdena boende,
arbetsmarknad, vuxenutbildning och barn och ungdomars uppväxtvillkor för invånare med
utländsk bakgrund. Rapporten visar, i stora drag, att risken att leva i ett utanförskap, att vara
utan arbete och att klara sig sämre i skolan är högre om man är född i ett land utanför Sverige.
Skillnaden beror, enligt rapporten, inte på bristande egenskaper eller förmågor hos den
invandrade utan på uppfattningar och värderingar hos arbetsgivare och människor i allmänhet
i Sverige. Faktorerna språk och kontaktnät är enligt rapporten inte tillräckligt utredda för att
dra några slutsatser om.
Arbetsmarknad
Från och med mitten av 1970talet har det skett en kontinuerlig försämring av de utrikes
föddas sysselsättning och avståndet till de inrikes födda, i denna fråga, har ökat
(Integrationsverket, 2004). De som varit i Sverige en kortare tid än 10 år är mer känsliga för
konjunktursvängningar på arbetsmarknaden än de som befunnit sig i Sverige en längre tid.
Oavsett om de har samma anställningstid i företaget riskerar utrikes födda att förlora sina jobb
i större utsträckning än de inrikes födda. De som är födda i Asien och Afrika har lägre
sysselsättningsgrad än andra oavsett hur länge de varit i Sverige och oavsett kön eller tidigare
utbildning. När det gäller utbildningsnivåerna är det inte några större skillnader mellan inrikes
och utrikes födda. Trots detta har utrikes födda helt annorlunda typer av jobb än vad som
gäller för inrikes födda. Endast 60 procent av de utrikes födda akademikerna har ett arbete
som motsvarar deras utbildningsnivå att jämföra med 80 procent av de inrikes födda
akademikerna. Sverige hör till de sämre länderna i EU när det gäller att gynna invandrare på
arbetsmarknaden (Integrationsverket, 2004). I en studie av flyktingars väg till den svenska
arbetsmarknaden (Franzén & Nestler, 1994) så framkommer det att de flyktingar som fått
kontakt med arbetsförmedlingen redan under vistelsen på flyktingförläggningen, uppfattade
detta som positivt och som att det nya landet räknade med en som arbetskraft.
6
Utbildning
I rapporten visar åtskilliga studier hur kompetensen hos utrikes födda inte tas tillvara på den
svenska arbetsmarknaden. Förutom en utbredd okunskap och misstro mot utländska
utbildningar och yrkeserfarenheter, finns ofta en ovilja att se och erkänna den utländska
kompetensen (Integrationsverket, 2004).
Språk
Kännedom om och kunskaper i språket i det land man migrerat till har i europeiska
arbetsmarknadsstudier visat sig inte vara en betydande faktor för att få anställning
(Integrationsverket, 2004). Den i den svenska skolan högt prioriterade undervisningen i
svenska som andraspråk har fått oönskade bieffekter i form av ett upplevt särskiljande. Ämnet
svenska som modersmål blir normen där elever med annat modersmål uppmärksammas
utifrån sina brister i förhållande till denna norm (Integrationsverket, 2004). Språkinlärningen
skulle underlättas om varje kommun kunde erbjuda praktik i samband med
svenskundervisningen (Franzén & Nestler, 1994)
Boendesegregation
En undersökning om hur boendesegregationen upprätthåller och förstärker skillnader i
människors livschanser visar att andelen som står utan sysselsättning i ett bostadsområde kan
ha betydelse för den enskildes utsikter att få eller behålla ett arbete (Integrationsverket, 2004).
Eftersom 1990talets nyanlända invandrare är kraftigt överrepresenterade i stadsdelar där
sysselsättningen ligger långt under genomsnittet för regionen skulle dessa negativa
områdeseffekter kunna bidra till att ytterligare försvaga deras ställning på arbetsmarknaden
(Integrationsverket, 2004).
Att uppleva social isolering är inte ovanligt den första tiden i Sverige, det är svårt att skaffa ett
socialt kontaktnät och de flesta möten med majoritetssamhället sker via myndighetspersoner,
vårdpersonal och svensklärare (Franzén & Nestler, 1994) I en jämförelse av den
socioekonomiska situationen bland utrikes födda i fem medelstora kommuner i Sverige och
kommunerna i Stockholms län visade det sig att de boende i Stockholm generellt sett hade en
bättre situation än de boende i de mellanstora städerna. De utlandsfödda i Stockholms län
hade en högre sysselsättningsgrad, lägre andel beroende av försörjningsstöd och högre
inkomstnivåer (Integrationsverket, 2004).
7
Invandrares hälsa
Invandrare i allmänhet, och särskilt flyktingar, upplever sin hälsa som sämre än
ursprungsbefolkningen och har angett migrationserfarenheter, bristande sociala kontaktnät,
låg social position och bristande ekonomiska resurser i värdlandet som förklaring (Hjelm,
2003). En studie bland invandrare från Turkiet, Chile, Polen och Iran, som Socialstyrelsen
utfört mellan år 1996 och år 2000, visade att skillnaderna i upplevd ohälsa är stora mellan
infödda svenskar och de fyra studerade grupperna av invandrare, men också mellan
invandrargrupperna. Kvinnorna från Chile, Iran och Turkiet utger sig uppleva ohälsa betydligt
oftare än männen och betydligt oftare än svenska kvinnor i motsvarande ålder. Sömnbesvär är
dock vanliga bland män från Chile, Iran och Turkiet och ängslan, oro eller ångest samt nedsatt
psykiskt välbefinnande är betydande framför allt bland män från Iran (Socialstyrelsen, 2000).
Att sakna arbete samvarierar starkt med ohälsa bland infödda svenskar, invandrare från Chile
och Iran men i mindre utsträckning för dem från Polen och Turkiet (Socialstyrelsen, 2000).
Otrygghet samvarierar starkt med ohälsa. Den som är otrygg har mellan dubbelt så stor och
drygt tre gånger så stor risk att också ha de typer av ohälsa som mäts jämfört med den som är
trygg. Att inte ha en nära vän ger för infödda svenskar och invandrare från Chile större risk
för allmänt dålig hälsa och psykisk ohälsa. Dåliga kunskaper i svenska innebär för invandrare
från Iran mer än dubbelt så stor risk för alla typer av ohälsa och likaså för invandrare från
Polen, dock bortsett från psykisk ohälsa. Att uppleva sig diskriminerad innebär dubbelt så stor
risk att ha psykisk ohälsa i samtliga fyra invandrargrupper jämfört med om de inte upplever
sig diskriminerade. Svag känsla av sammanhang visade sig i Socialstyrelsens studie ha
samband med psykisk ohälsa i alla grupper, även bland infödda svenskar (Socialstyrelsen,
2000). Andra faktorer som visat sig inverka på migranters hälsa är kulturell distans till
hemlandet, förekomst av post-traumatisk stress syndrom, genetiska faktorer och tillgång och
utnyttjande av hälso- och sjukvård (Hjelm, 2004).
