Särskild arkeologisk undersökningsrapport efter att man

AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ
The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management
Gotlands Museum dnr: 2014-48
Särskild arkeologisk undersökningsrapport efter att man
påträffat ett skelett på fastigheten Bopparve 1:44-1 i Eksta
socken, Region Gotland, Gotlands län.
Länsstyrelsens diarienummer 431-2382-14
Per Widerström och Margareta Kristiansson
1
Undersökning och rapport av
Per Widerström
Osteologisk bedömning av
Margareta Kristiansson
Omslagsbilden visar en närbild på det framrensade kraniet som hade sitt ansikte vänt
mot väst.
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................ 3
Undersökningens syfte ...................................................................................................... 3
Personal ............................................................................................................................. 3
Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet .................................................... 4
Administrativa uppgifter ................................................................................................. 10
Slutsatser ......................................................................................................................... 10
Osteologisk bedömning av skelettet i graven från Djupvik ............................................ 11
Analysresultat .................................................................................................................. 11
Referenser och vidare beskrivningar .............................................................................. 12
Administrativa uppgifter i tabellform ............................................................................. 12
2
Inledning
Fig. 1. Cirkeln i rött visar Djupviks fiskeläge och fyndområdet innanför Karlsöarna på Gotlands västra
kust.
Den 9 december 2013 påträffades ett skelett i en strandvall i Eksta socken på sydvästra
Gotland. Det var i samband med att man grävde för VA och fiber som skelettet hittades
av ett arbetslag från Arnes maskinstation i När, AMAB. De ringde in till Per Widerström,
arkeolog på Gotlands Museum, som i sin tur kontaktade länsstyrelsen på Gotland.
Efter den inledande kontakten mellan museet och länsstyrelsen gjorde Per Widerström
(Gotlands Museum) och Marie Louise Hellqvist (länsstyrelsen) att en arkeolog från
Gotlands Museum skulle åka ut och besiktiga på fyndplatsen och åter höra av sig när
personal från museet var på plats. Sagt och gjort. Efter det andra samtalet beslutades
om att skelettet skulle dokumenteras och tas bort.
Undersökningens syfte
Syftet med undersökningen var att ta bort fornlämningen. Anledningen var att den
bedömdes som delvis förstörd av såväl tidigare vägarbete då gravanläggningen ännu var
okänd som vid 2013 års arbete med fiber och VA. Skelettet av en person låg grunt i en
strandvall och det var tack vare mycket uppmärksamma anläggningsarbetare som det
överhuvudtaget noterades i delvis ursprungligt läge.
Personal
Gotlands Museums personal i projektet var Per Widerström, som upprättat
undersökningsplan, utför fältarbetet samt skrivit rapporten. Länsstyrelsen betalade
och uppdrog arbetet åt Gotlands Museum.
3
Fig. 2. Schaktet för VA och
fiber, med det påträffade
skelettet längst fram i
bilden. Här framgår också
hur ytligt skelettet låg
under markytan. Foto av
Per Widerström.
4
Fornlämningar i anslutning till undersökningsområdet
Ekstakusten är en fornlämningsrik kuststräcka. Generellt kan man säga att det närmast
längs dagens kustlinje finns gravar från den yngre järnåldern på mellan 4 och 5 meters
höjd över havet. Längre upp på land, ca 7-12 meter över havsnivån finns bronsålderns
gravar. Ytterligare högre upp så finns flera stenåldersboplatser och gravfält tillsammans
med gårdslägen och boplatser från alla tider, från neolitikum till idag.
Fornlämningsmiljö
I närheten av fyndplatsen för den här berörda graven finns flera sedan tidigare kända
fornlämningar. Omkring 185 meter östsydöst om den finns en skeppssättning, RAÄ Eksta
76:1, som varit känd länge och finns beskriven redan av Hilfeling i slutet av 1700-talet.
400 meter i sydöstlig riktning ligger RAÄ 73:1, ett gravfält. RAÄ 74:1-4 ligger ungefär 375
meter söder om den nyss (december 2013) påträffade graven. Med RAÄ-nummer 400
finns en äldre väg med stensatta kanter. Dess riktning enligt den korta kvarvarande
delen går mot fiskeläget från en plats ca 400 meter nordväst om dagens fiskeläge och
650 meter från graven. 550 meter från fyndplatsen ligger gravar från vikingatid. De
ligger på en annan strandvall betydligt närmare vattnet. De har RAÄ-nummer Eksta
172:1. 200 meter mot nordöst finns RAÄ Eksta 543. Det är en grav av hällkistetyp som
undersöktes 2008.
