Arbetspapper
2008-03-14
Statsrådsberedningen
EU-kansliet
Regeringens EU-arbetsprogram för våren 2008
Regeringen fäster största vikt vid arbetet i den Europeiska Unionen.
Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet och driva svenska
prioriteringar på ett aktivt och effektivt sätt. Ett medvetet och
strategiskt ansvarstagande för Europas stora framtidsfrågor är centralt.
Det handlar bl.a. om samarbetet på klimat- och energiområdet, EU:s
långtidsbudget, Lissabonstrategin, unionens förhållande till
globaliseringen att sjösätta det nya fördraget. Regeringen verkar för ett
fortsatt utvidgat EU och ett EU som främjar fred, frihet och en hållbar
utveckling på det globala planet. Regeringen vill se ett EU som
koncentrerar sig på färre och genuint gränsöverskridande frågor.
Regeringen arbetar också för en Europeisk Union som är öppen och väl
förankrad hos det svenska folket.
Syftet med EU-arbetsprogrammet är att redovisa några av de mest
aktuella EU-frågorna under det slovenska ordförandeskapet våren 2008
och regeringens syn på dessa. Inom varje politikområde görs en
genomgång av några viktigare frågor under våren med en inledande
sammanfattning om vad EU arbetar med på området.
HORISONTELLA FRÅGOR
Klimat och energi
Vid vårtoppmötet 2007 enades stats- och regeringscheferna om att
minska utsläppen av växthusgaser med 20% till 2020, att användningen
av förnybar energi ska uppgå till 20% år 2020 och att användningen av
biodrivmedel då ska utgöra 10% av den totala förbrukningen av
drivmedel i varje medlemsstat. I januari presenterade kommissionen sitt
s.k. klimat- och energipaket som syftar till att genomföra dessa mål i
gemensam lagstiftning. Förslagen rör hur medlemsstaterna ska fördela
ansvaret för att minska växthusgasutsläppen, en översyn av systemet
för handel med utsläppsrätter och ett ramdirektiv för förnybar energi,
som bl.a. gäller hur 20%-målet ska fördelas mellan medlemsstaterna,
2
samt ett ramverk för koldioxidlagring. Rådet och Europaparlamentet
ska gemensamt fatta beslut om paketet. Båda institutionerna har inlett
sitt arbete med paketet
ÆKlimat- och energipaketet har högsta prioritet. Det är önskvärt att
det kan vara överenskommet senast våren 2009 så att EU sedan kan
koncentrera sig på arbetet med ett globalt post-Kyoto avtal. Sverige är
berett att ta en rimlig andel av bördan i klimatpaketet. Den svenska
andelen måste dock vara realistisk och ta hänsyn till SE:s energimix, samt
till att SE redan kommit långt när det gäller att minska växthusgasutsläpp
och i användningen av förnybar energi.
Lissabonstrategin
Den 11 december presenterade kommissionen sin årliga rapport om
genomförandet av Lissabonstrategin samt förslag till integrerade
riktlinjer (som ligger till grund för medlemsstaternas genomförande av
Lissabonstrategin i den nationella politiken) för 2008-2010 och
landspecifika rekommendationer. Detta paket att behandlas sedan av
EU:s ministerråd som antar riktlinjerna och de landspecifika
rekommendationerna. Europeiska rådet ska sedan på grundval av
kommissionens rapport och rådets bidrag bedöma genomförandet av
Lissabonstrategin och ge vägledning för det fortsatta arbetet.
Kommissionens rapport pekar på fyra centrala områden för att
fördjupa genomförandet av strategin under den kommande 3årsperioden; driva igenom reformer i enlighet med de landspecifika
rekommendationerna i MS; stärka den ekonomisk politiska
samordningen; reformer på gemenskapsnivå samt forma den externa
agendan. Kommissionen redovisar vidare ett antal specifika åtgärder för
kommande period under fyra prioriterade områden; Investera i
människor och modernisera arbetsmarknaderna; Frigöra potentialen för
företag; Investera i kunskap och innovation samt energi och
klimatförändringar.
ÆGenomförandet av Lissabonstrategin bör bl.a. fokusera på att: Stärka
EU:s konkurrenskraft i ett globalt perspektiv; Integrera den externa
dimensionen i Lissabonstrategin; Skapa ett dynamiskt företagsklimat;
Reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, öka
arbetskraftsutbudet och minska utanförskapet; Hantera energi- och
klimatutmaningarna. Globalisering ska ses som en möjlighet och inte
som ett hot. Extern öppenhet är en förutsättning för ökad
konkurrenskraft, hållbar tillväxt och välfärd i Europa. Ökad öppenhet är
bra för företag och innovationsklimatet, för konkurrensen och för
konsumenterna. Regeringen välkomnar att landspecifika
rekommendationer används som ett mer aktivt instrument för att
stärka genomförandet av strategin.
Översynen av EU:s budgetram 2008-09
3
Kommissionen ska genomföra en heltäckande översyn av EU:s budget
och lägga fram en rapport om detta 2008-2009. I september 2007
inleddes en bred samrådsprocess som pågår till den 15 april 2008.
Huvudresultaten från konsultationen kommer att utgöra ett bidrag till
kommissionens översynsrapport. Kommissionen väntas inte föreslå
förändringar av den nuvarande budgetramen eller förslag till ny
budgetram för tiden efter 2013. Istället vill kommissionen att rapporten
ska innehålla förslag på principer och riktlinjer för utformningen av
kommande budgetramar.
ÆFörändringar såväl inom unionen som i omvärlden har medfört att
nya behov och möjligheter uppstått, t.ex. avseende globaliseringen,
klimatfrågan, energi, demografiska obalanser och sociala spänningar.
Därför krävs en genomgripande reformering av utgiftssidan och en
omprioritering mellan utgifterna. Arbetet med att utforma budgeten bör
utgå från principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde,
proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. Andra centrala
utgångspunkter är fortsatt budgetrestriktivitet och ökad samstämmighet
mellan politikområden. Finansieringsbördan bör fördelas rättvist mellan
medlemsstaterna.
Utvidgningen
Under våren fortsätter medlemskapsförhandlingarna med Kroatien och
Turkiet . Förhandlingarna med Kroatien har hittills skett i stabilt ökande
tempo men vissa tvistefrågor med grannländerna innebär att
förhandlingstakten nu riskerar att bromsas upp. Vad gäller Turkiet är
förhandlingarnas fortskridande beroende av utvecklingen i en rad
svårbedömda frågor som rör relationerna med Cypern. Bulgarien och
Rumänien presenterade i oktober handlingsplaner avseende den
fortsatta anpassningen på området för rättsliga och inrikes frågor.