Diskriminering
Diskriminering innebär negativ särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker
och/eller begränsar individens handlingsutrymme och valmöjligheter, och som också kränker
individens personliga integritet. Med etnisk diskriminering menas att denna negativa
särbehandling grundas på etnisk tillhörighet (Integrationsverket, 2004). Diskriminerande
mekanismer kan identifieras på tre nivåer i samhället. Den strukturella nivån, där ideologier
och en ojämlik fördelning av resurser uppstår och bevaras genom bland annat politik,
8
lagstiftning och massmedia. Den institutionella nivån – som speglas i konkret praxis, regler
och rutiner i organisationer, på arbetsplatser och i myndigheter och har sin grund i samhällets
och arbetsmarknadens etablerade normsystem. Den individuella nivån – genom enskilda
individers medvetna eller omedvetna agerande (Integrationsverket, 2004). I
Diskrimineringslagarna, som främst gäller arbete och anställning, skiljer man på direkt
diskriminering och indirekt diskriminering (Göransson & Karlsson, 2004). Direkt
diskriminering innebär att arbetsgivaren inte får behandla en arbetssökande eller arbetstagare
sämre pga. etnisk eller religiös tillhörighet än hon/han behandlar, har behandlat eller ska
behandla någon annan i en jämförbar situation. Med indirekt diskriminering menas att
arbetsgivaren missgynnar en arbetstagare eller en arbetssökande genom att tillämpa ett
kriterium eller ett förfaringssätt som missgynnar personer på grund av deras etniska
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. I Rapport integration 2003
(Integrationsverket, 2004) framkommer att invandrade, främst ungdomar, upplever sig
diskriminerade framför allt på strukturell och institutionell nivå.
MÖJLIGHETER OCH HINDER FÖR AKTIVITET
En individs integration är ett livsprojekt som är beroende av hennes egna mål, syften och
förutsättningar. Statens uppgift är att stödja individen genom att föra en politik som ger henne
möjligheter att förverkliga sina mål i livet (Integrationsverket, 2004-03-22). Dyck (2000)
menar dock att man generellt i I-länder kan se en hierarki med vita i toppen och svarta eller
ursprungsbefolkning i botten. Hon menar vidare att en grupps position i hierarkin påverkar
dess tillgång till samhällets resurser, så som utbildning, sjukvård, möjlighet att bli anställd och
representeras politiskt. I sin artikel Reflections on Power and Justice in Enabeling Occupation
skriver Townsend (2003) att möjligheten att utföra meningsfull aktivitet är en mänsklig
rättighet.
Den ovan nämnda litteraturen har fått oss att tänka vidare på hur "occupational justice" kan
appliceras på olika grupper i det svenska samhället. Finns det faktorer i vårt samhälle som
påverkar aktivitetsutförandet för människor med annan kulturell bakgrund, och vilka är i så
fall dessa faktorer? I en artikel i AJOT (2003) menar Michael Iwama att arbetsterapeuter, för
att inte motverka den avsedda terapeutiska avsikten, måste släppa in nya kulturer och synsätt i
sitt arbete för att inte hota att bli förtryckare genom den egna begränsade referensramen.
9
Detta utgör grunden i denna studie om hur invandraren själv upplever sin situation utifrån ett
aktivitetsperspektiv.
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva invandrares upplevelser av möjligheter och hinder för
aktivitetsutövande i Sverige.
METOD
I syfte att undersöka den aktuella gruppens upplevelser genomfördes en kvalitativ
intervjubaserad studie.
URVAL
För att få ett brett urval som är representativt för invandrare i Sverige gjordes först ett urval ur
de fem största grupperna utrikes födda i Sverige. Dessa fem grupper har sitt ursprung i
Finland, Jugoslavien, Irak, Bosnien- Hercegovina och Iran (SCB, 2002). Då geografisk
spridning eftersträvades, för att få en större bredd, och det i denna första urvalsgrupp saknades
representation från Sydamerika och Afrika togs även de största invandrargrupperna från dessa
världsdelar ut samtidigt som två grupper ur den ursprungliga exkluderades. Att just
Jugoslavien och Irak exkluderades i stället för Bosnien-Hercegovina respektive Iran berodde
på tillgänglighetsfaktorer. De grupper som kom att göra urvalet i denna studie är således
invandrade från Finland, Bosnien-Hercegovina, Somalia, Iran och Chile. För att inte få ett
alltför könsbundet perspektiv i resultatet togs kontakt med en manlig och en kvinnlig
respondent från varje land. Urvalet består således av 10 personer. Kontakt togs via telefon
med riksorganisationerna för respektive grupp. Ordförande eller annan representant i
respektive förening ombads förmedla en kontakt med en manlig och en kvinnlig respondent.
Detta kontaktförfarande genomfördes med 8 av respondenterna, 2 personer kom, på
tillgänglighetsgrund, istället att kontaktas via det egna kontaktnätet.
Inklusionskriterier: Myndiga invandrade personer som anser sig kunna uttrycka sig på
svenska. Respondenterna måste även tillåta att bandspelare används vid intervjun.
De respondenter som kom att delta i studien var mellan 26 och 54 år med en medelålder på 44
år. De hade befunnit sig i Sverige mellan 9 och 30 år med en genomsnittstid på 18 år.
Samtliga utom respondenterna från Finland hade flyktingbakgrund.
10
DATAINSAMLING
Data insamlingen utfördes i form av halvstrukturerade intervjuer. En intervjuguide (Bilaga 1)
utformades baserad på studiens syfte enligt Kvale (1997). Två testintervjuer gjordes innan
undersökningens början där båda intervjuarna närvarade för att synkronisera intervjustil, träna
intervjuteknik samt för att testa intervjuguidens användbarhet. Varje deltagare intervjuades
enskilt av en av författarna till studien. Arbetet delades upp så att de två författarna till studien
genomförde 5 intervjuer var. Intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplatser, i de
olika riksföreningarnas lokaler, på café eller i deras hem. Varje intervju pågick ca 45 minuter.
Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare.
DATABEARBETNING
Kort efter varje intervjutillfälle transkriberades materialet ordagrant till löpande text efter
bandinspelningarna av intervjuaren. Analys av insamlade data genomfördes enligt
”Qualitative Comparative Method” (Bogdan & Biklen, 1998). I en kvalitativ analys letar man
efter drag eller likheter som går igen i intervjuerna. I varje steg höjs abstraktions nivån då
man på så sätt får ut en mer generell kunskap (Lantz, 1993). De utskrivna intervjuerna lästes
igenom för att en överblick och förståelse om innehållet skulle uppnås. Materialet bearbetades
sedan systematiskt igenom genom att det ur innehållet plockades ut korta koder som beskrev
innehållet i en sats eller mening. Dessa koder togs sedan ut ur sina respektive intervjuer och
lades ihop till en lista. Den långa listan av koder sorterades in i kategorier utefter vad som
kunde ses som ämnen som nämndes upprepade gånger av olika respondenter. Ur kategorierna
och koderna hittades sedan mönster som svarade till syftet dvs. upplevelser av möjligheter
och hinder för aktivitetsutövande. Dessa mönster formulerades sedan till påståenden som vi
kallar teman. Temana med tillhörande underteman utgör rubrikerna i resultatet och sätts i
relation till helheten i intervjuerna med citat från dessa som stöd.
