DNA-test - Avgiftningsförmåga

DNA-test - Avgiftningsförmåga
Lisa Svensson
DEMO_FS
BREV
Bästa fru Svensson,
Ditt test inkom till oss 01/09/2014 och blev därefter utvärderat på vårt laboratorium
enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 kvalitetsstandard. Resultatet blev sedan
bedömt av två helt oberoende genetiker och molekylärbiologer och personligen
godkänt av mig som laboratorieföreståndare. Efter detta sammanställde vi din
personliga rapport. Den vill jag härmed förmedla i önskat utförande.
Jag tackar för ditt förtroende och hoppas att du är nöjd med vår service. Om du har
några synpunkter tveka inte att meddela oss. Det är det ända sättet vi ständigt kan
förbättra vår service.
Jag hoppas att analysen motsvarar dina förväntningar.
Med vänliga hälsningar,
Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.
Ansvarig för laboratoriet
DNA-test - Avgiftningsförmåga
Personligt analysresultat av:
Lisa Svensson | Födelsedatum: 01/01/1985
Beställningsnummer:
DEMO_FS
Denna rapport innehåller personlig, genetisk data och ska behandlas
konfidentiellt.
GENETIK
Hur gener påverkar vår hälsa
Den mänskliga kroppen består av cirka 50 biljoner enskilda celler. I cellen
finns en cellkärna som innehåller kromosomer. En kromosom består av en
smal sammanlindad tråd, den s.k. DNA-dubbelhelixen.
Kromosom
Celler
Kroppen (50 biljoner
celler)
DNA dubbelhilix
Laktasgen (LCT)
A = frisk
G = risk
DNA, den genetiska koden,
är
kroppens
byggplan.
Denna genetiska kod består
hos varje individ av 3,2
miljarder molekyler som var
och en representeras av en
bokstav. Ungefär 1 % av
denna kod bildar det vi
kallar gener. En gen är en
instruktion för kroppen och
har i de flesta fall en
bestämd funktion. Det finns
t.ex. gener vars funktion är
att instruera kroppen hur
den
tillverkar
blått
färgämne som ger blå ögon.
Andra gener talar om hur
kroppen ska bryta ner
näringsämnen och medicin i
tarmen, och hur de sedan
ska tas upp och fördelas ut.
Trombosgen (FV)
Våra gener är inte helt felfria. Varje individ bär på olika gendefekter och genvariationer som
påverkar vår hälsa, de flesta förändringar ger dock ingen effekt. Dessa
genvariationer kallas för polymorfer och förekommer mycket ofta. I den genetiska koden
uttrycks de mestadels av enkla avvikelser, vilket gör dem lätta att identifiera. Fysiskt kan de
innebära ett försvagat immunsystem, ökad risk för hjärtinfarkt eller ge oss sämre syn.
Sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.
Polymorfer kan som sagt påverka vår hälsa. Detta betyder dock inte att de helt säkert kommer
att få en sjukdom att bryta ut, utan att de medför en ökad risk att insjukna. Om sjukdom bryter
ut kan bero på yttre faktorer i miljön samt livsstil. T.ex. om en person inte tål laktos p.g.a. en
Sida 1 av 23
genvariation är den personen helt frisk så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först
vid viss miljöpåverkan – i det här fallet laktosupptagning via kosten. Detta gäller även för andra
sjukdomar. Är t.ex. genen som reglerar upptagningen av järn defekt, ökar risken för järnbrist
och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanske t.o.m. kan
hindra den att bryta ut.
Experter uppskattar att varje människa bär på cirka 2000 gendefekter eller genvariationer,
vilka tillsammans påverkar hälsan och kroppen. I många fall kan detta leda till sjukdomar.
En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener, s.k. mutationer. I sällsynta fall kan
det få positiva följder men i de flesta fall stör denna genfunktion och påverkar vår hälsa
negativt. Den mest kända orsaken till gendefekt i media är radioaktivitet, radioaktiv strålning
tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod.
Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är exempelvis ämnet kol som förekommer i
bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener vilket kan medföra tarmcancer
och andra former av cancer. Även solens UV-strålning skadar våra gener, vilket kan leda till
sjukdomar som hudcancer.
Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för resten av livet. Men
den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid
befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman.
