Utvärdering av anordnare inom vuxenutbildningen

1 (7)
2012-04-10
TJÄNSTESKRIVELSE
AFN 2012/38-615
Arbets- och företagsnämnden
Utvärdering av anordnare inom vuxenutbildningen
Förslag till beslut
Arbets- och företagsnämnden noterar informationen.
Sammanfattning
Kollegiala observationer var tidigare en viktig del i det kvalitetsarbete inom Våga Visa –
samarbetet som Nackas vuxenutbildning har medverkat i. Nacka har nu valt att utveckla
liknande arbetsmetoder i form av ett pilotprojekt inom ramen för Vuxregionsamarbetet på
KSL (Kommunförbundet Stockholms län). Resultaten från pilotprojektet redovisas i denna
skrivelse. Sammanfattningsvis är Arbets- och företagsenheten nöjd med resultaten från
pilotprojektet. KSL kommer under 2012 att inbjuda alla länskommuner att medverka i ett
fortsatt kvalitetsarbete som bygger på resultaten från pilotprojektet.
Ärendet
Inledning
Vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete har tidigare bedrivits inom ramen för
samarbetet Våga Visa, som är en arbetsmetodik som Nacka har utvecklat i nära samarbete
med ett tiotal kommuner i Stockholmsregionen, se
http://www.nacka.se/underwebbar/Anordnare/vaga_visa/Sidor/default.aspx
Målsättningen har varit att utveckla och tillämpa en utvärderingsmetodik som uppfyller de
krav som Skollagen ställer på systematiskt kvalitetsarbete. Skolinspektionen har tidigare
granskat metodiken och funnit att den uppfyller dessa krav.
Då alla kommuner som medverkar i Våga Visa – samarbetet inte i samma utsträckning har
prioriterat vuxenutbildningen har omfattningen av samarbetet inom vuxenutbildningen
minskat. Nacka har därför, tillsammans med några andra kommuner, arbetat för att
motsvarande kvalitetsarbete skulle utvecklas inom ramen för Vuxregionsamarbetet på KSL.
Detta initiativ har varit framgångsrikt och här redovisas de första resultaten.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
SMS
WEBB
ORG.NUMMER
Nacka kommun, 131 81 Nacka
Stadshuset, Granitvägen 15
08-718 80 00
[email protected]
716 80
www.nacka.se
212000-0167
2 (7)
Nio länskommuner, i samverkan med KSL, inledde 2011 ett pilotprojekt med målsättningen
att utveckla en gemensam metodik för arbete med utvärdering/observation av anordnare av
vuxenutbildning. Målet för pilotprojektet var










Förstärka kvaliteten inom den kommunala vuxenutbildningen
Utveckla en metodik som uppfyller Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Skapa ett verktyg som är ett stöd för rektors uppdrag med kvalitet och tillsyn av
vuxenutbildningen, bl a kvalitetssäkra utbildningen
Erbjuda ett stöd till anordnarnas arbete med att förbättra och utveckla kvaliteten
Erbjuda en metodik som också ger möjligheter till kompetensutveckling för
personer som arbetar med myndighetsutövning inom vuxenutbildning
Förenkla tillsynsarbetet för anordnarna – bygga upp system där samtliga kommuner
som har elever hos en anordnare samordnar sitt tillsynsarbete med hjälp av en
gemensam rapport
Utveckla system för att publicera resultaten från utvärderingsarbetet och därmed
göra dem tillgängliga för elever som ett stöd inför val av anordnare
Utveckla ett kostnadseffektivt system för kvalitetsarbete
Pröva och utvärdera en metodik inför beslut om ett gemensamt utvärderingssystem
Utveckla och förstärka kvalitetsarbetet inom vuxregionsamarbetet på KSL
De samverkande kommunerna (Botkyrka, Danderyd, Nacka, Sollentuna, Tyresö, Täby,
Upplands Väsby, Vallentuna och Vaxholm) beslutade att gemensamt köpa tjänsten
utvärdering/observation av Stockholms stads inspektionsenhet, som har god erfarenhet av
skolinspektionsarbete.