ETISKA ASPEKTER
Eventuella tidigare dåliga erfarenheter hos respondenterna av intervjuer eller förhör
begränsades genom att urvalet skedde via ordförande eller annan representant från föreningen.
Dock fanns risken att medlemmarna kunde känna sig tvingade att ställa upp om ordförande
bad dem. Intervjuerna utfördes av en person för att respondenten inte skulle känna sig utanför
eller hotade och för att skapa en djupare kontakt. I enighet med Lantz (1993) fick
respondenterna, innan intervjuerna påbörjades, veta vad studien handlade om, med vilket
11
syfte studien gjordes samt vilka som skulle komma att ta del av resultatet. Respondenterna
erbjöds att ta del av en sammanfattning av studien då den var färdig. Att inte erbjuda
respondenten att läsa hela rapporten gjordes medvetet då detta kunde verka hämmande då
rapporten skrevs. Respondenterna garanterades fullständig anonymitet och detta poängterades
speciellt för de två respondenter som funnits genom det egna kontaktnätet. Slutligen
klargjordes att det var helt frivilligt att delta i studien och att respondenten när som helst
kunde avbryta intervjun. Efter intervjun fick respondenterna godkänna att materialet skulle
användas i studien och att de möjligtvis skulle komma att citeras, återigen utan att personliga
uppgifter röjs. All denna information tilldelades respondenterna för att, i enlighet med Lantz
(1993), undvika att de hämmades i sitt berättande eller att de skulle känna sig olustiga.
Respondenterna fick även intervjuarens kontaktuppgifter och ombads att ta kontakt med
denna om någon undran kring studien skulle uppstå.
RESULTAT
DET SVENSKA SAMHÄLLSSYSTEMET PÅVERKAR AKTIVITETSUTÖVANDET
Under denna rubrik finns tre underteman vilka lyder Det demokratiska samhällsklimatet
möjliggör aktivitet, Det generella välfärdssystemet möjliggör aktivitet samt Strukturell och
institutionell diskriminering hindrar aktivitet. Dessa kommer att beskrivas nedan.
Det demokratiska samhällsklimatet möjliggör aktivitet
Respondenterna uttrycker att en viktig faktor för möjliggörande av aktivitet är demokrati.
Respondenterna framhåller i intervjuerna vikten av frihet och menar att Sverige ligger långt
fram när det gäller valfrihet, jämlikhet, yttrande- och åsiktsfrihet . En deltagare beskriver:
"Att man kan tillexempel skriva sina åsikter, skicka insändare, bilda vilka
föreningar man vill, allt det där! Jag praktiserar ganska mycket av det
här, så det är en möjlighet."
Flera respondenter menar att en demokratisk faktor som möjliggör aktivitet i Sverige är lika
möjligheter till utbildning. En deltagare beskriver:
"Och det är väldigt viktigt tycker jag och det är väldigt bra att man får möjlighet
att utbilda sig. Att få lära sig något nytt eller utvecklas, kunskaper som man har
redan och sånt. "
Det generella välfärdssystemet möjliggör aktivitet
Många av respondenterna i studien hyllar det svenska systemet med skatter och menar att det
generella välfärdssystemet möjliggör aktivitet för alla, oavsett var i landet man bor eller hur
12
mycket pengar man har. Att man oavsett samhällsklass, bakgrund eller förmågor kan leva ett
bra liv. Att flyktingar kan komma hit till Sverige och staten bjuder på möjligheten att leva och
bo gratis tills de kommit på fötter. En deltagare beskriver:
"Jo, till exempel att man kan leva på socialen. Jag tror att det är bara Sverige
som finns den system. Att man kan få lägenhet och leva gratis. Jag måste tacka
Sverige till alla som hon har bjudit mig med när jag kom till Sverige. Eftersom jag
var utan pengar, utan kläder, utan man och utan lägenhet – jag har fått allihop.
Jag tror det är bara Sverige som bjuder till alla flyktingar. Det var inte i Bosnien,
nej."
Att skattesystemet möjliggör att sjuka kan få vård och kanske framförallt att man kan utbilda
sig gratis ser flera respondenter som positivt. En deltagare beskriver:
"Att vi har en skattesystem som många kan ha nytta av. Och där bidrar jag med
glädje. Och där har jag den andra bilden, den fantastiska. Min far dog här i
cancer, så han fick den bästa vård. Som kanske vi aldrig hade haft råd i Chile,
eller kanske vi hade haft råd men det hade kostat oss mycket. Men för den delen
jag tycker att det….fortfarande vi har ett skattesystem som funkar. Och som ger
möjligheter till alla. … Det är ingen som dör av hunger, det är ingen som dör för
att göra en illegal abort. Vill man kan man fortsätta plugga vidare. Självklart i
dag har vi också sett att vårt samhälle förändras i Sverige och det blir också
många människor som har inte möjligheter, men majoritet av det svenska
samhället har i dag möjlighet till vård, till utbildning, till elementära saker som
gör oss på något sätt mänskligare."
Strukturell och institutionell diskriminering hindrar aktivitet
Flera respondenter upplever att det i Sverige finns en strukturell diskriminering, dvs. en
diskriminering som på statlig nivå bevarar en ojämlik fördelning av resurser. De upplever
även en diskriminering på institutionell nivå d v s i de normer och regler som råder inom en
organisation så som en arbetsplats eller inom ett skolsystem.
Att inte få tidigare genomförd högskoleutbildning godkänd upplevs utgöra ett hinder för
yrkesutövning. En deltagare beskriver:
"Jag har lämnat mina betyg. Alla. Alla mina betyg till universitetet, men de sa att
jag måste börja från början, några ämnen som jag har läst i mitt land… Och när
de sa nej till mig, jag accepterade. Okej, jag kommer från tredje land. Som de
säger, inte jag säger…Jag har läst i femton år i mitt land och jag orkar inte mer."
Strukturell diskriminering upplevs i form av ifrågasättande av deltagande vid politiskt
beslutsfattande, vilket utgör ett hinder för att delta i denna aktivitet. En deltagare beskriver:
"Man känner sig besviken, man har ju fattat samma beslut som dom andra och
man säger ”Du är invandrare och det här gäller ju dig som invandrare, så varför
ska du göra det här? Ska du fatta beslut som dom andra?”"
13
Bemötande från omgivningen påverkar införskaffandet av bostad. En deltagare beskriver:
"När jag skulle köpa min första lägenhet i Stockholm fick jag inte köpa den
lägenhet som jag hade velat, trots att jag hade kommit överens med säljaren, för
att föreningen inte ville acceptera invandrare."
Diskriminering i form av överdriven misstro upplevs vid sökande av socialbidrag. En
deltagare beskriver:
"Vi levde på socialbidrag och hela tiden är man på något sätt åtalad. De
ifrågasätter allt och det är väldigt obehagligt att ha med dem att göra."
Flera respondenter upplever att den omhändertagandetanke, som är ett resultat av den politik
som förts i Sverige, passiviserar dem. En deltagare beskriver:
"Självklart det fanns en omhändertagande tanke där, välmenad, som förlamar
många och som haft förödande konsekvens både för första generation och andra
generation."