Fornlämningsregistrets uppgifter
Fornlämningsregistrets beskrivningar har ofta förkortningar och ofullständiga meningar.
I vissa fall har förkortningar skrivits ut, texter har redigerats och i något fall har texten
kortats ned. Annars är uppgifterna hämtade direkt från det digitala
fornlämningsregistret, FMIS.
RAÄ Eksta 69:1
Röse, 17 meter i diameter och 1,3 meter hög. Stenarna är 0,2-0,5 meter stora,
övermossade med begynnande torvbildning 1-4 meter in från kanterna. Kantkedja, 0,30,5 meter h, av 0,4-0,9 meter stora stenar, i öster delvis överväxt eller raserad. Ytskadat.
1-2 meter söder om röset är en oregelbunden stensamling som kan vara en
stensättning.
RAÄ Eksta 72:1
Gravfält, 40x30 meter (VNV-ÖSÖ), bestående av 8 fornlämningar. Dessa utgörs av 1 röse
och 7 runda stensättningar. Röset, vilket kvarstår som en botten och en kant, är 18
meter i diameter och intill 0,7 meter hög. Stenarna är i allmänhet, 0,2-0,6 meter stora,
till stor del övertorvade. I södra delen är en hällkista, 2,2x1,3 meter (N-S), vars övre del
ligger 0,7 meter över grundplanet. Hällkistan består av 3 kalkstenshällar, 1,9-2,1 meter
långa, 1 meter bred och 0,1-0,2 meter tjock. De runda stensättningarna är 3-5 meter i
diameter och 0,1-0,3 meter hög. Övertorvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,3 meter
stora. En stensättning i NV har delvis synlig kantkedja, 0,1 meter hög, av 0,2-0,3 meter
stora stenar. Området är svårt att bedöma då stark torvbildning och kraftiga trädrötter
deformerar ytan. Gravfältet är beväxt med granar och barrbuskar. Belamrat med ris.
Hällkistans takhäll lades enligt uppgift av Bror Börjesson som fyllning i piren vid Djupvik.
Rösets material har använts som fyllning till piren i Djupvik. Röset har undersökts 1944.
RAÄ Eksta 73:1
Gravfält, 30 x 20 meter (Ö-V) bestående av 5 fornlämningar. Dessa utgörs av runda
stensättningar. De runda stensättningarna är 2,5-8 meter i diameter och 0,1-0,4 meter
hög. Övertorvade med i ytan talrika gråstenar, 0,1-0,6 meter stora. Tre stensättningar
5
har kantkedja, två i markytan a v 0,2-0,6 meter l stenar, den tredje 0,1-0,2 meter hög av
0,3-0,65 meter l sten ar. Ca 100 kvadratmeter i N delen täcks av meter stora
odlingsstenar. Under dessa har en stensättning blottats vid stentäkt 1945. Undersökt
och återställd av Mårten Stenberger 1945. Gravfältet är beväxt med 1 rönn, tallar, lövoch barrbuskar. Ca 50 meter ÖSÖ om gravfältet vid fritidsstuga skall man 1961 ha
iakttagit gravfält. In om området finns stenanhopningar vilka dock ej kan karaktäriseras
som fornlämningar vid besiktning.
RAÄ Eksta 74:1
Stensättning, rund, ca 7 meter i diameter och 0,3 meter hög. Övertorvad. Otydlig,
oregelbunden begränsning.
Fig. 3. Fornlämningsmiljön sammanfattad i Fornsöks karta. Här framgår också läget för de fornlämningar
som refereras till i texten. En orange ring anger fyndplatsen för graven som berörs i denna rapport.
RAÄ Eksta 74:2
2 meter SV om nr 74:1 är: 74:2, en stensättning, rund, 4 meter i diameter och 0,2 meter
hög. Övertorvad med i ytan enstaka gråstenar, 0, 1-0,3 meter stora. Kantkedja (?), 0,10,2 meter hög av 0,2-0,6 meter långa stenar.
RAÄ Eksta 74:3
11 meter V 40cg S om nr 74:2 är: 74:3. Stensättning, rund, 9 meter i diameter och 0,3
meter hög. Övertorvad med i ytan talrika gråstenar, 0,2-0,7 meter stora. Kantkedja, 0,10,3 meter hög, av 0,4-0,8 meter långa stenar. Ytskadad i SSÖ och NV.
RAÄ Eksta 74:4
8 meter NV om nr 74:3 är: 74:4. Stensättning, rund, ca 9 meter i diameter och 0,3 meter
hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,1 -0,2 meter stora, intill 0,6 meter stora i
kanten.
