Från de första kulturerna till Antiken
Fakta:
Vår art människor, Homo sapiens sapiens, har funnits i ca 200 000 år och uppstod i Afrika.
Därifrån vandrade människorna till andra delar av världen. De första människorna var jägare
och samlare. Under istiden jagade människorna stora djur t.ex. mammutar, som betade på de
stora gräsvidderna som fanns på stäppen och tundran.
När istiden tog slut för drygt 10 000 år sedan fick människorna det svårare att hitta mat,
tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. När det blev varmare bredde skogarna ut sig och
betesmarkerna minskade och med dem bytesdjuren. Människorna var tvungna att hitta nya
sätt att skaffa mat. Några flyttade till kusterna för att fiska och jaga. Några kom på ett annat
sätt att skaffa mat, bondens. Istället för att jaga och samla kunde man föda upp djur och odla
ätbara växter.
Bofasta bönder kunde producera mat så att det räckte till fler. Detta ledde till att mer
avancerade samhällen och stora städer började växa fram, ofta vid floder i varmare länder.
Tidiga flodkulturer var Egypten (Nilen), Mesopotamien (Floderna Eufrat och Tigris, nutidens
Irak), Indus (Pakistan), Huang he (Gula floden, Kina). I Europa får grekerna och romarna
stort inflytande på utvecklingen. ”De gamla grekerna” och romartiden kallar vi för antiken,
den varade från 500 f.Kr. till 500 e.Kr.
Du kan fortfarande alltid titta i bloggen www.jobba-mera-nu.blogspot.se
Där finns senaste informationen, planering om man tappat bort den, stenciler m.m.
1
Forna civilisationer, från förhistorisk tid – Antiken
Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling
Du kan undersöka några
utvecklingslinjer och beskriver
då enkla samband mellan olika
tidsperioder.
Du kan undersöka några
utvecklingslinjer och beskriver då
förhållandevis komplexa samband
mellan olika tidsperioder.
Du kan undersöka några
utvecklingslinjer och beskriver då
komplexa samband mellan olika
tidsperioder.
Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras
villkor och värderingar och för att skapa eller stärka nationella identiteter
Du har grundläggande kunskaper om Antiken (olika
tidsperioder). Du visar det
genom att föra enkla och till
viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar
och människors levnadsvillkor
och handlingar.
Du har goda kunskaper om Antiken
(olika tidsperioder). Du visar det
genom att föra utvecklade och
relativt underbyggda resonemang
om orsaker till och konsekvenser av
samhällsförändringar och
människors levnadsvillkor och
handlingar.
Du har mycket goda kunskaper om
Antiken (olika tidsperioder). Du
visar det genom att föra
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av
samhällsförändringar och
människors levnadsvillkor och
handlingar.
Du kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang
om hur historia har använts och
kan användas i några olika
sammanhang och för olika
syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda
till olika uppfattningar i nutiden,
och vilka konsekvenser det kan
få.
Du kan föra utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om hur
historia har använts och kan
användas i några olika sammanhang
och för olika syften, samt hur skilda
föreställningar om det förflutna kan
leda till olika uppfattningar i nutiden,
och vilka konsekvenser det kan få.
Du kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur
historia har använts och kan
användas i några olika sammanhang
och för olika syften, samt hur skilda
föreställningar om det förflutna kan
leda till olika uppfattningar i nutiden,
och vilka konsekvenser det kan få.
Några historiska begrepp samt … vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring,
källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang
Du kan använda historiska
begrepp på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Du kan använda historiska begrepp
på ett relativt väl fungerande sätt.
Du kan använda historiska begrepp
på ett väl fungerande sätt.
Du för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
källornas trovärdighet och
relevans.
Du för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
källornas trovärdighet och relevans.
Du för väl utvecklade och väl
underbyggda resonemang om
källornas trovärdighet och relevans.
2
v. / dag
Vad vi ska göra
Att tänka extra på
Vecka 3
Genomgång av vårterminens moment och nästa
veckas planering.
Få planering för nästa moment:
Historia!