De medverkande kommunerna beslutade gemensamt om vilka anordnare som skulle
utvärderas. Kostnaden för den köpta tjänste fördelades sedan mellan kommunerna utifrån
hur många elever respektive kommun hade hos berörd anordnare.
Utvärderingen genomfördes sedan av en arbetsgrupp med två personer – en ledare från
inspektionsenheten och en medarbetare från en av de medverkande kommunerna.
Arbetsgruppen besökte anordnaren under en vecka och träffade elever, lärare och
skolledning gjorde utvärderingen efter en beprövad metodik.
Visning av företagens lärplattform ingick också i distansutbildningen. I slutet av
utvärderingsveckan redovisades utvärderarnas huvudintryck muntligt för företagets ledning
och båda parter hade möjlighet att resonera och reflektera kring de iakttagelser och
bedömningar som utvärderarna hade gjort. Efter varje utvärdering har intrycken sedan
summerats i en skriftlig rapport med angivande av såväl styrkor som svagheter som sedan
faktagranskats av företaget.
Resultat
Utvärderingsrapporterna är publicerade på KSLs webb,se
3 (7)
http://www.ksl.se/svenska/vara-uppdrag/arbetsmarknad/gemensamvuxenutbildningsregion/kvalitet/gemensam-utvardering.html
De kommer också att publicera på Nackas webb som ett led i kommunens arbete med
öppenhet och resultatredovisning.
Rapporterna ger en bra ögonblicksbild av kvaliteten i anordnarnas arbete vid
utvärderingsbesöket. Där framgår såväl starka sidor som förbättringsområden. Sammantaget
visar utvärderingarna följande.
Utbildning: Styrkor
 De flesta elever är mycket nöjda med sin utbildning och de menar att de flesta lärare
är engagerade och kunniga.
 Eleverna är oftast mycket nöjda med flexibiliteten i vuxenutbildningen.
 Eleverna menar att de får mycket stöd av lärarna.
 De flesta elever anser att de har god kunskap om kursplanemål och betygskriterier.
 De flesta elever menar att de oftast får god återkoppling från lärarna på sin
kunskapsutveckling.
 Distans: eleverna uppskattar möjligheten till denna studieform och tycker att
lärplattformarna är tydliga och lätta att arbeta med.
 Yrkesutbildning: eleverna är oftast nöjda med att få utbildning inom det valda
yrkesområdet av lärare som har erfarenhet från målyrket och de uppskattar särskilt
att få göra praktik på en arbetsplats som kan utgöra inkörsport till ett arbete.
 De flesta utbildningsföretag har påbörjat någon form av systematiskt kvalitetsarbete.
Utbildning: Svagheter
 Andelen obehöriga lärare är ibland ganska hög vilket kan vara extra känsligt för
lärandet inom vuxenutbildningen där kurstiden ofta är mycket kort, 5-20 veckor,
och där läraren måste ha synnerligen god systemkunskap och kännedom om
kursplanemål och betygskriterier för att kunna komprimera kursen på ett klokt och
professionellt sätt.
 Alla skolledare inom utbildningsföretagen är inte pedagogiskt kunniga eller erfarna
och kan därför inte leda och coacha lärarna på ett bra sätt. Detta är extra besvärligt
med tanke på att de obehöriga lärarna behöver extra mycket kvalificerad pedagogisk
ledning och stöttning.
 Den kommunala rektorns roll i upphandlad vuxenutbildning är otydlig.
 Likvärdighetsarbetet inom bedömning och betygssättning i vuxenutbildningen är
inte tillräckligt. Inte sällan är lärarna ensamma inom sitt ämne och ibland även
obehöriga och då behövs extra stora insatser för att säkerställa likvärdigheten i
bedömning och betygssättning.
 Olika kommuner har olika krav vad gäller till exempel betygskomplettering och
närvaro- och avbrottsrapportering, vilket gör att utbildningsanordnarna som har
4 (7)





deltagare från många olika kommuner får tillämpa olika regler för elever i samma
grupp.
Det systematiska kvalitetsarbetet är ofta i sin linda, och många utbildningsföretag
har fullt upp med att förse de olika beställande kommunerna med efterfrågade
statistikuppgifter och har inte arbetat så mycket med att titta på kvaliteten i sitt eget
företag, varken på lokal eller central nivå i företaget. Flera utbildningsföretag har
dock planer på sådant arbete.