6
RAÄ Eksta 75:1
Gravfält, 40x20 meter (N-S), bestående av 10 fornlämningar. Dessa ut göras av runda
stensättningar. De runda stensättningarna är 3-13 meter i diameter och 0,1-0,6 meter
hög. En stensättning är 13 meter i diameter och 0,6 meter hög, de övriga 3-6 meter i
diameter och 0,1-0,3 meter hög. Övertorvade med i ytan enstaka gråstenar, 0,1-0,3
meter stora. Den största och ytterligare en stensättning har synlig kantkedja, 0,1-0,3
meter hög, av 0,2-0,7 meter stora stenar.
RAÄ Eksta 76:1
Skeppssättning, 13,5 x 4,10 meter och 0,2 meter hög. Övertorvad med i ytan enstaka
stenar, 0,1-0,2 meter stora stenar. Kantkedjan består av 40 resta stenar, av vilka den
södra stävstenen är störst, 1,55 meter hög, 0,8 meter bred och 0,55 meter tjock. Den N
stävstenen är 1,1 meter hög, 0,65 meter bred och 0,50 meter tjock. Övriga stenar är 0,31,15 meter h, 0,40- 1,20 meter bred och 0,25-0,6 meter tjock med de högsta närmast
stävarna. Sannolikt saknas stenen närmast S stäven på östra++ sidan och två stenar mitt
på V sidan, där nu en lång sten är placerad. Skeppssättningen är enligt Ämbetstavla
restaurerad 1946, varvid en felaktig restaurering skett i förhållande till Hilfelings
teckning 1797.
Fig. 5. Skeppssättningen RAÄ Eksta 76:1 ligger i närheten, längre upp på nästa strandvall från havet
sett. Foto av Per Widerström, Gotlands Musuem.
RAÄ Eksta 172:1
Gravfält, delundersökt (?), minst 30x20 meter (NÖ-SV), bestående av ca 8 gravar, varav 5
(ev. 6) är sekundärbegravningar i en av stensättningarna. För beskrivning av
stensättningarna - se äldre beskrivning nedan. Gravarna är undersökta 1973, 1977 och
1979. Oklart om samtliga gravar är undersökta och borttagna. Enligt
rapportsammanställning från Gotlands museum år 2011 gjordes en tidigare
sammanställning av undersökningarna 1996. Gravarna innehöll såväl brand- som
skelettbegravningar och fynd av djurhuvudformade spännen, dräktnålar, sländtrissa,
pärlor, knivar, remsölja, och en kam bl.a. En av knivarna låg i en slida. Den togs upp och
undersöktes som ett preparat. Materialet gallrat av Gotlands Museum år 2010/2011.
(RAÄ dnr 321-112-2012)
7
Äldre beskrivning:
1. Stensättning, rund, 8 meter i diameter och 0,3 meter hög. Avtorvad. I ytan gråstenar
0,1-0,7 meter st och kalkklapper intill 0,2 meter stora. VNV om mitten är en grop, 2,5
meter i diameter och 0,3 meter dj. Skadad i VNV av rasbrant. Beväxt med 3 tallar.
Undersökt. Intill och V 15cg S om nr 1 är 2. Stensättning, rest av, oregelbunden 3x1,5-2
meter (NÖ-SV) och 0 ,1 meter hög. Avtorvad. I ytan gråstenar 0,1-0,4 meter st och
kalkklapper i ntill 0,15 meter stora. Skadad i V av rasbrant. Omedelbart S om nr 2 är 3.
Stensättning, sannolikt rund, 3-4 meter i diameter och intill 0,1 meter hög. Delvis
avtorvad. I ytan gråstenar 0,1-0,3 meter st och kalkklapper, intill 0,1 meter stora. I V
synlig kantkedja (?), 0,1-0,2 meter h av 0,3-0,4 meter st gråstenar. Skadad i V av
rasbrant? Området avtorvades och undersöktes delvis hösten 1973 av Stig Englund
enligt uppgifter från ortsbefolkningen.
Ändrat från 3 punkter (stensättningar) till ett område (gravfält) p.g.a. att det enligt
rapportsammanställningen är åtminstone 8 gravar. RAÄ-nr Eksta 172:2 och 172:3
överförda till Eksta 172:1 i samband med detta. Osäkert om samtliga gravar är
undersökta och borttagna, kvarstår därför som fast fornlämning. (RAÄ dnr 321-1122012)
RAÄ Eksta 295:1
Kallkälla, rund, 4 meter diameter och 0,3
meter djup.
RAÄ Eksta 400
Väg, ca 60 meter l (ÖNÖ-VSV), 4-5 meter bred
och 0,1-0,2 meter hög. Stensatta kanter.