INTRO flodkulturerna – antiken
Läs igenom planeringen och
DUBBELKOLLA vad ni ska
göra under veckan och vad ni
ska kunna till prov och
inlämningsuppgift
Tisdag
Ev. dokumentär
Börja läsa i boken, svara på frågor i planeringen
Vecka 4
Måndag
Genomgång:
Varför är historia viktigt?
Från samlare – jägare – fiskare
Nya samhällstyper växer upp.
Vad kännetecknar tidigare kulturer?
Genomgång:
Ni får ett exempel på en kultur (Mesopotamien).
Vecka 4
Tisdag
Jobba självständigt med frågorna i planeringen
Jobba med frågorna 1 – 4
Genomgång:
Antikens Grekland och Rom
Reflektera dagen.
Svara på frågorna 1 – 4 i
planeringen, läxa om ej hunnit
klart.
Reflektera dagen.
Svara på frågorna 5 – 17 i
planeringen, läxa om ej hunnit
klart under onsdagens lektion
Vecka 4
Jobba självständigt med frågorna i planeringen
Ta en Ipad och titta på ”Stora civilisationer”
Jobba med frågorna 5 – 17
Oförberett läxförhör på Antiken
Onsdag
Jobba vidare med frågorna 5 – 17
Svara på frågorna 5 – 17 i
planeringen, läxa om ej hunnit
klart.
Vi ser tillsammans på en passande SLI dokumentär
Vecka 4
Torsdag
Genomgång
Vad är en historiker?
Vad är källkritik?
Jobba med frågorna 18 – 22
Reflektera dagen
Reflektera dagen
Svara på frågorna 18 – 22 i
planeringen, läxa om ej hunnit
klart.
Klar? Perfekt då kan du börja göra
inlämningsuppgiften för högre betyg – uppgift 4!
Vecka 4
Inlämning svar på frågorna i planeringen
PROV!
Fredag
PROV
Provet är på
(instuderingsfrågorna):
- Högkulturer
- Antikens Grekland
- Antikens Rom
- Begrepp och källkritik
SKRIVA INLÄMNING FÖR HÖGRE BETYG
Lämnas i hand eller till mail senast måndag 26
januari (måndag v.5): [email protected]
3
Examinationer:
❶ Inlämning av besvarade instuderingsfrågor (läxa om ej blir klart under lektion)
❷ Prov Antiken för betyg E
❸ För högre betyg krävs utvecklade och problematiserande svar på frågorna märkta
med
samt inlämning av uppgift 4. Tid för detta finns under ämnesveckan
samt under provtiden. Inlämning senast måndag v.5.
Bok: Levande historia 7 Sol 3000
SLI-filmer under veckan som man kan se:
-
-
Antikens Egypten – Stora civilisationer
Det forntida Kina – Stora civilisationer
Kina – livet i de antika huvudstäderna
Mesopotamien – Stora civilisationer
Antikens Grekland – Stora civilisationer
Romerska riket – Stora civilisationer
UPPGIFT 1 – Högkulturerna
Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling
1) Varför blev människan jordbrukare? (s.144-145)
2) Ge exempel på några högkulturer (minst två)
(Högkultur 1: s.148 –, högkultur 2: s.168 –, högkultur 3: s.182 – )
3) Varför, tror du, kallas de just för ”högkulturer”?
4) Välj två av de högkulturer du skrev i fråga 1 och jämför dem genom att svara på varje
punkt nedan (gör gärna två spalter och sidhänvisning finns under fråga 2…):
Varför startade högkulturen?
Hur bodde man, var det skillnad mellan män och kvinnor, hur hade barnen det,
fanns det slavar… (beskriv vardagslivet)
Vem/vilka hade makten i samhället – hur fick de makten?
Vad trodde man på? (Religion)
Är högkulturen känd för specifik uppfinning/teknik?
Vilka spår finns det av högkulturen idag? Är det något vi använder idag?
Orsaker och konsekvenser:
Välj en av dina högkulturer och förklara varför den var bra på det den var bra på.
Vilka konsekvenser gav det?