Det är svårt att få kvalitetssäkrad elevstatistik då olika tolkningar råder om t ex
avbrott.
Antalet kurser som erbjuds som klassrumsundervisning/närlärande minskar.
Distansutbildning: utbildningsföretagen har kommit olika långt i utveckling av
lärplattform och pedagogiska metoder, och metodutveckling inom distansutbildning
är generellt sett ett utvecklingsområde för alla. Idag finns många nya tekniska
möjligheter inom distanslärandet som inte utnyttjas så som vore önskvärt. Områden
som särskilt behöver arbetas mer med för alla är rättssäkerhet (säkerställande av
vem som är elev), metodutveckling inom laborativa ämnen och ämnen som kräver
stort mått av interaktivitet, exempelvis moderna språk. Skolledarna bör arbeta mer
med coachning av lärarnas arbete på nätet.
Yrkesutbildning: Kvaliteten varierar starkt från företag till företag. Flera
utbildningsanordnare behöver stärka arbetet med branschkontakter och bättre följa
upp eleverna när de är ute på praktik/arbetsförlagt lärande. Bättre kunskap om
kursmål och bedömning vore också önskvärt, liksom ett ökat helhetstänkande inom
respektive ”yrkespaket”.
I slutet av varje rapport har utvärderarna gett förslag på några utvecklingsområden som
utbildningsföretaget borde prioritera. Utbildningsanordnarna föreslås förstärka arbetet inom
följande områden
Infokomp
Systematiskt kvalitetsarbete
Bemötande: gemensam grundsyn och ordning och reda
Metodutveckling av distansutbildningen
Likvärdighetsarbete
Hermods
Förtydligande av roller och ansvar i organisationen
Utveckling av systematiskt kvalitetsarbete
Fortsatt utveckling av den nya lärplattformen
Formativ (framåtsyftande) bedömning
Närlärande: samverkan handledare/lärare och ansvarig webblärare
Byggutbildningen: pedagogisk utveckling av verksamheten
Jensen
Systematiskt kvalitetsarbete
5 (7)
Pedagogiskt ledarskap
Utveckling av distansmetodiken
Kurspaket inom olika yrkesområden
Bedömning och betygssättning
Lernia
Pedagogiskt ledarskap
Obehöriga lärare
Systematiskt kvalitetsarbete
Validering
Formativ (framåtsyftande) bedömning
Likvärdighet i bedömning och betygssättning
NTI Distans
Systematiskt kvalitetsarbete
Pedagogiskt ledarskap
Feedback till elever i distansutbildningen
Fortsatt metodutveckling inom distansutbildningen
Likvärdighet inom bedömning och betygssättning
NTI klassrum
Systematiskt kvalitetsarbete
Pedagogiskt ledarskap
Pedagogiskt utvecklingsarbete
Bedömning och betygssättning
Nästa fas inom pilotprojektet är att under våren 2012 utveckla rutiner för uppföljning av
resultaten från utvärderingarna hos utbildningsanordnarna. Flera olika förslag diskuteras för
närvarande och arbetsgruppen på KSL är överens om att allvarligare brister hos anordnarna
måste följas upp och åtgärdas.
Flera av bristerna återkommer hos flera anordnare. Det kan därför vara lämpligt att även
diskutera i vilken utsträckning kommunerna kan erbjuda olika former av stöd till
anordnarnas förbättringsarbete.
Arbets- och företagsenhetens synpunkter
Sammantaget har pilotprojektet varit värdefullt för enhetens arbete. Här kommentera kort
resultaten.
Förstärka kvaliteten inom den kommunala vuxenutbildningen
Kvalitetsarbetet utgör en viktig del i kommunens med uppföljning av det som levereras i
kommunens kundvalssystem. Utvärderingarna utgör en del i detta arbete. Metoderna i
arbetet med pilotprojektet behöver utvecklas. Bl.a. kommer rutiner för att följa upp
resultaten hos anordnarna att utvecklas för att trygga att förbättringsåtgärder kommer till
stånd.