Tillsammans skapar de en ny människa med egenskaper från båda föräldrarna. Men med dessa
gener överförs även gendefekter. T.ex. att en polymorf som orsakar hjärtinfarkt, överförs från
pappan till sonen och vidare till barnbarnet och som i varje generation kan ge upphov till
sjukdomen. Det är slumpen som avgör om en gendefekt går i arv, t.ex. kan det hända att vissa
av barnbarnen bär på denna defekt och andra inte.
Varje människa är unik och varje individ har olika nedärvda hälsosvagheter. Tack vare de
senaste teknologiska framstegen är det idag möjligt att undersöka generna och få reda på vilka
hälsorisker eventuella gendefekter för med sig. Med denna vetskap kan man sedan vidta
förebyggande åtgärder och i många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa
steg inom preventiv medicinering och hälsovård.
Sida 2 av 23
DNA-test - Avgiftningsförmåga
Optimalt stöd för avgiftning av skadeämnen
ÄMNESOMSÄTTNING
Avgiftning
I vårt dagliga liv blir vi alltmer utsatta för giftiga ämnen som tas upp i vår kropp. Vår
kropp producerar enzymer som identifierar och neutraliserar många gifter. Särskilda
gener ansvarar för produktionen av dessa enzymer. Om en eller flera av dessa gener är
defekta minskar kroppens förmåga att effektivt neutralisera giftiga ämnen. Detta ökar
risken för att insjukna i olika följdsjukdomar.
Därför är det viktigt att en komplett analys av hälsorisker inkluderar avgiftningsgener.
Genetiska defekter som begränsar avgiftningsförmågan är väldigt vanligt bland befolkningen i
Europa och avgiftningsförmågan varierar kraftigt från person till person.
Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också varför många 90-åringar trots mycket rökande
förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medan andra människor med defekta gener
redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Varje person har en individuell genetisk profil
och varje person bör därför vidta individuellt anpassade förebyggande åtgärder för att
upprätthålla optimal hälsa.
Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas
de olika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av deras
genanalyser värderas per kategori.
Sida 4 av 23
ÄMNESOMSÄTTNING
Fas 1 avgiftning av aska och sot
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ofta förekommande skadliga ämnen i vår
omvärld som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol,
gas och olja. Dessa skadeämnen tas upp av kroppen genom kosten och dricksvattnet,
genom lungorna vid inandning av avgaser samt genom huden. Där kan de framkalla ett
flertal cancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp.
prostatacancer och cancer i urinblåsan).
Det finns en rad avgiftningsgener som är ansvariga för produktionen av viktiga
avgiftningsenzymer. Dessa gener binder skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men är
dessa gener defekta kan de inte riktigt fullföra sin uppgift och därigenom ökar den individuella
cancerrisken flera gånger om p.g.a. de skadliga ämnena. Därför är det mycket viktigt för
personer med en gendefekt att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med
dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
CYP1A1
rs4646903
T>C
T/C
2.4
-
-
RISK
CYP1B1
rs1056836
C>G
C/G
3.4
-
-
RISK
Sammanfattning av effekterna
➤ Fas 1-avgiftningen är kraftigt reducerad
➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är reducerad
Effektivitet under fas 1
EFFEKTIV
Avgiftning av aska, sot (mat), rök
INEFFEKTIV
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
▲
Sida 5 av 23
ÄMNESOMSÄTTNING
Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetaller
Avgiftningsgenerna binder och neutraliserar skadeämnen som ofta förekommer i industriella
lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även
giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra kan
skadeämnena filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta kan
kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och
utmattningssyndrom stiger avsevärt.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
GSTM1
Null allel
T=Null allel
C/T
-
-
-
RISK
GSTT1
Null allel
del=Null allel
A/A
-
-
-
-
GSTP1
rs1695
A>G
A/A
-
-
-
-
Sammanfattning av effekterna
➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är reducerad
➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink har ökat
Effektiviteten under fas 2's
avgiftningsprocess
EFFEKTIV
Avgiftning av giftiga tungmetaller
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
▲
Avgiftning av pesticider, kemikalier,
fungicider, ogräsmedel och insektssprayer
EFFEKTIV
INEFFEKTIV
▲
Sida 6 av 23
ÄMNESOMSÄTTNING
Oxidativ stress och fria radikaler
Vid omvandling av energi i cellerna uppstår s.k. fria radikaler. Fria radikaler är små
aggressiva substanser som förstör molekylerna i sin omgivning i form av en
kedjereaktion. De måste snabbt neutraliseras av kroppen. Obalans i uppkomst och
neutralisering av de fria radikalerna kallas oxidativ stress, en av faktorerna som
påverkar åldrandet av kropp och hud.