Rapporterna utgör underlag för de årliga utvärderingar som
kommissionen presenterar för rådet. Den årliga rapporten kommer i juli.
ÆViktigt att EU:s utvidgningspolitik ligger fast, att dynamiken i
utvidgningsprocessen bevaras och att EU:s dörrar hålls öppna. Det är
viktigt att fortsätta lyfta fram utvidgningens fördelar samt det
strategiska intresset. Samtidigt är det angeläget att betona att tempot i
EU-närmandet är avhängigt ländernas egna konkreta reformframsteg.
Ytterligare steg bör kunna tas i förhandlingarna med Turkiet under
våren. Ansträngningar för att finna en lösning på ”Cypernfrågan”, inte
minst inom ramen för FN, är avgörande för TR-förhandlingarnas
framskridande på sikt. Därtill är det av central betydelse att arbetet med
att anta direkthandelsförordningen fortsätter för att bryta norra CY
ekonomiska isolering. Om förordningen antas skulle det kunna skapa
rörelse i det övergripande TR/CY-komplexet. För att förhandlingarna
med Kroatien ska kunna accelerera under våren torde krävas viss rörelse
vad gäller tvistefrågorna med grannländerna. För de potentiella
4
kandidatländerna på västra Balkan är det angeläget att konkreta steg
mot EU kan tas. En noggrann granskning av Bulgariens och Rumäniens
framsteg på RIF- och jordbruksområdena är av stor vikt.
Genomförande av Lissabonfördraget
Lissabonfördraget är öppet för ratifikation under 2008. Måldatum för
ikraftträdande är den 1 januari 2009. En rad praktiska åtgärder måste
förberedas för att fördraget ska kunna tillämpas. Det gäller i första hand
organisationen av arbetet i Europeiska rådet och i den nya rådsstrukturen
samt inrättandet av den gemensamma utrikestjänsten.
Det är av största vikt att fördraget sjösätts i god anda och att det
förbereds väl. Ordförandeskapet på rådssidan delas i tre funktioner
genom en vald ordförande i Europeiska rådet, den höga representanten
som ordförande i rådet för yttre förbindelser och det roterande
ordförandeskapet som ordförande i övriga rådskonstellationer.
Relationen mellan dessa funktioner bör noga regleras.
ÆRegeringen verkar för en förtroendefull sjösättning av procedurerna
under det nya fördraget. Det är av största vikt att hanteringen av dessa
frågor präglas av omsorg och en anda av gott samarbete mellan
medlemsstater och institutioner. EU:s utrikestjänst bör upprättas med
målet att dels åstadkomma ett effektivt och handlingskraftigt redskap
för unionens utrikespolitik dels öka möjligheterna till konsulär
samordning.
EU:s Östersjöstrategi
Vid Europeiska rådets möte i december 2007 gavs ett uppdrag till
kommissionen att ta fram en Östersjöstrategi till juni 2009. Inom
kommissionen pågår nu ett inventeringsarbete kring de EU aktiviteter
som pågår i Östersjöregionen. Rapporten väntas bli klar i mars 2009 och
kommer att utgöra grunden för strategiarbetet.
ÆÖstersjöstrategin är en huvudprioritering inför det svensk
ordförandeskapet. Kommissionens arbete bör utmynna i en strategi med
konkreta åtgärder.
Översyn av öppenhetsrättsakten
Våren 2001 antogs den s.k. öppenhetsförordningen, som reglerar
allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens
handlingar. En konsultation om översyn av öppenhetsförordningen
inleddes 2007. Ett förslag till ändringar i förordningen väntas under
våren.
5
ÆSamtliga ändringar i förordningen ska syfta till att öka allmänhetens
möjligheter till insyn. Regeringen vill bl.a. att det klargörs att
öppenhetsförordningen har företräde framför dels regler om tillgång
till handlingar i andra rättsakter, dels regler om
personuppgiftsbehandling, att bestämmelsen om sekretess för juridisk
rådgivning och bestämmelsen om det s.k. MS-vetot mot utlämnande av
handlingar som härrör från en MS förtydligas i öppenhetsvänlig
riktning.
Övriga frågor av större vikt våren 2008
Konkurrenskraftsfrågor och den inre marknaden
Den inre marknaden är grunden för Europasamarbetet. Den fria
rörligheten har skapat jobb och tillväxt. Den inre marknaden måste
fortsätta utvecklas så att Europas ekonomier blir än mer
konkurrenskraftiga, tillväxten ökar och arbetslösheten minskar. Att
undanröja onödigt byråkratiskt krångel och ta bort hinder för företag att
sälja och köpa varor och tjänster i andra EU-länder är därför viktigt.
Regeringens övergripande målsättning är en fungerande inre marknad
och ett dynamiskt företags- och innovationsklimat. Mindre krångel och
administrativa hinder är en förutsättning för att små och medelstora
företag ska kunna växa och bidra till att fler människor kan få arbete.
Några viktiga frågor under våren:
Inre marknaden: Översynen av den inre marknaden som inleddes med
kommissionens rapport hösten 2007 fortsätter. Syftet är att visa
konkreta fördelar och resultat med den inre marknaden och att utveckla
den inför nya utmaningar som följer, inte minst av globaliseringen.
Kommissionen redogör även för ett nytt arbetssätt som innebär mer
fokus på tillämpning och insatser där de gör mest nytta.
ÆÖversynen är ett tillfälle att modernisera och utveckla den inre
marknaden och förutsättningarna för företag och medborgare.
Översynen bör följas upp kontinuerligt och en tidtabell för det fortsatta
arbetet bör fastslås.
Grönbok om European Research Area (ERA): En diskussion om hur
man ska kunna förbättra samordning och samarbete för att stärka
europeisk forskning och tillväxt initierades av kommissionen för ett år
sedan. Under våren kommer kommissionen presentera mer konkreta
förslag..
ÆLångtgående samordning av forskningsprogram och gemensamma
prioriteringar bör närmare analyseras.
6
Patent: Frågan handlar dels om att skapa ett enhetligt
gemenskapspatent, dels om att inrätta en domstol för europeiska
patenttvister. Under våren kommer arbetet att koncentreras till att nå en
överenskommelse om en domstolslösning. Eventuellt kan även
gemenskapspatentet komma att förhandlas.
ÆDomstolsfrågan: De viktigaste frågorna är om och hur måltyperna ska
delas upp, organisationen på lokal och regional nivå samt språkregimen
för patenttvister. De viktigaste förbättringarna är att mål om ogiltighet
och intrång måste handläggas gemensamt och att rättegångsspråken
begränsas.
ÆGemenskapspatentet: Gemenskapspatentet ska meddelas på bara
engelska eller på något av EPO:s tre arbetsspråk (engelska, tyska och
franska) och översättas till de två andra. Väsentliga kostnadsbesparingar
jämfört med i dag bör uppnås.
