Tisdagen den 13/10
Kulturarvsbanken
Skiffervägen 14
Vi ses utanför
klockan 13.00
PRICK!
Keramik
Keramik som arkeologiskt källmaterial
• Keramik i den arkeologiska forskningen-varför viktig?
• Vad är keramik?
• Tillverkningsprocesser
• De äldsta keramikkärlen.
• Analysmetoder
• Tre stora frågor: Datering - Handel - Funktion
• Keramik och social organisation
Keramik- varför viktig?
Keramik i den arkeologiska forskningen-varför viktig?
• Nästan oförstörbart
• Kvantitativt och kvalitativt tolkningsbar
• Källa för relativ datering
• Källa för absolut datering (C14 och termoluminiscens)
• Ger information om människor som tillverkat den,
samhällen och grupper.
Keramik
Teknologiska steg i
keramiktillverkningen:
• Keramikkärl
• Ugnsbränning
• Drejskivan
• Glasyren
• Sintrad keramik
Äldsta kärlen:
Kina 18 000 år.
Japan ca 10 000 år.
Keramik - tillverkning
Vad är lera?
Jordart som består av minst 20 % ler.
Ler är material under 0,002 mm.
Består av vittrad berggrund från senaste istiden, dvs
kvartära leror.
De flesta keramiska leror i Sverige innehåller
järnoxid och ibland kalk.
Vad är keramik?
Ler som blandas med magringsmedel eller är
naturligt magrad.
Keramikerns lera
Valde oftast täkter ca 1-1,5 km från arbetsplatsen.
Från sen järnålder börjar man välja specialleror,
ibland naturligt magrade, oftast silt och sand.
Keramik - tillverkning
Naturlig magring
För att leran ska stå emot
värme måste den vara
magrad= större
mineralpartiklar.
Magringen jämnar ut
värmestressen.
Krossad bergart
Sandmagrad
Till höger ses olika typer av
magrad keramik.
Benmagrad
Keramik - tillverkning
Kärluppbyggnad före drejskivan.
H-, U- och N-teknik syns på bilderna.
Andra tekniker var ”paddle-and-anvil” och tumning.
Keramik - tillverkning
Drejskivan
Mesopotamien ca 3500 f. Kr.
Grekland 2000 f. Kr.
Skandinavien ca 1200 e. Kr.
Användandet hör samman med hög
grad av arbetsdelning.
Keramik - tillverkning
Bränning
Typ
Temperatur
Terrkotta
Lergods
Stengods
Porslin
Under 900 C
900-1200 C
1200-1350 C
Över 1300 C
Keramik - tillverkning
Bränningsatmosfären
Oxiderat gods = syretillförsel
Reducerat gods = inget syre tillfört
Bålbränning utan täckning ger flammig yta.
Helt täckta kärl i slutet av bränningen ger grå/svarta kärl.
Ugnsbränning kan göras med både öppen och sluten teknik.
Keramik - tillverkning
Glasering
Egypten ca 1600 f. Kr.
Senhellenistiska och
tidigromerska blyglaserade
kärl från ca 100 f. Kr.
Keramik - tillverkning
Tennglasyr,
Egypten 1000talet
Lysterglasyr,
Egypten
1000-talet.
Opak tenn- och lysterglasyr
Vitaktig ogenomskinlig tennglasyr på lergods
för dekormålning.
Keramik - tillverkning
Glasering
Glaserade kannor från
Nederländerna, ca 1200.
Glaseringstekniken kom till
nordvästra Europa under
1000-talet.
Keramik - de äldsta kärlen
Jomon-kultur, Japan.
ca 10 000 f. Kr.
Jägar-samlarbefolkning.
Långa perioder av bofasthet
pga rika naturresurser.
Snörornamentik typisk dekor.
Keramik - de äldsta kärlen
Egypten
Nildalen, ca 9000 f. Kr.
Jägar-samlare längs Nilen.
Predynastiska målade kärl från
ca 3600-3250 f. Kr.
Keramik - de äldsta kärlen
Mesopotamien
Fyra regionala stilar med
målad dekor.
6000-5000 f. Kr.
Keramik - de äldsta kärlen
Grekiska kärl
Geometrisk stil ca 850-770 f. Kr.
Rödfigurigt kärl ca 480 f. Kr.
Keramik - dokumentation
Vad tittar man efter för att bestämma godstyp?
• Brottytans magring
• Ytans struktur
• Bränningsfärg
• Dekor och glasyr
• Vilken del av kärlkroppen?
• Funktionstyp; fat, kruka, skål etc.
Keramik - dokumentation
Kvantifiering - väga eller räkna?
Antalet skärvor är inte antal kärl som använts.
Räkna skärvor - då får man fler av de tunnväggiga kärlen som lätt
går sönder
Väga kärlen - då dominerar tyngden av kärl med tjocka kärlväggar.
Man bör både räkna och väga - minskar felmarginal och man kan
använda informationen för att beräkna fragmenteringsgrad.
Keramik - dokumentation
Dokumentation av form
Mynningar och bottnar kan ge mått på diameter.
Horisontal placering av mynningskant ger kärlets profil.
Diameter + profil ger möjlighet för rekonstruktion!
