Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15

Allmänmedicin innefattande allmän och
speciell farmakologi, 15 högskolepoäng
Provmoment:
Ladokkod:
62DA01(version3)
Tentamen ges för:
DSK 06 + fristående
TentamensKod:
Tentamensdatum:
Tid: 9.30-12.30
2012 11 24
Hjälpmedel: Inga
Totalt antal poäng på tentamen:
Allmän farmakologi 22 poäng , Speciell Farmakologi 20
poäng.
För att få respektive betyg krävs:
Allmän farmakologi G 15 poäng, VG 18 poäng.
Speciell farmakologi G 14 poäng, VG 17 poäng
Allmänna anvisningar:
Dessa två tentamina rättas separat (du kan således få godkänt på
en och underkänt på den andra), vilket innebär att du bara gör om
tentamen på den eventuellt underkända delen.
På varje multiple choice fråga (flervalsfråga) kan ett eller flera
rätta svar vara rätt.
För att få full poäng (2p) krävs helt rätt svar.
För att få delpoäng (1p) krävs 50 % rätt, O poäng vid endast ett
eller inget rätt.
Markera rätt(a) svaren tydligt.
Nästkommande tentamenstillfälle: 15/12 9.30-12.30
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Lycka till!
Ansvarig lärare:
Annikki Jonsson
Lise-Lott Berg
telefon
0702-137583
073-6483559
Lärarna anträffbara
kl. 9.30–10.00
Tentamen nr 2 DSK HT 2012 Lördag 24/11
Allmän farmakologi
1. Det finns en mängd olika varianter av tabletter. En av dessa som används
frekvent är depåtabletten.
Vilket/vilka av följande påståenden stämmer för depåtabletter? (2p)
A. Möjlighet att dosera med färre doseringstillfällen.
B. Denna beredningsform går för det mesta bra att krossa eller dela.
C. Effekten kommer snabbt.
D. Koncentrationstopparna blir mindre, detta kan ge mindre biverkningar.
2. Läkemedel kan administreras på flera olika sätt. Ett sätt är att ge läkemedel
rektalt.
Vilka/vilket av följande påståenden stämmer rektal administrering? (2p)
A. Alla läkemedel som kan ges peroralt kan även ges rektalt.
B. Rektal tillförsel kan vara bra till personer med sväljsvårigheter.
C. Genom att ge ett läkemedel rektalt kan man i vissa fall undvika
förstapassagemetabolism.
D. Biotillgängligheten vid rektal administrering är alltid 100%.
3. Ett läkemedels förmåga att passera membran styrs bland annat av hur fett och
vattenlösligt ett läkemedel är. Denna egenskap påverkas ibland av en substans
syra-basegenskaper.
Vilka/vilket av följande påståenden stämmer för en svag syra som befinner sig i
tunntarmen? (2p)
A. Läkemedlet befinner sig huvudsakligen i sin joniserade form.
B. Läkemedlet är mer fettlösligt i en miljö med högt pH.
C. Läkemedlet har svårare att passera membran i en basisk miljö.
D. Läkemedlet är mer fettlösligt när det är i sin laddade form.
4. Vilket/vilka påståenden stämmer för begreppet låg biotillgänglighet? (2p)
A. Läkemedlet måste absorberas dåligt.
B. Endast en mindre del av administrerat läkemedel når systemkretsloppet.
C. Läkemedel med snävt terapeutiskt fönster har vanligen låg biotillgänglighet.
D. Ett läkemedels biotillgänglighet styrs av absorptionsgraden och
förstapassagemetabolismen.
5. Nedreglering innebär att antalet receptorer minskar. Detta kan påverka effekten
av ett läkemedel som verkar via dessa receptorer.
Vilket/vilka av nedanstående påståenden stämmer vid nedreglering av
receptorer? (2p)
A. Agonister kan ge upphov till nedreglering.
B. Större dos krävs för att få samma effekt.
C. Effekten av läkemedlet blir mindre.
D. Antagonister kan ge upphov till nedreglering.
6. Vilka delprocesser består renal elimination av? (3p)
Svar:……………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………..
7. Efter en upprepad dosering så uppnår man en jämviktskoncentration, en sk
steady state koncentration.
Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? (2p)
A. Vid upprepad peroral administrering är plasmakoncentrationen konstant över tid
när man har uppnått jämvikt.
B. Tiden det tar för att uppnå jämviktskoncentration beror på halveringstiden och är ca
5 halveringstider.
C. Justerar man dosen så ställer kroppen in en ny jämviktskoncentration omedelbart.
D. Det tar samma tid att nå jämviktskoncentrationen oavsett om man ger läkemedlet
intravenöst eller peroralt.
8. Rita i samma diagram hur plasmakoncentrationen varierar över tiden efter en
enkeldos av ett läkemedel vid. Var tydlig i dina svar. Skriv ut allt i kurvan, ange
även X och Y axeln: (5p)
A) Intravenös administrering
B) Peroral dosering – snabblöslig tablett
C) Peroral dosering – depottablett
tid
9. Vilket av följande förenklade samband beskriver skillnaden mellan additiv,
synergistisk och antagonistisk effekt? (1p)
A.
Additiv effekt
Synergistisk effekt
Antagonistisk effekt
1+1=0
1+1=4
1+1=2
B.
Additiv effekt
Synergistisk effekt
Antagonistisk effekt
1+1=2
1+1=4
1+1=0
C.