Speciella gener sköter neutralisering av olika fria radikaler. Många personer har dock defekter i
dessa gener vilket minskar skyddet mot fria radikaler. Om kroppen inte har medfödd förmåga
att neutralisera fria radikaler kan man äta större mängd antioxidanter -som betakaroten,
vitamin C, vitamin E och acetylcystein - vilket då ökar kroppens förmåga att motstå oxidativ
stress.
Även coenzym Q10 är en stark antioxidant som kan neutralisera fria radikaler, men bara efter
att ha blivit omvandlat av en särskild gen till den aktiva formen ubiquinol. Är denna gen defekt
kan coenzym Q10 ej omvandlas och ger då inget skydd mot fria radikaler. Därför är det viktigt
att veta om din kropp är kapabel att aktivera coenzym Q10 för att veta vilka antioxidanter du
behöver inta.
Det antioxidativa enzymet glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse för
nedbrytningen av kroppscellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos detta
enzym. Om genen är defekt, minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan inte neutraliseras
på ett önskvärt sätt. En ökad selentillförsel kan öka GPX-aktiviteten.
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
GSTM1
Null allel
T=Null allel
C/T
-
-
-
RISK
GSTT1
Null allel
del=Null allel
A/A
-
-
-
-
GSTP1
rs1695
A>G
A/A
-
-
-
-
SOD2
rs4880
Val16Ala
C/C
-
RESPOND
PROTEKTIV
-
GPX1
rs1050450
C>T
C/C
-
-
PROTEKTIV
-
NQO1
rs1800566
C>T
C/T
-
RESPOND
-
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk
variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt
analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV =
genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken
för sjukdomen hos dig.
Sida 7 av 23
Sammanfattning av effekterna
➤
➤
➤
➤
➤
Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd
Behovet av antioxidanter är något förhöjt
Kroppen kan endast långsamt aktivera inaktivt Coenzym Q10
Andra antioxidanter bör intas tillsammans med Coenzym Q10
Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ej ökat
Oxidativ stress på celler
NORMALT
Rekommenderad dos av Antioxidanter
ÖKAD
▲
NORMALT
▲
Aktivering av Coenzym Q10
MÖJLIG
Rekommenderad substans som Antioxidant
EJ MÖJLIG
COENZYM Q10
▲
Ditt behov av Selen
NORMALT
ÖKAD
VIT. C,E,A etc.
▲
ÖKAD
▲
Sida 8 av 23
ÄMNESOMSÄTTNING
Substanser och risker
Varje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på gener påverkar
oss olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem
för de flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bli
beroende av alkohol.
Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. T.e.x. har ungdomar som röker cannabis
före 16-års ålder -i kombination med en specifik genvariation -en 10 gånger ökad risk för att
senare utveckla schizofreni.
Din genanalys fick följande resultat:
Genetiska risker och egenskaper
SYMBOL
rs NCBI
POLYMORF.
GENTYP
OR
RESPOND
PROTEKTIV
RISK
COMT
rs4680
G>A
A/G
-
-
-
RISK
CYP1A2
rs762551
C/A Pos. -163
A/A
-
-
PROTEKTIV
-
FÖRKLARING: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk
variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt
analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV =
genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken
för sjukdomen hos dig.
Sida 9 av 23
Sammanfattning av effekterna
➤
➤
➤
➤
Risken att bli alkoholberoende är normal
Vid cannabiskonsumtion före 16-års åldern är risken för schizofreni 2.5 -ggr. förhöjd
2+ koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av bröstcancer med uppskattningsvis 7 år
Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein
Risk för alkoholberoende
NORMALT
ÖKAD
▲
Din kropp har en snabb nedbrytningstakt av
koffein?