Osynliga maktstrukturer upplevs utgöra ett hinder i karriären. En deltagare beskriver:
"Jag har varit chef, men samtidigt jag tror att det är det här taket. Det är lägre
för oss. Jag har jobbat tretton år inom försäkringsbranschen innan jag bytte totalt
bransch. Och jag hade kommit så långt som jag kunde komma. Sen det var stopp.
Det är de här osynliga regler, de osynliga maktstrukturerna."
För att som invandrare räknas med i Sverige måste man arbeta hårdare än svenskar. En
deltagare beskriver:
"Då måste vi arbeta dubbelt så mycket. Vara dubbelt så duktiga för att kunna
räknas med. Därför att vi har hela tiden det här att "Vi är inte lika andra". Jag
tycker att man ska inte glömma, man ska inte sopa under mattan att Sverige har
en strukturell diskriminering i samhället."
OMGIVNINGENS BEMÖTANDE PÅVERKAR AKTIVITETSUTÖVANDET
Under denna rubrik finns tre underteman vilka lyder, Fördomar hindrar aktivitetsutövande,
Bemötande från familjen inverkar på aktivitetsutövandet och Självbilden inverkar på
aktivitetsutövandet. Dessa kommer att beskrivas nedan.
Fördomar hindrar aktivitetsutövandet
Att på individnivå, i interaktion med en annan människa, möta fördomar upplevde flera
respondenter utgjorde hinder vid olika typer av aktiviteter.
14
Fördomar hos de som sitter i anställningsposition upplevs utgöra ett hinder för att bli anställd
och att kunna lönearbeta. En deltagare beskriver:
"Jag skickar nästan tio olika e-mail med jobbansökan på olika annonser som
finns, men aldrig fått besked. Eller besked jag får, att "du har inte kommit in",
men jag har inte kallats till intervju eller någonting. Mestadels om jag ska vara
rakt på sak det är att jag har invandrarbakgrund och jag är lite gammal. Så i
såna här tillfällen jag kommer sist. "
Förutfattade meningar om hur tredje part, så som kunder i en affär, ska reagera försvårar
anställning. En deltagare beskriver:
"Jag har fått tre olika jobb och jag fick inte på grund av jag bär huvudduk. Rakt i
ansiktet man sa till mig ”Du har jobb, okej. Varsågod! Men du måste ta av den
här” (kvinnan pekar på huvudduken) ”för att du kommer att skrämma mina
kunder”."
Upplevelsen av att bli negativt dömd på förhand utgör hinder i den sociala interaktionen. En
deltagare beskriver:
"Jag upplever det ganska ofta att jag när vi diskuterar eller pratar så de
(svenskarna, förf. anm) hela tiden är på en distans. Reserverade och misstror hela
tiden. "Är det si är det så" och egentligen de frågåsätter hela tiden. "
"Man tyckte att alla svenska finnarna hade knivar på sig. När jag flyttade jag fick
höra det…Men det kändes konstigt, eftersom jag hade hela min ungdom bott i
Finland och jag såg aldrig något knivslagsmål."
Flera respondenter upplever att ett hinder för att lösa problemet med fördomar utgörs av att
problemet förnekas. En deltagare beskriver:
"Det är inte frågan om att någon säger att "Jag vill inte ha dig för att du är
invandrare" utan man hittar på en mängd dumheter och bortförklaringar, från att
man bryter på svenska, kanske avviker från vissa kulturella mönster."
Bemötande från familjen inverkar på aktivitetsutövandet
I flera intervjuer har det framkommit att barnen och relationen till livspartnern påverkar och
utgör motiv för olika aktiviteter.
Respondenterna upplever att livet i Sverige förändrar inbördes statusförhållanden i familjen
och en förändring av aktivitetsområden sker. En deltagare beskriver:
"I det här samhället, och det är svårt för dem som hade någon identitet, jag menar
männen, det är svårt för dem att städa, det är svårt för dem att lära sig för de
måste börja om från början, som små barn. Och det är svårt för dem att anpassa
sig. Och därför kvinnor fick jobb och hämta pengar och försörja hemma."
15
Barnen upplevs utgöra en drivkraft till att yrkesarbeta. En deltagare beskriver:
"Vi måste ha en egen identitet för att barnen vara stolta över oss. Och de kan
säga "ja, mamma jobbar i hemtjänst", det spelar ingen roll, "pappa jobbar i
sjukhuset som läkare eller som lärare" , det spelar ingen roll, men i alla fall de
jobbar."
Barnen upplevs utgöra en drivkraft till att ta sig igenom karriärmässiga svårigheter. En
deltagare beskriver:
"Det är inte bra att pappan utbildar sig som civilingenjör och han blir arbetslös
sitter hemma och barnen tappar lust att studera. Därför min man kämpade för att
visa dem att om det blir förhinder på något sätt, man måste kämpa. Man måste
hitta, man måste hitta en annan väg."
Några respondenter upplever att det är svårare att starta eget företag här i Sverige eftersom
familjen utgör ett mindre stöd här. En deltagare beskriver:
"Din släkt säger ”Åh, våran kusin har öppnat en affär!”. Det blir någon typ av
familjegrej. Förstår du mig?…Men här i Sverige det går inte. Det kan hända din
egen mamma säger ”Jag gillar inte det här så jag ska köpa från Hennes &
Mauritz”. (skrattar) Och det är hon som bestämmer vad hon gör. Men i
hemlandet man är tvungen, man säger ”Nej, vi är släkt du måste göra det här!”"
Självbilden inverkar på aktivitetsutövandet
Att befinna sig i rollen som invandrare menar flera respondenter inverkar vid social
interaktion. Det uttrycks att invandrarrollen har en dålig status. Denna negativt laddade roll
ligger som grund för dåligt självförtroende vilket utgör ett hinder i aktivitet. En deltagare
beskriver:
"När man tittar på mig, man ser inte mig som Sara (fingerat namn, förf. anm.)
eller konferensvärdinna utan en invandrare, muslimska kvinna som är förtryckt,
som kan ingenting. Förstår du? Så… Det gör ont! Ja. Så man säger ”Jag är
trött". Varför överhuvudtaget ska man försöka? Det hjälper inte.”
Att inte finnas representerad i de maktstrukturer som omger en upplevs som ett hinder och
motverkar samverkan med människor från det samhälle man lever i. En deltagare beskriver:
"Jag arbetar i en kommun där det är mera än sextio procent av invånarna som
har en etnisk bakgrund, men i kommunens beslutfattande position det finns inte en
enda chef med utländsk bakgrund...Att gå utan att kunna avspegla sig eller känna
igen sig, det också tar på krafter. Det också kan vara en hinder. Och jag tror att
det är det som min generation har upplevt. Och vi har, många av oss vänder oss
inåt och till våra egna."
Den politiska debatten upplevdes av flera respondenter spegla en negativ bild av invandrade
vilket påverkar självbilden som i sin tur påverkar aktivitetsutövande. En deltagare beskriver:
16
"Själva debatten är lite barock och idiotisk för att det är inte frågan om att öppna
dörrar för inkompetenta okunniga typer utan det är frågan om att inte stänga
dörrar för kompetenta, företagsamma individer som ser annorlunda ut."