Additiv effekt
Synergistisk effekt
Antagonistisk effekt
1+1=4
1+1=2
1+1=0
10. Samtidigt intag av järntabletter försämrar absorptionen av doxycyklin (ett
antibiotikum). Detta kan leda till utebliven effekt mot infektionen på grund av
alltför låg serumkoncentration av doxycyklin. Vilken är mekanismen bakom
denna läkemedelsinteraktion?
Vilket av följande påståtenden stämmer? (1p)
A. Järnjoner och doxycyklin konkurerar om bindning till plasmaproteiner.
B. Järnjoner ökar levermetabolismen av doxycyklin.
C. Järnjoner ökar njurutsöndringen av doxycylin.
D. Komplexbindning mellan järnjoner och doxycyklin i mag-tarmkanalen.
Maxpoäng 22
Godkänd 15 p
Väl Godkänd 18 p
Speciell farmakologi
1.
När man drabbas eksem är grunden i behandlingen att om möjlig undvika att
komma i kontakt med det som orsakar eksemet. Utöver detta är läkemedel ofta en
del i behandlingen av eksem.
Vilka/vilket av följande påståenden stämmer när det gäller behandling av eksem?
(2p)
A. Grupp I steroider finns att köpa receptfritt.
B. Lokalt applicerade steroider kan ge systembiverkningar på samma sätt som steroider
tillfört systemiskt.
C. Grupp IV steroider får endast förskrivas i småförpackning av sköterskor med
förskrivningsrätt.
D. Användning av mjukgörande läkemedel är en viktig del i behandling av eksem.
2. I vissa mjukgörande krämer finns fuktbindande komponenter tillsatta. Ge två
exempel på sådana tillsatser. (2p)
Svar:
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………….
3. Vid användning av cox-hämmare (NSAID) så ökar risken att man ska drabbas
av magsår. Detta kan förklaras med hjälp av cox-hämmarnas
verkningsmekanism.
Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? (2p)
A. Cox-hämmare leder till kraftigt ökad syrasekretion.
B. Hämning av enzymet cyklooxygenas (cox) leder till minskade nivåer av
prostaglandiner.
C. Hämning av enzymet cyklooxygenas (cox) ger ökad fristättning av pepsinogen.
D. Prostaglandin har en skyddande effekt på magslemhinnan.
4. När man är gravid är det inte ovanligt att man drabbas av sura uppstötningar.
Vilket/vilka påståenden stämmer när det gäller behandling av sura
uppstötningar till gravida? (2p)
A. Gaviscon är kontraindicerat till gravida på grund av att man lätt drabbas av
illamående.
B. Medel mot sura uppstötningar får inte säljas utan giltigt recept.
C. Antacida påverkar inte fostret negativt.
D. Antacida är inte lämpligt att ge till gravida då man kan påverka barnets framtida
tandmineralisering.
5. Erik Pettersson, 28 år, har ett stressigt jobb och har problem med halsbränna.
Han brukar använda sig av Rennie och tycker att de fungerar ganska bra men
det blir ett himla tuggande då besvären kommer ofta. Han frågar dig om det
finns något bättre preparat. Han har hört talas om Losec och undrar om det kan
vara något för honom.
Varför kan Losec (omeprazol) vara ett bättre alternativ till Erik än ett
antacidum? (1p)
svar:
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………….
Vad är verkningsmekanismen för omeprazol? (2p)
Svar:
…………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………..
6. Huvudlöss är otrevligt att drabbas av. Som tur är så finns det flera att sätt att
behandla detta.
Vilka/vilket av nedanstående påståenden stämmer när det gäller behandling av
löss? (2p)
A. Vid läkemedelsbehandling av huvudlöss skall man behandla i två omgångar.
B. Alla familjemedlemmar skall behandlas samtidigt.
C. Prioderm schampo är förstahandsmedlet för att minska risken för
resistensutveckling.
D. Hedrin och Paranix går inte att skriva ut på recept.
7. Perorala antihistaminer såsom Tavegyl och Loratadin har flera olika
användningsområden.
Vilka/vilket av följande påståenden stämmer när det gäller perorala
antihistaminer? (2p)
A. Alla antihistaminer passerar blod - hjärn barriären.
B. Trötthet är en vanlig biverkan för perorala antihistaminer.
C. Alla antihistaminer som får förskrivas av sköterskor med förskrivningsrätt vid
allergi är receptfria.
D. Antihistaminer verkar genom blockering av histamin-1-receptorer.
8. Vid diarré kan man i vissa fall rekommendera användning av loperamid
alternativt loperamidoxid.
Vilket/vilka av följande påståenden stämmer för dessa preparat? (2p)
A. Båda preparaten är syntetiska opioider.
B. Ska endast ges till vuxna.
C. Risk för beroendeutveckling.
D. Loperamidoxid är en pro-drug till loperamid.
9. Nasala glukokortikoider är ett alternativ vid allergisk rinit.
Vilka/Vilket påstående stämmer för denna preparatgrupp? (2p)
A. Har viss effekt vid samtidiga ögonbesvär.
B. Kan behöva ges i högre startdoser för att få kontroll på symptomen.
C. Alla nasala glukokortikoider är receptfria.
D. Har dålig effekt vid rinnsnuva.
10. Beskriv verkningsmekanismen för V-penicillin? (1p)
Svar:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………….
Max poäng 20
Godkänd 14 p
Väl Godkänd 17 p
Lycka Till!