Övergiven och markerad på
skattläggningskartan från ca 1700.
RAÄ Eksta 496
Sågplats, bestående av 1 utgrävd sluttande
fördämning, 3 meter lång, 1 meter bred och
0,4-1 meter djup. I nedre delen av
fördämningen är en rad av 4 stenar, 0,4-0,5
meter stora. Upptill, vid fördämningens
början, intill vägen, står 2 stenar vid sidan om
fallet.
Framkom efter tips från uppgiftslämnare.
Själva sågverket är borttaget, troligen i
samband med ny vägsträckning. Sågverket
finns med på Laga skifteskartan från ca 1850
och framåt.
RAÄ Eksta 528
Stridsvärn, Ksp-bunker. Värn i betong
5,05x4,20 meter (V-Ö) med vall (N-S)
bestående av sand och grus på var sida om
ingången. Ingång från Ö med karm och port i
järn. Skottgluggarna vetter mot havet i NNV,
V, SSV. Skottgluggarna är igensatta med
järnskivor. Konstruktionsdetaljer är ventiler
med ventilgaller mot N och S, ventilationsrör i
8
Fig. 5. Osteologen Jessica Larsson undersöker
hällkistan RAÄ Eksta 543 vid en undersökning 2008.
Foto av Per Widerström, Gotlands Museum.
keramik på toppen, krokar i varje hörn på toppen för att hålla fast kamouflagenät.
Värnet är byggt 1939-1940. (RAÄ dnr 326-4670-2007).
RAÄ Eksta 529
Stridsvärn, Ksp-bunker. Värn i betong 5,05 x 4,20 meter (V-Ö) med vall (N-S) bestående
av sand och grus på var sida om ingången. Ingång från Ö med karm och port i järn.
Skottgluggarna vetter mot havet i NNV, V, SSV. Skottgluggarna är igensatta med
järnskivor. Konstruktionsdetaljer är ventiler med ventilgaller mot N och S, ventilationsrör
i keramik på toppen, krokar i varje hörn på toppen för att hålla fast kamouflagenät.
Värnet är byggt 1939-1940. (RAÄ dnr 326-4670-2007)
RAÄ-nummer Eksta 543
Hällkista, 2,4 x 0,85 meter i den ena gaveln och 0,55 meter i den andra gaveln. Påträffad,
undersökt och borttagen i samband med schaktning 2008. (RAÄ dnr 321-3723-2008)
Uppgifter ur andra arkiv
I Historiska museets arkiv finns flera uppgifter från Bopparve. Enligt uppgifter om posten
23405 ska Mårten Stenberger år 1945 ha undersökt en grav 400 meter söder om
fiskeläget vid Djauvik, 40 meter söder om kustvägen genom Eksta. Det ska ha varit i
Djauvikshagar och kan möjligen vara synonymt med en undersökning av gravfältet RAÄ
Eksta 72:1 som ska vara undersökt 1944.
Fyndposten 23403 är också från Bopparve, också den påträffad vid en undersökning av
Mårten Stenberger 1945. Här var det en hällkista i sandsten som undersöktes.
Dateringen var järnålder.
Inventarienummer 27773 kommer från en undersökning 1964 av Gustav Trotzig och
Peter Manneke. Även här var det gravar från järnåldern som undersöktes. De
undersöktes med anledning av att de skadats vid vägarbeten.
Sammanfattning av fornlämningsmiljön
I Ekstas strandvallar finns flera fornlämningar, framförallt gravar, enskilt eller i grupper
och på gravfält. I tid sträcker de sig från bronsålder och framåt i de lägre belägna
strandvallarna så vitt vi vet. I de strandvallar som ligger högre upp från havet finns även
stenåldersgravar.
Bakgrund och utförande
När det grävdes ett schakt för vatten träffade man alltså på ett skelett. Grävföretaget,
AMAB, tillkallade arkeolog som i sin tur kontaktade länsstyrelsen.
Vid en besiktning kunde det konstateras att man träffat på ett skelett som i delar ännu
låg kvar intakt. Vissa ben hade redan samlats in från skopan. Eftersom länsstyrelsen
beslutade omgående via telefon (efter att ha fått sig tillskickat bilder) beslutade de att
skelettet skulle tas bort. Vid något tillfälle tidigare hade en vägbreddning redan skadat
den gravlagde individens nedre del av kroppen, skopan hade vid fyndtillfället 2013
tillfogat ytterligare skada och endast överdelen låg kvar intakt, se fig.2.