ATT LEVA I EN NY KULTUR PÅVERKAR AKTIVITETSUTÖVANDET
Under detta tema finns tre underteman vilka lyder Spontant aktivitetsutövande försvåras av
den svenska kulturen, De svenska könsrollerna underlättar aktivitetsutövande och Den
individualistiska kulturen i Sverige försvårar aktivitetsutövande i samspel med andra. Dessa
kommer att beskrivas nedan.
Spontant aktivitetsutövande försvåras av den svenska kulturen
En hindrande faktor i den svenska kulturen, som nämns av alla respondenter i studien, är den
svenska kulturens överorganisation eller snarare brist på spontanitet. Att man i Sverige måste
planera allt man gör för att effektivisera den nästan försumbara fritiden. Besökstid och
telefontid, städdag och bokning av tvättstugan har getts som exempel på det organiserade livet
i Sverige. Respondenterna upplever att den svenska kulturen försvårar spontan aktivitet. En
deltagare beskriver:
"Jag tror att det handlar mycket om att vi i Sverige vill effektivisera så mycket.
Och det är i Sverige känt, yrkesmässigt att "De är effektiva, professionella" . Men
även har vi effektiviserat privatlivet och det blir lite…..jag vet inte, det blir inte så
äkta på något sätt. Att allt alltid ska planeras. Det finns väldigt lite utrymme för
spontanitet. … Och jag ser, jag har kollegor som har barn och de är såna barn
som även de har almanacka för sin fritid. Och jag tror att man styr för mycket
från almanackor, då blir, man blir mer stressad. Och det är inte så konstigt att vi
blir sjuka. Man lever i någon form av spiral där man måste göra saker. Vi har
väldigt lite tid att stanna och reflektera."
Det som framhålls som mest betydelsefullt är att umgås, träffa vänner och ha fest. Svenska
normer upplevs utgöra hinder för att spontant utöva dessa aktiviteter. En deltagare beskriver:
"Det var en upplevelse för mig, alltså om du ska besöka någon – du ska ringa
först. Alltså att ”Hej. Jag tänkte att komma. Bjuder du kaffe?”. Alltså här kommer
man inte bara så där. Bara ringer på. Så att, så var det i Finland när jag bodde
där, alltså att man frågade ingen - man bara kom. Och det var helt naturligt, så
att ingen tyckte att det var något konstigt. Den saknar jag lite, men nu har jag
blivit själv likadan – jag ringer först innan. Men det tycker dom i Finland är
jättekonstigt! (skrattar)"
17
De svenska könsrollerna underlättar aktivitetsutövande
Några av respondenterna tar upp att jämställda könsroller möjliggör aktivitet i Sverige. Att
som kvinna kunna utbilda sig, arbeta, sporta, skilja sig, umgås med män samt att inte behöva
ta hand om hem och barn på egen hand är möjligt i Sverige. En deltagare beskriver:
"Och sen jag lärde mig mycket om kvinnorättigheter här. Att vilka rättigheter och
skyldigheter har en kvinna, och det var viktigt för mig. Ja det är jätteskillnad, det
är jätteskillnad. Kvinnor i Iran, om de skiljde sig, barnen tillhörde mannen och
mannen lever inte, tillhört till hans familj. Tillsist tillhör till mamman. Men här
det är…först det är mamman som bestämmer. Sen det är, ja det gäller mycket
lagar och männen i Iran de kan ha en annan fru utan att fråga den gamla frun
och kvinnor har ingen rättighet att säga någonting mot det."
Även männen ser jämställda könsroller som något som möjliggör ny aktivitet. En deltagare
beskriver:
"Jag brukade inte laga mat när jag var hemma, alltså Somalia. Det var omöjligt.
Omöjligt, faktiskt! Jag brukade inte heller handla, gå till affären och shoppa såna
här grejer som vi behöver. Det skulle vara, alla skulle tycka ”Åh, han är inte
bra!” …Men, du vet där nere är arbetet fördelat såhär. Män, alltså det här är
kvinnligt, det här är mannligt säger man alltså. Allting! Så, om man gör
någonting som är kvinnligt så alltså du går över gränsen."
Den individualistiska kulturen i Sverige försvårar aktivitetsutövande i samspel med
andra
Sverige är enligt respondenterna ett individualistiskt land där självständighet hyllas och där
man ser individens frihet och oberoende som ett högsta värde. Möjligheten att klara sig själv
och kunna göra vad man vill upplevs som en stor tillgång i Sverige. Dock menar man att
denna individualistiska kultur utgör ett hinder i den mening att det finns lite plats för social
interaktion. En deltagare beskriver:
"Det jag ser som ett markant hinder är att den här ensamheten i Sverige är
likaställt med självständighet. Men där jag kommer ifrån, ensamhet är någonting
som man blir drabbad av. Man väljer inte själv att vara ensam. Så här som en
livsstil. Det ser jag också som en nackdel. Att det här att ibland ensamhet är inte
självständighet."
I många av respondenternas hemländer är det familjen som är det sociala skyddsnätet och
utgör en avgörande del i respondenternas liv. I Sverige fungerar staten som skyddsnät och
familjens betydelse undertrycks i den svenska kulturen. Respondenterna uttrycker att
individualismen försvårar självförverkligande t.ex. i form av startande av verksamhet. En
deltagare beskriver:
"Eftersom när jag öppnade affären i Bosnien jag hade mina föräldrar, mina
släktingar och mina grannar som ville hjälpa mig att jag samlar pengar, och köpa
18
en kontor och öppna en livsaffär. Men i Sverige jag är ensam och det är svårt att
låna pengar, det är stor risk."
BRISTANDE SPRÅKKUNSKAPER FÖRSVÅRAR AKTIVITETSUTÖVANDET
Den största hindrande faktorn för aktivitetsutövande, som respondenterna i studien uttrycker,
är det nya språket. Att inte känna sig säker i att prata och skämta på svenska utgör ett hinder
vid social interaktion. En deltagare beskriver:
"Ja, språket är också hinder. Eftersom man känner sig hela tiden osäker. Har jag
uttryckt mig rätt? Har man förstått vad jag menade? Har din budskap...har din
budskap nått den andra personen? Ibland försöker man säga någonting sådär
roligt men ingen kommer att skratta. (skrattar) Och det är inte bra, alltså det är
hinder faktiskt."
Att inte kunna uttrycka sin åsikt hindrar deltagande i diskussioner. En deltagare beskriver:
"Jag saknar här de diskussioner bland människor, när olika åsikter, vad heter det,
träffas och diskuteras. Och mitt språk är lite ytlig och på låg nivå för att
diskutera, vad heter det, såna nyanser. Och många gånger blev jag irriterad för
att jag kan inte uttala att de förstår vad jag menar precis. Såna nyanser saknar
man här. De djupa intellektuella grejer som man vill yttra sig om, prata …ja. Jag
kan inte uttrycka mig nyanserat som jag vill och det är en problem för mig."