Utbildning, ungdom och kultur
Den fria rörligheten inom EU gör det möjligt för medborgare att bo,
studera eller arbeta i andra medlemsstater. En stor del av arbetet på detta
område syftar till att underlätta denna rörlighet. För att nå målen i
Lissabonstrategin görs också jämförelser mellan utbildningssystem i
syfte att utbyta goda exempel så att länderna kan lära av varandras
erfarenheter vad gäller politikens utformning. EU vidtar också åtgärder i
syfte att underlätta ungdomars delaktighet i samhället och bidra till
ungas utbildnings- och arbetsmöjligheter. EU gör även insatser på
kultur- och det audiovisuella området i syfte att främja samarbete och
skapa en fungerande inre marknad.
Regeringens övergripande mål är att förverkliga EU:s ekonomiska
potential och skapa kulturell förståelse genom ett stärkt utbyte inom
utbildning och kultur, att främja ungdomars deltagande och
yrkesmässiga integrering samt bidra till individers utveckling och
kulturell mångfald.
Några viktiga frågor under våren
Uppföljning av genomförandet av den europeiska ungdomspakten:
Under våren väntas arbetet koncentreras på åtgärder för att minska
ungdomsarbetslösheten.
ÆDet är högt prioriterat att minska ungdomsarbetslösheten och ungas
utanförskap. Fortsatt arbete i linje med målsättningarna för den
europeiska ungdomspakten behövs därför.
Genomförande av Kulturagendan: Under våren tas en arbetsplan fram
för genomförandet av åtgärderna i kulturagendan där bl.a. rörlighet för
kulturutövare, tillgänglighet till kultur, statistik, kulturella och kreativa
industrier samt interkulturell dialog lyfts fram.
7
ÆTillgänglighet till kultur och stärkandet av kulturella och kreativa
industrier är särskilt prioriterade områden.
Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
(EPSCO)
EU:s medlemsstater beslutar i allt väsentligt själva om sin
arbetsmarknads- och välfärdspolitik. Samtidigt står medlemsstaterna
inför gemensamma utmaningar som arbetslöshet och en åldrande
befolkning. Medlemsstaterna har därför enats om ett visst samarbete för
att få fler i arbete. EU:s sysselsättningsstrategi anger ett antal
gemensamma riktlinjer för sysselsättningspolitiken vilka
medlemsstaterna ska omsätta i sin nationella politik. Arbetet syftar också
till utbyta goda erfarenheter vad gäller en effektiv sysselsättningspolitik.
Sociala trygghetssystem förblir i huvudsak en nationell angelägenhet.
Dock behövs vissa minimiregler på EU-nivå för att underlätta
samordning mellan medlemsländerna.
Regeringens övergripande målsättning är en väl fungerande
arbetsmarknad, både i Sverige och i andra medlemsstater. Regeringen
stödjer målsättningen i EU: s sysselsättningsstrategi, dvs. att få in och
behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och
modernisera de sociala trygghetssystemen, att förbättra arbetstagares
och företags anpassningsförmåga och sträva efter bättre utbildning och
färdigheter. Det är viktigt att jämställdheten mellan kvinnor och män
ökar liksom det är viktigt med ökad mångfald i arbetslivet.
Några viktiga frågor under våren
Arbetstidsdirektivet: En översyn av arbetstidsdirektivet som antogs
1993 pågår. Den rör i huvudsak rör två frågor:
- Praxis från EG-domstolen (”Simap/Jaeger”) enligt vilken jourtid i
princip ska behandlas som arbetstid, ska omsättas till lagstiftning. För
svensk del har denna praxis inneburit problem bl.a. inom hälso- och
sjukvårdsområdet.
- Om möjligheten till s.k. ”Opt-out” ska finnas kvar eller inte. Opt-out
innebär enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan, genom individuella
överenskommelser, avtala om längre veckoarbetstid än 48 timmar.
Sedan 2004 har medlemsstaterna förhandlat frågan utan att nå en lösning.
Tidtabellen för fortsatt hantering är i dagsläget osäker.
ÆRådet bör snarast nå en överenskommelse som löser problemen med
jourtid och kompensationsledighet.
Hälso- och sjukvårdstjänster: Under våren väntas kommissionen
presentera ett direktivförslag med syfte är att uppnå ett tillförlitligt
ramverk för alla gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster inom
unionen. Förslaget väntas innehålla tre delar; medlemsstaternas ansvar
för vården samt grundläggande principer och värden, regler för
8
gränsöverskridande vård, framförallt kring ersättning vid vård
utomlands och MS möjlighet att ställa krav på förhandstillstånd samt
områden för fortsatt samarbete.
ÆRegeringen är positiv till lagbindande regler om gränsöverskridande
hälso- och sjukvårdstjänster. Det är angeläget att skapa en gemensam
ordning som garanterar god patientsäkerhet och skapar tydlighet.
Det bör skapas goda förutsättningar för att ge god tillgänglighet till
kvalitativ hälso- och sjukvård för såväl de som söker vård i hemlandet
som de som söker vård i en annan medlemsstat. Ett starkt patientfokus
präglar den svenska ståndpunkten, bl.a. förespråkas ett fritt vårdval i hela
EU.
Ekonomiska och finansiella frågor
För att skapa ökad tillväxt och produktivitet i EU krävs, förutom sunda
och hållbara offentliga finanser, ekonomiska reformer. EU har nått
mycket långt i ambitionen att undanröja handelshinder på den inre
marknaden , men mer kan göras vad gäller t.ex. rörligheten av tjänster
och på varuområdet.
Arbetet med att göra EU:s lagstiftning enklare för att därigenom uppnå
effektivitetsvinster är också högt prioriterat. Investeringar i forskning
och utveckling är en förutsättning för tillväxt. Medlemsstaterna har satt
som mål att investera tre procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) i
forskning och utveckling, ett mål som Sverige redan har uppnått. EUgemensamma investeringar sker via EU:s budget.
Regeringens övergripande målsättning är högre uthållig tillväxt. Sunda
offentliga finanser med respekt för det överenskomna regelverket
(stabilitets- och tillväxtpakten). En mer positiv ekonomisk utveckling
inom EU påverkar direkt Sveriges ekonomi. Stabila offentliga finanser är
en förutsättning för långsiktigt hållbar tillväxt. Det är viktigt att öka
arbetskraftsutbudet och skapa en arbetsmarknad med tydliga incitament
till arbete i kombination med trygghetssystem som underlättar
omställning bl.a. för att möta den demografiska utvecklingen.