NORMALT
LÅNGSAM
Kaffekonsumtionens inflytande på
bröstcancerrisk
SENARE
INGET
UTBROTT
INFLYTANDE
▲
Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion i
unga år
NORMALT
ÖKAD
▲
▲
Sida 10 av 23
ÄMNESOMSÄTTNING
Prevention och vård
FAS 1 Avgiftning: P.g.a. dina gener är din kropp inte i stånd att oskadliggöra vissa
skadliga ämnen (PAH) effektivt och snabbt. Därför är det viktigt för dig, att känna till
de potentiella källorna till dessa skadliga ämnen och efter bästa förmåga undvika
kontakt med dem. Följande källor bör du helst undvika:
TOBAKSRÖK
Tobaksrök är en av de mest betydande orsakerna till PAH hos människan. Det är naturligtvis
fördelaktigt för var och en att låta bli att röka, men det är speciellt viktigt för dig, eftersom din
kropp inte kan neutralisera de skadliga ämnena så effektivt som en del andra människor. När
du röker eller ofta är utsatt för passiv rökning, ökar din lungcancerrisk ytterligare drastiskt
genom denna gendefekt.
GRILLAD MAT
Grillad och hårt stekt mat är också en källa till skadliga PAH-ämnen och konsumtionen av
sådana livsmedel bör du helst undvika.
AVGASER
Avgaser, som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, är en orsak till PAH. Undvik därför
avgaserna från motorer och förbrännings-anläggningar. PAH lagras i regioner med stark
belastning av skadliga ämnen i marken och förekommer i särskilt hög koncentration i närheten
av förbränningsanläggningar eller gasverk.
ASKA OCH SOT
Aska, sot och gamla oljor innehåller höga koncentrationer av PAH och därför bör man helst
undvika hudkontakt.
FAS 2 avgiftning: din fas 2 avgiftning är p.g.a. dina gener begränsad och därför
utsöndras vissa skadliga ämnen inte tillräckligt effektivt ur din kropp. Därför är det
mycket viktigt för dig att lära känna potentiella källor till dessa skadliga ämnen och
helst reducera kontakten med dem. Följande källor bör du om möjligt undvika:
KVICKSILVER
Användningen av kvicksilver har rönt en vittgående begränsning i Europa p.g.a. sin
giftighet.Tandfyllningar av amalgam innehåller emellertid ännu spår av kvicksilver. Vi
rekommenderar därför att du går över till andra alternativ av tandfyllnadsmaterial. Selen är en
effektiv beståndsdel i avgiftningen av kvicksilver och bör därför intas med kosten. Livnär dig
alltså balanserat och med mycket nötter, fisk och skaldjur eller använd selenhaltiga
livsmedelstillskott.
Sida 11 av 23
BLY
Blybelastningen i luften förorsakas huvudsakligen av blyhaltigt damm. Blydammets
huvudkällor är blytillverkande industrier, kolförbränning och framför allt biltrafik. Störst f.n. är
blybelastningen av blydamm hos arbetare i blyproducerande och bearbetningsföretag. Försök
därför i så fall på bästa sätt minska kontakten med blykällorna genom
andningsskyddsåtgärder. På plantornas blad lagras bly som damm i belastade regioner. Men
detta damm kan avlägsnas genom noggrann tvätt. Ur blyhaltigt matporslin kan bly fällas ut
genom sura livsmedel (frukt, vin, grönsaker) . Försök därför undvika blyhaltigt porslin. Kalcium
är en viktig beståndsdel i avgiftningen av bly. Ät m.a.o. en kalciumrik kost (t.ex.
mjölkprodukter, broccoli osv.) eller använd livsmedelstillskott som innehåller kalcium.
KADMIUM
Huvudsakligen upptas kadmium via kosten. Till de kadmiumrika livsmedlen hör: lever, svamp,
musslor och andra skaldjur, kakaopulver och torkad tång. Därutöver innehåller linfrön mycket
kadmium. Av denna anledning rekommenderas särskilt genetiskt predestinerade människor att
inte äta mer än 20 g linfrön. Dessutom tillkommer en anrikning av kadmium på alla
lantbruksytor sedan man började med konstgödsel och härigenom i nästan alla livsmedel. Även
tobaksrök transporterar relativt stora kadmiummängder till lungorna, varifrån de fördelas
genom blodomloppet ut i kroppen.
Använd därför i möjligaste mån BIO-produkter, som inte framställs med konstgödsel och
undvik naturligtvis rökning. Skulle du arbeta i fabriker med högt kadmiumutsläpp, sörj alltid
för tillräckligt andningsskydd. Zink är en viktig beståndsdel för avgiftningsprocessen av
kadmium och bör därför intas i tillräcklig mängd med kosten (skaldjur) eller med
livsmedelstillskott.
KEMIKALIER
Skadliga ämnen som förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel,
fungisider eller insektssprayer, kan också medföra negativa konsekvenser för din hälsa. Gynna
därför helst BIO-produkter och tvätta grönsakerna och frukten grundligt, innan du äter.