Att inte kunna språket upplevs som ett hinder för att bli anställd. En deltagare beskriver:
"För att när man säger ”gärna behärska svenska, skriftligt och…” Jag kan inte
göra det, jag är inte svensk. Så jag kan inte prata hundra procent svenska eller
skriva svenska hundra procent. …Vad betyder det? Det betyder: det är bara
någon svensk som kan söka det här jobbet eller hur? Ibland är ju också språket,
det är ett hinder."
Att inte kunna språket upplevs som ett hinder för att deltaga i det svenska samhället. En
deltagare beskriver:
"För mig har det ju alltid varit viktigt att jag ska kunna leva, om man säger ”helt
liv”. Jag menar att kunna delta i alla, alla områden i samhället, och då måste
man ju kunna språket."
"Jag deltar i många konferenser, så det händer att det kommer många alltså
idéer, många tankar som är värda att säga – men man vågar inte. Kanske man
kan inte säga allting, så det blir bara, ja."
DET SVENSKA LANDSKAPET OCH KLIMATET FÖRSVÅRAR
AKTIVITETSUTÖVANDET
Flera respondenter påpekade att det kalla klimatet i Sverige hindrar dem från att göra saker
som de var vana vid och som de önskar göra. Att inte ha tillgång till den natur man var van
vid upplevs också som hämmande.
19
Det kalla klimatet upplevs hindra promenader och vistelse i naturen. En deltagare beskriver:
"I Iran vi promenerade och vi gick ut, ut ur stan liksom. Vi gick, det var bättre, till
och med under vintern man kunde gå. Annars vintern var kort också liksom våren
och sommaren och hösten man kunde gå ut i bergen som fanns där…man kunde
gå, promenera och grilla… Det här med naturen är en viktig del att vi gjorde i
Iran vi kan inte göra här."
Det kalla klimatet bidrar till att påklädning upplevs som ett omständigt moment vilket hindrar
aktivitet utomhus. En deltagare beskriver:
"I Sverige man hela tiden liksom, om jag tittar på mina barn. Jag tar barnet klär
på honom eller henne, tar till dagis, avklär och sen de leker. Och sen klä på dem
igen, ta dem tillbaks till hemmet. Det är ett slutet cirkel liksom. Om du hade en
bra varm plats, kanske du kunde låta barnen gå i naturen, gå leka på gräset…Det
här känslan att vara fri liksom. Jag saknar det."
Att inte känna igen sig i den natur och det landskap som omger en upplevs skapa osäkerhet
och rädsla, vilket utgör ett hinder för aktivitet i naturen. En deltagare beskriver:
"I Sverige det är mycket skogar också, man blir rädd alltså att gå. En vanlig dag
man blir rädd att gå genom skogen....I Somalia är det lättare att se vad som
kommer, från några kilometer kanske. Men i Sverige - allting kan gömma sig, i
buskar och sådär. Och i Somalia fanns det inte, människor alltså, som brukade
döda bara, i skogen och såhär. Men det händer i Sverige. Alltså att...du hör hela
tiden någon som säger att en kvinna blev dödad i skogen när hon joggat och
såhär. Och det är såna här som gör att man blir mer rädd här."
DISKUSSION
KONKLUSION
Studien har visat att de invandrare som intervjuats främst upplever att möjliggörande för
aktivitet ligger på en samhällelig nivå. Det demokratiska samhällsklimatet och det generella
välfärdssystemet anses möjliggöra aktivitet. Den svenska jämställdheten och möjligheten för
kvinnor att utföra sysslor på samma grunder som män, men även för män att inte vara lika
låsta i att utföra aktiviteter som är könsbundna, utgör även det en möjlighet för
aktivitetsutövande. Bemötande från den egna familjen och relationen till barnen inverkar och
motiverar till yrkesverksamhet. Självbilden påverkas av samhällets och den nära
omgivningens speglingar av invandraren och invandrarrollen på ett sätt som upplevs negativt
och hämmande. Strukturell och institutionell diskriminering samt fördomar upplevs utgöra ett
hinder för tillgodoräknande av utbildning, yrkesutövande, och social interaktion. Den svenska
kulturen, där individualism och organisation värderas högt, upplevs utgöra ett hinder för
spontana sammankomster och umgänge med familj och vänner. Bristande språkkunskaper
20
upplevs hindra deltagande i samhället och möten med svenskar. Den kalla klimatet i Sverige
och att man inte känner sig hemma i den svenska naturen upplevs hindra aktiviteter utomhus i
den grad som man önskar.
METOD DISKUSSION
Vid valet av design på studien skall man enligt De Poy & Gitlin (1994) utgå från två aspekter:
graden av kunskap som finns inom området samt studiens syfte. Med utgångspunkten att
kunskapen som fanns inom detta område, dvs. invandrare och aktivitet, var väldigt liten och
att syftet för studien var att undersöka olika personers subjektiva upplevelser ansågs
lämpligast att för denna studie använda en kvalitativ intervjubaserad design (De Poy & Gitlin,
1994). Lantz (1993) menar att en kvalitativ intervju är en självklar form av datainsamling då
man studerar ett subjektivt uppfattat fenomen.
I studien har en bred undersökningsgrupp eftersträvats vad gäller kön och ursprungsland.
Dock har inte en optimal spridning i ålder uppnåtts vilket möjligtvis kan ha påverkat
resultatet. Det faktum att respondenterna hittats genom föreningar kan också ha påverkat
resultatet då en stor del av respondenterna var politiskt och/eller fackligt aktiva vilket troligen
inte motsvarar populationen dvs. invandrare i Sverige. En tredje faktor som kan ha påverkat
resultatet är att samtliga individer i undersökningsgruppen är bosatta i Stockholm. Under
intervjuerna har flera av respondenterna förklarat kulturella skillnader, till exempel
individualism, som storstadsfenomen och inte egentliga kulturskillnader. Hade det funnits
möjlighet att resa och göra intervjuer med respondenter spridda över Sverige hade det
naturligtvis gett ett mer reliabelt resultat. En intressant jämförelse hade varit huruvida en
undersökningsgrupp från en mindre stad i Sverige hade upplevt samma sak.
Intervjuguiden som användes utformades av författarna till studien och är inget standardiserat
instrument. Två provintervjuer genomfördes innan själva studien började varefter
intervjuguiden reviderades. Intervjuguiden granskades även av en utomstående handledare.
Att använda en utomstående person som granskar kan höja kvaliteten på materialet då det kan
vara svårt att se brister och fel på något man själv konstruerat (Patel & Davidson, 1994). Då
intervjun haft ett halvstrukturerat format har guiden dessutom inte använts på ett strikt
standardiserat sätt, frågor och följdfrågor har improviserats vid varje intervjusituation i
samspel med respondenten i enlighet med Kvale (1997). Vår bristande erfarenhet i
intervjuteknik kan ha påverkat validiteten negativt (Lantz, 1993), dock tror vi att våra
21
färdigheter i möten med människor som vi fått under utbildningen, arbetsterapeutisk praktik
samt tidigare i livet har hjälpt oss att hålla reliabiliteten och validiteten hög. Ett problem som
kommer med alla intervjuer, men kanske speciellt i intervjuer som inte sker på
respondenternas modersmål, är språkliga missförstånd. För att undvika detta har
intervjutekniker som speglingar och feedback använts flitigt i intervjuerna (Lantz, 1993).