Några viktiga frågor under våren
Försäkringsföretag (Solvens II): Kommissionen har föreslagit
reformerade regler för att säkerställa att försäkringsföretagen kan
uppfylla sina åtaganden mot försäkringstagarna. Syftet är att genom en
mer risk-relaterad och ändamålsenlig reglering öka skyddet för
försäkringstagarna, skapa en effektivare kapitalallokering samt uppnå
ytterligare harmonisering för försäkringsbolag på den inre marknaden.
Under våren blir sannolikt förslaget till reformering av tillsynen över
försäkringsgrupper viktig i förhandlingarna.
Æ Regeringen välkomnar reformeringen men det är angeläget att den
inte leder till detaljreglering. En prioriterad fråga för Sverige är att
9
överskottsmedel i livförsäkringsföretag, vilka inte har tilldelats
försäkringstagarna, (s k konsolideringsfonder) även fortsättningsvis ska
få betraktas som kapital av högsta kvalitet.
Reducerade skattesatser på momsområdet: En översyn av
skattesatsstrukturen inom EU pågår. Under våren förbereds en
ministerdiskussion om ekonomiska effekter av reducerade skattesatser
samt frågan om reducerade skattesatser är ett lämpligt instrument för att
uppnå politiska mål inom vissa sektorer.
ÆRegeringen stödjer tanken på att ekonomiska principer bör vara
vägledande vid bestämmande av vad som kan omfattas av en reducerad
skattesats men vi har även anledning att bevaka de områden där nedsatt
skattesats används i SE redan i dag.
Grönbok om marknadsbaserade styrmedel: Genom en grönbok 2007
inledde kommissionen en diskussion om hur användandet av skatter och
andra marknadsbaserade styrmedel på ett kostnadseffektivt sätt ska
kunna bidra till att uppnå olika mål inom klimat- och miljöpolitik.
Under våren väntas förslag till ändringar av energiskattedirektivet.
ÆDet är angeläget att öka det internationella samarbetet för att svara
upp mot klimat- och miljöutmaningarna. Regeringen stödjer en mer
effektiv användning av marknadsbaserade styrmedel. Skatter på energi
har en central roll i klimatarbetet och översynen av energiskattedirektivet
är därför angelägen. Frågan har hög prioritet för regeringen , som ser det
angeläget att kommissionen lägger fram ett förslag snarast möjligt.
Transport, telekommunikation och energi
Gränsöverskridande transporter är en del av EU:s gemensamma marknad
och en förutsättning för att den ska fungera. Det är därför nödvändigt
med en gemensam transportpolitik inom EU. Målet är att
transportsystemet i EU ska bli långsiktigt hållbart inte minst ur
miljösynpunkt. Den europeiska politiken för informationssamhället
syftar till att ge alla medborgare i EU tillgång till effektiva elektroniska
kommunikationer som i sin tur bidrar till att skapa tillväxt, ett rikt
kulturliv och möjlighet för nya tjänster att utvecklas till nytta för företag
och medborgare. Energifrågan har aktualiserats bl.a. på grund av
klimatförändringarna och en rad händelser i omvärlden som gjort att
man sett behov av en mer sammanhållen energipolitik på EU-nivå.
Regeringens övergripande ståndpunkt är att medborgarnas och
industrins val bör styra vilka transportalternativ som erbjuds medan det
offentliga bör medverka till att skapa goda förutsättningar för
transporter genom att tillhandahålla viss infrastruktur och förenkla
administrativa rutiner. Ett fungerande transportsystem i hela Europa är
viktigt för Sverige eftersom vi har långa avstånd både inom landet och till
våra största exportmarknader. På energiområdet eftersträvar regeringen
att i EU uppnå en trygg energiförsörjning, minskad klimatpåverkan och
10
miljöpåverkan i övrigt, ökad andel förnybar energi och effektiva
energimarknader.
Några viktiga frågor under våren
Direktivförslag inre marknaden energi: I mars 2007 antog Europeiska
rådet en ”handlingsplan för energi” som syftar till att uppnå bättre
konkurrens, ökad försörjningstrygghet och effektivare inre marknad.
För att genomföra handlingsplanen har kommissionen lagt fram ett
lagstiftningspaket. Viktiga frågor under våren blir ägarskapsåtskillnad,
planering av investeringar, ny infrastruktur och gränsöverskridande
regelverk, regionalt samarbete och solidaritet (inkl. TSO samarbete),
marknadsfunktion, tillsynsmyndigheters befogenheter samt den
europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.
ÆRegeringen ger starkt stöd till kommissionens ambition att
fullborda den inre marknaden för energi. Regeringen stöder full
ägarskapsåtskillnad i enlighet med kommissionens förslag. Regeringen
har bl.a. synpunkter vad gäller organisationen av de nationella
tillsynsmyndigheterna.
Handlingsplan för godslogistik: Kommissionen har presenterat en
handlingsplan om godslogistik. I handlingsplanen föreslås åtgärder för
att säkra ett konkurrenskraftigt och hållbart godstransportsystem i
Europa. Åtgärderna berör bl.a. e-frakt, ITS-applikationer, flaskhalsar,
administrativa förenklingar, standarder för intermodala lastbärare och för
fordons mått/vikter samt utbyggnad av s.k. gröna transportkorridorer.
Æ Regeringen menar att ett optimalt fungerande transportsystem som är
miljömässigt hållbart är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. En
överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart är betydelsefullt av
miljöskäl. Regeringen kommer att bl. a. verka för regler anpassade för
olika modullösningar samt för förbättringar av järnvägsinfrastrukturen så
att högre axellaster och bredare järnvägsfordon ska kunna tillåtas.
Galileo: Satellitnavigeringssystemet GALILEO kommer att konkurrera
med dagens GPS-system (USA). De två systemen blir interoperabla och
kan tillsammans förbättra positioneringstjänsterna avsevärt. Systemet
blir det enda globala civila satellitnavigeringssystemet och planeras vara i
bruk från ca 2013. Under våren behandlas bl.a. formerna för
programmets framtida styrning och kriterierna för upphandlingen av
programmet under uppbyggnadsfasen
ÆRegeringen stödjer programmets fortsättning under förutsättning att
kraven på en sund ekonomisk förvaltning efterlevs. Regeringen är positiv
till en översyn görs av styrningen.
Elektroniska kommunikationer: EG:s regelverk för elektroniska
kommunikationer ger handlingsramarna för teleoperatörer och andra
som tillhandahåller elektroniska nät och ger tillsynsmyndigheten (PTS)
11
befogenheter att vidta åtgärder ifall konkurrensen på marknaden inte kan
anses tillfredsställande. I november 2007 föreslog kommissionen en
översyn.