4
UPPGIFT 2 – Antiken
Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras
villkor och värderingar och för att skapa eller stärka nationella identiteter
Grekland:
5) Vilket århundrade pratar man om att det antika Grekland börjar? (s.194)
6) Vad var det som gjorde att Grekland blev ett splittrat område med flera olika
stadsstater? (står ej i boken, häng med i power point presentationen)
7) Vad var det som enade det grekiska folket, tre saker? (två saker står på s.195, den
tredje kan man klura ut genom att läsa s.196)
8) Vad var stadsstaten Sparta känt för? (s.196-199)
9) Vad var stadsstaten Aten känt för? (s.200-201)
10) Hur levde man i det antika Grekland? Hur hade t.ex. männen, kvinnorna, barnen det?
Fanns det slavar? Hur bodde man? Hur var styrelseskicket?
(OBS olika i olika stadsstater, var noga att precisera vilken du skriver om)
Sparta s.198-199, Aten s.200-201 och 205-207, allmänt s.202-203 och 208-209.
11) Vad har vi idag som kan kopplas samman med antikens Grekland?
(Hur har Grekland påverkat dagens värld och vårt samhälle, ge exempel)
(sidhänvisningarna ovan samt 214-215)
För högre betyg svaras denna fråga på samtidigt som fråga 17.
Jämför, problematisera, hitta orsaker och konsekvenser.
Romarriket:
12) Vilka var Etruskerna och vad hämtar romarna från dem? (s.219)
13) Hur och när växer romarriket fram och när tar romarna över Grekland? (s.219-222)
14) Vad var romarrikets starka sidor, vad var det som gjorde att romarna kunde växa till
ett imperium? (s.222-223 och 230-231)
15) Hur styrdes det stora romarriket? (s.224-227)
16) Hur levde man i det antika Rom? Hur hade t.ex. männen, kvinnorna, barnen det?
Fanns det slavar? Hur bodde man? (s.235-241)
17) Vad har vi idag som kan kopplas samman med antikens Rom?
(Hur har rom påverkat dagens värld och vårt samhälle, ge exempel)
(sidhänvisningarna ovan samt 212, 242-242, 247)
För högre betyg svaras denna fråga på samtidigt som fråga 11.
Jämför, problematisera, hitta orsaker och konsekvenser.
5
UPPGIFT 3 – Begrepp och källkritik
Några historiska begrepp samt … vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring,
källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang
18) Vad betyder ordet kontinuitet – förklara genom att sätta in i ett sammanhang
(ge exempel)
19) Ge exempel på hur man kan använda orden förändring och förklaring i ett historiskt
sammanhang.
20) Vad är källkritik och varför ska man använda det? (s.126-127)
21) Vilka är källkritikens principer? (ej sidhänvisning, häng med på power point
presentationen)
22) Man brukar prata om att det är extra viktigt i dagens samhälle att vara källkritisk.
Varför just idag och inte för t.ex. 50 år sedan? Ge exempel!
UPPGIFT 4 – Inlämningsuppgift C – A
Nu kommer ett aktuellt exempel:
Vi har i dagens Sverige olika politiska partier som alla säger sig grunda i demokratiska
värden. Men vad är demokrati? Vad var det då (under antiken) och vad är det idag?
Ta två valfria svenska partier som du jämför med två valfria grekiska stadsstater eller
romarriket – vilka likheter och skillnader hittar du?
Vilka kopplingar kan du göra – kan du se varifrån partierna har hämtat sina
grundläggande tankar/idéer?
Beroende på om man hämtar sina tankar från Aten, Sparta eller romarriket får man
olika sätt att se på världen idag – vilka konsekvenser kan det bli genom valt synsätt?
Använd dig av fina ord, begrepp, ge exempel, visa på orsaker och konsekvenser,
visa på hur historia har använts och kan användas. Var källkritisk!
Från betygskriterierna:
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan
användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna
kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
6
Högkultur
Flodkulturer
Antiken
Pyramider
Farao
Balsamering
Stadsstat
Demokrati
Teater
Olympiska spelen
Filosofer
Julius Ceasar
Mare Nostrum
Collosseum
Akvedukt
Mittens rike
Sidenvägen
Qin
7