Ljudupptagningen och transkriptionen garanterar högre reliabilitet än om anteckningar hade
förts under intervjuernas gång (Patel & Davidson, 1994).
Analysmetoden ”Qualitative Comparative Method” som använts i studien är en standardiserad
vetenskaplig analysmetod som finns beskriven bland annat i boken Qualitative Research for
Education - an introduction to theory and methods (Bogdan & Biklen, 1998). Då metoden är
standardiserad och noggrant beskriven finns det skäl att tro att tillförlitligheten är hög. Vid en
kvalitativ studie finns dock aldrig någon ersättning för forskarens intensiva engagemang i
informationen i analysprocessen (De Poy & Gitlin, 1994). Då denna studie har två forskare
har det varit oerhört värdefullt att kunna diskutera materialet under analysen och detta har
troligtvis höjt trovärdigheten då alla analysresultat måste motiveras forskarna emellan.
Båda författarna till denna studie har förkunskaper och egna erfarenheter i ämnet, men detta
har noga beaktats under hela studien för att det inte skulle komma att påverka resultatet.
RESULTAT DISKUSSION
Syftet med denna studie var att undersöka invandrares upplevelser av möjligheter och hinder
för aktivitetsutövande i Sverige. Resultatet visar att deltagarna i studien ser möjligheter och
hinder för aktivitet inom så vitt skilda områden som jämställdhet och klimat. Många rapporter
som skrivits och undersökningar som gjorts handlar om invandrares delaktighet på
arbetsmarknaden. Resultatet i denna studie ger därför ett nytt perspektiv på vilka faktorer som
inverkar på invandrarens känsla av delaktighet i samhället och det svenska aktivitetslivet.
Även om författare som tillexempel Antonovsky (1991) menar att en betydande faktor för att
som vuxen känna samanhang är deltagande i arbetslivet, så visar vår studie att faktorer som
bemötande från den egna familjen och att få leva i demokrati vägs in av den enskilda
personen när det gäller möjliggörande av aktivitet. Vår studie har visat att samanhang även
kan skapas inom andra områden så som vid naturupplevelser och vid socialt samspel.
22
En annan upptäckt i denna studie är att det finns en differens mellan vad Sveriges lagar
uttrycker angående diskriminering och hur invandrarna i studien uppfattar sig bli bemötta.
Flera respondenter uttryckte att diskriminering utgör ett hinder, främst på individuell och
institutionell nivå, men även på strukturell nivå. Detta skiljer sig något från tidigare
undersökningar där det visat sig att man i huvudsak känt sig diskriminerad på strukturell och
institutionell nivå (Integrationsverket, 2004). Den svenska diskrimineringslagstiftningen
gäller främst diskriminering inom arbetslivet och högskolan (Regionplane- och trafikkontoret,
2003). Resultatet visar att respondenterna upplever både direkt och indirekt diskriminering.
Ett exempel på indirekt diskriminering kan till exempel vara krav som rör kunskaper i
svenska eller att viss utbildning ska ha skett i Sverige, men det gäller även bestämmelser som
utesluter möjligheten att i arbetet bära klädsel med religiös betydelse så som huvudduk eller
turban (Göransson & Karlsson, 2004). En av deltagarna i studien beskrev exakt en sådan
situation och har följaktligen blivit utsatt för olaga diskriminering. Arbetsgivaren får inte
hänvisa till kundernas eller affärskompanjonernas negativa attityder mot exempelvis
invandrare som ursäkt för diskriminering (Göransson & Karlsson, 2004). Även detta finns
exempel på i vår studie. Under år 2003 gjordes 743 anmälningar mot diskriminering med
bakgrund av etniskt ursprung. Den största gruppen anmälningar 342 stycken gällde arbete
(Ombudsmannen för etisk diskriminering, 2004-03-19).
I studien framkom att alla respondenter på något plan kände sig hindrade, mycket på grund av
sin invandrarroll, att delta i meningsfulla aktiviteter och flera beskrev även en obalans i
aktivitet eller en aktivitetsförlust. Dessa fenomen beskrivs även av Elisabeth Townsend
(2003) som ser det som ett resultat av "occupational injustice" och ett berövande av en
möjlighet som borde vara alla människors rätt. Rätten till aktivitet finns även inskriven i FN:s
stadga om de Mänskliga Rättigheterna. Artikel 23, paragraf 1 lyder:
”Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och
tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet.” (Office of
the high commissioner for Human Rights, 2004-03-19)
Detta upplevdes inte av alla respondenter och det framkom även tydligt i Rapport Integration
2003 (Integrationsverket, 2004) att det på arbetsmarknaden inte var tillfredställande nivåer
sysselsatta när det gällde invandrare. I Sverige saknas inte den materiella välfärden för de
som kommer, men ur aktivitets- och hälsoperspektiv kanske det vore bättre att sätta fokus på
att människor upplever sammanhang och känner sig delaktiga genom möjlighet till aktivitet.
23
De hinder som respondenterna i studien upplever för socialt liv utgörs främst av språk,
fördomar och den svenska kulturen där individualism prisas och spontanitet hämmas.
Kielhofner (2002) menar att deltagandet i sociala grupper ger oss möjligheter och kräver att
vi tar olika roller. Att inte ha tillträde till dessa grupper borde alltså utifrån Kielhofners
resonemang, ta ifrån människan möjligheten till utveckling. Kielhofner (2002) menar vidare
att varje kultur innehåller olika former för aktivitet (occupational forms) som utgör ramarna
för de möjligheter och krav som aktiviteten bjuder. Man kan anta att det är detta
respondenterna i studien beskriver när de inte känner igen sig i den svenska kulturens normer
och mönster.
Michael Iwama (2003) menar i sin artikel Toward Culturally Relevant Epistemologies in
Occupational Therapy att kulturella skillnader är någonting som arbetsterapeuter måste ta
hänsyn till i sitt arbete. Han efterfrågar konceptuella modeller och teorier som är relevanta för
de kulturer som exempelvis värderar kollektivism och transcendens högre än den
självständighet och individualism som hyllas i västvärlden. Detta resonemang, menar vi, gör
att man som arbetsterapeut ställs inför vilken assimileringsmodell som tillämpas i det egna
samhället. Ska invandraren anpassa sig till svenska vanor eller ska vanorna från den gamla
kulturen främjas?
Hälsan är, enligt en studie som socialstyrelsen gjort, sämre hos utrikes födda (Socialstyrelsen,
2000). Migrationsprocessen och de upplevelser som är förknippade med denna har stor
betydelse för hälsan eftersom den avgör i viken grad sårbarhet för sjukdomar och dödlighet
uppträder hos individen (Hjelm, 2004). Som arbetsterapeut skulle man kunna gå in och arbeta
mer aktivt med nyanlända immigranter för att på så sätt förebygga framtida hälsoproblem och
med det som Elisabeth Townsend & Ann Wilcock (2004) beskriver som att "möjliggöra lika
förutsättningar för att utföra meningsfulla aktiviteter" (Townsend & Wilcock, 2004, sid. 245).