Æ Principerna i nuvarande regelverk är fortfarande giltiga men
regelverket måste uppdateras mot bakgrund av bl.a. teknisk utveckling
och de erfarenheter vi gjort efter genomförandet. Regeringen stödjer i
stort kommissionens förslag, dvs. att behålla den sektorsspecifika
regleringen, att öka harmoniseringen och att öka flexibiliteten för
radiofrekvenshanteringen.
Miljö
En förbättrad miljö är ett av EU:s centrala uppdrag. Miljöproblem är ofta
gränsöverskridande och kräver därför i många fall gemensamma åtgärder
både i form av lagstiftning, riktlinjer och gemensamma målsättningar.
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och EU har en
ledande roll i de internationella förhandlingarna.
Regeringens övergripande målsättning är att genom ett stärkt EUsamarbete på miljöområdet hantera de stora miljöproblemen både inom
EU och globalt på ett effektivt sätt. En hållbar utveckling ska säkras.
Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över
en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. För att uppnå detta
behövs ett omfattande internationellt och europeiskt miljösamarbete.
EU måste t.ex. fortsatt ta en ledande roll i globala klimatförhandlingar.
Under våren kommer arbetet med klimatpaketet bli centralt.
Några viktiga frågor under våren
Koldioxidutsläpp från bilar: Kommissionen har föreslagit ett bindande
mål på 120 g CO2/km i snitt för nya personbilar år 2012. Målet ska
uppnås dels genom förbättrad fordonsteknik, dels genom
kompletterande åtgärder såsom t.ex. tekniska förbättringar av däck och
ökad biodrivmedelsanvändning
ÆRegeringen stödjer förslaget om bindande CO2-krav från lätta bilar
2012. Dessa åtgärder har stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta
klimatmål. Det är viktigt att de bindande kraven är ambitiösa och att de
skapar incitament för alla biltillverkare att minska koldioxidutsläppen.
Regelverket bör utformas på ett konkurrensneutralt sätt .
Euro VI: Kommissionen har föreslagit nya avgaskrav för tunga bilar
(t.ex. lastbilar och bussar), så kallade Euro VI-krav. Syftet är att trygga
den inre marknadens funktion och att minska utsläppen till luft av
kväveoxider, kolväten och partiklar.
ÆDet är angeläget att skärpa utsläppsnivåerna för partiklar och
kväveoxider från tunga lastbilar. Det har stor betydelse för möjligheterna
att nå EU:s luftkvalitetsmål för 2020. Det är också viktigt att minska
utsläppen av koldioxid från tunga lastbilar. Regeringen vill på sikt införa
12
en beräkningsmetod för bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen
från hela fordonet och inte enbart från motorn, samt ett koldioxidkrav.
Revidering av bränsledirektivet: Förslaget om att ändra bränsledirektivet
innehåller kvalitetsregler för bränsle. Syftet är att uppnå målet om 5,75
procent förnybara drivmedel år 2010. Bränslekvalitetsdirektivet syftar
både till att minska luftföroreningarna och utsläppen av växthusgaser.
ÆBland annat med tanke på klimatpåverkan är det är viktigt att
standarderna för drivmedel utvecklas och uppdateras. Standarderna
måste omfatta de möjligheter som biodrivmedel och andra alternativa
drivmedel innebär. Den tillåtna halten etanol i bensin bör öka från
dagens 5 procent till 10 procent.
Takdirektivet: I direktivet anges nationella utsläppstak för vissa
luftföroreningar (kväveoxider, svaveloxider, kolväten, ammoniak och
flyktiga organiska ämnen). En revidering väntas innebära en ambitionshöjning av tidigare överenskomna utsläppstak och ett utsläppstak för
partiklar (PM2,5). Vidare kan frågan om ett handelssystem för svaveloch kväveoxider komma upp.
Æ Den höga ambitionsnivån i takdirektivet bör bibehållas. På sikt bör
taken sänkas på ett kostnadseffektivt sätt så att kritisk belastning av
luftföroreningar minskas inom EU. En revidering av direktivet medför
förbättringar för miljö och hälsa. De åtgärder som måste vidtas kan
också ge påtagliga synergieffekter när det gäller minskad negativ
klimatpåverkan. Revidering kan innebära ökade kostnader för industrin
men också ökade marknadsandelar för ren teknik. SE ställer sig tveksam
till ett system med handel för svavel- och kväveoxider.
Jordbruk och fiske
EU:s gemensamma jordbrukspolitik har, sedan EU bildades 1957, vägt
tungt i EU-samarbetet. Vid dess tillkomst var målen bl.a. att säkra en
egen europeisk produktion och garantera rimliga livsmedelspriser. Detta
ledde efter hand till överproduktion. Under senare tid har viktiga
reformer skett på området. I den senaste reformen 2003 infördes bl.a. så
kallade frikopplade stöd, som innebär att konsumenternas efterfrågan i
större utsträckning styr utbudet. En del av dagens jordbrukspolitik
handlar om landsbygdsutveckling som bl.a. syftar till att bevara
kollektiva nyttigheter och minska jordbrukets negativa miljöeffekter.
Regeringens övergripande målsättning är att fortsätta reformera,
marknadsanpassa och kraftigt minska utgifterna för den gemensamma
jordbrukspolitiken. Regeringen anser att marknadsstöden bör avskaffas
samt att de generella stöden som omfattar nuvarande direktstöd, bör
fasas ut på sikt. Tillhandahållandet av gränsöverskridande kollektiva
nyttigheter är fortsatt en viktig målsättning för EU. Inom pelarstrukturen i dagens gemensamma jordbrukspolitik bör ett ökat relativt
fokus läggas på landsbygdsutveckling
13
Några viktiga frågor under våren
Hälsokontrollen: I november 2007 inledde kommissionen en
konsultation om den förestående översynen av 2003 års reform av den
gemensamma jordbrukspolitiken, även kallad ”hälsokontrollen”.
Förslag till regeländringar väntas i maj 2008. Översynen kommer i
huvudsak att omfatta regelverket för samlat gårdsstöd, kvarvarande
marknadsstödjande instrument och framtida utmaningar såsom
klimatförändring, bioenergi, vattenförvaltning och biologisk mångfald,
liksom frågan om huruvida riskhantering bör ingå som en del av den
gemensamma jordbrukspolitiken.
ÆFrågan är högt prioriterad. Regeringen anser att alla direktstöd bör
frikopplas fullt ut, gårdsstödsystemet förenklas och strömlinjeformas
samt att alla kvarvarande prisstöd och produktionsbegränsningar ska
avskaffas. Regeringen anser att horisontella riskhanteringssystem inte
bör införas och är skeptiskt inställd till övre gräns för enskilda
stödutbetalningar (”capping”)
Märkning av livsmedel inkl. näringsvärdesdeklarationer: Kommissionen
har lagt ett förslag som innebär att de generella regler som idag gäller för
färdigförpackade livsmedel ses över och samlas i en rättsakt. Förslaget
innehåller allmänna principer för märkning av alla färdigförpackade
livsmedel. Principer som nämnts är högt skydd av konsumentens hälsa
och intressen samt möjligheten att göra medvetna val, konsumentens rätt
till information samt den fria rörligheten på den inre marknaden.