Undvik hudkontakt med industriella lösningsmedel och sörj alltid för tillräckligt
andningsskydd, när du handskas med dessa medel.
BELASTNINGSTESTER
Amalgambelastningen kan enkelt kontrolleras med en tuggummitest. Därför råder vi dig att i
så fall genomföra en sådan test med din läkare.
Oxidativ Stress: P.g.a. din genetiska profil är du inte tillräckligt skyddad mot skadlig
inverkan från fria radikaler. Av denna anledning bör du se till, att du får i dig tillräckligt
med antioxidanter i din kost.
FRIA RADIKALER
P.g.a. dina gener är ditt skydd mot fria radikaler (giftiga ämnen i din kropp) försvagat. Därför
bör du inta större mängd av "radikalfångare" i din kost. Öka därför andelen grönsaker, som
broccoli, blomkål, kål, lök och vitlök. Färgstark frukt av olika slag är också bra.
Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av
generna. P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper:
Sida 12 av 23
KOFFEIN
Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein
Sida 13 av 23
VETENSKAP
Toxo Sensor
CYP1A1 - cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903)
Hemprotein cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och
diverse xenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
T/T
62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAH)
effektiv nebrytning av aska, sot och rök
T/C
37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 2.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
C/C
1%
Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 2.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
Litteratur
Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population.
Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9.
Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med
(Zagreb). Oct 2013, 23(3): 255–265.
Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35:
152–159.
Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol.
2010 Feb,37(2):193-8.
CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836)
CYP1B1 hör till cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna
metaboliter och de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av polymorfismen.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAH)
effektiv nebrytning av aska, sot och rök
C/G
45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 3.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
G/G
23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 3.4)
Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök
Litteratur
Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAHDNA Adducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245.
Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation
activity. Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4.
Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase
activity, and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.
Sida 14 av 23
GSTM1 Null Allel
Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och
främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av
den cellulära avgiftningen.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
10% Effektiv Fas 2 Avgiftning
effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och
Tungmetaller
gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
C/T
38% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
T/T
52% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
Litteratur
McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594.
Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol.
2008,7(1):73-85.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal
Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695)
Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och
främmande ämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna mot
oxidativ stress, liksom GSTM! och GSTT1.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
48% Effektiv Fas 2 Avgiftning
effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och
Tungmetaller
gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
A/G
42% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
G/G
10% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
Litteratur
Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol.
2008,7(1):73-85.
Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct
1,107(7):1570-7.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal
Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep,
23(9):1475-81.
Sida 15 av 23
GSTT1 Null Allel
Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och
främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av
den cellulära avgiftningen.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
A/A
36% Effektiv Fas 2 Avgiftning
effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och
Tungmetaller
gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
A/DEL
42% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
DEL/DEL
22% Begränsad Fas 2 Avgiftning
begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler
Litteratur
Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol.
2008,7(1):73-85.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal
Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880)
SOD2 kodat på superoxid dismutas enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva syremolekylerna (ROS) och skyddar på
så vis kroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ett
begränsat skydd mot dessa fria radikaler.
AE
Gentyp
GF
Sannolik effekt
X
C/C
20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler
C/T
53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
T/T
27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
Litteratur
Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. Pharmacogenet
Genomics. 2005 May,15(5):311-9.
Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal
Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.
Sida 16 av 23
GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450)
GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelar
därmed en roll för kroppens skydd mot oxidativ stress.
AE
Gentyp
X
C/C
67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler
C/T
26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
T/T
GF
7%
Sannolik effekt
Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler
Litteratur
Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples
of subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25.
Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun
2009, 18(6): 1841–1848.
Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage.
2010 Jun,18(6):817-24.
Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide
polymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14.
Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European
men. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68.
Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011
Oct,137(10):1553-61.
Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in
men from Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90.
Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12.
Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009
Sep,48(6):383-6.
NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566)
Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen av
Nicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kan
inte längre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
C/C
66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol
C/T
30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol
T/T
4%
Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol
Litteratur
Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21,
2011.
Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014
May 15.
Sida 17 av 23
COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680)
Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (adrenalin, noradrenalin, dopamin) och hjälpa dem
med nedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-polymorfismen rs4680 förknippas med
psykologiska störningar som schizofreni, ätstörningar och alkoholism.