6 (7)
Utveckla en metodik som uppfyller Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Samarbetet med inspektionsenheten i Stockholms stad har resulterat i utvärderingsmetodik
som är mycket snarlik arbetet med Våga Visa. Därmed tryggas att metodiken uppfyller
Skolagens krav på systematiskt kvalitetsarbete.
Skapa ett verktyg som är ett stöd för rektors uppdrag med kvalitet och tillsyn av vuxenutbildningen, bl.a.
kvalitetssäkra utbildningen
Rektor har ett tillsynsansvar över utbildningen. Utvärderingsrapporterna visar vilka
anordnare som har bra kvalitet och goda resultat samt dem som behöver arbeta mer med
förbättringar. Resultaten i utvärderingsrapporterna kommer att diskuteras vid rektors
kommande verksamhetsbesök och uppföljningar kommer att ske för att kvalitetssäkra
kommande resultat.
Erbjuda ett stöd till anordnarnas arbete med att förbättra och utveckla kvaliteten
Utvärderingsrapporterna ger värdefull information för skolledningarnas arbete med att
utveckla och förstärka verksamheten.
Erbjuda en metodik som också ger möjligheter till kompetensutveckling för personer som arbetar med
myndighetsutövning inom vuxenutbildning
Den arbetsmodell som användes vid utvärderingsarbetet byggde på att arbetsgruppen
bestod av dels en rutinerad inspektör från inspektionsenheten samt dels en medarbetare
från medverkande kommuner. Denna medarbetare var i allmänhet en vuxrektor eller en
medarbetare som arbetar med myndighetsutövning inom vuxenutbildningen.
Utvärderingsarbetet har givit dem värdefulla kunskaper om hur man bl a leder ett
systematiskt kvalitetsarbete i en skola.
Förenkla tillsynsarbetet för anordnarna – bygga upp system där samtliga kommuner som har elever hos en
anordnare samordnar sitt tillsynsarbete med hjälp av en gemensam rapport
Merparten av regionens vuxenutbildningsanordnare har elever från flera kommuner. Alla
Vuxrektorerna i dessa kommuner har samma tillsynsansvar, enligt Skollagen. Med hjälp av
samordningen i pilotprojektet kan alla berörda rektorer använda samma rapport och slipper
därmed belasta anordnarna med tillsynsarbete från varje kommun.
Utveckla system för att publicera resultaten från utvärderingsarbetet och därmed göra dem tillgängliga för
elever som ett stöd inför val av anordnare
En viktig del i arbetet med kvalitetssäkring är att mäta, följa upp resultat samt publicera
resultaten. Därmed ges Vuxeleverna information om kvalitet och resultat hos anordnarna
och bättre möjligheter att göra ett bra val. Att publicera resultaten sporrar också anordnarna
att hålla hög kvalitet i verksamheten. Vilken anordnare vill visa upp dåliga resultat och
därmed riskera att inte bli vald av eleverna?
Utveckla ett kostnadseffektivt system för kvalitetsarbete
7 (7)
Kostnaderna för arbetet med observationer/utvärderingar inom Väga Visa har uppskattats
till 75 000 kr per år och har resulterat i 2-3 rapporter per år. Pilotprojektet har kostat 33 000
kr och har resulterat i 6 rapporter.
Pröva och utvärdera en metodik inför beslut om ett gemensamt utvärderingssystem
Förhoppningsvis kommer pilotprojektet att leda till att en stor majoritet av länets
kommuner beslutar sig för att 2013 gå vidare i samarbetet med gemensamma utvärderingar.
I avvaktan på detta beslut pågår diskussioner om att förlänga pilotprojektet under hela 2012.
Utveckla och förstärka kvalitetsarbetet inom vuxregionsamarbetet på KSL
2008/09 godkände länets kommuner en överenskommelse om att utveckla en gemensam
vuxenutbildningsregion. Kvalitetsfrågor har hög prioritet i arbetet med en gemensam
vuxregion på KSL och förstärker därmed vuxregionsamarbetet.
Staffan Ström
Rektor Vuxenutbildningen
Arbets- och företagsenheten
Bilagor
Eductus/NTI
Hermods
Infokomp
Jensen Education
Lernia
NTI