Æ Dagens regler är svåröverskådliga. Regeringen välkomnar därför
översynen och anser att den bör bli så bred som möjligt, d.v.s. att så
mycket som möjligt finns i märkningsreglerna och så litet som möjligt i
specialregler för vissa livsmedel. Att samla märkningsreglerna på ett
ställe gör lagstiftningen mera användarvänlig både för företag och
myndigheter. Det finns inte behov av särskilda regler för små och
medelstora företag. Det är viktigt att konsumenterna kan göra
medvetna kostval och enkelt välja hälsosamma livsmedel.
Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden:
Kommissionen har lagt fram förslaget som är tänkt att ersätta nuvarande
direktiv. Det följer i stort dragen i det nuvarande regelverket som
innebär att växtskyddsmedel måste vara godkända för att få användas
inom unionen. Syftet med det nya förslaget är att öka skyddet för
människors hälsa och miljön samt att ta bort hinder för en fungerande
inre marknad samtidigt som godkännandeprocessen förenklas och
handläggningstiden förkortas. Bland annat föreslås utökade möjligheter
för användning av substitutionsprincipen dvs. utbyte av skadliga
produkter mot mindre skadliga produkter eller tekniker samt att
striktare kriterier används för att ett ämne ska bli godkänt. Förslaget
14
innebär också att Europa delas in i tre zoner, där Sverige tillhör den
nordisk-baltiska zonen. Det utrymme som idag finns för nationella
bedömningar föreslås minskas genom att godkännanden skall erkännas
av alla länder inom en zon.
ÆRegeringen är positiv till införandet av strikta kriterier för
godkännande av verksamma ämnen i växtskyddsmedel samt möjlighet till
substitution av farliga växtskyddsmedel. Zonindelningen är positiv,
men hänsyn måste även tas till olika nationella förhållanden inom
zonen om det behövs för att skydda miljön.
Området för säkerhet, frihet och rättvisa
EU:s arbete inriktas på att effektivisera det rättsliga, polisiära och
migrationspolitiska samarbetet. Det har skett en betydande utveckling på
området de senaste åren. Samarbetet inom EU för att bekämpa t.ex.
gränsöverskridande brottslighet och människohandel blir allt mer
nödvändigt i en globaliserad värld. 2004 antogs ett arbetsprogram för ett
stärkt område med frihet, säkerhet och rättvisa – det s.k. Haagprogrammet. Programmet har konkretiserats i en handlingsplan som
innehåller ett stort antal åtgärder som nu håller på att genomföras.
Målsättningen är att dessa ska vara slutförda när väl programmet löpet ut
i slutet av år 2009. Åtgärderna spänner över hela områdets frågeställningar och rör bl.a. brottsbekämpning, familjerätt och det asyl- och
migrationspolitiska samarbetet.
Regeringens övergripande målsättning är att genom gemensamma
insatser förbättra möjligheterna för de brottsbekämpande myndigheterna
att effektivt samverka kring att bekämpa den gränsöverskridande
brottsligheten. Målet med det migrationspolitiska samarbetet är att skapa
en framtida gemensam och enhetlig europeisk flyktingpolitik som utgår
från humanitet och solidaritet och är byggd på Genèvekonventionen och
andra folkrättsliga förpliktelser.
Några viktiga frågor under våren
Rambeslut om ändringar i rambeslutet om bekämpande av terrorism:
Kommissionen föreslog i november 2007 ändringar i rambeslutet.
Syftet är att öka skyddet mot terrorism och innebär i huvudsak att
definitioner av offentlig uppmaning till, rekrytering till och utbildning
för terrorism införs i det gällande terroristrambeslutet tillsammans med
en förpliktelse för medlemsstaterna att se till att dessa handlingar ska
betraktas som brott med anknytning till terroristverksamhet.
ÆKampen mot terrorism är viktig. Effektiva metoder behövs, samtidigt
som de dessa måste respektera mänskliga rättigheter och
rättsstatsprincipen.
Skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser:
15
Kommissionen lade i februari 2007 förslag till ett direktiv som syftar till
att tillnärma den straffrättsliga lagstiftningen på miljöområdet.
ÆRegeringen stödjer tillnärmning av straffrättsliga regler till skydd för
miljön
Straffrättsliga åtgärder på immaterialrättsområdet: 2006 presenterades ett
förslag till direktiv som syftar till att harmonisera den straffrättsliga
lagstiftningen på immaterialrättsområdet. Rättsläget beträffande den
straffrättsliga kompetensen inom första pelarområdet är fortfarande
oklart när det gäller politikområden där miljöaspekter inte finns med.
ÆDet är angeläget att vidta åtgärder för att motverka intrång i
immateriella rättigheter det är därför positivt med förslag om
gemensamma regler.
Användning av flygpassageraruppgifter för brottsbekämpande ändamål:
Mot bakgrund av EU:s avtal om flygpassageraruppgifter (PNR) med
USA föreslog kommissionen i november 2007 inrättande av ett EUsystem med i princip samma innehåll. Syftet med förslaget är att göra
PNR-uppgifter tillgänglig för medlemsstaternas brottsbekämpande
myndigheter. Förslaget omfattar endast flygtrafik som inleds eller
avslutas i ett tredje land.
ÆDet är viktigt att bevaka skyddet vid behandling av
personuppgifter.
Val av lag för skilsmässa (Rom III) : Kommissionen har föreslagit att
det införs regler om tillämplig lag i mål om äktenskapsskillnad. Enligt
förslaget skulle svenska domstolar ibland vara tvungna att tillämpa
utländsk lag..
ÆRegeringen ifrågasätter behovet av enhetliga lagvalsregler när det
gäller äktenskapsskillnad, och förordar att sådana inte antas. Enhetliga
lagvalsregler kan dock accepteras om de innebär att svensk domstol ska
tillämpa svensk lag i skilsmässomål. Andra lösningar skulle kunna
innebära en inskränkning i rätten till skilsmässa i Sverige.
Gemensamt europeiskt asylsystem: I Haagprogrammet förutsett ett
gemensamt europeiskt asylsystem finns på plats till utgången av 2010.
Under våren 2008 förväntas kommissionen presentera en handlingsplan
för lagstiftningsarbetet för att nå fram till år 2010.