AE
Gentyp
X
GF
Sannolik effekt
A/A
20% Inga påverkan
Ökad risk för alkoholism
A/G
55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (oddskvot: 2.5)
Normal risk för alkoholism
G/G
25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (oddskvot: 10.9)
Normal risk för alkoholism
Litteratur
Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-Omethyltransferase gene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27.
Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social
drinkers. Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.
Hursel R et al. The role of catechol-O-methyl transferase Val(108/158)Met polymorphism (rs4680) in the effect of green tea on resting energy
expenditure and fat oxidation: a pilot study. PLoS One. 2014 Sep 19,9(9):e106220.
Smith SB et al. Epistasis between polymorphisms in COMT, ESR1, and GCH1 influences COMT enzyme activity and pain. Pain. 2014 Nov,155(11):2390-9.
Tammimäki A et al. Catechol-O-methyltransferase gene polymorphism and chronic human pain: a systematic review and meta-analysis.
Pharmacogenet Genomics. 2012 Sep,22(9):673-91.
CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551)
Hämproteinet cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen cytokrom-P450-enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska
substanser (bl.a. koffein), mediciner och östrogener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög
kaffekonsumtion som med en senare uppkomst av bröstcancer.
AE
Gentyp
X
A/A
51% I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 koppar
kaffe om dagen
A/C
42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer
C/C
GF
7%
Sannolik effekt
Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer
Litteratur
Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer Epidemiol
Biomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.
"Caffeine". DrugBank. University of Alberta. 16 September 2013. Retrieved 8 August 2014.
LEGEND : AE = din personliga resultatanalys (markerad med ett X ) , Genotyp = De olika varianter av genen (
alleler kallas) , GF = Procentuell fördelning av olika genetiska varianter i befolkningen (befolkning ) ,
Sannolik effekt = påverkan av genetisk variation .
Sida 18 av 23
KUNDSERVICE
Kundservice
Har du frågor eller kommentarer?
Vår kundservice står till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Du kan ta kontakt
med vår kundservicegrupp på olika sätt. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara
besvaras av våra experter och därför ber vi dig att ta kontakt via e-post angående frågor av detta slag.
➤ [email protected]
Vårt team gläder sig åt ditt telefonsamtal.
Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss. Vi kommer att ta
hand om ditt ärende och göra vårt bästa för att finna en tillfredsställande lösning på problemet.
Kontakt / Forum
DNA Care AB
Kontorsvägen 8
85229 Sundsvall
Sweden
Sida 19 av 23
CERTIFIERINGAR
Certifieringar
Novogenias labb hör till de mest moderna och automatiserade laboratorierna i Europa och har flera
certifieringar och system för kvalitetssäkring, vilka motsvarar internationell standard eller t.o.m.
överträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika, enligt högsta kvalitetsstandard.
Genanalys av livsstils-ändamål
Utförande av den medicinska genanalysen
Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189
laboratorium
Certifierat genom analysen i ett ISO 17025
laboratorium
Medicinsk bedömning av genanalysresultat
Laboratorium med tillåtelse till medicinsk
genetikforskning
Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189
laboratorium
Godkänd av
Österrike
den
Firmaledning och kontor
Certifierat genom ISO 9001
Sida 20 av 23
federala
hälsoministeriet
TEKNISKA DETALJER
Tekniska detaljer
Adress
Analysmetod
Saalachstrasse 92
5020 Salzburg
AUSTRIA
Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,
Mass-spektrometri och TaqMAN
realtids PCR
Beställningsnummer
Detektion
DEMO_FS
~99%
Födelsedatum
Prov typ
01/01/1985
Salivprov ur munhålan
Ansvarigt företag
Beställningsnummer
DNA Care AB
Kontorsvägen 8
85229 Sundsvall
Sweden
Prov mottagen: 01/09/2014
Analys började: 02/09/2014
Detektion: 08/09/2014
Laboratoriet som gör analyserna: 08/09/2014
Laboratorium
Version
Novogenia GmbH
Saalachstrasse 92
5020 Salzburg
AUSTRIA
v392
HOME
Ansvarig för laboratoriet
Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.
Sida 21 av 23
MEDICINSKA FRÅGOR
M1
PERSONLIGA UPPGIFTER FÖR MEDICINSKA ANALYSER
Midja (cm)
Höftomfång (cm)
Blodtryck (RR)
Röker du?