Dessutom ligger den en svag förhöjning i klapperstenen alldeles intill och risken fanns att
det var ytterligare en grav i klapperstensvallen under den lilla, knappt noterbara
förhöjningen.
9
Anläggningsbeskrivning
Anläggningen bestod av en skelettgrav, anlagd i klapperstensvall. Det fanns inte några
spår efter en eventuell svepning, beklädnad eller kista av organiskt material. Inte heller
fanns någon hällkista
som omgav skelettet. Det
låg mycket grunt, knappt
0,15 meter under
markytan i sin grundaste
del. Huvudet låg mot
söder och fötterna var
placerade mot norr. Den
exakta riktningen kunde
inte bestämt avgöras vid
undersökningen.
Inga föremål påträffades
vid undersökningen.
Endast stödd av läget kan
man ändå tänka sig att
graven bör höra den
yngre järnåldern till.
Enligt en första
översiktlig osteologisk
bedömning av Margareta
Fig. 6. Skelettet från strandvallen i Eksta och de delar som låg kvar i orört
Kristiansson härrör
läge. Huvudet är mot söder och fötterna mot norr i princip, även om
skelettet från en ung
riktningen får tas med en nypa salt. Foto och ritning av Per Widerström,
individ, sannolikt bara i
Gotlands Museum.
tolvårsåldern och ungefär
1,4 meter lång. För vidare uppgifter, framförallt tekniska, om den osteologiska
bedömningen så hänvisas till rubriken Osteologisk bedömning på nästa sida i denna
rapport.
Administrativa uppgifter
Undersökare
Gotlands Museum, Strandgatan 14, 621 56 Visby, Tfn 0498-29 27 00,
[email protected]
Gotlands Museums diarienummer för ärendet är AD2014-48
Ansvarig chef:
Ulrika Mebus
Avdelningschef
tfn 0498-29 27 49
Verksamhetsansvarig:
Gunilla Wickman-Nydolf
arkeolog
tfn 070 334 54 15
Projektledare:
Per Widerström
arkeolog
tfn 0702 53 77 72
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Slutsatser
I strandvallen söder om fiskeläget Djupvik i Eksta påträffades en grav i samband med VA och
fiberarbeten. Skelettet såg ut att vara en mycket enkel begravning, grund och utan något annat som
omgav skelettet. Inte heller fanns några daterande gravformer eller maner eller föremål påträffades.
10
Osteologisk bedömning av skelettet i graven från
Djupvik
av Margareta Kristiansson
VISBY 2013-12-10
Analysresultat
Individantal: 1 individ
Ett barn, ca 12 år
Åldersbedömnning
Dentes
Mandibula dx et sin: M1, M2 framme
Maxilla dx et sin: M1 och M2 framme (M2 ej helt framväxt), m2 kvar
Mätning ossa longa
Femur längdmått: 31 cm = ca 11-12 år
Tibia längdmått: 23,5 cm = ca 10-12 år
Humerus längdmått: 22 cm= ca 11-12 år
Radius längdmått: 16 cm= ca 11 år
Coxae
Os pubis och os ischii är sammanväxta= över 7 år
Os ilium ej sammanväxt= under 18 år
Epifyser
Inga epifyser har växt samman med diafysis.
Patologiska förändringar
Inga
Analysmetoder
Ålder
Tandframbrott:
Ubelaker 1978 (Scheuer & Black 2000:161)
Mätning rörben:
Szilvassy 1988:425
11
Referenser och vidare beskrivningar
Fornsök
2013-12-12
Eriksson, M., 2011
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Rapportsammanställning av arkeologiska undersökningar år 1973, 1977
och 1979 i Eksta, fastigheten Hägur (samfällighet), RAÄ-nr Eksta 172:13. Gotlands kommun. RAGU. Gotlands museum 2011. (RAÄ dnr 321112-2012)
Administrativa uppgifter i tabellform
Länsstyrelsens dnr
:
431-2382-14
Gotlands Museums dnr
:
AD2014-48
Landskap, län och region
:
Gotland
Socken
:
Eksta
Fastighet, lokal
:
Bopparve 1:44
Fornlämning
:
Ingen tidigare känd
Typ av fornlämning
:
Grav
Typ av undersökning
:
Särskild arkeologisk undersökning
Orsak till undersökningen
:
VA och fiber
Projektledare
:
Per Widerström
Uppdragsgivare
:
Länsstyrelsen Gotlands län
Tid för undersökningen
:
dec-13
Rapporttid
:
8h
Fälttid
:
5h
Koordinatsystem
:
Sweref 99 TM
Koordinater
:
6355973/ 689630
Arkivmaterial
:
Förvaras på Gotlands Museum
12