ÆSverige stödjer strävan mot ett gemensamt asylsystem 2010.
Laglig invandring: Kommissionen har lagt ett förslag om att underlätta för
och harmonisera bestämmelserna om inresa och vistelse för
högkvalificerade tredjelandsmedborgare. Syftet är att förbättra EU:s
förmåga att attrahera, och i vissa fall behålla, högkvalificerad arbetskraft
från tredje land genom att utfärda ett s.k. EU blåkort. Målet är att öka den
högkvalificerade invandringen för att stärka EU:s ekonomiska
konkurrenskraft.
16
Kommissionen har också presenterat ett förslag om att skapa ett regeloch rättighetsbaserat synsätt på arbetskraftsinvandring från tredjeland.
Syftet är att förenkla beslutsförfarande för tredjelands-medborgares
bosättning och säkerställa likabehandling av lagligen bosatta
tredjelandsmedborgare vad gäller arbetsrelaterade rättigheter.
Bestämmelserna i direktivet ska vara s k minimikrav (lägstanivå av
harmonisering).
ÆRegeringen eftersträvar en ökad harmonisering av asyl- och
migrationspolitiken inom EU och välkomnar åtgärder som för
harmoniseringsarbetet framåt när det gäller laglig invandring. Regeringen
välkomnar förslag som syftar till att göra EU attraktivt för efterfrågad
arbetskraft till EU. Förslaget om en enhetlig ansökningsprocedur och
gemensamma rättigheter för arbetskraftsinvandrare inom hela EU
kommer att bidra till en enhetlighet och transparens som kan göra den
europeiska arbetsmarknaden mer attraktiv för den arbetskraft som
kommer att efterfrågas till EU. Regeringen anser att vi måste arbeta för att
Europa ska kunna konkurrera om den arbetskraft, den kunskap och den
kompetens som vi så väl behöver. Det handlar inte bara om högkvalificerad
arbetskraft. Regeringens målsättning är att Sverige ska kunna attrahera den
arbetskraft som det finns behov av, oavsett om den är hög- eller
lågkvalificerad.
Yttre förbindelser
Med en befolkning på drygt 490 miljoner människor som svarar för en
fjärdedel av världens samlade bruttonationalprodukt och som världens
största biståndsgivare är EU en viktig global aktör. Som anges i EU:s
säkerhetsstrategi bör EU axla ett tydligare ansvar i arbetet för en säkrare
och rättvisare värld. EU har kapacitet att ta sig an olika globala frågor
och måste använda sina olika instrument så effektivt som möjligt.
Förmågan att genomföra fredsfrämjande insatser och
krishanteringsuppdrag har utvecklats starkt under senare år. Det är ett
välkommet tillskott vid sidan av den politiska dialogen, biståndet och
handelspolitiken som har bidragit till att EU:s utrikespolitiska roll blivit
starkare.
Regeringens övergripande målsättning är att EU i sina förbindelser med
omvärlden ska främja de gemensamma värden som bygger på frihet,
demokrati och mänskliga rättigheter. EU bör ta sitt globala ansvar för att
bidra till en mer rättvis utveckling och fattigdomsbekämpning. EU bör
även fortsatt verka för internationell säkerhet och aktivt bidra med
fredsfrämjande insatser. Regeringen anser vidare att EU bör agera till
stöd för FN och andra multilaterala organisationer samt agera för att
stärka folkrätten, främja frihandel samt att värna och utveckla öppna,
enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för internationell handel och
investeringar. Att avveckla både inre och yttre handelshinder har hög
prioritet.
17
Dohaförhandlingarna: WTO:s Doharunda, som inleddes 2001, har
kantats av svårigheter och avbrott. Under sommaren och hösten 2007
har förhandlingarna varit intensiva. För att rundan ska kunna avslutas
under 2008 behöver huvuddragen kring förhandlingsområdena jordbruk
och industrivaror färdigförhandlas under våren.
ÆRegeringen har varit pådrivande för att Doharundan ska slutföras med
ett så ambitiöst resultat som möjligt eftersom en öppnare världshandel
bidrar till ekonomisk utveckling i utvecklingsländerna och då Sverige
som handelsberoende land har stora intressen. Ett ambitiöst resultat i
Doharundan kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning inte bara i SE
utan i EU som helhet och bli ett viktigt bidrag i Lissabonprocessen.
Ekonomiska partnerskapsavtalen: Förhandlingar mellan EU och länder i
Afrika, Västindien och Stilla Havet (AVS-länderna) om breda
ekonomiska partnerskapsavtal fortsätter under 2008. En interimslösning
som beslutades i december 2007, innebär att AVS–länderna med något
undantag kan undvika tullhöjningar vid export till EU. EU arbetar
vidare för att de få återstående länderna ska kunna sluta interimsavtal
med EU om de så önskar. Förhandlingar om breda avtal, som förutom
varor även avses omfatta bl a tjänster och investeringar, fortsätter.
ÆRegeringen verkar för att förhandlingarna om de breda avtalen gör
ordentliga framsteg, samt att de få AVS-länder som ännu inte slutit
interimsavtal och så önskar gör det snarast möjligt. Avtalen ska vara
utvecklingsfrämjande.
Ryssland: I ljuset av presidentvalet, som genomfördes den 2 mars,
kommer EU under våren 2008 att fortsatt ägna betydande
uppmärksamhet åt relationerna med Ryssland. EU och Ryssland
kommer möjligen under våren 2008 att inleda förhandlingar om ett nytt
legalt ramverk för samarbetet, med bland annat ett frihandelsområde.
Sådana förhandlingar kan inledas efter att Ryssland blivit medlem i
WTO. Samarbetet inom ramen för de fyra samarbetsområdena
(ekonomiskt samarbete inklusive energisäkerhet, RIF, extern säkerhet
samt kultur, forskning och utbildning) inklusive arbetet med
färdplanerna kommer att fortsätta. Ett sedvanligt toppmöte EURyssland förutses den 6 juni i Ryssland.
ÆRegeringen verkar för ett heltäckande, gediget och djupgående rättsligt
ramverk, väl förankrat på ömse sidor. Innehållet är viktigare än
tidsramar. Regeringen verkar för bredare och djupare kontakter mellan
Ryssland och EU. Det är viktigt att EU talar med en röst med Ryssland.
Regeringen fäster stor vikt vid MR-dialogen mellan Ryssland och EU
som ett instrument för att upprätthålla en betydelsefull dialog om ett
centralt tema. De frusna konflikterna i Södra Kaukasien respektive
Moldavien och situationen i Vitryssland är fortsatt viktiga att ta upp
med Ryssland. En konstruktiv dialog är nödvändig. I energisamarbetet
är det viktigt att EU:s intressen avseende reciprocitet, förutsägbara
18
spelregler, marknadstillträde, jämbördig tillgång till infrastruktur
tillgodoses.