De kunskaper om betydelsen av aktivitet och betydelsen av att uppleva sammanhang som
arbetsterapeuter fokuserar på, skulle i framtiden kunna spela en avgörande roll i
integrationsprocessen.
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Studien har gett ökad kunskap i ämnet och skulle kunna fungera som bas för intervention,
men den har också väckt nya frågor.
24
Vi som arbetsterapeuter skulle kunna göra en insats på det här området som handlar om
rättigheten till meningsfullt aktivitetsutövande och aktivitetsbalans. En fråga som väckts är i
vilken form denna arbetsterapeutiska kunskap skulle kunna gestaltas. Som arbetsterapeuter så
kommer vi att möta denna grupp av utrikes födda som vårdsökande. Det vore intressant
sammanställa den kunskap som praktiserande arbetsterapeuter har fått genom att arbeta över
kulturella gränser. Kan man utarbeta en ny teori utifrån detta?
Det vore även intressant att undersöka hur ett arbete ur klientcentrerat perspektiv ser ut i
praktiken. Kan svenska kliniker exempelvis erbjuda hantverkstekniker från andra kulturer än
den egna? Räcker våra grundkunskaper och de modeller som finns idag till när det gäller att
arbeta med människor från andra kulturer än den egna?
Vi har i studien rett ut hinder för aktivitet som upplevs komma med att vara invandrare i
Sverige, vi har ställt diagnosen. Följaktligen vore det intressant att ta reda på en behandling.
Hur tror undersökningsgruppen att man skulle kunna lösa dessa problem?
Kanske en tätare kontakt med arbetsterapeuter i andra världsdelar skulle främja utvecklingen
av vår förståelse. En rekrytering till arbetsterapeututbildningarna av människor med utländsk
bakgrund skulle ge mycket i diskussioner om vanor/roller etc. och utgöra en stor resurs på
olika arbetsplatser.
25
REFERENSLISTA
LITTERATUR
Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Köping: Natur ock Kultur
Bogdan, R. C., Biklen S. K. (1998). Qualitative Research for Education - an introduction to
theory and methods. (3th ed). Needham Heights: A Viacom Company.
De Poy, E., Giltin L. N. (1994). Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Dyck, I (2000) Multicultural society. I Jones, D., Blair, S., Hartery, T., Jones, R. Sociology
and Occupational Therapy. An integrated approach (67-80). London: Churchill Livingstone
Franzén, E. & Nestler, Z. (1994) Man ser inte skogen… Delrapport från projektet Söka arbete
i Sverige. En Studie av flyktingars väg till den svenska arbetsmarknaden. Stockholm:
Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet.
Göransson, H &Karlsson, A (2004) Diskrimineringslagarna - En praktisk kommentar.
Stockholm: Nordstedts Juridik
Hjelm, K (2004) Migrationens konsekvenser för hälsan. I J. Ekberg (red), Invandring till
Sverige -orsaker och effekter. Växjö: Växjö University Press
Kielhofner, G. (2002). A Model of Human Occupation. Theory and Application. Third
Edition. Baltimore: Williams & Wilkins
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993) Intervjumetodik Lund; studentliteratur
Olsson, L (2003) Hundra år av arbetskraftsinvandringen: från kapitalismens genombrott till
folkhemsbygget i Sverige, I J. Ekberg (red), Invandring till Sverige -orsaker och effekter.
Växjö: Växjö University Press
Patel, R & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder, - 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Townsend, E. (Ed.) (2002). Enabling Occupation: an occupational therapy perspective.
Revised Edition Ottawa: CAOT Publications ACE
Wilcock, A. (1998). An Occupational Perspective of Health. Thorofare: SLACK Incorporated
ARTIKLAR OCH RAPPORTER
Integrationsverket (2004) Rapport integration 2003. Norrköping: Integrationsverket
Iwama, M (2003) Toward culturally relevant epistemologies in occupational therapy.
American Journal of Occupational Therapy . 57 sid 582-588
26
Regionplane- och trafikkontoret (2003) Integration -genomgång av nationell politik 7:2003
Stockholm; Regionplane- och trafikkontoret
SCB (2002) Tabell 1.3 Folkmängd efter födelseland 1900-2002 Befolknings statistik del 3.
Norrköping: SCB
Socialstyrelsen (2000) SoS-rapport 2000:3, Olika villkor – olika hälsa En studie bland
invandrare från Chile, Polen, Iran och Turkiet. Stockholm: Socialstyrelsen
Townsend, E (2003) Reflections of power and justice in enabling occupation. Canadian
Journal of Occupational Therapy, Volym 70 nr 2 Sid 74-87
Townsend, E. & Wilcock, A. (2004). Occupational Justice. In Christiansen, C. & Townsend,
E. Introduction to Occupation: The Art and Science of Living. Upper Saddle River, N.J:
Prentice Hall
INTERNET
Integrationsverket. Integrationspolitik - Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla.. Informationen inhämtades 2004-03-22 från Internet.
http://www.integrationsverket.se/templates/ivNormal____2401.aspx
Migrationsverket. Om migration/ Historia. Informationen inhämtades 2004-03-17 från
Internet. http://www.migrationsverket.se/
Nationalencyklopedin. Invandrare. Informationen inhämtades 2004-03-25 från Internet.
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212806&i_word=invandrare
Office of the high commissioner for Human Rights. Allmän förklaring om de mänskliga
rättigheterna Informationen hämtades 2004-03-19 från Internet.
http://www.unhchr.ch/udhr/lang/swd.htm
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Statistik över anmälningar till DO Informationen
inhämtades 2004-03-19 från Internet. http://www.do.se/o.o.i.s?id=37
Regeringskansliet. Begreppet invandrare –användningen i myndigheters verksamhet.
Informationen inhämtades 2004-03-25 från Internet.
http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/pdf/ds00_43.pdf
1
BILAGA 1
IntervjuGuide
Hur gammal var du när du kom till Sverige?
Hur länge har du bott här?
Vad sysselsätter du dig med här i Sverige?
- Arbete (Betalt/obetalt/Studier)
- Fritid
- Personlig vård (måltider, kroppsvård, kommunikation)
- Instrumentell ADL (Resor, matlagning, inköp, kontakt med samhällsinstanser)
- Gjorde du det också i ditt hemland?
- Gjorde du på samma sätt i ditt hemland?
alt:
- Kan du berätta hur en dag/vecka kan se ut?
Gör du något i Sverige som du inte gjorde i ditt hemland?
- Vad beror det på att du gör det här?
Gjorde du något i ditt hemland som du inte gör i Sverige?
- Vad beror det på att du inte gör det här?
Finns det något du inte gör i Sverige som du skulle vilja göra?
- Vad beror det på att du inte gör det?
Finns det någonting här i Sverige som hindrar/försvårar för dig att göra saker?
Finns det någonting här i Sverige som underlättar/möjliggör för dig att göra
saker?