Keramik - dokumentation
Dokumentation av form
Det subjektiva momentet.
Samma kärl ritat av fyra
berömda arkeologer.
Keramik - godsanalys
Dokumentation av godset
Mikroskopering kan göras med:
Stereomikroskop
-lämpligt för direkt kontroll av den
polerade brottytan.
Polarisationsmikroskop
-tunnslip på 0,001 mm genomlyses. med
polariserat och vanligt ljus mellan 25 och
1000 ggr förstoring.
Studie av
-lerans struktur och föroreningar.
-mineralerna i lerans grovfraktioner och
magring.
-magringskornens andel och storlek.
-diatoméer och mikrofossil.
Keramik - godsanalys
Dokumentation av godset
Kunskapen efter
polarisationsmikropskoperingen
uttrycks i mängdtabeller.
• Skärvans identitet
• Lerans innehåll
• Magring
• Observationer
Keramik - godsanalys
Presentation av leranalys och form
Keramik - socialt innehåll
Harappa, Pakistan,
ca 2600 f Kr.
Kvaliteten och mängden
keramik avslöjar ett samhälle
med hög grad av arbetsdelning.
Keramik - socialt innehåll
Produktion inom Klockbägarkulturen (ca 2000 f. Kr.)
Två strategier för tillverkning inom olika grupper:
Stöd av snöre runt kärlet - tjocka väggar som skrapades tunna.
Inte flera grupper: en tradition med två olika tillverkningslösningar.
Homogent samhälle vad gäller kulturella uttryckssätt.
Keramik - socialt innehåll
Produktionssätt enligt Peacock 1982:
”Pottery in the Roman world”
Hushållsproduktion.
Enbart för hushållets egen konsumtion. Sporadisk aktivitet
med sekundär ekonomisk betydelse.
Hushållsindustri
Produktionsförhållanden
för keramiktillverkning.
Påverkas av samhällets
utvecklingsnivå.
Första steget mot hantverksspecialisering.. Arbetet sekundärt,
deltid, oftast kvinnligt,. Keramiken gjord för utbyte eller
handel. Ingen väsentlig del av näringsfånget. Ökad grad av
professionalisering. Liten investering i utrustning; vridbar
platta (kavalett), emn ingen drejskiva. Bålbränning.
Individuell verkstad
Huvudsakligen säsongsmässig syssla, huvudinkomst för en
större marknad. Större investering i teknologi; drejskiva och
ugn. Ökad andel män, vilket reflekterar en ökad ekonomisk
betydelse. Inhyrda anställda.
Kollektiv verkstadsproduktion
Individuella verkstäder som samarbetar och ligger i ett kluster.
Keramik huvudsaklig inkomstkälla. Professionell och
standardiserad tillverkning. Samarbete som ger stabilare
produktion och större kontaktyta med kunder.
Manufaktur
En grupp som samarbetar tillsammans och i samma byggnad.
Specialiserar sig ofta på en produkt.
Fabrikstillverkning
Storskalig produktion av standardiserade produkter för både
lokal och regional avsalu. Mekanisering. Anställd arbetskraft.
Keramik - socialt innehåll
Kärlens förändring i SÖ
England 450 f. Kr. - 50 f. Kr.
Enklare former övergick till mer
stilistiskt markerade.
Gradvis ersattes de med
stämplade och graverade kärl.
Handtillverkade.
Tillverkade lokalt inom hushållet.
Viss distribution utanför kretsen.
Keramik - socialt innehåll
Kärlens förändring i SÖ
England 80 f. Kr. - 50 e. Kr.
Drejskivan introducerades 1sta
årh. f. Kr.
Enklare drejade former ersattes
med mer avancerade, influerade
av Galliska importer.
Ökat inflytande efter romarnas
invasion 43/44 e. Kr.
Professionaliseringen påverkade
arbetsdelningen mellan kvinnor
och män.
Regionen blev romaniserad.
Keramik - handel
Romersk export
Transportkärl för olja, vin och fisksås.
Långväga transporter av överskott.
1sta årh. f. Kr. producerades amforor med
stämpeln SESTIUS.
En privategendom i Cosa, Italien.
Amfororna funna i England under
förromersk tid visar på ändrade
handelsnätverk.
Före 1sta årh. f. Kr. från Italien och
Grekland längs Rhen.
Därefter även spanska amforor längs
sydkusten. Maritima kontakter.
Keramik - handel
tidigt 1300-1500
Ca 1250
Ca 1150
Ca 1050-1100
sent 900-1050
Medeltidens handel i Trondheim, Norge ca 1050 - 1300
• ca 1050 - 1100 engelska kärl dominerar.
• 1100 - ca 1200 tyska och belgiska kärl dominerar.
• ca 1250 återkommer den engelska handeln starkt.
Notera innovationen i Skandinavien ca 1250.
Holländsk keramik kommer under senmedeltid och renässans.
Keramik - handel
Glasyrer och porslin
Från 1300-talet importerade de osmanska sultanerna kinesiskt porslin.
Man fördrog blåvitt gods och celadon. Celadon ansågs avslöja gift.
Keramik - skandinaviska traditioner
Från erteböllekeramik
till yngre rödgods
under 6500 år.