Kosovo Det har inte varit möjligt för FN:s säkerhetsråd att ta ställning till
frågan om Kosovos framtida status. Trots folkrättsliga komplikationer måste
därför Europeiska unionen ta på sig ett särskilt ansvar för att skapa ett
hållbart samhälle i Kosovo. Sedan Kosovo utropat sin självständighet har
Sverige och ett antal andra medlemsstater, med eller utan reservationer,
erkänt landet. EU antog i februari den gemensamma åtgärden för en ESFPmission på rättsområdet i Kosovo. Förberedelserna pågår för att inleda den
operativa verksamheten. Regeringen har fattat beslut om att bidra med
svensk personal.
ÆEn sammanhållen EU-politik, i alla dess delar, gentemot Kosovo
framöver är av synnerlig vikt. Kosovo kan inte behandlas isolerat utan
måste hanteras i en regional kontext. Konkreta framsteg i såväl Serbiens,
Makedoniens som Bosnien-Hercegovinas Europanärmande är av stor
vikt.
Grannskapspolitiken (ENP): ENP syftar till att stimulera politiska,
ekonomiska och sociala reformer i närområdet och fördjupa samarbetet
mellan EU och dess grannländer. Kommissionen antog den 5 december
ett nytt meddelande om ENP som stakar ut prioriteringarna för arbetet
under våren. Fortsatta ansträngningar förutses för att stärka
instrumentet vad gäller ekonomisk integration, personers rörlighet,
regionala konflikter och politisk dialog, sektorsreform samt finansiellt
samarbete. Under våren 2008 presenteras framstegsrapporter för
samtliga partnerländer med handlingsplan, tillsammans med ett nytt
meddelande riktat till såväl EU-länderna som partnerländerna.
Æ Regeringen stödjer kommissionens ambition att vidareutveckla och
stärka ENP. Regeringen förordar särskilt ett fördjupat samarbete inom
ekonomisk integration, migration, finansiellt samarbete samt en
förbättrad metodologi. Det är viktigt att fortsatt driva frågan om en
förbättrad balans mellan syd och öst, särskilt avseende de finansiella
instrumenten. Regeringen prioriterar ett ökat fokus på östra grannskapet
och Östersjöregionen, men har också ett fortsatt tydligt engagemang i
utvecklingen av Medelhavssamarbetet.
Konflikterna i Mellanöstern: Ett antal konflikter pågår i Mellanöstern,
som hänger ihop och påverkar varandra. Det är därför nödvändigt med
ett helhetsperspektiv i synen på dessa konflikter, oavsett om det gäller
konflikterna i Iran, Irak eller den mellan israeler och palestinier. En
lösning på den israelisk-palestinska konflikten är ett viktigt steg på vägen
mot fred i regionen. Mötet i Annapolis, USA, gav en förhoppning om
en återupptagen fredsprocess. Frågor som rör den regionala stabiliteten
och freden måste ges ökad uppmärksamhet.
Æ Regeringen anser att en lösning av den israelisk-palestinska konflikten
är central för långsiktig stabilitet i Mellanöstern. EU bör verka för att
Annapolisprocessen inte blir för utdragen och att förändringar på
marken sker parallellt med förhandlingarna. EU måste ställa tydliga krav
19
på båda parter och följa upp dessa konsekvent. Det gäller inte minst krav
på att folkrätten respekteras. Målsättningen är en allomfattande fred,
som omfattar även Libanon och Syrien. I detta syfte ska EU vara berett
att bidra med såväl utvecklingspolitiska som säkerhetspolitiska
insatser.
Kriserna på Afrikas horn och militär insats i Tchad: Kriserna i Afrika är
ständigt närvarande på EU:s dagordning. I Sudan/Darfur fokuserar EU
på genomförandet av det övergripande fredsavtalet för Sudan
(Comprehensive Peace Agreement, CPA) från januari 2005, på
fredsprocessen och AU/FN-insatsen UNAMID i Darfur. EU fortsätter
att bistå humanitärt och driva världssamfundets skyldighet att skapa
säkerhet i Darfur. I Tchad bidrar EU med fredsbevarande trupp till den
av FN:s säkerhetsråds sanktionerade närvaron i Tchad under ett års tid. I
Somalia har EU för avsikt att spela en mer aktiv roll och EU stödjer en
bred politisk process grundad på övergångsstadgan. Vad gäller
Etiopien/Eritrea fortsätter EU sitt engagemang för att gränsfrågan ska
lösas och en varaktig fred nås mellan länderna.
ÆRegeringen driver frågan om en helhetssyn på Sudan med CPA i
centrum och stödjer den gemensamma EU-linjen och EU:s arbete för att
få till stånd fred i Darfur. Vidare verkar regeringen för att de politiska
processerna och skyddet av civilbefolkningen ska vara i fokus.
Regeringen bidrar aktivt till den gemensamma EU-linjen och EU:s
arbete för att få till stånd fred i Tchad. Bland annat bidrar Sverige med
trupp till EUFOR. Sverige tillhör den engagerade kärnan inom EU vad
gäller Somalia. Regeringen verkar för en politisk process som omfattar
alla samhällsgrupper och är drivande i frågor som rör MR, humanitär
rätt, humanitärt tillträde och skydd av civilbefolkningen. Vad gäller
Etiopien/Eritrea har regeringen verkat för att EU som ett av vittnena till
fredsavtalet i Alger ska ta en aktiv roll i syfte att minska spänningen
mellan länderna. Regeringen fortsätter driva linjen att båda länderna ska
följa skiljedomstolens beslut om gränsdragningen.
EU:s säkerhetsstrategi: Sverige har tagit initiativ till en strategisk
debatt om EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar som syftar
till en uppdatering av den europeiska säkerhetsstrategin. Detta i ljuset av
förändringar i omvärlden och inom EU. Vid Europeiska rådets möte i
december antogs slutsatser som ger den höge representanten i uppdrag
att, i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna, analysera
genomförandet av strategin och föreslå förändringar i god tid före
Europeiska rådets möte i december 2008. Ett antal frågor har
identifierats för inkluderande i en uppdaterad strategi - bland dessa kan
nämnas klimatfrågan, energisäkerhet, migration och EU:s förmåga att
genomföra fredsfrämjande insatser. Under våren kommer arbetet att
drivas vidare i form av ett antal seminarier i medlemsstaternas regi, för
att ge underlag för uppdatering av strategin.
20
ÆRegeringen kommer att fortsätta att vara aktiv i frågan om en
uppdaterad säkerhetsstrategi och anser att en inklusiv och öppen debatt
är ett viktigt mål i sig.