X
Nej
Ja
Ej längre sedan
År
Sportslig aktivitet
Liten
X
Medel
högt
Cervixdysplasi
Cervixkarcinom
Ovarialkarcinom
Lungcancer
Blåscancer
Bröstcancer
Tjocktarmscancer
Melanom
Prostatacancer
Autoimmunstörning
Dyslipidemi
Stroke
Typ 1 Diabetes
Angina pectoris
Periph. Occlusiv Sjukdom
Typ 2 Diabetes
Högt blodtryck
Venös Trombos
Sköldkörteldysfunktion
Godartad Prostata Hyperplasi
Gestos
Menopaus
Perimenopaus
Eumenorrhoe
Metrorrhagi
Menorrhagi
Provbiopsi / välartad
Bröstförminskning
Bröstförstoring
Mastopati
Medicinsk historia
För tidig födsel
Missfall
Ålder vid Menarch
Cervixinsuffiens
Ålder vid början av menopaus
Graviditeter
Ålder vid 1:a födseln
Serumnivå (fastande)
Glukos
lågt
X
medel
högt
Homocystein
lågt
X
medel
högt
Totalt kolesterol
lågt
X
medel
HDL kolesterol
lågt
X
medel
högt
Folsyra
lågt
X
medel
högt
högt
Vitamin B6
lågt
X
medel
LDL kolesterol
lågt
X
högt
medel
högt
Vitamin B12
lågt
X
medel
högt
Triglycerider
lågt
Kreatinin
lågt
X
medel
högt
TSH
lågt
X
medel
högt
X
medel
högt
T3
lågt
X
medel
Urinsyra
högt
lågt
X
medel
högt
T4
lågt
X
medel
högt
Insulin
lågt
X
medel
högt
PSA
lågt
X
medel
högt
Lipoprotein-A
lågt
X
medel
högt
OGTT
lågt
X
medel
högt
Sjukdomar i familjen av första graden
Högt blodtryck
Perifära Occlusiv sjukdom
Lungcancer
Hjärtinfarkt
Venös Trombos
Tjocktarmscancer
Stroke
Typ 1 Diabetes
Bröstcancer
Typ 2 Diabetes
Prostatacancer
Hemokromatos
Bakvägg
Främre vägg
Sidovägg
Lyse-terapi
PTCA/Stent Terapi
Bypass Terapi
Hjärtinfarktanamnes
Sida 22 av 23
REFERENS
Alla våra resultat och processer baserar sig på senaste vetenskap och är optimalt
anpassade till lagliga föreskrifter.
Toxo Sensor (Avgiftning)
➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 null
genotype, and risk of bladder cancer: results from the Spanish
Bladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug
20-26;366(9486):649-59.
➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1,
GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemia
in Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31.
➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms,
Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among Asian
Populations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May
2008 17; 1120
➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic Aromatic
Hydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5.
➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatische
Kohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. Aktualisierte
Stellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009,
Abschnitt 3.1.3 „Exposition“.
➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28.
CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer among
never smokers: a population-based study. Wenzlaff AS,
➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferase
M1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updating
meta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. Ann
Epidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21.
➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 null
polymorphism and susceptibility to endometriosis and ovarian
cancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001
➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, Unlü
A, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1,
GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology.
2004 Nov;9(4):493-8.
➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, Shu
XO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val genetic
polymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008
Mar;87(3):753-60.
➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450
enzymes in endogenous signalling pathways and environmental
carcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960.
➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN,
Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1
polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ Health
Perspect. 2010 Mar;118(3):437-43.
➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N,
Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism,
metallothionein expression, and mercury levels among students in
Austria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug
22.
➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S,
Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, Miki
T, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GST
polymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, and
risk for Parkinson's disease in a Japanese population.Parkinsonism
Relat Disord. 2010 May 14.
➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002
Sep-Oct;21(5):419-24.
➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMT
genotype influences the effect of alcohol on blood pressure: results
from the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, Anton
RF.
➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. The
association between high-activity COMT allele and alcoholism. Serý
O, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P.
➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association between
the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene
and alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J,
Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT,
Tiihonen J. Source Department of Public Health and General
Practice, University of Kuopio, Finland.
➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806
➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636
➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317
➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823
➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054
➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602
➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328
➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644
➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113
➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190
➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404
➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742
➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571
Sida 23 av 23
ANTECKNINGAR
0000000000000
DNA-test - Avgiftningsförmåga
Lisa Svensson
DEMO_FS
0000000000000